SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 09:00-16:00 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionssal, 09:00-16:00 Öppet sammanträde för allmänheten Johannes Tyve Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 13:00 Paragrafer Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Johannes Tyve, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Yvonne Sundin

2 Närvaroförteckning Beslutande Alexandra Gard (S), ordförande Frida Wigren (S) Johannes Tyve (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Isabelle Wåhlander (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (FP) Benny Gustafsson (V) Claes B Jacobson (MP) Joy Silverkvarn (SD) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x Ersättare Susanne Klevbert (S) Ersättare för Frida Wigren (S) Hannes Vainionpää (S) Ann-Christine Nilsson S) x Henrik Viberg (S) Ersättare för Tereza V Benke, 43 x x Martina Eriksson (C) Kent Persson (SD) Emelie Noras (M) Ersättare för Jonas Lindberg (M) Emelie Persson (KD) Isabel Hildén (V) Elin Vestling (MP) Johan Wessmark (SD) Ersättare för Joy Silverkvarn (SD) Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Kerstin Vennberg, ekonom, Erik Björk, verksamhetschef, 36 Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, 38 Carin Engblom, rektor, 39 Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning Föredragningslistan Årsredovisning Skolrapporter per IT-bokslut per Förslag till ändring i barn- och utbildningsnämndens reglemente Systematiskt kvalitetsarbete - verksamhetsredogörelse läsåret 2013/ Skolbiblioteksplan Rapport över effekterna på förskolorna efter att 15-timmarsregeln har tagits bort Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Investeringar Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 33 Föredragningslistan Ärendet Rapporter utgår från föredragningslistan. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 34 BUN/2015/0016/042 Årsredovisning 2014 Beslut Nämnden antar årsredovisningen för 2014 och lämnar den till kommunfullmäktige. Ärendet Årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden har upprättats per den 31 december 2014 och nämndens resultat för 2014 visar en positiv budgetavvikelse på ca 2,2 Mkr. Budgetavvikelser Gymnasiesärskola 1,3 Kulturskola 0,4 Administration -0,1 Förskola -0,3 Grundsärskola -1,0 Grundskola 1,2 Gymnasieskola 1,7 Fritidshem -0,9 Förskoleklass 0,0 2,2 Tidigare beslut Nämnder/styrelser ska varje månad upprätta och behandla en ekonomisk uppföljningsrapport (förutom i januari, juni, juli och december). En delårsrapport ska upprättas per sista augusti samt en årsredovisning per sista december. Årsredovisningen omfattar ekonomiskt resultat, uppföljning av mål, viktiga händelser under året, framåtblick och uppföljning av planerade förbättringssatsningar. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande s ansvarsområde (BUN) är förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola, grundskola och gymnasieskola. Inom nämndens ansvarsområde ligger också att upprätta avtal med externa producenter av dessa verksamheter. Ekonomisk översikt har för året en positiv avvikelse med 2,2 Mkr. Avvikelsen förklaras i stort av positiva avvikelser för verksamheterna grundskola och gymnasieskola, 1,2 Mkr respektive 1,7 Mkr. Inom grundskolan har det varit svårt att rekrytera behörig personal, i synnerhet specialistfunktioner. Detta har medfört att de faktiska personalkostnaderna har blivit lägre än budgeterat. Gymnasieverksamheten har under året tillfälligt kunnat genomföra den beslutade demografianpassningen inför läsåret 2016/2017, vilket har inneburit en lägre kostnad än Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 34 planerat. Vi kan dock förutse ett behov av att omfördela anpassningen till att även omfatta budgetåren 2017 och Även verksamheten gymnasiesärskola visar en relativt stor positiv avvikelse för året, 1,3 Mkr som bland annat förklaras av lägre skolskjutskostnader och lägre kostnader för interkommunal ersättning än beräknat. Motsvarande negativa avvikelse finns dock i verksamheten grundsärskola där utfallet, i stort sett, varit det motsatta med högre skolskjutskostnader och högre personalkostnader till följd av fler elever än beräknat. Ett markant ökat behov av förskoleplatser har medfört att tre nya förskolor har startas under året, något som ej kunde förutses i budgetarbetet för Detta har inneburit kostnader i form av ombyggnationer och utrustning som ej budgeterats och ej helt kunnat rymmas inom tilldelad budgetram. En del kostnader för ombyggnationer har fått belasta grundskolans verksamhet. Under året har gymnasieskolans Europaresa slutförts, vilket har finansierats med resultatbalanserade medel. Det har även genomförts en del av de planerade projekt inom grundskolan som finansierats med resultatbalanserade medel. Totalt har 1,5 Mkr av resultatbalanserade medel tagits i anspråk under året. Projekten inom ramen för sociala investeringsfonden fortlöper som planerat och hittills har 0,7 Mkr förbrukats av beviljade 1,1 Mkr, för perioden Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolans positiva avvikelse förklaras av lägre skjutskostnaderna än beräknat samt lägre kostnader för interkommunala ersättningar. Kulturskola Verksamhetens positiva årsavvikelse förklaras av outnyttjad budget för oförutsett samt vakans på chefstjänst under våren. Administration Inom verksamheten finns inga stora avvikelser att kommentera. Budget och kostnader är i stort sett i balans. Förskola Ett ökat behov av förskoleplatser har medfört att nya förskoleavdelningar har startas under året, något som inte förutsågs i budgetarbetet för Detta har inneburit kostnader i form av ombyggnationer och utrustning som inte budgeterats och inte helt kunnat rymmas inom tilldelad budgetram vilket gör att verksamheten visar en mindre negativ avvikelse. Avvikelsen skulle ha varit betydligt större om inte en del kostnader för ombyggnationerna hade kunnat finansierats inom grundskolans verksamhet. Grundsärskola Grundsärskolan visar en negativ avvikelse för året. Antalet elever har varit fler än beräknat vilket genererat både högre skolskjutskostnader och högre personalkostnader. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 34 Grundskola Grundskolans positiva avvikelse för året förklaras av att personalkostnaderna har varit lägre än beräknat. Det råder svårigheter med rekrytering av behörig personal, vilket i synnerhet gäller för specialistfunktioner. Den positiva avvikelsen hade varit högre om inte verksamheten belastats med ombyggnationskostnader till följd av förskolans expansion. Gymnasieskola Den beslutade demografianpassningen går inte att genomföra linjärt utan verksamheten har tillfälligt kunnat genomföra anpassningen i något snabbare takt under Beslutet om kommunalförbund och den planerade ekonomiska målbilden för förbundet innebär dock att vi ser ett fortsatt behov av demografianpassning för åren 2017 och Verksamheten visar för andra året i rad en stor positiv avvikelse. Det ursprungliga budgetutrymmet i samband med beslutet om den modifierade anpassningen av gymnasieskolan har inte tagits i anspråk fullt ut. Fritidshem Den negativa avvikelsen för året förklaras framför allt av högre bemanning på grund av ett större behov av särskilda stödinsatser än beräknat. Förskoleklass Inom verksamheten finns inga stora avvikelser att kommentera. Budget och kostnader är i stort sett i balans. Investeringar De planerade investeringarna är genomförda. Vid Sandarne skola och förskola har utemiljön färdigställts medan Staffangymnasiet har genomfört planerat utbyte av maskiner. Måluppfyllelse och viktiga händelser under året Nämnden har under mandatperioden valt att prioritera några av de statliga målen. Kunskapsmålet svarar upp mot kvalitetsnivåer och likvärdighet mellan skolor och mellan könen. Likabehandlingsmålet svarar upp mot trygghet och studiero, likabehandling och värdegrundsarbete samt nolltolerans gällande kränkningar. Miljömålet svarar upp mot perspektivet om att utbildningen ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att alla processer leder till ett långsiktigt hållbart samhälle. Måluppfyllelsen har under året granskats av skolinspektionen, vilket är ett gott stöd för nämndens bedömning. Dessvärre kan vi konstatera att vi inte fullt ut når målen gällande kunskaper och likabehandling. Många utvecklingsprocesser är påbörjade, bland annat via kunskapslyftet, och betygsresultaten har sedan 2012 årligen förbättrats års medelbetyg för elever i årskurs 9 är det högsta någonsin (marginell skillnad i jämförelse med riket) och andelen behöriga till gymnasieskolan är drygt 85 %. En större andel pojkar når behörighet till gymnasieskolan jämfört med flickorna. Skillnaderna mellan skolorna kvarstår dock och mycket arbete återstår. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 Forts 34 Likabehandlingsmålet nås inte och ytterligare insatser krävs. Miljömålet är det mål som uppfylls bäst och nämndens miljöplan är reviderad inför Skolinspektionen bedömer vidare att det systematiska kvalitetsarbetet måste förbättras där delaktigheten måste öka för lärare och elever. Umeå universitet fick under året i uppdrag att följa upp kommunens satsning inom entreprenöriellt lärande och resultatet visar att Drivkraft har gjort och fortsatt gör skillnad för elever och medarbetare. För den fortsatta utvecklingen är ledarskapet i klassrummet, ökad elevmedverkan och ytterligare samverkan med omvärlden viktiga faktorer för framtida framgång. Viktiga händelser Skolorganisation Nämnden har efter ett omfattande utredningsarbete genomfört dialoger med många inblandade. Det har dock inte varit möjligt att komma fram till ett gemensamt beslut, vilket var grundförutsättningen när processen startades. Arbetet får återupptas i den nya nämnden och under kommande mandatperiod kommer det att krävas större investeringar i våra skolor för att kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för våra elever. Skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen genomförde under året en regelbunden tillsyn av alla skolformer i kommunen. I inspektionens beslut förekommer flera förelägganden som riktas mot huvudmannen. Skolinspektionen påtalar att kommunen måste förbättra likvärdigheten mellan skolorna och det systematiska kvalitetsarbetet måste förstärkas. Många skolor har i sina beslut fått ytterligare förelägganden som ska åtgärdas. I september redovisade barn- och utbildningsnämnden de åtgärder som ska genomföras på huvudmannanivå och på enhetsnivå. De samlade åtgärderna är ett bra och viktigt underlag för den fortsatta utvecklingen av förskolan och skolan i kommunen. En förbättrad dokumentation av processer i kvalitetsarbetet ger förutsättningar för bättre analys av verksamheten och huvudmannen kan tillsammans med rektorer och förskolechefer rikta samlade insatser till nya fokusområden. Skolinspektionen fortsätter inspektionen till dess att bristerna är avhjälpta och det är av största vikt att nämnden och förvaltningen koncentrerar sitt arbete på att åtgärda de förelägganden som meddelats. Nyanlända Det ökade antalet nyanlända under 2013 och 2014 ställer nya krav på organisationen vilket inledningsvis märks tydligast inom förskolan och tidigare åren i grundskolan. Nämnden har startat tre nya förskolor (Utterns förskola, Stentägtens förskola och en förskoleavdelning på Tallvägen som tillhör Lillbergets förskola) inom kort tid för att möta detta behov. Ytterligare en förskola startar i februari För att åstadkomma nya förskolor på kort tid har det krävts flera ombyggnationer och anpassningar till högre kostnader än vid normalt planeringsarbete. Inom grundskolan är det i första hand Norrtullskolan och Stenbergaskolan som påverkas på grund av boendeplacering. Även andra skolor har emellertid ökat sitt mottagande under året. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 34 Förskolelyftet, 15-timmarsregeln Kommunfullmäktige beslutade vid budgetuppdateringen 2013 om ett Förskolelyft. Bakgrunden till beslutet handlar om att öka personaltätheten och ta bort den så kallade 15-timmarsregeln i förskolan. Förskolelyftet har inneburit en viktig förstärkning motsvarande 18 tjänster i den kommunala verksamheten och ca 4-5 tjänster hos de fristående huvudmännen. Personaltätheten inom förskolan är nu på samma nivå som riket (ca 5,3 barn/medarbetare). Ny resursfördelningsmodell För att förbättra möjligheten att skapa likvärdiga förutsättningar i skolorna har barn- och utbildningsnämnden beslutat om en ny resursfördelningsmodell till grundskolan. Modellen tar sin utgångspunkt i skollagens nya krav på tydligare fördelning av resurser i förhållande till socioekonomisk bakgrund. Modellen kommer att vidareförädlas med fler och mer detaljerade faktorer att ta hänsyn till vid beräkningen av skolornas indextal. Bildandet av kommunalförbund för gymnasie- och vuxenundervisningen Kommunfullmäktige fattade i augusti det definitiva beslutet om att tillsammans med Bollnäs och Nordanstigs kommuner bilda ett kommunalförbund gällande gymnasie- och vuxenundervisningen. Den nya direktionen träder i kraft vid årsskiftet och Hälsinglands utbildningsförbund övertar gymnasieverksamheten från och med den 11 augusti Planeringsarbetet har varit omfattande och många av kommunens tjänstemän har varit involverade på olika nivåer. Parallellt med planeringen förbereder gymnasieskolan en anpassning av verksamheten i förhållande till det minskade elevantalet. På grund av ökad inflyttning har emellertid elevantalet förändrats i förhållande till den ursprungliga prognosen. Den fortsatta anpassningen av gymnasieskolan bör uppdateras före verksamhetsövergången. Kommunala kunskapslyftet Kommunfullmäktige beslutade under 2012 om ett kommunalt kunskapslyft. 6,5 Mkr satsas årligen på kompetensutvecklande insatser med målet att utveckla tidiga insatser för en inkluderande skola. En del av resursförstärkningen har använts till att öka antalet specialpedagoger i verksamheten. Övergripande områden för utveckling är ett inkluderande, entreprenöriellt och demokratiskt förhållningssätt, matematik, läsning och bedömning för lärande. De första åren genomfördes kunskapslyftet med bred pensel men tendensen är nu att gå mot större variation genom att mer specifikt inrikta dem till respektive skolas förutsättningar och behov. Kulturstudieanalyser har genomförts på Bergvikskolan och Stenbergaskolan. För att nå hög grad av delaktighet har lärare och pedagoger möjligheter att ansöka om, så kallade, miniprojekt. Fram till idag har drygt 40 % av samtliga medarbetare medverkat i något miniprojekt. Miniprojekten syftar till att tillvarata medarbetares idéer om hur måluppfyllelsen kan förbättras. Projekten redovisas årligen under det kommunala skolforum som äger rum under vecka 44. Årets Skolforum hade som tema Skola på vetenskaplig grund och innehållet i veckan fick mycket stor uppskattning i verksamheten. Inom ramen för det kommunala kunskapslyftet finns det rikliga resurser till kompetensutvecklande insatser för att möta skolinspektionens förelägganden. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 Forts 34 Sociala investeringsfonden har genomfört två projekt inom den sociala investeringsfonden. Det första projektet avser kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Projektet riktar sig i huvudsak till förskolan och till lärare och personal i tidig skolålder. Det andra projektet handlar om språkassistenter i förskolan och syftar till att öka förutsättningarna för våra nyanlända barn att tillägna sig ett nytt språk genom ökade insatser inom modersmålet samtidigt som nyanlända vuxna ges förbättrade möjligheter att integreras i vår kommun. Projektet som har varit lyckat har väckt stor nyfikenhet i andra kommuner. Resursutvecklingsgruppen och karriärtjänsterna Under 2014 har resursutvecklingsgruppen (RUG) ombildats så att förstelärare med ett förvaltningsövergripande uppdrag och process-/projektledare samlas i en gemensam utvecklingsgrupp. Gruppens uppdrag är bland annat att ge stöd till rektorer för att nå ökad måluppfyllelse och skolutveckling. Gruppen samordnas och leds av en nyrekryterad utvecklingsledare. Antalet förstelärare har under året utökats till 29 inom nämnden och 33 totalt i kommunen. Därutöver har nämnden karriärtjänster som förskoleutvecklare och ledarskapsspår. Att föra samman resurser för gemensamma utvecklingsinsatser är ett viktigt strategiskt val inför kommande utmaningar. Omcertifiering av Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege Under året har Teknikcollege Hälsingland omcertifierats efter ett intensivt arbete i verksamheten. Certifieringen gäller kommande fem år och är ett bra kvitto på kvaliteten inom Teknik- och det industritekniska programmet. Inom Vård- och omsorgscollege är processen med omcertifiering i slutfasen. Branschrekommenderat byggprogram Byggprogrammet på Staffangymnasiet har utmärkt sig med att nå en branschrekommendation av Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN), vilket i sak är likartade kriterier som för teknikcollege. Byggprogrammet har under året dessutom tillsammans med Faxeholmen genomfört projektet Nejlikan med ombyggnationer av lägenheter i centrala Söderhamn. Internationella projekt - ICLD- teachers and principals development En rektor och fyra lärare inom grund- och gymnasieskolan har avslutat det tvååriga lärar- och rektorsutvecklingsprojektet tillsammans med Ugu District municipality i Sydafrika. Projektet har pågått under Under två år utbildades via workshops sammanlagt 30 lärare i engelska, 30 lärare i matematik samt 30 rektorer i skolor i Ugu District, Sydafrika. Utbildningen innehöll kompetensutveckling inom områdena metodik och pedagogik. Målet var att förstärka rektorer och lärare att uppnå läroplansmål med inspiration från hur vi arbetar. - HELP- Holistic Entreprenureal Learning Pathways. Ett utbyte inom Leonardo da Vinci mellan Nederländerna, Österrike, Spanien, Bulgarien och Sverige. Utbytet syftade till att utbyta erfarenheter och metoder runt entreprenöriellt lärande. Fyra personer från Staffangymnasiet har varit involverade i de fem projektmötena och resultatet har presenterats i form av en metodbok i entreprenöriellt lärande. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 34 - ISMS - International Simulation in Marketing and Sales är ett Comeniusprojekt som bygger på att elever i de fyra deltagande länderna, Tyskland, Holland, Danmark och Sverige bedriver ett handelsspel tillsammans. Eleverna förbereder affärer genom att göra kataloger och webbbutiker för att avsluta affärerna i en gemensam förhandling dit varje företag skickar en representant. Alla elever och lärare på Handelsprogrammet är engagerade i projektet, men åtta elever åker till förhandlingen varje år. Under våren har det fleråriga projektet Europaresan avslutats. Under perioden har ca 1400 elever fått möjligheten att resa till ett annat land i Europa. Ett 30-tal elever har genom det Ahlquistska stipendiet genomfört språkstudier i Schweiz under sommaren. EU-projektet ABC4Trust avslutades officiellt i juni med ett general meeting i Söderhamn. Norrtullskolan har varit en av två pilotskolor. Projektet har handlat om att säkra integriteten på Internet. Framåtblick Inom den egna nämnden Trender och tendenser lokalt, regionalt och nationellt förändrar ständigt förutsättningarna för nämndens verksamhet. En rad omvärldsfaktorer så som lagstiftning, befolkningsstruktur och mottagande av nyanlända påverkar Söderhamns förskolor och skolor. Demografi Den demografiska utvecklingen påverkar barn- och utbildningsnämndens framtida förutsättningar på flera sätt och i den kortsiktiga framåtblicken (närmaste två åren) måste stor vikt läggas vid att möta den nya demografiska utvecklingen. I första hand betyder det att organisera för mottagande av många nyanlända. Redan under 2014 har nämnden, med kort frist, möjliggjort fler förskoleplatser i centrala delar av kommunen. Det finns all anledning att anta att det ökade mottagandet kommer att fortsätta under kommande två år. I förhållande till gällande prognoser i centrala Söderhamn minskar ej antalet grundskoleelever i den takt vi antagit och stora krav ställs på grundskoleorganisationen. Förändringar av upptagningsområden kan bli aktuella för att kunna åstadkomma en bättre spridning av eleverna. Den andra sidan av det demografiska myntet är minskningen av antalet gymnasieelever, vilket pågått under flera år. Inför övergången till det nybildade kommunalförbundet ställs anpassningskrav på gymnasiet i förhållande till ett minskat elevantal. Se nedan. En viktig fråga för kommunen är hur mottagandet av de nyanlända går till. Integrationsfrågan behöver lyftas inom alla nämnder och det krävs ett gemensamt ansvarstagande för att åstadkomma goda förutsättningar för våra nyanlända, det gäller inte bara inom förskolans och skolans område. Ett integrationspolitiskt program bör eftersträvas för att skapa gemensamma åtaganden och tydligare spelregler för att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Forts 34 Skolorganisation och lokaler och kommunstyrelsen bör tidigt under mandatperioden återuppta skolorganisationsarbetet och nämndens framtida lokalbehov. Det finns flera viktiga perspektiv i detta. Det handlar dels om att kunna tillgodose elevers undervisning med legitimerade lärare för att uppnå den kvalitet vi eftersträvar. Vidare handlar det om att ha lokaler som är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. För att kunna genomföra förändringar fordras ett långsiktigt tänkande där varje enskild förändring kommer att påverka framtida behov av lokalanpassningar. Ledtiden vid lokalförändringar är i allmänhet lång bland annat beroende på eventuella behov av tillfälliga lokaler i samband med ombyggnationer, varför arbetet måste påbörjas tidigt under bör tillsammans med kommunstyrelsen bilda en politisk styrgrupp samtidigt som lokalförsörjningsgruppen får i uppdrag att arbeta med en framtida hållbar skolorganisation. Arbetet kan inledningsvis starta med att Stentägtskolan byggs ut för att kunna verkställa det 10 år gamla beslutet att lämna Östra skolan. Dessutom bör den tidigare beslutade ombyggnationen av Staffangymnasiet påbörjas snarast för att ge utrymme för eventuella sammanslagningar inom högstadierna i kommunen. Skolinspektionen och det systematiska kvalitetsarbetet Statens skolinspektion genomförde under 2014 tillsyn över nämndens verksamheter. De förelägganden som beslutades leder till ett fortsatt förbättringsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är en av nämndens viktigaste utmaningar under 2015 och framåt. Ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats för att möta lagstiftarens krav på ett bättre sätt. Resursutvecklingsgruppens utvecklingsarbete I samband med införandet av karriärtjänster (förstelärare) har förvaltningen ombildat resursutvecklingsgruppen (RUG) så att alla förstelärare med förvaltningsövergripande uppdrag ingår i gruppen. Gruppen leds av en nyrekryterad utvecklingsledare. Utvecklingsledaren och resursutvecklingsgruppen arbetar tillsammans med rektorerna för att åstadkomma skolutveckling på klass-, skol- och kommunnivå. Därutöver är 14 förstelärare utsedda med riktade skoluppdrag, direkt under rektor. Att samla kompetens och utvecklingskraft är en viktig strategi för att uppnå bättre skolresultat. Legitimationskrav och kompetensförsörjning Skolverket konstaterar i sin lägesbedömning av svenska förskolan och skolan att kompetensförsörjningen är den viktigaste och största framtida utmaningen för förskolan och skolan. Förskollärarbristen är påtaglig, lärarbristen i grundskolan är alarmerande och huvudmännen behöver öka sina ansträngningar för att rekrytera och behålla rätt kompetens. Ett antal reformer genomförs på nationell nivå för att säkra tillgången på lärare men konkurrensen om lärare är stor och Söderhamn påverkas av kringliggande kommuners satsningar. Från och med den 1 juli 2015 är det ett lagkrav att förskollärare och lärare är legitimerade för den undervisning de ska bedriva. Det ställer stora krav på förvaltningsledning och rektorer när det gäller att planera verksamheten och lärare kan i större utsträckning komma att få undervisa på flera skolenheter. Det krävs nya arbetssätt för att rekrytera, behålla och kompetensutveckla förskollärare och lärare om vi ska lyckas behålla och öka kvalitén. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Forts 34 Resursfördelningssystem Vid halvårsskiftet 2014 införde riksdagen en lagförändring som innebär att varje kommun ska ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen och kunna redogöra hur det förväntas bidra till att barn och elever når utbildningens mål. Barnoch utbildningsnämnden beslutade därför att förändra resursfördelningen till grundskolorna. Under 2015 fortsätter vi att utveckla resursfördelningsmodellen vad det gäller faktorer som har stor betydelse för elevers resultat. Forskningen visar att barn till lågutbildade föräldrar lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade. Nyanlända barn, under de fyra första åren, lyckas sämre och pojkar har generellt lägre skolresultat än flickor. Det här är välkända mönster i svensk skola. Det åligger rektor och förskolechef att inom givna ramar ansvara för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Fritidslyftet Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgetuppdateringen att rikta en satsning mot fritidshemmen. Fritidslyftet innebär att antalet anställda kommer att öka inom fritids vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att höja kvalitén och utveckla den pedagogiska verksamheten. Rekryteringsarbetet är påbörjat och redovisas återkommande till barn- och utbildningsnämnden. Bildandet av kommunalförbund Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan övergår från och med den 11 augusti till det nybildade kommunalförbundet, Hälsinglands utbildningsförbund som bildades den 1 januari Under våren fortsätter arbetet med att förbereda övergången och gymnasieskolan fortsätter den demografianpassning som planerats. En viktig fråga i det sammanhanget är det framtida lokalbehovet för gymnasieskolan. Eftersom arbetet med att gå ur lokaler tar lång tid är det nödvändigt att planeringsarbetet påbörjas redan under våren Lokalfrågan för gymnasieskolan hänger också samman med lokalförutsättningar för grundskolans högstadier. Vi kan förutse ett behov av att förlänga eller omfördela den demografianpassning som kommunfullmäktige tidigare beslutat om till att även omfatta budgetåren 2017 och Ny styr- och ledningsmodell Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 om införande av en ny styr- och ledningsmodell. I korthet går modellen ut på att fullmäktige beslutar om ett antal mål som ska uppnås under mandatperioden. Nämnderna i sin tur väljer inom vilka mål nämnden ska göra åtaganden. Verksamheten och tjänstemännen väljer sedan på vilket sätt målen ska uppnås. I det längre perspektivet innebär den nya styr- och ledningsmodellen en stor kulturförändring, vilket kommer att ta tid att implementera. Det är av stor vikt att chefer och ledare får tid för utveckling. En viktig förutsättning för att utveckla ledarskapet inom kommunen är att det ges rimliga förutsättningar för våra rektorer och förskolechefer. Idag är antalet medarbetare per chef högt och ett samlat arbete för att ge alla chefer likartade förutsättningar påbörjas under Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 34 Kommunfullmäktiges inriktningsmål fastställde i januari aktiviteter kopplade till inriktningsmålen. Förvaltningens ledningsgrupp har en uppgjord ansvarsfördelning så att det finns en ledningsgruppsrepresentant kopplad till varje inriktningsmål som håller sig ajour inom sitt inriktningsmål och rapporterar till ledningsgruppen. Processen med inriktningsmålen och dess aktiviteter fungerar bättre men upplevelse är att det är många aktiviteter och det kan ibland vara svårt att hålla isär skillnaden mellan mål och medel (aktiviteter). Flertalet aktiviteter har påbörjats och i det längre perspektivet (2015) så ser prognosen god ut för genomförande av de flesta aktiviteter. Några aktiviteter kräver mer tid för genomförande och samordningsinsatser med andra förvaltningar bör prioriteras. Fördjupade diskussioner om genomförda aktiviteter leder till måluppfyllelse behöver utvecklas. Måluppfyllelse - Skärgård och levande centrum Skärgårdsmålet förvantas uppnås under Flexibelt lärandemålet Rankingen för det samlade skolresultatet i Söderhamns kommun (SKL-Öppna jämförelser) kommer att fortsätta att förbättras under I resultatrapporteringen sker det en eftersläpning, eftersom aktuell statistik presenteras tio månader efter avslutat läsår. Det innebär att uppgifter som redovisas är gamla i förhållande till det utvecklingsarbete som påbörjats. Förväntat resultat för målet, att öka andelen elever med slutbetyg/ gymnasieexamen efter 4 år, är för högskoleförberedande program positivt men för yrkesprogram negativt. Ny lagstiftning med högre krav för gymnasieexamen har from 2014 inneburit att betyg och högskolebehörighet har försämrats på yrkesprogrammen. (SKL- Öppna jämförelser ). Ingen direkt diskussion eller avstämning av inriktningsmålets betydelse, för hur aktiviteterna påverkar ökad måluppfyllelse, har skett i gruppen för flexibelt lärande. - Brukarnöjdhet Arbetsgruppen har inte diskuterat målet, det går därför inte heller att utvärdera om nöjdheten årligen ökat inom barn- äldre och handikappomsorgen, - Företagsklimatmålet Enligt uppgift så har arbetet, övergripande i kommunen, nu tagit fart. Arbetsgruppen är försiktigt positiv. - Hållbarhetsmålet Ingen diskussion har förts i arbetsgruppen kring hur aktiviteterna verkar för att nå en högre måluppfyllelse. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts 34 Kommunens inriktningsmål: Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Aktiviteter och ansvariga Utfall Kommentar Skärgårdsutveckling, synliggörande av skärgården Synliggöra tillgången skärgård på olika nivåer och i sociala medier. KS Alla förvaltningar och bolag Skapa lämpliga paket så att förvaltningar och bolag förlägger aktiviteter i skärgårdsmiljö och även underlättar för skolor och ungdomar att vistas i skärgårdsmiljö. Hela regionen ska ses som upptagningsområde. KUS, KS, Alla förvaltningar och bolag. Genomfört Skärgårdsmotiv och text finns på flera webbsidor. Genomfört Antalet paket har utökats och fler barn/elever har vistats i skärgårdsmiljö. Kommunens inriktningsmål: Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år Aktiviteter och ansvariga Utfall Kommentar Utveckla arbetet med formativ bedömning. Ansvariga: BUN, LA Senast 2015 ska alla pedagoger genomgått minst grundutbildning i entreprenöriellt förhållningssätt. Ansvar: BUN, LA Öka andelen behöriga lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning. BUN, LA Öka lärartätheten inom grundskolan. Kräver ökad budgetram. BUN Genomfört. Pågår. Kompetensutveckling bl a Skolforum vecka 44, ämnesnätverk och webbaserad utbildning i betyg och bedömning. Enligt plan med ny utbildningsform. Kommer att vara klart under Ytterligare kompetensutveckling krävs. Ny lag gäller vilket innebär krav på lärarlegitimation i rätt ämne och rätt årskurs för att få undervisa och sätta betyg. Tjänstefördelning utifrån rätt behörighet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 Forts 34 Genomföra projekt med en vikariepool inom grundskolan. Ansvariga: BUN Datortätheten inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ska öka. Ansvar: BUN, LA Alla pedagoger ska minst genomgå grundläggande datorutbildning, enligt fastställd IKT-plan, för att kunna använda datorn som pedagogiskt verktyg. Ansvar: BUN Tre grupper av pedagoger som arbetar mindre läroboksbundet, t.ex. med fokus på sociala medier och Internet i ett problembaserat lärande där erfarenheterna sprids via nätverksträffar. Ansvariga: LA, BUN Återkommande presentation av goda exempel. Ansvar: BUN, LA Öka tryggheten genom Kuratorer och vägledare med ett uppdrag som i ännu högre grad präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Ansvar: BUN Utveckla praktikmodellen för att underlätta för eleverna att tidigt kunna göra medvetna val. Ansvar: BUN, LA Genomfört. Vikariepoolen ingår i ordinarie organisation. Enligt plan. I genomsnitt 3 elever per dator (grundskola) och nästan 1 elev per dator (gymnasiet) Utbildningssatsningen startade under hösten 2014 och beräknas pågå till utgången av Enligt plan men arbetet bör intensifieras inom grundskolan. Redovisning av miniprojekt under Skolforum vecka 44, gemensamma onsdagskonferenser, rektorsmöten. Riktad kompetensutveckling pågår. Yrkeskompassen, kommunala jobb genomförd. Arbetet med praktikmodellen fortlöper. Utveckla arbetsformerna för pedagogerna Utomhuspedagogik där t ex skärgårdsmiljön nyttjas. Ansvar: BUN, LA, ON Alla förskole- och skolenheter inom BUN ska samarbeta med kulturskolan. Ansvar: BUN Enligt plan Digitala lärverktyg i undervisningen samt nyttja det som redan finns som öppna resurser. Ansvar: LA, BUN Ökat nyttjande av kreativa lärmiljöer som drömverkstan, medieverkstaden, skapande skola och KOMTEK. Ansvar: BUN, LA Utomhuspedagogik används regelbundet. Enligt plan t ex Att skriva sig till läsning. Nyttjandegraden är 100 % av tillgänglig tid. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Forts 34 Kommunens inriktningsmål: I Söderhamn ska nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen årligen öka Aktiviteter och ansvariga Utfall Kommentar Utveckla ett gemensamt synpunktshanterings system för Söderhamns kommun under perioden Alla förvaltningar under ledning av KS Göra en plan för utveckling av kommunens medborgarservice (Alla förv. under ledning av BUN klart. Lagstiftat Förstudie och projekt. Införande under 2015 KS) Utveckla kommunens medborgarservice enligt plan. Alla förvaltningar under ledning av KS Projekt pågår. Se ovan. Påbörja arbete för att öka personaltätheten inom fritidshem utifrån undersökningen ( ) Kräver ökad budgetram BUN Genomföra nya mätningar av brukarnöjdhet inom förskola och fritidshem 2014 BUN, KUS Analysera och synliggöra resultaten av brukarundersökningen inom förskola och fritidshem 2014 BUN, KUS Upprätta handlingsplaner utifrån resultaten från brukarundersökningen inom förskola och fritidshem 2014 BUN, KUS Undersöka kopplingen Hälsofrämjande ledarskap medarbetarskap brukare KS, KUS, LA, ON, BUN och SN Beslut om fritidslyft har fattats inför 2015 års budget vilket leder till ökad personaltäthet inom fritidshemmen. Klart, genomfördes under våren Enligt plan. Ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Lämpligt lärosäte bör få i uppdrag att utreda frågan. Utbilda fler specialpedagoger i ESTERmetoden Utbildning sker mars Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Forts 34 Kommunens inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Aktiviteter och ansvariga Utfall Kommentar Tillgänglighet Ett råd sammansatt av företagare och kommunala tjänstemän ska ta fram bättre information och rutiner. Men rådet ska också fungera utifrån olika förvaltningars behov av att ha en bra dialog med näringslivet. BUN, BMN, KS, KUS, LA, Nära, upphandlingsorg Företagsbesök Framtagande av modell för konstruktiva företagsbesök. En del av samtalsmallen ska bygga på de frågor som finns med i Svenskt Näringslivs enkät. Den andra delen ska baseras utifrån de olika förvaltningarna respektive behov. BUN, BMN, KS, KUS, LA, Söderhamn NÄRA 200 företagsbesök ska genomföras av kommunala representanter under BUN, BMN, KS, KUS, LA, Söderhamn NÄRA Förbättringsförslag Gruppen föreslår att samtliga förvaltningar och bolag tar fram minst 3 förbättringsförslag/aktiviteter kopplade till företagsklimatmålet, att arbetar vidare med under Aktiviteterna ska redovisas för företagsklimatgruppen under första halvåret Enligt plan Det övergripande arbetet i kommunen har nu tagit fart. Arbetsgruppen är försiktigt positiv. Företagsbesök sker under hösten Företagsbesök sker under hösten 2014 För BUN så har vi under hösten genomfört ca 25 företagsbesök. Översyn av när det gäller information om samverkan skola och arbetsliv. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Forts 34 Kommunens inriktningsmål: Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Aktiviteter och ansvariga Utfall Kommentar God folkhälsa Ta fram en strategi för folkhälsoarbetet i kommunen. KS samordnar, SN, ON, BUN, LA, KUS, Faxeholmen, Söderhamn NÄRA Tillsammans med föreningsliv och näringsliv ta fram en modell för friskvårdsarbete där föreningarnas kunnande och kommunens anläggningar utnyttjas för att skapa ett friskare samhälle och ett starkare föreningsliv. KUS samordnar, BUN, ON Erfarenhetsutbyte inom trygghet och tillgänglighet, sociala värden, naturoch kulturvärden. Schemalagda sammankomster där alla förvaltningar och bolag bjuds in. Tematräffar. KS samordnar, alla i kommunkoncernen Satsa på miljöutbildningar Utbildning för inköpsorganisationen i kommunen om att ställa miljökrav och vad gäller uppföljning av miljökrav som ställs vid upphandling. KS samordnar, KUS, BUN, ON, SOC, Söderhamn NÄRA, Faxeholmen Utbildning i att ställa miljökrav, sociala krav och rättvisekrav (KS samordnar, alla i kommunkoncernen) Strategi för folkhälsa togs av kommunstyrelsen den 27 november Framöver ska handlingsplaner med mätbara indikatorer tas fram (deadline 31 maj 2015) Startar inom KUS verksamhetsområde, se KUS bokslut Se ovan Strategi för folkhälsa Genomförs en första gång 16 dec 2014 och ytterligare två utbildningstillfällen kommer i början av 2015 inom ramen bidrag från Energimyndigheten, EES (Energieffektiviseringsbidrag). Genomförs en första gång 16 dec 2014 och ytterligare två utbildningstillfällen kommer i början av 2015 inom ramen bidrag från Energimyndigheten, EES (Energieffektiviseringsbidrag). Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts 34 Smarta och lokala energilösningar och förbättrad avfallshantering Matavfallsinsamling -projekt "Matavfall till biogas" införandet av nytt källsorteringssystem (Ingår i Avfallsplan). KS samordnar, NÄRA, KUS, ON, BUN, BM, Faxeholmen Vår mat ska vara resurssnål, miljövänlig och av bra kvalitet Starta upp ett samlat projekt "Matkultur" för barn och äldre - matavfall till biogas 2014 Starta upp ett samlat projekt "Matkultur" inom mat för barn och äldre - matsvinn Starta upp ett samlat projekt "Matkultur" inom mat för barn och äldre - marknadsföring av lokala råvaror i maten Ge kommunens invånare möjlighet till ett rikt kulturliv Utveckla kulturskolan vidare. Ge kommunens invånare möjlighet till ett rikt kulturliv, möjlighet att fördjupa sina intressen och möjlighet till möten med andra människor och kulturer. (BUN samordnar, KUS, ON, KS) Enligt plan Enligt plan Enligt plan Oklart vem som håller i och samordnar. Ingår delvis i löpande verksamhet, men kulturskolan har under senaste året arbetat med ett utökat mångfald av inriktningar för verksamheten utöver traditionella musikinstrumenten- bl a dans, teater,. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 34 Nämndens egna mål och aktiviteter Nämndens mål: Kunskaper och betyg Aktiviteter Utfall Kommentar Grundskolan Kommunens meritvärde av slutbetygen från grundskolan ska årligen öka för att senast 2015 överstiga riksgenomsnittet. Meritvärde i kommunen ökade 2014 till 212 p. Riksgenomsnittet vårterminen 2014 låg på 214,8 p. Betygsskillnaderna mellan kommunens skolor ska årligen minska (årskurs 6 och 9) 46 p skillnad mellan skolorna med högst resp lägst meritvärde. I jämförelse med 28 p skillnad förra året Betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar ska årligen minska. Andel elever som minst nått kravnivån på nationella proven i ämnena engelska, matematik och svenska ska i alla tre ämnen årligen öka. Mål årskurs 3 Andel elever som minst nått kravnivån i nationella proven i matematik och svenska ska i båda ämnena årligen öka. Resultatskillnaden mellan flickor och pojkar i de nationella proven i matematik och svenska ska årligen minska. Skillnaden i meritvärde mellan könen i åk =20p, 2013=35p Åk 6 Svenska 2014=93.2, 2013=95.0 Åk 6 Matematik 2014=93.7, 2013=88.8 Åk 6 Engelska 2014=92.3, 2013= 90.8 Åk 9 Svenska 2014= 86.7, 2013= 86.8 Åk 9 Matematik 2014=71.7, 2013=77.3 Åk 9 Engelska 2014=87.9, 2013=87.9 Svenska 2014=70.2, 2013=68.3 Matematik 2014=60.9, 2013=51.8 Skillnaderna har minskat i matematik och ökat i svenska. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 Forts 34 Gymnasieskolan Varje gymnasieprograms genomsnittliga betygspoäng ska årligen öka för att senast 2015 överstiga riksgenomsnittet för varje enskilt program. Betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar ska årligen minska. Mätmetod Nationella prov årskurs 3 och 6 Betygsstatistik för årskurs 6, 7, 8 och 9 två gånger per år. Statistik över slutbetyg i gymnasieskolan Aktiviteter Återkommande uppföljning av resultat i samband med rektorsmöten och ledningsmöten. Ökat stöd för rektorernas analysarbete. Förvaltningens dokument Principer för arbetstidens användning. Dokumentet syftar till att skapa likvärdiga möjligheter för alla elever att nå målen. Fler specialpedagoger anställs för att möjliggöra ökat stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. * Ny betygsskala och ny förordning för gymnasie- och yrkesexamen medför problem att jämföra med föregående års värden för slutbetyg. Medelbetyg 2014: 13,08 Medelbetyg 2013: 13,6 Betygsskillnad 2014: 1,05, 2013: 1,07 Enligt plan. Ökad fokusering på måluppfyllelse. Samarbete med rektorsutbildningen och Ånge kommun. Analysarbetet och det sytematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Ta upp i uppdragsdialogen. Förstärkning genom Kunskapslyftet Mattecoach på nätet erbjuds alla elever från årskurs 6 t.o.m. gymnasiet (i samarbete med KTH i Stockholm) * Avslutat Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 34 Elever från gymnasieskolan agerar mattecoacher i samverkan med grundskolans årskurs 9.* Tjugo matematiklärare fortsätter det nationella matematiklyftet. * Ytterligare tjugo matematiklärare påbörjar matematiklyftet och handledare utbildas för genomförandet. (ansökan i februari) Fortsatta utbildningsinsatser i formativ bedömning och betygsättning för pedagoger i grundskola/gymnasiet. * Bedömningsseminarier i ämnesnätverk med samverkan mellan skolor Ämnesnätverk för åk 1-3, 4-6, 7-9 samt gymnasiet. * Nätverk för alla pedagoger fortsätter att utvecklas. (t ex ämnesnätverk, reggio-nätverk, fritidsnätverk etc). Förskolenätverket utvecklas för alla förskolor i kommunen. * Resursutvecklingsgruppen(RUG) genomför kartläggningar och analyserar tillsammans med rektorer utvecklingsmöjligheter kopplat till betygsresultat. Gruppen har särskilt riktade insatser inom följande områden: läsförståelse, ämnet engelska, pojkars resultat och måluppfyllelse Läs- skriv- och teknikutvecklare utvecklar nya arbetssätt tillsammans med pedagoger i grundskolan* Drivkraft fortsätter senast 2015 ska alla pedagoger ha genomgått minst grundutbildning i entreprenöriellt förhållningssätt, Reggio Emilia eller motsvarande. Umeå universitet genomför ett forskningsprojekt inom entreprenöriellt lärande. (Skolverket delfinansierar) * Genomförs under vt-2015 Enligt plan Enligt plan Enligt plan, dock utan gymnasiet från hösten Enligt plan Enligt plan. Utvecklingsledare anställd. Enligt plan Enligt plan med ny utbildningsform. Klart. Rapporten presenterad. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 Forts 34 Föreläsningar och andra kompetensutvecklingsinsatser kommer att genomföras för all personal gällande inkluderande förhållningssätt. * Kompetensutveckling riktad till förskolans personal, förhållningssätt och pedagogisk dokumentation. * Omvärldsbevakning i form av bl a studieresor genomförs för att lära av goda exempel. * Genomfört Enligt plan Överlämningar kvalitetssäkras (särskilt fokus riktas på åk 6-7) Klart Att skriva sig till läsning (ASL) utökas till fler skolenheter och fler datorer införskaffas för detta. Ett stort antal mini-projekt genomförs av pedagoger i syfte att öka måluppfyllelsen. Projektens resultat sprids inom och mellan förskolor och skolor. Förstelärare, förskoleutvecklare och ledarskapsspåret utvecklas under året. Ytterligare ett antal förstelärare utses inför läsåret 2014/15. Verksamhetsutvecklingsgruppernas resultat för förbättringar genomförs i högsta möjliga utsträckning UF på gymnasieskolan vidareutvecklas för att bibehålla kvalitet och omfattning. Inom ramen för miniprojekt. Enligt plan Klart. Redovisat under Skolforum vecka 44. Klart. Rekrytering genomförd. Webbaserad utbildning i betyg och bedömning för alla lärare genomförs under läsåret 2014/15. Vissa organisationsförändringar är genomförda under ht 14. Enligt plan. Kulturskolechef anställd. En kulturskola för alla vidareutvecklas för alla skolformer. *) Aktiviteter kopplade till det kommunala kunskapslyftet och synvändan för att öka måluppfyllelsen: Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 34 Nämndens mål: Miljö Aktiviteter Utfall Kommentar I enlighet med BUNs miljöplan skall förskola och skola utveckla miljötänkandet hos barn/elever och i praktisk handling agera miljömedvetet Mätmetod I förskolornas och skolornas planering ska framgå hur man avser att arbeta för att nå miljöplanens mål. Aktiviteter Enligt plan BUNs reviderade miljöplan förankras i samtliga verksamheter. Implementering pågår. Utomhuspedagogik tillämpas i ökad utsträckning. Möjligheter finns för de skolor som så önskar att arbeta med en lokal variant av Grön flagg. (Bilaga till miljöplanen Grön flagg i Söderhamn ). Enligt plan Alla transporter samordnas i möjligaste mån i enlighet med miljöplanen. Enligt plan Kopiering och utskrifter sker på båda sidorna i största möjliga mån på miljömärkt kontors/kopieringspapper. Enligt plan Datorer och skärmar stängs av vid skoldagens/arbetsdagens slut med hjälp av policy i det nya operativsystemet (räcker ej med stand by läget). Försök med att visualisera energiförbrukning och energisparande undersöks och genomförs. Enligt plan EU-ansökan ej beviljad. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 Forts 34 Nämndens mål: Likabehandling Aktiviteter Utfall Kommentar Andelen elever från F-klass till och med gymnasiet som upplever sig utsatt för kränkning under den senaste 12- månadersperioden ska minska. Utveckling av värdegrundsarbetet genom det systematiska kvalitetsarbetet. Mätmetod Årlig elevenkät för elever i grundskolans årskurser 3-9 samt gymnasiet kombinerad med elevintervjuer i årskurs 5 och 9 samt årskurs 2 i gymnasiet. Årligen återkommande intervjuer med elever i F-klass årskurs 2 i grundskolan. Intervjuerna kompletteras med observationer samt fokusgrupper med föräldrar. Aktiviteter Varje skola ska årligen i sin likabehandlingsplan beskriva, förutom hur man hanterar kränkningar och mobbning mellan barn, även beskriva hur man hanterar kränkningar mellan vuxna och barn/ungdomar. Varje rektor redovisar årligen till nämnden om hur arbetet bedrivs och vilka resultat som uppnås med framtagen mall som underlag. Utvecklas genom det systematiska kvalitetsarbetet. Genomförs årligen. Planerade förbättringssatsningar Aktiviteter Utfall Kommentar Satsningar inom medarbetarskap & ledarskap Fyra rektorer går den statliga rektorsutbildningen Ytterligare en till två rektorer påbörjar rektorsutbildning under året Processledarutveckling för rektorer, kompetensutveckling i samverkan med rektorsutbildningen vid Uppsala universitet Åtta rektorer genomför rektorsutbildningen och två rektorer genomför rektorslyftet. Processledarutveckling för rektorer har fortsatt under hösten Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 Forts 34 Kompetensutvecklingsinsatser gällande neuropsykiatriska funktionshinder för personal Fortsätter under Förvaltningen arbetar med medarbetarskap och arbetsmiljö utifrån 2013 års arbetsmiljöplan. Planen innehåller satsningar på vissa yrkesgrupper, förbättringar i den fysiska arbetsmiljön samt stöd, Enligt plan råd och handledning till chefer och vissa nyckelgrupper Analys och arbete med medarbetarenkät 2013 Enligt plan Fem utvecklingsgrupper (verksamhetsutveckling & måluppfyllelse) redovisar utvecklingsarbeten kopplat till bedömning/nationella prov, arbetslagens planeringsförutsättningar, IKT samt administrativa uppgifter. Vikariepoolen fortsätter att utvecklas för att underlätta anskaffning av vikarier. Datortätheten i skolorna utökas och målsättningen är att minst nå en dator per lärare och en dator per tre elever. Satsningar för kundnöjdhet samt efter resultat SCB medborgarundersökning Regelbundna dialogmöten och fokusgrupper med elever och föräldrar gällande aktuella frågeställningar, exempelvis utifrån den genomförda brukarundersökningen Satsningar för att synliggöra Förbättringsarbete pågår för att synliggöra verksamheterna på intranätet, på kommunens hemsida samt i massmedia. Övriga förbättringssatsningar Organisationsbygget planeras för att möta kraven på att legitimerade lärare undervisar i rätt ämnen Redovisat och klart En grupp har fortsatt under ht-14. Klart Utvärderad september Poolen ingår nu i ordinarie organisation. Enligt plan. Listor med fördelning av personaloch elevdatorer är nu kvalitetssäkrade. Datortätheten för elever nära målet (1 dator per 3 elever). Genomförda i elevråd och föräldraråd under våren Arbetet har intensifierats under hösten genom att en informatör har anställts. Enligt plan. Förhandlingar inledda med de fackliga organisationerna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 Forts 34 Internkontrollplan Kontrollmomenten i barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan för 2014 redovisas. Beslutsunderlag Årsredovisning daterad Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 35 BUN/2015/0016/042 Skolrapporter per Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet har beslutat om att en gemensam mall för uppföljning ska användas för redovisning av budget och kostnader per grundskola samt grundsärskola och gymnasiesärskola. Syftet med att använda en gemensam mall för redovisning av skolornas budget och kostnader är att jämförelser på ett enkelt sätt ska kunna göras mellan skolorna. Tidigare beslut, , 173 Beslutsunderlag Rapport daterad Skolrapporter per den 31 december 2014 redovisas enligt nedanstående: Bergviksskolan Belopp i tkr Ant elever: 273 VERKSAMHET Årsbudget Utfall AVVIKELSE Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård/Specialpedagoger , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,02 Summa totalt: ,13 Notera att elevantalet ovan är ett snitt av vårterminens och höstterminens elevantal. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 642: I denna verksamhet finns intäkter för assistenter medan en del av kostnaderna har belastat 645. Verksamhet 646: Avvikelsen beror på större övrigtkostnader än budgeterat, såsom personalrepresentation. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29

30 Forts 35 Grundsärskola Stenbergaskolan Belopp i tkr Ant elever: 24 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 630 Grundsärskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,13 Summa totalt: ,54 Antalet elever är ett genomsnitt över året och asyleleverna är borträknade. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 630: Flera av kostnaderna på administration har varit högre än budgeterat, nytt larm har installerats på skolan Verksamhet 631: Högre måltidskostnader än budgeterat, fler elever än budgeterat Verksamhet 632: En specialpedagog anställd på höstterminen Verksamhet 634: Investeringar i torkskåp, larm, samtalsmöbler, fönster och säng Verksamhet 635: Under höstterminen har det varit 7 fler elever än budgeterat för och fem elever som är rymningsbenägna Verksamhet 636: Fler elever än budgeterat Mo skola Belopp i tkr Ant elever: 56 VERKSAMHET Årsbudget Utfall AVVIKELSE Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård/Specialpedagoger , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,00 Summa totalt: ,77 Notera att elevantalet ovan är ett genomsnitt av vårterminens och höstterminens elevantal. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 642: Avvikelsen beror på ej budgeterade resekostnader. Verksamhet 646: Något högre övrigtkostnader än budgeterat. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30

31 Forts 35 Norrtullskolan Belopp i tkr Ant elever: 541 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Syv , Fortbildning och utveckl.arb , Övrigt ,00 Summa totalt: ,25 Notera att elevantalet i rutan i tabellen ovan är ett genomsnitt av elevantalet på vårtermin och hösttermin. Elevantalet ökade kraftigt under höstterminen På Norrtullskolan fanns under året asylsökande elever, dessa finns inte med i elevantalet ovan. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 640: Avvikelsen beror delvis på obudgeterat lönetillägg för personal i ledarskapsspår. Därutöver inköp av telefoner och tolktelefoner till Faxeskolan dit fyra klasser flyttats på grund av lokalbrist på Norrtullskolan till följd av det ökade elevantalet. Även inköp av mobiltelefoner till arbetslagen på skolan. Verksamhet 641: Högre kostnad för elevmåltider än budgeterat på grund av ett högre elevantal på skolan, samt kost till asylsökande elever. Detta täcks delvis av asylintäkter som kommit till verksamhet Verksamhet 642: Avvikelsen beror dels på att specialpedagogtjänst varit vakant under andra halvåret då man inte fått sökande med rätt profil samt lägre kostnad för elevassistent än vad intäkten räcker till. Verksamhet 644: Avvikelsen beror främst på inköp av möbler och utrustning till Faxeskolan dit fyra klasser flyttats på grund av lokalbrist på Norrtullskolan till följd av det ökade elevantalet. Verksamhet 645: Från avvikelsen i verksamheten ska knappt 200 tkr dras för att täcka elevmåltider för asylsökande elever (se punkt 2 ovan). Övrig förklaring till avvikelsen är att drygt en tjänst ej var tillsatt under våren, en av skolans resurslärare/elevkonsulenter har slutat men ej ersatts, vakanser på lärarresurser i matematik och engelska då det ej funnits behöriga sökande på annonser. Dessa har ersatts med vikarier med lägre lön. Verksamhet 646: Stor del av avvikelsen beror på inköp av utrustning till Faxeskolan av orsaker som beskrivits ovan. Verksamhet 648: Något större satsning på kompetensutveckling än budgeterat detta har gjorts då man sett att utrymme funnits i budgeten totalt sett. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31

