Utredning av framtida kostförsörjning - informationsärende

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Utredning av framtida kostförsörjning - informationsärende Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av kostutredningen som presenteras vid sammanträdet. Produktionsstyrelsen beslutar att fortsätta beredningen av ärendet för beslut i produktionsstyrelsen under hösten Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade , 116, att uppdra till produktionsdirektören att utreda hur landstingets framtida kostförsörjning ska utformas. Produktionsstyrelsen beslutade också att utredningen skulle presenteras för styrelsen senast den 30 april. Vid dagens sammanträde får produktionsstyrelsen en återrapportering av utredningsresultaten, enligt föreliggande bilagor. Ärendet bereds ytterligare för beslut i produktionsstyrelsen under hösten Delges: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilaga 80 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Kostutredning Projektgruppen har gjort en analys av hur dagens kostförsörjning fungerar, genomfört studiebesök på fem olika kök med olika produktionsmetoder, gjort en genomgång av kostutredningar i andra landsting och andra utredningar. Utifrån detta har projektgruppen kommit fram till att det inte är själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten. Det är den sammantagna kedjan från inköp av råvaror, produktion, distribution, samspelet mellan kök och vården, flexibilitet, köks- och vårdpersonalens kompetens och inställning till maten som är viktig. Även ledningens syn och prioritering av kostfrågor är av stor vikt. Val av kostförsörjning ska göras utifrån vårdens behov, enligt upprättad kravspecifikation och efter produktionsstyrelsens kriterier. Där kvalitet för patienten väger tyngst men även ekonomi, arbetsmiljö, klimat och miljöpåverkan är viktiga faktorer. Val av kostförsörjning bör göras genom en upphandling av kosten, där respektive entreprenör får beskriva hur de uppfyller de krav som Landstinget i Uppsala län ställer på kostförsörjningen. En sådan upphandling bör ställas i relation till fortsatt drift i egen regi. En utredning bör initieras kring byggnation av kök på Akademiska sjukhusets område, där storlek och funktion på köket utreds närmare. Beredskap ska finnas för nya system och lösningar. Landstinget i Uppsala län bör bjuda in måltidsentreprenörer till en hearing för att ta del av senaste trender inom teknik och service. Projektgruppen rekommenderar inte en fortsättning med de nuvarande samverkansformer som finns idag med Landstinget i Västmanland. Utredningen föreslår Utredningen föreslår följande: att att kosten läggs ut på upphandling, som bör påbörjas senast hösten 2012 för att kunna anpassas till nuvarande avtal tydliga krav ställs på entreprenören, baserad på vårdens behov och produktionsstyrelsens kriterier. En sådan upphandling bör ställas i relation till egenregi. Egenregin ska i så fall bedrivas på samma villkor som en extern leverantör

3 2 (16) att att uppdra till landstingsservice att bjuda in till en hearing för matproducenter vilka krav olika matlagningstekniker ställer på ett kök och övriga vårdlokaler i framtiden initiera en utredning för byggnation av ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område Bakgrund I dagsläget finns det ett avtal kring kostsamverkan med Västmanlands läns landsting. En gemensam nämnd, där Västmanlands läns landsting är huvudman, ansvarar för produktion och leverans av patientkost till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Centrallasarettet i Västerås och sjukhusen i Sala, Köping och Fagersta. Avtalstiden gäller tills vidare. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet skall detta tillsändas kostnämnden senast ett år före mandatperiodens utgång Uppdrag Arbetet ska leda fram till beslut om hur den framtida patientkostförsörjningen ska utformas för Landstinget i Uppsala län. Kriterier för hur bedömningsarbetet ska genomföras, utarbetades tillsammans med produktionsstyrelsen vid ett seminarium Dessa kriterier ska användas för att i ett tidigt skede av utredningen ta ställning till om nuvarande patientkostförsörjning uppfyller Landstinget i Uppsala läns behov så att det fortsatt ska kunna utvecklas och vara i drift även efter nuvarande mandatperiod. Om så inte är fallet ska produktionsstyrelsens kriterier användas vid utvärdering av alternativa försörjningssätt. Inledning Måltiden är en integrerad del av vården. Att rätt och tilltalande mat serveras till den enskilda patienten är både en medicinsk fråga och en patientsäkerhetsfråga och kan dessutom minska sjukvårdskostnaderna. Det är en utmanande uppgift att göra måltiden så bra som möjligt så att den ger både kulinarisk och medicinsk verkan. För att det ska lyckas behöver all personal såväl kunskap som förståelse om måltidens betydelse samt förutsättningar för att kunna utföra ett bra arbete. Maten som serveras är också en viktig ledningsfråga för Landstinget i Uppsala län, där en tydlig organisation, strategi, strukturer och rutiner behövs för att bedriva och utveckla arbetet.

4 3 (16) Eftersom många patienters sjukdomsbild ofta även medför nedsatt aptit eller nedsatt förmåga att äta, är det särskilt viktigt att servera mat som tilltalar patienterna och vid en tidpunkt som passar dem. Måltidsfrågor kan delas in i två olika huvudområden. Dels ett tvärprofessionellt nutritionsvårdsarbete på vårdavdelningen vilket är grunden för att patienten ska serveras rätt mat på rätt tid, dels själva måltidsproduktionen som inkluderar att distribuera såväl måltider som bikomponenter till olika avdelningar och enheter. I Vårdavtalet 2012 för sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län anges att inneliggande patienter ska screenas avseende risk för malnutrition. Avsikten är att snabbt kunna vidta åtgärder för att förhindra uppkomst av malnutrition eller behandla den redan undernärde patienten. En förutsättning för att ge det stöd som krävs är bl a hög kompetens hos vårdoch kökspersonal samt möjlighet till flexibla individuella lösningar med så lite dröjsmål som möjligt. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår sedan flera år tillbaka i nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus, vilket ställer extra höga krav på leverans av fullgod patientmat utifrån givna rekommendationer. En ny patientsäkerhetslag infördes Syftet med denna är att göra vården säkrare. Detta sker bl.a. genom att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Häri ingår även nutritionsarbetet. Som ett led i patientsäkerhetsarbetet utgav Socialstyrelsen år 2011 en skrift, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Under 2012 kompletteras publikationen med en föreskrift, vilket innebär att tillsyn kan utföras av Socialstyrelsen med erinran som påföljd för den som inte följer riktlinjerna. Skriften bör således utgöra en gemensam grund för alla som arbetar för fortsatt utveckling av patientkosten på Akademiska sjukhuset. Metod Projektet har bestått av en projektgrupp med följande representanter Projektledare, extern konsult från Capire AB Kostcontroller, Landstingsservice Administrativ chef, Landstingsservice Dietist, Akademiska sjukhuset Sjuksköterska, Akademiska sjukhuset Undersköterska, Akademiska sjukhuset Undersköterska, Lasarettet i Enköping Projektsamordnare fastighet, Landstingsservice Verksamhetsutvecklare transport, Landstingsservice I projektets styrgrupp har följande representanter funnits: Föredragande: Anna Hedlin, Projektledare, Capire AB Thord Hägg, Förvaltningsdirektör, Landstingsservice

5 4 (16) Björn Ragnarsson, Biträdande sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Britt Söderberg, Försörjningschef, Lasarettet i Enköping Jens Larsson, Chefsjurist, Landstinget i Uppsala län Projektet har haft en dragning för produktionsstyrelse och landstingsråd i syfte att beskriva nuläget med kosten och få tillgång till politikernas önskemål och de kriterier den framtida kosten ska uppfylla. Projektet har också gjort en avstämning med ordförande och 1:e vice ordförande för produktionsstyrelsen den Arbetet i gruppen har bestått av följande aktiviteter: Sammanställning av en nulägesanalys Genomgång av benchmarking utförd av Ernst & Young Studiebesök på fem olika produktionskök i Sverige Studiebesök på mottagningsköket på Akademiska sjukhuset Studiebesök på köket på Lasarettet Enköping Genomgång av kostutredningar från andra landsting Utvärdering av olika alternativ Förslag till fortsatt arbete Kriterier I samband med produktionsstyrelsens sammanträde 30/ höll projektgruppen en föredragning kring de fakta som dittills framkommit under nulägesanalysen. På mötet fastställde produktionsstyrelsen de bedömningskriterier som ska gälla vid utvärdering av olika kostlösningar. Kriterierna i en prioritetsordning är: Kvalitet för patienten (t ex näringsriktighet, variation, valfrihet, patientnöjdhet inom patientnöjdhet är det smaken som är mest betydelsefull) Ekonomi (med fokus på totalkostnadseffektivitet, dvs kostnaden för all hantering som sker kring patientkosten och där t ex tidsåtgång för vårdpersonalen ingår) Arbetsmiljö (t ex delaktighet och engagemang i alla led, t ex kökspersonal, vårdavdelning) Klimat och miljöpåverkan Nulägesanalys En nulägesanalys 1 genomfördes under januari 2012 för att fastställa hur nuvarande kostlösning fungerar. I nulägesanalysen undersöktes följande områden: 1 Se bilaga 1, Nulägesanalys

6 5 (16) Nuvarande organisation Kostens roll i vården Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen Avvikelsehantering Ekologiska matvaror Infrastruktur Transporter Ekonomi Nulägesanalysen visar på flera förbättringsområden. Lösningen med att kosten lagas i Västerås har av verksamheterna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping uppfattats som en försämring jämfört med tidigare kostlösning. För Landstinget i Uppsala län har kostnaden för maten blivit högre än vad som först beräknades. Det, enligt projektgruppens mening, största problemet med dagens kostlösning är att vårdverksamheterna inom Landstinget i Uppsala län har fått anpassa sig till köket i Västerås förutsättningar istället för att köket har anpassat sig till de krav som vården ställer på kost och logistik. Det har inte funnits något avtal mellan parterna och en fastställd kravspecifikation har saknats. Detta har medfört problem för Landstinget i Uppsala län att ställa tydliga krav på köket i Västerås. Synpunkter på dagens måltidslösning Nedan redovisas den patientenkät som årligen genomförs av kosten. Under år 2009 tillhörde kosten Akademiska sjukhuset respektive Lasarettet i Enköping fördes kosten över till köket i Västerås. Mellan åren har vissa frågor tagits bort och andra har tillkommit. För en jämförbarhet mellan åren redovisas endast de frågor som är likadana. Värdet som redovisas är ett index där betygen 1-5 är sammanräknad. Om alla patienter lämnat ett omdöme på 5 skulle index visa på 100. För 2009 finns inga jämförande data för Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset Lasarett i Enköping Omdöme Generellt nöjd Smak Utseende Temperatur Antal svarande Jämfört med 2010 har omdömena 2011 förbättrats och för Akademiska sjukhuset ligger de nu i paritet med 2009 då köket bedrevs på Akademiska sjukhuset. Antal besvarade enkäter mellan 2010 och 2011 har nästan halverats.

7 6 (16) Landstingsservice har gjort en kundnöjdhetsundersökning där vården har fått besvara på hur tjänsterna som Landstingsservice tillhandahåller uppfattas, såväl i egen regi som outsourcade. Nedanstående tabell redovisar den enkät som avser patientkosten på Akademiska sjukhuset. Patientkost Värde 4-5 Index Vi får den kost vi beställt 79% 49% 84,6 73,1 Vi får de förrådsvaror för tillagning av frukost, mellanmål etc vi beställt 78% 50% 82,6 70,7 Vi får matvagnen på avtalad tid och plats 81% 71% 87,1 77,8 Brickor eller kantiner är tydligt uppmärkta 81% 58% 86,5 75,7 Brickor eller kantiner är rena och prydliga när de kommer till avdelningen 73% 57% 84,9 72,8 Matvagnen är ren och städad när den kommer till avdelningen 74% 57% 83,0 74,2 Maten har rätt temperatur när den kommer till avdelningen 78% 54% 86,3 70,7 Det är lätt att få kontakt med köket 61% 53% 79,6 70,5 Vi blir bra bemötta i våra kontakter med köket 73% 49% 82,4 71,5 Vi får den hjälp vi behöver av köket 69% 51% 81,7 69,2 Information om patientkost på Navet är användbar 70% 42% 81,5 65,1 Kvalitetsavvikelser åtgärdas snabbt och vi får bra återkoppling 52% 28% 77,2 57,6 Omdömena med betyg 4-5 sjunker i högre utsträckning än det index som räknats fram. Index tar även hänsyn till övriga betygsgrader, vilket indikerar att betyg som tidigare legat på 4 eller 5 sannolikt ligger på 3 istället. Lägst betyg och index får patientkosten kring hantering och återkoppling av kvalitetsavvikelser, men även frågorna kring användbar information på Navet och hjälp från köket får lågt index. Andra synpunkter som kommit fram rörande patientkosten är bl a: Matserveringen på Lasarettet i Enköping har underlättats genom att maten serveras på brickdukning mot tidigare kantindukning Patienterna i Enköping kan välja på två olika rätter per måltid, mot tidigare en Närförråd saknas på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping Maten måste beställas lång tid i förväg (önskekoster minst 24 timmar innan) vilket leder till minskad flexibilitet På Lasarettet i Enköping måste maten beställas före kl på morgonen Förrådsvaror måste beställas före kl Om varor saknas kan beställning ske tidigast dagen därpå. Vissa varor kan inte beställas alla dagar i veckan (helgdagar går inte) Köket tar enbart ansvar för att producera och leverera lunch och middagar, samt bistå med förrådsvaror för övriga måltider. Näringsintaget för frukost och de olika mellanmålen är upp till respektive avdelning att ta ansvar för och sköta på egen hand.

8 7 (16) Avsaknad av utbildning av vårdpersonal i kostfrågor Mätningen Dagen nutrition visar på minskat näringsintag hos patienterna år 2011 jämfört med 2010 Kostpersonal saknas på Lasarettet i Enköping, om något är fel på matleveransen finns det ingen som kan åtgärda detta I projektets uppdrag har det ingått att utvärdera om dagens lösning är tillräckligt bra för att man i Landstinget i Uppsala län ska välja att fortsätta arbetet med kostnämnden. Det är projektets uppfattning att den nuvarande lösningen inte uppfyller de krav och behov som vårdverksamheterna inom Landstinget i Uppsala län ställer på kosten. Mottagningskök på Akademiska sjukhuset Mottagningsköket är inhyst i det tidigare produktionsköket på Akademiska sjukhusområdet. Lokalerna är av undermålig kvalitet och inte anpassade till ett rationellt arbetssätt. Mitt i lokalerna har inventarier i form av grytor och annat tagits bort, men kvar i golvet finns rör och ledningar vilket innebär att ytan är oanvändbar för annan verksamhet. Lokalerna är slitna och kalla. I personalutrymmena finns ett flertal läckor från taket. Vintertid räcker inte uppvärmningen till utan extraelement eller kupévärmare måste användas för att ge en dräglig arbetsmiljö för personalen. Det saknas avskärmande väggar, vilket innebär att såväl kyla som damm kommer rakt in i lokalerna när leveranser till köket sker. Lokalerna är i stort behov av renovering och det är utredningens uppfattning att dessa bör ersättas så snart som möjligt. Köket Lasarettet i Enköping I Enköping finns ett produktionskök om ca 600 kvm. Köket lades i träda i samband med att Västerås tog över ansvaret för patientkosten. All utrustning finns fortfarande kvar, men viss nyinvestering behöver göras om köket ska startas igång igen. Vid okulär besiktning ser köket fortfarande fräscht ut, men renovering behövs innan det kan startas upp igen. En kalkyl för detta återfinns under punkt XX. Jämförelse andra sjukhus (Benchmark) Ernst & Young har genomfört en omfattande benchmarkingstudie rörande patientkost, lokalvård och materialförsörjning. Totalt har 43 sjukhus deltagit fördelat på: Stora sjukhus (>700 vpl) 7 st Större sjukhus ( vpl) 11 st Medelstora sjukhus ( vpl) 8 st Mindre sjukhus ( vpl) 8 st Små sjukhus (< 130 vpl) 9 st

9 8 (16) Siffrorna är baserade på utfall Det som undersöktes i benchmarkingen var följande: komponerade rätter för lunch och middag inklusive grönsaker/sallad och eventuell frukt/dessert som konsumeras av sjukhusets patienter. Processen innefattar planering, inköp, tillagning, portionering, distribution, dukning och servering på avdelning av nämnda måltider. Även efterarbete på produktionsoch dukningsytorna ingår. Benchmarkingen omfattade således endast lunch och middag, varken frukost eller mellanmål har ingått i undersökningen. Ernst & Young drar följande slutsatser av studien: Smaken på maten är den enskilt viktigaste faktorn för att patienterna ska bli nöjda med den mat som serveras Utseende och utbud är också viktigt medan aptit, temperatur och service inte är lika viktigt En högre andel vårdpersonal som utför processen leder till en ökad kostnad Kostnaden per portion sjunker när antalet serverade personer ökar Nöjdheten med maten minskar ju fler portioner som tillagas Kostnaden är i genomsnitt lägst för konkurrensutsatt verksamhet I genomsnitt utgör inte råvarukostnaden mer än 22 % av totala kostnaden per portion Det är viktigare att fokusera på logistikkostnader såsom tillagning, distribution, beställning och servering, än på råvarukostnader Ernst & Young la även fram följande förslag på förbättringsområden: Måltidsproducenten bör ta ett större helhetsansvar för kostprocessen För att realisera kostnadsbesparingar bör hela kostprocessen centraliseras Patienternas beställningar av mat bör förenklas för att säkerställa att patienten verkligen får välja mat Vid studerandet av benchmarkingmaterialet kan kostprojektet även dra följande slutsatser: Produktionssätt har liten betydelse för såväl kostnaden som kvaliteten på maten Samma produktionssystem hamnar såväl i topp som i botten på benchmarkingen Studiebesök Projektgruppen har totalt genomfört fem studiebesök i olika storkök. Syftet har varit att ta del av olika produktionssätt och distributionslösningar. Studiebesöken som genomförts är följande:

10 9 (16) Umeå enportionslösning, uppvärmning/tillagning i mikrovågsugn (konkurrensutsatt) Gävle varmmatsproduktion med såväl brick- som kantinservering (konkurrensutsatt) Jönköping varmmatsproduktion med kantinlösning (egen regi) Lund kallmatsproduktion med brickdukning, uppvärmning i vagn (konkurrensutsatt) Västerås kallmatsproduktion med brickdukning, uppvärmning i vagn (egen regi) Vid samtliga studiebesök gjordes dels ett besök i köket samt att gruppen följde med ut på en eller flera vårdavdelningar i samband med matserveringen. Vid flertalet av besöken fick gruppen även möjlighet att ställa frågor till kostcontroller och dietist. Det mest slående intrycket var att det i mindre utsträckning spelade roll vilket produktionssätt maten var tillagad på. Det viktigaste var samspelet mellan köket och vården, vilken inställning som fanns hos personalen som serverade och måltidsmiljön. När personalen som serverade var positivt inställda blev också matupplevelsen mer positiv för patienten. En trevlig måltidsmiljö bidrog också i stor utsträckning till patientens positiva upplevelse av maten. Utifrån de studiebesök som gjorts går det således inte att dra någon slutsats vilket produktionssätt som är att föredra, samtliga produktionssätt har såväl fördelar som nackdelar och passar olika verksamheters behov i olika utsträckning. Det viktiga är hur hela kedjan fungerar från det att patienten beställer mat till hur och var maten serveras. Ett väl fungerande system för kontakt mellan beställare och utförare för uppföljning och utveckling av kostfrågorna är av stor vikt. Kostutredningar andra landsting Projektgruppen har tagit del av kostutredningar som gjorts i Stockholms läns landsting samt i Västra Götalandsregionen. Stockholms läns landsting I Stockholms läns landsting har en måltidsutredning 2 genomförts. Utredningen föreslår att följande vision ska gälla för all landstingsägd vårdverksamhet för perioden 1 juli augusti Vision: År 2016 serveras alla patienter, inom Stockholms läns landsting smaklig, näringsberäknad mat utifrån deras individuella behov, önskemål och preferenser för en positiv måltidsupplevelse. Maten serveras i en 2 Mat och måltider med patienten i centrum, Måltidsutredning

11 10 (16) stimulerande måltidsmiljö och det finns tillgång till mat dygnet runt. Anhöriga har möjlighet att köpa lagad mat dygnet runt. För att nå denna vision föreslås följande strategier: Alla verksamheter ska bedriva ett strategiskt och operativt nutritionsarbete. Alla patientmåltider ska utformas utifrån FAMM 3 Alla patienter ska kunna välja mat och dryck samt när man vill äta. Anhöriga och medföljande ska kunna köpa mat dygnet runt. Alla verksamheter ska ha fokus på att höja kompetensen hos relevanta yrkesgrupper om matens och näringens betydelse för patienters tillfrisknande och rehabilitering. Vid ny- och ombyggnation av vårdlokaler ska tillagningskök alltid utredas som ett alternativ. Vid ny- och ombyggnation av vårdlokaler ska de utformas för att skapa förutsättningar för en stimulerande måltidsmiljö och optimal nutritionsbehandling. Västra Götalandsregionen Syftet med utredningen i Västra Götalandsregionen var att beskriva förutsättningar och krav för ny lösning för patientmåltider inom Västra Götalandsregionen. Förutsättningarna och kraven skulle sedan vara basen för översyn och framtagning av ny måltidslösning. För att kunna tillgodose patienternas behov ställde vårdavdelningarna nedanstående krav: En ökad flexibilitet i beställningstider av måltider och måltidsrelaterade förrådsvaror, inkl. möjlighet att förändra beställningen. Behov av att kunna beställa måltid på enkelt sätt En ökad flexibilitet i serveringstider av måltider och leverans av måltidsrelaterade förrådsvaror Gehör för att det föreligger skillnader i behov mellan olika vårddiscipliner Tillgänglighet till rådgivningssupport Utredningen fastslog att det bör vara verksamheternas art som styr behovet av måltidsservice och ett generellt hållet tjänsteutbud från måltidsservice bör kompletteras 3 Five Aspects of Meal Model (Måltidens fem aspekter) I dessa framhålls följande områden som viktiga för totalupplevelsen av måltiden: 1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita färg, form), 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal), 3. Produkten (mat & dryck, smak, utseende), 4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) och 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept)

12 11 (16) med vårdenheters specifika behov/krav på service. Vid verksamheter som har organiserad tillgång till dietister och där patienters måltidsfrågor och nutritionsstatus finns som en regelbunden aktivitet i omvårdnadsarbetet är behovet av personlig support från område Måltider lägre än vid verksamheter där detta arbetssätt inte är lika utvecklat. Utredningen slår också fast att det finns ett omfattande intresse inom vården för att lyfta nutritionsfrågorna och diskutera dem samt att utveckla arbetssätt där de integreras i patientvården. Genom arbetet har det framkommit att det finns områden kring måltidshanteringen på vårdavdelningarna som deltagarna anser kan skötas av andra än vårdutbildad personal i syfte att frigöra tid för vårdpersonalen. Gränsdragningen mellan vem som gör vad kring måltidshanteringen måste dock hanteras så att omvårdnadsfrågorna stannar kvar på ett tydligt sätt hos vården. Rapporten Bästa Sjukhusmaten 4 I rapporten Bästa Sjukhusmaten var uppdraget att utse och lyfta fram goda förebilder i form av sjukhus eller kliniker som verkar för ett kvalitetssäkrat och patientcentrerat kost- och måltidsarbete. Av särskild vikt var att lyfta fram sjukhus eller kliniker med genomtänkta kostsystem där alla steg i beredningsprocessen beaktades, d v s tillagning, förpackning, transportering och slutligen serveringen till patienterna. Slutsatsen i rapporten var att utbildning och kommunikation är de väsentligaste faktorerna för en positiv måltidsupplevelse för patienterna. En framgångsfaktor tycks vara när man i produktionen har både dietist och kostekonom och på avdelningen någon som har ett mandat att ansvara för kosten. Studien fann att det generellt sett är en låg utbildningsnivå på vårdpersonalen kring kosten och att dessa inte ser kopplingen mellan god nutritionsstatus och patientens tillfriskande. Kostutbildning bör därför ingå som en naturlig del i all vårdpersonals kompetensutveckling. Projektet fann också att det generellt sett serveras bra patientmat på sjukhusen och att problemet inte ligger på själva matkvaliteten, utan på andra faktorer som har stor inverkan, nämligen kompetens, bemötande och miljö. Trender inom kostproduktion FAMM FAMM står för Five Aspects of Meal Model (Måltidens fem aspekter). FAMM betonar inte bara själva matens värde av en bra måltidsupplevelse, utan även vikt en av en bra kringmiljö. I FAMMS fem aspekter ingår: 1. Rummet (ljus, ljud, rekvisita färg, form) 4 Rapporten: Bästa Sjukhusmaten Så höjs måltidsstandarden vid svenska sjukhus. Utgiven av Kost och Näring,

13 12 (16) 2. Mötet (mellan människor, gäst, personal) 3. Produkten (mat & dryck, smak, utseende) 4. Stämningen (måltiden som helhet, atmosfär, sinnen, service, känsla) 5. Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept) Ur Socialstyrelsens Näring för god vård och omsorg står följande beskrivet kring måltidsmiljön: Flera studier har visat att olika interventioner i måltidsmiljön har positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. En positiv måltidsupplevelse är kopplad till många olika faktorer under måltiden: social situation och sällskap, rummets och dukningens utformning och matens smak, doft, färg, form och konsistens. Andra saker som har stor betydelse är menyvariation, utformning och att patienten själv kan välja och komponera sin måltid. Vårdenhetens rutiner, normer och den kultur som råder bland personalen påverkar också måltiden. Egna kök Flera landsting och sjukhus har börjat planera för att ha egna produktions- eller mottagningskök inom sjukhusområdet. Bl a har Nya Karolinska sjukhuset avsatt en yta tillräckligt stor för att kunna producera sjukhusmaten på sjukhuset, trots att val av kostlösning ännu inte har gjorts. Nya Karolinska sjukhuset vill ha kvar möjligheten att kunna välja mellan ett mottagningskök eller ett produktionskök, beroende på vilken kostlösning som slutligen väljs för sjukhuset, och också för att behålla möjligheten att kunna byta kostlösning längre fram. Kostpersonal tar över ansvar från vårdpersonal Flera utredningar visar på värdet att kostpersonalen tar ett allt större ansvar för kosten och därmed avlastar vårdpersonalen. I en mindre studie på Karolinska sjukhuset undersöktes effekterna av att ha speciellt kostutbildad personal på vårdavdelningar. Resultatet visar att man med denna åtgärd kan avlasta vårdpersonalen från kökssysslor, öka patientnöjdheten avseende kosten, säkra livsmedelshygienen och inte minst minska kostnaden för livsmedel, då svinnet minskade markant. Andra trender Samverkan: Tydliga avtalsförhållanden med utvecklingsfrågor i fokus Flexibla lösningar: Flexibilitet för kunden och inom sjukhuset och anpassning tillenskilda avdelningars behov Helhetslösning med service hela vägen till patient Svinn: Minska svinnet genom att se över olika hållbarhetslösningar på måltiden Ekonomi Den jämförande studie som Ernst & Young har genomfört visar på att det finns tydliga stordriftsfördelar kring produktion av patientkost. Samtidigt visar benchmarkingen att kundnöjdheten minskar ju fler portioner som tillagas.

14 13 (16) Köket i Västerås tillagar ca måltider per dag, vilket enligt ovanstående teori skulle leda till billigare portionspris. Trots detta betalar Akademiska sjukhuset mer per portion idag än vad man gjorde tidigare, för Lasarettet i Enköping har emellertid kostnaderna sjunkit då portionspriset från Västerås är betydligt billigare än när maten tillagades i köket i Enköping. Benchmarkingen visar att av de sju universitetssjukhus som deltog i undersökningen, har Akademiska sjukhuset den tredje högsta totalkostnaden 5. På det billigaste universitetssjukhuset kostade en portion 63,86 kr, Akademiska sjukhuset har en kostnad på 92,15 kr/portion och det dyraste universitetssjukhuset en kostnad på 117,60 per portion. Det finns ingen koppling mellan nöjd kundindex och kostnaden per portion, d v s det är inte sjukhuset med det dyraste portionspriset som har de nöjdaste kunderna. Akademiska sjukhuset ligger i kundnöjdhet på plats 40 av 42 sjukhus och av de sju universitetssjukhusen som deltar, ligger Akademiska sjukhuset på sista plats. Ekonomiskt har således inte stordriftsfördelarna slagit igenom när det gäller samarbetet med Västerås, däremot så tycks matkvaliteten ha blivit lidande av det stora antalet portioner som tillagas dagligen. Kostens andel av den totala kostnaden för sjukvården uppgick 2009 till 0,7 % och för 2011 till 0,8 % för Akademiska sjukhuset. Motsvarande siffror för Enköpings lasarett var 1,5 % 2009 och 1,2 % för Av den totala budgeten för Landstinget i Uppsala län är kostens andel 0,5 % av budgeten. Analys Studiebesök, jämförandestudien och genomgång av rapporter och utredningar pekar alla på en och samma sak. Det är inte själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten, utan det är den sammantagna kedjan från inköp av råvaror, produktion, distribution, flexibilitet, samverkan mellan kök och vård, köks- och vårdpersonalens kompetens och inställning till maten som är viktig. Nutritionen framstår som en allt viktigare del i vården av patienten. För att få fullt värde av kosten, behöver vårdpersonalen få ta del av kostpersonalens kompetens kring nutrition. Det är av vikt att entreprenören av maten känner ett helhetsansvar kring patientens näringsintag, och kan bistå vården med kompetens och information kring samtliga av patientens måltider. Utredningen visar att det inte går att fastställa vilken produktions- och kostlösning som är den mest optimala lösningen för de två sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län. 5 Avser kostnad för såväl mat som all kringkostnad, t ex vårdpersonalens arbetsinsats

15 14 (16) Det är därför projektgruppens uppfattning att Landstinget i Uppsala län inte ska besluta över vilken produktions- och kostlösning som ska väljas, utan istället i samband med en upphandling ställa tydliga krav på producenten utifrån patientens behov och verksamhetens förutsättningar. Landstinget i Uppsala läns kompetens ska vara den professionella beställarens där vårdens krav och behov ska vara styrande för vilka krav som ställs och vilken modell som väljs. Kravspecifikation och upphandling ska ta hänsyn till de specifika behov och förutsättningar som finns inom såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Kraven ska utgå från de utvärderingskriterier som produktionsstyrelsen har fastställt. Anbudsgivarna får utifrån de ställda kraven föreslå bästa lösning. Upphandlingen bör även ställas mot alternativet egenregi, där upphandlingen i så fall kan komma att avbrytas om egenregialternativet är att föredra. En fortsättning inom egen regi förutsätter dock att samma krav som skulle ställas på en extern producent också ställs mot den egna regin. Kvaliteten på dagens mottagningskök på Akademiska sjukhuset är undermålig och behöver åtgärdas. Det har inte legat inom denna utrednings uppdrag att ta fram ett underlag för hur frågan kring köket ska lösas, men det är utredningens uppfattning att nuvarande kök behöver ersättas. Storlek och funktion på köket bör utredas närmare, där beredskap ges för nya system och lösningar. Detta bör ske genom att bjuda in måltidsentreprenörer till en hearing för att ta del av senaste trender inom teknik och service. I Enköping kan köket antingen återställas till ett produktionskök eller byggas om till ett mottagningskök. Vilken typ av kök som krävs beror på de krav som verksamheten ställer på kosten och den produktionslösning som bäst uppfyller dessa krav. White arkitekter har gjort en kostnadsuppskattning på investeringen för ett fiktivt kök på Akademiska sjukhuset respektive renovering av kök på Lasarettet i Enköping vilket återfinns i bilaga 2 och 3. En omställning till en ny kostlösning tar tid. Implementering av nya rutiner och arbetssätt kräver en väl genomarbetad plan. Det är också av största betydelse att förankra nya beslut i verksamheten. Beslut om att genomföra en upphandling av kosten och tillsätta en utredning om nytt kök bör därför ske så snart som möjligt. Förväntningar på en framtida måltidsentreprenör Kostutredningen finner att man i en framtida upphandling behöver begära mer av en måltidsentreprenör än god, näringsberikad och näringsriktig kost i de olika former som vården kräver och enligt de lagregler som finns. Därutöver ska en framtida måltidsentreprenör, utöver de kriterier som produktionsstyrelsen fastställt, kunna tillgodose följande behov från verksamheterna:

16 15 (16) Inrätta sin verksamhet så att kundens behov tillfredsställs så optimalt som möjligt Ta ansvar för kosten från ax till limpa och så långt ut i organisationen som möjligt tillhandahålla personal som avlastar och supportar vårdavdelningarna med kosten Ta ansvar för patientens totala näringsintag genom adekvat rådgivning till vårdavdelningarna och utbildning av vårdpersonal Flexibilitet i såväl serverings- som beställningstider Tillhandahålla varierad kost för såväl vanliga koster som specialkoster enligt gällande riktlinjer från Socialstyrelsen Tillhandahålla dietkök Tillhandahålla förråd för de mest frekventa dagligvarorna på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping Ha en nära och tät dialog med uppdragsgivare och vårdavdelningar för ständig utveckling av måltidsverksamheten Tillhandahålla ett användarvänligt beställningssystem som underlättar för patienten att välja måltid Sammanfattning av utredningens förslag Nuvarande samverkansformer med Landstinget i Västmanland bör inte fortsätta En tydlig kravspecifikation baserad på vårdens behov, produktionsstyrelsens kriterier och ovanstående förväntningar på framtida leverantör arbetas fram En upphandling sker som ställs mot alternativet egenregi, baserad på ovanstående kravspecifikation En köksutredning initieras för byggnation av nytt kök på Akademiska sjukhusets område En hearing genomförs för att få input i hur ett framtida nytt kök bör byggas Sammanfattning av utredningens förslag till beslut Utredningen föreslår följande: att att kosten läggs ut på upphandling, som bör påbörjas senast hösten 2012 för att kunna anpassas till nuvarande avtal tydliga krav ställs på entreprenören, baserad på vårdens behov och produktionsstyrelsens kriterier. En sådan upphandling bör ställas i relation till egenregi. Egenregin ska i så fall bedrivas på samma villkor som en extern leverantör

17 16 (16) att att uppdra till landstingsservice att bjuda in till en hearing för matproducenter vilka krav olika matlagningstekniker ställer på ett kök och övriga vårdlokaler i framtiden initiera en utredning för byggnation av ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilagor: 1. Nulägesanalys 2. Beräkning på kök i Uppsala 3. Beräkning på kök i Enköping

18 1 (18) Dnr Nr Landstingsservice, Ledning Thord Hägg Bilaga 1 Nulägesanalys Kostutredning Landstinget i Uppsala län Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

19 2 (18) Maj 2012 Innehållsförteckning: Nuvarande organisation...3 Kostens roll i vården... 3 Tillgång till specialkost... 3 Dialog med köket... 5 Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen... 6 Vårdpersonalens arbetsinsats... 7 Bikomponenter, tillgång till förråd, leveranstider, tidpunkt beställningar... 7 Kundenkät kring patientkost... 7 Avvikelsehantering... 8 Ekologiska matvaror... 9 Infrastruktur... 9 Akademiska sjukhuset... 9 Enköpings lasarett Transporter Transport av matvagnar inom Akademiska sjukhuset Transport av livsmedel inom Akademiska sjukhuset: Ankommande transporter externt till Köket Mat- & livsmedelstransporter inom Uppsala utanför Akademiska sjukhuset Ekonomi Kostnadsutveckling Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

20 3 (18) Nuvarande organisation I dagsläget finns det ett avtal kring kostsamverkan med landstinget i Västmanlands län. En gemensam nämnd, med Västmanlands läns landsting är huvudman, ansvarar för produktion och leverans av patientkost till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Centrallasarettet i Västerås och sjukhusen i Sala, Köping och Fagersta. Avtalstiden gäller tills vidare. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet skall detta tillsändas kostnämnden senast ett år före mandatperiodens utgång Kostens roll i vården Kunskapen om undernäring har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Trots detta förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande bland sjuka och särskilt hos äldre. Undernäringstillstånden har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Kravet på att maten ska vara näringsriktig och välsmakande definieras av Uppsala läns landsting i en kravspecifikation som upprättades före samgåendet i kostnämnden Denna bygger på Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket 2003, vilken då var den riktlinje som fanns att följa. Kravspecifikationen finns också som underlag i den rådgivningsrapport från Öhrlings som ligger till grund för beslutet om samgående i en kostnämnd, men specifikationen har aldrig blivit formellt beslutad. Bildandet av en kostnämnd ledde inledningsvis för sjukhusen i Uppsala län till en stor förändring av rutiner kring hanteringen av sjukhusmaten. Matsedlarna var nya, tillgång till olika koster förändrades och rutiner kring beställning och hantering av maten samt bikomponenter ändrades. Några näringsberäknade matsedlar förelåg inte. Matportionerna var till en början otillräckliga. Tidigare fungerande kostpärm innehållande definitioner och användningsområden för olika koster, dagsmatsedlar och kompletta näringsberäkningar gällde inte längre. Representanter från Akademiska sjukhuset blev inledningsvis inte tillfrågade angående sina önskemål och vilka krav på maten som behövde uppfyllas. Det saknades en genomtänkt struktur för hur kommunikationen mellan produktionsköket och vårdpersonalen skulle ske. Kostnämnden har funnits i två och ett halvt år. Mat har levererats från Västerås under två års tid. Från produktionsledningen har man successivt försökt ta itu med de brister och avsaknad av standardiserade matsedlar som från början förelåg. En dietist är sedan 2011 anställd bl.a. i syfte att iordningställa en s.k. kostpärm. Tillgång till specialkost Individuella lösningar går oftast att ordna efter kontakt med köket. Det är dock viktigt med snabb återkoppling, då patientens specifika behov behöver uppfyllas relativt snabbt. Individuellt anpassade rätter och önskekost kan dröja upp till ett dygn innan leverans.individuella koster är ibland hopslagna till en och samma rätt, många gånger vegetarisk, vilket innebär att fler livsmedel än nödvändigt tas bort för den enskilda individen. 3

21 4 (18) Det är näringsmässigt riskabelt att ta bort fler livsmedel än nödvändigt i olika eliminationseller specialkoster. Energiinnehåll och balansen mellan de energigivande ämnena i rätterna som ingår i barnmatsedeln kan variera avsevärt, vilket försvårar inställning av insulinbehandling för barn med diabetes. Energiinnehållet i matportionerna är betydligt bättre nu än vid inledningen av samarbetet. Det pågår fortfarande arbete med att näringsberäkna alla koster på olika energinivåer, dock är detta ej klart trots samverkan i 2,5 år. Det saknas näringsberäkningar för proteinreducerad kost samt gelékost.energi- och proteininnehållet i laktovegetarisk kost men framför allt vegankost är generellt lågt. Tidigare hade sjukhuset ett lager av näringsdrycker och sondmat i sin Köksbod. I dagsläget finns inga extra förråd av dessa nutritionsprodukter vilket kan medföra att patienter blir utan sina specifika lösningar i många dagar. Detta påverkar näringsintag och i sin tur tillfrisknande och vårdtider. Efterrätt serveras endast till extra kostnad vilket medför att avdelningarna avstår från att beställaav kostnadsskäl. Efterrätter är ofta lätta att inta för sjuka personer och ett bra alternativ då aptiten tryter. För lång leveranstid av önskekost gör, enligt avdelningspersonal, att man ibland avstår från att beställa; patienten får inte den mat som önskas inom rimlig tid med minskat matintag som följd. Dygnsportion Det behövs ett helhetstänkande kring matsedlar för de olika kosterna. Utöver lunch och middag bör förslag ges på olika frukostalternativ samt mellan- och kvällsmål. Detta erfordras dels som instruktion till vårdpersonal, dels som underlag för näringsberäkningar. Det är inte möjligt att skapa sig en tydlig bild av energi- och näringsinnehåll i en dygnsportion så länge enbart lunch och middag är näringsberäknade. Denna information ska ingå i en s.k. kostpärm. Patientnöjdhet En jämförelse mellan patientmatsundersökningar har gjorts. Jämförelser har endast gjorts av de parametrar som varit med vid samtliga mätningar. Akademiska Enköping Omdöme Generellt nöjd Smak Utseende Temperatur Maten är objektivt sett mer uppskattad vid den senaste mätningen 2011 än vid den som gjordes Det bästa omdömet fick sjukhusmaten

22 5 (18) Det finns data från s.k. KUPP-mätningar åren 2009 och 2010 som tyder på att matkvalitén blivit sämre. I KUPP vägs frågor samman som gäller dels smak och valmöjligheter och dels hur viktiga dessa faktorer är för den enskilde. Prevalensmätningen Dagen nutrition genomförs sedan 2005 regelbundet på sjukhuset. I mätningen undersöks hur pass väl patienternas energiintag kan tillgodoses under vårdtiden. Genom åren har läget varit relativt konstant och visar att endast drygt hälften av patienterna intar mer än 75% av sitt beräknade energibehov. Den senaste mätningen som gjordes 2011 visar dock att endast 47% av patienterna når uppsatt mål, en markant nedgång sedan året innan då siffran var 57%. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande, då sjukdomsrelaterad undernäring leder till minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga och risk för annan sjuklighet och död. I förlängningen leder detta till stora kostnader för vården. Variation Tre veckors matsedel används för de vanligaste kosterna. För barnkliniken har man en veckas matsedel, med möjlighet till andra valmöjligheter. För de patienter som har långa vårdtider alternativt behöver slutenvård frekvent kan tre veckors matsedel upplevas som enformig. För patienter med kort vårdtid har detta mindre betydelse. Det är en utmaning att komponera maträtter som ska passa ett kallmatssystem, då systemet har sina begränsningar. Ännu är inte alla rätter som serveras optimala. Vanlig kritik är att potatisen är okokt, likaså grönsaker. Kötträtter är ibland alltför sega. Patienterna på barnsjukhuset, och även många vuxna, är vana att äta pasta, men det förekommer mycket sällan på matsedeln för tillval. P.g.a. vagnarnas konstruktion i Västerås serveras inte soppa som huvudrätt. Eftersom samma mat serveras i Västerås som i Uppsala blir Uppsala beroende av vagnarnas konstruktion i Västerås och vice versa. Matsedel för patienter med Wilsons syndrom finns inte (har heller aldrig varit ett krav, men patienterna dyker upp då och då). Mat till PKU-patienter kan inte levereras, utan tillagas av personal vid Dietistavdelningen på barnsjukhuset. Dessa diagnoser ingår i Akademiska sjukhusets åtagande för regionvård. Som pedagogisk måltid betraktad är maten inte alltid bra. Råkostutbudet är enformigt, med isbergssallad minst en måltid varje dag. Valmöjligheter av bröd och müsli har varit svårt att påverka. Detta är inte optimalt för vissa diabetiker eller andra relativt friska som under vårdtiden också får undervisning om bra livsmedelsval som sekundärprevention alt för behandling av sin sjukdom. Det förekommer att avdelningar handlar müsli och bröd på egen hand samt tillverkar egna råkostsallader. Dialog med köket De samarbetsformer som idag finns mellanproduktionskök och vårdpersonal på sjukhuset är matsedelsmöten och kostombudsträffar. Vid matsedelsmöten avhandlas frågor kring matsedelns utformning och variation, tillgång till specialkoster och näringsberäkningar samt frågor kring bikomponenter. Kostombudsträffar genomförs ett par gånger per termin och är utformade som informationsmöten. Köket representeras även i nutritionsrådet. Vid ett tillfälle har nutritionsrådets arbetsutskott och produktionskökets ledning mötts. Tidigare stod, enligt överenskommelse med köket, sjukhusets dietister för kostutbildning till avdelningspersonal 5

23 6 (18) varje termin. Kostutbildningen syftar till att vidmakthålla eller öka kompetensen gällande sjukhuskoster hos sjukhusets kostombud. Sådan utbildning har inte givits sedan kostnämnden bildades. En formell struktur för ömsesidigt utbyte saknas. Uppsalas kravspecifikation har inte setts som ett styrande dokument, då den aldrig blivit antaget i kostnämnden. Härmed saknas en gemensam överenskommelse eller ett kontrakt att arbeta utifrån. Patientsäkerhet I Vårdavtalet 2012 anges att inneliggande patienter ska screenas avseende risk för malnutrition. Avsikten är att snabbt kunna vidta åtgärder för att förhindra uppkomst av malnutrition eller behandla den redan undernärde patienten. En förutsättning för att ge det stöd som krävs är bl.a. hög kompetens hos vård- och kökspersonal samt möjlighet till flexibla individuella lösningar med så lite dröjsmål som möjligt. I Vårdavtalet 2012 anges även att samtliga patienter inom hälso- och sjukvården ska bedömas avseende eventuella ohälsosamma matvanor. Detta krav bidrar ytterligare till behovet av ett varierat kostutbud. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår sedan flera år tillbaka i nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus, vilket ställer extra höga krav på vår förmåga att leverera fullgod patientmat utifrån givna rekommendationer. En ny patientsäkerhetslag infördes den 1 januari Syftet med denna är att göra vården säkrare. Det sker bl.a. genom att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. I detta arbete ingår även nutritionsåtgärder. Som ett led i patientsäkerhetsarbetet utgavsocialstyrelsen år 2011 en skrift, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Under 2012 kompletteras publikationen med en föreskrift, vilket innebär att tillsyn kan utföras av Socialstyrelsen med erinran som påföljd för den som inte följer riktlinjerna. Skriften bör således utgöra en gemensam grund för alla som arbetar för fortsatt utveckling av patientkosten på Akademiska sjukhuset. Logistik och arbetsvillkor för vårdpersonalen Flexibilitet Ett argument för att införa kallmats lösningen var att få en större flexibilitet för avdelningarna när maten ska serveras. Dagens system ger dock inte den flexibiliteten då måltidssystemets möjlighet inte utnyttjas fullt ut och är därmed i princip lika oflexibelt vad gäller mattider som den tidigare varmmatsproduktionen. Maten måste delas ut inom 20 minuter efter att den kommit till avdelningen. Om patienten inte är närvarande när maten kommer till avdelningen får maten inte värmas upp på nytt utan kastas. Matbeställning måste göras före kl dagen innan på Akademiska sjukhuset och före kl dagen innan på Lasarettet i Enköping. Om patienten har speciella önskemål s.k. 6

24 7 (18) önskekost kan den beställas, men när maten levereras nästa dag har ofta patienten annat önskemål, då längtan efter en speciell mat är väldigt nu-bundet. Brickor som redan har beställts går inte att avboka. Extra beställning av specialkoster går inte att göra. Vårdpersonalens arbetsinsats Vårdpersonalens totala arbetsinsats på Akademiska sjukhuset är densamma som innan Västeråsmaten infördes, bortsett från beställningsupplägget och leveranstider. På Lasarettet i Enköping har arbetsinsatsen minskat då man gått från kantinsystem till brickdukning, brickdukningen innebär också mindre risk för smittspridning. Dock har arbetsinsatsen på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping ökat vad gäller beställning av mat och bikomponenter. På flera avdelningar på Akademiska sjukhuset finns köksor anställda, dessa har kommit till följd av hygieniska aspekter och för att minska smittspridning. Köksan ställer fram frukost; kokar gröt, ägg, kaffe samt förbereder brickor för de patienter som inte kan komma ut till matsal och äta, serverar de patienter som kommer till matsalen. Bikomponenter, tillgång till förråd, leveranstider, tidpunkt beställningar Beställning av bikomponenter måste ske före kl dagen innan. Denna tidpunkt sammanfaller med frukostutdelningen på avdelningarna. Om beställda varor saknas vid leverans, finns det inte möjlighet att beställa förrän nästa dag. På Akademiska finns inget centralt förråd där personalen kan hämta varor som tillfälligt tagit slut på avdelningarna, lagret togs bort en tid efter samgåendet. Förråden får man istället hålla på avdelningarna och det krävs att någon personal hela tiden har överblick över förrådet. Det har varit svårt att i efterhand finna lösningar till problemet och det händer att man kan få vänta i flera dagar för att få leverans av vissa varor, såsom glutenfria varor och andra speciallivsmedel. Näringsdrycker och sondmat kommer via annan leverantör, även för dessa varor saknas ett gemensamt förråd på sjukhuset. Då varje avdelning håller med ett eget förråd är det svårare att få en bredd på sortimentet. Risken för svinn blir också större, då det är svårt att skatta förbrukningen av vissa varor. I Enköping saknas också förråd, och när mjölk, bröd etc tagit slut får personalen gå ut och handla i vanliga affärer. Kundenkät kring patientkost Landstingsservice har genomfört en kundenkät för servicetjänster, där bl a en kundenkät för kosten ingick. Kundenkäten för patientkost visar på en försämring av omdömena år 2011 jämfört med