Rättskunskap. Inledning

Transkript

1 Rättskunskap Inledning Min e postadress är: christer.lorentzon@kub.trollhattan.se Rättskunskap är en obligatorisk kurs på gymnasiets ekonomiska gren, samhällsprogrammet. Samtidigt är det en allmänbildande kurs i ämnet juridik. Efter avslutad kurs är du behörig att läsa affärsjuridik, som mera inriktar sig på de specifika juridiska problem som är förknippade med affärsverksamhet. Dessutom kommer du, rent privat, att ha nytta av det du lär dig genom att det gör det lättare för dig att förstå och agera på ett riktigt sätt i dina vardagsbeslut. Kursen syftar till att ge dig en grundläggande kunskap i ämnet juridik. Jag hoppas att du kommer att uppskatta kursen och tillgodogöra dig dess innehåll! Litteratur Den kurslitteratur vi använder är J2000, från Liber förlag samt boken "Lagsamling (får du låna på lektionerna). Den förstnämnda är en fakta och övningsbok, den senare är en samling utvalda lagar, huvudsakligen inom ämnet civilrätt. J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sexton kapitel som vart för sig behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar. Elva kapitel utgör grundkapitel, medan fem kan betraktas som fördjupning ( pluskapitel ). Innehåll Kursen innehåller följande moment: BLOCK 1: SAMHÄLLE Hur lagar kommer till (Kap.1) Hur domstolarna arbetar (Kap.2) Om brotten (Kap.3) Internationell rätt (Kap.4 +) BLOCK 2: FAMILJ När man flyttar ihop (Kap.5) Föräldrar och barn (Kap.6 +) När någon dör (Kap.7) BLOCK 3: KONSUMENT Avtal och köp (Kap.8) Konsumentskydd (Kap. 9) Köpa på kredit ( Kap.10) Försäkringar (Kap.11 +) BLOCK 4: BOENDE Hyreslägenhet och bostadsrätt (Kap. 12) Eget hus (Kap. 13 +) Låna pengar (Kap. 14) BLOCK 5: ARBETE Anställning (Kap. 15) Arbetsförhållanden (Kap. 16 +) Tidsplan Planeringen löper under 17 veckor, vilket innebär ca.2,5 timmar per kursvecka. Vi använder dock dubbla antalet veckor. Kursvecka Kapitel Proj

2 /proj Reservtid Lokala kursmål för rättskunskap Mål Kursen skall ge dig en grundläggande kunskap i ämnet rättskunskap. Du skall förstå hur vårt rättsväsende är uppbyggd och dess bakgrund samt utveckling. Du skall ha de baskunskaper som krävs för att fatta enklare juridiska beslut och förstå dess konsekvenser. Du skall vidare ha en viss insikt i internationell rätt och dess konsekvenser för dig som svensk medborgare. Efter genomgången kurs skall du Ha grundläggande kunskap om hur vårt rättsväsende är uppbyggt och hur dess olika instanser fungerar. Känna till de vanligaste juridiska termerna och vad de betyder. Förstå huvuddragen i civilrätten och även i viss mån straffrätten samt processrätten. Kunna skapa och förstå enklare juridiska dokument. Lokala betygskriterier för rättskunskap Godkänd Du har en grundläggande kännedom om rättsväsendets uppbyggnad och funktion. Du äger kännedom om de lagar som styr vårt vardagsliv, och vilka följder ett avsteg från dessa medför. Du söker med viss hjälp upp grundläggande information i ämnet. Du löser med stöd mycket enkla vardagsjuridiska problem På denna betygsnivå (g), som alla skall uppnå, handlar det i huvudsak om att kunna redovisa de faktakunskaper som ingå r i kursen och med stöd av dessa förklara och diskutera olika begrepp och skeenden. För att kunna konkreti sera denna betygsnivå kan man använda följande verb: Beskriva Redogöra Jämföra Granska och diskutera Förstå Här följer några exempel på skrivningsfrågor för godkänt: Vilken är skillnaden mellan en dispositiv och en tvingande lagregel? Vilken typ av juridisk hjälp kan man få om man saknar pengar? Ge två exempel. Väl godkänd Du känner till hur det svenska rättsväsendet är uppbyggt och fungerar. Du kan beskriva de lagar som styr vår vardag, och vilka följder ett brott mot dessa medför. Du kan själv upprätta och tolka enkla juridiska dokument. På denna betygsnivå (VG), handlar det i huvudsak om att utifrån olika perspektiv och värderingar söka fram, välja ut, sammanställa och analysera ett brett utbud av fakta för att belysa olika aspekter. Man ska dessutom kunna förstå orsaks och konsekvenssamband i olika frågor och skeenden. I korthet skall du kunna: Analysera Redovisa analysen på ett tydligt och strukturerat sätt Jämföra olika analyser Här följer exempel på hur en VG fråga kan vara konstruerad: Ge exempel på när det kan strida mot tro och heder att kräva att ett avtal ska följas.

3 Mycket väl godkänd För betyget MVG krävs förutom kraven från godkänt och väl godkänt, en mycket god analytisk förmåga både skriftligt och muntligt. Att du kan använda sina kunskaper generaliserande och se helheter. Att du har ett tvärvetenskapligt synsätt där din juridiska kunskap inte enbart är bunden till juridikämnet. Du använder utan svårigheter centrala juridiska begrepp samt drar självständiga slutsatser. Du bedömer utan svårigheter juridiska källor kritiskt och tillämpar självständigt källanalys. Konkret skall du ha god kännedom om svenskt rättsväsende och dess funktion. på ett aktivt sätt kunna söka upp fördjupad information avseende de lagar och förordningar som styr vårt civilrättsliga regelverk. Själv kunna uppföra, tolka och rekommendera olika juridiska dokument för olika ändamål. På denna betygsnivå (MVG), handlar det i huvudsak om att göra kvalitativa analyser, formulera egna hypoteser, formulera egna synteser och kunna argumentera för dessa. Du skall även kunna bedöma värdet av analysen/slutsatsen och se eventuella brister i argumentationen. I korthet gäller följande: Ha ett kritiskt förhållningssätt Kunna formulera egna hypoteser Ha en utvecklad förmåga att använda kunskaper i komplexa situationer Här följer ett exempel på en MVG fråga: Analysera och diskutera försäkringsvillkorens innebörd samt deras betydelse i följande villaförsäkring. (jag skickar inte med några försäkringsvillkor) Betygsunderlag Betyget bygger på de lösningar på arbetsuppgifter som du skickar in och de större inlämningsuppgifter du skall göra. Lägg ned tid, framförallt på inlämningsuppgifterna. Dessa gör att du får en verklighetsanknytning som gör att du upplever ämnet som mera stimulerande. Du skall välja ut ett annat land än Sverige som du vill specialstudera ur juridiskt perspektiv för att sedan jämföra med Sverige. (Alternativt kan du välja att göra ett fördjupningsarbete enligt beskrivning från Christer.) Lektionsplanering med elevinstruktioner Lektionerna innebär att du tillgodogör dig texten som finns på de sidor jag anger. Därefter svarar du på angivna uppgifter och gör de eventuella inlämningsuppgifter som jag angett. Övriga uppgifter löser du enligt eget omdöme, liknande frågeställningar dyker upp på proven. BLOCK 1: SAMHÄLLE Kursvecka 1. Kapitel 1 Hur lagar kommer till Sid Detta första kapitel redogör för bakgrunden till de svenska lagarna och visar hur lagar utvecklats från att ha varit enbart normer och moraliska regler. Vidare så får du lära dig hur en lag kommer till. Hur ser processen ut från förslag till färdig lag? I den inledande berättels en väcks bl a frågor om vem som beslutar om lagar och hur förslagen kommer till. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 2 och 3 Inlämningsuppgift. Fundera på någonting som du anser vara så viktigt att det borde regleras i lag. Tänk dig att du lägger ett förslag avseende detta. Beskriv hur processen skulle kunna se ut från din idé till färdig lag. Använd modellen på sid. 11 som hjälp. Kursvecka 2. Kapitel 2 Hur domstolarna arbetar Sid

4 Hur ser vårt domstolsväsende ut? Dels inom civilrätt och dels inom förvaltningsrätt. En rättsprocess följer ett speciellt mönster, både vad gäller tvistemål och brottsmål. Kapitlet redogör för domstolarnas uppbyggnad och verksamhet. De indelas i allmänna domstolar samt förvaltnings och specialdomstolar. I den inledande berättelsen väcks bl a frågor om vad som egentligen är ett brott och vilka skulder man kan bli tvungen att betala. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1 och 2 Inlämningsuppgift. Hur ser domstolsväsendet ut i det land du valt att studera? Vad finns det för likheter och skillnader jämfört med Sverige? Kursvecka 3 och 4. Kapitel 3 Om brotten Sid Vilka olika brott finns i svensk lagstiftning och vilka straff leder dessa till? Här delas brotten upp i brott mot person (t.ex. misshandel), förmögenhetsbrott (t.ex. bedrägeri) och brott mot samhälle och stat (tex. mened, dvs. att ljuga som vittne i en rättegång). Kapitlet innehåller brott mot lagar som finns i Brottsbalken. I den inledande berättelsen väcks bl a frågor o m vilka olika brott som kan förekomma i vardagslivet. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 3, 6 och 8 Inlämningsuppgift. Hur ser det ut i det land du valt att studera? Vilka brott är vanligast och vilka straff leder de till? Vilka brott anses som grövst och vilka straff leder de till? Ser du någon avgörande skillnad jämfört med Sverige, och är skillnaderna enligt din mening bra eller dåliga? Motivera. För denna uppgift får du även kursvecka 4 på dig för att hitta information. BLOCK 2: FAMILJ Kursvecka 5. Kapitel 5 När man flyttar ihop Sid Sammanboende, äktenskap och partnerskap. Tre juridiskt olika sätt för två vuxna att leva ihop. Vilket sätt man väljer påverkar på olika sätt ens liv. Här får du lära dig några av de aspekter som påverkas. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 2, 6 och 9 Kursvecka 6.+ Kapitel 6 Föräldrar och barn Sid Detta är ett intressant kapitel för de flesta människor som bor tillsammans, eftersom de vanligen förr eller senare får barn. Barn medför en rad juridiska konsekvenser som man självklart ska vara medveten om. Detta gäller främst barnens rättigheter och i andra hand föräldrars rättigheter. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1 och 5 Kursvecka 7. Kapitel 7 När någon dör Sid Vad händer rent juridiskt när någon dör? Vem ärver vem och vad innebär det om personen i fråga har ett testamente? Vad är en bröstarvinge och vad innebär orubbat bo? Detta och mycket mer får du lära dig i detta kapitel. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 3, 4 och 5 BLOCK 3: KONSUMENT

5 Kursvecka 8. Kapitel 8 Avtal och köp Sid Vad är det du gör nästan dagligen utan att tänka på det? Jo, ingår avtal. Du kliver på en buss och köper en biljett, ett transportavtal. Du köper en biobiljett och har slutit ett avtal om att du mot erlagd ersättning skall få ta del av en stunds underhållning. Detta är bara två av många vardagliga exempel på avtal. Ett avtal kan vara både muntligt och skriftligt. Ett av dessa är att föredra, vilket tror du och varför? Avtal regleras i flera olika lagar, beroende på vilka som sluter avtalen. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1 och 2 Kursvecka 9. Kapitel 9 Konsumentskydd Sid Konsumentköplagen, distans och hemförsäljningslagen och konsumenttjänstlagen är framförallt lagar som ger konsumenten ett grundskydd. Konsumentköplagen gäller köp av lösa saker och inte köp av fast egendom, vilket regleras av jordabalken 4 kap. Köp av husbyggnadssats omfattas dock av konsumentköplagen, medan konsumenttjänstlagen reglerar uppförande av byggnad. Konsumentköplagen gäller inte vid köp av övrig lös egendom, t ex aktier, obligationer och bostadsrätt. Ingressen handlar om köp av en kamera från en vanlig butik eller en nätbutik. I det ena fallet gäller konsumentköpslagen och i det andra distans och hemförsäljningslagen, vilket leder till olika förutsättningar med bl a ångerrätt. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 3, 5, 6 och 11 Kursvecka 10. Kapitel 10 Köpa på kredit Sid Varor och tjänster kan antingen betalas direkt, eller betalas senare. Det senare kallas att köpa på kredit. Kreditköp medför ett antal saker som inte kontantköp gör. Ränta kreditprövning m m. Detta kapitel är en nyttig genomgång vad det gäller risker och även fördelar med kreditköp. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 5 och 9 Kursvecka 11.+ Kap. 11 Försäkringar Sid Det mest onödiga som du kan lägga dina pengar på, till den dag det blir det mest nödvändiga du någonsin lagt dina pengar på. Så kan man lite tillspetsat beskriva försäkringar. Men försäkringar är mer än så. En hel del får vi automatiskt som samhällsmedborgare. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? Uppgift 1 och 2 Inlämningsuppgift. Gör en mindre marknadsundersökning i din närmaste omgivning och kontrollera vilka försäkringar som finns. Tycker du, med dina nyvunna kunskaper i ämnet, att någon fattas, alternativt att någon verkar onödig? BLOCK 4: BOENDE Kursvecka 12 och 13 Kapitel 12 Hyreslägenhet och bostadsrätt och Kapitel 13 (+) Eget hus. Sid , Här slår vi ihop de två kapitel som handlar om olika typer av boende. Vi tittar på vilka regler som gäller för hyresgäster/ hyresvärdar och vi får en inblick i allt man skall hålla kontroll på då man köper en villa eller annan fastighet. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? Uppgift 1 i bägge kapitlen Kursvecka 14

6 Kap. 14 Låna pengar Sid "Är man skuldsatt är man aldrig fri", så uttryckte sig statsminister Göran Persson när det gällde våra statsfinanser. Samma sak gäller givetvis för företag och privatpersoner. Idealet är givetvis att alltid betala allt kontant. Detta kan dock vara svårt, framförallt då man köper dyrare kapitalvaror som bilar och givetvis också fastigheter. Om man skall låna pengar är det viktigt att man känner till de viktigaste begreppen och villkoren n ågot som detta kapitel tar upp. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 2, 4 och 7 BLOCK 5: ARBETE Kursvecka 15 Kap. 15 Anställning (och Kap 16 + Arbetsförhållanden) Sid (och ) Vad gäller då du blir anställd? Vilka rättigheter och skyldigheter har du? För i synnerhet yngre är detta viktigt att känna till då det inte är helt ovanligt med felaktigheter i just ungdomars anställningsförhållanden. Detta gäller främst vid feriearbete. När kan du ta ledigt utan att riskera arbetet? Vad har du för möjligheter om arbetsgivaren bryter mot ingånget avtal? Etc. Här finns mycket nyttig kunskap inför framtida anställningar. Kursveckans uppgifter. Vad säger lagen? 1, 2, 5 och 8 Inlämningsuppgift. Ta reda på vilka villkor som gäller för arbetsgivare/ anställda i det land du valt att studera. Jämför med det svenska systemet och ge mig dina synpunkter och åsikter om ev. skillnader. Kursvecka 16 (denna del kan man eventuellt hoppa över om tiden blir för knapp) Kap. 4 Internationell rätt Sid I detta kapitel tar boken upp internationella aspekter på juridiken: FN, Haag domstolen, EU m m. Vad kan FN göra för att påverka människors livssituation till det bättre? Många människor ställer sig kritiska till FN i dag, är USA starkare än FN? Vad har EU för roll då det gäller övergripande lagar och förordningar? Vad innebär det att Europadomstolen är vår högsta myndighet? Inlämningsuppgift. Med utgångspunkt i det kapitel du just läst skall du undersöka och presentera någonting som berör internationell lagstiftning. Ta utgångspunkt i det land du valt att studera. Hur berörs det av FN, folkrätten, EU och de fyra friheterna? Någon annan internationell sammanslutning som påverkar landets agerande gentemot sina medborgare? Eller annat valfritt ämnesområde så länge det har sin utgångspunkt i internationell rätt. Du arbetar Kursvecka 16. Skicka in resultatet till mig två dagar innan Kursvecka 17. Kursvecka 17 Reservtid Vi kommer att behöva göra två prov. Tid för dessa bestämmer vi tillsammans vid någon av våra första lektioner, fundera därför på när det passar just dig!