Nr 14 Juni Ladda batterierna och finna ro... Djupintervjuer om upplevelsevärden i Hanveden

Transkript

1 Nr 14 Juni 2003 Ladda batterierna och finna ro... Djupintervjuer om upplevelsevärden i Hanveden Underlag till rapport Upplevelsevärden 4:2001

2 Djupintervjuer om upplevelsevärden i Hanveden Underlag till rapport Upplevelsevärden 4:2001 1

3 Förord Regionplane- och trafikkontoret har under år 2001 tagit fram en rapport som heter Upplevelsevärden sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen, 4:2001. Rapporten presenterar en metod som bättre kan beskriva rekreationsvärden i regionen. Som ett underlag för denna metodutveckling, utfördes djupintervjuer i Hanveden. Syftet med intervjuerna var att öka kunskapen om storstadsmänniskans behov och önskemål om vistelse i naturen. Slutsatserna har bidragit till en mer nyanserad bild av invånarnas värdering och därmed fungerat som en del av metodutvecklingen. Det ökade intresset för människans värdering och nyttjande av grönområden, innebär större efterfrågan på kunskapsunderlag och aktuella studier. Tillgången på utredningar som behandlar större, tätortsnära grönområden är idag begränsad. Kontoret har därför valt att publicera detta underlagsmaterial, för att stimulera till fortsatt diskussion och utvecklingsarbete inom ämnet. Det bör tilläggas att djupintervjuerna är utförda med ett begränsat antal intervjupersoner. Metodiken erbjuder en möjlighet att följa upp intressanta reaktioner och synpunkter med hjälp av följdfrågor; man får svar på varför de intervjuade tänker, känner eller agerar på ett visst sätt. Resultatet kan däremot inte ligga till grund för statistiska slutsatser eller generaliseringar. Studien har utarbetats av Sondera AB/Visus Market research AB, med Kerstin Nyman som författare och projektledare. Studien har utförts inom ramen för projekt Upplevelsevärden, där Scandiaconsult AB varit huvudkonsult. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Kajsa Bernergård/Bette Lundh Malmros. Stockholm i maj 2003 Börje Wredén Tf. regionplanedirektör Foto omslag: Elin Henriksson 2

4 Innehåll FÖRORD 2 INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND OCH SYFTE 6 METOD OCH GENOMFÖRANDE 7 Genomförande 7 Stockholms gröna kilar 8 RESULTAT 8 Fem typer av naturkonsumenter 9 Den allmänna synen på Hanvedenkilen 11 Lugn, ro, avslappning och antistress 11 Utmaning och aktiviteter 12 Följa livet i naturen och historien 12 Hanvedenkilen tillgodoser de flesta uttryckta intressen och behov 14 Tyresta uppskattas för sin orörda natur 17 Oro för framtida utbyggnad 17 Upplevelsevärden och aktiviteter 17 Aktiviteter 19 Platser i Hanvedenkilen 19 Störningar och intressekonflikter 20 Tillgänglighet och service idag och i morgon 24 Tillgängligheten upplevs som god 24 Servicen är god men kräver underhåll 25 Tryggheten inget problem för de naturvana 27 Utvecklingsmöjligheter 27 Det optimala rekreationsområdet 30 BILAGA 1 31 Kortfattad metodbeskrivning 31 ISSN x Rtn

5 Sammanfattning Storstockholmsregionen växer och exploateringstrycket på obebyggd mark ökar. Det är viktigt att öka kunskapen om vilka värden som våra grönområden representerar, för att kunna göra kloka avvägningar mellan olika intressen. Kunskapen om den biologiska mångfalden har ökat under 90-talet, men vad vet vi om människans behov av naturen och grönområden? Vilka drivkrafter styr oss och vad värderas som god kvalitet? När har ett naturområde ett högt sociala värde? Vilken utvecklingspotential finns i dessa begrepp? Dessa intervjuer har tagits fram som ett underlag till rapporten Upplevelsevärden, 4:2001, Regionplane- och trafikkontoret. Syftet med intervjuerna har varit att öka kunskapen om vilka behov och önskemål storstadens invånare har av att vistas i naturen, vilka naturmiljöer som uppskattas, vad man blir störd av mm. Hanveden har använts som fallstudie och djupintervjuerna har, tillsammans med annat underlag, fungerat som stöd i utvecklingen av metoden. Denna skrift bygger på en kvalitativ undersökning där datainsamlingen genomförts i form av djupintervjuer. Denna metod erbjuder möjligheten att följa upp intressanta reaktioner och synpunkter med hjälp av följdfrågor. Man får svar på varför de intervjuade tänker, känner eller agerar på ett visst sätt. Den kan däremot inte ligga till grund för statistiska slutsatser eller generaliseringar. Urvalsgruppen innehåller individer som regelbundet besöker området. Bland de intervjuade identifieras ett antal grupper, som baseras på deras relation och förhållande till naturen: Naturnovisen den rena nybörjaren Skogsmullen relativt van att vistas i naturen och tar gärna med sig familj och vänner ut. Den hängivna naturvandraren har en hög frekvens i sina naturbesök och njuter verkligen av att vistas i skog och mark. Den aktivitetsinriktade ser naturen som sitt träningsfält Den professionella naturkonsumenten har en relativt hög besöksfrekvens och ofta ett uttalat mål med en utflykt t.ex. titta på orrspel, leta upp fjärilar eller genomföra särskilt svåra träningspass. Intervjuerna visar på en mängd olika drivkrafter för att söka sig längre ut i naturen istället för att göra en promenad i närområdet. Följande huvudområden har identifierats utifrån intervjupersonernas resonemang. - lugn, ro avslappning och antistress - utmaning och aktiviteter - följa livet i naturen och historien De kvaliteter som återfinns i naturen har grupperats i sju olika upplevelsevärden: Orördhet och mystik Skogskänsla Frihet och rymd Variationsrikedom och naturpedagogik 4

6 Kulturhistoria Aktivitet och utmaning Service I studien framkom även ett antal uttalade störande moment och intressekonflikter, såsom: - Möten med andra människor - Ljud och ljus - Nedskräpning - Ingrepp i skogen - Intressekonflikter mellan brukarkategorier (Denna störning är mest frekvent enligt intervjupersonerna) 5

7 Bakgrund och syfte Stockholmsregionen växer och exploateringstrycket på obebyggd mark ökar. Det är viktigt att öka kunskapen om vilka värden som våra grönområden representerar, för att kunna göra kloka avvägningar mellan olika intressen. Kunskapen om naturens biologiska mångfald har ökat under 90-talet med metodutvecklingar, olika inventeringar, globala och nationella direktiv etc. Samtidigt pågår en forskning kring den bostadsnära naturmiljöns betydelse för människans välbefinnande. Men vad vet vi om de större grönområdenas värde för storstadens invånare? Går det att applicera forskningen kring parker på större strövområden i Stockholmsregionen? Hur kan vi beskriva de gröna kilarnas sociala värde? Utan god kunskap är det svårt att göra rättvisa avvägningar mellan olika intressen. Det behövs tydliga planeringsredskap för att öka förståelsen för ett grönområdes värde idag och i framtiden. För att öka kunskapen om och bättre beskriva den regionala grönstrukturens sociala värden, har Scandiaconsult AB (SCC) fått i uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret (RTK) att ta fram en metod som beskriver detta. Metoden kallas Upplevelsevärden och presenteras i rapport 4:2001, RTK. Metoden syftar främst till att stödja kommunerna i deras arbete med att bevara och utveckla den regionala grönstrukturen. Denna studie har tagits fram som ett underlag i denna metodutveckling. Syftet har varit att öka kunskapen om vilka behov och önskemål som storstadens invånare har av att vistas i naturen, vilka naturmiljöer som uppskattas, vad man blir störd av mm. Djupintervjuerna har nyanserat bilden av invånarnas värdering av naturområden och vilka drivkrafter som styr vårt nyttjande. Intervjuerna har utförts i en av regionens gröna kilar, Hanvedenkilen, där fyra av länets kommuner, Stockholms stad, Botkyrka, Haninge och Huddinge ingår. Resultatet av djupintervjuerna har, tillsammans med annan kunskap, fungerat som underlag för framtagandet av den metod som presenteras i rapport Upplevelsevärden. Djupintervjuerna har utförts av Sondera AB/Visus Market Research AB (Sondera/Visus). Huvudsyftet med studien var att öka kunskaperna om hur Hanvedenkilen används samt vilka kvaliteter och värden som förknippas med området. Ett delsyfte var också att se i vilken utsträckning tillvägagångssättet är möjligt att applicera i SCC:s metodutveckling. Följande frågeställningar har varit i fokus: - Vad vill man uppleva i ett område som Hanvedenkilen? I vilket syfte använder man området idag? - Var finner frekventa brukare platser för dessa upplevelser? Vad utmärker dessa platser? - Hur ser brukare på tillgänglighet och service i Hanvedenkilen? Är det något som kan förbättras? - Finns det hinder för att nyttja Hanvedenkilen på det sätt man vill? - Vad betyder trygghet i samband med Hanvedenkilen? - Hur skulle frekventa brukare vilja utveckla Hanvedenkilen? Hur ser man att strövområdena kan utvecklas så att fler kan nyttja dem? 6

8 Metod och genomförande Ovanstående frågor är komplexa och kräver att man inhämtar ingående och nyanserad kunskap och det kvalitativa angreppssättet är därför en förutsättning för att kunna besvara undersökningens syften. I en kvalitativ undersökning görs datainsamlingen i form av djupintervjuer, d v s utförliga personliga samtal, individuellt eller i grupp, vilket ger möjlighet att följa upp intressanta reaktioner och synpunkter med hjälp av följdfrågor. En kvalitativ undersökning ger på så sätt svar på frågan varför man tänker, känner eller agerar på ett visst sätt. Den kan däremot inte ligga till grund för statistiska slutsatser eller generaliseringar till en hel undersökningspopulation. Detta beror på formerna för urvalet, dels på det faktum att tonvikten i intervjuerna kan läggas på olika teman, utifrån intervjupersonens förutsättningar och erfarenheter. En kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga. Genomförande I denna attitydundersökning har Sondera/Visus genomfört tre gruppintervjuer/ fokusgrupper, När det gäller utformning och urval har Stockholms stadsbyggnadskontor bistått med erfarenhet och kunskap och berörda kommuner har hjälpt till att föreslå ett bruttourval av intervjupersoner. Urvalet av intervjupersoner har skett i minst två steg. Utifrån bruttourvalet tog Sondera de inledande kontakterna och identifierade personer som uppfyllde baskriterierna för undersökningen, d v s att de skulle vistas regelbundet ute i Hanvedenkilen, minst två gånger i månaden. Vidare skulle urvalet ha en spridning över olika åldrar och typer av brukare varför vi fick söka i ett antal led t.ex. via föreningar innan det slutgiltiga nettourvalet kunde identifieras. I gruppintervjuerna medverkade individer som utövar idrott och sport i skog och mark såsom ridning, klättring, orientering och löpning men även personer som enbart promenerar, strövar eller t.ex. plockar svamp. Drygt hälften av de intervjuade har s.k. föreningsanknytning. Från början fanns en ambition från uppdragsgivaren att fler representanter för vanliga storstadsbor skulle ingå i grupperna. Emellertid krävs en viss vana och/eller erfarenhet av att vistas i större strövområden för att kunna fördjupa resonemanget vid gruppdiskussionen d v s svara på frågan varför man tänker, känner eller agerar på ett visst sätt. Mot denna bakgrund tilläts något fler individer ha en föreningsanknytning. Samtliga gruppdeltagare kommer från kranskommunerna, Huddinge, Haninge och Botkyrka. Samtliga utom två personer i gruppen äldre är uppvuxna i Stockholmsområdet. Intervjupersonerna har indelats i tre kategorier av brukare och en gruppdiskussion genomfördes i varje kategori. De tre kategorierna är: 1. Ungdomar upp till 25 år; 8 intervjupersoner mellan 19 och 27 år. Två har tillgång till bil. 2. Medelålders och barnfamiljer; 7 intervjupersoner mellan 32 och 46 år, 6 personer har familj med barn. Alla 6 barnfamiljer har tillgång till bil. 7

9 3. Äldre och pensionärer; över 55 år. 7 intervjupersoner mellan 56 och 75 år. Alla utom en har tillgång till bil. Gruppdiskussionerna genomfördes den 6-7/ i Haninge samt den 23/11 på Sonderas kontor, Fridhemsgatan 47. I samråd med SCC utarbetades en intervjuguide. Materialet har bearbetats och analyserats av Sondera/Visus projektteam. Resultatet av studien är inarbetade i SCC/RTK:s rapport Upplevelsevärden (Rapport 4, 2001, Regionplane- och trafikkontoret) både vad gäller text och värderingar men redovisas även i sin helhet i denna fristående rapport. I rapporten finns citat som är undertecknade med förnamn, ålder och vilken typ av naturkonsument intervjupersonen bedömts vara. Stockholms gröna kilar Undersökningen är genomförd i Hanvedenkilen, en av Stockholmsregionens gröna kilar. 8

10 Resultat Fem typer av naturkonsumenter Utifrån naturvana och vilket syfte brukarna har med sin vistelse i skog och mark, kan vi identifiera fem kategorier av naturkonsumenter. Nedan ges en schematisk bild av dessa. Naturnovisen är den rena nybörjaren som på grund av ovana, okunskap eller brist på naturtradition knappast klarar av att på egen hand ta sig fram i naturen. Varken i oländig skogsterräng eller på några längre sträckor. Naturnovisen rör sig inte långt från utgångspunkten på sina skogsutflykter. Hon promenerar hellre i närområdet eller tar möjligtvis den anlagda promenadslingan vid Lida, än att parkera bilen i skogen för att gå upp till Paradiset. Naturnovisen finner vi inom vitt skiljda kategorier av intervjupersoner, både med avseende på åldrar och bakgrund, allt från dagisoch skolbarn till äldre eller invandrargrupper som inte har naturtraditionen i blodet. Skogsmulle för denna kategori av brukare är naturen en arena för sociala aktiviteter. Dessa människor är relativt vana att vistas i skog och mark och de tar gärna med sig familj och vänner ut i naturen. Skogsmullen är en relativt frekvent naturbesökare, åtminstone ett besök ingår i deras helgprogram. De framhåller naturrummet med dess mystik som en viktig plats för att stimulerar fantasi och locka till aktivitet men också för att träna barnens motorik i unga åldrar. De beskriver gärna naturen som ett stort överraskningsmoment där utmaning och upptäckarglädje är två viktiga parametrar. Här söks en lättillgänglig vildhet med enkla klätterberg för barnen, gömställen, grottor och grillplatser för att kunna kombinera nytta med nöje. Skogsmullarna har behov av upptrampade stigar men gör gärna små avvikelser från de definierade spåren för att upptäcka nya företeelser. Skogsmullen vill umgås ute i naturen Foto: Bette Malmros Den hängivna naturvandraren är genuint naturintresserad på ett allmänt plan. Hon har en hög frekvens i sina naturbesök och njuter verkligen av att visas ute i skog och mark oavsett om det bara handlar om att vandra 9

11 långt och oplanerat eller ha ett specifikt syfte som att t.ex. plocka svamp. För omväxlings skull besöker naturvandraren gärna andra naturområden än det närmaste. Den hängivna naturvandraren föredrar stora skogsytor och långa sträckor för att verkligen kunna vandra/gå en lång promenad. Den hängivne söker tystnad och stillhet och ger ofta uttryck för sakrala liknelser då naturupplevelser beskrivs i form av kyrkor, tempel och andlig frid. Hon söker även upplevelser med mer variation både vad det gäller umgänge och natur. Vidare är det viktigt för denna kategori att det visas respekt för naturen ur alla perspektiv, de relaterar gärna till orörd mark och urskog när de beskriver värdefulla naturupplevelser. Den hängivne naturvandraren har också ett starkt uttalat behov av att komma ut i naturen och laddar batterier, få energi och kraft, rensa tankarna etc. Denna kategori räds varken fjällvandringar eller övernattningar i skog och mark. Picknick och vandring vid Tornberget Foto Elin Henriksson Den aktivitetsinriktade ser naturen som sitt träningsfält och är i behov av stora ytor som i viss utsträckning anpassats till sporter/aktiviteter. Man rider, cyklar, fiskar, klättrar, löper, orienterar eller går en jaktskyttebana. Många av aktiviteterna kan genomföras på andra platser än i Hanveden, vissa till och med inomhus, men naturen ger ett mervärde till aktiviteten genom att tillföra variation och frisk luft. Naturen bidrar därmed med ytterligare en dimension till aktiviteterna förutom den fysiska och psykiska upplevelsen av aktiviteten. Det finns många exempel på denna kategori av individer i ungdomsgruppen. Den aktivitetsinriktade kan även vara helt tävlingsinriktad, en professionell idrottare. Den professionella naturkonsumenten har ofta ett uttalat mål för en viss utflykt då man ska titta på orrspel, leta upp fjärilar eller genomföra särskilt svåra träningspass. Besöksfrekvensen i naturen är relativt hög och man ställer inga som helst krav på anlagdhet när det gäller naturupplevelser. Istället uttalas krav på orördhet av t.ex. orkidéfantaster eller ornitologer som vill skåda unika arter, alternativt vissa orienterare som vill kunna klara sig på egen hand i alla möjliga miljöer med karta och kompass. Det är just detta som är utmaningen. Många av de bästa naturupplevelserna som denna kategori beskriver, härstammar från orörda skogsområden, unik blandskog eller artrika våtmarker. Den professionella naturkonsumenten har ofta, i likhet med den hängivna naturvandraren, stora generella naturkunskaper och mångårig erfarenhet av att vistas i skog och mark. Dessutom har de ett uttalat 10

12 specialintresse. Även denna kategori understryker vikten av att man visar respekt för skog och mark och att detta är viktigt att överföra till kommande generationer. I denna kategori finner vi exempelvis biologer, fältbiologer, ornitologer, botaniker, jägare etcetera, med specialintresse för ekologi/ biologi. Här finns ett uttalat behov av specifika fågel- eller växtområden, men ibland enbart av stora orörda markområden, beroende på vad man specialiserat sig på. I undersökningen kan vi placera in de 23 intervjupersonerna i fyra av de fem kategorierna. Det finns ingen naturnovis men däremot en övervikt på de två sistnämnda kategorierna. En orsak till detta är det strategiska urval som gjordes i undersökningen intervjupersonerna skulle ha erfarenhet av Hanvedenkilen och vistas relativt frekvent i området. Nästan alla i ungdomsgruppen klassas som aktivitetsinriktade men många är också knutna till olika naturföreningar och har därigenom något specialintresse. Vi ser denna segmentering som en komplettering till de upplevelsevärden som redovisas i Scandiaconsults metodutveckling och vi tror att den kan underlätta för kommuner och planerare i deras resonemang kring vilka typer av natur som behöver bevaras och utvecklas för att tillgodose de olika segmentens behov. Kategorierna, mulle, aktiv, hängiven och proffs används fortsättningsvis för att underteckna citaten. Den allmänna synen på Hanvedenkilen Ett av huvudsyftena med studien var att identifiera olika syften med vistelser och besök i Hanvedenkilen. Intervjuerna visar på ett antal primära drivkrafter för att söka sig längre ut i naturen istället för att göra en promenad i närområdet. Listan kan göras lång, och motiven kan variera, men följande huvudområden kan identifieras i intervjupersonernas resonemang. Lugn, ro, avslappning och antistress - söka ett andningshål, en plats att stressa av på - söka tystnad och en möjlighet att finna lugn och ro - söka en kontrast till stadens brus, avgaser och många människor i omgivningen - njuta av friheten att stå på en bergstopp och spana ut över nejden eller sitta i en kanot och paddla tyst över sjön. - känna den friska luften och hela /läka kroppen - ströva utan mål och upptäcka nya platser. 11

13 I naturen ges stort utrymme för avkoppling Foto: Elin Henriksson Utmaning och aktiviteter - få motion - löpa eller gå ett spår eller delar av en led - sporta och aktivera sig på olika sätt; klättra, cykla eller åka skidor - jaga - löpa, cykla, rida eller åka skidor fritt i en skog utan gränser - hitta gömda grottor eller mystiska naturformationer - söka utmaningar i naturen; bestiga ett berg eller övernatta i skogen - plocka svamp. Jag vill plocka svamp ibland, strosa och tänka ibland. Men mest är det ändå att få frisk luft och göra av med kalorier. Att röra på kroppen, få motion. Det kan man ju få på en motionscykel men här blir det med frisk luft. Rikard, 73 år, hängiven Följa livet i naturen och historien - uppleva historiens vingslag genom att kliva in i en ruin eller gammalt torp - vandra över hagar och ängar med betande djur och sommarblommor - uppleva årstiderna i naturen med dess färger och växtlighet - komma nära växter och djur - visa, t.ex. sina nära och kära, hur kretsloppet i naturen är uppbyggt. Var livet börjar, fortlever, dör och hur det startar på nytt. 12

14 Det är en stor kvalitet att i naturen studera årstidernas växlingar Foto: Bette Malmros Behoven är ytterst individuella och det går inte att rangordna områdena eftersom intervjupersonerna ikläder sig olika roller i olika situationer. Resultaten visar dock att det mervärde naturen tillför i form av lugn, avslappning, stillhet, tystnad, rofylldhet etc. är kvaliteter som samtliga intervjupersoner värderar högt. Genom att naturen tillför dessa värden påverkas man positivt menar de intervjuade, och det skapas möjlighet att samla tankar, reflektera, grubbla och fundera på ett sätt som man annars inte har möjlighet till. I vilken typ av natur som dessa känslor väcks är också individuellt. Vissa intervjupersoner promenerar med hunden längs stigar i lövskog eller längs betesmarker medan andra behöver stor yta med orörd skog för att kunna uppleva lugn och ro. Att sticka ut i naturen är en vardagsflykt. När man har varit ute och gått länge känner man sig avslappnad och skön. Jag kommer hem med nedhasade axlar liksom. Tomas, 26 år, proffs Man kan inte gå i skogen och vara arg. Det rinner liksom av en. Tänk så skönt att luta kinden mot en trädstam, det ger ett enormt lugn. Sår behöver lugn och ro för att läkas, det är detsamma med själen den behöver också ro. Inga, 75 år, hängiven Det stora flertalet menar också att naturen ger en ovärderlig möjlighet att återskapa energi och samla kraft. Man laddar batterier, skapar förutsättningar för kreativitet etc. Även detta sker i olika typer av miljöer men gemensamt är upplevelsen av stillhet i kombination med frisk luft. Det är en kombination av att träna och att få upplevelser. Att komma ut rensar kroppen och huvudet, om jag inte kommer ut med jämna mellanrum blir jag tokig. Man laddar om liksom. All stress eller vad det är man samlar på sig mellan betongen försvinner och det blir tomt. Det händer nästan direkt när man kommer ut i skogen, man släpper alla tankar och bara är. Sven, 21 år, aktiv Jag behöver ro, en av de verkligt viktiga bitarna är tystnad. Man behöver resetta (starta om) hjärnan och slippa oljud då hämtar man kraft. John, 57 år, proffs 13

15 Ytterligare en aspekt som är viktig för många är att naturen tillför mervärden som spänning, nya upplevelser, frihetskänsla och en känsla av omväxling. Det är aldrig tråkigt att gå i skogen menar de intervjuade, det händer alltid något och man kommer alltid hem med ett minne. Speciellt barnfamiljerna understryker vikten av detta när vi talar om skogens mervärden. Hanvedenkilen tillgodoser de flesta uttryckta intressen och behov Det som är så fint med Hanveden är att det finns så mycket omväxlande natur. Jag kan löpa runt i orörd John Bauerskog eller skåda fåglar vid Kvarnsjön. Sen finns hela kulturlandskapet med åkrar och hästbeten dessutom det är vackert. Mats, 22 år, aktiv För att tillgodose ovanstående syften finns behov av olika typer av natur. Intervjupersonerna är nöjda med Hanvedenkilens storlek och variationsrikedom i detta avseende. Här finns allt menar många, storskog, unika växter, berg och sjöar. För de som söker utmaning, aktiviteter och ren motion finns tuff, krävande och omväxlande natur. Men även friluftsgårdar som Lida, Rudan och Sundby vilka både tillhandahåller service i form av mat och sanitetsmöjligheter etcetera och spårsystemen för olika idrottsaktiviteter alternativt gå Sörmlandsleden eller Nynäsleden genom området. Vid Fituna finns spännande berg som är varierat och högt. Det är roliga, spännande klippor med små hål och olika färger. För oss klättrare har berget fina sprickor som är sköna att hålla i. Det är runda sprickor som formats under lång tid till skillnad mot sprängda fula sprickor. Tomas, 26, aktiv Kagghamra gård nere vid Rosenhill har en väg där vi brukar cykla ett gäng. Det är som en alpväg med serpentiner, helhäftigt. När man står på toppen har man en fantastisk utsikt som öppnar sig och sen tar man sats nerför de slingrande vägarna. Det ger en härlig frihetskänsla och variation mot att köra de vanliga stigarna och småvägarna i skogarna runtomkring. Hans, 26, aktiv För de som vill tillgodose specialintressen för växter eller fåglar finns exempelvis områdena runt Getaren och Lissmasjön för fågelskådning. Alternativt Bocksjön och Bockån med stor artrikedom vad det gäller lavar och annan växtlighet. Men Hanveden i stort, uppskattas också mot bakgrund av sin allmänt varierade natur med småsjöar och våtmarker, vilket ger unika förutsättningar för växtlighet. 14

16 Det finns ett enormt fint område med våtmarker och mossområden mellan Öran och Skeppnan. Det finns mängder av annorlunda växter och blommor där. Frugan hittar alltid en massa när hon plaskar runt där. Rikard, 73, hängiven Orörda miljöer vid Bockån, Sörmlandsleden Foto: Elin Henriksson De som söker tystnad och ro har sina individuella smultronställen men områdena kring Paradiset nämns av många som mycket speciella. Ormputten likaså, den har något trolskt över sig menar intervjupersonerna. Det är en liten sjö som ligger ensligt med berg runtomkring, vilket skapar en speciell stämning. Andra nämner delar av Hanveden, exempelvis runt Långsjön som ett mycket vackert område med vildmark- och urskogskaraktär. Här kan de intervjuades önskemål om att finna ro, stillhet och att vandra i orörd natur tillgodoses. Områden med blandskog, där man kan höra lövträden susa och asplöven dallra, ger känslan av levande natur men ändå stillhet, beskriver intervjupersonerna. En underbar plats är den vid Paradiset. Flera olika marktyper, norrlandsnatur skulle jag vilja säga. Tallmark med variationer men det är en karghet som är mycket speciell. Lugn och ro och jag känner frid när jag visats där. Johan, 57 år, proffs Vid en sorlande bäck, som vid Vissån eller Husbyån kan man stå i timmar och bara känna hur stressen rinner ur en. Ingrid, 42 år, mulle Den orörda naturen, urskogen, efterfrågas av många mot bakgrund av att det är vacker natur att vistas i, samt att den ger en speciell urskogskänsla. Det är vilt och orensat men man kan gå mellan mossbelagda kullfallna, inte avverkade, träd som är levande på sitt eget sätt. Det är både vackert och har en unik artrikedom menar intervjupersonerna. Jag ser en trollskog framför mig när jag känner att jag vill ut och vara själv och hitta ro i naturen. Jag vet inte exakt var det är men runt vid Paradiset någonstans. Trollskog är när det hänger träd på båda sidor av 15

17 en naturstig, mossa ligger över stubbar och fallna trädstammar och på marken. Det finns svamp men inte så mycket blommor direkt. Lena, 32 år, aktiv De som söker frihetskänslan och rymd dras till Tornberget eller andra bergstoppar i Hanvedenkilen. Alternativt till någon av de många sjöarna i området som erbjuder perspektiv och rofylldhet. Här kan man sitta vid en sjö och titta ut över en lekande vattenyta, en stund för meditation. Ett annat alternativ är de odlade markerna i de södra och sydvästra delarna av kilen, där man upplever kontrasten mellan skogar, hagar och trädöar i ett i övrigt odlat landskap. En höjd nära Djupdalen dit jag tog mig upp när jag var ute och tränade. Det var en strapats att ta sig upp till högsta punkten. Min känsla var att hit kommer inte många. Det är en fantastisk känsla i sig att man kan vara så nära bebyggelsen men ändå känna friheten och att det är så tyst runtomkring en trots att man ser Globen och tekniska nämndhuset nedanför sig. Det är verkligen en positiv ensamhet. Henrik, 38 år, proffs Från Tornberget kan man en klar dag se ända till Utö Foto: Elin Henriksson Vill man göra en historisk promenad nämns Tornberget återigen som ett konkret exempel. Många av de intervjuade har noterat att Hanvedenkilen är full av platser med historiska förtecken i form av mer eller mindre synliga fornlämningar som är spännande att slumpmässigt stöta på eller att ha som mål för en upptäcktsfärd. Rester av små gårdar och torp ger inte riktigt samma känsla av förhistorien som t.ex. ruinen av en borg, men bidrar till att överföra kunskap till nästa generation om hur man levde förr, menar intervjupersonerna. Det odlade landskapet och hagar med betande djur är ett mervärde i naturen menar de intervjuade. Dels eftersom det bidrar till variationsrikedomen i landskapsbilden, dels mot bakgrund av dess pedagogiska funktion i lärandet om djur och natur. 16

18 Tyresta uppskattas för sin orörda natur Att intervjupersonerna ganska sällan säger sig besöka andra naturområden, kan vara ett uttryck för att det mesta går att finna i Hanveden. I de fall man söker sig härifrån handlar det om behov av variation och omväxling snarare än att man vill uppleva helt andra företeelser. Tyrestaområdet nämns av många, oavsett var de bor, som ett enormt fint område med orörda skogsområden och exklusiv växtlighet, vilket såväl de hängivna naturvandrarna som de professionella naturkonsumenterna uppskattar. När intervjupersonerna medvetet väljer att söka sig till andra naturområden faller valet emellertid ofta på områden nästgårds, d.v.s. västerut mot Flottsbro för de som bor i Tullinge och österut mot Tyresta och Sandemar för de som bor på Haningesidan av Hanveden. Var man går har också lite med årstiderna att göra. Jag går gärna ut mot Sandemar och Gålö på våren. Där är det så vackert med blommor och växter just då. Inga, 75 år, hängiven Oro för framtida utbyggnad Flera av de intervjuade, främst inom de äldre kategorierna, ger uttryck för en viss oro för vad som händer i området. Idag är helhetsintrycket av Hanveden mycket positivt men ingrepp i naturen t.ex. i form av vägbyggen oroar. Utbyggnaden av Haningeleden väg 259 har exempelvis brutit upp och beskurit naturen på ett negativt sätt. Det blir svårare för både djur och människor att röra sig fritt i området, viltstråk skärs av och spridningskorridorer begränsas. När åar torrläggs försvinner såväl fågelliv som fiskar, menar de intervjuade. Likaså naggas skogsområden i kanten av ny bebyggelse, vilket reducerar möjligheten till kvalitativa naturupplevelser i framtiden. Upplevelsevärden och aktiviteter Utifrån intervjupersonernas syften med sina naturvistelser och förväntningar på vad de vill uppleva i naturen har Sondera/Visus tillsammans med Scandiaconsult kunnat gruppera de olika företeelserna. Dessa har jämförts med och modifierats efter dagens forskning om kvaliteter i parker och grönområden. Efter diskussion med olika referensgrupper har följande sju upplevelsevärden definierats. Förväntningar och eftersökta kvaliteter Urlik natur, en positiv ensamhet, frånvaro av andra människor, unika arter, ljud och dofter. Gammelskogen knäpper och gror. En trolsk mystisk stämning och spänning, John Bauer stämning. Upplevelsevärden Orördhet och mystik 17

19 Träda in i en annan värld (motsats till staden), känsla av vildmark Känsla av en storskog som inte tar slut. Frånvaro av större anläggningar, vägar och bebyggelse. Lukter och doft av skog (inga avgaser). Skogsljud som t.ex. knarr och knaster, fågelläten och porlande vatten. Mörker frånvaro av stadens ljus. Färger, årstider, väder- och vindförändringar. Känsla av frihet genom långa utblickar och vida vyer. Utsikten från en topp. Uppleva kontraster mellan olika områden i naturen som skogåker, vatten-skog, d.v.s. att stå vid en kant och se något annat än det man lämnat bakom sig. Att öka förståelsen för naturen, stimulera och tillgodose upptäckarglädje och nyfikenhet. Förmedla en känsla för ursprunget och kretsloppet i naturen. Möjlighet att komma nära djur och växter. Att vara en del av naturen, träda in och uppleva närheten till naturen. Kunskapsöverföring till nästa generation. En historisk förankring i hembygden. Ökad kunskap om historien. Vackra bebyggelsemiljöer med dess omgivningar. En levande odlingsbygd (bondgårdar och åkerbruk med lukter och dofter). Frisk luft och sundhet. Bada och sporta vid vattnet. Motionera; löpning, skidåkning, ridning, cykling etc. Jaga. Prestation och strapatser, att övervinna naturen. Upptäckarglädje och nyfikenhet, att göra roliga saker som dyka, klättra, segla, paddla, mountainbike, paintball etc. Bekvämlighet med värmestugor, café och mat, toaletter mm. God tillgång på varierade spår och leder av varierande längd. Trygghet i form av spårade och skyltade leder. Hög grad av anlagdhet. Skogskänsla Frihet och rymd Naturpedagogik Kulturhistoria Aktivitet och utmaning God service 18

20 I vissa lägen är behovet av service extra stort Foto: Elin Henriksson Aktiviteter När vi kopplar samman upplevelsevärdena ovan med vad intervjupersonerna ser sig göra i olika typer av natur får vi följande bild. Orördhet och mystik Skogskänsla Frihet och rymd Naturpedagogik Kulturhistoria Aktivitet och utmaning God service Ströva och promenera, naturobservationer, undervisning, avslappning, orientering. Plocka svamp, vandra och ströva, hajk, avslappning, gå med hunden, ridning, orientering. Vandra, hitta utsiktspunkter, ridning, orientering, picknick, cykling, klättring, vattenaktiviteter, skridskor och skidåkning, avslappning, sitta och titta, gå med hunden. Naturstig och barnverksamhet, Mulle, hajk, skolundervisning, studier, observationer, strövande, plocka svamp, blommor och löv. Promenad, cykla, ridning, picknick, kunskapsinhämtning, aktiv husdjurhushållning. Ridning, klättring, pulka- och skidåkning, löpning, skridskor, cykling, orientering, vattensport, friluftsbad, promenad, motorsport, jaktstig, bågskytte Promenad, samvaro, omklädning och sanitet, mat, värme, informationscentral, motion och idrott, naturstig och barnverksamhet, uthyrningsverksamhet, belyst motionsspår, grillplats, gå med hund, minigolf Platser i Hanvedenkilen I föregående kapitel gavs några exempel på var i Hanvedenkilen intervjupersonerna upplever naturens olika kvaliteter. Med utgångspunkt från de definierade upplevelsevärdena har vi försökt göra en något mer utförlig redovisning av de platser och områden som nämns i intervjuerna. Listningen gör inte anspråk på att vara heltäckande för området utan bygger på de platser intervjupersonerna nämner. 19

21 Orördhet och mystik Skogskänsla Frihet och rymd Naturpedagogik Kulturhistoria Aktivitet och utmaning God service Hanveden, Paradiset, Öran, Ormputten, Bockån, Hammersta/Uttersten (grottor), Trehörningen mot Tornberget, Länna/Lissma (Natura 2000) Paradiset, runt Tornberget, norr om Rödmossen, mellan Öran och Ådran, Riksten, Stensberg, runt Långsjön Tornberget, Bocksjön, Getaren, Trehörningen (som en fjällsjö) Stora Skogssjön, Vedsjön (skridskor), längs Orlången, områden runt Rosenhill Hanveden, Skeppnan, Getaren, Rudan, Lissmasjön (fågel) Öran/Skeppnan, Paradiset (sameläger, kolbottnar), boplatser runt Tornberget, Grödingeområdet, Fituna, Riksten, GladöKvarn, Björksättra gård, Hammersta (forn.org.), Flemingsbergsviken Stora Skogssjön, Kagghamra, Fituna (spännande berg), Rudanområdet, Pålamalm (skridskor) Lida, Rudan, Sundby gård, Brantbrink, Ågesta, Björksättra Mer detaljerade exempel på intervjupersonernas kommentarer kring specifika platser i Hanveden. Paradiset Tystnad, lugn och ro. Spännande mörker. Olika naturtyper, tallmark, norrlandsnatur och karghet, lappläger. Tornberget Kargt, känsla av frid, gammelskog, orörd urlik natur. Fiskeläge 6000 år gammalt. Flintanslag ger en härlig känsla att funnits människor härför mycket länge sedan. Spänning. Lockar till fantasi. Utsikt. Öran/Skeppnan/ Våtmarker, mosaik, tallhedar och mossa. Grunda sjöar ger tidig is på hösten. Ormputten Isolerad vacker plats, branta sidor, martallar, mörker som ger lugn, rofylld plats, trolsk. Vatten Rogivande, livgivande, stillhet, färgskiftningar, utsikt. Stora Skogssjön Stilla, i princip obebott, avslappning, harmoni, häftiga klippor. Hammersta Flera 100 år gammal ruin, vad levde människor av? Vad gjorde de? Hur såg det ut? Urskog och grottor. Långsjön, Ådran Runt Långsjön, en härlig vildmarkskänsla, vacker skog ger frihetskänsla och ro efter en jobbig dag. Lissma, Getaren Fågelsjöar. Trehörningen Fjällsjö, urskogskänsla. Rödmossen Lugnt, vackert, kala hällar med mossa, martallar. Hemfosa Vildmark. Störningar och intressekonflikter Undersökningen visar att det finns ett antal irritationsmoment, störningar som inverkar negativt på eller helt förtar naturupplevelsen. Samtliga typer av irritationsmoment stör harmonin och den ro man upplever på vandringarna i naturen. De kan också leda till en intressekonflikt med andra kategorier av besökare. 20

22 Resultaten visar på en tudelad och i högsta grad individuell inställning när det gäller möten med andra människor i naturen. Huruvida mötet upplevs som en störning eller inte, beror dels på det egna syftet med naturvistelsen, dels på vilken typ av brukare man möter. I sammanhanget upplevs såväl onda som goda människor vilket innebär att en cyklist i skogen kan upplevas som oerhört irriterande för den som är ute för att uppleva Skogskänsla eller Orördhet. Om samma brukare emellertid är ute för att uppleva Aktiviteter eller Kulturhistoria upplever han det inte som något större irritationsmoment att möta samma cyklist. Sammanfattningsvis tycker vi oss dock skönja en viss protektionistisk attityd hos de intervjuade, vilken bottnar i deras föreställningar om att vissa typer av brukare är mer passande att möta i naturen än andra. Utgångspunkten är ofta att möten med brukare av samma kategori som man själv inte möter några hinder. Exempelvis anser de skolade naturbesökarna att de inte är har några problem när det gäller att möta människor som visar samma respekt för naturen som de själva, medan de visar betydligt lägre tolerans för de stökiga, snabba och ljudliga brukare som upplevs ha mindre rättighet att vistas i Hanveden. I undersökningen har vi identifierat fem kategorier av konkreta störningsmoment som de intervjuade uppfattar: Ljud och ljus. Ljud upplevs både som en direkt och indirekt störning. Direkt i form av att man möter andra människor, skrålande dagisgrupper eller motordrivna två- eller fyrhjulingar i skogen. Indirekt i form av motorljud från närbelägna vägar eller från luften. Intervjupersonerna beskriver hur naturupplevelsen störs, framförallt av de direkta ljuden, att man blir irriterad och kommer i obalans eftersom man retar upp sig på det som inte anses höra till naturen. De störande ljuden gör att det är svårt att få vara i fred, gå i djupa tankar, grubbla och filosofera etcetera på det sätt och så länge man själv väljer att göra detta. På kvällar och nätter störs naturupplevelsen även av ljus. Ljuset hör inte hit, jag kallar det ljusföroreningar, eftersom det är så oerhört viktigt att vi får uppleva mörker likaväl som ljus. Mörkret ger en känsla av trygghet och mysighet som jag tycker är så viktig att kunna skapa även i naturen. Du kan lyssna på ett annat sätt när det är mörkt. Tänk dig en grotta med lugnet, tystnaden och mörkret. Jag var med ungarna i Trosa skärgård, Hornö tror jag det hette. Där kunde vi känna den där friden i mörkret. John, 57 år, proffs Ljus och ljud uppfattas som tydliga störningsmoment främst inom upplevelsevärdena Orördhet och mystik, Skogskänsla samt Frihet och rymd. 21

23 Bullriga flygplan i Tullinge Foto: Elin Henriksson Nedskräpning. Onaturligt skräp som bilvrak, kylskåp och gummidäck väcker stor vrede. Det tyder på en bristande respekt för vår gemensamma naturreserv, menar de intervjuade. Den egna ilskan och irritationen tar över naturupplevelsen och stör den harmoniska och rofyllda känslan. Även mer harmlös nedskräpning som kvarglömda papper och apelsinskal väcker irritation, men inte av samma dignitet som tvättmaskinerna. Nedskräpning uppfattas som ett tydligt störningsmoment inom samtliga ovan nämnda upplevelsevärden. När det gäller God service är emellertid toleransen för lättare utflyktsnedskräpning något högre än inom övriga upplevelsevärden. Detta eftersom den ses som en naturlig följd av att det finns ett serviceställe i naturen. Ingrepp i skogen. Ovarsamma och grova ingrepp i skogen upprör. Framförallt är det okänslig avverkning som väcker sorg. Flera av de intervjuade i de äldre grupperna har upplevt att delar av deras skog försvunnit och/eller förändrats till oigenkännlighet. Har man en gång lärt känna en del av skogen som sedan kalhuggs, är det omöjligt att känna igen sig. Det är en del av den egna själen som försvinner med trädstammarna menar de intervjuade. Misskötta avverkningar/nyplanteringar väcker snarare irritation än vrede hos de intervjuade. Stigar som inte återställs, planteringar som missköts och inte hålls efter utan blir ogenomträngliga, som en tät och risig mur leder till att man undviker dessa områden åratal efter ett ingrepp. I östra Hanveden har privata intressen köpt upp skogen och det skogsbruket underlättar definitivt inte för friluftslivet. Man har avverkat så mycket man får och lite till och återställer t.ex. inte stigar som skogsmaskinerna kör sönder. Jag känner att det tar många år innan man kan gå på en sådan stig igen utan att sörja. Inga, 75 år, hängiven Nybyggnationer i form av vägar eller bebyggelse ses också som negativa ingrepp i skogsområden. I Hanveden nämner flera Södertörnsleden/Haningeleden som exempel på ett sådant ingrepp som begränsar rörelsefriheten och inverkar negativt på upplevelsen av frihet och rymd. Man reagerar starkt på motorvägen som förstör så enormt när det gäller möjligheterna att ta sig fram. Det gäller för alla som vistas i skogen, 22

24 människor och djurens viltstråk sen hundratals år, men även för naturen som spridningskorridorer för alla växter och arter. John, 57 år, proffs Ingrepp i skogen uppfattas som tydliga störningsmoment inom samtliga upplevelsevärdena med undantag för God service. Intervjupersonerna ger dock uttryck för nyanser i sin irritation. Aktivitets- och utmanings- upplevelsen störs genom att aktivitetsområdet förändras och begränsas. Cykel- eller ridspår blir oframkomliga av kvarlämnade trädstammar, det känns inte tillfredsställande att cykla eller springa över ett kalhygge. Den irritation som upplevs är emellertid inte lika besvärande som när den inverkar exempelvis på upplevelsevärden som Skogskänslan, eller ännu värre Orördhet och mystik. Intressekonflikter mellan brukarkategorier. Detta är den typ av störning som intervjupersonerna spontant associerar till i störst utsträckning. Att möta andra kategorier av brukare i naturen leder lätt till irritation eftersom man inte har möjlighet att läsa den andres tankar d v s varandras utgångspunkt och förväntningar på naturupplevelsen. Denna typ av störning kan uppträda oavsett upplevelsevärde och är därmed svår att koppla till konkreta platser i Hanveden - utom när det gäller möten i de spårade anläggningarna. Jag gillar inte hundar i skogen, det är obehagligt. Ägarna säger alltid: Åh lilla Knutte är inte farlig han är bara nyfiken och vill hälsa. Men jag vill inte hälsa på dem, jag blir förbannad, man vet ju inte om ägaren har kontroll eller inte. Eva, 18 år, hängiven Intervjuerna visar i detta sammanhang på ett antal konkreta intressekonflikter: - Okopplade hundar upplevs som hotfulla, störande och skrämmande och väcker ilska gentemot det som uppfattas som ansvarslösa hundägare. Lösa hundar förstör för djurlivet, stör naturens BB och även löpare kan bli störda och/eller avbrutna i sin aktivitet. Är det riktigt olyckligt kanske man till och med inte vågar springa vidare, menar intervjupersonerna. - Cyklister och mopedister men även hästar uppfattas som hotfulla genom sin höga hastighet och sin storlek. Många menar även att de upplever en nonchalans från dessa snabbrörliga brukare. De gör åverkan på stigar och kör sönder spår, vilket leder till sämre framkomlighet och därmed irritation. - Ryttare upplever att de inte får tillräckligt utrymme i skogen och att de blir avvisade av skogsägare på ett sätt som inte är förenligt med allemansrätten. Det tas inte tillräcklig hänsyn till hästar som kan vara nerviga, menar intervjuade inom flera kategorier. - Golfbanor väcker irritation framförallt hos de professionella naturkonsumenterna, som anser att banorna tar för mycket av den stadsnära naturen i anspråk. 23

25 - Skid- eller cykelåkare upplever att gående utgör ett irritationsmoment när de vistas i för dem själva anvisade spår. Dessa brukare känner att de har få platser som är tillåtna för deras syften och därför borde de gående visa hänsyn och vistas på andra platser, så att cyklisten kan känna sig trygg i att inte möta någon i spåret. - Konflikter mellan boende och besökare av vissa platser, exempelvis vid sommarstugeområdet vid Stora Skogssjön är ytterligare ett exempel. Likaså upplevs begränsad framkomlighet på enskild mark som en otillåten inskränkning av allemansrätten exempelvis bland ryttare. Jakt versus everything. Ett konfliktområde som berörs i samtliga intervjuer är jakt. Framförallt är det ryttare som känner sig hotade, men även orienterare och skogsflanörer med hundar anser att jakten begränsar deras rörlighet i naturen. Vissa delar av Hanveden är periodvis helt avgränsade, menar intervjupersonerna. Jag tycker det är jätteobehagligt att rida i jakttider. Man känner ängslan, kanske delvis därför att jag har en kamrat som fått ett skott på sin häst. Jag vet ju inte riktigt om de (jägarna) observerat mig eller inte. Hela vintern är det jakt tycker jag. Karin, 44 år, aktiv Tillgänglighet och service idag och i morgon Tillgängligheten upplevs som god När det gäller ämnesområdet tillgänglighet, har undersökningen ej prioriterat att penetrera frågeställningarna, på samma heltäckande vis som exempelvis upplevelserna. Intervjupersonerna upplever emellertid inga svårigheter när det gäller att ta sig ut i Hanvedenkilen. Det går att ta sig till de platser man vill besöka i området, antingen med cykel, bil, kollektiva transportmedel eller per fot. Det stora flertalet intervjupersoner har tillgång till bil, vilket ökar tillgängligheten och variationsmöjligheterna. Pendeltågstationen i Västerhaninge ses som en bra utgångspunkt för besökare i och med närheten till Rudan. Kommunikationerna upplevs som rimliga vad gäller omfattning och sträckning men kan förbättras på vissa håll. Ett exempel avser de kollektiva förbindelserna med Lida där bussarna, enlig några av de intervjuade, enbart går var fjärde timme, trots många besökare till friluftsgården. Ett intressant resultat är att många avvisar eller är tudelade inför tanken på fler bilvägar och anvisade p-platser längre in i naturkärnan. Dessa företeelser hör hemma i det yttre grönområdet menar intervjupersonerna. Resultatet ligger i linje med de intervjuades avoga inställning till att göra Hanvedenkilen tillgänglig för fler besökare. Jag tycker inte det är bra med fler vägar in i området, alla de små skogsbilvägarna blir lätt avstjälpningsplatser för skräp och jag tycker också 24

26 att det är dåligt om fler och fler människor tar bilen längre in i naturen, det gör ju att det där stilla och vackra lugnet flyttas längre och längre in och till slut finns det inte kvar. Tore, 27 år, proffs Tillgängligheten är essentiell, men varierar Foto: Elin Henriksson Entréerna till Hanvedenkilen är många och individuella, eftersom de ofta utgår från det enskilda boendet alternativt utflyktens syfte. Här följer några exempel. - Rudan och Lida är två naturliga entréer i och med att här finns service och parkeringsplatser. - Ridderstorp, väg ända fram till skogen och lätt att parkera. - Planerar man en utflykt till Paradiset går det att köra till Öran och sen promenera längs stigarna. - Björksättra där ligger vår jaktstuga. - Vår scoutstuga eller orienteringsklubbens stuga. - Pålamalm fungerar också som utgångspunkt exempelvis om man ska till Stora Skogssjön. - Riksten, ligger nära Bocksjön som är en mycket uppskattad plats med unik natur. - För de som klättrar eller cyklar nämns Rosenhill som en utgångspunkt. Antingen sticker vi in direkt från vårt håll, Grödingesidan, tar cykeln eller går. Men om vi ska till Bockån vid Getaren då blir det bilen. John, 57 år, proffs Servicen är god men kräver underhåll Flertalet av de intervjuade anser att den service som finns i dagens Hanvedenkil är tillfyllest. Det finns ett antal stora friluftsgårdar som Rudan, Lida, Ågesta och Sundby Gård. Här finns spårsystem, elljusanläggningar, promenadvägar, café och duschmöjligheter etcetera. Dessa fungerar i de flesta fall utmärkt. Flertalet är även av uppfattningen att det inte behövs någon högre servicegrad än vad som erbjuds i dagens Hanvedenkil i bemärkelsen fler serviceanläggningar. Däremot ser man gärna att de befintliga anläggningarna utvecklas och breddas. Exempel på denna utveckling är bättre kommunikationer till och från anläggningarna samt flera spår med varierade längder och svårighetsgrader, som tillgodoser olika behov, se vidare i nästa kapitel. 25

27 Jag håller med dig Lena, det behövs inte fler fikaställen ute i Hanveden. Det är ju stora ytor med skog som man är ute efter. Det är inget fel på knutpunkter som vid Rosenhill men inte en kiosk där ute i skogen. Hans, 26, aktiv På Lida har de gjort en jättefin naturstig. Stationerna är små skåp av trädstammar där de beskriver naturföreteelser och har frågor. Sånt borde det finnas mer av, på olika nivåer dessutom så att man hitta en lagom nivå för de man är ute med. Ett skåp för specialintresserad, ett för normalnivån och ett för nybörjaren. Lena, 32 år, aktiv Många menar att det självklart vore bra med ytterligare cykel- och vandringsleder men att det är betydligt viktigare att kommunerna prioriterar underhållet av befintliga system. Både när det gäller informationsskyltar och underhåll av stigar och spänger. Enligt de intervjuade är det en viktig trygghetsfaktor att vägvisningsskyltar faktiskt finns där man förväntar sig att finna dem och att de pekar åt rätt håll. För de medverkande i undersökningen medför enstaka problem av detta slag inte något större dilemma eftersom de upplever sig vara trygga när det gäller att ta sig fram i skog och mark. Men intervjupersonerna gör sig till talesmän för andra, mer ovana vandrare, t.ex. Naturnoviser eller Skogsmullar vilka enligt deras uppfattning förmodligen är i större behov av skyltar och vägvisare. Karttavlor och vägvisare måste skötas varje år. De blir suddiga och uppblötta och går knappt att läsa på. Det är bättre att de har ett fåtal skyltar som är välskötta än många som är halvtaskiga. Tore, 27 år, proffs Somliga skyltar är tämligen svårlästa Foto: Elin Henriksson När det gäller underhåll av stigar, broar, spångar och trappsteg etc. ger intervjupersonerna uttryck för större irritation, eftersom beståndet i sig invaggar besökare i en falsk säkerhet. På motsvarande sätt som ovan ser man att det är bättre att begränsa antalet spångar och klara av ett årligt underhåll av dessa, än att bygga många broar som förfaller och blir riskabla att använda. Intervjupersonerna har flera exempel där 26