32 Forts 35 Rosenvallskolan Belopp i tkr Ant elever: 121 VERKSAMHET Årsbudget Utfall AVVIKELSE Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård/Specialpedagoger , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,00 Summa totalt: ,15 Notera att elevantalet ovan är ett genomsnitt av vårterminens och höstterminens elevantal. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 642: En del av kostnaderna för assistenter har belastat 645 medan intäkten finns i denna verksamhet. Verksamhet 645: Något lägre bemanningskostnader än budgeterat. Verksamhet 646: Avvikelsen beror på högre övrigtkostnader än budgeterat, såsom inköp av nya möbler. Sandarne skola Belopp i tkr Ant elever: 114,5 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,00 Summa totalt: ,93 Antalet elever är ett genomsnitt över året och asyleleverna är borträknade Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 641: Högre måltidskostnader än budgeterat Verksamhet 642: Vakant specialpedagog 80% under året Verksamhet 645: Elever i behov av särskilt stöd har krävt högre bemanning än budgeterat Verksamhet 646: Mycket projektmedel under året har gett ett lägre behov av övriga inköp Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32

33 Forts 35 Stenbergaskolan grundskola Belopp i tkr Ant elever: 215,5 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,16 Summa totalt: ,62 Antalet elever är ett genomsnitt över året och asyleleverna är borträknade Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 640: Högre övrigtkostnader än budgeterat Verksamhet 641: Kostnaden för asylelever i november och december är inte motkonterade mot asylbidraget som ligger på 645. Verksamhet 642: Vakant specialpedagog i början av året året Verksamhet 644: Har bekostat en ombyggnad av ett arbetsrum inklusive möbler, väggar och ventilation. Verksamhet 645: Har inte kunnat rekrytera kompetens i takt med att asylelever har kommit till skolan. Verksamhet 646: Något högt bemannat under året Verksamhet 648: Något höga fortbildningskostnader under året Stentägtskolan Belopp i tkr Ant elever: 112 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Syv , Fortbildning och utveckl.arb , Övrigt ,00 Summa totalt: Elevantalet i tabellen ovan är ett genomsnitt av vårens och höstens elevantal. -46,46 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33

34 Forts 35 Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 642: Avvikelsen beror på att intäkten för assistent till en elev på Östra skolan i på hösten felaktigt gått till Stentägtskolan (samma rektor). Eleven gick på vårterminen på Stentägtskolan. På Östra skolan finns därför en negativ avvikelse i samma verksamhet Verksamhet 644: Inköp av takmonterade projektorer till klassrum samt inköp av utrustning till gymnastiksal (ersätter utrustning som dömdes ut i besiktning av gymnastiksalar). Verksamhet 645: Avvikelsen beror bland annat på långtids sjukfrånvaro hos en personal där vikarien som ersätter har haft lägre lön. Därutöver överskott på budget för att ersätta förstelärare vilket inte alltid varit möjligt att göra med externa vikarier. Verksamhet 646: Något högre inköpskostnad för läromedel, samt obudgeterade kostnader för skolans 50-årsjubileum. Stråtjära skola Belopp i tkr Ant elever: 48 VERKSAMHET Årsbudget Utfall AVVIKELSE Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,00 Summa totalt: ,17 Notera att elevantalet ovan är ett genomsnitt av vårterminens och höstterminens elevantal. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 645: Kostnad för personal har varit något lägre än budgeterat. I denna verksamhet finns intäkter för asylsökande medan en del kostnader belastat 646. Verksamhet 646: Större delen av avvikelsen beror på inköp av extra material till asylsökande. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34

35 Forts 35 Stugsunds skola Belopp i tkr Ant elever: 126 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Syv , Fortbildning och utveckl.arb , Övrigt ,00 Summa totalt: ,60 Elevantalet i tabellen ovan är ett genomsnitt av vårens och höstens elevantal. Utöver elevantalet ovan har Stugsundsskolan 3 asylsökande elever. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 642: Avvikelsen beror på att tjänsten som specialpedagog var vakant under några månader i början av året. Verksamhet 644: Avvikelsen beror på inköp av takmonterade projektorer till flera klassrum Verksamhet 645: Avvikelsen beror på något lägre personalomfattning än budgeterat samt intäkt för asylbarn som inte utnyttjats fullt ut. Verksamhet 646: Avvikelsen beror delvis på kostnad för transport av elever till hemkunskap samt satsning på inköp av läromedel med mera då utrymme fanns för detta i totala budgeten. Verksamhet 648: Kostnad för kick-off i samband med läsårsstart. Trönö skola Belopp i tkr Ant elever: 88,5 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,068 Summa totalt: ,45 Antalet elever är ett genomsnitt över året och asyleleverna är borträknade Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35

36 Forts 35 Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 640: Något högre övrigtkostnader och personalsocialt än budgeterat Verksamhet 642: Har beviljats mer bidrag till särskilt stöd än vad som har varit kostnad för extra stöd. Verksamhet 645: Lägre vikariekostnader än budgeterat och lägre bemannat än budgeterat Vågbroskolan Belopp i tkr Ant elever: 279,5 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Fortbildning och utveckl.arb ,12 Summa totalt: ,24 Antalet elever är ett genomsnitt över året och asyleleverna är inte inräknade. Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 640: Det har varit väldigt höga kostnader för det personalsociala Verksamhet 641: Underskottet beror på måltidskostnader för asylelever. Bidraget ligger på Verksamhet 644: Höga kostnader Verksamhet 645: Skolan har fått motsvarande asylbidrag och inte kunnat bemanna upp motsvarande på grund av svårigheter att rekrytera personal. Verksamhet 646: Höga inköp under året Östra skolan Belopp i tkr Ant elever: 115 VERKSAMHET Per budget Ack utfall AVVIKELSE Årsbudget Ack kostn per elev 640 Grundskola administration , Skolmåltidsverksamhet , Elevvård , Skolskjutsar , Lokaler, fysisk miljö , Undervisning , Övr pedagogiska insatser , Syv , Fortbildning och utveckl.arb , Övrigt ,00 Summa totalt: ,16 Elevantalet i tabellen ovan är ett snitt av vårens och höstens elevantal. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36

37 Forts 35 Kommentarer till avvikelserna Verksamhet 640: Avvikelsen beror delvis på personalkickoff i samband med terminsstart, och delvis på obudgeterat lönetillägg för personal i ledarskapsspår. Verksamhet 642: Avvikelsen beror på att intäkten för assistent i verksamheten på hösten felaktigt gått till Stentägtskolan (samma rektor). Eleven som genererar assistentintäkt går from höstterminen på Östra skolan. På Stentägtskolan finns en positiv avvikelse i samma verksamhet. Verksamhet 644: Inköp av takmonterade projektorer till klassrum samt inköp av utrustning till gymnastiksal (ersätter utrustning som dömdes ut i besiktning av gymnastiksalar). Verksamhet 645: Avvikelsen beror på lägre personalomfattning än budgeterat, cirka 0,65 tjänst. Därutöver överskott på budget för att ersätta förstelärare/ledarskapsspåret (2 personer). Det har varit svårt att hitta vikarier för dessa personer, de är resurslärare i ämnen. Verksamhet 646: Något högre inköpskostnad för läromedel, konferenstelefon med mera har möjliggjorts genom den positiva avvikelsen på löner. Verksamhet 648: Avvikelsen beror på högre kostnader för kursavgifter, till stor del genom satsning på kompetensutveckling utifrån elev i behov av särskilt stöd. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Rektorer grundskolan Rektor grundsärskola Ansvariga för intern service Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37

38 36 BUN/2014/0118/042 IT-bokslut per Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Under 2014 så har arbetet med en ny prismodell för IT-kostnader påbörjats. En redan genomförd effekt är att leasingkostnaden löper på avtalstiden och inte på helår. Ett stort antal datorer har under året bytts ut och omfattas av de nya leasingavtalen vilket innebär en lägre kostnad per dator. Driftssäkerheten har också ökat. I samband med utbyten och nyinköp så har rektorsgruppen tillsammans med SPIKT fördelat datorer utifrån likvärdighet, se tabell, och vi får ett nyckeltal på grundskolan motsvarande 3,3 elever per dator. Gymnasieskolan har 1,18 elever per dator och i förskolan minst en dator per avdelning. Flera av våra förskolor har valt att köpa in lärplattor i stället för datorer. Datanätet för vår verksamhet omfattar tre delar, ett för administrativ personal, ett för pedagogisk personal och ett nät för elever. Detta har möjliggjort att vi nu kan se hur många av våra medarbetare som har tillgång till egen dator samt hur många elevdatorer som finns. Under året har en IT-utbildning startats för alla medarbetare inom barn-och utbildningsförvaltningen, NGL Söderhamn (Nästa Generations Lärande). Utbildningen har sju olika delmoment; administration, sociala medier, hårdvara, produktion, kommunikation, IT-pedagogik/didaktik och pedagogiska program. Av de 1501 elevdatorerna så är 222 skoldatateksdatorer. Det är datorer som rekvirerats av specialpedagog och rektor till elever i behov av särskilt stöd. Vi märker ett tydligt ökat användande av datorer i undervisningen och i den pedagogiska dokumentationen. T ex så använder nästan alla elever i förskoleklass och årskurs ett sig av datorn i sin skriv och läsinlärning, Att skriva sig till läsning. SPIKT (Söderhamns Pedagogiska Informations- och kommunikationsteknik) har till uppgift att inom barn och utbildningsförvaltningen identifiera, informera om och implementera modern, ny teknik med syfte att höja kvalitén inom förskola och skola i Söderhamn. SPIKT ansvarar för utbildningssatsningen NGL, och har en pedagogisk grund för sitt arbete där den moderna tekniken skall vara en hjälp för pedagogerna i deras strävan att lotsa eleverna mot målen i förekommande Läro- och skolplaner. SPIKT har såväl pedagogisk som teknisk kompetens och tillhandahåller användar- och beställarsupport till pedagogerna och är en länk mellan pedagogerna och leverantörerna av system, hårdvara och program. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38

39 Forts 36 Årets resultat vad gäller ekonomi är inom den tilldelade budgeten. Antalet datorer i grundskolan motsvarar som tidigare beskrivet 3,3 elever per dator. Behovet av ytterligare datorer är inte längre lika stort och målet är att nå 3 elever per dator inom kommande tvåårsperiod. Tidigare beslut , 169. Beslutsunderlag Rapport daterad Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Nedan redovisas IT-bokslut för perioden 1 januari 31 december 2014 inom barn- och utbildningsförvaltningen. Total IT-kostnad Årsbudget Utfall Avvikelse System Drift och Leasing Summa Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetssystem (kronor) System Antal Budget Jan-dec Avvikelse Procapita Kommunlicens PMO Skola 24 och Novaschem Kommunlicens Avistatime Kommunlicens edwise + licenser Summa Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39

40 Forts 36 Antal datorer per verksamhet Verksamhet Personaldatorer Elevdatorer Antal personal Antal elever Personal per dator Elev per dator Totalt Kulturskolan ,00 12 Administration ,00 83 Förskola ,10 64 Grundskola inklusive förskole klass, grundsärskola och fritids ,27 3, Gymnasieskolan, inklusive gymnasiesärskola ,16 1,1* 689 SPIKT Öppen förskola Projektdatorer Summa * Inklusive 70 projektdatorer Antal datorer per enhet Enhet Adm datorer Personal Elev Dator Antal elever Projekt Elev per Dator Summa datorer Bergviks förskola Bergviksskolan ,6 163 Drivkraft Familjecenter Förvaltningskontoret Gy-sär, Utanhed ,2 7 Kilsmyrans förskola Klossdammens försk Komtek Kulturskolan Kungsgårdens förskola Lillbergets förskola Ljusne förskola Mo förskola Mo skola ,5 25 Norrtullskolan ,6 261 Nymåla förskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 40

41 Forts 36 Enhet Adm datorer Personal Elev Dator Antal elever Projekt Elev per Dator Summa datorer Oplacerade Rosenvall förskola Rosenvallskolan ,6 58 Sandarne förskola Sandarne skola ,1 55 Skoldatatek, oplac SPIKT Staffangymnasiet ,1 771 Stenbergaskolan Stentägtens förskola Stentägtens skola ,5 0 Stråtjära förskola Stråtjära skola ,3 20 Stugsunds skola ,3 61 Trönö förskola Trönö skola ,3 49 Utterns förskola Vågbro förskola Vågbroskolan ,4 135 Östra skolan ,5 44 Total Beslutet skickas till Verksamhetschefer Rektorer Förskolechefer Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41

42 37 BUN/2015/0031/003 Förslag till ändring i barn- och utbildningsnämndens reglemente Beslut beslutar att föreslå kommunfullmäktige revidera barn- och utbildningsnämndens reglemente enligt förslag. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att Söderhamns kommun tillsammans med Bollnäs och Nordanstigs kommuner ska bilda ett kommunalförbund för de frivilliga skolformerna. Med anledning av detta måste barn- och utbildningsförvaltningens reglemente ändras. Tidigare beslut Kommunfullmäktige, Kommunfullmäktige, Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Kommunfullmäktige beslutade om bildandet av Hälsinglands utbildningsförbund. Utbildningsförbundet kommer från och med att överta ansvaret för kommunernas frivilliga skolformer. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut måste barn- och utbildningsnämndens reglemente revideras enligt nedanstående förslag. Verksamhetsområde 1 det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar i kommunen, det vill säga förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. (upphör att gälla ) det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar i kommunen, det vill säga förskoleklass, grundskola och grundsärskola (gäller from ). Förslag till beslut beslutar att föreslå kommunfullmäktige revidera barn- och utbildningsnämndens reglemente enligt förslag. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 42

43 Forts 37 Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt redovisat förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 43

44 38 BUN/2014/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - verksamhetsredogörelse läsåret 2013/2014 Beslut tar del av verksamhetsredogörelsen och lägger den till handlingarna. Ärendet Verksamhetsredogörelse för förskola och grundskola läsåret 2013/2014 redovisas. Beslutsunderlag Dokument daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Inledning och syfte Syftet med verksamhetsredogörelsen är att påvisa vad som skett inom verksamheten under det senaste året. Fokus ligger på att återge vad som gjorts under året utifrån ett pedagogiskt perspektiv men med avsikten att inte bli en ny kvalitetsredovisning i dess omfattning. Verksamhetside I Söderhamn ska barn och elever möta lärandemiljöer som uppmuntrar och tränar dem att utvecklas till entreprenöriella individer. Detta ska ske genom att samtliga verksamheter kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Barns och elevers framgång är förskolans och skolans ansvar genom att vi arbetar med att synliggöra lärandet, delaktighet, meningsskapande och känsla av sammanhang - alla ska lyckas, känna stolthet och uppleva ett lustfyllt lärande. Medarbetare arbetar i en lärande organisation där vi ser vårt lärande, är delaktiga och får våra kunskaper insatta i en helhet och i ett sammanhang. Vi utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och har ett inkluderande förhållningssätt. Organisation Söderhamns kommuns förskoleverksamhet är uppdelad på 15 kommunala förskolor med en förskolechef som ansvarig chef för sin förskola. Förskolornas organsation ser olika ut i kommunen allt från förskolor som valt att ha 1-3 år, 3-5 år eller 1-5 åringar. För att tillgodose behovet av nattomsorg finns även nattis verksamhet i kommunen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 44

45 Forts 38 Söderhamns kommuns grundskoleverksamhet, med verksamheter inom årskurserna F-9, är uppdelad på 12 kommunala grundskolor med en rektor som ansvarig chef för sin skola som samtliga svarar mot en verksamhetschef. Fyra av dessa skolor har 7-9 verksamhet. Den pedagogiska personalen på förskolorna uppgår till 161,2 årsarbetare, det finns 861 barn och personaltätheten ligger på 5,3 barn per pedagog. I förskoleklassen (f-klass) uppgår den pedagogiska personalen till 8,8 årsarbetare, 243 barn och personaltätheten ligger på 27,5 barn per pedagog. För åk 1-9 uppgår den pedagogiska personalen till 182,2 årsarbetare, 2106 elever och personaltätheten ligger på 11,6 elever per pedagog. Förskolecheferna och rektorerna svarar för verksamheten gentemot verksamhetschefen. Skolutveckling Skolutveckling syftar till att förbättra verksamheten så att barn och elever når de nationella målen som är uppsatta för respektive skolform. Ett led i skolutveckling är det systematiska kvalitetsarbete som sker inom alla verksamheter från förskola till gymnasiet vilket innebär att verksamheterna, både på huvudmannanivå och enhetsnivå kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Ett arbete som ska bedrivas enligt skollagen. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn/elever i förskolan/skolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechef/rektor ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. För att arbetet ska ske systematiskt och kontinuerligt krävs att former och rutiner för ett kvalitetsarbete utarbetas. För att sedan möjliggöra uppföljning av kvalitetsarbetet krävs även att arbetet dokumenteras, vilket också är en del för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som behöver utvecklas. Utöver arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet fortlöper en rad insatser som i vissa fall är årligen återkommande och i vissa fall tidsbestämda: Drivkraft och entreprenöriellt lärande Söderhamnskommun varumärke Drivkraft står sig starkt både nationellt och internationellt och har under längre tid verkat för att entreprenörskap och innovationstänkande ska genomsyra alla utbildningsnivåer. Verksamhetsutvecklingsgrupper (VU-grupper) Under 2013/2014 har arbetet fokuserat på att utveckla lärplattformen för att underlätta det dagliga arbetet för pedagogerna på arbetslagens utveckling på implementering av styrdokument, betyg och bedömning på vikarieanskaffning Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 45

46 Forts 38 Karriärtjänster Förstelärare är utsedda som arbetar med att öka måluppfyllelsen och resultatutvecklingen inom förskoleklass - gymnasiet. Kommunen har även satsat på en förskoleutvecklare som bistår med verksamhetsutveckling inom förskolan samt ledarspåret som avser att stödja rektors lednings- styrnings och uppföljningsuppdrag Skolforum Kommunens egna fortbildningsvecka där samtlig pedagogisk personal tar del av intressanta föreläsare och presentationer av de gångna årets miniprojekt. Lokala miniprojekt Ger möjlighet att de lokala verksamheterna själva får genomföra utvecklingsarbete utifrån deras behov med syfte att höja måluppfyllelsen. Läs- och skrivutvecklare Specialpedagoger som tillsammans med rektorer och pedagoger arbetar med att utveckla befintliga och nya arbetssätt inom läs och skriv. KomTek Teknikutvecklare som arbetar kommunövergripande för att skapa ett intresse och förståelse för teknik. NPF utbildning Utbildningssatsning inom neuropsykiatriska funktionshinder för att arbeta utifrån ett inkluderande förhållningssätt Matematiklyft utbildning av kommunens samtliga matematiklärare utifrån skolverkets satsning som syftar till kollegialt lärande. Fortgår under 4 år. Förskolelyft kommunalsatsning vilket syftar till att öka personaltätheten och utbilda medarbetarna inom förskolan. Stödjande och samordnande verksamheter För att få en helhetsbild av barn och utbildningsförvaltningens verksamhet, berörs i detta kapitel några av de stödjande och samordnande funktioner som finns att tillgå. Skolpsykolog och specialpedagoger Skolpsykologens verksamhet och målsättning bygger på hög tillgänglighet och snabb återkoppling till verksamheten. Skolpsykologen arbetar med direkt rådgivning, en form av konsultation på telefon där psykologen ger tips, råd och förslag på åtgärd och utifrån behov medverka i möten kring elev, eller att det bör göras en utredning. Under terminen deltar skolpsykologen i klustersammankomster 2ggr/termin enligt den tidplan verksamheten har. Skolpsykologen är enbart verksam inom grundskolan. Specialpedagoger finns i verksamheten som arbetar från ett hängeränne- och stuprörsperspektiv. Utifrån specialpedagogernas olika inriktningar stöttar de verksamheten och förskolechef/rektor i både det dagliga arbetet men även i den långsiktiga pedagogiska utvecklingen. Samtliga specialpedagoger ingår i ett nätverk som träffas ca 1 ggr/månad. Nyanlända och mottagandet av dessa barn/elever Nya riktlinjer och rutiner håller på att arbetas fram vad gäller mottagningen av nyanlända flerspråkiga barn och elever. En kommunövergripande samordnare har utsetts som arbetar med att mottagningen av nyanlända ska ske på ett så bra sätt som möjligt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 46

47 Forts 38 Kommunen har inom förskolan satsat på språkassisteneter som är utrikesfödda arbetslösa, några med varierad utbildning från sitt hemland och några utan utbildning (sociala investeringsfonden). Språkassistenternas uppgift är att vara ett språkstöd och en stor del av arbetet avser att stärka barnens språkutveckling i sitt modersmål. Språkassistenter har en handledare och har fått en grundläggande utbildning för att klara uppdraget. Kulturskolan Kulturskola är en kompetensresurs inom estetiska lärprocesser för förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasieskolan. Kulturskolan verkar i kommuns alla förskolor för att bidra till barnens utveckling. Genom bild, dans, drama och musik arbetar Kulturskolan i projekt på förskolan/grundskolan. SPIKT - Söderhamns Pedagogiska Informations- och Kommunikationsteknik SPIKT har till uppgift att identifiera, informera om och implementera modern, ny teknik med syfte att höja kvalitén inom skolan i Söderhamn. SPIKT utbildar pedagoger i hanterande av hård- och mjukvara och har en pedagogisk grund för sitt arbete där den moderna tekniken skall vara en hjälp för pedagogerna i deras strävan att lotsa eleverna mot målen i förekommande Läro- och skolplaner. SPIKT har såväl pedagogisk som teknisk kompetens och tillhandahåller användarsupport till pedagogerna och är en länk mellan pedagogerna och leverantörerna av system, hårdvara och program. SPIKT består av en IKT-samordnare och tre IKT-pedagoger. Arbetsinsatsen bestäms i dialog med rektorsgrupperna efter förslag från SPIKT och rektorsgruppernas önskemål. RUG Resursutvecklingsgruppen Resursutvecklingsgruppen består av förvaltningens förstelärare och projekt-/ och processledare och gruppen arbetar på uppdrag av BUNs ledningsgrupp och i samspel med förskolechefer/rektorer för att bistå med verksamhetsutveckling. Resursutvecklingsgruppen har det övergripande uppdraget att i allt sitt arbete förena värdegrunds- och kunskapsuppdraget och arbeta för hög måluppfyllelse i förskola och skola. Skolinspektionen En viktig händelse under 2013/14 var att skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn över kommunens verksamheter. Här följer en kort sammanfattning över skolinspektionens förelägganden: Förskola Se till att förskolorna har ett varierat innehåll som stimulerar barnens utveckling och lärande. Säkerställa att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Se till att förskolorna arbetar för att utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Se till att förskolornas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Se till att signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 47

48 Forts 38 Att planen mot kränkande behandling uppfyller de krav som ställs i skollagen. Se till att föräldrarna får information om både det egna barnet och verksamheten Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som består i planering, uppföljning, dokumentering och utveckling av utbildningen. Se till att förskolecheferna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att förskolecheferna tar ansvar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Se till att huvudmannen och förskolechefen anpassar barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att huvudmannen och förskolechefen följer upp och utvärderar barngruppernas sammansättning och storlek. Grundskola och fritidshem Se till att det vid skolenheten bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att kvalitetsarbetet dokumenteras Se till att fritidshemmens arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare och övrig personal Se till att planen mot kränkande behandling uppfyller skollagens krav Organisera och använda elevhälsan så att den ges förutsättningar att uppfylla skollagens krav att vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål Se till att åtgärdsprogrammen utarbetas så att det framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas Se till att rektorn och lärare vidtar åtgärder för att tillförsäkra eleverna studiero Klargöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har Se till att lärarna i undervisningen tar hänsyn till nyanlända elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Utveckla former för samverkan mellan lärarna Utifrån de brister som skolinspektionen påpekat har åtgärder för att avhjälpa dessa brister tagits fram och kommer ligga som grund för det fortsatta kvalitetsarbetet. Tillsynen i sig kommer även fungera som underlag i vad som verksamheten väljer att prioritera i sitt utvecklingsarbete. Utvecklingsområden 2013/2014 Under det gångna läsåret har skolinspektionens tillsyn varit en central del i verksamheten. En oberoende genomlysning har tillhandahållits där brister har synliggjorts som verksamheten använder i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Att följa upp hur verksamheterna har arbetat med föreläggandena kommer under ett antal år framöver vara en viktig del i utvecklingsarbetet. Utöver arbetet kring skolinspektionens tillsyn bedriver verksamheten ett pågående utvecklingsarbete där fokus legat på att: Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 48

49 Forts 38 utveckla och förankra det systematiska kvalitetsarbetet från huvudmannen till för- grundskolepersonal vad gäller planering, uppföljning, utveckling och dokumentation arbeta mot den stora betygsspridningen mellan pojkar och flickor hantera mottagandet av nyanlända Verksamheten arbete det gångna året Organisation Respektive förskolechef organiserar efter rådande förutsättningar såsom ålder, köstruktur, barn med behov av särskilt stöd/anpassningar, lokalytor, pedagogiska möjligheter m.m. Förskolechef har löpande samtal med sin personal kring huruvida rådande storlekar och sammansättningar är lämplig eller inte och gör förändringar utifrån dessa samtal. Detta är särskilt påtagligt i de förskolorna med stora in- och utflöden av barn utifrån kategorin asylsökande. Konkreta exempel på anpassningar utifrån barns ålder är att många små barn medför en högre personaltäthet. Barns närvarotider följs upp vilket påverkar schemaläggning och personalens arbetsfördelning. Barn med behov av särskilt stöd tas med i organiseringen av hur barngrupperna anpassas. Samarbeten mellan avdelningar sker utifrån barnens ålder, behov och aktiviteter. För att fullfölja det pedagogiska uppdraget och verka för att säkerställa en hög kvalité i verksamheten tas sammansättningen av förskolelärare och barnskötare i beaktande. Förskolechefen diskuterar, synliggör behov och redogör för sina prioriteringar för ansvarig verksamhetschef. Verksamhetschefen får således en helhetssyn och följer på detta sätt upp verksamheten kring barngruppernas anpassningar utifrån samtal med förskolecheferna. Dokumentationen kring hur gruppernas anpassningar genomförs är dock ett område som behöver utvecklas. Måluppfyllelse och resultat Förskolan Söderhamns kommuns förskoleverksamhet ska kännetecknas av att den är rolig, trygg och lärorik. Det enskilda barnets välbefinnande genomsyra verksamheten och pedagogiska anpassningen görs för alla barn i förskolan. Vid besök av förskolorna kan vi se att kommunens förskolor arbeta med värdegrund och demokratiska frågor. Vi kan också se utifrån resultaten på BRUKAR undersökningen att vårdnadshavare generellt sätt är nöjda med verksamheten (92 %), där vårdnadshavarna anser att det viktigast med verksamheten är att barnet trivs på förskolan (94 %) och där dessa vårdnadshavare anser att detta uppfylls i hög utsträckning (97 %). Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 49

50 Forts 38 Grundskolan Uppnådda betygsresultat för grundskolan kan sammanfattas med följande tabell. Betyg alla ämnen Betyg EN, MA, SV Meritvärde Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs Tabellen visar på att pojkar som har fått betyg i alla ämnen har ökat i alla årskurser liksom andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska. Meritvärdet har ökat bland pojkar i alla årskurser utom årskurs 6. Flickorna har försämrade resultat gentemot förra året, men har ändå i de flesta fall bättre resultat än pojkarna. Bör även nämna att både pojkarna och flickorna förbättrade sina meritvärden i åk 9 och tillsammans uppnådde 212 poäng, vilket är det högsta på många år. När det gäller nationella prov når kommunen relativt goda resultat, där vi i årkurs 6 kan se en förbättring av andelen som klarar proven i samtliga ämnen gentemot föregående år. Vi kan även i åk 9 se en ökning i andel som klarar proven i ämnena svenska och engelska i jämförelse med förra årets resultat. I ämnet matematik kan vi dock se en försämring gentemot förra årets resultat. I grafen kan vi se att både pojkar och flickors meritvärde ökat samt att differensen mellan pojkar och flickors meritvärden minskat. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärde är vårterminen 2014 mindre än på riksnivå. Utvecklingen ligger i linje med nämndens mål. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 50

51 Forts 38 I enlighet med årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet ska samtliga skolor utarbeta en likabehandlingsplan som utmynnar i en årligt återkommande rapport om verksamhetens likabehandlingsarbete. Ett flertal skolor har använt den beslutade Diskrimineringsombudsmannens mall (DO), dock inte alla. I enlighet med likabehandlingsarbetet genomförs även en årligen trivselenkät som 2013/2014 påvisar att 90 % av eleverna mellan F-klass till år 9 trivs bra eller mycket bra i skolan. Antalet elever i årskurs F-9 som upplevt sig kränkta eller trakasserade uppgick till 317 elever under de senaste 12 månaderna. För- grundskolornas arbete mot målen Förskolan För att synliggöra vilka förutsättningar och behov som behövs för barn med behov av stöd används specialpedagogens kompetens. Ett bra samarbete med BVC ger även möjlighet till en helhetssyn på barnet. Samtliga förskolor i kommunen har utbildat sig och arbetar utifrån ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Där barnen ses som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, väl värda att lyssna på. Lyssnande, dokumentation och reflektion är vad som kännetecknar denna pedagogiska filosofis inriktning. Att informera och involvera vårdnadshavarna sker dagligen via samtal med vårdnadshavarna, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd, brukarenkäten där vårdnadshavarna ges möjlighet att anonymt ge sin syn på verksamheten och dokumentationer som synliggörs i förskolorna. Via samtal med förskolechefer och förskolepersonal kan vi konstatera att resultaten från brukarenkäten har diskuterats och tagits upp på föräldramöten. Då brukarundersökningen kunde utformades så att dess resultat kunde brytas ned på avdelningsnivå möjliggjordes en träffsäkrare analys som speglar just en specifik avdelning. I vissa fall var dock svarsfrekvensen låg och försvårade analysen. För att barn ska känna sig trygga i förskolemiljön ska förskolepersonalen befinna sig där barnen befinner sig. Detta för att förebygga kränkningar och trakasserier. Via arbetet med att integrera och skapa förutsättningar för nyanlända så har kommunens satsning på språkassistenter haft en positiv inverkan på relationen gentemot de utlandsfödda föräldrarna då språkassistenterna medverkat vid ex inskolning och föräldramöten. I deras arbete ingår även att stärka barnens språk- och identitetsutveckling, vilket möjliggörs då de nyanlända barnen får möjlighet att prata på sitt modersmål. Diskussioner har under året förts bland förskolechefer och rektorer att se till att övergångarna mellan förskola f-klass sker på ett så bra sätt som möjligt. Ett gemensamt synsätt kring övergångar till förskoleklass har utarbetats och sker enligt planering med datum/tider där förskolebarn bekantar sig med lokaler och blivande personal samt äter lunch i matsalen och är på skolgården. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 51

52 Forts 38 Vi kan också se att användandet av de medlen som sökts för lokala miniprojekt höjt kvalitén i förskolan, bl a utifrån att utomhusmiljö förbättrats och skapat bättre förutsättningar för pedagogisk verksamhet. Arbetssättet med lokala miniprojekt har uppskattats av medarbetarna och skapat förutsättningar för verksamheten att utveckla sin verksamhet utifrån sina definierade behov. Kommunens satsningar på karriärtjänster innebar att en förskoleutvecklare tillsattes på 20 %. Arbetsuppgifterna under året har bl a varit att utveckla den pedagogisk dokumentation. Vilket resulterat i att pedagogista Lovisa Sköldefors föreläst för förskolechefer utifrån ett Reggio Emilia perspektiv om pedagogisk dokumentation. Förskoleutvecklare har på uppdrag av förskolecheferna även arbetat med en grupp förskolelärare i syfte att utveckla den pedagogiska dokumentationen och IKT i förskolan. Utifrån diskussioner med rektorer och förskolechefer har beslut fattats att förskolan ska ha ett eget utformat årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta med anledning av att fokus då ligger på förskolan, vilket är i linje med den organisering av rektors/förskolechefsmöten där tid avsätts till förskolecheferna för att diskutera frågor som berör förskolan. Grundskolan Att tydliggöra kunskapskrav och den pedagogiska planeringen för eleven är av stor betydelse för dennes måluppfyllse. Det är därför viktigt att eleverna har kännedom om läroplanen för grundskolan (Lgr -11) och betygsstegen och dess kunskapskrav. Via samtal med lärare och elever samt observationer (verksamhetsbesök) kan vi se att detta varierar mellan och inom skolor, men att det har förbättrats under det senaste året. Exempel på detta är att betygstegen har synliggjorts för eleverna då dessa satts upp i klassrum och att lektionens syfte och innehåll informerats till eleverna. För att ge barn/elever möjligheten till inflytande i verksamheten finns forum såsom barnråd på förskolorna och elevråd på grundskolorna. Dessa möten sker ca 1 ggr/månad där förskolechef/rektorer träffar barn/elever och diskuterar aktuella frågor. Här förs även diskussioner kring inflytande, värdegrundsarbete och jämställdhet. Kopplat till arbetet med värdegrund och jämställdhet har beslut tagits att samtliga skolor arbetar med att ta fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån DOs mall. Via uppföljningar av skolornas likabehandlingsplaner kan vi dock konstatera att övergången till att använda DO:s mall ej är tillämpad på samtliga skolor. Något som vi kan konstatera ej gynnar varken kvalitén eller likvärdigheten mellan skolorna. För att driva utvecklingen framåt krävs att analyser av verksamheten görs, något som flera skolor gör på individnivå utifrån nationella prov, kunskapsbedömningar, betyg, kartläggningar m.m. Analyser bör dock även göras på skolnivå och dokumentation av gjorda analyser är ej upprättade. Arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation är ett område som fortsättningsvis kommer prioriteras. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 52

53 Forts 38 Ledning och utveckling av utbildningen Kommunens för- och grundskolor arbetar utifrån ett centralt framtaget årshjul för resp verksamhet där aktiviteter under året är definierade (finns i bilaga 2). Årshjulet används som en grund att stå på som sedan förskolechef/rektor utvecklar utifrån sin egen verksamhet. Ramarna för planeringsarbetet sker via förskolechefs/rektors handlingsplan som också färgar förskolornas/grundskolornas arbetsplaner. Dessa planer är levande dokument och följs upp av verksamheten i januari och sedan utvärderas i juni. Utifrån dessa utvärderingar skapas sedan nya handlings- och arbetsplaner för att på så sätt arbete på ett systematiskt sätt i sitt kvalitetsarbete. För att få en koppling i det systematiska kvalitetsarbetet lyfts vikten av att utarbeta ansvarsområde för medarbetarna för att effektivisera verksamheten och på så sätt skapa tydlighet och ansvarskänsla. Det har till viss del skett via karriärstjänsterna i form av förstelärare, ledarspåret och förskoleutvecklare som har bidragit positivt i många avseenden och där ytterligare användningspotential är möjlig. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har användandet av en bedömningsmatris (Ånge, Lars Thorin) implementerats där medarbetarna utvärderar och analyserar sitt arbete för att på så vis synliggöra rådande situation. Utifrån detta kan sedan prioriteringar och mål utarbetas. För att bli bättre på att synliggöra det arbete som bedrivs i förskolan har en utbildningssatsning gällande pedagogisk dokumentation av Lovisa Sköldefors genomförts. Utbildningen har gett en bättre förståelse kring dokumentation och hur analyser av förskoleverksamheten ska göras. Dessa kunskaper har använts i förskolenätverken som lyfts fram som ett gott exempel där förskolepersonal i kommunen träffas och diskuterar utveckling inom förskoleverksamheten. Arbetet med Astons sten är ett exempel där arbetet har planerats, följs upp, utvärderas och synliggjorts via utställningar. Via det kommunala kunskapslyftet har satsningar på lokala miniprojekt möjliggjorts som nämns som bidragande faktorer för att höja kvalitén i både förskolan och grundskolan. Inom förskolan lyfts särskilt utomhusmiljön fram där gårdar rustats med naturliga inslag av matematik, naturvetenskap och teknik m.m. Ett pågående arbete kring lärplattor ur ett lärande perspektiv är ytterligare ett exempel på ett pågående utvecklingsarbete. Där en arbetsgrupp bestående av förskolepersonal och förskoleutvecklare samt personal från SPIKT arbetar för att få in lärplattans pedagogiska användande i kommunens samtliga förskolor. Utifrån övertygelsen om att verksamhetens ledare (rektorer/förskolechefer) ska samarbeta och tillsammans utveckla både sig själva och verksamheten ingår de i en utbildningssatsning för att utveckla jaget, laget och uppdraget. Utbildningen har pågått under det gångna året och verkar för att skapa starkare och tryggare skolledare. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 53

54 Forts 38 En medvetenhet kring jämställdhet har under de senaste åren varit central inom kommunen på samtliga nivåer där samtliga förskolechefer/rektorer genomgått utbildningen att leda och styra för hållbar jämställdhet. Detta har skapat en diskussion och synsätt kring jämställdhet som har för avsikt att genomsyra alla delar av verksamheten. Det finns även två genuspedagoger anställda i kommunen som arbetar utifrån verksamheternas behov. Utvärdering av det gångna årets utvecklingsområden utveckla och förankra det systematiska kvalitetsarbetet från huvudmannen till personal vad gäller planering, uppföljning, utveckling och dokumentation Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har fortlöpt under året och ett separat årshjul för förskolan med aktiviteter har arbetats fram av förskolechefer, förskoleutvecklare och kvalitetscontroller. Kommunen har således ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan och ett för grundskolan. Kommunens idé med det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs här kortfattat: Grunden är att resp förskolechef/rektor har en handlingsplan som anger riktningen av verksamheten och att arbetslagen utarbetar arbetsplaner som ligger i linje med förskolechefens/rektorns handlingsplan. Dessa formar riktningen av verksamheten och ska sträva mot samma mål. Under läsårets gång ska planerna följas upp för att se hur arbetet fortlöper och då ta ställning till det fortsatta arbetet under kommande läsår. I århjulet finns en rad olika aktiviter som fungerar som indata för förskolechefer/rektorer och dess medarbetare i deras arbete och uppföljning. Vid läsårets slut summerar förskolechef/rektor, utifrån de aktiviteter som genomförts och arbetslagens arbetsplaner, ett pedagogiskt bokslut över hur verksamheten bedrivits. Att utforma ovan nämnda planer leder inte per automatik till att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Vilket kan ses i de uppföljningar som genomförts under läsåret. Den önskvärda röda tråden där samtliga nivåer är på det klarar med hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas saknas. Generellt kan vi påstå att det saknas en helhetsförståelse för det systematiska kvalitetsarbetet på ett flertal förskolor/skolor. En högre delaktighet där samtliga medarbetare på skolarna är med i processen där rektor/förskolechef leder arbete är av stor vikt för att uppnå en helhetsförståelse. För att skapa förutsättningar för detta föreläste Lars Thorin om systematiskt kvalitetsarbetet och bl a dess koppling mot pedagogiskt ledarskap. Föreläsningen uppskattades och gav rektorer/förskolechefer en djupare kunskap kring hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan bedrivas. Effekter av detta kommer att följas upp under det kommande läsår då föreläsningen genomfördes under maj månad. Inom förskolan har pedagogiskdokumentation stått i centrum där en grupp av förskolelärare och förskoleutvecklaren har arbetat med att ta fram riktlinjer för hur förskolorna ska kunna inkludera lärplattan i den pedagogiska processen. Dokumentation av det pedagogiska arbetet kan ses som begränsat och stora variation råder mellan förskolorna. Ett fortsatt arbete kring att lyfta samtliga förskolor till en hög lägstanivå är behövlig för att möjliggöra en god pedagogisk dokumentation på förskolorna. Ett arbete som förskoleutvecklaren tillsammans med förskolecheferna arbetar med. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 54

55 Forts 38 Vad kan vi då hävda att vi lyckats med att utveckla och förankra i det systematiska kvalitetsarbetet från huvudmannen till pedagoger vad gäller planering, uppföljning, utveckling och dokumentation? Svaret är delvis, där en god grund är lagd och att utvecklingen bör ses som en process som går framåt. Dock kan vi konstatera (bla utifrån skolinspektionens förelägganden) att flertalet skolor i kommunen har en hel del arbete kvar genomföra inom detta område. Arbete som ligger framöver för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet är att utveckla det pedagogiska ledarskapet, fokusera på att analysera verksamheten och dess behov samt att bli bättre på att dokumentera för att möjliggöra uppföljningar och utvärderingar. Något som kommer prioriteras under de kommande läsåren. Skillnader i betyg mellan pojkar och flickor Då skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor lyfts fram som ett centralt förbättringsområde kan grafen på sidan 50 visa på hur utvecklingen sett ut för de som går ut årskurs 9 under de senaste tre åren. Vi kan se att det är pojkarnas resultat som är låga och flickors resultat ligger närmare rikssnittet. Men varför underpresterar då pojkarna? För att få en bättre förståelse kring detta har bl a personal på ledande befattningar (BUNs ledningsgrupp, rektorer/förskolechefer) genomfört SKLs utbildning Leda och styra för jämställd hållbarhet. En utbildning som skapade en större medvetenhet och ökad kompetens inom området som uppskattades av deltagarna. För att arbeta för en jämställd verksamhet är det centralt att ledarna kan leda verksamheten i en sådan riktning. Detta kan även ses på kommunnivå där kommunstyrelsen har beslutat att kommunen ska arbeta i enlighet med CEMR deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En deklaration som ligger i linje med BUNs verksamhet och där signalen att jämställdhet är något som prioriteras från kommunstyrelsen. Kan då ovan nämnda utbildningssatsningar förklara de förbättrade resultaten? Till viss del kanske, dock antas sådana kompetenshöjande insatser verka för en långsiktighet rörande jämställdhet och en större medvetenhet där man inkluderar jämställdhetsperspektivet i utformningen av sina verksamheter. Ytterligare faktorer som bör lyftas fram är arbetet med betyg och bedömning som en av VU-grupperna (verksamhetsutvecklingsgrupperna) arbetat med. Resultaten av gruppens arbete är att en djupare förståelse kring läroplanen för grundskolan (Lgr 11) behövdes, vilket bl a mynnat ut i att en gemensam konferenstid planeras in som möjliggör djupare pedagogiska diskussioner. VU-gruppens arbete har även lagt en grund för sambedömning och kollegialt lärande. Ett arbetssätt som går hand i hand med utformningen av skolverkets utbildning avseende matematiklyftet som kommunens samtliga matematiklärare kommer genomföra. Fokus kring arbetet med betyg och bedömning kan även ses bland de många miniprojekt som genomförts. Där skolor har upplevt ett behov inom området, sökt medel och verkat för en säkrare bedömning och betygsättning oavsett kön. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 55

56 Forts 38 Slutsatsen kring arbetet med att minska betygsskillnaderna är att arbetet fortgår via flera olika insatser och där en högre medvetenhet kring vikten av jämställdhet fortsättningsvis måste genomlysa verksamheten. Mottagandet av nyanlända Då Söderhamns kommun tar emot en stor andel asylsökanden måste förskola/skola stå rustad för hanteringen av detta. Det innebär bl a att ha utarbetade rutiner och arbetssätt som gör denna hantering så god som möjligt. En arbetsgrupp bestående av verksamhetschef och förskolechefer har påbörjat ett arbete med att ta fram riktlinjer och arbetsflöden för detta. Utöver detta har en rad kompetenshöjande insatser genomförts inom området: Under läsåret påbörjades ett samarbete med mittuniversitetet där ca 25 förskollärare läser en 7,5 högskolepoäng kurs i Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan. Kursens syfte är att kunskaper och kompetens gällande flerspråkiga barns utveckling och lärande ska öka och fördjupas. Avsikten är också att deltagarna kommer till insikt om vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för arbetet i verksamheten samt att utveckla kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling. De som deltar i utbildningen var i början tveksamma till utbildningens kvalité men anser att det blivit avsevärt mycket bättre allt eftersom utbildningen fortskrider. En uppföljning av hur utbildningen påverkat pedagogernas arbete kommer att genomförs under kommande läsår. Ytterligare en utbildningssatsning, med fokus på flerspråkiga elevers lärande, har genomförts där 25 pedagoger från primärt Norrtull och Stenbergaskolan läst kursen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Fyra rektorer och tre pedagoger har deltagit på skolverkets utbildning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. En utbildning som ansågs givande vilken fler planeras delta i under kommande läsår. Ett antal skolledare och huvudmannen deltog under en utbildningsdag anordnad av Region Gävleborg kring Nyanländas rätt till utbildning. Utbildningen återkommer under hösten och planeringen är att fler ska delta i utbildning. Via möjligheten till lokala miniprojekt har medel sökts bla för att förbättra integrationen och utveckla lärmiljön för SVA elever. Arbeten som skett på skolövergripande nivå och lokalt. Via samtal med förskolechefer/rektorer har arbetet lett till en högre måluppfyllelse där fler elever blev behöriga till gymnasiet samt att förskolepedagoger upplevde sig få en större verktygslåda i sitt arbete med elever som läser SVA. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 56

57 Forts 38 Något som nämnts i rapporten är satsningen på språkassistenter. Dessa ska arbeta med att ge barnen möjlighet att prata på sitt modersmål som utifrån forskning stimulerar deras svenska inlärning. Arbetet med språkassistenter sågs även positivt av skolinspektionen i samband med deras tillsyn. Utifrån samtal med verksamhetschef, rektorer/förskolechefer är detta ett mycket framgångsrikt sätt att arbeta, som resulterat i en snabbare integrering och utveckling av nyanlända barn/elever. Ett citat från en förskolechef Hur skulle arbetet med integreringen av nyanlända se ut om språkassistenterna inte fanns att tillgå i verksamheten. Då migrationsverket signalerar om att flyktingströmmarna inte kommer att avta de närmaste åren kommer detta arbetet fortsättningsvis vara en central del i verksamheten. Utvecklingsområden 2014/2015 Utifrån förskolechefernas/rektorernas pedagogiska bokslut lyfts ett antal funderingar som ligger som grund för kommande års utvecklingsområden: Hur har den pedagogiska dokumentationen förändrats? Har vi blivit bättre på att analysera vår verksamhet? Nyanlända barn/elever utifrån trygghet, god miljö och skolframgång Det systematiska kvalitetsarbetet, finns det en helhetsförståelse? Språkutveckling Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 57

58 Forts 38 Bilaga 1 Brukarundersökningen samtliga förskolor Tabell 1: Vikt och betyg Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? Vikt % Betyg 1-2 % 1 Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan Personalen engagerar sig i mitt barn Personalen är engagerad i förskolans verksamhet Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra Det serveras bra mat i förskolan Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 14 Inomhusmiljön i förskolan är bra Utomhusmiljön i förskolan är bra Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Som helhet är jag nöjd med förskolan 6 92 Betyg 3-4 % Kommentar Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är Mitt barn trivs i förskolan. Hela 94 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 97 % markerat betyget 3 eller 4 ett mycket bra resultat. Påståenden med relativt låg andel höga betyg, 3-4, anses inte som viktiga av de svarande. Påståendet Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan har av 36 % vårdnadshavare fått betyget 1-2 medan 54 % angett betyget 3-4. Endast 3 % av vårdnadshavarna anser att frågan är viktig. Helhetsbedömningen Som helhet är jag nöjd med förskolan får höga betyg. 92 % av vårdnadshavarna anger betygen 3 eller 4 på den fyr-gradiga skalan. Svarsfrekvens: 48 % Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 58

59 Forts 38 Bilaga 2 Årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet i grundskola och grundsärskola, läsåret 2014/15 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 59