Att bli förälder till ett barn som redan finns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bli förälder till ett barn som redan finns"

Transkript

1 Att bli förälder till ett barn som redan finns September 2005

2 Förord Barndomen är en tid av intensiv utveckling. Detta innebär att barn är sårbara men samtidigt också att möjligheterna är stora att de ska kunna återhämta sig från förluster och svåra upplevelser när de ges bättre förutsättningar. Att möta adoptivbarns behov innebär att påbörja en resa där man på ett nytt sätt kommer att lära känna sig själv. Öppenheten är den viktigaste faktorn för att det ska gå tillräckligt bra. För att adopterade barn ska komma till väl förberedda föräldrar ska alla som vill adoptera barn från utlandet delta i av kommunen anvisad föräldrautbildning. Utbildningsmaterialet har på regeringens uppdrag tagits fram av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, i samråd med Socialstyrelsen. Socionomerna Marie Alm och Lovisa Sammarco, MIA, har ställt samman kunskap och erfarenhet samt utarbetat materialet. Lena Ingvarsdotter-Persson, MIA, har sammanställt förteckningar över litteratur och referenser. I arbetet har MIA fått värdefullt stöd och hjälp av en referensgrupp, som bestått av adoptionsorganisationerna, adopterades organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting samt personer med relevant sakkunskap. MIA har också fått synpunkter under arbetets gång av många initierade personer. Några personer har varit särskilt delaktiga i arbetet. MIA vill därför tacka: Anna Elmund, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa vid Uppsala Universitet, Malin Irhammar, Högskolan Kristianstad, Magnus Kihlbom, barnpsykiater, psykoanalytiker och f.d. överläkare vid Ericastiftelsen, Christina Lagergren, Kungsholmens BUP-mottagning och NU-teamet Sachsska barnsjukhuset, Lotta Landerholm, leg. psykoterapeut och handledare samt lärare vid Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning, Heléne Mohlin, Familjeföreningen för internationell adoption, Monica Norrman, Socialstyrelsen, Anita Sundin, Sveriges Kommuner och Landsting, Elsa Nyberg, aukt. socionom, Margret Josefsson, Adoptionscentrum, Gudmund Stintzing, docent Högskolan Dalarna, Hanna Wallensteen, Adopterad Kompetens, Maud Zackrisson, Familjeföreningen för internationell adoption. Slutligen vill MIA tacka Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial Medicin och Karolinska Institutet, som har faktagranskat textavsnittet 3.5 och kapitel 6 samt deltagit i referensgruppens arbete och Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, Göteborgs Universitet, som faktagranskat textavsnitten Både Danmark och Holland har sedan flera år tillbaka obligatorisk föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar. I utarbetandet av detta utbildningsmaterial har dessa länders erfarenheter tagits till vara. Vår förhoppning är att föräldrautbildningsmaterialet ska belysa det positiva med adoption men även svårigheterna på ett sådant sätt att möjligheterna blir synliga. Meit Camving Generaldirektör Myndigheten för internationella adoptionsfrågor 1

3 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 5 Mål och syfte 5 Läsanvisningar 5 Förberedelse 6 Teoretiska utgångspunkter 6 1. Internationell adoption Hur går en adoption till? Internationell adoption som samhällsfenomen Svensk adoptionslagstiftning ur ett historiskt perspektiv Internationell adoption ur ett historiskt perspektiv Etiska dilemman Konventioner Varje adoption ska vara till barnets bästa Olika barnperspektiv Haagkonventionen Etnisk diskriminering i samhället Att bilda familj Att vilja ha barn Att bli förälder När två blir tre Relationen till de egna föräldrarna Att bli till Växelverkan mellan arv och miljö Tidigt samspel Anknytning Trygg och otrygg anknytning Föräldraförmåga Föräldrars anknytning Språkutveckling Att adoptera Att välja att adoptera Motiv till att adoptera Ofrivillig barnlöshet Barnlösheten och relationen Att välja att leva utan barn Att svikas tidigt i livet Adoptionstriangeln Barnet 31 2

4 3.5.2 Biologiska föräldrar Adoptivföräldrar Nätverket Adoptivföräldranätverk Vilka barn behöver en familj? Samhällsförklaringar till att barn lämnas Barn som inte är tillgängliga för adoption Adopterade barns hälsa Undernäring Hepatit B HIV/AIDS Alkoholskador - Fetalt alkoholsyndrom (FAS) Funktionshindrade barn ADHD Läpp-käk- och/eller gomspalt (LKG) Välja barn? Välja land Att adoptera syskon Barnets ålder Att adoptera släktingbarn Adoption av barn födda i Sverige Resan till barnet Att vänta och förbereda sig Att förbereda syskon Vad händer i barnets ursprungsland? Överlämnandet av barnet Det första mötet Att hjälpa barnet att knyta ihop livet före och efter adoptionen Språkbytet Barnets namn Att bli en adoptivfamilj Reaktioner på förändringen Beteenden Beteendet ändras när barnet blir tryggt Att bli förälder till ett redan sviket barn Att inte likna varandra Osynliga adoptioner Adopterades ursprung Återresor 62 3

5 7. Att vara en familj Livsloppsperspektiv Att vara ett stöd för sitt adopterade barn Var kan man få hjälp? 67 Förteckning över lästips 68 Referenser 70 Länkar 75 Deltagare i referensgruppen 76 4

6 Inledning Mål och syfte I samband med adoption har samhället ett särskilt ansvar för att barnet kommer till så väl förberedda föräldrar som möjligt. I Sverige ska förberedelse ske dels genom deltagande i föräldrautbildning och dels genom den hemutredning som är underlag för socialnämndens beslut om medgivande. Din hemkommun har ansvar för att anvisa lämplig utbildning. Syftet är att du ska få kunskap och möjlighet att nå insikt om adoptivbarn och deras behov. Med insikt menas att de som vill adoptera ska vara införstådda med adoptionens innebörd för dem själva och barnet. Utbildningen ska också ge kunskap om vilka regler som gäller, hur en adoption praktiskt går till, och vilken hjälp som finns om problem skulle uppstå efter adoptionen. Under kursen kommer du bl. a. att diskutera med andra i samma situation och få möjlighet att leva dig in i adoptionsprocessen. Du kommer också att få inblick i vad ett barn kan ha varit med om och hur barnet självt kan tänkas uppleva adoptionen både när den sker och i senare skeden i livet. Föräldrautbildningen kommer att väcka tankar och funderingar som förhoppningsvis leder till fortsatt diskussion hemma med dina närstående. Målet är att du ska ges förutsättningar att fatta ett väl genomtänkt beslut om du vill ansöka om att få adoptera ett barn. Du ska själv ta ställning till om du tror att du kan tillgodose ett adoptivbarns behov. Kunskap kan göra den ibland oförutsägbara adoptionsprocessen lättare att hantera och klargöra vilka förväntningar du kan ha på myndigheter och adoptionsorganisationer. Du ska vara delaktig i adoptionsprocessen så att den blir en positiv upplevelse, som på bästa sätt förbereder dig på att ta emot ett barn. Läsanvisningar Boken är indelad i sju teman: Internationell adoption, Att bilda familj, Att adoptera, Vilka barn behöver en familj?, Resan till barnet, Att bli en adoptivfamilj och Att vara en familj. En del citat representerar olika individers upplevelser, andra är hämtade ur facklitteratur. De frågor som tas upp under varje avsnitt är tänkta att man ska ställa till sig själv. Det finns också lästips för den som vill läsa mer. Längst bak i boken finns förteckningar över lästips, referenser länkar och deltagarna i referensgruppen. Boken kan läsas från pärm till pärm men du kan också välja att läsa valda delar i den ordning som du själv vill. Tanken med boken är också att du ska kunna använda den som en informationskälla även i framtiden. 5

7 För att få ut så mycket som möjligt av utbildningen är det en fördel att ha läst boken innan kursen börjar. Det blir då lättare att delta i de gemensamma diskussionerna och du kan förbereda frågor på det du inte förstår eller vill veta mer om. Förberedelse Som förälder ställs man inför både väntade och oväntade situationer. Detta gör föräldraskap till en av de stora utmaningarna i livet. Innan man fått barn är det svårt att veta hur man själv blir som förälder. Det går dock att förbereda sig genom att inhämta information och fundera över sina egna erfarenheter av barn och inte minst den egna barndomen. Som förälder utvecklas man i samspel med barnet. Därför kanske ordet förberedelse bättre beskriver vad som ska uppnås. Barn behöver inte föräldrar som alltid gör det rätta i varje situation. Däremot behöver de föräldrar som är så trygga i sig själva att de kan ta ansvar för både det som går bra och det som går mindre bra. Teoretiska utgångspunkter Det finns en mängd teorier om människan. Dessa är försök att systematisera kunskap för att förstå och förutsäga människans känslor, handlingar och utveckling. Teorier är inte sanningar utan meningskonstruktioner som utformas i ett kulturellt och tidsmässigt sammanhang. Föräldrautbildningsmaterialet vilar huvudsakligen på teorier utformade inom modern spädbarnspsykologi och anknytningsteori. Modern spädbarnspsykologi är en tvärvetenskaplig mötesplats där olika vetenskapliga discipliner som psykologi, pediatrik, psykiatri, neurofysiologi, sociologi och antropologi sammanstrålar. Det är ett vetenskapligt och kliniskt praktiskt kunskapsområde som omfattar den tidiga motoriska, perceptuella, kognitiva och språkliga utvecklingen samt de normala socioemotionella utvecklingsprocesserna. 1 Anknytningsteori kan ses som en brygga mellan neurobiologisk kunskap och psykologisk utvecklingsteori. Det psykobiologiska perspektivet har på senare år använts som teoretisk ram för att tolka barns tidiga beteende, för att förstå viktiga omsorgsfunktioner och för att förutsäga barns socioemotionella anpassning. Teorin används också för att värdera hur individuella föreställningar om närhet och trygghet påverkar de nära relationerna. 2 1 Risholm Mothander 2002:45f 2 ibid:245 6

8 Vår värld förändras men barn föds med samma behov oavsett tid och plats. De föds med en förmåga att utvecklas i samspel med den omgivning som de föds till och för att utvecklas väl behöver de en trygg miljö som erbjuder kontinuerlig kontakt med en eller flera vuxna. Därför är det som skrivs i det här materialet om barns behov giltigt för alla barn. Skillnaden är att adopterade barns erfarenheter före och under adoptionen gör att deras förmåga att erfara och signalera sina behov kan se annorlunda ut. 1. Internationell adoption 1.1 Hur går en adoption till? Genom adoption skapas ett föräldra-barnförhållande. Den känslomässiga relationen formaliseras genom ett juridiskt bindande adoptionsbeslut som inte kan hävas. I den administrativa process som leder fram till adoptionen ska myndigheter och andra aktörer, i varje steg, arbeta med barnets bästa som främsta riktmärke. I korta och förenklade drag innebär en internationell adoptionsprocedur följande steg för adoptivföräldrarna: Den som vill adoptera ska delta i av kommunen anvisad föräldrautbildning och genomgå en hemutredning. Om de sökande anses lämpliga att adoptera får de ett medgivande av kommunen. De blivande adoptivföräldrarna skickar genom en adoptionsorganisation en ansökan till utlandet. I särskilda fall kan adoption ske utan medverkan av adoptionsorganisation. I dessa fall krävs MIA:s tillstånd. I barnets ursprungsland utreds om det är till barnets bästa att barnet adopteras av en familj i ett annat land. Om så är fallet väljer barnets företrädare en familj bland de ansökningar som de mottagit. De blivande adoptivföräldrarna får information om det barn som de utsetts till. De blivande adoptivföräldrarna får resa till barnets ursprungsland och hämta barnet. Adoptionsbeslutet fattas i barnets ursprungsland eller i Sverige. När familjen kommit hem med barnet behöver barnet genomgå en läkarundersökning. De flesta ursprungsländer vill ha en eller flera rapporter om hur barnet har det och hur barnet utvecklas i sin nya familj. Rapporterna skrivs av socialnämnden eller adoptivföräldrarna. För mer information om hur en adoption praktiskt går till se skriften Så går det till att adoptera. 7

9 1.2 Internationell adoption som samhällsfenomen Svensk adoptionslagstiftning ur ett historiskt perspektiv En statligt tillsatt kommitté fann i slutet av 1800-talet att barn som omhändertagits av samhället for mycket illa. Rykten om att barn såldes som arbetskraft och att änglamakeri förekom bekräftades. Detta ledde till ett omfattande lagstiftningsarbete som bl. a. ledde till att Sverige fick sin första adoptionslag Enligt den var barnets ställning i adoptivfamiljen svag. Adoptionen kunde hävas om barnet visade sig ha lyten eller sjukdomar och barnet ärvde inte sin adoptivsläkt utan endast adoptivföräldrarna. År 1958 övergick Sverige till den adoptionsform som gäller idag, dvs. stark adoption. Det innebär att adoptionen klipper av alla juridiska band till den biologiska familjen och att det adopterade barnet jämställs med ett barn som fötts inom familjen. Ett par rester av den gamla adoptionslagen fanns dock med under många år. Den första försvann 1971 då möjligheten att häva en adoption avskaffades. Genom en lagändring den 1 januari 2005 avskaffades vidare möjligheten för adoptivförälder och adoptivbarn att ingå äktenskap med varandra. Enligt socialtjänstlagen är det sedan länge obligatoriskt att ha kommunens medgivande för att få adoptera ett barn. År 1998 fick kommunerna genom ett förtydligande i socialtjänstlagen en skyldighet att tillgodose det särskilda behov av hjälp och stöd som kan finnas efter en adoption. Sedan den 1 januari 2005 ska alla som vill adoptera genomgå föräldrautbildning inför adoption Internationell adoption ur ett historiskt perspektiv Synen på barnlöshet och adoption har varierat mellan olika religioner, mellan folkliga uppfattningar om hur barn blir till, uppfattningar om familjebildningar och inställning till kvinnors och barns sociala och juridiska rättigheter. Som exempel på detta kan nämnas att i muslimska länder tillåter Koranen inte adoption, varför någon lagreglering inte förekommer. I vissa länder tillåts adoption endast om det sker inom samma trossamfund och i andra länder förekommer adoptioner inom släkten. Adoption av utländska barn till Sverige började i slutet av 1950-talet. De som adopterade var svenskar som under perioder av arbete utomlands kommit i kontakt med barn. De hjälpte också vänner och bekanta att adoptera. 3 Från mitten av 1950-talet kunde Socialstyrelsen ge information om internationella organisationer som förmedlade barn för adoption. 4 3 SOU1994:137 s Ds S 1978:6 s. 26 f 8

10 Antalet internationella adoptioner ökade och i slutet av 1960-talet adopterades fler barn från utlandet än inom landet. Anledningarna till detta var flera. Allt färre svenska barn lämnades för adoption. Detta berodde på de förbättrade materiella förhållanden som rådde i Sverige, attitydförändringar till barn födda av ogifta föräldrar, sociala reformer och bruket av preventivmedel. En annan anledning var att svenskar i ökande omfattning reste och arbetade i världen. I mitten av 1960-talet slöt Socialstyrelsen avtal om förmedlingssamarbete med ett barnhem i Grekland och med koreanska staten bildades Socialstyrelsens nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA, för att möta det växande intresset för internationell adoption. Aktiva adoptivföräldrar bildade intresseföreningar som erbjöd kontaktnät vilka hjälpte människor att adoptera utan att själva behöva resa ut i världen. De arbetade också för adoptivfamiljens rätt till sociala förmåner såsom föräldraförsäkring och utveckling av stöd för adopterade och deras familjer. När privatpersoner själva gav sig ut för att adoptera hade samhället ingen insyn. Det fanns skäl att reglera internationell adoption. 6 En utredning resulterade i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp, LIA, som trädde i kraft Förmedlingsarbetet skulle skötas av auktoriserade adoptionsorganisationer som stod under tillsyn av NIA. Genom att kanalisera förmedlingsverksamheten till organisationer fick samhället viss kontroll över adoptionerna. Det har funnits skilda meningar om hur stort samhällets ansvar ska vara beträffande internationella adoptionsfrågor. En del har hävdat att adoption är en privat fråga medan andra menat att samhällelig insyn är nödvändig. Verksamheten har efter hand blivit alltmer reglerad, och idag förmedlas ca 90 procent av de drygt 1000 internationella adoptioner som årligen sker genom auktoriserade adoptionsorganisationer. Flera olika lagar styr adoptionsverksamheten. Föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om internationell adoptionsförmedling, LIA, är några av dem. År 1997 anslöt sig Sverige till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. NIA blev centralmyndighet i Haagkonventionens mening. I samband med att Sverige tillträdde Haagkonventionen begränsades möjligheten till enskilda adoptioner till att gälla släktingadoptioner och andra fall då särskilda skäl föreligger. Den 1 januari 2005 ombildades NIA till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA. Kraven på adoptionsorganisationerna har skärpts och 5 SOU 1967:57 s. 36, 40 6 Ds S 1978:6 s. 3, 26, 46 9

11 den nya adoptionsmyndigheten har fått utvidgade möjligheter till kontroll av adoptionsorganisationernas arbete i utlandet Etiska dilemman Den ojämna resursfördelningen i världen är både anledning till och förutsättning för internationell adoptionsverksamhet. Detta väcker många etiska frågor. Internationell adoption kan inte lösa de globala grundläggande problem som är orsak till att barn överges. För ett enskilt barn kan adoption dock vara den bästa lösningen sedan andra möjligheter uttömts. För att förbättra villkoren för barn i utsatta situationer på lång sikt krävs framför allt insatser som gynnar välfärdsutvecklingen i ursprungsländerna. Målet med sådana insatser är att stimulera en utveckling som kan leda till att färre barn överges och att internationell adoption blir obehövlig. 7 Det faktum att barnen är önskade i andra länder har förändrat synen på barnen i deras hemländer. I en del ursprungsländer har nationell adoption ökat. I några länder har det internationella adoptionssamarbetet bidragit till att föräldralösa och funktionshindrade barn har fått och får det bättre. Adoptionsorganisationerna bedriver också utvecklingsarbete i ursprungsländerna för att möjliggöra för familjer att behålla sina barn och förbättra situationen för de barn som blir kvar på barnhem. Det finns dock en risk att det i barnens ursprungsländer skapas ett beroende av inkomsterna från den internationella adoptionsverksamheten. Det finns också en risk att internationella adoptioner bidrar till att bevara strukturer med en kvinnosyn och en syn på barn till ogifta föräldrar och funktionshindrade barn som vi i Sverige inte anser acceptabel. 8 Exempel på andra etiska dilemman är om det är hjälp till barnen eller hjälp till de barnlösa paren som är den starkaste drivkraften till internationell adoption? De flesta vuxna vill ha ett så litet och friskt barn som möjligt. Eftersom det finns fler barnlösa vuxna som vill adoptera än det finns små friska barn som är tillgängliga för adoption kan en konkurrenssituation uppstå. Detta innebär också att många barn som är tillgängliga för adoption inte blir adopterade för att de inte passar in på de önskemål som blivande adoptivföräldrar har. Är det etiskt försvarbart att flytta barn från ena sidan jordklotet till den andra? Många ursprungsländer har ett födelseunderskott. Dränerar vi dessa länder på deras viktigaste resurser när vi adopterar deras barn? 7 SOU 2003:49 s ibid:

12 1993 års Haagkonvention är ett resultat av flera års internationellt arbete och syftar till att motverka risken för att handel med barn uppstår och att värna om barnets bästa samt möjliggöra adoption på ett tryggt och etiskt godtagbart sätt. Fundera på: Hur ser jag på internationell adoption? 1.3 Konventioner Varje adoption ska vara till barnets bästa En grundtanke i både FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 och Haagkonventionen från 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner är att ett barn för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse. När biologiska föräldrar av olika anledningar inte förmår ta hand om sitt barn kan adoption vara en lösning för att ge barnet en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket utsatt situation. Därför följer enligt svensk lag och internationella konventioner att inga andra intressen får gå före barnets bästa när beslut om adoption fattas. I Barnkonventionen är barnets bästa den vägledande värdegrunden för tolkning av alla de andra bestämmelserna. Vad som är barnets bästa är i vissa avseenden självklart, t. ex att barnet ska ha rätt till sitt liv och skydd mot misshandel. I andra situationer är det en fråga om att väga samman olika faktorer till en helhetsbedömning i det enskilda fallet. I adoptionssammanhang är hemutredningen ett exempel på en helhetsbedömning då flera faktorer vägs in för att avgöra om ett hem är lämpligt att ta emot ett barn för adoption. En motsvarande bedömning i barnets hemland är den utredning som görs för att undersöka om det går att finna en familj för barnet i hemlandet eller om det är till barnets bästa att få en adoptivfamilj i ett annat land Olika barnperspektiv Barnombudsmannen beskriver Barnkonventionens barnperspektiv: Ett barnperspektiv som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga skall behandlas som mer sårbara än vuxna med tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till delaktighet i alla beslut som rör dem. ur Barnets bästa från vision till verklighet 11

13 Det finns olika barnperspektiv t.ex. ett vuxet barnperspektiv, samhällets barnperspektiv och varje enskilt barns barnperspektiv. 9 Det vuxna barnperspektivet präglas av den vuxnes barndomserfarenheter, kunskaper och det kulturella sammanhanget. Samhällets barnperspektiv är det kollektiva synsättet på barns rättigheter och behov. Även det är byggt på kunskaper, värderingar och kulturella föreställningar. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation. Detta är beroende av barnets ålder och utveckling samt vad barnet ser, upplever och känner i den sociala miljö där det befinner sig. 10 Vid internationella adoptioner möts skilda kulturers syn på barn och adoptioner. Det är inte självklart att barnens företrädare i länder där det finns många barn på institutioner tycker att internationell adoption är ett alternativ till institutionsvård. En del länder har aldrig inlett och andra har avbrutit sitt adoptionssamarbete med andra länder. Barnets upplevelse av adoption är individuell och präglas av omständigheterna i det enskilda fallet. Gemensamt är dock att adoptionen innebär en stor förändring. Fram till dess att barnet vant sig vid sitt nya liv och blivit tryggt med sina nya föräldrar kan barnet uppleva sin situation som skrämmande och otrygg. Det är därför viktigt att genomföra adoptionen på ett sådant sätt att barnet ges de bästa förutsättningar att klara av de stora förändringarna Haagkonventionen Haagkonventionen är utformad för att göra Barnkonventionens mål för adoption praktiskt tillämpbara. Haagkonventionen fördelar ansvar mellan mottagarländer och ursprungsländer. En grundläggande tanke är att samhället har ansvar för att adoption sker med barnets bästa som riktmärke och konventionen ger staterna det yttersta ansvaret för att detta efterlevs. Myndigheterna i barnens ursprungsländer har ansvar för att utreda om en internationell adoption är den bästa lösningen för det enskilda barnet. Subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) innebär att ett barn som inte kan tas om hand i sin familj ska ges en annan familj så nära sitt ursprung som möjligt. Därför är det inte aktuellt med internationell adoption förrän det konstaterats att det inte finns någon möjlighet att ge barnet tillfredsställande omsorg i sitt ursprungsland. Myndigheterna i mottagarländerna har ett ansvar för att de blivande adoptivföräldrarna är förberedda och lämpliga att ta emot ett adoptivbarn från ett annat land. I Sverige sker detta genom att de som vill adoptera ska ha deltagit i föräldrautbildning och genomgått en hemutredning som är underlag 9 SOU 2001:72 s. 93 f. 10 Socialstyrelsen 2004:10 12

14 för socialnämndens beslut om medgivande. Kommunen har efter adoptionen ett ansvar för att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan adoptionen har genomförts. När myndighetsföreträdare och andra som har ansvar för barnet i barnets ursprungsland ger personer i mottagarländer förtroendet att ta hand om deras barn är det viktigt att förvalta detta förtroende väl. 1.4 Etnisk diskriminering i samhället Men jag klarade mig undan den värsta mobbingen därför att: Du är ju inte invandrare. Sade klasskamraterna. I nästa stund kunde de sitta och gasta om att svartskallarna borde kastas ut. Att de bara kommer hit för att tjäna pengar. Blattarna. Svartingarna. När en pojke från Ungern började i min klass blev han snabbt klassens svartskalle, inte jag, fast min hårfärg var densamma. Han blev mobbad, inte jag. ur Blod är tjockare än vatten av Astrid Trotzig Internationellt adopterade barn räknas enligt svensk statistik som första generationens invandrare. Adoptivfamiljen kan komma att påverkas av olika synsätt som finns på invandring i det svenska samhället. En kunskapsöversikt gjord av Integrationsverket visar att diskriminering förekommer i samhället. I översikten pekas på att det inte är fråga om isolerade företeelser utan ett system av förtryck som genomsyrar relationerna mellan människor i så gott som alla samhällsområden. 11 Vidare anges att en förutsättning för att kunna motverka etnisk diskriminering är att synliggöra och granska dess kopplingar till de rasistiska föreställningar som fortfarande används för att rättfärdiga den sociala ojämlikhet som präglar postkoloniala samhällen idag. 12 Detta innebär att adopterade och adoptivföräldrar kan komma att möta diskriminering, vardagliga fördomar om etnisk olikhet och rasistiska attityder. Sådana föreställningar kan även påverka adoptivföräldrars förväntningar på sina adopterade barn och det adopterade barnets egna förväntningar på sig självt och sin omgivning. Integrationsverkets kunskapsöversikt ger vid handen att diskriminering ofta förekommer på arbetsmarknaden. Forskning visar t.ex. att adopterade med 11 de los Reyes och Wingborg 2002:76 12 ibid:74 f 13

15 icke-svenskt utseende är arbetslösa i större omfattning än adopterade som har ett svenskt utseende. Det finns också skillnader som är relaterade till vilken världsdel den adopterade kommer från. 13 Förutom detta beskriver kunskapsöversikten diskriminering inom skolan, i media och rättsväsendet. En annan bakgrund till fördomar om olika folkgrupper är människans benägenhet att se sitt eget sammanhang som centrum i världen. Det man själv är van vid uppfattas som naturligt och överlägset. 14 Vår bild av omvärlden blir vanligen mindre nyanserad ju längre bort något är. Detta påverkar den allmänna uppfattningen om de länder vi adopterar från, som ofta är avlägsna både geografiskt och kulturellt. Då information om ursprungsländerna förekommer i media skildras ofta svårigheter. Det kan handla om krig, svält, naturkatastrofer eller sjukdomar. Mer sällan handlar det om sådant som i västvärlden betraktas som status- och prestigefyllt, t ex aktieindexkurser, design, litteratur, tekniska innovationer, etc. Rapporteringen kan bidra till vilka förväntningar vi har på olika länder och människorna därifrån. Fundera på: Hur brukar jag reagera när jag hör diskriminerande åsikter? Lästips: Barnets bästa från vision till verklighet, kan beställas på Barnombudsmannens webbplats Regeringens proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor, Adoption till vilket pris? SOU 2003:49 Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige, Integrationsverkets rapportserie 2002:13, Paulina de los Reyes & Mats Wingborg, Intercountry Adoption, Innocenti digest 4, Shanti Holmström, Mitt okända hemland. Boken är delvis självbiografisk. Den handlar om Shanti och hur det var för henne att växa upp i Sverige och vara både adopterad, mörkhyad, skilsmässobarn och dessutom från landet. När 13 Rooth 2001: Skovdahl 1996:23f 14

16 Shanti var 17 år bestämmer hon sig för att göra en resa till sitt okända hemland Indien. Lasse Lindroth, Där inga änglar bor. En självbiografisk berättelse om att växa upp som internationellt adopterad. Boken beskriver en svart verklighet som inte alla ser, eller vill se, men som för många unga, både svenskar och invandrare, är den enda verkligheten. Frank Lindblad, Adoption, kap 6, Fördomar. I boken beskrivs vad vetenskapen vet om adoption. Författaren presenterar svar på frågor om adoption utifrån aktuell forskning. Dessutom ger han förslag på hur adoptivföräldrar kan förhålla sig till många av de omständigheter som tas upp i boken. Edward W. Said, Orientalism. En omfattande analys av hur vi betraktar det som kommit att benämnas som orienten. Boken gör upp med många myter och förenklade föreställningar om orienten som sedan länge florerat i västvärlden. 2. Att bilda familj 2.1 Att vilja ha barn Önskan att få barn kan rymma många motiv. För många är det en självklar del av livet. En del drömmer redan i barndomen om hur deras familj ska se ut i framtiden. Att få barn kan handla om att vilja ge all sin kärlek och trygghet till ett barn och återskapa den samhörighet man upplevt i den egna ursprungsfamiljen. Att få barn kan också vara ett sätt att bekräfta relationen till partnern. Det kan också vara så att man inte känner samhörighet med sin ursprungsfamilj och vill skapa den genom att själv bilda familj. Det kan upplevas som ett sätt att föreviga sig själv, att skapa något och lämna spår efter sig. En del påverkas starkt av omgivningens förväntningar på att man ska bilda familj med barn. 15 Om graviditet uteblir går det att söka efter alternativa sätt att bilda familj eller välja att leva utan barn. Inför en sådan valsituation ställs många frågor om varför man vill ha barn på sin spets. Det är värdefullt att ge sig själv tid att fundera och känna efter. Fundera på: Varför vill jag ha barn? Ser både jag och min partner fram emot att få barn? 15 Möller och Fällström

17 2.2 Att bli förälder Att bli förälder innebär att gå in i ett nytt skede i livet. Föräldrarollen ger tillträde till nya sociala sammanhang. Man blir en del av dem som drar barnvagn, diskuterar blöjmärken, sjunger vaggvisor och undrar när man någonsin får sova en hel natt utan avbrott igen. Väntans tid och första tiden med ett barn är en period av förändring oavsett om man blir förälder genom graviditet eller adoption. Det innebär krav på men också möjligheter till psykisk utveckling och mognad. 16 Ofta blir blivande föräldrar mer känsliga när de väntar barn. De går in i ett tillstånd som är fokuserat på att möta barnets behov. Det är också vanligt att blivande föräldrar drömmer mycket och har större tillgång till de undermedvetna delarna av sitt psyke. 17 Barn kan vara en källa till glädje samtidigt som föräldraskapet kan upplevas som betungande. Motstridiga känslor kan bottna i rädsla och oro för att inte räcka till och inte klara av föräldrauppgiften eller i en upplevelse av att begränsas i sin personliga frihet. 18 Det är naturligt att en utvecklingsfas kan åtföljas av en kris. De nya utmaningar som utveckling innebär kan periodvis kännas övermäktiga. Om man fastnar och inte kommer vidare kan det bli problem. Bekymmer kan också uppstå om man värjer sig mot de känslor som förändringen framkallar. 19 Många ser på sina liv och upptäcker kanske saker de vill förändra eller utveckla. Det man tidigare tagit för givet ställs i nytt ljus och omvärderas. Det är vanligt att blivande föräldrar tänker på existentiella frågor om meningen med livet, Gud och universum När två blir tre Ett kommande barn kan stärka banden mellan de blivande föräldrarna. Samtidigt skapas ett ömsesidigt beroende som ställer nya krav på samarbete för att den praktiska tillvaron ska fungera. Ofta sker en förskjutning mot traditionella könsroller Kihlbom, Mattson och Ström 1994:9 17 Brodén 2004:75 18 ibid:78 19 Cullberg Brodén 2004:65 21 Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd, Statens Folkhälsoinstitut 16

18 Det är en utmaning att utveckla relationen till den andre som medförälder samtidigt som man behåller relationen till den andre som kamrat och sexuell partner Relationen till de egna föräldrarna Från att ha varit någons barn ska man bli någons förälder. De mest betydelsefulla förebilder blivande föräldrar har är de egna föräldrarna. Minnen från barndomen kan väckas eller bli starkare än tidigare. Det viktiga är inte hur den egna barndomen var utan att man kan reflektera över sin relation till de egna föräldrarna. De egna föräldrarna får en ny betydelse i nuet när man själv blir förälder. De ska bli far- och/eller morföräldrar. Det kan uppkomma frågor om hur nära man vill ha dem. Kan de vara till hjälp och stöd och i så fall hur? Kan det vara så att man i vissa avseenden vill hålla dem på avstånd för att de inte ska komma för nära eller ta över? Att bli till För att förstå hur det kan påverka ett barn att skiljas från sitt ursprung och adopteras kan det vara till hjälp att veta lite om barns utveckling i allmänhet. Det tydliggör också vad barnen inte fått eller fått för lite av före adoptionen Växelverkan mellan arv och miljö Barn föds olika. Grunden till personligheten är det genetiska arvet från föräldrarna omstöpt i individens egen unika form. 24 De biologiska skillnaderna beror på genetiska faktorer och miljöpåverkan av förhållandena i mammans kropp under graviditeten samt vad som hänt under och strax efter förlossningen. 25 Det är inte bara miljön som påverkar barnets utveckling utan barnet påverkar också sin miljö redan från födseln. Temperamentsforskare menar att varje barn har sitt karaktäristiska sätt att ta sig an och relatera till företeelser i sin miljö. Barn kan vara mer eller mindre lätta att ta hand om beroende på vilket temperament de har. Det avgörande för barnets utveckling är hur väl föräldrarna och andra viktiga vuxna kan förhålla sig till barnets speciella särdrag Kihlbom, Mattsson K. och Ström A. 1994:45 23 Brodén 2004:85 24 Risholm Mothander 2002: Broberg m. fl. 2003:56 26 ibid: 61 f 17

19 Stora delar av hjärnan utvecklas efter födseln. Detta är en fördel eftersom hjärnans funktion bättre kan anpassas till den miljö som barnet växer upp i. 27 Under fostertiden och under barnets första år sker en överproduktion av nervceller. De nervceller som mest används blir kvar och de som inte används sållas bort. Det betyder att bristande omsorg under första levnadstiden kan leda till bestående biologisk sårbarhet hos barnet. 28 Människan har perioder av sådan kritisk utveckling under de första tretton åren. 29 I varje ålder finns centrala utvecklingsuppgifter som individen ska klara. Lösningen på varje utvecklingsuppgift bildar grund för lösningen av de kommande. De olika utvecklingsuppgifterna ställer olika krav på förälderns förmåga att hjälpa barnet att lösa uppgiften på bästa sätt utifrån barnets förutsättningar. 30 Fundera på: Hur ser jag på att bli förälder till ett barn med ett annat genetiskt arv? Hur tror jag att det skulle vara att ta emot ett barn som har levt i en bristfällig miljö? Tidigt samspel Barnets kompetens består i att det kan använda sig av omvärlden om omvärlden låter sig användas ur Utvecklingspsykologi av Leif Havnesköld & Pia Risholm Mothander Om barnet är önskat är den blivande modern ofta mån om att sköta om sig extra noga. Hon vet att barnet påverkas av vad hon äter och att cigaretter och alkohol inverkar skadligt på fostret. 31 Det är vanligt att blivande föräldrar läser böcker och funderar samt fantiserar om hur barnet växer och mår. Ofödda barn delar sina mammors erfarenheter. De hör mammans röst och hjärtljud och det vaggas av hennes rytm av vila och rörelse. Barnet reagerar på stimuli som t.ex. ljud eller tryck utifrån. Genom att samordna sina rörelser med intryck utifrån övar det sig på att kommunicera och relatera till omvärlden. 32 Nyfödda barn tycks föredra ljud som de varit vana att höra i livmodern Broberg 2004:25 28 Broberg m. fl. 2003:61 29 Solms och Turnbull 2005: Risholm Mothander 2002: Brodén 2004:64 32 Risholm Mothander, 2002: de Chateau 1999:30 18

20 Nyfödda barns sinnen är redo att användas för att ge barnet kunskap om omvärlden. De kan samordna sina intryck och viljemässigt styra sitt beteende mot det som barnet uppfattar som väsentligt. 34 Spädbarn lugnas av sin mammas röst och ljudet av hennes hjärta. Redan under första levnadsveckan kan ett barn urskilja sin mammas lukt från en annan kvinnas. Känseln är väl utvecklad och barn lugnas vanligen av beröring. 35 Det samspel som vårdare och barn bygger upp kring barnets behov av mat, vakenhet och sömn är ofta de första stegen i den ömsesidiga anpassningen mellan barn och föräldrar. Varje barn har en egen sugrytm vid amningen. Spädbarnsforskare har observerat att mammor brukar anpassa sitt beteende till denna rytm och att det är det tidigaste exemplet på turtagning. Turtagning kan beskrivas som det rytmiska svar och gensvar som är grunden för all kommunikation. Barn kommunicerar också genom ögonkontakt. Genom att titta bort kan barnet visa att det inte tycker om en situation eller att barnet behöver vila i sig självt en stund. Barn visar tidigt att de föredrar sina föräldrars eller vårdares röster och ansikten. Genom sin mimik visar de både intresse och avsmak. Vid ca fyra veckors ålder kommer det första sociala leendet. Barnet kan härma och när föräldrar och barn ömsesidigt härmar varandra uppstår en känsla av samhörighet och förståelse Anknytning Under det första levnadsåret behöver barnet etablera en känslomässig relation, en anknytning, till föräldrarna eller de som träder i föräldrarnas ställe. 37 Barnet behöver omvårdnad, skydd och stimulans så att det kan ta sina färdigheter i bruk och utvecklas. 38 Anknytningen utgör en bas utifrån vilken barnet kan utforska världen och en trygg hamn att återvända till då barnet upplever hot eller fara. Föräldrarnas förmåga att på ett lyhört och förutsägbart sätt finnas till hands för barnet blir avgörande för vilket sorts anknytningsmönster barnet utvecklar. Anknytningsmönstret har betydelse för barnets förmåga till socialt samspel resten av livet. Samspelet med föräldrarna eller andra anknytningspersoner formar barnets förståelse för vem hon är, om hon är värd att bli älskad och vad 34 von Hofsten 1999:75 f 35 Heiman 1999:93f 36 ibid:97 f 37 Broberg 2004:30 38 Brodén 1999:131 19

21 hon kan förvänta sig av de människor som står henne nära. Förståelsen påverkar hur hon beter sig i samspel med omgivningen Trygg och otrygg anknytning Man brukar urskilja ett tryggt och tre otrygga anknytningsmönster. Ett barn som får möjlighet att utveckla en trygg anknytning utgår från att det kan vända sig till föräldrarna/vårdarna för att få skydd. Tryggt anknutna barn kan utforska omvärlden i förvissningen om att föräldrarna finns där om det skulle behövas. Barn vilkas erfarenhet av samspel är att föräldrarna inte tycker om klängigt-behövande behov utvecklar undvikande anknytning. De lär sig att de för att få närhet måste dölja sina behov av tröst och omsorg och de visar inte behov av att använda föräldrarna som trygg bas. Ambivalent anknytning utvecklas om föräldern är oförutsägbar. Föräldern kan växla mellan att vara mycket lyhörd för barnets behov till att inte alls vara lyhörd och samspelet styrs av förälderns behov snarare än av barnets signaler. Ambivalent anknutna barn får mindre tilltro till sin egen förmåga och kan bli passiva eller mycket ängsliga och klängiga. Det fjärde anknytningsmönstret är desorganiserad anknytning som kan utvecklas om samspelet med föräldern innehåller element av rädsla. Det kan röra sig om att föräldern bär på svåra obearbetade upplevelser som gör att föräldern feltolkar barnets signaler och reagerar på signalerna med aggressivitet eller rädsla. För barnet blir det en omöjlig situation då den person som ska garantera skydd och trygghet samtidigt utgör ett hot. 40 Barn som upplever föräldrarna som en trygg bas har de bästa förutsättningarna att utforska världen och utvecklas. De får en tilltro till att det går att dela erfarenheter och känslor med andra. Barn med undvikande, ambivalent och desorganiserad anknytning kan få svårt att lita på människor. De kan därmed få svårt att agera på ett sådant sätt att de kan skapa tillitsfulla relationer. Dessa förväntningar kan ändras av nya erfarenheter i samspel med andra Föräldraförmåga Relationerna i familjen präglas av samhället runt omkring. Sociala konstruktioner, kulturella föreställningar och politiska dimensioner påverkar vad som anses vara ett gott föräldraskap. Föreställningarna om hur barn bör tas om hand och uppfostras förändras med tiden, generationerna och situationen Broberg 2004:38 40 ibid; Landerholm Stenhammar 2001:16 20

22 Två förmågor hos föräldrar har dock under lång tid uppfattats som värde-fulla för att de gynnar barns välfärd och utveckling. Dels handlar det om att föräldrar visar värme mot sina barn och dels att de kan sätta ramar för barnens beteende. Man menar att värme och ramar också främjar barnens förståndsmässiga utveckling. 43 Med att visa värme avses att en vuxen lägger märke till något hos barnet, tolkar innebörden och sedan visar att han eller hon förstår barnet. När föräldrar förstår sina barn uppstår ett förtroendefullt samspel som ökar möjligheterna för barnet att möta föräldrarna på ett positivt sätt. Detta påverkar föräldrarna som får lättare att förstå barnen. Omvänt kan negativa spiraler uppstå när föräldrar inte förstår sina barn. Om föräldrarna på ett tydligt och konsekvent sätt kan sätta ramar för barnet behöver barnet inte ägna sig åt att ta reda på var gränserna går. Inom de yttre ramarna är det bra om barnet kan få ett visst självbestämmande. Då kan både barn och föräldrar ägna sin energi åt utvecklande samspel. 44 Föräldrar som ger sina barn tillräckligt god omsorg finns till hands för sina barn. De är lyhörda för barnets behov och förmedlar sin förståelse för barnet tillräckligt ofta och på ett förutsägbart sätt. Inga föräldrar är perfekta och samspelet störs med jämna mellanrum av missförstånd. Det är naturligt och skadar inte barnet förutsatt att föräldern uppfattar vad som hänt och kan reparera samspelet Föräldrars anknytning Föräldrars förmåga att finnas till hands för sina barn påverkas av den egna barndomens anknytningserfarenheter. Det viktigaste är inte vad som har hänt i barndomen utan vilken mening och vilket sammanhang som den vuxna kan ge sina minnen. 46 Man har länge antagit att relationsmönster förs vidare från en generation till en annan. Forskning visar också att vuxnas sätt att beskriva sina relationserfarenheter i barndomen i hög grad kan förutsäga vilka anknytningsmönster deras barn kommer att utveckla. 47 Man kan indela vuxnas sätt att förhålla sig till sina barndomserfarenheter på följande sätt: Vuxna med fria eller autonoma anknytningsmönster kan se objektivt på sina barndomserfarenheter. De kan reflektera över vilken betydelse dessa har för deras liv. 43 Bremberg och Hagekull 2005:48 44 ibid:50 45 Broberg Risholm Mothander 2002: Brodén 2004:45 21

23 Andra vuxna avfärdar betydelsen av tidiga anknytningserfarenheter. Vuxna med detta mönster har svårt att minnas sina relationserfarenheter under barndomen. Det är vanligt att de generaliserar och normaliserar sin upplevelse av viktiga personer t.ex. Hon var väl snäll som de flesta mammor. De tycker ofta att barndomen saknar betydelse för deras aktuella livssituation. Hos en del visar sig detta genom att de idealiserar sin barndom, genom att beskriva föräldern som t.ex. väldigt snäll utan att kunna redovisa några specifika minnen av på vilket sätt föräldern var väldigt snäll. Andra beskriver de egna föräldrarna i närmast förnedrande termer gubben var inte riktigt klok, hade det vart idag skulle han suttit på kåken för det han gjorde men menar samtidigt att detta inte haft någon negativ inverkan på hur de fungerar idag som tur är är man inte barn hela livet, och jag har blivit väldigt stark och självständig tack vare den uppfostran jag fick. En del vuxna är överdrivet upptagna av sina barndomsrelationer med de egna föräldrarna. Dessa vuxna är fortfarande fullt sysselsatta med olösta konflikter från sin egen barndom. Deras berättelser från barndomen är ibland osammanhängande och ibland präglade av stark ilska som de inte har kontroll över. Ibland kan den vuxnes upptagenhet av sina barndomserfarenheter bero på att hon eller han har erfarenheter av våld eller övergrepp under barndomen. Olöst sorg eller trauma. sammanhänger med erfarenheter av förluster eller trauman (som våld och övergrepp), under barndomen eller senare i livet. När den vuxne ska berätta om hur sådana erfarenheter blir berättelsen osammanhängande beroende på att personen inte har kunnat bearbeta förlusten eller traumat så att hon eller han har tillräckligt distans till det. 48 Fundera på: Hur tror jag att min barndom kommer att påverka mig som förälder? 2.5 Språkutveckling Språkutvecklingen är, liksom utvecklingen i övrigt, ett samspel mellan arv och miljö. Det nyfödda barnet har en beredskap för språk, en drift att tala och kommunicera som utvecklas om barnet får nära kontakt med minst en vuxen. Spädbarnet har förmåga att urskilja och imitera samtliga världens språkljud. De ljud som barnet inte får någon feedback på, slutar barnet producera och förlorar så småningom förmågan att uppfatta. 48 Brodén 2004:45 22

24 Själva drivkraften i kommunikationen är gensvaret. Samtal innebär att turas om så att båda parter får utrymme. Spädbarnet förmedlar sina budskap genom sin röst, sin kropp och genom ögonen. Det gensvar barnet får formar barnets förståelse för språkets möjligheter. Barnet behöver uppleva världen. Genom att smaka, höra, känna, se, d.v.s. uppleva omvärlden och få sinnesintrycken tolkade för sig av en nära vuxen utvecklar barnet förståelsen för omvärlden. Den vuxne tolkar och barnet svarar. Att uppleva omvärlden betyder att barnet behöver göra egna erfarenheter som att krypa, ramla, kladda m.m. Upplevelserna ger erfarenheter och stimulans. Språket utvecklas i en meningsfull verklighet genom att vi gör saker tillsammans och samtalar om våra upplevelser. För att världen ska bli meningsfull måste det också finnas samband. Barnet upplever samband när barnet har återkommande upplevelser tillsammans med en annan människa. För att samband ska uppstå måste händelserna vara nära i tid och rum så att barnet kan uppfatta att de hänger ihop. Utan samband blir tillvaron kaotisk och oförutsägbar. Språket är en viktig del av identiteten. Med språket kan vi benämna oss själva och omvärlden. Det ger möjlighet att tänka om vilka vi är och hur vi är i relation till andra. Språket blir sedan redskapet för inlärning, abstrakt tänkande och problemlösning, men har allra främst förstås en social funktion. 49 Fundera på: Hur skulle jag som förälder kunna stimulera ett barns språkutveckling? Lästips: Philip Hwang, Spädbarnets psykologi Tio kapitel skrivna av olika författare som tillsammans beskriver spädbarnets psykologiska utveckling från fosterstadiet till sex månaders ålder. Kan läsas från pärm till pärm men avslutas med ett begreppsregister vilket gör att boken även lätt kan användas som ett uppslagsverk. Jesper Juul, Här är jag! Vem är du? En bok om gränser och respekt mellan barn och vuxna. Ann Mari Orrenius, Trygga relationer. Författaren beskriver olika typer av anknytning genom att skildra tre fiktiva familjers liv. Berättelserna varvas med reflektioner och kompletteras med ett lättläst teorikapitel. 49 Lagergren 2000:4f 23

25 Daniel Stern, Ett litet barns dagbok. Boken beskriver vad det lilla barnet ser, känner och upplever speglat genom Johns ögon. Författaren förenar skönlitteratur och populärvetenskap på ett spännande sätt. Att knyta an, en livsviktig uppgift. Stiftelsen Allmänna Barnhusets skriftserie 2004:2. Skriften redogör vetenskapligt för anknytningsprocessen mellan små barn och deras vårdare. Det förklaras varför anknytningen är viktig men också vad som kan förhindra en god anknytningsprocess. Leva med barn, Folkhälsoinstitutet. Boken innehåller praktiska råd, synpunkter, idéer och diskussionsunderlag för föräldrar. Kerstin Weigl, Längtansbarnen. Boken speglar olika röster och berättelser om barnlöshet och adoption. Den röda tråden i boken är berättelsen om journalisten Kerstins väg från provrörsbefruktningar, utredningar och väntan till adoption. Ylva Ellneby, Titta vad jag kan! En lättläst bok om barns utveckling som innehåller tips och råd till föräldrar som vill stimulera barn genom lek. 3. Att adoptera 3.1 Att välja att adoptera Att adoptera innebär att ta på sig ett speciellt föräldraansvar. Man gör ett val för resten av sitt liv och även ett val för resten av det framtida adoptivbarnets liv. Även om man tidigt känner att man vill, kan det vara bra att låta beslutet ta tid och ge utrymme för funderingar och känslor. Ett väl genomtänkt beslut gör det lättare att hantera eventuella framtida svårigheter och ökar möjligheterna till att adoptionen blir början på en god relation. Det är viktigt att förstå att adoption är ett sätt att bilda familj som innebär andra krav. Om bakgrunden till önskan att adoptera är ofrivillig barnlöshet är det viktigt att känslorna inför att inte kunna föda barn klingat av och blivit till en sorg som man kan leva med. Att adoptera är att välja att bli förälder till ett barn som redan finns. Det barn man får har redan påbörjat sitt liv och har med sig egna erfarenheter av livet. Oavsett om de biologiska föräldrarna är kända eller okända, levande eller döda, om de vill veta av sitt barn eller inte kommer de på ett eller annat sätt finnas med i adoptivfamiljens liv. 24

Föräldrautbildning inför adoption

Föräldrautbildning inför adoption Föräldrautbildning inför adoption Göteborgs Psykoterapi Institut 1 Innehållsförteckning Sid Föräldrautbildning inför adoption Bakgrund, målgrupp, syfte, omfattning och lärare 3 Kursinnehåll 4 Kostnad,

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete 2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor

Läs mer

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61)

Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) 2010-06-01 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) Det är positivt att adoptionslagstiftningen reformeras och att barnets rätt tydligt framhävs.

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem

Läs mer

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 8 Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och personal Vår vision

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet

Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet Malmö högskola Lärande och samhälle Lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Adopterade och identitet Hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitet Adoptees and identity How international

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Utlandsfödda adopterade och identitet - faktorer som påverkar identitetsuppfattningen

Utlandsfödda adopterade och identitet - faktorer som påverkar identitetsuppfattningen Utlandsfödda adopterade och identitet - faktorer som påverkar identitetsuppfattningen Ida Lee Wollersjö Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet Fortsättningskurs, vt 2002 Abstrakt Lee Wollersjö,

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12 Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För Nordingrå Förskola Reviderad september 2014 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är.

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Kongress 11-22 april 2013. Malin Broberg

Kongress 11-22 april 2013. Malin Broberg Kongress 11-22 april 2013 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress hölls på Quality Hotell Winn i Haninge centrum. Torsdag 11 april Ordföranden Gunhild Westman hälsade alla välkomna Malin Broberg Malin

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer