WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services"

Transkript

1 WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services Ett omfattande avtal GATS är en förkortning för General Agreement on Trade in Services, det vill säga Allmänna Tjänstehandelsavtalet. Det är ett av de många nya avtal som tillkom när världshandelsorganisationens WTO bildades Genom GATS skapades för första gången ett multilateralt regelverk för den snabbt växande internationella handeln med tjänster. Grundidén med GATS är att liberalisera tjänstehandeln, dvs. att ta bort handelshinder för de transnationella tjänsteföretagen. Men då det inte är självklart varken vad handel med tjänster egentligen utgörs av eller vad som kan utgöra hinder för denna handel är GATS inte något helt lättförståeligt avtal.i avtalet definieras såväl vad som är tjänster som vad som är handel med tjänster. Dessa definitioner utgör sedan en matrix. Medlemsländerna åtar sig sedan att liberalisera delar av denna matrix. Avtalet är alltså ett ramavtal som undan för undan ska utökas med allt större åtaganden av de olika WTO-medlemmarna. För att detta ska fungera innehåller avtalet en paragraf genom vilken WTO medlemmarna förpliktigas att delta i på varandra följande förhandlingsrundor i syfte att uppnå en successivt högre liberaliseringsnivå. Det är ett omfattande avtal. Enligt dess första paragraf rör avtalet alla åtgärder som vidtas på alla nivåer den statliga, regionala och kommunala och som berör tjänstehandeln. Även om avtalet ännu inte alls är så omfattande som det är tänkt att bli efter hand, är det tydligt att många länder som gjort åtaganden inte riktigt har klart för sig hur långtgående avtalet är. Både EU och USA har t.ex. blivit fällda i tvister kring frågor (AVS-bananer resp. internetspel) där det är uppenbart att man inte haft klart för sig omfattningen av de åtaganden man gjort. Vad är tjänster? GATS omfattar tjänster inom alla sektorer, men ger ingen helt klar definition av vad en tjänst är för något. Man brukar säga att en tjänst är något du betalar för men inte kan tappa på tårna. En bil är en vara men att sälja en bil, köra den mot betalning eller att reparera den är en tjänst. Likaså definieras tjänster att till exempel bestå av eldistribution,postutbärning, detaljhandel, sophämtning, barnomsorg etc. I GATSavtalet har man upprättat ett klassifikationsschema för de sektorer som tjänsterna utförs inom. Det består av tolv huvudsektorer och omkring 160 undersektorer. De tolv huvudrubrikerna i klassifikationsschemat för tjänstehandeln är Affärstjänster, Finansiella tjänster, Kommunikation, Sjukvård, Anläggningsverksamhet, Turism, Distribution, Utbildning, Fritid sport och kultur, Transporter, Miljötjänster samt Övrigt. Det senaste innebär att praktiskt taget alla tjänster som finns i realiteten omfattas. Vad är handel med tjänster? Här finns det ingen självklart accepterad internationell definition. För att WTOmedlemmarna ska kunna förstå varandra har man valt att i avtalet definiera fyra olika leveranssätt för handel med tjänster: Forum Syd Katarinavägen 20 Box SE Stockholm Sweden tel: +46(0) fax: +46(0)

2 1. Gränsöverskridande handel (t.ex. ett försäkringsbolag i ett land som säljer försäkringar till konsumenter i ett annat land, en bank som ger telefonrådgivning till en kund i ett annat land, ett call center som svarar på frågor från kunder i ett annat land), 2. Konsumtion utomlands (t.ex. någon studerar vid ett utländskt universitet, går till ett bankkontor i ett annat land, går till läkaren i ett annat land), 3. Kommersiell närvaro (t.ex. en vårdkoncern som driver ett sjukhus i ett annat land, en transnationell bank sätter upp ett lokala kontor i ett annat land, en hotellkedja tar över ett hotell i ett annat land etc.) 4. Tillfällig personrörlighet (t.ex. konsulter som får ett tillfälligt uppdrag i ett annat land). Det är alltså handel inom alla olika sektorer och utförd genom dessa fyra leveranssätt som ska underlättas. Det som framför allt är omdiskuterat och kontroversiellt är dels leveranssätt 3 som innebär att kommersiell närvaro ska underlättas. I praktiken betyder detta att möjligheterna att styra utländska investeringar/uppköp i utvecklingssyfte minskar (mer om detta nedan). Omdiskuterat men från en helt annan synvinkel är också leveranssätt 4, tillfällig personrörlighet. Här finns det frågeställningar som till exempel; hur kan denna ökade rörlighet utformas så att den varken bidrar till brain drain att utbildade personer som behövs i fattiga länder ännu lättare lockas över till rika eller till försämrade arbetsvillkor? GATS avtalet två huvuddelar Man kan i grova drag dela upp GATS avtalet i två huvuddelar (det finns också en tredje med annex om särskilda sektorer). En del av GATS är den generella regeldelen som omfattar alla sektorer. I en annan del väljer länder själva frivilligt vilka tjänstesektorer man vill lista, dvs. underkasta vissa specifika regler. 1. Generella regler: Den första delen av GATS går under rubriken General obligations and disciplines och är i princip obligatorisk. Alla medlemsländer omfattas av alla regler. Denna del omfattar bland annat regler om transparens och Most Favoured Nation, dvs. att de regler ett land har mot ett land också måste gälla gentemot alla andra länder också. I denna del av GATS finns tre artiklar som är mer kontroversiella än andra. Alla tre är ram-paragrafer som ska utvecklas, dvs. de är ännu inte färdiga. De handlar om: - inhemska regleringar - offentlig upphandling - subventioner - Under inhemska regleringar (artikel VI) är framför allt paragraf 4 omdiskuterad. Denna stipulerar att det ska utvecklas discipliner för att kvalifikationskrav, tekniska standards och licensieringprocedurer inte ska constitute unnecessary barriers to trade in services inte utgöra onödiga handelshinder för tjänstehandel. Syftet är att dessa procedurer inte ska vara more burdensome than necessary - inte mer betungande än nödvändigt. - Artikeln om offentlig upphandling stipulerar kort och gott att förhandlingar om regler för sådana ska starta (skulle redan ha startad enligt tidplanen i avtalet) - även artikeln om subventioner säger att förhandlingar ska starta with a view to developing the necessary multilateral disciplines to avoid such (hänvisar till raden innan som säger att subventioner kan ha störande effekter på handel med tjänster)

3 trade-distortive effects. Syftet är således att utveckla multilaterala regler för att ta bort subventioner som kan ha en handelsstörande effekt. Här anges dock ingen tidplan för när detta ska ske. 2. frivilliga åtaganden När man refererar till GATS-förhandlingarna menar man dock oftast den andra delen som handlar om de specifika åtaganden länder gör (som skrivs in i särskilda listor) och de förhandlingar man har för att pressa varandra att skriva in fler sektorer och fler leveranssätt. När man refererar till GATS-förhandlingarna menar man dock oftast den andra delen som handlar om de specifika åtaganden länder gör (som skrivs in i särskilda listor) och de förhandlingar man har för att pressa varandra att skriva in fler sektorer och fler leveranssätt. Länder gör åtaganden för olika sektorer om Marknadstillträde och Nationell behandling (national treatment - att behandla utländska tjänsteleverantörer lika som eller bättre än inhemska.) Detta regleras inom GATS av två artiklar, artikel XVI market access och artikel XVII national treatment. -Marknadstillträde handlar om ge utländska serviceföretag rätt att etablera sig. I denna artikel finns också utvecklat 6 punkter med åtgärder som medlemsländerna förbinder att inte ta till: - begränsningar på antalet service suppliers - begränsningar av det totala värdet av service-transaktioner - begränsningar på det totala antalet service operations - begränsningar på det totala antalet personer som får vara anställda i en särskild tjänstesektor - begränsningar eller krav på en viss legal struktur t.ex. joint venture - begränsningar på närvaron av utländskt kapital t.ex. i form av ett tak för andelen utländskt ägande. - Nationell behandling är ett begrepp som känns igen från många debatter som förts om investeringsavtal. I denna paragraf står kort och gott att utländska tjänsteleverantörer, dvs. i det här fallet företag som etablerar sig/köper upp företag inom tjänstesektorn i något annat land måste behandlas minst lika bra no less favourable (dvs. det finns inga hinder för att behandla dem bättre) på alla tänkbara sätt än inhemska tjänsteleverantörer. En intressant detalj är att man här tydligt slår fast att all särbehandling oavsett om den är indirekt eller oavsiktlig är otillåten. Detta betyder alltså att om ett land genomför en regeländring i något syfte (skärper miljölagstiftningen till exempel) och detta oavsiktligt drabbar ett utländskt företag mer än ett inhemskt så är även detta illegalt enligt GATS. Just för dessa två paragrafer väljer länder alltså själva vilka sektorer man vill skriva in och gör detta i särskilda bindningslistor. Dessa bindningslistor gäller sedan gentemot alla WTO-länder. Det här är ganska krångligt och man behöver egentligen gå in och analysera varje lands listning för sig för att få en exakt bild av vad det innehåller. - man kan göra horisontella listningar i bemärkelsen t.ex. skriva in att det inte finns några begränsningar för ett leveranssätt t.ex. konsumtion utomlands. Då gäller detta generellt men man har också möjlighet att skriva in specificerade undantag. - man kan också skriva in en särskild sektor, t.ex. turism eller energi men också då inom denna sektor välja att skriva in undantag antingen för någon speciell del (t.ex.

4 förbehålla sig rätten att begränsa antalet serviceleverantörer inom energisektorn). Eller göra undantag/särskilda regler för något speciellt leveranssätt (t.ex. arbetstillstånd för utländsk arbetskraft) inom denna sektor. Formellt finns möjligheten för en WTO-medlem att ta tillbaka tidigare gjorda åtaganden. Men avtalets bestämmelser innebär att det är besvärligt, tidsödande och förenat med stora ekonomiska risker. Andra medlemmar kan hävda att deras länder går miste om exportintäkter och i slutändan kan frågan hamna i WTOs tvistlösningsmekanism, som kan fatta beslut om kompensation gentemot den förfördelade medlemmen. Problemområden/omdiskuterade effekter av avtalet Den övergripande kritiken av GATS avtalet handlar bland annat om: - Mycket lite är känt om de faktiska effekterna (för fattiga, miljön etc. men också för t.ex. betalningsbalansen) av att avreglera handeln med tjänster. Faktum är att det inte ens finns särskilt bra mätkriterier. FN håller på att arbeta fram sådana nu men räknar med att det kommer att ta tid. Det är fastställt i GATS-avtalet (XIX) att man inför förhandlingar ska carry out assessments bland annat relaterat till om avtalet stärker u-länders tjänstesektorer (vilket är ett syfte med GATS). Det har dock gjorts ganska få empiriska undersökningar. När t.ex. svenska Kommerskollegium fick i uppdrag att göra en översikt över detta skrev man ett dokument som i princip diskuterade om GATS kan tänkas medföra att handeln med tjänster ökar inte om vad avtalets effekter kan tänkas bli på utveckling. Om de generella reglerna har bland annat påpekats att: - Det kan ju låta självklart att man inte ska ha t.ex. licenskrav (för vattenreningsverk, sjukhus etc.) som är "mer betungande eller mer handelshindrande än nödvändigt"? Men andra delar av WTO (och bilaterala avtal som NAFTA) har visat att just dessa vaga formuleringar om "nödvändighet" och "minst handelshindrande" är ett gungfly. Förbud eller återhållsamhet av försiktighetsskäl som kan tyckas självklart ur ett konsument- eller miljöperspektiv kan vara mycket svårt att belägga som de allra "minst handelshindrande" ur ett handelsperspektiv. Det öppnar också för möjligheter att utmana varje åtgärd som bedöms vara misshaglig, vilket då ska bedömas av WTO:s tvistlösningspanel bestående av handelsexperter. - När det gäller t.ex. att alla subventioner ska bli absolut så lite handelshindrande som möjligt finns också många som menar att det är inte rimligt att ha detta som överordnat mål för t.ex. subventioner för samhällsnyttiga tjänster som daghem och sjukhus. I första hand måste då samhällsnyttan styra oavsett om det innebär att detta blir en liten aning handelshindrande eller inte. Om åtaganden för olika sektorer diskuteras bland annat: - Det har varit mycket diskussion om till exempel vilka effekter det kan få att göra åtaganden om att begränsa möjligheter att styra inom basservice; hälsovård, utbildning, vatten och el. Till exempel olika FN-studier (UNCTAD, UNDP) pekar på att det kan vara viktigt att behålla möjligheten att styra dessa för att i så hög utsträckning som möjligt göra sådan service tillgänglig för alla. - Det går knappast att säga att det är frivilligt att göra åtaganden. EU kräver till exempel ganska explicit inom de nuvarande förhandlingarna att u-länder måste föra åtaganden inom GATS som motprestation för att EU ska göra eventuella eftergifter inom jordbruket.

5 - GATS tvingar inga länder att privatisera den offentliga sektorn (sjukvård, utbildning etc.) men om man privatiserar och skriver in ett område i GATS har man i princip oåterkalleligt cementerat denna privatisering. Tekniskt sett finns möjligheter att dra tillbaka en listning från GATS (artikel XXI). I praktiken är detta emellertid inte bara svårt utan även kostsamt, och är därför troligen i stort sett omöjligt, i alla fall för fattiga länder. - Just när man gör ett åtagande går det att göra alla möjliga slags reservationer. Men dessa reservationer är i princip one of a kind - kan bara göras just när man skriver in något. Om ett land senare kommer på (eller om omständigheterna förändras) att man nog borde ha reserverat sig för att t.ex. skydda någon viss del inom hälsovården så går detta inte att lägga till senare. Omdiskuterade effekter av åtaganden om marknadstillträde - Om man inte gör ett specifikt undantag får man t.ex. inte begränsa antalet tjänsteleverantörer eller tillhandahållare. Om man tar exemplet turism pekar kritiker på att detta innebär t.ex. att en regering måste tillåta obegränsat antal dykturer till känsliga korallrev, obegränsat antal arrangerade vandringar i naturreservat etc. (enligt uppgift är Egypten det enda land som faktiskt skrivit in en reservation av detta slaget i form av: båtturer på Nilen tillåts subject to physical capacity ). - En hel del u-länder har/har haft krav som att ett utländskt företag som t.ex. köper upp hotell/restauranger måste ingå joint venture med ett lokalt företag (i syfte att stödja utveckling av lokal kompetens). Detta förbjuds om inte en specifik reservation skrivs in (och i så fall bara så länge man nu kan behålla denna). - Det finns länder som valt att ha t.ex. procentuella gränser för hur mycket inom en viss sektor som får köpas upp av utländska företag. Ett exempel är Sydafrika som har en procentuell gräns för hur mycket det utländska ägandet får vara inom telekommunikation. Åtaganden om National Treatment - icke-diskriminering - kan innebära att: - Man åtar sig att inte negativt diskriminera en utländsk leverantör. Men detta innebär också ett hinder för att positivt särbehandla inhemska leverantörer (småföretag, kvinnor, etniska grupper, fattiga etc.) oavsett att man av utvecklingsskäl kan vilja göra det. - Som diskriminering gäller också i princip alla krav man kan ställa på en utländsk leverantör som man inte ställer på en inhemsk, t.ex. att den utländska leverantören som villkor för att få köpa upp en inhemsk bransch av ett serviceföretag ska: utbilda den inhemska personalen, föra över utländsk teknologi etc. - Som diskriminering räknas också krav på att det ska finnas ansvariga personer (i styrelsen, revisorer el. dyl.) som är bosatta i landet för att tillåta uppköp, en regel som inte tycks vara helt ovanligt att länder har. GATS-förhandlingarna inom WTO När Doha-rundan satte igång 2001 inledes också förhandlingar om nya åtaganden att liberalisera handeln med tjänster. Generellt var det mycket dålig insyn i de förhandlingar som startade, till stor del var de sekretessbelagda. EU:s krav på övriga WTO-medlemmar var sekretessbelagda men läckte ut EU:s inledande bud offentliggjordes däremot men först sedan det var färdigbehandlat i Bryssel. När EU:s GATS-krav gentemot övriga WTO-medlemmar läcktes ut på Internet gavs många exempel på att u-ländernas behov av utveckling inte prioriterades av EU.

6 Mycket omdiskuterade har t.ex. kraven på åtaganden att liberalisera inom vattensektorn varit. EU riktar sådana krav till 72 länder samtidigt som EU själv inte lägger något eget erbjudande i denna sektor. Efter hand som förhandlingsrundan tappade farten avstannade även förhandlingarna om liberalisering av tjänstehandeln togs därför ett initiativ av ett fyrtiotal länder som kallar sig Really Good Friends of Services att sätta igång en plurilateral förhandling. Förhandlingarna var det första året helt hemliga men från 2013 blev det känt att de pågick. Syftet med dessa förhandlingar är att först inom gruppen liberalisera tjänstehandeln rejält och sedan föröka få in samma regler inom WTO. I huvudsak består gruppen av världens rika länder; EU, USA, Australien, Japan etc. Den nya maktkonstellationen av expanderande ekonomier som ofta kallas BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika) har valt att stå utanför detta initiativ. Folkrörelsers ståndpunkter Många folkrörelser är kritiska till EU:s och andra rika länders offensiv för att liberalisera tjänstehandeln. Även många rapporter från olika FN-organ t.ex. Human Development Report 2005 pekade på att de rika länderna borde backa från sina krav om man vill stödja en rättvis och hållbar utveckling i världen. En del menar att det måste till ett moratorium, det vill säga att det sker ett uppehåll i GATS förhandlingarna, för att en allsidig utvärdering ska kunna genomföras. Många menar att vissa tjänster, som utbildning och hälsovård, överhuvudtaget inte ska omfattas av GATS. Vidare påpekar många att de processer som leder till nya åtaganden och andra förändringar i avtalet måste vara öppna och tillgängliga för offentlig debatt och demokratisk påverkan.

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Sammanfattning Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Den här lärarhandledningen har tagits fram i

Läs mer

Spelet om handeln en av/dramatisering av handelsdiskusssionen

Spelet om handeln en av/dramatisering av handelsdiskusssionen Spelet om handeln en av/dramatisering av handelsdiskusssionen I Spelet om handeln delas deltagarna upp i olika aktörer som försöker komma överens om ett globalt handelsavtal. Reglerna för världshandeln

Läs mer

Kapitel 4 Var finns makten i världen?

Kapitel 4 Var finns makten i världen? Kapitel 4 Var finns makten i världen? 90 Kapitel 4 Var finns makten i världen? Makten ligger bara till en liten del i politiska partier och organ. Det finns en rad andra starka maktcentra i världen. De

Läs mer

18 Införande av ett in houseundantag

18 Införande av ett in houseundantag 18 Införande av ett in houseundantag i svensk rätt I bedömningen av om det finns ett behov av att ett in houseundantag enligt EU-domstolens praxis införs permanent i svensk rätt, generellt eller sektoriellt,

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

Rätten att reglera i handelsavtalet mellan EU och Kanada och hur kan det bli i avtalet med USA?

Rätten att reglera i handelsavtalet mellan EU och Kanada och hur kan det bli i avtalet med USA? Rätten att reglera i handelsavtalet mellan EU och Kanada och hur kan det bli i avtalet med USA? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter

Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter SNABBANALYS nr 55 maj 2012 Se upp med falska analogier Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter Anne-Marie Lindgren Är det är fel att göra vinst på att driva skolor

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET

FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET RÄTTVIS HANDEL Kritiserat system ska gynna rättvis handel Bananer, bensin och kaffe. Allt finns i Sverige tack vare vår handel med andra nationer. De flesta människor

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-16628 Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem

2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem 2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem Konsekvenser av mål för 2030 ER 2014:22 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte och målgrupp... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Vad har EU gjort för Sverige

Vad har EU gjort för Sverige Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE Stefan Fölster Reforminstitutet Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE

Läs mer

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och

Läs mer

Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN

Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN Kommerskollegium 2010:6 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import MADE IN SWEDEN Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel

Läs mer

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa

Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från

Läs mer

UNESCOS KONVENTION. Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

UNESCOS KONVENTION. Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar UNESCOS KONVENTION Om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar Svenska Unescorådets skriftserie, Nr 2/2010

Läs mer

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna 118 Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Andra världskrigets övergrepp gjorde att världens länder kunde enas om en gemensam deklaration som skulle skydda

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Nya regler för tjänstesektorn

Nya regler för tjänstesektorn Nya regler för tjänstesektorn så påverkas myndigheter och kommuner av tjänstedirektivet augusti 2009 1 Produktion: Utrikesdepartementet, PIK, 103 39 Stockholm Ansvarig enhet: Enheten för främjande och

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter

Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter UD INFO Januari 2006 Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Ny, reviderad

Läs mer

Gränsdragningen mellan arbetstagare och företagare

Gränsdragningen mellan arbetstagare och företagare Gränsdragningen mellan arbetstagare och företagare Sebastian Åstrand Helsingfors universitet / Juridiska fakulteten Övningsseminariearbete i arbetsavtalsrätt Handledare: Petra Sund-Norrgård Våren 2013

Läs mer

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Allas rätt till kunskap Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bryt sorteringen bryt klasskillnaderna i skolan... 4 Kunskap är makt -

Läs mer

Kan aktiebolag flytta?

Kan aktiebolag flytta? av Lars Pehrson Under de senaste åren har det i pressen framkommit att flera svenska storföretag har börjat att undersöka om det inte vore fördelaktigt att flytta huvudkontoret till något annat land. Frågan

Läs mer