Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan. Väg 811, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan Samrådshandling Väg 811, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens län TRV uppdragsnummer:

2 Dokumenttitel: MKB, Vägplan, Samrådshandling, Väg!!, Kuouka - Messaure, riskobjekt, skredområde Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens län Konsult: WSP. Uppdragsansvarig: Jeanette Lindbäck Teknikansvarig miljö: Mikael Eriksson Dokumentdatum: "#!$%#&%# Objektnummer:!&#$($ Utgivare: Tra)kverket Kontaktperson: Anna Kronman, Tra)kverket Distributör: Tra)kverket, Box #, (!*"$ Luleå, telefon: #((!% "!* "!

3 Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Avgränsning 7 3. Be!ntliga förhålladen 9 4. Planerade åtgärder Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Måluppfyllelse Tillstånd enligt miljöbalken Miljöuppföljning Samråd Källor 28 Bilagor Bilaga 1. Ritningar, plan och normalsektion Bilaga 2. Naturvärdesinventering, juli 2014 Bilaga 3. Arkeologisk utredning, juli 2014

4 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägplan ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerad ny vägsträckning förbi ett skredområde vid Suobbatsel, Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Skredområdet ligger ca 5-10 m från vägen och det akuta läget har inneburit att arbetena med att anlägga en ny tillfällig vägsträcka påbörjades i september Den nya vägen togs i drift under december Den tillfälliga vägens läge sammanfaller med vägplanens vägsträckning. Tra!k och vägförhållanden: Skyltad hastighet är 80 km/h Vägens bärighetsklass är BK1 Vägbredd 6 m Vägen är belagd med asfalt Tra!kmängd 50 fordon per årsmedeldygn, varav tung tra!k 5 Området omfattas av riksintresse för rennäringen. Väster om vägen!nns känsliga naturmiljöer med rödlistade arter. En naturinventering har genomförts. Arter som omfattas av bestämmelserna i artskyddsförordningen, revlummer och plattlummer,!nns inom vägområdet. En arkeologisk utredning har genomförts. Kulturhistoriska lämningar, tjärdalar och gammalt täktområde!nns inom vägområdet. I höjd med skredområdet korsas en mindre bäck. Ett par bostadshus!nns i anslutning till vägsträckan. För området gäller Jokkmokks kommuns översiktsplan. För att säkerställa vägens funktion, framkomlighet och säkerhet anläggs en ca 1.1 km lång ny väg förbi skredområdet på östra sidan av be!ntlig väg. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna som små. Ny vägsträckning säkerställer vägens funktion, framkomlighet och säkerhet. Mindre markanspråk inom riksintresseområde för rennäringen görs men förutsättningarna för rennäringens bedrivande förändras inte och ingen påtaglig skada på riksintresset uppstår. Växtplatser med de artskyddade arterna plattlummer och revlummer kommer att förstöras. Länsstyrelen i Norrbottens län har lämnat dispens från artskyddsbestämmelserna för förstörande av dessa växtplatser. Mindre bäck korsas i höjd med skredområdet, be!ntlig trumma och invallning förlängs. Anmälan om vattenverksamhet söks. Intrång i skogsmark görs men förutsättningarna för ett e#ektivt bedrivande av skogsbruk förändras inte. Inga fornlämningar berörs. Be!ntlig väg utgår från allmänt underhåll. Be!ntlig väg kommer att vara öppen för tra!k under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan råda där ny väg ansluts till be!ntlig väg. "

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Längs med väg 811, på delen Kuouka - Messaure, Jokkmokks kommun, Norrbottens län!nns ett känt skredområde nära vägen. Skredområdet är beläget vid Suobbatsel norr om Kuouka och ligger söder om väg 811 ner mot Stora Luleälven. Skredområdets omfattning har ökat sedan det uppmärksammades sommaren Ett nytt större skred inträ#ade sommaren Avståndet mellan skred- och rasområdet och väg 811 har nu minskat från tidigare ca m till ca 5-10 m, vilket innebär att vägen nu be!nner sig inom riskzonen för skredets fortsatta utveckling. Figur!! Skred och ras har inträ"at nära vägen. Vägen skymtar i bakgrunden. Skredravinen är upp till 80 m bred och sträcker sig cirka 120 m in från älvstranden. Höjdskillnaden mellan skredkrön och skredbotten vid älvsstranden är ca 32 m. I mitten av skredområdet är höjdskillnaden mellan ursprunglig marknivå och skredbotten cirka m. I samband med att förstärkningsarbeten år 2012/2013 utfördes även åtgärder för att minska risken för fortsatta ras och skred i området genom att utloppet för en trumma erosionsskyddades och genom att inkommande mindre bäck vallades in så att vatten inte kunde rinna längs med vägdiket. Bro i Kanibäcken byttes ut mot ny bro av typ valvbåge i be!ntligt läge. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägplan ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av planerad ny vägsträckning förbi skredområdet vid Suobbatsel. 1.2 Aktualitet På grund av det akuta läget med ett skredområde som ligger mycket nära vägen har anläggningsarbetena för en tillfällig väg förbi skredområdet påbörjats i september Under december 2014 togs den nya vägen i drift men beläggningarbeten på nya vägen samt rivning av be!ntlig väg återstår. Större delen av arbetena bedöms kunna avslutas under år För anläggande av en tillfällig väg har avtal tecknats med markägare. Den tillfälliga vägens läge sammanfaller med vägplanens vägsträckning. $

6 1.3 Tidigare utredningar och beslut Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade enligt 6 kap. 5 miljöbalken att vägprojektet kan innebära betydande miljöpåverkan. Bedömningen grundade sig på att åtgärden berör områden med höga naturvärden. Beslut om dispens enligt 15 artskyddsförordningen Länsstyrelsen beslutade dispens från fridlysningsbestämmelserna enligt 15 artskyddsförordningen (2007:845). Dispensen omfattar påverkan och förstörande av växtplatser med revlummer och plattlummer. Förstärkningsåtgärder väg 811 Tra!kverket har upprättat en förstudie/ beslutshandling daterad som behandlade förstärkningsåtgärder på delen Kuouka-Messaure. Länsstyrelsen i Norrbottens län har enligt miljöbalken, beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tra-!kverket beslutade att projektet ska drivas vidare som en arbetsplan och bygghandling. Arbetsplan/utställelsehandling upprättades MKB för arbetsplan godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län Bygghandling som även omfattade byte av bro över Kanibäcken och Andrénsbäcken upprättades Broåtgärder väg 811 Tra!kverket har upprättat en förstudie/ beslutshandling daterad för fem vandringshinder på delen Kalludden-Messaure. Länsstyrelsen i Norrbottens län har enligt miljöbalken, beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tra!kverket beslutade att projektet ska drivas vidare som en arbetsplan och bygghandling för tre broar. Arbetsplan/utställelsehandling upprättades MKB för arbetsplan godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län Bygghandling för broar över Kanibäcken och Andrénsbäcken upprättades , se förstärkningsåtgärder ovan. 1.4 Projektmål För projektet har följande projektmål formulerats: Säkerställa vägens funktion, framkomlighet och säkerhet för samtliga tra!kanter. För måluppfyllelse se avsnitt 6. %

7 1.5 Övergripande mål Ändamål Tra!kverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Tra!kverkets verksamhet ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. Det övergripande transportpolitiska målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt e#ektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 1.6 Planläggningsprocessen Miljöbalken (MB) och dess regler skall tillämpas på alla verksamheter och åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Sedan den 1 januari 2013 gäller en ny förändrad infrastrukturlagstiftning, Väglag (1971:948). Ett av syftena med den nya lagen är att den fysiska planläggningen ska bli e#ektivare och mer situations- och projektanpassad än tidigare. De tidigare tre skedena, förstudie, vägutredning och arbetsplan, har ersatts av en sammanhängande planläggningsprocess. Den första delen i planläggningsprocessen är huvudsakligen ett program- och inventeringsskede och är dessutom del i en samrådsprocess. Avgränsning görs av området som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets e#ekter beskrivs. Därefter tas ett samrådsunderlag fram och med det som underlag beslutar länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Projekt som inte bedöms utgöra betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel istället tas då miljöbeskrivning fram. Efter detta utformas planen med status samrådshandling. En MKB och lokaliseringsalternativ utförs vid behov. Granskningshandling innebär att planförslaget kungörs och möjliggörs för granskning. Status fastställelsehandling är den sista delen i planläggningsprocessen då planen skickas för fastställelse. 2. Avgränsning 2.1 Geogra sk avgränsning Vägplanen omfattar ca 1.1 km av väg 811 på delen Kuouka-Messaure i Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Med utgångspunkt från de vägåtgärder som planeras avgränsar sig omgivningspåverkan till området mellan den nya vägsträckan och Stora Luleälven. Vägsträckans avgränsning samt den geogra-!ska avgränsningen framgår av karta i!gur Väsentliga miljöaspekter I enlighet med miljöbalkens 6 kap 7 redovisar miljökonsekvensbeskrivningen de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Väsentliga miljöaspekter bedöms vara intrång i känsliga naturmiljöer och påverkan på dessa miljöer. &

8 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur #!! Geogra$sk avgränsning MKB.

9 3. Be ntliga förhållanden 3.1 Transportsystemet och tra kanter Vägens funktion Vägen klassas som viktig näringslivsväg med betydelse för kraftverken och dammarna i området. Tra k- och vägförhållanden Skyltad hastighet är 80 km/timmen. Vägens bärighetsklass är BK1, högsta klass Be!ntlig vägbredd är 6 meter Slitlager, belagd Broar Längs den aktuella vägträckan!nns ingen bro. Tra kmängd Tra!kmängden på vägsträckan är 50 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung tra!k 5 (2007). Farligt gods och dispenstransporter Vägen är inte markerad som rekommenderad väg för farligt gods och transporter med farligt gods bedöms därför ske i mycket liten omfattning. Uppgifter om dispenstransporter saknas. Olyckor Under åren !nns inga tra!kolyckor registrerade på denna vägsträcka i Transportstyrelens databas över tra!kolyckor (STRADA). Oskyddade tra kanter Oskyddade tra!kanter förekommer endast i mycket liten omfattning. Kollektivtra k Vägsträckan tra!keras inte av Länstra!ken. 3.2 Ledningar På norra sidan om be!ntlig väg!nns en kraftledning som närmast på ett avstånd av ca m. Ytterligare en kraftledningsgata!nns ca m norr om vägen. 3.3 Kommunala planer För området gäller Jokkmokks översiktsplan från år Det!nns inga detalj- eller områdesplaner längs den aktuella vägsträckan. (

10 3.4 Markanvändning Befolkning och boendemiljö På den norra delen av vägsträckan!nns ett par gårdar på västra sidan av vägen. Rennäring Vägsträckan går genom ett område, som används för vinterbete gemensamt av samebyarna Sirges, Jåhkågaska Tjielde, Tuorpon och Udtjá. Hela området omfattas av kärnområde av riksintressen för rennäringen. Kärnområde Messaure beskrivs på Sametingets hemsida enligt följande: Kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks byarna. Messaure är det största och troligtvis viktigaste kärnområdet inom vinterbeteslandet för Sirges sameby och nyttjas från höstvinter till vårvinter. Ligger nedanför odlingsgränsen, norr om Stora Luleälven, mellan Ligga vattenmagasin i norr-väst och Kärkelberget i syd-öst. Flera fasta renskötselanläggningar!nns inom området liksom betesoch skiljningshagar i Kuouka, Allakvare, Brännlandet, Kirtik samt Sarkavare. Området präglas bitvis av stora områden med häng- och marklavrika barrskogar, bl.a. Liggaheden som har mycket värdefullt bete. Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Det!nns inga jordbruk eller odlingslandskap längs den aktuella vägsträckan. 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Området där skredet inträ#at utgörs av en nipslänt där jordlagerföljden består av sand med inslag av silt- och lerskikt. Öster om väg 811 utgörs jordlagerföljden av isälvsmaterial, huvudsakligen sand. 3.6 Skyddade områden I området!nns riksintresse för rennäringen, Kärnområde, Messaure, 3 kap. 5 miljöbalken. För beskrivning se avsnitt 3.4 Markanvändning, Rennäring. Det!nns inga Natura 2000 områden eller naturreservat i aktuellt område. 3.7 Vattenresurser Inga allmänna vattentäkter!nns inom berört område. Gårdarna har enskilt vatten. SGU:s brunnsarkiv har inga uppgifter angående enskilda brunnar i området. Stora Luleälven betraktad som grundvattenförekomst har enligt Vattenmyndigheterna statusklassning (VISS) god kvantitativ och god kemisk grundvattenstatus (SE ). 3.8 Naturgrus och täkter Längs den aktuella sträckan!nns inga kända förekomster av naturgrus enligt länsstyrelsens inventeringar. Längs den aktuella vägsträckan!nns husbehovstäkter men inga tillståndsgivna grus- eller sandtäkter. 3.9 Rekreation och friluftsliv )* Längs den studerade vägsträckan!nns inga områden av riksintresse för friluftslivet. Naturen i det studerade området utgör en viktig resurs för det rörliga friluftslivet, med möjligheter till bär- och svampplockning, jakt och!ske. På vintern är snöskotern ett viktigt transportmedel och fritidssysselsättning. Inga skoterleder korsar vägen på den aktuella vägsträckan.

11 3.10 Landskapsbeskrivning Väg 811 går på skrå med mindre skärning på dess östra sida och låg bank på dess västra sida. Ca 200 m öster om skredområdet mynnar en bäck ut från skärningsslänten norr om vägen. Bäcken leds genom trumma under vägen. Vägen går över ett krön i läget för trumman och sluttar sedan svagt västerut mot skredområdet. Ett dike följer vägens östra sida hela vägen ner till skredområdet. Efter halva sträckan, ca 100 m öster om skredområdet, passeras ytterligare en bäck, dock mindre än den tidigare, som går genom en trumma under vägen. Vid skredområdet har terrängen en lågpunkt och vägen går där på låg bank. Längs hela sträckan sluttar terrängen från nordöst mot vägen och marken utgörs mestadels av skogsbevuxen morän. Området norr om vägen är till viss del avverkad. Figur %! &! Landskapet sluttar ner mot älven Kulturmiljö Vägsträckan omfattas inte av riksintresse för kulturmiljövård. I juli 2014 genomfördes en frivillig arkeologisk utredning (se bilaga). Den arkeologiska utredningen fann inga nya fornlämningar inom utredningsområdet. Lämningar efter övergiven täktverksamhet hittades inom det nya vägområdet samt tidigare åkermark samt två tjärdalar hittades utanför planerat nytt vägområde. Samtliga lämningar bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. Vägen ingår inte i Länsstyrelsen inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer och vägobjekt. Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök!nns inga kända forn- eller kulturhistoriska lämningar registrerade inom eller i omedelbar närhet till det aktuella vägområdet Naturmiljö Längs vägsträckan!nns inga områden som omfattas av Natura 2000, riksintresse för naturvård eller annat skyddat område. Längs med vägens östra sida har Skogsstyrelsen registrerade sumpskogar (ej klassade) som utgörs av fuktskogar av blandskog av löv och barr samt en nyckelbiotop (lövrik skog 154 år, Sveaskog). Steget Före (Naturskyddsföreningen) har också uppmärksammat ett område mellan be!ntlig väg och Stora Luleälven, Suobbatselravinen, med rödlistade arter, bl.a rosenticka, bombmurkla, lämmelporing och trådbrosklav. Ravinen är relativt djup med en antydan till bäck. I ravinen dominerar gran och platån ovanför ravinen består av kulturskog med tall. Steget Före anger i förutsättningar för bevarandet av ravinens värden att ravinen och sluttningen bör lämnas fri för utveckling men att en naturvårdsgallring av tallskogen på platån kan göras och att tallskogen sedan får utvecklas mot naturskog. I vägens närhet!nns även ett område med igenväxande ängsmark där rödlistade arter växer (muntliga uppgifter Mats Karström, Naturskyddsföreningen). ))

12 Figur %! #! Område med ytlig täkt och upplagda stenvallar. Foto: Lennart Klang, Landskapsarkeologerna. Enligt Artportalen!nns fynd av rödlistade arter väster om vägen som sammanfaller med det område som Steget Före inventerat. Fynd av rödlistad art (knottrig blåslav)!nns också registrerat norr om kraftledningsgatorna, vid Lillberget, ca 600 m nordöst om vägen och Suobbatselravinen. Plattlummer och revlummer som registrerades vid naturvärdesinventeringen, se nedan,!nns registrerat på Artportalen. Längs vägen!nns även rödlistade arter av fåglar registrerade i Artportalen. I juli 2014 genomfördes en naturvärdesinventering i området för nytt vägområde (se bilaga). Resultatet av inventeringen visar att naturmiljön i det berörda området utgörs av talldominerad skog, skött enligt modernt trakthyggesbruk. Inga naturvärdesobjekt identi!erades vid inventeringen. Figur %! #!# Brukad tallskog i inventeringsområdets norra del. Foto: Frida Snell, SWECO. Området bedöms hysa låga naturvärden, med begränsat värde för den biologiska mångfalden i närområdet samt regionen. Utströmningsområden i södra delen av inventeringsområdet innebär ett visst naturvärde, dock ej tillräckligt för att avgränsa denna del som naturvärdesobjekt. Två arter skyddade enligt artskyddsförordningens bilaga 2 påträ#ades; plattlummer och revlummer. Arterna växer spritt inom inventeringsområdet, främst i dess södra del. Tra!kverket har sökt och erhållit dispens för borttagande av plattlummer och revlummer inom planerat vägområde. I anslutning till rasområdet korsar vägen en mindre ej namngiven bäck. Anmälan om vattenverksamhet är gjord för den förlängning av trumma och invallning som behöver göras. Samtliga vattendrag omfattas av strandskyddsbestämmelser. Ungefär 1000 m norr om rasområdet korsar vägen Kanibäcken. Bro över Kanibäcken byttes år 2012/2013 till en ny bro av typen valvbåge. I Kanibäcken!nns,odpärlmussla. Kanibäcken ingår i inventering gjord av Steget Före där,era rödlistade arter har registrerats. )+

13 fuktigt utströmningsområde i Figur %! #!% Plattlummer i fuktigt utströmningsområde i södra delen av inventeringsområdet. Foto: Frida Snell, SWECO. Kanibäcken och Stora Luleälv omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. I Vattenmyndighetens statusklassning av vattendrag (VISS) bedöms Stora Luleälven ha måttlig ekologisk status och god kemisk status (SE ). Kanibäcken bedöms ha måttlig ekologisk status och god kemisk status (SE ). Övriga mindre bäckar (ej namngivna) som!nns på vägsträckan omfattas inte av VISS statusklassning av vattenförekomster. I hela området!nns utter. Längs den aktuella vägsträckan!nns inga vägkanter som tagits upp i Tra!kverkets förteckning över artrika vägkanter. Det!nns inte heller skyddsvärda våtmarker, bevarandevärt odlingslandskap eller naturgrusförekomster registrerade i Länsstyrelsens inventeringar. Inga öppna diken i jordbruksmark, stenmurar eller alléer som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken bedöms!nnas i anslutning till vägen. För redovisning på karta se!gur Figur %! #! Brukad tallskog med inslag av björk i den centrala delen av inventeringsområdet. Foto: Frida Snell, SWECO. )

14 Figur %! #!* Mindre bäck som ansluter till vägdike. Bäck och dike är försett med erosionsskydd i samband med tidigare vägarbeten. Figur %! #!( Vägområdets sydöstra del med delvis tuvig mark. Foto: Lennart Klang, Landskapsarkeologerna. Figur %! #!) Fuktig mark i vägområdets sydöstra del. Foto: Lennart Klang, Landskapsarkeologerna. )"

15 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur %! #!+ Skyddade områden och miljöintressen. )$

16 Figur %! #!, Ortofoto med ny vägsträckning illustrerad Nationella och regionala miljömål, Miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. För utförligare beskrivning av de regionala miljömålen hänvisas till Nationella och regionala miljömål omfattar: 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen -ällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen: Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. För måluppfyllelse se avsnitt 6. )%

17 Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I 2 kap. miljöbalken redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Idag!nns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Fisk- och musselvatten. Normerna för!sk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar,,ygplatser och industriell verksamhet. Normen avser alla vägar i hela landet med tra!kmängd större än 6 miljoner fordon per år. Vattenförekomster. Bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. miljöbalken. Respektive vattendistrikt tar fram kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster inom distriktet och listar dessa i särskild databas. I Vattenmyndighetens statusklassning av vattendrag (VISS) ingår Stora Luleälven (SE ) och Kanibäcken (SE ). Stora Luleälven omfattas också av miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster (SE ). Övriga mindre ej namngivna bäckar som!nns på vägsträckan omfattas inte av VISS statusklassning av vattenförekomster. Inga miljökvalitetsnormer för vattenförekomster bedöms påverkas. Inget vattendrag längs vägsträckan omfattas av normerna för!sk- och musselvatten. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas längs denna vägsträcka p.g.a. låg tra!kmängd. För bedömning av påverkan se avsnitten 5.3 Miljö och 5.4 Hushållning med naturresurser. )&

18 4. Planerade åtgärder 4.1 Alternativ utformning Tra!kverket har utrett tre olika möjliga lösningar för att lösa det akuta läget som råder på denna del av väg 811: En lösning som innebär att skredområdet fylls igen med lämpliga jord- och bergmassor har utretts och kalkylerats. Detta alternativ innebär stora arbetsmiljörisker vid utförande och skulle innebära en stor påfrestning på den redan nu känsliga miljön. Risken är stor att nya skred utlöses i området. Denna lösning bedöms vara kostsam i förhållanden till det osäkra långsiktigt hållbara resultatet. En lösning med att anlägga en permanent spont för att stabilisera vägen på sträckan har utretts. Det alternativet bedöms också vara riskfyllt vid utförande sett till arbetsmiljö. Risken är stor att nya skred utlöses i området. Denna lösning bedöms också vara kostsam i förhållanden till det osäkra långsiktigt hållbara resultatet. Tra!kverket har valt det alternativ som innebär att berörd del av väg 811 stängs för allmän tra!k och en ny väg anläggs på sträckan på tillräckligt avstånd från skredområdet. En ny väg i ny sträckning är också det alternativ som kan utföras omgående med konventionella och vedertagna arbetsmetoder. Ny vägsträckning bedöms vara ett långsiktigt hållbart alternativ. Planerat vägområde är det område som krävs för vägens funktion, drift och underhåll. 4.2 Vägåtgärder Förbi skredområdet anläggs en ca 1.1 km lång ny vägsträcka på östra sidan av be!ntlig väg. Vägen utformas med en körbana på 6 m och krönbredd på 7 m (vägrätt). Be!ntlig trumma (längd 18 m, Ø 1000 mm, plast) på km 0/139 förlängs 2.5 m (Ø 1000 mm, plast) på inloppssidan (östra sidan). Även invallningen i diket förlängs ca 2.5 m då vägen får en ny sträckning. För att säkerställa att det ytvatten som idag rinner längs be!ntlig väg även fortsättningsvis kan ledas till be!ntliga utloppsdiken kommer nya terrängdiken att anläggas. Detta är särskilt viktigt för att inte nya ras- och skredområden ska bildas i området ner mot Luleälven. Två nya terrängdiken anläggs och ansluts till be!ntliga utloppsdiken ner mot ras- och skredområdet: terrängdike, ca 500 m långt, km 0/910 terrängdike, ca 65 m långt, km 0/335 Ny väganslutning till fastigheten Ranesvare 1:4 anläggs, del av be!ntlig väg nyttjas. Be!ntlig väg som utgår ur allmänt underhålls rivs och marken återställs till ytor lika omgivande mark. För del av väg som utgår skall överbyggnaden utjämnas och diken igenfyllas. Schaktad yta ska vara välvd så att vattensamlingar ej uppstår. Vegetationsetablering utförs inte, marken lämnas för en naturlig återetablering av växter. Etableringsområden som nås både från be!ntlig och ny väg anläggs (tillfällig nyttjanderätt). Se även ritningar i bilaga 1. Vägrätt. Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Inskränkt vägrätt. Fullständig rättighet över vägområdet erhålls inte men kan t.ex. innebära rätt att nå en anläggning, t.ex dike för drift- och underhåll i framtiden. Tillfällig nyttjanderätt. Mark som tas i anspråk under tiden då vägen byggs, t.ex. tillfälliga arbetsområden, upplag, uppställning av maskiner och tillfälliga transportvägar. )

19 5. Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 5.1 Nollalternativet.#ekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Ett nollalternativ innebär ingen förändring, dvs. inga åtgärder utförs. Nollalternativet innebär fortsatt stor risk att personer, egendom och väg skadas av fortsatta ras och skred. 5.2 Metodik - bedömning av konsekvenser Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en verksamhet eller åtgärd är att identi!era och beskriva de direkta och indirekta e#ekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa e#ekter på människors hälsa och miljön (Miljöbalken 6 kap 3 ). Process För ett projekt där länsstyrelen beslutat att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som ska godkännas av Länsstyrelsen innan vägplanen kan kungöras för granskning. Metod En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning. Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig - Stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig - Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten - Måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten - Måttlig konsekvens Liten konsekvens Figur *!#! Bedömningsskala för miljökonsekvenser. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar tak medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel försumbara, minst, mindre, små, begränsad, störst för att öka läsbarheten. Begrepp I MKB:n används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen. Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå. )(

20 Effekt.#ekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar. Konsekvens Konsekvens är en värdering av e#ekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn. Åtgärd För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika åtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare 5.3 Miljö Landskapsbild Miljökonsekvenser Den nya vägen byggs huvudsakligen i skogsmiljö, delar är avverkad, och bedöms kunna genomföras utan att upplevelsen av landskapsbilden negativt förändras. En större skärning genom en isälvsavlagring genomförs för att vägen ska erhålla erforderlig pro!lstandard. I övrigt anpassas vägen till omgivande terräng. Den större skärningen som görs sker i skogsmark och innebär ingen förändring av landskapsbilden av betydelse. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små till ringa. Skadeförebyggande åtgärder Vägåtgärderna utförs så att dessa väl harmonierar med omkringliggande landskap i fråga om plan och pro!l. För del av väg som utgår skall överbyggnaden utjämnas och diken igenfyllas. Schaktad yta skall utföras välvd så att vattensamlingar ej uppstår. Vegetationsetablering utförs inte, marken lämnas för en naturlig återetablering av växter. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbetena påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Kulturmiljö Miljökonsekvenser Den nya vägsträckan berör inga kända forn- eller kulturmiljölämningar. Inga negativa miljökonsekvenser bedöms uppstå. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms vara nödvändiga. Även okända fornlämningar är skyddade i Lag om kulturminnen m.m. (KML, 1988:950). Om en fornlämning påträ#as inom vägplaneområdet skall arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas. Naturmiljö +* Miljökonsekvenser Ny väg och nytt vägområde innebär att åtminstone en växtplats vardera med plattlummer respektive revlummer kommer att förstöras. Båda arterna omfattas av bestämmelserna i 9 Artskyddsförordningen. Revlummer förekommer rikligt i området varför det inte går att utesluta att,er än en växtplats kan komma att förstöras. Att revlummer förkommer rikligt i området innebär också att det!nns växtplatser som inte kommer att påverkas av den nya vägen både inom och utanför det inventerade området. Även plattlummer kan förmodas!nnas i,er växtplatser i det inventerade

21 området samt utanför det inventerade området. Det innebär att,er än en växtplats kan komma att förstöras. Tra!kverket bedömer att förutsättningar för att revlummer och plattlummer i stort inte nämnvärt förändras i området. Den inventering som har gjorts visar att revlummer och plattlummer!nns i,er växtlokaler som inte berörs av det nya vägområdet. Båda arterna bedöms vara förhållandevis vanliga i norra Sverige. Bevarandestatusen för dessa arter bör därför utifrån dess utbredning i området och arternas allmänhet i ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv anses som gynnsam. Terrängdiken anläggs för att säkerställa att hydrologin i känsliga naturmiljöer och skredområdet väster om be!ntlig väg upprätthålls. Känslig naturmiljö på västra sidan av be!ntlig väg bedöms därför inte beröras av planerade åtgärder. Strandskyddets syften vid berörda mindre vattendrag uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras samt då goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och vatten bevaras. Bedömningen är att små negativa konsekvenser uppstår då artskyddade växter förstörs men som är vanligt förekommande i området och i Norrbotten som helhet. Skadeförebyggande åtgärder De kända växtplatserna med revlummer och plattlummer märks ut så att hänsyn till dessa om möjligt kan tas under byggtiden. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beviljat dispens för borttagande av dessa växtlokaler. Förlängning av be!ntliga trummor och anläggande av nya trummor projekteras enligt Tra!kverkets riktlinjer så att tillräcklig kapacitet erhålles, vattenhastigheten genom trumman inte blir för hög samt så att vandringshinder undviks. Arbeten med trummor utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör även ske under tidpunkter då e#ekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder. Be!ntlig trumma (längd 18 m, Ø1000 mm, plast) på km 0/139 i mindre bäck förlängs 2.5 m (Ø1000 mm, plast) på inloppssidan (östra sidan). Invallningen förlängs ca 2.5 m då vägen får en ny sträckning. Anmälan för vattenverksamhet är gjord. Förlängning av trumma Förlängning av invallning Figur *!%! Förlängning av trumma och invallning. +)

22 Figur *!%!# Be$ntlig trumma och invallning som ska förlängas då vägen -yttas. Rekreation och friluftsliv Miljökonsekvenser De omgivande skogarna nyttjas för jakt,!ske, bär- och svampplockning,. Inga skoterleder korsar väg 811 på den aktuella sträckan. Vägåtgärderna bedöms medföra positiva konsekvenser för friluftslivet då vägens förbättrade standard ökar tillgängligheten till området. Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 5.4 Hushållning med naturresurser Jord- och skogsbruk Miljökonsekvenser Enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 är jord- och skogsbruk näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Markerna i anslutning till vägen består i huvudsak av skogsmark. Ungefär 2.5 ha skogsmark tas i anspråk med vägrätt och ca 0.5 ha skogsmark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skogen bedöms uppstå. Jordbruksmark berörs inte. Skadeförebyggande åtgärder Markintrång minimeras och nya anslutningar till skogsfastigheter anordnas där behov!nns. ++

23 Vattenresurser Miljökonsekvenser Inga allmänna vattentäkter!nns i området. Enskilda vattentäkter bedöms i detta skede inte påverkas av ny väg. Sammantaget bedöms inga negativa konsekvenser uppstå. Skadeförebyggande åtgärder Inventering och kontroll av enskilda vattentäkter skall utföras innan byggstart. Grus-, sand- och bergtäkter samt naturgrus Miljökonsekvenser Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster med registrerade högre värden!nns längs vägsträckan. Inga negativa konsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Rennäring Miljökonsekvenser Vägsträckan går genom ett område, som används för vinterbete gemensamt av samebyarna Sirges, Jåhkågaska, Tjielde, Tuorpon och Udtjá. Området omfattas av kärnområde av riksintresse för rennäringen. Mindre markanspråk inom riksintresseområdet görs men förutsättningarna för rennäringens bedrivande förändras inte och ingen påtaglig skada på riksintresset uppstår. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå för rennäringen. Förbättrad standard på vägen innebär förbättrad framkomlighet för rennäringens transporter vilket är gynnsamt för det utpekade riksintresset. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Material och massor Miljökonsekvenser Projektet kommer att kräva vägbyggnadsmaterial i form av material för överbyggnad (bärlager, förstärkningslager och slitlager). Det!nns inga kända uppgifter om förorenade massor inom vägområdet. Användbara schaktmassor används inom projektet. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Skadeförebyggande åtgärder Användbara schaktmassor och massor från be!ntlig väg som rivs används inom projektet. Lokalisering av etableringsområden ska göras med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållande. I byggskedet upprättas anmälan/tillstånd enligt miljöbalken. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anska#ad och bekostad deponi. +

24 5.5 Hälsa och säkerhet Barriäre!ekt Biltra!kens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för gång- och cykeltra!kanterna och därav följande e#ekterna på för,yttningsvanor och kontaktmönster, kallas barriäre#ekt. Med hänsyn till att oskyddade tra!kanter förekommer i mycket liten omfattning och den begränsade tra!kmängden utgör fordonstra!ken i dagsläget och i framtida vägsträckning ingen barriär för oskyddade tra!kanter. Miljökonsekvenser Inga negativa konsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Buller Buller från fordonstra!k beskrivs på två sätt: Ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet. Maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar. Riktvärden för buller från väg är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Miljökonsekvenser Inga boendemiljöer i närheten av vägen berörs idag ljudnivåer över gällande riktvärden eller miljökvalitetsnormer. Vägen,yttas längre från bostadsfastigheterna vilket är gynnsamt ut bullersynpunkt. Inga negativa miljökonsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Vibrationer Tra!ken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t.ex. vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beska#enhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Miljökonsekvenser Idag!nns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av den låga tra!kmängden längs vägen. Inga negativa miljökonsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. Luft Den låga tra!kmängden medför inga problem med luftföroreningar. Miljökonsekvenser Planerade åtgärder i kombination med mycket liten tra!kmängd innebär ingen förändring av utsläppen till luft. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids inte. Inga negativa miljökonsekvenser uppstår. Skadeförebyggande åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. +"

25 5.6 Byggtiden De bedömningar som görs i miljökonsekvensbeskrivningen utgår från en situation när projektet är färdigställt. Även om konsekvenserna i något avseende bedömts som små kan byggtiden innebära påfrestningar och störningar för miljön. Miljökonsekvenser Under byggtiden kommer vägarbeten att orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtra!k med maskiner på och i anslutning till vägen. Vägen kommer att vara öppen för tra!k under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan råda periodvis. Några särskilda arbetsvägar bedöms inte krävas. Tra!kverket ställer krav på att entreprenörerna följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och tra!ksäkerhet för entreprenader som!nns( generella miljökrav TDOK 2012:93). Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet. Skadeförebyggande åtgärder Ytor som skadas ska efterbehandlas efter färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Där det är bedömt möjligt i vägplanen, skall markskiktet tas av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen. Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas. Kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande. Grumlande arbeten i vatten i samband med byte av trummor och dikesjusteringar utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör ske under tidpunkter då e#ekterna av verksamheten är som minst, t.ex. under lågvattenperioder. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt som möjligt till dagtid. Vid bullrande arbeten annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen ska följas. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag. Provtagning av vattenkvalitén görs i de enskilda vattentäkterna i Suobbatsel. Förslag till etableringsområden med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är gjord i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. I byggskedet upprättas en anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken för denna verksamhet. Ej användbara överskottsmassor transporteras till av entreprenören anska#ad och bekostad deponi. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Tra!kverkets riktlinjer för anläggning av trummor ska följas, TRVK väg (2011:072) och TRVR väg (2011:073). Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Jokkmokks kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet ska tillstånd sökas hos Länsstyrelsen för uppläggningen av dessa. +$

26 6. Måluppfyllelse 6.1 Projektmål Uppställda projektmål bedöms uppfyllas genom att planerade åtgärder medverkar till att vägens funktion, framkomlighet och säkerhet för samtliga tra!kanter säkerställs. 6.2 Transportpolitiska mål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls. Vägåtgärderna säkerställer vägens funktion, framkomlighet och säkerhet. Hänsyn kommer att tas till utpekade naturmiljöer vilket medför liten negativ påverkan på miljön. 6.3 Nationella miljömål I detta projekt berörs främst målen: Levande skogar. Ett mindre markanspråk på skogsmark görs. Projektet bedöms inte medföra något hot mot bevarandet av den biologiska mångfalden i området. Miljömålet bedöms inte motverkas. Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärderna bedrivs i så pass begränsad omfattning att de inte medför något hot mot bevarandet av den biologiska mångfalden i området. Växtplatser med revlummer och plattlummer som omfattas av bestämmelserna i artskyddsförordningen kommer att förstöras men bedöms sammantaget inte utgöra något hot mot arternas bevarande då dessa är vanligt förekommande i detta område och Norrbotten som helhet. Miljömålet bedöms inte motverkas. 7. Tillstånd enligt miljöbalken Söks av entreprenör: Uppläggning och deponering av massor och avfall kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken 9 kap. För avfallsmängder mellan 10 och ton är verksamheten anmälningspliktig. Anmälan görs till kommunal nämnd i Jokkmokks kommun. Tillstånd ges av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Anläggning för mellanlagring av avfall, (t.ex. jord) kräver tillstånd enligt miljöbalken om avfall skall lagras högst tre år och mängden som mellanlagras är större än ton vid något enstaka tillfälle. Tillstånd krävs också för att transportera massor och avfall. Tillstånd ges av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver anmälan till kommunal nämnd i Jokkmokks kommun enligt miljöbalken. Söks av Tra kverket: Anmälan för vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kap söks för förlängning av trumma och invallning i mindre bäck (km 0/139). Dispens enligt artskyddsförordningen (2007:845) har sökts för vägåtgärder som påverkar och förstör växplatser för revlummer och plattlummer. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beviljat dispens från fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Särskild skyldighet att göra anmälan för samråd enligt 6 kap. 12 miljöbalken gäller inte för verksamheter och åtgärder som krävs för att bygga vägen och som fastställs och ingår i vägområdet eller område för tillfällig nyttjanderätt. Samråd har skett i vägplaneskedet, se avsnitt 11. +%

27 8. Miljöuppföljning Följande föreslås att följas upp: Provtagning av vatten i enskilda vattentäkter i Suobbatsel för att kontrollera vattenkvalitén före och efter byggtiden. 9. Samråd Arbetet med MKB i en vägplan är en process som enligt väglagen och miljöbalken ska ske i samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, de enskilda markägare och övrig allmänhet som kan antas bli berörda. Skriftligt samråd med fastighetsägare, sakägare och intressenter har genomförts under mars-april Inkomna synpunkter och yttranden är diarieförda på diarienummer TRV 2014/ Samrådsredogörelse!nns upprättad för objektet (ej bilagd). Viktiga synpunkter och information som framkommit är: Hänsyn till naturvärden knutna till sumpskogar, nyckelbiotoper och ravinbildningar är viktiga för den fortsatta projekteringen. Vilka vattendrag som berörs av åtgärder och om det behövs en anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet samt om och hur den gamla vägdragningen ska efterbehandlas ska framgå. En arkeologisk besiktning alternativt utredning bör ske efter samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Hänsyn tas till närliggande känsliga naturmiljöer samt eventuella närliggande dricksvattenbrunnar. Fastighetsägaren till Ranesvare 1:4 önskar att ny anslutning inte blir så lång, bl.a. med tanke på snöröjning. Hänsyn ska tas till elanläggningar inom och i närheten av arbetsområdet Det är viktigt att inga förändringar görs på nersidan av den aktuella vägen i anslutning till Steget Före området. Hydrologin i de mindre bäckar som leder ner i området får inte förändras. Finns även en ängsmark/gammal bosättning med rödlistade arter ca 100 sydost om vägens sydöstra slut som inte får påverkas, t.ex. får inte maskiner ställas där. Tra!kverket har tagit hänsyn till de inkomna synpunkterna genom att: En arkeologisk utredning har genomförts i området som berörs av ny väg. En naturvärdesinventering har genomförts i området som berörs av ny väg. Anmälan för vattenverksamhet upprättas för förlängning av trumma och invallning i mindre bäck. Dispensansökan för borttagande av växtplatser med revlummer och plattlummer som omfattas av bestämmelserna i artskyddsförordningen har sökts och beviljats. Vägens utformning har skett med hänsyn till de kraftledningar som!nns i området. Enskilda brunnar ska provtas före och efter byggstart. +&

28 10. Källor Rapporter Förstudie/beslutshandling, Väg 811, Fem vandringshinder, Kalludden - Messaure, Jokkmokks kommun, Norrbottens län, , Förstudie/Beslutshandling, Väg 811, Kuouka-Messaure, Jokkmokks kommun, Norrbottens län, BD , Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan, Väg 811, delen Nedre Kuouka - Messaure, Jokkmokks kommun, Norrbottens län, , Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan, Väg 811, Tre broar, Kuouka Messaure, Jokkmokks kommun, Norrbottens län, , Skredutredning väg 811 Kuouka, Tekniskt PM Geoteknik, Vägverket Region Norr, juli Skredutredning väg 811 Kuouka, Rapport Geoteknik, Vägverket Region Norr, juli Artrika vägkanter, 1996, Vägverket. Jokkmokks översiktsplan, Indikatorarter för identi!ering av naturskogar i Norrbotten, del 2, Inventeringsrapport för Jokkmokks kommun, rapport 4692, 1997, Naturvårdsverket. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Jokkmokks kommun, Tra!kverket, Transportstyrelsen, STRADA, olycksdata. Artportalen, Musselportalen, Vatteninformationssystem Sverige, Riksantikvarieämbetet, fornlämningar. Sveriges geologiska undersökning (SGU), jordartskartor, brunnsarkiv, Muntligt och e-post Mats Karström, Naturskyddsföreningen, Steget Före. +