Norrån och Sörån. -Bedömning av fiskvandringsförhållanden och förslag på åtgärder
|
|
- Hanna Sundström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norrån och Sörån -Bedömning av fiskvandringsförhållanden och förslag på åtgärder Nedre Smedjan i Norrån Foto: Per Lundström, EKOM AB Projekt: Rapport Norrån och Sörån. fiskvandr.möjligheter Ort och datum: Hörnefors Utförare: EKOM AB Uppdragsansvarig: Per Lundström Uppdragsansvarig EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors
2 2 (20)
3 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND MATERIAL OCH METODER RESULTAT FÖREKOMMANDE FISKARTER FISKVANDRINGSFÖRHÅLLANDEN I NORRÅN Sågdammen Manifakturdammen Övre Hammaren Kvarntorpet Högfallet Storsjödammet FISKVANDRINGSFÖRHÅLLANDEN I SÖRÅN Västerå Kvarn FÖRSLAG PÅ PRIORITERING AV ÅTGÄRDER REFERENSER BILAGOR Bilagor: 1. Tabell Förekommande fiskarter i Norrån och Sörån 2. Tabell Beräknade fallhöjder 3. Figur Vattenföring i Norrån 4. Karta över Norrån och Sörån samt ungefärligt läge på platser där fiskvandringsförhållanden bedömts. 3 (20)
4 4 (20)
5 1 Bakgrund Åarna Norrån och Sörån mynnar intill varandra i Åvikebukten öster om Timrå. Åarnas vattenföring och fallhöjd har sedan lång tid tillbaks nyttjats för drift av bl.a. kvarnar, smedjor samt produktion av el. De flesta av verksamheterna har dock lagts ned och idag återstår endast ett mindre kraftverk i Norråns nedersta del. Ett flertal av lämningarna från tidigare verksamhet är klassade som fornlämningar. Sedan slutet av 90-talet har fiskvandringsförbättrande åtgärder utretts. Fiskvägar har också anlagts i Norrån vid Sågdammen och Kvarntorpet. Timrå kommun gav hösten 2015 EKOM i uppdrag att bedöma fiskvandringsförhållandena på sex olika platser i Norrån och Sörån samt vid behov föreslå åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för fiskvandring. 2 Material och metoder Fältarbeten genomfördes av Mats Andersson och Per Lundström, EKOM AB. Fiskvandringsförhållanden bedömdes på 6 platser i Norrån och 1 plats i Sörån. Fiskvandringsmöjligheter enligt referensförhållandet bedömdes med hjälp av avvägning av fallhöjd och antagande av fallprofiler. Fiskarter förekommande i åarna har beskrivits med hjälp av resultat från elfisken (meddelade av Timrå Kommun) samt observationer av fiskvandring i framförallt nedre delen av Norrån. Nuvarande fiskvandringsmöjligheter bedömdes genom en jämförelse av nuvarande förhållanden med olika fiskarters vandringskapacitet beskrivet bl.a. av Havs- och vattenmyndigheten. 3 Resultat 3.1 Förekommande fiskarter I Sörån har arterna flodnejonöga, bäcknejonöga, ål, öring, bäckröding, gädda, lake, stensimpa och mört fångats på elfiske. I Norrån har arterna öring, gädda, stensimpa, abborre, braxen, löja och mört fångats vid elfiske (bilaga 1). Enligt uppgift vandrar öring, flodnejonöga och ål från havet upp i Norrån. Gädda och lake har då och då observerats vandra upp till Sågdammen i Norrån. I Sörån vandrar enligt uppgift öring och flodnejonöga upp från havet (Holm muntligt ). 5 (20)
6 3.2 Fiskvandringsförhållanden i Norrån Sågdammen Figur 1. Fiskvägen i Sågdammen Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har en lutning av ca 6%. Dammens fallhöjd uppmättes till ca 3,0 m. Indämd sträcka beräknades till ca 150 m vilket motsvarar en medellutning på ca 2% (bilaga 1). Lutning om 5-6% kan passeras av en snabbsimmande art som öring (HAV 2013). Även fiskarter som ål och flodnejonöga kan ha passerat platsen. Platsens lutning och sannolika vattenhastighet gör det troligt att andra fiskarters vandring varit mycket begränsad. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Förhållanden för uppströms fiskvandring bedömdes vara sämre än referensförhållandet med anledning av bl.a. följande: För låg vattenföring i förhållande till fiskvägens utskovsarea. Avsaknad av bottenutskov. Relativt hög steghöjd (40 cm) Alltför högt fallhöjd från nedersta steg till bäckfåra. Drivgods som blockerade vattenintaget till fiskvägen. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes vara sämre än referensförhållandet med anledning av att vatten tappades genom luckor, kraftverket och fiskvägen. I fiskvägen var vattenföring i förhållande till utskovens area alltför liten. Intagstuben var försedd med lutande galler med spaltöppning om ca mm vilket kan antas hindra fisk med längd överstigande cm från att passera genom turbin. 6 (20)
7 Åtgärder Öka tappningen av vatten genom fiskvägen. Daglig kontroll av att fiskvägen ej sätts igen av drivgods samt att fiskvägens vattenföring prioriteras framför spill genom luckor. Anpassa fiskvägen för den lägre vattenföring som i Norrån är vanlig under fiskvandringstid (se bilaga 3). Rådande vattenföring i Norrån gör att en del steg kan delas upp på två utan att turbulens i stegen blir för hög. Preliminärt kan steghöjden minskas till ca 30 cm genom avdelning av steg. Sätt igen de utskov som mynnar mellan botten och ytutskoven. Ta upp nya utskov närmare botten. Höj vattenytan nedströms nedersta steg. Ev iläggning av sten i botten på fiskvägen. Bedömning av åtgärders effekt på fiskvandringsförhållanden Genomförda åtgärder bedöms preliminärt kunna förbättra förutsättningar för såväl uppströms som nedströms fiskvandring så att dessa kan motsvara- eller ligga nära referensförhållandets fiskvandringsförhållanden. 7 (20)
8 3.2.2 Manufakturdammen Figur 2. Manufakturdammen i Norrån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har en lutning av ca 5-6%. Dammens fallhöjd uppmättes till ca 1,7 m. Indämd sträcka beräknades till ca 110 m vilket motsvarar en medellutning på ca 1,5% (bilaga 1). Lutning om 5-6% kan passeras av en snabbsimmande art som öring (HAV 2013). Även fiskarter som ål och flodnejonöga kan ha passerat platsen. Platsens lutning och sannolika vattenhastighet gör det troligt att andra fiskarters vandring varit mycket begränsad. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Dammens fallhöjd utgör definitivt vandringshinder. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. Åtgärder Bortagande av sten för fördelning av fallhöjd på nuvarande indämda sträcka om ca 110 m. Restaurering av dammbyggnad i utskov för förhindrande av ytterligare erosion/skador på dammbyggnad. Bedömning av åtgärders effekt på fiskvandringsförhållanden Åtgärden förbättrar förutsättningar för uppströms fiskvandring så att dessa motsvarar referensförhållandets. 8 (20)
9 3.2.3 Övre Hammaren Figur 3. Övre Hammaren i Norrån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har en lutning av ca 4-5%. Dammens fallhöjd uppmättes till ca 1,7 m. Indämd sträcka beräknades till ca 40 m vilket motsvarar en medellutning på ca 4,4% (bilaga 1). Lutning om 4-5% kan passeras av en snabbsimmande art som öring (HAV 2013). Även fiskarter som ål och flodnejonöga kan ha passerat platsen. Platsens lutning och sannolika vattenhastighet gör det troligt att andra fiskarters vandring varit mycket begränsad. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Dammens fallhöjd utgör definitivt vandringshinder. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. Åtgärder Bortagande av sten för fördelning av fallhöjd på nuvarande indämda sträcka om ca 110 m. Restaurering av dammbyggnad i utskov för förhindrande av ytterligare erosion/skador på dammbyggnad. Bedömning av åtgärders effekt på fiskvandringsförhållanden Åtgärden förbättrar förutsättningar för uppströms fiskvandring så att dessa motsvarar referensförhållandets. 9 (20)
10 3.2.4 Kvarntorpet Figur 4. Kvarntorpet i Norrån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har en lutning av ca 11-12%. Dammens fallhöjd uppskattades till ca 1,0 m. Indämd sträcka beräknades till ca 30 m vilket motsvarar en medellutning på ca 3%. Totalt sett bedöms Kvarntorpet ha haft en fallhöjd på ca 4,5 m fördelat på en sträcka av ca m vilket motsvarar en medellutning om 7,5 9% (bilaga 1). Lutning om 10% är normalt svårt att vandra genom även för snabbsimmande arter som öring. Sannolikt fördelades vattnet i referensförhållandet i flera små delfåror mellan stora stenblock vilket ytterligare kan ha försvårat uppströms passage. Kvarntorpet bedöms ha utgjort partiellt eller definitivt vandringshinder. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Vid besökstillfället var vattenföringen i fiskvägen alltför låg. Fiskvägens vattenintag var blockerat med drivgods. Även vid normal vattenföring erbjuder fiskvägen sannolikt svåra passager med bl.a. små turbulenta steg och höga steghöjder. Bedömning av fiskvägens funktion försvårades dock av att dess vattenföring var alltför låg. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. 10 (20)
11 Åtgärder I första hand föreslås att tappningen av vatten genom fiskvägen ökas. Vidare bör daglig kontroll av fiskvägen ske så att den ej sätts igen av drivgods samt att fiskvägens vattenföring prioriteras framför spill genom luckor. Åtgärdas fiskvandringen i nedströms 3 liggande dammar motiveras ev att göra mindre fiskvandringsförbättrande justeringar av fiskvägen. Bedömning av åtgärders effekt på fiskvandringsförhållanden Fördelning av mer vatten till fiskvägen kan ev göra fiskvägen vandringsbar för t.ex. öring. 11 (20)
12 3.2.5 Högfallet Figur 5. Högfallet i Norrån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har på en ca 20 m lång sträcka en fallhöjd av ca 4,5 m vilket motsvarar en lutning brantare än 20%. Partiet utgör definitivt hinder för uppströms vandring. Ca 40 m uppströms fallet ligger en damm. Dammen hade vid tillfället en fallhöjd om ca 0,9 m vilket skapats genom indämning av ca 10 m uppströms samt muddring nedströms (bilaga 1). Högfallet bedöms i referensförhållandet ha utgjort definitivt vandringshinder för fisk. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Såväl fallet som dammen utgör definitiva vandringshinder. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. Åtgärder Med anledning av fallets närhet till dammen föreslås inga åtgärder. 12 (20)
13 3.2.6 Storsjödammet Figur 6. Storsjödammet i Norrån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen vid dammläget bedömdes ha en relativt låg lutning. Forsen bedömdes i referensförhållandet ha varit vandringsbar för samtliga förekommande arter. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Kvarvarande konstruktion av Storsjödammet hindrar inte uppströms fiskvandring. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. Åtgärder Inga ytterligare fiskvandringsbefrämjande åtgärder föreslås. 13 (20)
14 3.3 Fiskvandringsförhållanden i Sörån Västerå Kvarn Figur 7. Västerå Kvarn med tillhörande damm i Sörån Bedömt referensförhållande för uppströms fiskvandring Forsen nedströms dammen har en lutning av ca 4-5%. Dammens fallhöjd uppmättes till ca 3,0 m. Indämd sträcka beräknades till ca75 m vilket motsvarar en medellutning på ca 4% (bilaga 1). Lutning om 4-5% kan passeras av en snabbsimmande art som öring (HAV 2013). Även fiskarter som ål och flodnejonöga kan ha passerat platsen. Ca 100 m från åns mynning i havet finns ett partiellt vandringshinder. Nuvarande förhållande för uppströms fiskvandring Dammens fallhöjd utgör definitivt vandringshinder. Nuvarande förhållande för nedströms fiskvandring Förhållanden för nedströms fiskvandring bedömdes motsvara referensförhållandets. Åtgärder Borttagande av damm helt eller delvis och återskapande av 75 m forsparti i uppströms riktning. Branta strandbrinkar försvårar anläggande av ett motsvarande 75 m långt omlöp. 14 (20)
15 Bedömning av åtgärders effekt på fiskvandringsförhållanden Åtgärden förbättrar förutsättningar för uppströms fiskvandring så att dessa motsvarar referensförhållandets. 3.4 Förslag på prioritering av åtgärder Preliminärt föreslår EKOM att åtgärder genomförs med nedanstående prioritering: 1. Fastläggande av ansvar samt rutiner för drift och skötsel av fiskvägarna i Sågdammen och Kvarntorpet. a. Maximalt med vatten i fiskvägarna b. Daglig tillsyn av fiskvägarna och vid behov rensning av drivgods som blockerar vattenintag eller utskov. 2. Ombyggnation av fiskvägen i Sågdammen. 3. Borttagande av dämmande effekt i dammar i Manufakturdammen och Övre Hammaren. 4. Borttagande av dämmande effekt i dammen hörande till Västerå kvarn. 5. Ev genomförande av mindre åtgärder i Kvarntorpet. Viktigaste åtgärden utgörs av Åtgärd 1. Kan ej Åtgärd 1 utföras minskar nyttan med genomförande av Åtgärd 2, 3 och 5. Alternativ till föreslagna åtgärder i Manufakturdammen och Övre Hammaren ( Åtgärd 3 ) samt Västerå Kvarn ( Åtgärd 4 ) bedöms som svårare och sannolikt mer kostsamma att genomföra. Risken för återkommande kompletterande arbeten bedöms som högre. Vid anläggande av någon form av tekniska fiskvägar kommer frekvent tillsyn och skötsel att krävas. Behovet av tillsyn och skötsel bedöms vara högt bl.a. med anledning av att bäver finns i båda åarna. Kan ej befintliga dammars dämmande effekt i Manufakturdammen och Övre Hammaren samt Västerå Kvarn tas bort av kulturmiljöskäl kan det tyckas rimligt att Vattenmyndigheten klassificerar vattenförekomster intill dessa vandringshinder som kraftigt modifierade vatten. 15 (20)
16 4 Referenser HAV Havs- och vattenmyndigheten Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar. Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:14. Holm Holm Lars. Åvike Bruk. Muntligt (20)
17 5 Bilagor Bilaga 1. Förekommande fiskarter i Norrån och Sörån. Förekommande fiskarter Sörån Art Obs elfiske nejonögonfiskar 9 - flodnejonöga 9 Ja bäcknejonöga 3 - ål 9 - öring 55 Ja bäckröding 3 - gädda 23 - lake 6 - stensimpa 57 - mört 3 - Förekommande fiskarter Norrån Art Obs elfiske öring 6 Ja gädda 412 Upp till sågdammen stensimpa 6 - abborre braxen löja mört flodnejonöga 0 Ja ål 0 Ja lake 1) Muntligt Lars Holm Noterad vandring från havet 1) Noterad vandring från havet 1) 0 Upp till sågdammen 17 (20)
18 Bilaga 2. Beräknade fallhöjder Nedströms damm Indämt område Norrån Sträcka Fallhöjd Lutning Indämd sträcka Fallhöjd Bedömd medellutning Sågdammen 30 1,89 6,30% 150 3,00 2,00% Manufakturdammen 25 1,41 5,64% 110 1,68 1,53% Övre hammaren 22 1,00 4,55% 40 1,74 4,35% Kvarntorpet 30 3,50 11,67% 30 1,00 3,33% Högfallet 20 4,50 22,50% 10 0,90 9,00% Storsjödammet Vandringsbart -ej avvägt Nedströms damm Uppströms damm Sörån Sträcka Fallhöjd Lutning Indämd sträcka Fallhöjd Bedömd medellutning Västerå Kvarn 22 0,97 4,41% 75 3,00 4,00% Bilaga 3. Vattenföring i Norrån 18 (20)
19 Bilaga 4. Karta över Norrån och Sörån samt ungefärligt läge på platser där fiskvandringsförhållanden bedömts. 19 (20)
20 EKOM AB Hörnefors Företagscentrum Hörnefors
Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merFörstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Läs merNybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla
Nybroån Sjöbo Tomelilla Köpingebro Ystad Fina förutsättningar Fallhöjd Flöde-kvalitet Belägenhet Fiskfauna höga värden Abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga?, gädda, id, lake?, sik?, skrubbskädda,
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merSamrådsunderlag. avseende fiskvandringsåtgärder i Storsjö regleringsdamm
Samrådsunderlag avseende fiskvandringsåtgärder i Storsjö regleringsdamm Projekt: Underlag för undersökningssamråd. Ort och datum: Hörnefors 2018-10-16 Utförare: EKOM AB Uppdragsansvarig: Per Lundström
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merRAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Läs merMiljöhänsyn vid dammar och kraftverk
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merRapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)
2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merWetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar
Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merRAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merrapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merMILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1
MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merSammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven
2016 Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven Datum: 2017-02-27 1 Sammanfattning Under 2016 passerade totalt 7280 laxar och 264 öringar förbi Fällfors i Byskeälven. Vandringen var som
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merStorfallet konsekvensutredning
Skellefteå Kraft AB Storfallet konsekvensutredning Påverkan på vattenintag vid utrivning av damm Uppdragsnr: 105 17 36 Version: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare:
Läs merMedbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!
Medbogardialog Attarpsdammen Välkomna! Agenda Bakgrund Idag Utmaningar Framtiden Bakgrund Dammen anlades på 1920-talet tillsammans med ett mindre kraftverk för att förse Attarps gård med elektricitet Dammen
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merFiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb
Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merSamrådshandling Förslag till miljökonsekvensbeskrivning åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken.
Samrådshandling Förslag till miljökonsekvensbeskrivning åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Samrådshandling Förslag till miljökonsekvensbeskrivning - Åtgärdande av vandringshinder för
Läs merANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Läs merMerlobäckens biologiska förhållanden
2017-11-27 Merlobäckens biologiska förhållanden Överst en öring fångad i Merlobäcken 2017-10-24, därunder ett vuxet flodnejonöga i samband med lek och underst larver av flodnejonöga Erik Sjölander Fisk
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merPotentiella förbättringar av fiskväg vid utloppet av Västra Nedsjön.
Bilaga 4 UPPDRAG Västra Nedsjön Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1311670000 UPPDRAGSLEDARE Helen Eklund UPPRÄTTAD AV Peter Rivinoja, Sweco Environment Lars Pettersson, TerraLimno gruppen AB DATUM 2015-02-13 Potentiella
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merBilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken
Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken Bedömning av åtgärder för att nå god ekologisk status i Mölndalsån Stensjön
Läs merFiskevårdsteknik AB FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING Lund
FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 3 Kaprifolievägen, 7 38 Lund. Telefon 6 7. Epost: info@fvt.se FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING 8 Inledning Västerdalälven avvattnar ett stort
Läs merMiljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se
Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en
Läs merFiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merUtredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun
Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merDOM 2014-03-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-03-07 Stockholm Mål nr M 9888-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr M 6065-08, se bilaga A KLAGANDE
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merProjektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Läs merProvfiske i Taxingeån 2015
En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs merNr 10: Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder.
Nr 10: 2014 Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 Uppföljning av genomförda åtgärder. VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från
Läs mer