STRATEGI FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRATEGI FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN"

Transkript

1 Projektet har fått ekonomiskt stöd från Tillväxtverket STRATEGI FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN CLAES BOMAN OCH PETER ENGLÉN SAMHÄLLSNYTTA AB 1(26)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BETYDELSEN AV KKN FÖR REGIONEN UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Utmaningar Möjligheter STRATEGI FÖR KKN I JÖNKÖPINGS LÄN Tolv punkter Kulturell infrastruktur Attityder och förståelse Talanger Spets Eldsjälar Infrastruktur Fokusområden Utbildning Marknad Mötesplatser Snabba pengar och processledare Gemensam och långsiktig strategi med tydligt ledaransvar och finansiella resurser SAMMANFATTNING OCH MÅL MÅLBILDER TID- OCH AKTIVITETSPLAN (26)

3 1. INLEDNING Det här dokumentet innehåller en strategi för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Jönköpings län (Region Jönköping). Vi inleder med att förklara begreppet KKN, betydelsen av KKN för Jönköpings län samt vilka utmaningar och möjligheter regionen står inför i utvecklandet av de kulturella och kreativa näringarna. De kulturella och kreativa näringarna tillhör de snabbast växande branscherna både i Sverige och globalt. I motsats till utvecklingen inom den traditionella industrin är det en tillväxt som skapar många nya jobb och som attraherar unga människor. Inom västvärlden lägger vi allt större del av vår disponibla inkomst på upplevelser och produkter med högt kreativt innehåll exempelvis kläder, möbler, resor och personliga attribut. Kärt barn har många namn och en av svagheterna med KKN-begreppet är att det saknas en allmänt accepterad definition. Andra begrepp som ofta används som synonymer för, eller för vissa delar av, KKN är upplevelseindustrin, kulturindustrin och den kreativa sektorn. På engelska används begreppen; Creative Industries, the Experience Economy och Cultural Industries. Många lokala och regionala projekt under 2000-talet har strandat på försöken att skapa en tydlig definition och alltför mycket tid har lagts ned på detta. Vi får helt enkelt acceptera att begreppet inte är helt enkelt. Det är lätt att konstatera är att KKN inte är en homogen sektor, utan att förutsättningarna för utveckling och tillväxt ser väldigt olika ut för t ex scenkonsten, arkitekturen, industridesign och turistnäringen. KKN spänner över ett brett kommersiellt spektra, där olika branscher har olika affärslogiker. Generellt kan man säga att ju närmare den fria konstutövningen och offentliga finansieringen man kommer, ju mindre är drivkraften vinst och expansion. Ju närmare den privata marknaden och de direkta samarbetena med övriga näringslivet, ju fler större stabila företag hittar vi, t ex hotellkedjor, arkitektkontor, designkontor och pr-byråer. Det stora antalet företag inom KKN är så kallade mikroföretag med 1-5 anställda. I vissa branscher är tillväxtpotentialen enorm om man lyckas. Vissa växer till miljonföretag. Andra är närmast att betrakta som hobbyföretag. Inte olikt andra branscher inom tjänstesektorn. De flesta KKN-företagen är mycket kunskapsintensiva. Egenföretagarna och de anställda är ofta högskoleutbildade och har genom eget intresse skapat sig stora kunskaper och färdigheter inom sina specialområden. Inom många områden inom KKN är marknaden global och är man duktig inom ett specialområde, eller om man slår igenom stort, är världsmarknaden öppen oavsett var man bor. Viktigt för kreatörerna är dock att de befinner sig i en miljö och ett sammanhang som uppfattas som kreativt. Vi använder Tillväxtverkets branschindelning, där KKN definieras som arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 3(26)

4 2. BETYDELSEN AV KKN FÖR REGIONEN KKN är viktigt för den regionala och lokala utvecklingen på flera sätt; t ex jobben, turistintäkter, identitetsskapandet, en god livsmiljö, för att få unga människor att stanna och återvända, öka upplevelseinnehållet i traditionella produkter och en diversifiering av näringslivsstrukturen. Jönköpings län är ett produktionscentrum i Sverige med lång tradition inom trä- och verkstadsindustri. Men jämfört med övriga regioner i Sverige har Jönköpings län en låg andel KKN-företag och verksamma inom sektorn. En stärkt KKN-sektor kan vara ett viktigt strukturellt komplement till den traditionella industrin. Den senaste lågkonjunkturen visade sårbarheten för verkstadsindustrin i den allt mer globaliserade ekonomin och länet drabbades hårdare av arbetslöshet än de flesta regioner i Sverige. Utvecklingen inom verkstadsindustrin pekar också på allt större automation och att det inte kommer att gå att räkna med en stabil jobbtillväxt inom den sektorn. En utveckling av KKN kan bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt i länet, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Turismen är idag viktigare för den svenska bytesbalansen än bilindustrin. Den omsätter idag 253 miljarder kronor i Sverige och har en potential att fördubblas till år 2020, enligt Svensk Turism. De flesta turister som kommer till Jönköpings län kommer antingen för att delta i mötesaktiviteter eller för naturupplevelserna. Region Jönköpings identitet är splittrad. Småland är ett starkt varumärke, men delas med många andra och kan inte användas av hela regionen. I det varumärkesarbete som påbörjats för regionen lyfts särskilt entreprenörsandan och kreativiteten fram i slogans som The Creative Heart of Sweden. KKN kan användas för att stärka ett varumärke genom bl a storytelling, bilder, filmer, utveckling av turistattraktioner och starka kulturprofiler. Det är kommunernas, landstingets och regionens uppgift att skapa goda livsmiljöer för att få folk att stanna, trivas och flytta till sin stad/region. De flesta kommuner i länet är idag utflyttningskommuner där de unga lämnar tidigt, särskilt unga kvinnor. Vikande befolkningsunderlag slår hårt på möjligheterna att upprätthålla social service och gör det svårt för företagen att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det är lätt att hamna i en ond spiral. Det stora problemet är dock inte att de unga flyttar för utbildning och för att se sig om, det har de unga alltid gjort. Problemet är om de inte kommer tillbaka. Flera forskare har under de senaste åren påvisat sambanden mellan andelen invånare sysselsatta i kreativa näringar och den lokala/regionala ekonomins utveckling där hög andel kreativt sysselsatta ger hög tillväxt, högre snittlöner, fler innovationer mm. Omvänt gäller att en liten andel verksamma i kreativa näringar ger sämre förutsättningar. Den globaliserade ekonomin gör det allt svårare att prismässigt konkurrera med t ex Asien och Östeuropa vad gäller standardiserade produkter. Den svenska industrins framtid handlar till mångt och mycket om att vi kan ta fram produkter med högt forsknings- och/eller upplevelseinnehåll. Traditionellt har vi satsat stort på det högteknologiska spåret. Kostnaderna för forskning har ökat med nästan 100 % i Sverige sedan mitten av 1990-talet och uppgår till ca 100 miljarder per år. Det är dock sämre ställt med förståelsen för, och satsningar på, att öka upplevelseinnehållet i svensk industri. Detta trots många nya 4(26)

5 innovativa företagsidéer inom KKN exempelvis; H&M, IKEA, Polar Music och nu senast Spotify. Sverige är en stormakt inom musik, och världens tredje största musikexportör efter USA och England. På modesidan har vi en rad företag som Filippa K, Nudie, Acne, Weekday, Odd Molly och Whyred. Inom reklam har svenska företag gjort sig kända som innovativa och duktiga och tar regelbundet hem internationella priser. Stora delar av näringslivet i Jönköpings län fungerar som underleverantörer till större industrier med egna forsknings- och designkontor. Det kan skapa ett beroende och en sårbarhet, vilket också visade sig i lågkonjunkturen som startade Företagen med egna produkter klarade sig bättre än de utpräglade underleverantörerna. Renodlade produktionsföretag kan stärkas genom samarbeten med KKN. Företag inom KKN bidrar till att öka upplevelseinnehållet i den traditionella industrin. 3. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER Nedan beskrivs utmaningar och möjligheter inom KKN i Jönköpings län. 3.1 Utmaningar En utmaning i formuleringen av en strategi för KKN i Jönköpings län är att det är oklart vem som skulle kunna ta på sig en tydlig ledarroll för att kraftsamla och tillhandahålla nödvändiga resurser för att genomföra strategin. Länet utgör inte heller en ekonomiskt funktionell region med en arbetsmarknad. Vid sidan av Jönköping med närmast omgivande kommuner består länet av tre mer eller mindre sammanhängande lokala arbetsmarknader. Länet består av en stark centralkommun och många små kommuner. Det är viktigt att initiativ sprids till samtliga kommuner och inte enbart fokuseras till Jönköping. Givetvis kommer vare sig kostnader för eller vinster av strategin kunna fördelas med millimeterrättvisa. Inom vissa områden är samarbetet bra mellan kommunerna och inom andra obefintligt och ett utvecklats samarbete kring KKN i Jönköpings län saknas idag. Jämfört med andra regioner har Jönköpings län färre kreatörer och kulturarbetare än genomsnittet. I rapporten Kartläggning av Jönköpings kulturella DNA konstateras att det bara i Jönköpings kommun saknas 550 personer sysselsatta inom kultursektorn, jämfört med genomsnittet i Sverige. Man konstaterar också att tillväxten inom KKN är lägre än i jämförbara kommuner. Hade kommunen haft samma tillväxt som jämförbara kommuner skulle ytterligare ca 250 jobb ha skapats sedan Det finns inte heller någon tydlig bransch inom KKN där länet är framträdande. Som ett resultat av det är det också svårt att identifiera individuella exempel på excellens inom något framträdande område. I Kairos Futures rapport Jönköpings län i ett omvärldsperspektiv konstateras att regionens svagaste sidor relativt andra regioner i Sverige är antalet sysselsatta i växande kunskapsbranscher, kulturella/personliga tjänster, serveringstillstånd, utbildningsnivå och nyföretagande. Däremot ligger Jönköping högt vad gäller sysselsättningsgrad och föreningsliv. Kunskapen om de kulturella och kreativa näringarna är generellt låg inom samtliga förvaltningar på regional, landstings- och kommunal nivå liksom hos företag, stödsystem och allmänheten. Det finns också fördomar om att det inte är riktiga jobb och att de tjänster som KKN-företagen erbjuder är onödiga/överflödiga. Konsumtionsmönstren är också något annorlunda än i andra regioner, mer präglade av kultur och utbildning. Ju högre andel 5(26)

6 högutbildade, ju högre konsumtion av kultur. Det kan göra det svårt för nyetablerade KKNföretag att skapa en hemmamarknad. Trots den höga andelen företagande är man i länet mindre bra på att starta nya företag och då framförallt kvinnligt företagande. Kvinnor är mer benägna att starta företag inom tjänstesektorn och KKN än inom exempelvis traditionell verkstadsindustri. En tröskel för nystart kan vara att det råder en kultur med manliga värderingar samt att stödsystem för nyföretagandet i länet inte har tillräckligt mycket kunskap om KKN. Även om kommunerna och landstingen satsar på ungdomskultur och estetiska- /mediautbildningar på gymnasiet så finns få högre utbildningar inom KKN i länet som kan hålla talanger kvar och rekrytera nya talanger till regionen. Ytterligare en utmaning är att det saknas naturliga mötesplatser för KKN-aktörer att utveckla idéer och etablera företag. Något positivt, men som också är en utmaning, är upplevelsen av att allt går bra nu. Något som späs på i de lokala och regionala planeringsdokumenten. I tillväxtpolitik för Region Jönköping konstateras att program, analyser och diskussioner om möjliga hot, osäkerhet och konflikter är mycket sparsamma. Flertalet kommuner och tillhörande omvärld ger närmast ett fridfullt intryck. De flesta regioner som på senare åren har utvecklat sina kulturella och kreativa näringar har antingen varit naturliga tillväxtnoder med stark inflyttning eller stått inför en påtvingad strukturomvandling och ekonomisk kris. 3.2 Möjligheter Å andra sidan finns det en rad möjligheter. Nya möjliga mötesplatser som är på gång är t ex; Spira, Vandalorum och Gummifabriken. Det finns också en rad turistaraktioner i länet, t ex Gränna/Visingsö, Eksjö trästaden, Isaberg och High Chaparral. De har stor potential att utvecklas ytterligare. Det har även Möbelriket/Vandalorum, Store Mosse och naturturismen. Elmia har gjort Jönköping till den tredje största konferensstaden i Sverige och drar hundratusentals besökare till regionen varje år. Jönköping har också fler hotell än de flesta städer. Det geografiska läget med närhet till Malmö- /Köpenhamsregionen, Göteborg och Stockholm gör det möjligt att skapa relativt stora marknader och locka människor från dessa regioner om man har ett bra erbjudande. Om framtiden ligger i att kunna kombinera de kreativa näringarna med traditionell industri har regionen mycket att erbjuda. Idag existerar en regional obalans mellan kreativitet och produktion. De kreativa näringarna är i huvudsak koncentrerade till storstadsregionerna, som å sin sida saknar industriell produktionskapacitet. Om industrin är beredd att öppna upp sina produktionsresurser och inleda nya utvecklingssamarbeten med de kreativa industrierna skulle Jönköpings län kunna bli ett nationellt centrum för tillämpad kreativitet som i sin tur skulle kunna skapa nya produkter och företag på liknande sätt som olika science parks skapar samarbeten genom tillämpad forskning för att utveckla industrin. 4. STRATEGI FÖR KKN I JÖNKÖPINGS LÄN Strategin för KKN i Jönköpings län bygger på 12 punkter som är nödvändiga för en utveckling av näringen i regionen. För att strategin skall kunna genomföras behöver vi fokusera på en rad samordnande åtgärder inom ramen för de tolv punkterna. Det räcker inte att göra enstaka insatser om man ska skapa en långsiktig tillväxt inom KKN. 6(26)

