Projektarbete 2010/2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektarbete 2010/2011"

Transkript

1 Projektarbete 2010/2011 Ett arbete om jämställdhet i skolan i Sverige och Zambia Stämmer den reella jämställdheten överrens med den formella i skolan i Sverige och Zambia? Rebecca Fredriksson, Linnéa Hedberg och Rebecca Manhem S3C Kungsholmens Gymnasium

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt och metod... 4 Representation... 5 Resurser... 7 Realia (analys) Slutsats

3 Inledning: I slutet av årskurs tre är ett av de stora momenten projektarbetet. Projektarbetet talar man om redan innan, man fasar det och man längtar efter det. Tack vare ett länge pågående samarbete mellan Kungsholmens Gymnasium och nu tre skolor i Zambia som utgörs av Hillcrest Technical Highschool i Livingstone, Monze boardningschool i Monze samt Chinika Highscool i Lusaka finns nära kontakter och möjligheten att få utbyta information på ett roligt och relativt enkelt sätt. Det här var vad som intresserade oss från början, nämligen att få möjligheten att utnyttja dessa kontakter till vårt eget syfte. Det här utvecklade sig sinom tid och ledde till att delar av vårt projektlag fick möjligheten att resa hit (Zambia) och upptäcka landet för oss själva, med huvudsakligt syfte att få fram information till vårt projektarbete. Vi går alla en linje med inriktning på samhälle vilket gjorde det naturligt för oss att vilja arbete med något som berörde sociala frågor. Vi har alla tre flertalet gånger varit involverade i ett flertal hetsiga och långvariga debatter, och en fråga tycks alltid återkomma jämställdhetsfrågan. Det är en fråga som ligger de flesta varmt om hjärtat vilket var anledningen till att vi valde att fördjupa oss i det, och tack vare våra förmåner inte endast begränsa oss till Sverige, utan även till dess kontrast Zambia. Jämställdhet är en otroligt omfattande fråga som går att undersöka ur ett flertal intressanta perspektiv. Vi ville få mer så mycket som möjligt men insåg snart att det nog var att ta oss vatten över huvudet. Av den här anledningen valde vi att begränsa oss till det som är för oss mest aktuellt nämligen hur elever uppfattar jämställdhet i skolorna. Vår slutgiltiga produkt och vårt skötebarn under ett års tid blev alltså tillslut: Stämmer den reella jämställdheten överrens med den formella i skolorna? 3

4 Tillvägagångssätt och metod: Vi har valt att analysera den formella jämställdheten mellan pojkar och flickor i jämförelse till den reella i skolor i Zambia och Sverige. Vi ska belysa och uppmärksamma de eventuella skillnaderna. Information om den formella jämställdheten kommer vi försöka att samla på oss främst genom internet och litterära källor. Den reella jämställdheten vill vi kartlägga med hjälp av intervjuer av 6 olika elever i Sverige samt Zambia. Vi kommer använda oss av 3 R-metoden. En metod för att göra en genusanalys. Representation, Resurser och Realia. För att kunna analysera måste man först veta hur det ser ut. Representation handlar om att kartlägga. R nummer två handlar om hur resurserna i form av pengar, utrymme och tid fördelas mellan könen. Det sista R:et är analysfasen. Varför det ser ut som det gör. Den formella jämställdheten: Representation: Definition av jämställdhet i Sverige/Zambia Skolsystem Hur ser fördelningen ut flickor/pojkar i skolan? Hur många flickor/pojkar har utbildning och till vilken grad? Resurser: Delar man upp flickor och pojkar i skolklasser Läggs det mer pengar på underlag för någotdera Får flickor och pojkar lika mycket utrymme i skolan Vad gör man för sträva mot ett mer jämställt land? Realia: Analys Slutsats 4

5 Representation: Definition av jämställdhet Då vi gör ett jämförande mellan två länder som har kommit olika lång i utvecklingen av såväl samhälle som jämställdhet krävs det en gemensam definition som utgångspunkt. Både Sverige och Zambia har skrivit under FN:s barnkonvention och FN:s kvinnokonvention. En artikel i Kvinnokonventionen definierar diskriminering: Artikel 1 - Definition av diskriminering Diskriminering av kvinnor definieras som varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet av kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Denna artikel definierar istället vad som inte bör förekomma i ett jämställt samhälle och det är en lika bra utgångspunkt och det är denna vi har valt att utgå från i vår analys omkring jämställdhet. I FN:s barnkonvention i kapitlet utbildning står följande: Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Skolsystem Det förekommer två olika skolsystem i Sverige och i Zambia. I Sverige: Grundskoleutbildningen är obligatorisk för alla barn i åldrarna 7-16 år och hela skolgången är gratis. Förskola: åldrarna 6-7 år Grundskoleutbildning (primärskola): 7-16 år och är obligatorisk Gymnasieutbildning (sekundärskola): år Vidareutbildning ofta i form av universitet eller högskola, tar 2-5 år Åldern när man börjar grundskolan stämmer nästan alltid men övre presenterad fakta. Det är endast enstaka fall där ett äldre barn börjar grundskolan. Åldern på när man vidareutbildningarna brukar variera mer. I Zambia: Utbildningssystemet I Zambia innefattar 7 år av primärskola och 5 års sekundärskola för att eleverna sedan kan ha möjligheten att plugga vidare på exempelvis universitet eller collages. Primary School: klass 1-7 Secondary School: - Fas 1: klass 8-9 (kallas även Junior Secondary) - Fas 2: klass (kallad Upper Secondary) 5

6 Minimiåldern för att börja i klass 1 i primary school är 7 år. Ett barn förväntas även att börja sitt första år på Secondary School vid 14 års ålder. En stor skillnad från Sverige är dock att man hittar i de flesta fall en mycket bred åldersgrupp i en och samma klass genom hela skolgången. Utbildningen i Zambia ska vara gratis. I Sverige: Alla barn i Sverige som fyllt sju år måste gå i skolan. Det kallas för skolplikt och står i skollagen. I lagen står det att barnen ska gå i skolan som mest 190 dagar varje år och högst åtta timmar om dagen. Lagen finns för att alla barn ska ha samma möjlighet att lära sig saker som att läsa, skriva och räkna. Det är kommunerna som ansvarar för att det ska finnas skolplatser till alla barn. Vissa föräldrar vill undervisa barnen hemma, det är möjligt om ett speciellt tillstånd av kommunen finns. För de barn som inte klarar av den vanliga skolan på grund av sjukdom eller liknande finns särskolor. Där finns fler lärare än i den vanliga skolan och barnen kan få mer hjälp. Efter grundskolan kan den som vill gå i gymnasiet, idag väljer de flesta svenska ungdomar att fortsätta sin utbildning efter grundskolan. I Zambia: Regeringen i Zambia har sedan ett par år tillbaka erbjudig en fri skolgång på sju år och har satt som mål att kunna erbjuda en nioårig skolgång för alla från och med år Kostnaderna är höga och bristen på lärare och andra resurser gör dock dessa mål svårnådda. Bristen på resurser gör att utbildningssystemet utmärks av stor ineffektivitet, hög lärarbrist, förstärkt av hiv/aids-epidemin, överfulla klasser på ibland upp till 100 elever, och även att det finns ett utbrett misstroende mot kvaliteten i undervisningen. Misstroendet är en viktig orsak till att föräldrarna inte sätter sina barn i skolan slopades skolavgifterna och kravet på skoluniform, men för de fattigaste i landet står det mellan att låta barnen gå i skolan eller hjälpa till med familjeinkomsterna vilket är ett val som är tämligen givet. Skolorna kan dessutom kräva andra avgifter som föräldrarna med barn i skolan förväntas bidra med. Ett exempel för det här är föräldralösa barn. Många föräldralösa barn måste ta hand om försörjning och vården av sina syskon och andra släktingar, därför har de ingen möjlighet alls att gå i skolan även om den är gratis. 1 Hur ser fördelningen ut flickor/pojkar i skolan och hur många flickor/pojkar har utbildning och till vilken grad? I Sverige: Det är lag på att alla barn ska gå i grundskolan och därför börjar lika många tjejer som killar grundskolan. 17 % av männen och 13 % av kvinnorna i Sverige har endast grundskoleutbildning. 48 % av männen har både grundskoleutbildning och gymnasieutbildning, motsvarande siffra hos kvinnorna är 44 %. 14 % av den manliga befolkningen och 15 % av den kvinnliga har eftergymnasial utbildning kortare än tre år

7 Bara 20 % av männen har 3 år eller längre eftergymnasial utbildning, men hela 26 av kvinnorna har det. 2 I Zambia: För närvarande går cirka 68 procent av barn i skolåldern (7 till 13 år) i skolan. Färre flickor än pojkar går i skolan. Nära 30 procent av alla kvinnor i Zambia har ingen utbildning överhuvudtaget jämfört med cirka 25 procent av männen. Fler kvinnor än män har ingen utbildning. 20 % av kvinnorna i Zambia saknar utbildning, 14 % av männen. 45 % av männen och 47 % av kvinnorna har delar av primary education 13 % av männen har avslutad primary education, 12 % av kvinnorna i Zambia. 6 % av männen i Zambia har och avslutad secondary education, men bara 3 % av kvinnorna. Mellan åldern 6-14 är fördelningen av barn som aldrig gått i skolan jämn mellan pojkar och flickor, i högre ålder är det fler flickor än pojkar som aldrig gått i skolan. Undersökning från år 2007: Av män i åldern har 2.4 % ingen utbildning alls. Av kvinnor i samma ålder saknar 6.5 % utbildning helt. Ju äldre åldersgrupper man tittar på, desto mer ökar siffran för både män och kvinnor utan utbildning. Dock är siffran mycket högre när man tittar på kvinnor än på män. Av kvinnor i åldern saknar mellan % utbildning, av män i samma ålder saknar mellan % utbildning. Av befolkningen i åldern mellan år, alltså åldern för att gå i secondary school, går 37 % i secondary school. 5 % av de som gått klart primary school, alltså efter år 7 i skolan, fortsätter nu inte sin skolgång % av de kvinnor som avslutat primary education hoppar nu av skolan, av männen hoppar 9.8 % av skolan. Resurser: Hur ser jämställdheten ut i skolan i Sverige och Zambia? För att ta reda på detta har vi valt att intervjua elever i Sverige och Zambia. Vi har låtit dem ge oss sin syn på jämställdhet och hur utrymmet i skolan fördelas mellan könen. Intervju 1 Tjej 18 år årskurs 3 Sverige Vilka skillnader finns mellan tjejer och killar? Det finns väldigt stora skillnader i hur man får ta för sig, grundar sig i normer och hur det alltid har varit, och därför går man in i en roll i skolan. Även om det inte behöver vara så att man tycker så individuellt så tror jag att man lätt går in i den rollen när man kommer till en grupp. På just den här skolan finns inte extremt stora skillnader, men det syns tydligt i samhället. Hur man presterar i skolan och hur mycket plats man tar. Eftersom att killarna aspx 7

8 oftast är en minoritet och tjejerna inte är det, blir det lätt killarna mot tjejerna. Tjejer måste ta för sig mycket mer för att få samma uppmärksamhet, en tjej måste ta större steg för att komma till killens nivå. Tjejer måste prestera bättre och ha högre mål för att få samma uppmärksamhet och bekräftelse. Finns studier som visar att tjejer vill ha högre betyg, kan bero av grupptryck. Tycker du att tjejer och killar behandlas lika i skolan? Bekräftar skolan att killar får ta mer plats? Jobbar de för/emot det? Jag önskar att det vore så, men skolan försöker inte jobba för att ändra det. I den här skolan tar tjejer också plats, i den här skolan handlar det mer om vissa personer som alltid tar mer plats, snarare än beroende av kön. Det gör inte något åt saken, men det borde det. Är det olika från lärare till lärare? Handlar om att lyfta alla, tjejer som killar. Vissa lärare bättre på att lyfta hela gruppen. Tjejer som är blygare bör uppmanas att ta steget. Vad är jämställdhet för dig? Att alla har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. I utbildning, ansvar hemma. Att man har demokratiskt sätt att styra. Könen blir betydelselösa. Alla ska få ta del, respektera varandra. Det ska man sträva efter. Just här känns det inte som ett problem, lika mycket som det gör inom arbetslivet. Jag har inte behövt kämpa så mycket för det själv, dock kände jag det på högstadiet och i grundskolan. Kändes som att lärarna arbetade emot tjejerna. Det bekräftades redan på dagis, där fick man inte lära sig att ta plats som tjej. Jag tycker att vi inte fick lära oss det, det är något jag har fått lära mig på egen hand. Kungsholmen är en sådan skola där man lär sig att ta plats, och här går alla in med samma möjligheter. Till skillnad från i grundskolan. Vad kan lärare eller skolledning göra för att förbättra jämställdheten? Man borde kanske ha kvotering, lika mycket tjejer och killar och tjejer i klasserna. Egentligen handlar det kanske inte så mycket om det, utan snarare information om jämställdhet. Vad jämställdhet faktiskt innebär, och för att förhindra de roller som man faktiskt får. Som tjej backar man lätt undan istället för att ta del i klassrummet. Det är lätt att få bakslag av en kille som har en stark åsikt, det hände framförallt i högstadiet. Det handlar egentligen om att visa att alla har samma rättigheter. Det behövs tydligare information om det. Just nu är det inte ett problem, i den här skolan, men det behövs information i samhället om vad jämställdhet är. Behöver göra tjejer medvetna om den roll de tagit. Satsa på både lika mycket tjejer och killar i varje klass tillsammans med information. Många tjejer kan känna sig hotade av killar, killar kan spotta ur sig någonting i klassrummet utan att vara säker på det och kanske ha helt fel, medan tjejer absolut skulle hålla tillbaka med det. Hos killar finns större självsäkerhet, killar vågar ta mer risker, att begå misstag är extremt jobbigt för en tjej, inte samma för killar. De som är högst uppsatta är killar, de som vågar ta risker i samhället är killarna. Det trycks in i våra huvuden att det är killar som är de som styr 8

9 och ska styra samhället. Håller tjejerna tillbaka, får oss att tänka att det inte är vår position. Man ser väldigt mycket upp till en kvinna som är chef, vilket är både positivt och negativt. Bra att sträva efter det, för att ändra normen måste man bryta hur det ser ut just nu. Vi blir konstant påverkade av miljön. Om miljön inte ändras kommer vi undermedvetet alltid tänka så. Svårt att ändra samhället på en gång. Svårt för ett dagisbarn som får information om en sak, när den sedan upplever samhället på ett annat sätt. Samhället går inte att ändra över en natt, men det är viktigt att sträva efter det. Individuellt kanske man inte tycker att det är ett problem, men det är det ur ett samhällsperspektiv. Information om jämställdhet=nyckeln. Finns undersökningar som visar att killar oftare hoppar av gymnasiet än tjejer, varför är det så? Fördomsfullt utgår jag från att tjejer har högre mål. Att hoppa av gymnasiet kan vara ett misslyckande, och tjejer kanske inte vågar ta dessa risker men killar gör det. Viktigt för en tjej med bekräftelse, bekräftelse=betyg. Viktigt för tjejer med betygen, vi måste jobba hårdare för att bli behandlade lika som killarna. Många tjejer känner att de inte kan hoppa av, måste bevisa för andra, för samhället, att man duger. Killar kanske också allmänt inte är lika intresserade av skolan och utbildning. Kanske tjejer kan lära sig av Killar kanske oftare hoppar på ett yrke direkt efter/under gymnasiet. Kanske bara är vad jag tror då är man inte lika beroende av sina gymnasiebetyg. Tjejer väljer att utbilda sig ännu längre sen, och sen börja jobba. Gymnasiet inte lika avgörande för en kille. Vad tror att du kommer göra om 5 år? Förhoppningsvis har jag rest så pass mycket levt så mycket att jag vet vad jag vill göra. Om 5 år tror jag att jag utbildar mig till någonting roligt och intressant. Men jag har ingen aning om vad jag vill bli än, därför vill jag ut och resa först. Jag vill jobba med något som jag trivs med. Jag känner inte att pengar är av högsta prioritet, men jag skulle gärna se mig ganska högt uppsatt. Kanske för att jag vill bryta trenden med att det är killar som är det. Och för att jag gillar att bestämma. Jag känner att jag kan ta plats. Intervju 2 Kille 18 år årskurs 3 Sverige Skulle du säga att det finns skillnader mellan tjejer och killar i skolan? Ja, jag tror att det finns stora skillnader på hur de ska prestera i skolan, vilket uppmärksamhet de får, hur de uppfattas av lärare och hur de behandlas. Det finns en social skillnad. Min uppfattning är att väldigt ofta så får killarna mer uppmärksamhet i klassrummet än vad tjejerna får, en uppfattnings som stärks av studierna. Killarna både får och tar mer plats samt förväntas ta med plats. Om en kille är tyst får det mer uppmärksamhet än om en tjej är tyst och tvärtom med tjejer, om en tjej tar plats så uppmärksammas det. Det hämmar tjejernas utveckling då det ofta är till killarnas fördel. Har killarna en annan sort social press än vad tjejerna har? 9

10 Ibland, men den är ofta medveten och självvald, vi vet hur löjlig den är. Jag tror dock att i andra klasser med fler killar så kan större killgäng bildas och därmed ökar även pressen på gruppens medlemmar. Jag upplevde själv lite i nian, exempelvis i killarnas omklädningsrum. Det är alltid en speciell atmosfär i omklädningsrummen. Finns det en skillnad i hur tjejer/killar ska prestera i skolan, t.ex. betyg? Jag tror att förväntan på hur vi ska prestera faktiskt är större än själva prestationerna. Allmänt presterar tjejer bättre, precis som de förväntas göra. Men det finns även en mängd högpresterande killar som också känner press på att leverera bra i skolan. Framför allt på en skola så som Kungsholmen, så det finns troligtvis större skillnader på andra skolor. Är skillnaderna större på låg- mellan- och högstadiet än vad de är på gymnasiet? Under lågstadiet tror jag att det viktigaste är att man har det bra hemma. På högstadiet var skillnaderna som störts. Då hade betygshetsen verkligen sats igång. Vad är jämställdhet för dig? En absolut jämlikhet mellan könen i skolan, på arbetsmarknaden, i det sociala livet, att det inte utövas något förtryck åt ena eller andra hållet. Att alla blir behandlade som människor, oberoende av sitt kön. Tycker du vi i Sverige har en jämställd skola? Nej, absolut inte. Ibland är det plågsamt uppenbart vilka skillnader som finns, t.ex. uppträdanden i skolan då är killarna alltid majoritet trots att fler tjejer går på Kungsholmen. Ett annat exempel är elevkårsstyrelsen, där det endast finns en tjej. Vad tror du att denna skillnad beror på? Jag tror att man måste se till sammanhanget, det handlar inte om att tjejer till sättet inte vågar ta för sig utan snarare hur lärare ser på oss, vad vi har upplevt tidigare, jag tror att hela samhället genomsyras av denna skillnad. Svaret ligger någonstans i att vi inte har ett jämställt samhälle och därför blir inte skolan jämställd. Hur skulle skolan kunna jobba för att bli mer jämställd? Först ska det sägas att det behövs jobba med problemet i hela samhället inte bara skolan. I skolan tror jag att de tjejer som är medvetna om det ska se det som ett problem som ska lösas. Inte bara konstatera fakta utan gör någonting åt det. Våga ta ännu mer plats i klassrummet, trots att det finns många tjejer på Kungsholmen som vågar ta plats finns det fortfarande många tysta. Det skulle vara hälsosamt för oss killar att faktiskt bli emot sagda oftare. Se till 10

11 att killarna inte låter så jäkla mycket och framför allt se till att lärare inte acceptera det. Gör tvärt emot förväntningarna och de kommet så småningom försvinna. Lärarna och deras förväntningar är också nycklar till att förändra skolan. Undersökningar visar att det är en större mängd killar som hoppa av gymnasiet än tjejer i Sverige, vad tror du detta beror på? Manliga normer på högstadiet då tjejerna fortfarande är lite främmande och att ha tjejkompisar kan vara ganska svårt. För att tjejer är som de är och för att killar är som de är. Man umgås helt enkelt mer med andra grabbar. Och istället för att utvecklas och börja skaffa flera tjejkompisar på gymnasiet så fortsätter man på samma spår, tröttnar och hoppar av skolan. O jag hade suttit i samma sits nu som jag gjorde i nian hade jag också tröttnat på skolan. Tjejerna har en mer naturlig utveckling. De är bättre på relationer och att skaffa sig nya kontakter och umgås på ett mer utvecklande sätt. Man utvecklas i och för sig genom att bråka och att slås men då killarna oftast bråkar om oseriösa saker kommer man inte så långt i utvecklingen. Ett bråk mellan tjejer tror jag att man i alla fall kan lära sig någonting av. Vad gör du om tre år? Jag utbildar mig förmodligen någonstans, vad vet jag inte riktigt. Först ska jag dock resa, försöka ta reda på vad jag vill göra. Tack, är det något du vill tillägga? Det är för få exempel på då skolan är riktigt jämställd. Istället finns synen att för att uppnå jämställdhet måste kvinnorna bli som männen istället för att bli accepterade som kvinnor. Man ska hitta ett neutralt kön som ofta är det manliga. De som faktiskt slåss för att kvinnor ska få vara kvinnor blir kallade ultra feminister och eftersom ingen vill vara det tar debatten slut där. För att uppnå jämställdhet måste båda könen dra lika tunga lass. Jag tror faktiskt att så fort tjejerna vågar säga ifrån så har vi killar inte så mycket att sätta emot. Men självklart måste killarna inse att detta inte håller i långa loppet och också slåss för att alla ska ha lika rättigheter, kanske till och med att börja bli lite mera feminina i vissa fall. Helt enkelt, en mer balanserad syn på könsroller behövs. Intervju 3 Tjej, 17 år, årskurs 2, Sverige Vilka skillnader tycker du finns mellan tjejer och killar? Både mentalt och utåt sett finns det absolut skillnader, tankegångarna, hur man väljer att se på saker och känslomässigt. Det finns säkert väldigt mycket stereotyper också hur man ska vara. Och hur vi ser ut såklart. 11

12 Så det är något som visar sig socialt? Ja det finns ett sätt som killar ska vara på, och ett sätt som tjejer ska vara på. Man ska passa in socialt och följa ett visst mönster. Visar det sig i skolan också hur man presterar? Nej det vet jag inte, det beror nog mer på vilken skola man är på än mellan killar och tjejer. Jag tror att motiverandet finns bland alla både killar och tjejer, och skillnader finns mer personligt om man pratar mer i klassrummet eller pluggar mer. Finns det någon anledning till att de här skillnaderna finns mellan tjejer och killar? Ja det är samhället som bygger upp det, det är vi som har gjort att skillnaderna finns. Alla försöker passa in på något sätt. Har du upplevt att tjejer och killar behandlas mer olika i grundskolan än i gymnasiet? Jo det kan jag nog hålla med om. I gymnasiet är det ett annat fokus i skolan, nu är man i skolan av en annan anledning när man var liten. När man var mindre gick man till skolan mer för att leka, nu är alla här av samma anledning mer. Vad är jämställdhet för dig? Att alla har samma möjligheter. Alla ska ha samma förutsättningar helt enkelt. Alla ska kunna säga vad de vill, allt ska vara jämnt, mellan män och kvinnor och färg och religion. Alla ska vara på samma nivå. Jämställdhet är när det finns en balans. Vad innebär jämställdhet i skolan? Att alla får komma till tals, allas åsikter blir hörda. Ingen blir dämpad. Tycker du att tjejer och killar behandlas lika i skolan? Nej, jag tror faktiskt inte det. Man förväntar sig kanske som lärare att tjejer och killar ska vara på olika sätt. Utåt sett kanske det verkar som att vi behandlas lika, men egentligen så är det inte riktigt så. Läraren har olika relationer till tjejer och killar. På vilket sätt behandlas tjejer och killar olika? Läraren kanske kan gå på killar lite hårdare än tjejer, man kanske tror att tjejer är mer känsliga. Finns det några fördelar eller nackdelar med att tjejer och killar blir olika behandlade? Bara för att man ser ut eller beter sig på ett visst sätt så betyder inte det att man kan ta mer kritik. Men man kanske inte går på en blyg flicka som sitter nere i hörnet och säger att hon måste räcka upp handen mer. Det blir väl så, att man måste behandla alla på lite olika sätt. 12

13 Har du känt att lärare ger killar mer plats än tjejer? Ja lite. Killar får vara mer högljudda. De får sitta längst bak i klassrummet och prata och skratta och luta sig tillbaka, medan vi tjejer förväntas sitta längst fram och lyssna på läraren och titta snett på killarna och be dom att vara tysta. Varför får killarna vara de som sitter längst bak? Det har nog med samhället att göra, som jag var inne på förut. Det är väl det här gammalmodiga, kvinnorna står och tittar på. Tycker du att det bör göras jämlikare i skolan? Själv upplever jag inte att det här stör mig, det har inte berört mig negativt på något sätt. Men samtidigt är ju poängen med att göra det jämställt att det ska blir lika förutsättningar för alla. Det kanske är olika i olika skolor, att någon inte kan säga det den vill säga på grund av den där killen som sitter längst bak i klassrummet. Hur skulle man kunna ändra på det har du någon idé om vad som behöver göras? Det är bara lärarna som kan kontrollera någonting. Kanske någon tjej som kan sätta ner foten. Men annars är det bara lärarna som har makten att förändra en klass. Finns det något sätt läraren kan ändra det på? Kanske det här klassiska att separera de som sitter tillsammans, att man gör grupparbeten Att man tänker på hur man placerar sina elever. Så att det finns en tanke bakom allting. Många fler killar än tjejer hoppar av gymnasiet i Sverige, vad tror du kan vara orsaken till det? Möjligtvis att killar kanske tänker att det klarar sig ändå. De är män, de klarar sig ändå. De kommer ändå få ett jobb. Jag har alltid känt att som tjej så måste man plugga för att kunna vara självständig. Man måste studera och bli påläst. Jag tror att många får det från sina mammor eller äldre generationer kanske för att de inte haft den möjligheten att studera som vi har idag. De har inte kunnat plugga utan varit beroende av männen. De uppmanar oss till självständighet och gör att vi vill studera. Det kanske är en motivation till att vilja stanna kvar och plugga medan killarna känner att det inte spelar någon roll. Kanske är killarna omognare också, och känner att de inte orkar och så hoppar de av. Är betygen viktigare för tjejer? Tjejer kanske pratar om det mer. Man får höra mer om tjejernas betyg än killarnas. Tjejerna diskuterar det mer, vissa killar kanske skryter om dem bara. Killar kanske inte vill vifta med att de har bästa betygen för att det kan få dem att framstå som en nörd. De ska ju vara hemma och spela dator eller vara ute och festa. De har en annan bild att leva upp till en vad tjejer har. 13

14 Vad tror du att du gör om 5 år? Om allt går som det ska så hoppas jag att jag pluggar i USA, på något universitet där. Men det är lång väg kvar, stipendiemässigt och så. Jag har släktingar där så jag har åkt dit i alla år, så det känns som en självklarhet nästan. Men innan det vill jag göra massa kul, jag tänker inte börja plugga på direkten. Men jag har i alla fall lite halvt en plan, lite milstolpar i alla fall. Jag vill gärna plugga ekonomi, gärna på NYU. Jag vill gärna jobba med management economy sen. Jag har 9 år äldre bror som jag följer lite. Han vill flytta till USA och jobba så då triggar han mig att följa med så att vi kan åka dit tillsammans. Har du något exempel någon egen erfarenhet när du upplevt att det varit jämställt eller ojämställt i skolan? I min förra klass innan jag började på Kungsholmen var det 19 killar vilket är en stor skillnad mot här. Då hade vi vissa stunder när killarna var väldigt stökiga men det fanns också stunder när alla var tysta och lyssnade på varandra, och uppnådde det här jämställda. Men jag kan också tycka att det är lite tryggt, att killar är lite högljudda. De tar på sig den här rollen att ta det lite lugnt. Det är lite skönt att det inte alltid behöver vara så seriöst. Hela klassen kan slappna av på ett sätt. Har du upplevt din tid i skolan som att det varit jämlikt? Ja absolut det har jag. Om man tänker på prov och examinationsuppgifter har vi ju alla gjort dem på samma villkor. Miljön i klassen har väl varierat mer, ibland har det varit jämställt och ibland mindre. Men i slutändan kanske det inte spelar så stor roll, kan jag känna. Men det jag har lärt mig är att ta plats. Jag hamnade ju i en klass med otroligt många killar i grundskolan, då vet man att man måste prata med en högre röst och man måste räcka upp handen när man tycker någonting för att få sin röst hörd. Det kommer inte vara den där läraren som ger dig ordet för att du ser ut att vilja säga något, utan det är verkligen upp till var och en. Intervju 4 Kille, 17 år, årskurs 2, Sverige Skulle du säga att det finns skillnader mellan tjejer och killar? Ja, exempelvis i skolan. Grunden för hur man bör vara tror jag läggs så tidigt som i lågstadiet. Killarna är alltid busiga och tycker inte om att sitta still medans tjejerna förväntas sitta och göra sitt jobb bra. Oavsett om man som kille är busig eller inte så tror läraren att man är det. Jag själv har upplevt det, att en lärare har tyckt och behandlat mig som att jag var busigare än vad jag är. Sociala skillnader? Ja definitivt om jag fortsätter på spåret lågstadiet: bland tjejerna var det alltid stora grupperingar vilket ledde till större mobbing och utanförskap, hos killarna var det mer öppet och alla lekte med alla. Det här är en social skillnad som såvitt jag vet existerar i alla lågstadieklasser. Detta har givetvis förändrats med åldern och det är inte lika stora skillnader nu på gymnasiet. Skillnader existerar fortfarande i socialt umgänge och på det sätt att man har 14

15 roligt och pratar om andra saker som tjej/kille. Men i senare ålder är det med individen i centrum snarare än könet. Finns det skillnad hur man ska prestera i skolan? Tror främst det beror på vilken skola man befinner sig på. I vår skola har endast de som faktiskt kan prestera hamnat, och därför är alla mer jämställda. På högstadiet var det tydligare att det existerade större skillnader. Det har alltid varit mer acceptabelt för en kille att misslyckas i skolan än för en tjej. Vad är jämställdhet för dig? Jämställdhet handlar om lika förutsättningar. Alla får samma chanser, och utifrån det får man göra vad man vill av det. Hur ska man jobba för jämställdhet, skola, samhälle? Jag är inte så mycket för kvotering som ofta är aktuellt, tror man snarare jobbar i andra riktningen då. Jag tror det handlar om att få folk att förstå och bli medvetna om den exakta situationen för att på så sätt få en form av kollektiv ström i rätt riktning. Vi har kommit långt, jag själv har inte sett stora skillnader kön emellan och vad man kan läsa om och vad man hör så verkar Sverige ha kommit långt. Jag tycker faktiskt att det är bra som det är nu då man måste tvingas ställa saker i perspektiv. Vi har faktiskt kommit långt, även om en del brister finns. För att kunna förändra skolan och dylikt krävs nog helt enkelt ett förändrat samhälle. Tycker du tjejer/killar behandlas mer lika nu i gymnasiet av lärare? Ja, återigen handlar det om vilken skola man går på. Här är tjejer och killar lika studiemässigt. Alltid finns det folk som är stökiga, men jag tror inte att det är bundet till kön. I klassrumssituation får bägge könen lika mycket uppmärksamhet. Tidigare har jag dock upplevt att tjejerna fick mer utrymme än killarna. Men det här beror på lärarna och enligt mig är det inte ett problem. Vår skola är jämlik förmodligen för att alla har samma studiemotivation och snarlika förväntningar på sig själva. Hur ser du på exempelvis att trots att vi är ca 75 % tjejer i vår skola, så är det endast en tjej i elevkåren? Trots att elevkåren är en majoritet killar tror jag inte att det har orsakats av någon speciell anledning förutom slumpen över vem som vill engagera sig. Jag tror endast att det råkar vara fler killar det här året. Sen är det möjligtvis ett faktum att det alltid suttit fler killar där vilket gör att det binder fler killar. Man behöver helt enkelt bara bryta det här mönstret så kan det svänga om och bli totala motsatsen. 15

16 Du säger att vår skola är jämställd, hur resonerar du kring det att fler tjejer går här än killar? Jag tycker att skolsystemet är bättre anpassat för tjejer, eller att tjejer möjligtvis är anpassade bättre till skolsystemet. Det här märks tydligt på betyg och inlärningsförmåga. De killar som har hamnat här har lättare att anpassa sig till det systemet och kan hamna på samma nivå som tjejerna studiemässigt, därav är det mer jämlikt i vår skola än på andra ställen. Undersökningar visar att fler killar hoppar av innan gymnasiet än tjejer, varför tror du det är så? Återigen för att skolsystemet är bättre anpassat för tjejer. Killar behöver nog mer praktisk inlärning. På vilket sätt är det bättre lämpat för tjejer? Vet ej, tjejer får bättre betyg och ni säger själva att fler killar hoppar av skolan. Jag tror helt enkelt att det sitter i arvsanlagen, det är naturligt och tjejer har lättare för vissa saker än killar och vice versa. Problemet är just att det ställs samma krav men det bör givetvis inte förändras då det skulle innebära olika förutsättningar vilket var min definition av ojämställdhet. Det här är svårt att förändra för att göra det måste man förändra skolsystemet i grunden men det här är nog inte genomförbart. Dessutom ser jag det inte som ett jättestort problem med tanke på hur många andra problem det finns i skolsystemet, exempelvis att betygen inte mäter någon kunskap egentligen. Vad tror du att du gör om 5 år? Bra fråga! Fler än man tror studerar direkt, vilket jag är inte är sugen på. Jag vill resa, jobba för att sen ta tag i en riktigt köttig utbildning! Något som har att göra med samhällsfrågor och analys. Intervju 6 Tjejer, 17 år, grade 11, Zambia What differences are there between boys and girls? Boys are free, and girls are not very free. The result is that a boy can study at any time but girls can t. A boy is free to study at any time and then the result cannot be as good for the girl. Are the any differences in how you achieve in school? Boys have a long time to study but we only have to 20.30, then the girls are told to go back to the dormitory, while boys remain studying. In the night for girls they say lights of, and that means you have to sleep. When the girls sleep the boys will be studying, that means that it is easier for them to pass a test. It is easier for boys to get a 1 (the highest grade) than girls. Why do you have different bedtimes? The boys are very free. As you can see their dormitory is not like a cage, as ours. We have a gate, and it gets locked up. When its they lock the gate. For the boys, they can go to 16

17 their dormitory at any time. Why do you think you have different rules for boys and girls? Well, if we have the same time it will encourage coupling or dating or something like that and then someone can get pregnant. Is it often seen as the girls fault if you get pregnant? Yes it is. But both the boy and the girl are expelled if the girl gets pregnant. Then they have to go back home, then they come back after the girl delivered. Do boys and girls interact differently in social situations? We are all free, we all participate. If there is a study group anyone can participate. There is no shyness in girls when it comes to socializing or discussing something. Why do you think differences exist between boys and girls? It is something you develop. Boys don t mind everything they hear from people, but girls do. We girls put everything to heart and we worry a lot. For guys, they don t care. We girls, we do care, and that is why the differences exist. If you tell a boy that he can t pass mathematics he will challenge you and get a high grade, but if you tell a girl that you can never pass then you have that in your mind when you write the exam, and then you will fail. The differences exist because we girls care a lot. Do you know what gender equality is? How would you define it? When both boys and girls are treated equal. If a girl can cook, then the boy can cook. When there is nothing like the boy can cook but the boy can t. Gender equality means that it is possible for us to do the same thing. In connection to school, what do gender equality mean? When it is possible for a girl and a boy to perform the same. We Africans, we believe that boys can do better than girls in science so when gender equality came in it showed that we are equal, we can do good in science as well. Do you think boys and girls are treated the same way in school? No. Girls are more favored than boys. For instance when it comes to beating. They don t beat a girl as much as a boy. They don t treat us the same as the boys. In the classroom, do you get the same amount of attention from the teacher? Yes. Do boys and girls talk as much? I don t know how it is in other classes, but in my class boys participate more. Maybe the girls are shy because we only have male teachers. Boys are often better in mathematics and girls are better in FN; foods and nutrition, so maybe girls participate more in FN and boys more in mathematics. You have the right answer in your head, but you are afraid to raise your arm because you think it will be wrong and then the boys will laugh at you. In those areas like science and mathematics, we girls are always afraid to answer. The boys are more courageous than girls. Why do you think that is? 17

18 Maybe because they don t care about the others. They don t care if it s the wrong answer. For girls, we care of what the others think. We are more insecure. Do you think that the school needs to improve the way they teach boys and girls? Yes, boys have to stop laughing at girls when they make a mistake. When you make a mistake they start laughing at you. That is not good it makes you feel bad. It makes you not want to raise your hand. They should encourage that. The teachers should tell people to stop laugh at you, because you have tried. Do you think it would be better if you had more female teachers? Yes. So that we can also be free and not be so shy. We have seen studies where it shows that girls more often than boys drop out of high school before finishing high school in Zambia, why do you think it is like this? Early pregnancies. A lot of girls become pregnant and that is why they drop out of school. Another thing is the school fee. It is easier for boys to get a job, they work and raise money to pay their school fee, but for girls, girls are not allowed to go somewhere. The girls have to work at home. They say that no, you can t go anywhere. You have to clean and cook. But mostly it is early pregnancies or marriages. At what age is it normal to get married? Around when you are 23 years old. Do you think gender equality is something the school should focus on? Everyone needs to have confidence. We can do everything; it s possible for a girl to be like a guy. We just have to have that confidence and courage. We are blessed, we are given the same brains. There are some women who are doctors. What should stop us from being doctors? We can do it. Nothing can stop us. In 5 years from now, what do you think you will be doing? Girl 1:I want to study medicine at the university. In Zambia we have to study medicine for 7 years. Girl 2: I see myself at the university I want to study law, and I want to be a model and a fashion designer. Vad gör man för att sträva mot ett mer jämställt land i Sverige resp. Zambia? I Sverige: Inom jämställdhetspolitiken finns målen att: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 18

19 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Under 2010 fortsätter bland annat arbetet med att: utveckla och skapa förutsättningar för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i all verksamhet som bedrivs inom stat, kommun och landsting, främja jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet och främja jämställda villkor för entreprenörskap, fullfölja den satsning som gjorts för att främja jämställdhet i skola och högskola, fortsätta öka kunskapen om kvinnors hälsa, motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 3 4 Med andra ord jobbar Sveriges riksdag och regeringen för att förbättra jämställdheten i svenska skolan. Vi drar då slutsatsen att de precis som vi inte tycker att Sverige lever upp till sina mål ännu. Den formella jämställdheten stämmer inte överens med den reella jämställdheten, då tjejer och killar inte behandlas likadant i skolan. I Zambia: Zambia är anslutet till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) utan reservationer. Konventionen har dock inte införlivats i den nationella lagstiftningen. Zambia sände år 2002 in en kombinerad tredje och fjärde rapport till CEDAW:s övervakningskommitté. En jämställdhetspolitisk finns sedan några år tillbaka, men har ännu inte genomförts fullt ut. Äktenskaps-, skilsmässo-, underhålls- och arvslagstiftningen missgynnar kvinnor. Grundlagen gör undantag när det gäller diskriminering som rör dessa och andra områden vilka starkt påverkar kvinnornas dagliga liv. Inom dessa 12områden ska traditionell rätt gälla såvida denna inte bryter mot principer om rättvisa, jämlikhet och gott omdöme. Denna vaga lagstiftning öppnar upp för omfattande diskriminering i de lägsta rättsinstanserna (local courts). I såväl CEDAW-kommitténs kommentarer på Zambias rapport, som de enskilda organisationernas skuggrapporter, kritiseras regeringen skarpt för att inte vidta några åtgärder för att ändra lagstiftningen. Många zambiska organisationer hävdar att grundlagen måste revideras för att ge kvinnor utökat rättsskydd och starkare ställning

20 Zambia har ratificerat barnkonventionen och år 2002 lämnades den första rapporten till FN:s barnrättskommitté. En process pågår att barnkonventionen ska inkorporeras till att bli zambisk lag. Skillnader i utbildningsnivå mellan landsbygd och stad. 11 av männen i städer (urban areas) har avslutad secondary education, 7 % av kvinnorna. På landsbygden har 2 % av männen avslutad secondary education och bara 1 % av kvinnorna. Analys Slutsats 20

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

onsdag den 21 november 2012 PRONOMEN

onsdag den 21 november 2012 PRONOMEN PRONOMEN DEMONSTRATIVA PRONOMEN Är ord som pekar ut eller visar på någon eller något. Ex. Vill du ha den här bilen? Nej, jag vill ha den där. Finns 4 demonstrativa pronomen på engelska. DEMONSTRATIVA PRONOMEN

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK

Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK Olaus Petriskolan Svenska, Engelska och NO 8c LOVE ACTUALLY ETT PROJEKTOMRÅDE FÖR ÅR 8 MED TEMAT KÄRLEK LOVE ACTUALLY Mål: Målet med detta projektområde är att du ska känna till och ha förståelse för dagens

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Insamlingsforumbilden. Den nya givaren

Insamlingsforumbilden. Den nya givaren Insamlingsforumbilden #IF2013 "The greatest danger in times of turbulence is not the turbulence it is to act with yesterday's logic. Peter Drucker ANTECKNINGSBOKEN PRESENTATIONER: www.frii.se DEN NYA GIVAREN

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola.

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syfte Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syftet med den här uppsatsen är dels att ta reda på hur tidigt man kan börja lära barnen/eleverna spela schack

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

Hej! Det var allt för denna gång. Ha en trevlig helg! Med vänlig hälsning. Thomas

Hej! Det var allt för denna gång. Ha en trevlig helg! Med vänlig hälsning. Thomas Hej! Denna vecka har jag ägnat en del tid till att lära mig namnen på alla elever i årskurs 4. Det har gått bra, men känner mig inte helt klar. Jag är under inlärning just nu och jag repeterar för fullt.

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015 Upprättad HT- 2015 Förskolan Gula Huset Tvärålund Vår vision Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska mötas av vuxna som ser varje barns möjligheter. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

Att använda flipped classroom i statistisk undervisning. Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala

Att använda flipped classroom i statistisk undervisning. Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala Att använda flipped classroom i statistisk undervisning Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala Program Vad är flipped classroom? Vad jag har gjort Videoföreläsningar Klassrumstillfällen Resultat

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015 TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer