Logistikflödet. Ida Vinberg

Transkript

1 Logistikflödet En undersökning av företags medvetenhet kring logistikkostnader Författare: Klara Fransson Mendonca Ida Vinberg Handledare: Thomas Karlsson Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, VT 2009 Handelshögskolan BBS

2 Förord Under de senaste tio veckorna har vi studerat och fördjupat oss inom företags medvetenhet angående sina logistikkostnader. Förutom en färdigställd uppsats har arbetet gett oss kontakter med många nya människor. Vi har fått möjlighet att träffa personer och fått erfarenheter vi annars aldrig skulle ha fått. Vi vill tacka de företag och intervjupersoner som ställt upp med sin tid och tillfört mycket värdefull information. Vi vill också tacka Daniel Måård på Express Logistics och Mats Karlsson på Electra för deras stöd och inspiration i det ursprungliga skedet av denna uppsats. Till slut vill vi tacka vår handledare Thomas Karlsson som genomgående inspirerat och föreslagit förbättringar samt vår seminariegrupp som hjälpt oss genom sina värdefulla synpunkter. Handelshögskolan BBS Kalmar 28 maj 2009 Klara Fransson Mendonca Ida Vinberg 2

3 Sammanfattning Datum Författare Klara Fransson Mendonca och Ida Vinberg Handledare Thomas Karlsson Utbildning Ekonomprogrammet Kurs Företagsekonomi hp Titel Logistikflödet En undersökning av företags medvetenhet kring logistikkostnader Inledning Problemformulering Syfte Metod Slutsats Logistiken har under de senaste 20 åren förändrats. Från att bara handla om lager och transporter har det utvecklats till att bli ett konkurrensmedel. Då fler och fler produkter produceras efter konsumentens önskemål och speciella behov har logistikkedjan blivit mer komplex. Med denna komplexitet följer ett behov av ökad kunskap och teknisk utveckling inom logistikflödet. Hur beräknar företag sina logistikkostnader och vilka aktiviteter anser de ingå i logistikflödet? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medvetna företag är om sina logistikkostnader, vilka aktiviteter som ingår och hur de beräknar dessa. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundas i ett hermeneutiskt synsätt. I undersökningsprocessen har vi utgått från en abduktiv ansats. Referensramen består till största del av sekundärdata. Den empiriska delen som är baserad på fem olika företag är direkt sammankopplad med referensramen och därefter har vi gjort vår egen tolkning. Logistikkostnaderna räknas fram genom att slås samman med andra kostnader och sedan fördelas ut på produkterna. Företagen identifierar fler logistikaktiviteter än logistikkostnader vilket vi menar är ett steg i rätt riktning mot den medvetenhet som i framtiden kan komma att effektivisera verksamheten. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD KVALITATIV FORSKNING Abduktiv ansats Hermeneutik Kvalitativ undersökning steg för steg Kritik mot den kvalitativa undersökningen FÖRFÖRSTÅELSE KVALITATIVA INTERVJUER Pilotstudier Semistrukturerad intervju Ostrukturerad intervju Personlig intervju Telefonintervju VAL AV INTERVJUOBJEKT Upptagning av intervjun RELIABILITET OCH VALIDITET DATAINSAMLING REFERENSRAM LOGISTIK I GRUNDEN LOGISTIKENS UTVECKLING SUPPLY CHAIN MANAGEMENT Grunderna HUVUDSAKLIGA LOGISTIKAKTIVITETER LOGISTIKKOSTNADER Lagerhållningskostnader Transportkostnader Lagerhanteringskostnader Administrationskostnader Övriga kostnader PROCESS- OCH FUNKTIONSTÄNKANDE TOTALKOSTNADS- ELLER RÄTTVISETÄNKANDE LEDTID OUTSOURCING KVALITETSLEDNINGSSYSTEM ISO NYCKELTAL EMPIRI OCH TOLKNING FÖRETAGSPRESENTATIONER LOGISTIKENS UTVECKLING HUVUDSAKLIGA LOGISTIKAKTIVITETER LOGISTIKKOSTNADER Lagerhållningskostnader Transportkostnader Lagerhanteringskostnader

5 4.4.4 Administrationskostnader Övriga kostnader PROCESS- OCH FUNKTIONSTÄNKANDE TOTALKOSTNADS- ELLER RÄTTVISETÄNKANDE LEDTID OUTSOURCING KVALITETSLEDNINGSSYSTEM NYCKELTAL SLUTDISKUSSION ALLMÄN DISKUSSION SAMMANTAGET REKOMMENDATIONER BILAGA 1 5

6 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1. EN ENKEL FÖRSÖRJNINGSKEDJA. KÄLLA: MATTSSON (2002) FIGUR 2. LOGISTIKKOSTNADER. KÄLLA: EGEN ILLUSTRATION FIGUR 3. UTLEVERANSPROCESS. KÄLLA: EXPRESS LOGISTICS FIGUR 4. LOGISTIKAKTIVITETER. KÄLLA: EGEN ILLUSTRATION

7 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs en bakgrund till hur frågeställningen uppkommit. Vidare diskuterar vi lite runt hur och varför problemet uppstått och kommer slutligen fram till problemformuleringen. Vi anger vidare syftet med uppsatsen och berättar om våra avgränsningar. 1.1 Bakgrund I början av 1900-talet var efterfrågan på produkter större än mängden produkter som utbjöds säger Storhagen (2003). I dag finns det produktionskapacitet som är större än vad vi konsumerar. Detta har lett till att vi som kunder inte bara köper det som finns att tillgå utan blir mer medvetna och ställer högre krav än tidigare. Oskarsson et al. (2009) skriver att logistiken under de senaste 20 åren har vuxit fram. Från början handlade det bara om lager och transporter medan det idag har blivit ett utbrett konkurrensmedel. Den traditionella synen på logistik finns fortfarande kvar i stor utsträckning men i dagsläget anser författarna att den moderna synen är mer relevant. Den moderna synen handlar i det stora hela om att skapa konkurrenskraft och lönsamhet för företag, med hjälp av logistiken. Storhagen (2003) skriver att i takt med att det tidsmässiga avståndet mellan kund och produkt minskar så ökar kraven på flödena i samhället. Kunder kräver en mer komplex samling produkter till ett lågt pris som ska levereras på minsta möjliga tid. Logistik har en gång varit synonymt med materialadministration men idag anses inte orden längre vara av samma betydelse. Begreppet logistik har behållit mycket av sin gamla innebörd men samtidigt fått nya tillskott i takt med att omvärlden förändrats. Det funktionella arbetssättet anses omodernt och ineffektivt. Trenden går istället mot det integrerade arbetssättet där delarna knyts samman till en helhet. Det är inte längre knutpunkterna som är de primära utan det som binder samman dem. Lumsden (2006) anser att utvecklingen har skett ömsom stegvis ömsom kontinuerligt och är en av de författare som nämner miljöaspekten som en drivkraft för utveckling. Han menar vidare att den logistiska kedjan av transporter från producent till konsument blivit mer komplext då fler och fler produkter produceras efter konsumentens önskemål och behov. Denna typ av produktion 7

8 kräver således snabba och flexibla transportlösningar. Detta innebär i sin tur att kraven på det logistiska kunnandet blir större och den tekniska nivån blir högre. Dessutom har transportkapaciteten haft viss tendens att utvecklats mot att endast en transportör åtagit sig hela flytten från producent till kund. Utifrån dessa ökade krav skriver Lumsden (2006) vidare att det finns en del aspekter att utgå från, exempelvis kommer säkrare och effektivare transporter att bli nödvändiga, så även rationella och resurssnåla logistiksystem. Slutligen säger han att datorerna och de integrerade datorsystemen kommer få mer och mer betydelse i transportkedjan. 1.2 Problemdiskussion Logistik är ett ämne som intresserar på många håll. Utbildningar på olika nivåer inom ämnet verkar ha ökat och det finns en mängd företag som ägnar sig åt denna tjänst. Företag uppmuntras att fokusera på den verksamhet de är bäst på och lämna logistiken till de som har detta som huvudverksamhet. Logistikbegreppet utvecklas ständigt och om logistik idag betyder något annat än vad det tidigare gjort kan det innebära att betydelsen också skiljer sig från ett företag till ett annat beroende på om företaget ligger i framkant eller är ett som följer efter utvecklingen. Företag som själva sköter sin logistik tvingas inte sätta en prislapp på vad logistikverksamheten kostar till skillnad från ett företag som outsoursar sina logistikaktiviteter. Vi förmodar att ett företag som anlitat en tredje part för att sköta logistiken har tvingats definiera verksamheten i detalj och bestämma vad den är värd. På så sätt klargörs också om det finns aktiviteter som inte är nödvändiga, företaget kan samtidigt bli medvetna om att det finns kostnader i organisationen som aldrig definierats. Om ett företag inte har goda kunskaper om vad de logistiska kostnaderna består av i verkligheten kommer detta företag inte kunna acceptera de kostnader det skulle innebära att outsoursa vissa verksamheter. Om definitionen för vad logistikkostnader innebär skiljer sig åt hos olika parter, innebär det en kommunikationssvårighet. Detta leder oss in på frågeställningen nedan. 8

9 1.3 Problemformulering Hur beräknar företag sina logistikkostnader och vilka aktiviteter anser de ingå i logistikflödet? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medvetna företag är om sina logistikkostnader, vilka aktiviteter som ingår och hur de beräknar dessa. 1.5 Avgränsning I denna uppsats har vi valt att fokusera på frågeställningen om hur företag beräknar sina logistikkostnader samt vilka kostnader som anses vara sådana. Vi väljer att inte beskriva ämnet logistik i detalj utan berör bara de områden som är relevanta för frågeställningen. Ytterligare en avgränsning anser vi vara att uppsatsen i huvudsak fokuserar på logistik i dess moderna mening, som ett styrmoment i ett företag. Fokus läggs alltså inte på den del av logistik som beräknar stapelhöjd i hyllor eller vilken teknik som bör användas när en lastbil packas det vill säga det mer traditionella beräknandet. 9

10 2 Metod I metodavsnittet utgår vi från ett urval av metodlitteratur, vi har i högsta mån tagit fram forskare som har liknande åsikter om hur undersökare bör gå tillväga. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och förstärkt vårt tillvägagångssätt genom metodlitteraturen. Efter varje metoddel har vi så detaljerat som möjligt återgett vårt tillvägagångssätt. 2.1 Kvalitativ forskning Enligt Bryman & Bell (2005) är den kvalitativa forskningen mer inriktad på ord än på siffror. Underlaget fås genom insamlad data och grundar sig i en förståelse av den sociala verkligheten. Vidare tar författarna upp olikheter i synsättet på den kvalitativa forskningen samt dess fördelar och nackdelar Abduktiv ansats Ett sätt att se på det vetenskapliga arbetet är enligt Patel & Davidsson (2003) det abduktiva synsättet som använder vissa delar av det induktiva och det deduktiva synsättet. Här utgår forskarna från, precis som i den induktiva ansatsen, empiri men avvisar ändå inte andra teorier och ligger på så vis nära den deduktiva ansatsen. I undersökningsprocessen växlar forskarna mellan teori och empiri, informationen tolkas mot varandra. Det empiriska undersökningsområdet utvecklas samtidigt som teorin justeras och förfinas. När Alvesson & Sköldberg (2008) talar om abduktion understryker de att ansatsen inte är en enkel mix av induktion och deduktion utan ett eget förhållningssätt. Utan att avfärda de teoretiska föreställningarna anser Patel & Davidsson (2003) att utgångspunkten ligger i empirin. Alvesson & Sköldberg (2008) anser att abduktion borde vara den metod som används exempelvis vid fallstudier. Vi har valt en abduktiv ansats i denna uppsats. Vi har pendlat mellan referenser och empiriska studier för att undersöka problemområdet. Processen startade med att vi sökte reda på flera olika frågeställningar och valde en som vi fann intressant. När vi valt ämne och frågeställning läste vi in oss på kring ämnet samtidigt som vi hade kontakt med olika företag som var av intresse för 10

11 oss. Detta har gett oss möjlighet att utveckla referenserna och empirin allt eftersom vi fått en djupare kunskap om ämnet Hermeneutik Hermeneutik kan enligt Patel & Davidsson (2003) beskrivas som tolkningslära. Det handlar om att studera, tolka och försöka förstå. Metoden kan spåras tillbaka redan till 1600-talet och används idag till vetenskapsgrenar som human, kultur och samhällsvetenskap. Hermeneutik har beskrivits som en motsats till det positivistiska synsättet. Positivism präglas av objektivitet och kvantitet och används ofta i naturvetenskapliga sammanhang. Hermeneutik däremot är mer subjektivt. Forskaren som använder sig av detta synsätt är engagerad och synlig i processen skriver Patel & Davidson (2003). Den använder sig av kvalitativa mått och närmar sig forskningsobjektet utifrån sin egen förståelse. Holism är ett begrepp som dyker upp när Patel & Davidsson (2003) talar om hermeneutik. Holism brukar beskrivas som att värdet av helheten är större än summan av delarna. Det är ett försök att beskriva att den forskande ser på delar var för sig samt helheten och sedan gör jämförelser mellan sina observationer. Allt detta för att öka sin förståelse för ämnet och vidga sin förståelsehorisont. Att pendla mellan helhet och delar kan jämföras med abduktiv forskningsmetod. Ett hermeneutiskt synsätt har präglat våra studier av problemområdet. Vi har studerat litteratur i ämnet som vi sedan tolkat och återgett som referensram. Detta för att öka vår förståelse inom ämnet och för att komma fram till en relevant slutsats. Uppsatsarbetet har haft en strävan efter holism på så vis att frågeställningen får representera helheten och de enskilda problem områdena blir delarna. Vi har försökt att identifiera och definiera delar som vi sedan tolkat. Dessa tolkningar har jämförts med den övergripande frågeformuleringen för att ge en slutsats som är uttömmande och intressant. 11

12 2.1.3 Kvalitativ undersökning steg för steg Den kvalitativa undersökningen kan enligt Bryman & Bell (2005) delas upp i sex steg, en så kallad forskningsprocess. 1. Problemformulering 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner 3. Insamling av relevant data 4. Tolkning av data 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete 6. Rapport om resultat och slutsatser Det är enligt Bryman & Bell (2005) naturligtvis inte tvingande att följa denna mall men den kan vara bra att ha som underlag. I många fall får forskarna ändra på sin arbetsteknik när de kommer till tolkningen av data, de kan då ändra sin problemformulering och ibland även bli tvungna att samla in ytterligare data. I första skedet av uppsatsskrivandet skapade vi en preliminär problemformulering samt ett syfte. Själva idén till problemområdet fick vi från Express Logistics som är ett tredjepartslogistikföretag och en del av Electra. Express Logistics gav oss en djupare inblick i vad tredjepartslogistik handlade om och har gett oss feedback under arbetets gång. Vi såg Express Logistics som en källa för information och som ett bollplank. De har fungerat som en utgångspunkt och vi har använt oss av Express Logistics som referensram längre fram i uppsatsen. Syftet och frågan har justerats för att ge bästa möjliga bild av vårt mål med uppsatsen. Val av undersökningspersoner gjorde vi delvis i samarbete med Mats Karlsson på Electra. Vi ville att företagen vi intervjuade skulle vara tillräckligt stora för att ha kunskaper inom logistik. Detta för att skapa en givande diskussion inom området. Vissa branschområden har dessutom större intresse och insyn i logistiska frågor än andra och detta hade vi i åtanke när vi valde ut intervjuobjekten. 12

13 2.1.4 Kritik mot den kvalitativa undersökningen Bryman (1997) tar upp tre uppenbara kritiska synsätt på den kvalitativa forskningen. Det första handlar om tolkandet och det empatiska förhållandet forskaren har till sitt forskningsobjekt. Risken finns att forskaren ser det han vill se och utesluter andra påverkande faktorer. Hur forskaren uppfattar och tolkar de svar han kommer fram till kan skilja sig från forskare till forskare, olika människor uppfattar saker olika. Det andra problemet hänger samman med att forskare har en viss benägenhet att väva ihop teori med empiriska studier. Bryman (1997) varnar för att de teorier, som tas fram innan själva empiriinsamlandets början, påverkar slutsatsen och skapar en felaktig förhandsbild av de frågeställningar som ska undersökas. Han menar även att det finns en risk och med det, en fara att de teoretiska begrepp som forskaren på förhand tar fram, i alltför stor utsträckning avviker från vad undersökningspersonerna egentligen tycker och tänker. I arbetssättet där forskaren, redan innan den kvalitativa undersökningen, bearbetar och tillämpar teorier kan störa undersökningen och innebära att han inte ser på världen genom aktörens ögon. Det tredje och sista problemet som Bryman (1997) tar upp är generalisering av fallstudien. I många fall visar forskarna en viss osäkerhet om huruvida det går att generalisera resultaten av de enskilda fallen de studerat. Däremot så är den forskning som baserats på kvalitativa ostrukturerade intervjuer mindre utsatt för dessa anklagelser om begränsad generaliserbarhet, då respondenterna oftast hämtas från olika miljöer. I det inledande skedet var vår insikt i ämnet begränsad. Det känns naturligt att forskningsfrågan är formulerad på ett sådant sätt att forskaren inte känner till något svar. Risken att vi skulle ha sett på forskningen utifrån ett perspektiv där man ser det som vill ses anser vi vara liten eftersom våra kunskaper inom ämnet har fått växa fram under hela skrivandet och vi hade ingen ursprunglig åsikt om vad vi ville visa eller bevisa. Å andra sidan har vi tagit fram vår referensram innan vi gjort intervjuer. Den referensram vi har upparbetat innan intervjutillfällena speglar därför troligtvis våra frågor. 13

14 2.2 Förförståelse Johannessen et al. (2003) skriver att objektivitet är en viktig del i forskningsprocessen. De nämner däremot att det är svårt att genomföra en objektiv tolkning, det vill säga, en tolkning utan personliga inslag. Faktorer som arbetsbakgrund, utbildning och familjeförhållande påverkar vårt beteende och reflekteras i vår tolkning av olika saker. Vi anser att logistik är som ljuset i rummet du befinner dig i, så länge det fungerar så tänker du inte på det, det är inte förrän det blir mörkt som problemen börjar uppstå. Logistik är ett område som vi kunskapsmässigt inte tidigare berört eller arbetat med. Däremot så finns logistiken överallt och går inte att komma bort från. Vi vill påstå att den objektivitet som eftersträvas förstärks ytterligare genom de utgångspunkter vi har. Vår ekonomiska utbildning har dock haft stort inflytande i tankegången och genom hela uppsatsskrivandet eftersom att det inte varit det tekniska inom logistiken vi fokuserat på utan snarare den ekonomiska delen. Eftersom vi haft denna synvinkel har vi haft användning av våra ekonomiska kunskaper. 2.3 Kvalitativa intervjuer Det är syftet med varje studie som bestämmer vilken metod som ska användas säger Trost (2005). Om intresset ligger i att se hur människor resonerar och reagerar är kvalitativ metod att föredra. Kvalitativa intervjuer beskrivs av Bryman & Bell (2005) som den intervjuform som är mindre strukturerad. Denna typ av intervju kan delas in i ostrukturerad och semistrukturerad intervju, i en undersökningsprocess är det dock vanligt att först göra en pilotstudie Pilotstudier Bryman & Bell (2005) ser en fördel i att testa frågor för undersökningar i förväg. Genom att göra en pilotundersökning kan vi se om frågorna fungerar som förväntat och bedöma om dessa i slutändan kommer att ge ett resultat. En pilotstudie är speciellt att föredra när det inte finns någon möjlighet att göra om undersökningen eller göra justeringar. 14

15 Några viktiga saker att tänka på när intervjuer utformas och testas är om frågorna som ställs verkligen täcker in den frågeställning som undersöks. Värt att tänka på är också om det finns frågeställningar som inte är nödvändiga eller är överflödiga för att svara på forskningsfrågan. Som en del i processen att ta fram intervjufrågor har vi valt att göra en pilotintervju med Fredrik Östman som är säljlogistikchef på företaget Tre. Vi anser att eftersom företaget outsoursat sin logistik, till Express Logistics, har de tvingats sätta ett pris på sina logistikkostnader och är därigenom insatta i ämnet. På så vis kunde vi testa våra frågor på en person som kunde ge oss uttömmande svar. Intervjun med Östman ledde till vissa förändringar i intervjufrågorna till de kommande företagen. Eftersom intervjun var öppen gav det oss som författare ytterligare förståelse inom ämnet och fler uppslag till följdfrågor Semistrukturerad intervju Semistrukturerade intervjuer är enligt Denscombe (2009) en intervju där intervjuaren har en färdig lista med ämnen och frågor som ska besvaras. Ordningsföljden på frågorna eller ämnena är flexibla och den som blir intervjuad har möjlighet att utveckla sina tankegångar. Frågorna är öppna till skillnad från exempelvis en strukturerad intervju, där respondenten erbjuds färdiga svarsalternativ Ostrukturerad intervju Denscombe (2009) beskriver en ostrukturerad intervju som något som betonar den intervjuades tankar. Personen som ställer frågorna ingriper mycket lite men är den som startar intervjun med ett ämne eller en inledande fråga. Detta sätt kan vara passande när ämnet som undersöks är komplext och outforskat. Eftersom svaren inte styrs eller avbryts finns en möjlighet att få ny information och utforska nya områden. Det är vanligt att en intervju kan pendla mellan att vara semistrukturerad eller ostrukturerad. Widerberg (2002; s. 101) säger att det bästa sättet att bli en framgångsrik intervjuare är att glömma sig själv och ta det lugnt. Den som intervjuar behöver vara intresserad av att lyssna och inte vara rädd för tystnad, då fås det bästa resultatet. 15

16 Vi valde att använda kvalitativa intervjuer för att ta fram information eftersom vi vill se hur olika parter resonerar kring ämnet. Eftersom ämnet är outforskat för vår del gav detta oss möjlighet att lära oss nytt inför varje intervju och eventuellt justera frågor eller ställa följdfrågor. Intervjuerna var till stor del semistrukturerade. Vid de inledande mötena med Express Logistics, som är det företag som inspirerade oss i början av uppsatsskrivandet, var mötena mer ostrukturerade. Vi valde att inte styra dessa möten med förutbestämda frågor för att ge största möjliga plats för kreativitet och samtal kring ämnet. Istället inleddes mötet med enbart det grundläggande ämnesområdet som bas. Innan varje intervjutillfälle skickade vi ett utkast på frågorna till intervjuobjekten via e-post. Detta främst för att ge dem en aning om vad det var vi ville uppnå med våra intervjuer och dels för att ge dem en chans att förebereda sig och kunna ge mer uttömmande svar (se bilaga 1) Personlig intervju Personliga intervjuer där forskare och respondent möts är vanligt för semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer enligt Denscombe (2009). Det är lätt att få till ett möte om det enbart är två parter som ska träffas. Det är också ett enklare sätt att få synpunkter och information ur en källa. Detta leder i sin tur till att specifika uttalandena kan sammankopplas med en viss individ. Det kan också vara enklare att hantera intervjumaterial där endast en person i taget pratar vid tillexempel inspelning. De intervjuer vi genomfört har till största del varit personliga, bortsett från den telefonintervju som genomfördes med Trelleborg Forsheda. Vi anser att det har varit mer givande att träffa någon personligen eftersom telefonintervjuer gör att kroppsspråket inte framgår. Det känns också givande när intervjupersonen får ett ansikte och denne får se vilka vi är. Intervjuobjekten har varit en till två stycken vid varje intervjutillfälle Telefonintervju Bryman (2007) talar om olika fördelar med telefonintervjuer istället för personliga intervjuer. Han menar att telefonintervjuer är betydligt billigare och samtidigt tar mindre tid. För forskarna 16

17 tar det tid och kostar pengar att söka upp intervjuobjektet och sedan ta sig till dem. För det andra så är en telefonintervju lättare att hantera, framförallt när det är mer än en intervjuare då risken för felaktiga tillvägagångssätt ökar. Till sist menar författaren att intervjuobjektet kan påverkas av intervjuarens kön, klass, ålder eller etniska bakgrund. Detta kan i viss mån styra respondenternas svar och få dem att svara på ett sådant vis som de tror att intervjuaren vill höra. En telefonintervju minskar denna felkälla då respondenten inte kan uppfatta intervjuarens personliga egenskaper. Författaren tar även upp vissa nackdelar med telefonintervjuer så som bristen på kroppsspråk hos intervjuobjektet, ovissheten om att det är rätt person som intervjuas eller inte och möjligheten att använda sig av visuella hjälpmedel för att klargöra en frågeställning. I vår undersökningsprocess har vi genomfört en telefonintervju. Detta främst på grund av att intervjuobjektet befann sig på annan ort och vi ansåg att tiden som det hade tagit att ta sig dit var mer dyrbar än den felkälla som skulle kunna uppstå i form utav brist på exempelvis kroppsspråk. Telefonintervjun gjordes på Henrik Hagström som är customer serviceansvarig på Trelleborg Forsheda. Intervjun spelades in på band och under tiden fördes anteckningar om vad Hagström svarade. 2.4 Val av intervjuobjekt Val av intervjuobjekt sker ofta genom ickesannolikhetsurval, säger Denscombe (2009). Detta betyder att intervjupersonen inte blir slumpmässigt vald. Personen som intervjuas blir ofta utvald på grund av olika faktorer som att personen kan besitta vissa färdigheter, en särskild position eller ha en viss inblick i en verksamhet. Om undersökningen inte strävar efter att nå ett resultat som kan generaliseras så finns heller ingen anledning att försöka få ett representativt urval. Bryman & Bell (2005) beskriver några olika sorters icke-sannolikhetsurval som bekvämlighetsurval. Det innebär att intervjuobjekten blir valda på grund av att de är tillgängliga. Precis som snöbollsurval så är detta inte ett representativt urval som går att generalisera. Snöbollsurval beskrivs som ett urval där kontakten med individen leder till kontakter med ytterligare individer. 17

18 Som vi nämnt tidigare valde vi ut intervjuobjekt delvis i samarbete med Mats Karlsson från Electra. Vi valde ut personer och företag som vi ansåg skulle kunna tillföra kunskap och ha insikt inom området. Ett alternativ skulle kunna ha varit att välja ut intervjuobjekt utan assistans. Detta skulle dock kunna lett till en lägre kvalitet på svaren under intervjuerna. Eftersom vi föredrog personliga intervjuer så sökte vi främst efter verksamheter lokaliserade i eller runtomkring Kalmar. När det gäller företag som vi kontaktat har vi begränsat oss på så sätt att vi har kontaktat företag som är medelstora eller stora. Vi ansåg att dessa skulle kunna ge relevanta svar på våra frågor och på så vis tillföra något till uppsatsens resultat. Vi har begränsat antalet intervjuer till fem stycken eftersom dessa är tidskrävande. Vi bedömde att ytterligare intervjuer inte säkert skulle tillföra ny information och värdet av denna överstiger inte det merarbete det innebär att utföra dem. Företagen vi kontaktat är Guldfågeln, där vi talat med Markus Kinnander, logistiker. KLS, Lars Lindéen, ansvarig för plangering, transporter och produktadministration och Björn Holmström, logistikkonsult. Trelleborg Rubore, Ulf Johansson som är Plant manager och Inger Wennström på logistikavdelningen. Trelleborg Forsheda, Henrik Hagström som är ansvarig för kundtjänst och logistiken på företaget, samt ITT W & WW där vi talat med Ulf Harrysson, Senior Strategic Buyer Transportation och Matilda Wallergård, Project Manager Group Logistics Upptagning av intervjun Denscombe (2009) ger oss några olika tillvägagångssätt för att dokumentera en intervju. Han talar om fältanteckningar vilket innebär att anteckningar görs under eller direkt efter en intervju. Detta dokumentationssätt gör att tolkningar och vad vi minns starkt präglar anteckningarna och det kommer inte att finnas något bevis för vad som egentligen sagts. Bandinspelning är ett annat sätt att dokumentera intervjun. Den kombineras inte sällan med fältanteckningar som vi tagit upp tidigare. Att banda intervjun kan kännas hämmande för respondenten i vissa fall. Om det sköts på ett smidigt sätt så är det dock mycket effektivt eftersom allt som sägs dokumenteras. Nackdelen är att det som inte sägs men visas på andra sätt såsom kroppsspråk försvinner helt om detta inte skrivs ned under intervjun. 18

19 Under våra intervjuer har vi gjort ljudupptagningar samt vissa fältanteckningar. Intervjuobjekten har blivit tillfrågade om de godkänner inspelningen. Inspelning av intervjuerna har varit ytterst viktigt på grund av omfattningen av intervjuer och material. Att föra anteckningar utan inspelning skulle ha lett till en stor informationsförlust. 2.5 Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar i det stora hela om hur pass pålitligt det insamlade datamaterialet är. Enligt Grønmo (2006; s. 222) definieras reliabilitet som graden av samstämmighet mellan olika insamlingar av data om samma fenomen baserade på samma uppläggning av undersökningarna. Då vi i den kvalitativa undersökningen samlar in forskningsmaterial genom att göra kvalitativa intervjuer och undersökningar måste vi anta att reliabiliteten i materialet är obefintlig. Data som vi samlar in är primärdata och att säga att samma undersökning skulle göras igen är inte utav intresse. Som undersökare skaffar vi oss mer kunskap inom området för varje nytt steg i undersökningsprocessen som tas. I samband med att det talas om reliabilitet är grundtanken att samma undersökning vid olika tidpunkter ska ge samma resultat. I vår situation vore det ologiskt att göra om samma intervju två gånger eftersom det inte hade givit oss mer information. Vid det andra intervjutillfället skulle vi däremot kunna ställa följdfrågor eller fördjupningsfrågor vilket inte heller är i linje med reliabilitetstänkandet. Validitet syftar enligt Grønmo (2006) på datamaterialets giltighet i förhållande till de problemställningar som ska belysas. I de kvalitativa undersökningarna kan validiteten förekomma på olika sätt, bland annat kompetensvaliditet och kommunikativ validitet. Kompetenskvalitet syftar till forskarens kompetens, hans erfarenheter, förutsättningar och kvalifikationer i samband med denna typ av datainsamling. Validiteten tenderar att bli högre ju mer kunskap som forskaren besitter samtidigt som det stärker förtroendet för att den insamlade data är utav god kvalitet. På detta vis knyts forskarens kompetens till datamaterialets validitet. Det är däremot inte givet att en hög forskarkompetens medför hög validitet utan snarare är det så att det är en nödvändig men inte en tillräcklig förutsättning för att uppnå hög validitet. Den andra typen av validitet som författaren tar upp är den kommunikativa, som bygger på en dialog och diskussion mellan 19

20 forskaren och andra personer om materialet är bra och relevant för frågeställningen. Dessa diskussioner kan leda fram till att eventuella problem och svagheter i materialet avslöjas. För det första så bör forskaren diskutera materialet med källorna själva, de bör godkänna materialet först för att det ska få någon form av validitet. Denna diskussion som kallas respondentvalidering kan leda till att forskaren ges möjligheter att rätta till de missförstånd och fel som kan ha uppkommit. En annan tänkbar situation är att forskaren tar upp materialet med sina forskarkollegor. Det blir då en mer kritisk syn på det hela och forskaren får möjlighet till att öppna ögonen för andra liknande teorier och metoder inom samma område. Trost (2005) menar att validitet handlar om att instrumentet eller frågan ska mäta det den är avsedd att mäta. Detta håller Svenning (2003) med om och säger vidare att det både finns en inre och en yttre validitet. Den inre validiteten handlar om att forskaren ställer frågorna till rätt personer och tar med tillräckligt med indikatorer för att svara på frågan och att rätt mätinstrument används vid rätt tillfälle. I samband med den yttre validiteten talas det om projektet som helhet, om möjligheter till generalisering utefter en specifik studie. En grundläggande förutsättning för att en generalisering ska kunna göras är att den empiriska grunden är riktig. I övrigt så bör forskaren vara försiktig med att generalisera sitt kvalitativa resultat. För att uppsatsen ska ha en hög grad av validitet har vi försökt att höja vår egen kompetens under hela skrivandeförloppet. Dels har vi studerat ämnesområdet logistik för att kontinuerligt bli mer insatta i ämnet och sedan har vi strävat efter att utveckla vår förmåga att skriva forskningsrapport i form av en uppsats. Den kommunikativa validiteten anser vi ha uppnått genom regelbundna seminarier med studentkollegor samt diskussioner med handledare och sinsemellan. Vi har från skrivandets början varit öppna för diskussion om vårt ämne för att inbjuda till konstruktiv kritik till vårt arbetssätt. Vi har också erbjudit intervjuobjekten att studera materialet innan publicering för att undvika tolkningsfel. Vi har försökt att tydliggöra vår forskningsfråga för våra intervjuobjekt för att på så sätt redan i ett inledande stadium klargöra vad vi undersöker. Detta för att undvika att mätningar görs på områden utanför den aktuella frågeställningen. 20

21 2.6 Datainsamling Enligt Patel & Davidson (2003) kan det finnas två typer av information i en rapport. Det finns sekundärdata och primärdata. Primärkällan ger oss primärdata alltså sådant som samlats in primärt för rapporten. Sekundärkällor kan vara statistik eller tidigare forskning. Sekundärdata kan enligt Bryman & Bell (2005) vara tidsbesparande men det medför att forskaren inte är lika bekant med materialet som om denne samlat in det själv. Det finns dock stora fördelar av att använda sekundärdata eftersom den ofta innehåller god kvalitet. Insamling av primärdata skedde i form av intervjuer och sekundärdata har hämtats från litteratur och artiklar på internet. På grund av att vi har använt oss av Electra och Express Logistics kunskap och erfarenhet inom logistikområdet så nämns denna primärkälla till viss del i vår referensram. Den insamlande data har kontinuerligt tolkats och bearbetats vilket slutligen lett oss fram till en slutsats. 21

22 3 Referensram I detta kapitel inleder vi med att överskådligt förklara vad logistik innebär och dess utveckling över tiden. Vidare går vi in mer detaljerat på hur kostnader och aktiviteter för logistiken tas fram. Vi ger läsaren våra motivationer till val av medtagna referenser. Referenskapitlet ska genom litteraturen ge forskaren och så även läsaren en grund att utgå från. 3.1 Logistik i grunden Logistik är enligt Lumsden (2006) ett ämne som är väldigt ungt och expansivt, det är inte fullt färdigutvecklat vilket gör det hela mer intressant. Författaren säger att logistik är svårt att få grepp om, det finns många komponenter som spelar in och ofta är dessa svåra att sätta fingret på. Inom industri, handel och annan näringsverksamhet används det olika definitioner av logistik. Den mest traditionsenliga definitionen grundar sig i forskning och utbildning, den säger att logistiken syftar till att göra saker rätt i alla situationer. Logistik definieras som de aktiviteter som har att göra med att erhålla rätt vara eller service i rätt kvantitet, i rätt skick, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, hos rätt kund, till rätt kostnad Lumsden (2006; s. 23). Författaren tar upp flera definitioner som vinklar sig till olika branscher. Inom vissa organisationer är det materialflödet som är objektet för logistiken medan logistiken i andra sammanhang bara ses som ett operativt sätt att flytta material från ett ställe till ett annat. Den mest omfattande definitionen i betydelsen försörjningskedja, Supply Chain Management, innefattar alla de aktiviteter som innefattar flöde av material, leverantörer och transportaktörer. För att en funktionell verksamhet ska uppstå krävs ett starkt fokus på samarbete och integration i kedjan. De olika definitionerna används senare i sin tur som utgångspunkt för uppbyggnad av nya men även av befintliga logistiksystem baserat på ett antal grundläggande samband, logistikens grunder. Oskarsson et al. (2009) talar om kostnadseffektivitet. Företagen måste kunna hålla ner kostnaderna för verksamheten men samtidigt bibehålla en leveransservice som motsvarar kundens krav. Författarna frågar sig om det om det är möjligt att kombinera kraven på låga 22

23 kostnader och hög leveransservice. Det är just detta som logistik egentligen handlar om och det är de företag som klarar av att hitta en bra balans mellan dessa två aspekter som får konkurrensfördelar. Författarna talar vidare om att logistik innefattar planering, genomföring och kontroll av resultatet. Det handlar inte om att göra saker rätt utan snarare om att göra rätt saker. De tar upp ett exempel om en orienterare som kan springa hur fort som helst men då han har svårigheter att följa kartan eller i värsta fall har en dålig karta, finns risken att han springer åt helt fel håll. Ur ett logistiskt synsätt gäller det här att ta fram bättre kartor och samtidigt att få orienteraren att använda dessa. För de som arbetar med logistik är det viktigt att sträva mot en så låg totalkostnad som möjligt och så hög leveransservice att kunden blir nöjd. För att ge läsaren en inblick i vad logistik egentligen handlar om har vi här tagit med en grundläggande förklaring. Logistiken inom alla företag är unik och det kan ibland vara svårt, både för företagen och intressenten, att ge eller få en exakt bild av hur logistikflödet ser ut. Vi tycker det är av stor vikt att ge läsaren en grund att stå på. 3.2 Logistikens utveckling Logistikaktiviteter är tusentals år gamla säger Stock & Lambert (2001). De går att spåra så tidigt som vid den allra första organiserade handeln. Området började studeras närmare runt 1900-talet och då handlade det främst om jordbruksprodukter och dess transport. Det var en man vid namn John F. Corwell som började diskutera ämnet vid den här tiden och pratade då främst om kostnader och faktorer som påverkar distributionen av jordbruksprodukterna. Några år senare skrev Arch W. Shaw om de strategiska aspekterna av logistik i Approach to Business Problems. Under samma år introducerades tankegången kring olika marknadsnyttor som tid, plats och ägande av produkter av L. D. H. Weld. Weld introducerade även tankegångar kring distributionskanaler. År 1927 definierades termen logistik på ett sätt som påminner om hur vi talar om begreppet idag. Det var Ralph Borsodi som beskrev logistik som två sorters distribution, nämligen den som innebär transport och lagerhållning och den som innebär att marknadsföra produkten. Under 1960-talet utvecklades logistik på ett flertal sätt skrev Edward Smykay, Donald Bowersox och Frank Mossman den första boken om logistikstyrning. Där behandlas området totalkostnads- 23

24 koncept. Det var under denna tid som Peter Drucker uttalade att logistikområdet är det senaste området som gör det möjligt för företag att effektivisera sig vilket blev en faktor som ökade intresset för området. Fram till 1980-talet skrevs en mängd artiklar och böcker samt att konferenser hölls inom området. Michael Schiff var den första som undersökte eventuella samband mellan logistik och redovisningssystem. Den tekniska utvecklingen har enligt Stock & Lambert (2001) bidragit till att betydelsen för intresset för logistiken växt. Möjligheterna har ökat i takt med att utvecklingen gått framåt. Datorer blir snabbare och billigare och blir med detta tillgängliga för fler företag. Information blir mer tillgänglig och precisionen på informationen blir bättre. Globaliseringen anses ha accelererat ordentligt under 1990-talet vilket har lett till att marknader öppnats och utvidgats. Logistikområdet har förändras för att kunna ge företag ytterligare förbättringar i sina verksamheter. Vi nämner ibland logistik som något nytt och modernt. Om vi ser på dess utveckling så har den funnits med under en längre tid. Den har dock inte sett ut på samma vis utan förändrats med tiden och de möjligheter som vuxit fram med informationssystemen. Vi har gjort bedömningen att logistik idag i högsta grad är ett ämne som gått från att vara rent beräknande till att också innefatta styrning av verksamheten. 3.3 Supply Chain Management Tidigare kunde vi se företag som konkurrerade med andra företag men idag säger Storhagen (2003) att företagen istället ingår i flödeskedjor som konkurrerar sinsemellan. Han menar att detta är ett tecken på att vi numera konkurrerar med hjälp av material- och produktflöden. Detta leder oss till Supply Chain Management som ges av följande definition: medvetna ansatser längs material- och produktflödena mellan två eller flera led från råvara till slutanvändare, med det gemensamma långsiktiga målet att skapa bästa möjliga värde för slutkunden till lägsta möjliga totala kostnad för flödet i sin helhet. Storhagen (2003; s. 42). 24

25 Storhagen (2003) anser att SCM popularitet har ökat i och med internationaliseringen på marknaden. IT-utvecklingen skapar möjligheter som inte funnits tidigare. Vi anses bli snabbare och effektivare i vår kommunikation samtidigt som konkurrensklimatet hårdnar. Figuren nedan som är hämtad från Mattson (2002) visar en enkel försörjningskedja, eller en supply chain. En kedja av företag med råvarumaterialframställning som är kunder eller leverantörer till konsumenterna som efter förädlingsprocesserna och distributionen konsumerar produkten eller tjänsten. Leverantör Leverantör Produkttillverkare Regional distributör Lokal distributör Slutkund Figur 1. En enkel försörjningskedja. Källa: Mattsson (2002) Grunderna Att använda SCM i sin verksamhet är enligt Storhagen (2003) ett strategiskt beslut. Strategin måste samordnas med organisationens övriga strategier. SCM kräver att verksamheten ser helheten i flödena från leverantör till förbrukning. Referenspunkten finns hos slutkunden, det vill säga, den som förbrukar varan. Traditionell styrning av logistik bygger på att leverera det som producerats och SCM gör det omvända och tillhandahåller det som efterfrågats, alltså tillverkar mot order. Storhagen (2003) menar att ägandet av de olika leden inte är det viktiga. Vertikal integration där leverantörer och kunder ägs är inget som eftersträvas eftersom detta inte är någon garanti för ett bra samarbete. Istället krävs förtroende och samarbetsförmåga mellan de olika leden. Slutligen är ett integrerat informationssystem viktigt för att få SCM att fungera väl. Informationsöverföringen ska fungera på ett sådant sätt att de fysiska flödena blir effektiva det vill säga att informationen anländer snabbt och är aktuell. 25

26 Vi anser att SCM inom logistiken är väldigt centralt. Informationsutbytet mellan speditör och varuägare måste fungera väl och båda parterna bör vara flexibla. Även om det är vanligast med SCM-tänket inom orderproduktion så tycker vi att det är lika viktigt för exempelvis en prognosstyrd produktion att ha bra informationsutbyte med sin omvärld. Vertikal integration är av mindre vikt i båda produktionsformerna. 3.4 Huvudsakliga logistikaktiviteter Stock & Lambert (2001) tar upp de huvudsakliga aktiviteterna som ingår i logistikflödet, från produktens ursprung till dess konsumtion nämligen; - Kundservice - Efterfrågeprognos - Inventariehantering - Logistikkommunikation - Materialhantering - Orderproduktion - Paketering - Eftermarknadshantering - Produktions- och lagerplacering - Inköp/ Upphandling - Returhantering - Trafik och transportering - Lager och förvaring Författarna Stock & Lambert (2001) beskriver logistik som ett system eller en process med många komponenter. Det är ett nätverk av relaterade aktiviteter som har som mål att inom en viss verksamhet bedriva flödet av material och personal. Det integrerade logistikkonceptet syftar till att administrera de olika aktiviteterna som ett enda integrerat system. I de verksamheter som inte har infört ett sådant system är aktiviteterna ofta fragmenterade och utspridda på olika funktioner inom verksamheten. Dessa olika funktioner har i sin tur ofta sin egen budget, målsättning och 26

27 måttsystem. Det är många större företag som enligt författarna kommit fram till att de totala logistikkostnaderna kan reduceras markant genom att samordna dessa logistikrelaterade aktiviteter i ett fungerande och mer effektivt system. Även Mattsson (2002) talar om detta och nämner vidare att de uppsplittrade aktiviteterna medför att många aktörer blir inblandade i varje aktivitetskedja, detta i sin tur leder till längre genomloppstider och det blir svårare för verksamheten att vara flexibel och kunna anpassa sig efter marknaden. I enlighet med de ökade kraven på snabba leveranser och behovet att kunna svara mot marknadens förväntningar har den flödesorienterade ansvarsfördelningen inom verksamheterna ökat successivt. Vi ställer oss givetvis frågan om företag eller snarare om företagen, som vi valt att senare intervjua, är medvetna om dessa aktiviteter. Vid en första anblick tror inte vi att företagen ser dessa aktiviteter som en del av sin logistik även om det är aktiviteter som gott och väl finns med i verksamheten. Denna referens vill vi jämföra med hur verkligheten ser ut och undersöka om organisationer ser dessa aktiviteter som en del av logistikflödet. Även om de inräknar alla eller vissa av dessa så kvarstår dock frågeställningen om hur pass integrerade de olika aktiviteterna är. Vi vill undersöka om organisationen har spridda aktiviteter och hur logistiken påverkas av detta, om den gör det alls. 3.5 Logistikkostnader När det talas om logistikkostnader är det enligt Mats Karlsson, logistikchef på Electra, vanligt att företag ser frakten som enda kostnad. Han menar att dessa företag bara ser toppen på isberget. Kostnader för logistik innefattar mer än så, det involverar lagerpersonal, kapitalbindning, administration, skador och svinn, förlorad försäljning, informationssystem och styrsystem. Detta håller en rad olika författare så som Jonsson (2008) och Lumsden (2006) med om och nedan tar vi upp kostnaderna som ingår i logistiken. Figuren nedan illustrerar på ett överskådligt sätt de kostnader som vi kommer att beskriva. 27

28 Figur 2. Logistikkostnader. Källa: Egen illustration Lagerhållningskostnader Ett färdigvarulagers främsta uppgift är enligt Storhagen (2003) att fånga upp svängningar mellan produktens efterfrågan och tillgång. När det kommer till de logistiska insatserna så gäller det att begränsa lagringen längs hela material- och produktflödet från ursprung till slutkonsument. Helt enkelt att medverka till lagersparsamhet. Även om lager ibland uppfattas som ett ont ting så finns det positiva aspekter, nämligen att verksamheten får lägre produktions- och transportkostnader, samordningen mellan tillgång och efterfrågan förbättras, verksamheten kan dra nytta av stordriftsfördelar och slutligen så är det lättare att på ett effektivare sätt tillfredsställa kundens behov då de kan hålla snabba leveranser. Kapitalbildningen i lagret, med hänsyn till andra faktorer, bör enligt Storhagen (2003) hållas på en så jämn nivå som möjligt. Lagernivån ska vara så låg som möjligt, det vill säga att det ska ha en hög omsättningshastighet. Verksamheterna måste dock beakta vissa saker som att undvika produktionsstörningar, upprätthålla viss leveransservicenivå samt att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av transport- och hanteringsutrustning. Lagringskostnaderna delas, enligt Storhagen (2003), in i lagerhållnings- och lagerföringskostnader. Lagerhållningskostnaderna är de operativa kostnaderna som förknippas med den verkliga lagringen, det vill säga kostnader för lagerutrustning, lagerpersonal och lagerbyggnader. 28

29 Lagerföringskostnader är de investerings- och riskkostnader som uppstår i samband med att material lagras, det vill säga kapitalkostnader samt kostnader för svinn, åldrande och förstörelse. Mattsson (2002) nämner dessutom värdeminskningskostnader, det vill säga att de produkter som ligger på lager riskerar att bli inkuranta eller minska i värde. Lagerföringskostnader kan enligt oss vara en väldigt stor kostnad för vissa företag, framförallt för dem som inte bedriver orderproduktion. De företag som i många fall har ett stort lager binder upp mycket kapital och utsätter sig för större risker. Dessa kostnader bör enligt Storhagen (2003) och Mattsson (2002) och även enligt oss, tas upp som logistikkostnader. Frågan är om de i verkligheten gör det Transportkostnader Oftast så beror priset på transporten mer på marknadssituationen än på de faktiska kostnaderna för transportmedlet skriver Lumsden (2006). Detta på grund av att transporten är en tjänst som hänger ihop med tiden. Självklart påverkar den verkliga kostnaden för att genomföra transporten prissättningen på lång sikt eftersom att verksamheten strävar efter att vara ekonomiskt lönsam, det vill säga att summan av intäkterna helst ska överstiga summan av kostnaderna, eller i alla fall täcka dem. Författaren skiljer på två huvudgrupper av transportkostnader, nämligen egentliga och övriga transportkostnader. De egentliga kostnaderna hänger, enligt Lumsden (2006), samman med själva förflyttningen och de funktioner som hör därtill. Förflyttning, lastning, omlastning och lossning är de områden som egentliga kostnader delas in i. Vad gäller de öviga kostnaderna så är det i själva verket de olika kringverksamheterna som direkt kan hänföras till förflyttningen som det talas om. Exempel på sådana kan vara emballage, tillfällig lagring, skador på gods och olika försäkringar. Lumsden (2006) nämner vidare att när det kommer till prissättning av transportuppdragen så finns det en rad olika metoder att tillämpa. De två vanligaste är avtalsmetoden och tariffmetoden. Avtalsmetoden används främst då ett enda företag står för ett annat företags hela transportsystem. Under en rad olika förutsättningar anpassas priset ur säljarens synvinkel till dess aktuella 29