7 De kulturella och kreativa näringarna kan liknas vid ett ekosystem där de olika delarna är beroende av varandra för tillväxt och överlevnad. Ett mindre slutet system kräver mer stöd och initiativ utifrån än ett stort, precis som ett litet akvarium kräver mycket mer skötsel än ett stort. Målet med strategin är att skapa de rätta förutsättningarna för tillväxt och öka storleken på KKN-sektorn inom Jönköpings län, så att den fortsatta utvecklingen blir mer och mer självgående. 4.1 Tolv punkter De tolv viktigaste punkterna för en utveckling av KKN i Jönköpings län är: 1. Kulturell infrastruktur 2. Attityder och förståelse 3. Talanger 4. Spets 5. Eldsjälar 6. Infrastruktur 7. Fokusområden 8. Utbildning 9. Marknad 10. Mötesplatser 11. Snabba pengar och processledare 12. Gemensam och långsiktig strategi med tydligt ledaransvar och finansiella resurser I följande avsnitt förklaras respektive punkt, varför punkten är viktig för KKN i Jönköpings län och förslag redovisas på hur respektive punkt bör stärkas i länet Kulturell infrastruktur Basen för de kulturella och kreativa näringarna är det offentliga kulturlivet, barnoch ungdomsverksamhet och föreningslivet. Här föds intresse, utvecklas talanger och skapas förutsättningar för framtida konsumtion av kultur och kreativitet. Man kan också se offentlig- och föreningskultur som basen för de kulturella och kreativa näringarna. Det svenska musikundret kan tydligt härledas till utbyggnaden av den kommunala musikskolan, det utvecklade föreningslivet och de möjligheter som har givits unga musiker att repa på ungdomsgårdar och föreningslokaler. Utan en kulturell bas finns få möjligheter att utveckla bärkraftiga näringar och innovativa företagare. Det offentliga har också en viktig roll som konsument av tjänster och produkter för KKN. För att utveckla näringarna krävs att de offentliga aktörerna behandlar KKN-företag på samma sätt som man behandlar andra företag. Kulturaktörer bidrar till såväl medborgarnas välbefinnande, kommunernas varumärkesuppbyggnad och regionens image och bör ses som en viktig del av samhällets infrastruktur. Kommunerna i Jönköpings län ligger lågt vad gäller satsade resurser på kultur, men detta uppvägs till viss del av det aktiva föreningslivet. Det kan vara farligt. Tydliga trender visar att engagemanget i frivilligsektorn stadigt minskar i övriga landet vilket kan bli ett hot även i Jönköpings län på sikt. Det är viktigt att kommunerna upprätthåller en hög ambition vad gäller barnoch ungdomskultur och använder sin köpkraft för att betala för kultur för att KKN-strategin ska lyckas i längden. Det är också viktigt att kulturen får bibehålla sin fria ställning i samband med att de statliga resurserna regionaliseras. Kulturen ska verka på kulturens villkor, och inte styras alltför hårt av politisk hänsyn. Varje kommun kan inte bygga sina egna kulturella strukturer utan de resurser som finns bör ses som gemensamma. Till exempel måste Landstingets och Jönköpings kommuns satsningar på bl a SMOT och det nya kulturhuset Spira ses som viktiga resurser för hela regionen, inte bara något för Jönköpingsborna. I aktivitetsstrategin för Jönköpings Stadsbyggnadsvision 2.0 konstateras att Kultur är en mycket stark 7(26)

8 konkurrenskraft och Jönköpings tillgångar för att stå sig i den konkurrensen är en fråga för hela regionen Det gäller också att de övriga satsningar som görs i länet, t ex Gummifabriken i Värnamo, Vandalorum och Länsmuseet, får tillräckliga resurser för att bedriva högkvalitativa verksamheter och att pengarna inte enbart räcker till att bygga nya fina byggnader. Nya strukturer för gemensamma kulturella satsningar kan vara det kitt som krävs för att bygga upp en regional identitet. Privata finansiärer har blivit en allt viktigare del av finansieringen av större kulturprojekt, som t ex Vandalorum och Spira, men för att locka privat kapital krävs oftast ett starkt och tydligt engagemang från det offentliga. I samarbetet med privata aktörer bör det offentliga också vara beredd att rucka på invanda strukturer och avstå från att behandla kulturinstitutionerna och eventuella nya mötesplatser som en del av den kommunala förvaltningen. Framtagandet av den regionala kulturplanen för Jönköpings län och regionaliseringen av de statliga medlen kan bli viktiga verktyg för att öka samarbetet i regionen för att optimalt utnyttja de resurser som finns för kultur. Men för att lyckas med detta krävs utvecklade samarbetsstrukturer och en tydlig politisk vilja att samarbeta. Det gäller också att undvika att regionalisering av kulturpengarna resulterar i onödig byråkratisering. I utvecklandet av nya samarbetsstrukturer och en gemensam regional kulturstrategi är det viktigt att göra tydliga kopplingar till utvecklingen av KKN-sektorn, som kan ses som en påbyggnad eller komplement till kulturpolitiken. Kulturen behöver näringsidkare inom KKN och KKN-företagen behöver kulturen för att utvecklas. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Kulturell infrastruktur; Samordna kultursatsningarna i länet och säkra att stora satsningar uppfattas som allas angelägenhet i regionen. Utveckla/bygg upp en samarbetsorganisation för regional utveckling av kulturen. Stärk avsnittet om KKN i kulturplanen. Skriv in kopplingar till KKN i samtliga kommunala styrdokument och kommunprogram för att poängtera att KKN är en vital del av regionens utvecklingsstrategi. Sätta som mål att alla kommuner i länet ska vara bland topp 25% bland kommuner som satsar på kultur per invånare Attityder och förståelse Förståelsen för hur viktiga de kulturella och kreativa näringarna är för samhällsutvecklingen i stort och dess potential för nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt är relativt ny. Det började på 1990-talet när man i Ruhrområdet i Tyskland såg kol- och stålindustrin dö ut och började titta på nya möjligheter. Ekonomer som studerade vad som fanns i regionen att bygga vidare på upptäckte till sin förvåning att de starkast växande sektorerna kunde relateras till kultur och kreativitet, och att fler jobbade inom dessa sektorer än inom den traditionella industrin. Sedan dess har mängder av forskning visat på vikten av KKN för jobbtillväxt, attraktivitet, stadsutveckling och modernisering av det traditionella näringslivet. Hundratals regioner och städer i Europa, Asien och Nordamerika har antagit utvecklingsplaner för att stötta utvecklingen av KKN. 8(26)

9 I Sverige har en rad kommuner varit aktiva i utvecklingen av KKN de senaste tio åren, medan regeringen och de statliga myndigheterna har saknat en tydlig strategi. Under 2009 fick dock sex statliga myndigheter, under ledning av Tillväxtverket, ett gemensamt uppdrag att ta fram en strategi för att stötta KKN. Tillväxtverket har i samband med detta uppmanat regioner och regionförbund att ta fram egna strategier för utvecklingen av KKN regionalt. Jönköpings län, som utmärks av en lång industritradition, ett underskott av kulturella och kreativa näringar, fokus på praktiska kunskaper snarare än akademiska, präglat av traditionella värderingar och som fram till 2009 inte upplevt någon direkt ekonomisk kris, har inte behövt hänga med i den här utvecklingen. Inom de offentliga förvaltningarna, företagen och bland den breda allmänheten saknas också ibland en förförståelse för vad KKN kan bidra med till samhällsutvecklingen. I vissa fall finns det även en tveksamhet bland kulturaktörer att se sig som del av KKNbegreppet. De slår vakt om den fria offentligt stödda kulturen och är rädda för att diskussionen om KKN är ett steg mot en kommersialisering av kulturen i stället för se de nya möjligheter att utveckla kulturen, skapa nya arbetstillfällen, samarbeten och bättre villkor för kulturarbetare som en satsning på KKN skapar. Det är därför viktigt att hålla diskussionen mellan alla parter levande. Initiativ till utveckling och kunskapsöverföring inom KKN kan antingen komma uppifrån, genom politiska beslut och offentliga initiativ, eller underifrån genom privata eldsjälar och entreprenörer. Båda vägarna har visat sig framkomliga. Utveckling kan dock inte ske om inte både det offentliga och branschföreträdare verkar tillsammans. Därför är det viktigt att strategin förankras hos branschföreträdare inom KKN. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas inom området Attityder och förståelse: Seminarier för att höja medvetandegraden och förståelsen för KKN. Utbildningar för offentliga tjänstemän. Gränsöverskridande projekt. Benchmarkingresor i Sverige och internationellt med blandade grupper av kreatörer, industrifolk och politiker. Identifiera och lyfta fram goda exempel (Internationella, Svenska och framför allt lokala). Uppbyggnad av strukturer för aktivt deltagande av branschföreträdare i den fortsatta utvecklingen av strategin. Hitta ambassadörer från näringslivet och kulturlivet som sprider idéer och ger legitimitet för ökat samarbete. Uppmuntra tjänstemän att säga ja till kreativa idéer och utarbeta en handbok om bemötande av kreativa idéer Talanger För att nya KKN företag ska skapas behövs personer med talang, driv och färdigheter. Växande företag behöver också möjligheter att anställa unga talanger som kan utvecklas inom företagen. De kulturella och kreativa näringarna har stark dragningskraft på unga människor. Många drömmer om att få leva på sin hobby och bli t ex designer, musiker och spelutvecklare. Ungdomar med driv, vilja och talang är lättrörliga och söker sig till utbildningar och arbetsmöjligheter där de finns. Många packar sina väskor och ger sig av till storstäderna, men de kan även söka upp specifika 9(26)

10 utbildningar på avlägsna isolerade platser om de är tillräckligt attraktiva. Ett sätt att behålla och locka talanger är att erbjuda praktikplatser för studenter från olika utbildningar. Detta kan göras både inom det offentliga och inom det privata näringslivet. Särskilt intressant vore det om man kunde skapa praktikplatser inom tillverkningsindustrin. Det skulle öppna upp ögonen för företagen om vilka resurser och möjligheter det finns att utveckla den traditionella industrin med hjälp av KKN. Flera personer i förstudien påpekade att Jönköpings län saknar ett mellanskikt av kreatörer i åldern För att behålla talangerna, locka tillbaka dem som flyttat och dra till sig talanger från andra orter bör man skapa en kreativ miljö med inkomst- och utvecklingsmöjligheter. Det som kan locka är bra utbildningar, en kritisk massa av kreativa personer och företag, specifika infrastrukturtillgångar som studios, teknisk utrustning, nätverk och kunder. Ett område som är outforskat är vilka talanger som finns inom invandrargrupperna i regionen. Det är inte ovanligt att finna personer med särskilda talanger här. Precis som det på trettiotalet växte fram en arbetarlitteratur ser man idag en tydlig trend med invandrarberättelser inom KKN. Mode, design och musik söker också influenser från Afrika, Mellanöstern och Asien. Det finns också talanger i Sverige som är helt okända här, men som har en stor marknad utomlands. Vi vet inte hur situationen ser ut bland invandrare i länet. Det är få invandrare inskrivna vid kulturarbetsförmedlingen i länet och en inventering av talanger bör göras bland invandrargrupperna. I samband med etableringssamtalen med nyanlända flyktingar bör även frågor om färdigheter inom KKN tas upp. Arbetsförmedlingen bör även se till att det finns etableringslotsar med kompetens inom KKN. Ett problem som påpekats från invandrarföretagare är att informationen från stödsystemen för nyföretagande är alltför baserat på skriftlig information på svenska. Informationssökande hänvisas ständigt till hemsidor och har svårt att få den personliga hjälp som kan krävas om man inte behärskar svenska till fulländning. Att sätta sig in i ett lands lagstiftning och regelsystem kan vara ett avgörande hinder för nyetablering av företag. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Talanger inom KKN; Spets Identifiera vilka talanger som finns. Identifiera grogrunder för talanger. Identifiera vad som skulle få talanger att stanna och verka i regionen. Erbjud praktikplatser för studenter från olika utbildningar inom både offentlig verksamhet och det privata näringslivet. Identifiera talanger bland invandrargrupperna. Undersök möjligheterna att skapa en praktikförmedling för kulturella och kreativa utbildningar till företag i regionen. I ett KKN-ekosystem behövs det förutom en bred bas också tydliga spetsar. Några personer som står ut. Antingen för deras konstnärliga kvaliteter eller för att de är duktiga på att göra affärer. Dessa spetsar blir ledstjärnor för andra och visar att det är möjligt att lyckas. Spetsarna har också ofta bra nätverk och ett varumärke som kan ge glans åt den plats eller 10(26)

11 stad de verkar i. De kan också bidra med kunskapsöverförig och branschkunnande. För att lyckas med en långsiktig utveckling av KKN bör man identifiera de befintliga spetsarna inom de olika branscherna. Inom de områdena där det inte finns någon spets kan man locka till sig spetskompetensen genom att skapa tillräckligt bra etableringsmöjligheter. Lättast är givetvis att försöka rekrytera tillbaka utflyttade talanger som har utvecklats inom sina områden och gjort en karriär. Att flera kända krögare etablerat sig och öppnat restauranger i Jönköping har haft stor betydelse för utvecklingen av restaurangnäringen i regionen. En restaurangförening skapades för att utveckla restaurangkvaliteten i Jönköping. Under de senaste åren har utbudet av restauranger ökat kraftigt, och Jönköping är idag Sveriges femte restaurangtätaste stad och antalet restauranger i regionen som omnämns i White Guide har ökat från en till sju mellan 2008 och Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Spets inom KKN; kreativa projekt eller engagera dem i kreativitetskonsekvensbeskrivningar. Etablera utbyten med andra städer där spets finns Eldsjälar Både talanger och spets är nödvändigt för utveckling av ett branschområde, men det behövs också något mer. Utan en eller flera eldsjälar som driver på utvecklingen händer ingenting. En eldsjäl karaktäriseras av en entreprenöriell personlighet och har god förmåga att entusiasmera för sina idéer. Eldsjälen brinner för sin sak och ger inte upp. Det är oftast eldsjälen som är helt avgörande för om en god idé eller ett vällovligt projekt verkligen lyfter och blir något utöver det vanliga med stora konsekvenser för lokal och regional utveckling. Eldsjälar kan också vara mycket kontroversiella, krävande och utmanande att arbeta tillsammans med. Identifiera spetsar inom olika områden genom en kartläggning. Vill de delta i en bredare utveckling av sitt branschområde och KKN generellt? Vad kan de? Vad vill de? Vad behöver de? Identifiera utflyttade spetsar skapa en alumniförening. Ta reda på vad som skulle få dem att flytta hem och/eller delta i utvecklingen i regionen? Skapa strukturer som knyter spetsarna i samarbeten, t ex regelbundna konferenser/seminarier, utställningar eller föreläsningar vid kulturinstitutionerna eller högskolan. Ge dem uppdrag, låt dem genomföra Listan på svenska eldsjälar inom de kulturella och kreativa näringarna som haft avgörande betydelse för regional utveckling kan göras lång. Några exempel; Karl-Jan Granqvist har varit helt avgörande för utvecklingen i Hällefors som idag är ett centrum för gastronomi, mat, matupplevelser, matturism och design, med centrala institutioner som Måltidens hus, Restauranghögskolan och Formens hus. Pigge Werkelin är en omdiskuterad person som har betytt mycket för Gotländsk turism. Som ägare av Kneipbyn och flera campingar blev han irriterad över att det var så dyrt att flyga till Gotland. På egen hand startade han 2001 ett flygbolag och 11(26)

12 minskade kostnaderna drastiskt för att flyga till Gotland. Tilde Björfors har genom sitt engagemang satt Sverige och Botkyrka på cirkusens världskarta, där det på tio år har utvecklats ett av världens viktigaste centrum för utbildning, produktion och visning av nycirkus. Yngve Bergqvist fick 1990 en idé att bygga ett ishotell i Jukkasjärvi. Det har idag utvecklats till en av Skandinaviens hetaste turistattraktioner. Hans inställning är också typisk för en eldsjäl: Om man kan bygga ett hotell av is, i en liten by 200 km norr om polcirkeln, och få människor från hela världen att gapa av hänförelse - då är ingenting omöjligt. Lotta Nilsson och Anders Berg, två eldsjälar inom barnkulturen, kommer hösten 2011 att öppna ett världscentrum för barnkultur i det gamla Riksarkivets lokaler på Riddarholmen. En idé som alla trodde var helt omöjlig för fyra år sedan. Men det är inte bara privata entreprenörer som är eldsjälar. De kan även finnas inom offentlig förvaltning eller inom etablerade institutioner. Tomas Eskilsson arbetade som tjänsteman vid Älvsborgs läns landsting när han startade Resurscentrum för video och film som senare har utvecklats till Film i Väst. Framgången med filmsatsningen i Trollhättan är väl känd. Mindre känt är att Tomas först hade planer på att utveckla verksamheten i Alingsås, men att det kommunala intresset för projektet var lågt. Trollhättans kommun visade dock ett större intresse. Även Jönköpings län har sina eldsjälar inom KKN, t ex: Big Bengt Erlandsons livsverk High Chaparall började byggas 1966 och är idag en världsberömd turistattraktion som drar besökare under tre sommarmånader varje år. Sven Lundh började redan 1984 arbeta för skapandet av Vandalorum, men fick vänta tills mars 2011 innan hans livsdröm kunde förverkligas. En karaktäristisk egenskap hos eldsjälar är att de både ser långsiktigt och har tålamod att utveckla sina idéer. Witold Nowak från Polen, jurist med intresse för film, flydde till Sverige och startade det som sedan blev Eksjös animationssatsning. Eldsjälar behöver inte bara vara enskilda personer. De kan också vara en grupp aktiva i en förening eller nätverk. Eldsjälar kan inte arbeta i ett vakuum. De behöver stöd och support från de lokala politiska strukturerna. Ibland handlar det om direkt stöd i form av kapital och bidrag för verksamheter, men det kan handla lika mycket om en positiv attityd, hjälp med krånglig byråkrati eller marknadsföringsinsatser. Det finns dock faror, till exempel att de offentliga institutionerna överutnyttjar engagerade människor av ren entusiasm och välvilja. Det kan leda till att eldsjälarna brinner upp. Löften ska också hanteras varsamt. Ett brutet löfte kan göra stor skada på förtroendekapital och på långsiktig tillväxt. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Eldsjälar inom KKN; Identifiera eldsjälarna och potentiella eldsjälar i regionen. Identifiera möjliga eldsjälar som skulle kunna lockas till regionen med rätt förutsättningar. 12(26)

13 Utlys en tävling om mest spännande idéerna. Satsa på en ungdomsakademi för eldsjälar (i kombination med någon form av bidragsstruktur). Seminarium om eldsjälar och deras behov för politiker och tjänstemän Infrastruktur En viktig faktor för etablering av en ny industri är tillgången till en funktionell infrastruktur. De traditionella bruksorterna i Sverige var beroende av tillgång på råvaror, vattenkraft och transportvägar. De kulturella och kreativa näringarna har nya, och olika, behov av infrastruktur. Det kan handla om generella saker som en kreativ miljö, billiga spännande lokaler, närhet till en internationell marknad, god datakommunikation och i fallet med besöksnäringen närhet till naturupplevelser. Olika branscher har olika krav på lokaler och teknisk utrustning. Ofta krävs dyr professionell utrustning som kan vara svårt att ha råd med för ett enskilt litet företag. Det kan handla om studios för musik, media och film, träningslokaler för scenkonst, ateljéer för konstnärer, ugnar för keramiker, mm. Stora vinster kan göras om t ex flera företag och utbildningar kan dela på dessa resurser. Möjlighet finns också att locka talanger, spets och eldsjälar om man kan erbjuda bra infrastruktur. Men infrastruktur är mer än bara teknik och lokaler. Mjuka faktorer kan vara lika viktiga exempelvis tillgång till producenter, säljare, publikarbetare, försäljningskanaler, möjlighet till finansiering, stöd för start och utveckling av företag, lokala och internationella nätverk, mötesplatser och klustermotorer som driver mötesplatser och klusterutveckling. Den offentliga sektorns attityd är också en viktig del av infrastrukturen. Avgörande för framväxten av en stark KKN-sektor är en offentlig sektor som är öppen, snabbfotad, stödjande och som inte ser något som omöjligt. En förutsättning för detta är att såväl politiker som tjänstemän förstår att KKN är en av flera viktiga delar för en långsiktig och hållbar regional utveckling. För att utveckla nya företag inom KKN behövs affärsstödssystem och att företagen inom dessa branscher får tillgång till innovationssystemets resurser. Regionen har av hävd bestått av småskalig industri. Förståelse från olika näringslivsaktörer för KKN och möjlig tillväxtpotential är bristfällig hos offentliga näringslivsaktörer inom innovationssystemet och präglas av attityder i bemötandet som inte gynnar utveckling av tillväxtföretag inom KKN- näringen. Det saknas även kunskap och resurser om de unika branschförutsättningar som krävs för att stötta affärsutvecklingsprocesserna i KKN. Strukturen för Science Park systemet i Jönköpings län, med affärsutvecklare i samtliga kommuner, är unik och skapar goda förutsättningar för att stödja företagsutveckling lokalt. Ett krav är dock att företagen har en tydlig tillväxtpotential, vilket inte alltid passar in på mikroföretagen inom KKN. För KKNs tillväxt är det snarare troligt att många små företag startas än ett fåtal snabbt växande. Jönköpings län har dock näst minst antal sysselsatta i mikroföretag i Sverige. KKN-företag har också generellt svårt att hitta finansieringsmöjligheter för sina affärsprojekt. Dessa problem är generella och har uppmärksammats på både nationell och EUnivå. Därför är det bra att visa goda exempel på hur branscherna fungerar. En viktig del av infrastrukturen är kontakter med omvärlden. Jönköpings län och Sverige är ofta alltför små marknader för KKN-företag. Att skapa internationella kontaktnät, arrangera utbyten, samla information och öppna upp 13(26)

14 internationella marknader kan vara ett ovärderligt stöd för regionens företag. Resestipendier skulle ge verksamma inom KKN möjlighet att resa iväg, hämta inspiration, stärka självbilden och bli regionens ambassadörer internationellt. Det pågår en rad olika interregionala samarbeten, t ex inom turismen och genom Tillväxtverket, där det finns intressanta möjligheter till kunskapsöverföring och projektutbyte. Hur regionen skall relatera sig till olika interregionala och nationella nätverk för KKN bör utvärderas. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Infrastruktur inom KKN; Inventera infrastrukturen i länet. Definiera styrkor och svagheter. finansieringsansvariga i banker och låneinstitut. En särskild strategi för internationalisering tas fram för att öka de internationella kontakterna Fokusområden De flesta regioner som har en lyckad utveckling inom KKN har fokuserat på ett eller några få områden inom KKN. De har antingen utgått från en historisk tradition, några eldsjälar, en utbildningsinstitution eller en medveten satsning. I Jönköpings län finns ingen tydlig inriktning att satsa på idag. De första åren av strategin bör därför riktas in på att satsa brett på flera olika branscher, leta efter eldsjälar och skapa förutsättningar för många olika möjliga vägar innan man låser sig vid ett särskilt spår. Definiera önskemål från branscherna. Gör upp en infrastrukturplan som integreras och jämställs med övriga infrastrukturplaner i regionen och på kommunal nivå. Arbeta med attityder. Bryt upp stuprörstänkande, både geografiskt, mellan kommuner/region/landsting och mellan kultur och näringsliv. För att höja kompetensen bland affärsutvecklarna i stödsystemen bör en särskild utbildning anordnas, ett nätverk med särskilda kompetenser skapas som kan ändvändas för specialistkunskaper och resurser avsättas för att köpa in specialistkompetens. Seminarier och workshops bör anordnas om ekonomi och affärsmannaskap inom KKN med inbjudna nyföretagare, affärsrådgivare, affärsänglar och Däremot finns intressanta utvecklingsmöjligheter inom flera branscher; Design, Media/Animation, 3D, musik, turism, måltid, PR och kommunikation samt spel. Ett unikt spår som skulle kunna få stor genomslagskraft nationellt och internationellt är att utarbeta att program för Tillämpad Kreativitet. Inom forskningen pratar man om grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskningen är den fria forskningen där forskarna själva bestämmer vad de vill forska om, utan specifika krav på att forskningen ska vara nyttig eller leda till specifika resultat. Större delen av grundforskningen finansieras av det offentliga och bedrivs vid universitet och högskolor. Tillämpad forskning är forskning som utgår från specifika behov, specificerade av det offentliga eller näringslivet. Den tillämpade forskningen är viktig för utvecklingen av svenskt näringsliv och företagen deltar ofta aktivt i forskningsprocesserna. Delar av 14(26)

15 forskningen finansieras också av näringslivet självt. Idag finns det inte några institutioner eller utvecklade arbetsmetoder för tillämpad kreativitet där kreatörer arbetar med lösandet av konkreta problem inom näringslivet och det offentliga med nya experimentella metoder. Med tanke på behoven av att öka upplevelseinnehållet i den traditionella industrin och de utmaningar som t ex landstingen står inför med en allt äldre befolkning, och kommunernas utmaning att öka den svenska skolans internationella konkurrenskraft, finns många intressanta områden att arbeta med. Det privata näringslivet köper mycket utvecklingstjänster från t ex designers, arkitekter, PR- och kommunikationsbyråer, medieföretag och eventbyråer. Dessa uppdrag är dock oftast hårt styrda, begränsade och strikt kommersiella. Det borde finnas utrymme för en mer sökande experimentell tillämpad kreativitet där näringslivet och kreatörer skulle kunna mötas med offentligt stöd. En sådan verksamhet vore mycket naturlig att utveckla i Jönköpings län om möjlighet ges att öppna upp regionens företag. Vissa projekt pågår redan. Campus Värnamo anordnar t ex årligen, tillsammans med Tekniska Högskolan i Jönköping, Värnamo Näringsliv AB och Stiftelsen Vandalorum en materialresa till Värnamo. Under denna vecka har Tekniska Högskolan förlagt sina båda mastersprogram, Industridesign och Produktutveckling och material, till Värnamo. Det handlar om sammanlagt 36 studenter och ett betydande antal av dem kommer från andra länder än Sverige. Värnamo Näringsliv jobbar också med en ansökan om en förstudie gällande konceptkontor. Konceptkontoret är ett komplement till övriga designprojekt som pågår i regionen. Genom konceptkontoret får små och medelstora företag möjlighet att öka sin designkompetens. Konceptkontoret skapar en kreativ miljö där olika discipliner kan mötas och utveckla nya produkter och tjänster. Nyutbildade designstudenter med olika inriktningar kan söka till konceptkontoret och utföra uppdrag åt företagen. Det kan handla om t.ex. industridesigners, grafiska designers, landskapsarkitekter, mfl. I Visualiseringscentrum i Eksjö har industrinätverket Swedish Surface Designers Network för formbestämmare och ytmodellörer skapats. Ett industrinätverk för formbestämmare som Saab, Scania, Sony Ericsson, Volvo och Electrolux. Ett utmärkt exempel på samarbete mellan KKN och industrin, och ett spännande forum för Tillämpad Kreativitet Med ett produktionsöverskott i regionen och ett kreativitetsöverskott i Malmö-, Göteborgsoch Stockholmsregionerna är det naturligt att ett centrum för Tillämpad Kreativitet byggs upp i Jönköpings län. Genom att samla olika initiativ och skapa nya spännande projekt mellan KKN och industrin inom samlingsbegreppet Tillämpad Kreativitet kan man skapa ett stort medialt intresse och möjligheter till statlig- och EU-finansiering. Ett sådant fokus skulle kunna tjäna som internationellt exempel och dra intresse från hela världen. För att driva en sådan utveckling krävs dock en utvecklingsplan, en tydlig projektledning och tillgång till utvecklingspengar. En lyckad strategi för Tillämpad Kreativitet kräver ett stort mått av förtroende mellan företagare och kreatörer. Kreatörerna måste bevisa att de har något att bidra med som i förlängningen leder till affärer. Företagarna, i sin tur, måste bevisa att de är villiga att pröva nya idéer och satsa på att öka sitt upplevelseinnehåll. Det finns en risk för 15(26)

16 kulturkrockar och att det tar tid att hitta ett gemensamt språk och en agenda. Personer med hög trovärdighet lokalt, t ex näringslivschefer, kan fungera som medlare. Det är också viktigt att snabbt komma igång med några projekt som visar på vilka resultat som kan uppnås. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Fokusområden inom KKN; Inventera de olika branscherna och kartlägg bas, spets, talanger, infrastruktur, utbildningar etc. Gör en förstudie, inklusive var man kan söka pengar, och utarbeta en ansökan om medel för att utveckla ett centrum för Tillämpad Kreativitet. Avsätt 1 miljon för att genomföra 5 pilotprojekt för Tillämpad Kreativitet Identifiera och skapa ett nätverk för lokala ambassadörer för Tillämpad Kreativitet Utbildning En viktig faktor för utveckling av ett branschområde är att det finns en högre utbildning inom området. Förutsättningen är dock att utbildningen håller hög kvalitet, har en nära koppling med branschen och leder till arbetstillfällen efter utbildningen. En bra utbildning kan locka talanger från hela Sverige, och ibland från hela världen. Det ger också möjlighet för lokala talanger att utvecklas på hemmaplan. Utbildning ger möjlighet att locka kvalificerade personer och spets i form av lärare och gästföreläsare till en stad/region. Utbildning ger också möjlighet till bra kontakter med näringslivet. Anordnas utbildningarna inom ramen för det offentligt finansierade systemet, som kvalificerade yrkesutbildningar, folkhögskolor, yrkeshögskolan eller högskolan kan det skapa förutsättningar för infrastruktursatsningar som kan komma till nytta för uppbyggnad av ett lokalt kluster av företag. Studios, maskiner, redigeringsutrustningar mm kan hyras ut till företag när de inte används i undervisningen. Utbildning ger också möjlighet till utvecklingsprojekt, extern finansiering, nationella och internationella nätverk. Konstfacks etablering av en animationsutbildning i Eksjö är ett tydligt exempel på detta. Trots att det var flera år sedan Konstfack lade ner sin utbildning räknas Eksjö som ett nationellt centrum för animering. I det gamla I12 regementsområdet finns 24 företag och tre utbildningar etablerade och årligen anordnas en animationsfestival med statlig finansiering. Visualiseringsutbildningen är i världsklass och visar att talanger söker sig till bra utbildningar, även om de inte ligger centralt belägna i storstäderna. Det finns olika spännande utbildningar i länet. Till exempel erbjuder Högskolan i Jönköping ett program i medie- och kommunikationsvetenskap, Handelshögskolan en masterutbildning i internationell marknadsföring och Tekniska Högskolan ett industridesignprogram. En mastersutbildning i design planeras i Värnamo i samarbete mellan Vandalorum, HDK, Konstfack och designutbildningarna i Jönköping och Växjö. En designutbildning som ska ligga mycket nära verkligheten och utformas i samarbete med de lokala företagen. På Jönköpings Tekniska Högskola finns en utbildning med yrkesexamen för belysningsplanerare/ ljusdesigners. Den kan sedan byggas på med kandidatexamen. Utbildningen genomförs nära branschen Dessa utbildningar utgör spännande möjlighet att bygga projekt runt. Inom utbildningarna i ekonomi, hälsa och pedagogik finns klara beröringspunkter med KKN. Kulturekonomi, upplevelsebaserat 16(26)

17 lärande och kulturens hälsoeffekter är spännande forskningsområden. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Utbildning inom KKN; En inventering bör göras av vilka nya strategiska utbildningar som skulle kunna etableras i länet. Helst ska utbildningarna utgå från någon form av kopplingar till existerande strukturer eller med kopplingar till industrin. Skapa en yrkeshögskola med flera utbildningar inom KKN för att få stordriftsfördelar. Det finns skalfördelar i att ha flera utbildningar i samma organisation och det kan vara svårt att få lönsamhet i enskilda utbildningar. Bjud in till samarbeten med konstnärliga högskolor och skapa satelliter till dem i regionen Marknad Inte några företag kan överleva utan kunder och en marknad. Den offentliga sektorn är en viktig marknad för KKN. Kommuner och landsting står för en stor del av finansieringen av den fria kulturen genom anslag till institutioner, fria grupper och upphandling av konst. Det är viktigt att detta betraktas som näringsverksamhet och ges affärsmässiga villkor. Kommuner och landsting kan också använda sin köpkraft för att köpa tjänster inom ramen för övrig verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningar kan hyra in konstnärlig personal till kulturskolan och fritidsgårdar. Skolan kan lägga större vikt vid upplevelsebaserat lärande och hälso- och sjukvården utnyttjar inte på långa vägar kulturens hälsobefrämjande potential till fullo. Inom dessa områden borde det finnas möjlighet att etablera fler företag inom Jönköpings län. Många konstnärer och kreatörer är duktiga på att analysera komplicerade problem och komma med kreativa lösningar. De är också tränade i att tänka utanför de traditionella strukturerna. Denna förmåga utnyttjas sällan i det offentliga systemet. Inför stora investeringar kan det vara värt att anlita en grupp av konstnärer/kreatörer som konsulter tidigt i planeringsprocessen för att ge sin syn på möjliga alternativ. Precis som man gör miljökonsekvensbeskrivningar av alla stora projekt skulle man kunna kräva Kreativitetskonsekvensbeskrivningar innan man låser fast sig i en specifik lösning på ett problem. Etablerade förvaltningar och verksamheter kan också behöva liknande genomgångar av kreativa konsulter utifrån för att skapa förnyelse och i bästa fall effektiviseringar. Ett problem som många små företag inom KKN upplever är att de har svårt att vara med i kommunala upphandlingar. Dels har man svårt att hänga med i utlysningar, dels saknar man ekonomiska resurser och tid att göra stora upphandlingsunderlag och det prioriteras inte eftersom man vet för lite om hur det går till. De kommunala upphandlingarna görs också ofta på stora uppdrag, där ett lokalt företag kanske skulle kunna ta sig an en del av uppdraget, men inte hela. Därför går uppdragen istället till stora etablerade firmor. Kulturutövare bör också bli bättre på att förklara nyttan de gör i samhället, ställa större krav och våga ta betalt för sina tjänster och produkter om de ska lyckas som näringsidkare. Regionen behöver i sin tur arbeta upp bättre försäljningskanaler och gemensam marknadsföring för mindre KKN-företag. Attityder och konsumtionsmönster går att påverka. Exempelvis finns i Jönköpings län en betydligt större efterfrågan på dans än i övriga 17(26)

18 landet. Det beror på ett gemensamt krafttag från länets kommuner och landstinget under 2000-talet. Ett problem som har uppmärksammats på flera håll i landet är att kulturarbetare på grund av osäkerhet om marknaden inte vågar bilda egna bolag, eftersom egenföretagare saknar möjlighet till arbetslöshetsersättning. Samtidigt krävs en juridisk person för att ta vissa uppdrag där man inte vill anställa någon. En lösning på detta är att skapa så kallade bolagsbolag som tar uppdrag och anställer personerna för kortare perioder i bolaget. Inom industrin tycks insikten om behovet att ta professionell hjälp från KKN-företag vid produktutveckling, marknadsföring, branding och försäljning vara lägre i regionen än hos företag etablerade i storstadsregionerna. Man tycker det är onödigt dyrt och man kan bäst själv. Resultatet är ofta hemmagjorda hemsidor, otydliga varumärken och försummade möjligheter till utveckling av nya egna produktionslinjer. Det finns en klar tillväxtpotential för KKN-företag om industrin vill läras sig mer om vad man kan vinna på att samarbeta. Jönköpings län behöver fler marknadsplatser där konsumenter och industrin kan möta KKNföretag. Detta kan innebära deltagande i existerande mässor vid Elmia, deltagande i festivaler som Popadelica eller showcases där företagen bjuder in potentiella kunder till demonstrationer av produkter och tjänster. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Marknad inom KKN; Utbildning av kunder inom offentlig förvaltning och industrin. Diskussion om KKNs villkor vid offentlig upphandling. Finansiera fem cases med kreatörer som konsulter vid förändringsprocesser inom offentlig sektor. Utreda förutsättningarna för att skapa ett bolagsbolag, eller informera om existerande sådana. Anordna seminarier och showcases för KKN i samband med industrimässor på Elmia och större kulturaktiviteter. För att kompensera avsaknaden av gallerier i länet skulle en gemensam konstrunda kunna arrangeras årligen i hela länet. Ta fram en evenemangsstrategi för Region Jönköping kopplat till varumärket och regionens unika förutsättningar, en upplevelseapp och en gemensam bokningsfunktion för evenemang i regionen. Identifiera, utveckla och tillgängliggöra affärsnätverk. Utnyttja det som händer genom att skapa uppmärksamhet kring andra evenemang och möjliggör försäljning av andra tjänster och produkter Mötesplatser Nästan samtliga personer i förstudien poängterade vikten av mötesplatser för utvecklingen av KKN, samtidigt som de konstaterade att det saknades sådana mötesplatser i länet. Mötesplatser kan vara många olika saker. Det kan vara en fysisk plats dit människor kommer för att jobba, utbilda sig, byta idéer, förkovra sig, knyta kontakter eller bara ha trevligt. Det kan också vara virtuella forum där människor med liknande intressen byter erfarenheter och knyter kontakt. Man kan också skilja på spontana och organiserade mötesplatser. Exempel på spontana mötesplatser är caféer och olika typer av forum på nätet. 18(26)

19 Organiserade mötesplatser kan vara kulturhus, intresseföreningar, företagskluster eller speciella hemsidor. För att få till en utveckling av KKN i länet krävs många olika typer av mötesplatser. Det behövs mötesplatser för kreatörer och kulturarbetare generellt, men också för de specifika branscherna och för breda möten mellan kreatörer, politiker, tjänstemän, näringslivet och föreningslivet. Alla organiserade mötesplatser kräver omsorg och omvårdnad. Den fysiska eller virtuella plattformen är ofta underordnad processerna för mötena. Att bygga mötesplatser kräver processledare som har tid och resurser att anordna bra möten. Processledarna bör även ha bra nätverk och god kommunikationsförmåga. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Mötesplatser inom KKN; Utse processledare och avsätt resurser för mötesskapande verksamhet vid de existerande mötesplatserna; exempelvis seminarier, affärsmöten, föreläsningar, debatter och öppna workshops. Fokusera på tre mötesplatser; en allmän mötesplats för kreatörer, politiker, tjänstemän, näringslivet och föreningslivet, en renodlad mötesplats för KKN och en marknadsplats för business to business. Utred förutsättningarna att skapa en virtuell mötesplats för KKN i regionen. Det finns en rad naturliga byggnader och platser som skulle kunna utvecklas till mötesplatser för KKN i länet. Exempelvis Spira, Vandalorum, Gummifabriken, High Chaparall, I12, DreamHack och Popadelica. Det finns också organisationer som exempelvis SpelArena, Smålands Turism, DUK (design, upplevelser, kulturarv) och Eksjö Animation att bygga vidare på. Vi har dock inte hitta någon hemsida som naturligt skulle kunna utvecklas till en regional virtuell mötesplats för KKN. Däremot finns Ung036, en hemsida av och för ungdomar som bl a tipsar om vad som är på gång. Naturliga klusterområden, med samlingar av kreativa företag finns t ex i I12 i Eksjö, i Jönköping och Värnamo. Tändsticksområdet i Jönköping skulle kunna utvecklas till ett mycket intressant etableringsområde för KKNföretag. Ett bra sätt att få människor att samarbeta är att genomföra ett gemensamt projekt. I det här fallet skulle det exempelvis kunna handla om att manifestera tankarna kring hur man vill utveckla KKN i regionen. Ta vara på förutsättningarna att skapa ett kreativt kluster i Tändsticksområdet i Jönköping i enlighet med den affärsplan som utarbetats inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0. Se över förutsättningarna för att stärka övriga kluster i regionen. Stärk de existerande plattformarna för branschsamarbeten. Länet har ett stort antal museer. Avsätt resurser för ett regionalt Museiprojekt som involverar KKN-aktörer och den traditionella industrin. Detta skulle skapa aktiviteter i stora delar av regionen och förena en satsning på kulturarvet med utvecklandet av KKN. 19(26)

20 Snabba pengar och processledare För att fortsätta utvecklingen av KKN i Jönköpings län behövs en del nya projekt samt en samordning av befintliga. Projekten bör helst vara av en karaktär där kreatörer får möjlighet att pröva nya idéer, skapa nya samarbeten och där man har möjlighet att misslyckas. Såväl talanger som spetsföretag och eldsjälar är beroende av snabba lösa projektpengar för att kunna starta projekt. Möjlighet till finansiering ger även chanser att attrahera talanger, eldsjälar och företag till ett område eller kluster. Lösa utvecklingspengar behövs på olika nivåer och olika finansieringssystem och utlysningar bör prövas. Genomgående bör dock vara att det ska vara enkelt att söka, högt i tak vad gäller projekt och att det ska kunna gå snabbt att få pengarna. Unga talanger kanske behöver några tusenlappar för att genomföra en festival, hyra en maskin för att göra en prototyp eller göra en studieresa. Intresseföreningar, mötesplatser, högskolan eller företag kan behöva bidrag på för att genomföra en föreläsningsserie, göra en förstudie för ett projekt, förbereda en större ansökan eller delta i ett industrisamarbete. Större bidrag bör också kunna sökas för infrastruktursatsningar, större samarbetsprojekt, lockande av eldsjälar, startande av utbildningar etc. För detta ändamål kan det behövas särskilda pengar från region, landsting och kommuner, men det går också att vika pengar inom redan existerande bidragssystem och att göra riktade informationsinsatser till KKN-sektorn om de bidragsmöjligheter som finns. Men pengar och goda idéer är inte det enda som krävs för att skapa bra intressanta projekt. Lika viktigt är att ha en god ledning för projekten. Idag pågår en debatt om hur hårt man ska styra utvecklingsprojekt inom KKN. Viljan av att ha ekonomisk och byråkratisk kontroll av projekt kan uppfattas som hämmande. Samtidigt går det inte att använda skattemedel till helt fria projekt utan krav på redovisning och uppföljning. Tricket är att bibehålla en armslängds avstånd, men samtidigt se till att de viktigaste målen uppfylls. Ett bra sätt att få insyn och kvalitetsgranskning av projekt som erhåller finansiering är att samtidigt erbjuda hjälp med ledning och styrning. Regionen borde erbjuda möjligheten att få låna en deltids projektledare som stöttar projekten genom hela projektet. Möjlighet bör också ges att få stöd med ekonomi- och projektredovisning, vilket är särskilt viktigt i EU-finansierade projekt. Projektledarna skulle utöver projektansvaret, även ha ett kunskapsöverförande uppdrag gentemot KKN och traditionell industri. En fara är dock att all utveckling fokuseras på nya projekt som kan existera i max tre år. Uppföljning och kontinuitet bör kunna garanteras för projekt som lyckas. Dels genom att krav ställs på att projekten ska uppnå självfinansiering efter projekttiden, dels att det offentliga bör vara beredd att avsätta resurser för nya typer av insatser som bevisats värdefulla i ett projekt. Förslag på hur Jönköpings län kan stärkas vad det gäller Snabba pengar och processledare inom KKN; Skapa fonder på 3 nivåer kr, och Uppmana stödsystemen att särskilt satsa på utveckling av KKN-företag och KKN-relaterade projekt. Anställ 3 projektledare och upphandla redovisningstjänster som kan användas i olika projekt. 20(26)

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Fokusområde TURISM BESÖKSNÄRING. Tillväxtallians Trollhättan/Vänersborg

Fokusområde TURISM BESÖKSNÄRING. Tillväxtallians Trollhättan/Vänersborg Fokusområde TURISM BESÖKSNÄRING Tillväxtallians Trollhättan/Vänersborg Framtidsvision 2012 - en titt i glaskulan gjord 11 december 2006 Trollhättan/Vänersborg har utvecklats till ett nytt och omtalat mönsterexempel

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer