Skogsbruket 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 76 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? LAGEN TILLÅTER NUMERA TIDIGARE SLUTAVVERKNING TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA KLIPP. HEMSKOG ETT ALTERNATIV SOM TILLTALAR MÅNGA EN HEMSKOG ÄR ETT FRIVILLIGT BESLUT AV SKOGSÄGAREN. AVDRAG OCH AVSKRIVNINGAR VAD DUGER SKOGSÄGAREN SKA SJÄLV YRKA PÅ AVDRAG, FÖR I ANNAT FALL BLIR DE OGJORDA MODELLSKOG I RYSSLAND EN GRUPP SKOGSFOLK HAR BEKANTAT SIG MED SKOGARNA I KOMI. I TJÄDERSKOGEN TJÄDERJAKT ÄR EN UTMANING FÖR VILKEN JÄGARE SOM HELST. 22 BIODRIVMEDEL FRÅN ÅKER, SKOG OCH MOSSE BIODRIVMEDLENA ÄR BÅDE EN FRÅGA OM SJÄLVFÖRSÖRJNING OCH KOL- DIOXIDBALANS. 28 BRUK AV ASP TILL SISTA SMULAN ASPSTOCKARNA BLIR VÄRMEBEHANDLAD BASTUPANEL. OCH RIBBOR. OCH BASTUPALLAR. PÅ OMSLAGET: SKOGSBRUKET ÖNSKAR SINA LÄSARE EN FRIDFULL JUL. FOTO: SKOGSINDUSTRIN RF. 2

3 Skogsbruket Ledaren Importvirket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Fasta medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@elisanet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. Industrins virkesanvändning når nästan varje år nya höjder. Fjolåret var ett undantag då skogsindustrin efter egna beslut stod stilla sex veckor. Under hela 2000-talet har virkesanvändningen ökat trots att industrins ekonomiska resultat varit dåliga. Det stigande virkesbehovet har tillfredsställts med importvirke, främst från Ryssland. Importen har varit i världsklass med tanke på volymen. Endast importen av rundvirke till Kina och Japan har kunnat mäta sig med de finska importsiffrorna. Med tanke på priserna har det säkert varit lätt inom bolagen att försvara importen. På samma vis har det varit en klar medveten risktagning att göra sig beroende av importvirke från ett enda land. Traditionellt har det importerade virket till betydande del bestått av björk. Under årens lopp har mängden björkmassaved ökat, men småningom har en ökande andel andra virkessortiment kommit med. Det handlar alltså om både barrtimmer och barrmassaved. Barrtimmer är för många sågverk vid östgränsen i det närmaste ett livsvillkor, inte minst med tanke på att deras virkesanskaffning i hemlandet undergrävts av bland annat skyddsbeslut. Då lövvirke avverkas är det naturligt att en del barrvirke kommer med, men det är inte utan orsak skogsägarna sett snett på importen av exempelvis tallmassaved som det finns mera än nog av i våra egna skogar i alla landsändor. För tillfället ser det ut som om den risk som olyckskorparna varnat för kommer att konkretiseras. De ryska myndigheterna har signalerat att de kommer att införa och höja tullarna för allt virke gradvis, även björkmassaveden. Tullarna planeras för barrvirke bli fyrdubbla, så höga att importvirket blir mycket dyrare än i dag och därför mindre intressant, vilket också är avsikten. Vår granne vill att finländska bolag skall investera i massabruk på den ryska sidan av gränsen istället för att förädla virket i Finland. Frågan är om åtgärden får avsedd effekt. Det ryska skogsbruket står också inför stora förändringar. En ny skogslag har godkänts, men mycket återstår att genomföra innan den kan tillämpas i praktiken. Tills vidare har de organisationer som avverkats också kontrollerat sig själv till alla delar. Nu skall centralstyrningen frångås och ansvar sättas ut på regionerna. Det innebär många förändringar som inte kan förutses. Vägen till ett bättre skogsbruk och egen industri i Ryssland är säkert kantad med mångahanda löften, lagar och politiska vändningar som påverkar oss och virkestillförseln till finsk skogsindustrin. Virkesimporten har funnits på föredragningslistan även när statsöverhuvuden möts, vilket anger den status frågan har i båda länderna. För det finska skogsbruket är det på kort sikt välkommet med en större efterfrågan på inhemsk barrmassaved, men sågverk och användare av lövmassaved i öst kan få hårda tider om det krånglar till sig under våren. Framställningen av lövmassa med importerat virke kanske minskar om papperstillverkarna övergår till eukalyptusmassa. I stället ökar produktionen av inhemsk barrmassaved. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 Skogsvård Mera stock eller snabba pengar? LAGEN TILLÅTER NUMERA TIDIGARE SLUTAVVERKNING. REKOMMENDATIONERNA BEAKTAR LÖN- SAMHETEN I FÖRSTA HAND, MEN PEKAR PÅ OLIKA ALTERNATIV. SKOGSÄGAREN VÄLJER. En hel del bestånd i Finland har plötsligt uppnått förnyelsemognad. Det dagliga skogsbruket påverkas av både ny förordning i lagen och nya skogsvårdsrekommendationer. Det finns däremot inget tvång för skogsägaren att avverka skogen tidigare. I första hand är det diametern som bestämmer när en skog är förnyelsemogen. Både lagen och rekommendationerna har sänkt en del av gränserna. Numera delas landet in i zoner enligt värmesumma. Österbotten hör till zonen Mellanfinland, medan sydkusten hör till södra Finland. (Se tabellerna.) Tidigare avverkning betyder kortare omloppstid. Det gör att stående skog snabbare kan förvandlas till reda pengar. Å andra sidan ökar den totala kubikmängden i beståndet under åren från och med tidigast tillåtna avverkning, förutsatt att skogen är i normalt skick. Det är speciellt andelen värdefullt virke, alltså stock, som växer till sig i omloppstidens slutskede. Lönar sig tillväxten? Frågan är hur mycket högre inkomst ett bestånd kan ge, om det sparas några år. I tider med stabila virkespriser är frågan lättare att besvara. Då 4 I OMLOPPSTIDENS SLUTSKEDE VÄXER VÄRDET I BESTÅNDET.

5 kan beståndets tillväxt omvandlas till euro och cent, och värdeförändringar beaktas. Å andra sidan är det svårt att spå framtiden inom skogssektorn för någon längre tid framåt. Under den gångna hösten har timmerpriserna stigit. Prognoserna just nu visar på fortsatt god efterfrågan och prisnivå. Olav Store i Karleby håller visserligen koll på virkespriserna, men ser i första hand till skogens tillväxt och skick. Skogens behov avgör när jag avverkar. Ett bestånd i god tillväxt får fortsätta att producera virke, trots att en slutavverkning skulle vara laglig och priserna höga. Jag oroar mig heller inte för att virkespriserna eventuellt kan sjunka medan skogen fortsätter att växa. Det sämsta först I OSKÖTTA BESTÅND ÄR ÅLDERN ETT BÄTTRE MÅTT ÄN DIAMETERN PÅ FÖRNYELSEMOGNAD. Olav Store förespråkar en vettig ordningsföljd i avverkningsbesluten. Med tanke på den totala produktionen är det bra att avverka dåliga skogar först, i den mån valmöjligheter finns. Också i en situation där pengar behövs snabbt är det enligt min åsikt vettigast att i första hand avverka bestånd som inte längre producerar virke, även om ett växande bestånd kunde ge en större summa här och nu. Det är bättre att istället avverka en större areal än att offra ett bestånd som ger klart mera virke om några år. Råd i god skogsvård ger rekommendationer i samma anda. Hela skogsfastighetens behov och möjligheter bör vägas in innan beslut om avverkning fattas. Till exempel granbestånd där rötan växer mer än virket bör avverkas så fort det är möjligt. Äldre tallbestånd står sig i regel bättre i hälsa och värde än gamla granskogar. Bestånd med fel trädslag på fel mark bör avverkas i brådskande ordning. Sådana skogar producerar långt ifrån maximalt med virke. Åldern som hjälpmått Det finns bestånd där diametern inte räcker till förnyelsemognad, men där produktionen är så låg att lönsamheten sjunker medan åren går. Då kan åldern användas som måttstock för förnyelsemognad. I oskötta samt ojämna bestånd Förnyelsemognad enligt diameter, cm: Södra Finland/Mellanfinland Lagen Råd i god skogsvård Mark förr nu förr nu Tall, frisk mo 27 25/ /24-28 Tall, torr mo 25 24/ /23-27 Tall, karg mo /22-25 Gran, lundartartad mo 25 25/ /26-30 Gran, frisk mo 24 23/ /25-28 Vårtbjörk, lundartad mo 24 24/ /27-30 Vårtbjörk, frisk mo 24 23/ /26-28 Glasbjörk /22-25 Förnyelsemognad enligt ålder: Tall, frisk mo 70 60/ / Tall, torr mo 80 70/ / Tall, karg mo / / Gran, lundartad mo 70 60/ Gran, frisk mo 80 70/ / Vårtbjörk, lundartad mo Vårtbjörk, frisk mo Glasbjörk, lundartad mo Glasbjörk, frisk mo är åldern en bättre bedömningsgrund än diametern. Det finns till och med möjlighet att slutavverka bestånd som inte fyller kraven för förnyelsemognad enligt diameter eller ålder. Avverkning i förtid kan göras i bestånd som inte mera är utvecklingsdugliga. Det sorgliga ödet är verklighet i exempelvis blädade skogar eller i alltför glest gallrade bestånd. Slutavverkning är ibland det vettigaste alternativet i skogar där stormen gått hårt fram. Också andra skador, så som svåra insektangrepp, motiverar tidigare förnyelse. Specialintressen har plats Det är givetvis lika tillåtet idag som tidigare att spara förnyelsemogna bestånd mycket längre än rekommendationerna säger. Och det är lika lagligt att inte avverka alls. Alla skogsägare idkar inte ekonomiskogsbruk. En del satsar helt eller delvis på landskapsvård, rekreation, vilt- eller naturvård. Alla sådana specialintressen måste ha plats i skogsbruket. Oskötta bestånd, som får en genuin ekonomiskogsbrukare att rysa av fasa, kan lämpa sig för frivilligt naturskydd. Idag finns statliga medel för sådana objekt, och intresset bland skogsägarna har visat sig vara stort. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

6 Tillväxten lockar, kostar och ger ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA KLIPP. INTE HELLER FÖR DEN SOM VILL GÖRA SÄKRA INVESTERINGAR. OCH ABSOLUT INGENTING FÖR DEN BEKVÄME. E Ett äkta intresse för allt som växer. Så sammanfattar Håkan Södergård själv sitt val att köpa skogsfastigheter. Det är snart 40 år sedan det första inköpet. Han har inte ärvt någon skog, utan köpt hela den areal han äger. Han medger att det finns säkrare och mera vinstgivande investeringar att göra. Den som är ute efter att göra pengar bör investera i aktier. Visst är bakslag fullt möjliga för en aktieägare också, men aktier ger nog större utdelning än skog. Södergård har valt det levande i stället för pappren. I skogen händer det saker hela tiden. Skogen växer. Med tanke på framtiden Södergård är aktiv här och nu, men har tankarna framåt i tiden. Han köper helst unga skogar. Jag föredrar att köpa skog som hunnit växa år. Att köpa gamla skogar är riskfyllt. Det är svårt att veta hur pass rötangripet ett äldre bestånd är. Risken är stor för att inköpspriset blir alltför högt. Han värderar skogsfastigheterna själv. Till sin hjälp har han sin egen erfarenhet och ett relaskop. Han väger in möjliga intäkter och behövliga kostnader. Som alla värderare beaktar han risken för att gå på en nit. Nåja, det är jag själv som betalar för mina misstag i så fall. Numera har Håkan Södergård sällskap av den ena sonen när intressanta objekt är till salu. Intresset har gått i arv. Ta tillvara produktionsförmågan Första åtgärden efter ett inköp är att sätta skogen i skick. Man måste satsa i skogen för att kunna skörda. Marginalerna är små, och därför gäller det att utnyttja markens produktionsförmåga maximalt. Den tanken rymmer hela skogens skötsel, från markernas skick till beståndens täthet. Jag har alltid utfört dikning vid behov. Numera är det svårt för en enskild att sätta försumpad mark i skick. Vattenvårdskraven idag gör att jag i praktiken tvingas invänta skogscentralens samfällda iståndsättningsdikningar. Anlitar hjälp Tidigare var Håkan Södergård självverksam i den mån tiden räckte till. I praktiken var det sin fritid han tillbringade i skogen. Han har varit yrkesverksam som agrolog samt inom affärslivet. I början gjorde jag allt. Jag högg och körde ut virke, röjde och planterade. Men med växande areal och endast veckosluten till sitt förfogande behövde han snart hjälp. Under årens lopp har han dels själv anställt arbetskraft för skogsarbete, dels anlitat skogsvårdsföreningarna. Han äger skog i området från och med Malax till och med Kristinestad. Han har därför kontakt med flera skogsvårdsföreningar. De är till för att serva skogsägaren. Man måste fråga efter den service man vill ha. Vill påverka gallringsstyrkan Södergård säljer oftast virke på leverans. HÅKAN SÖDERGÅRD HAR ANVÄNT VIRKE UR DEN EGNA SKOGEN VID BYGGET AV STUGBYN. 6

7 Då får jag vara med och bestämma tätheten i beståndet. Jag vill inte ha mina ungskogar gallrade alltför hårt. Hårda gallringar betyder luckiga bestånd vid minsta lilla storm- eller snöskada. Jag har riktiga skräckexempel, där glesa gallringar resulterat i luckor och alltför kvistiga tallstammar. Han jämför alltid priserna mellan de olika köparna. I mån av möjlighet utnyttjar han tidighetstillägg, i den mån de existerar. Men markens bärighet avgör avverkningstidpunkten. Han odlar samtidigt i viss mån en stabil kundrelation med ett bolag. Han är beroende av kontinuerlig avsättning för sitt virke. Röjsågen bästa redskapet Någon giljotin har han aldrig haft i sina skogar. Målet är att slippa den sorten bestånd som lämpar sig för helträdsmetoden. Röjsågen är det bästa redskapet i ung skog. Röjning i rätt tid ger grövre virke och bättre lönsamhet i första gallringen. Södergård vill ha yrkesfolk i sina skogar. Skogsarbetarna ska kunna arbeta självständigt och behärska skogsvården. Det är faktiskt bättre att yrkesverksamma skogsarbetare röjer. Jag lämnar alltför täta plantskogar. Det är inte bra för produktionen. För maskinarbete anlitar han befintliga entreprenörer. Verksamma entreprenörer har lämpliga maskiner och kunskaper att hantera dem och vårda skogen. Som självverksam skogsägare lönar det sig inte att investera i en sådan maskinpark. Avdrag ska utnyttjas Håkan Södergård har satt sig in i kapitalbeskattningens regler. Eftersom jag riktat in min verksamhet på unga skogar valde jag kapitalbeskattning redan från början. Med den livliga skötselverksamhet han idkar är skatteavdragen viktiga hjälpmedel i kampen för lönsamhet. Den praktiska bokföringen gör skogsägaren inte själv, men han håller koll på intäkter och kostnader. Han medger att en del smärre avdragsmöjligheter kan gå hans näsa förbi. Men de stora kostnaderna, så som för skogsvård, drar han garanterat av i beskattningen. Behovet avgör skötsel Skogsägaren håller ständig koll på skogarnas skick. Jag brukar ta två rundor per år genom min skog, vår och höst, för att upptäcka eventuella vindfällen och för att avgöra behovet av skötsel. Ibland sätter hälsobekymmer krokben för rundorna. Men skogsbruksplanen fungerar som god hjälp, liksom skogsvårdsföreningarna. De föreningsanställda får bedöma om ett skötselprojekt kan få statligt stöd. Södergård låter dock inte stöden styra vården. Behovet av skötsel avgör. Åldersklasserna ändras Skogsbruksplanen behöver förnyas nu och då, i takt med att skogsägaren köper in fler skiften. Hans senaste skogsbruksplan är daterad på 1990-talet. Det är bäst att ha alla skiften samlade. Och dessutom har planerna utvecklats under årens lopp. Södergård visar stapeln där utvecklingsklasserna framkommer. Fördelningen mellan utvecklingsklasserna är väldigt snedvriden. För tio år sedan hade jag en stor andel plantoch ungskogar. Men redan idag är åldersfördelningen en annan. Och tio år framåt i tiden börjar det hela reda upp sig. Då återfinns gårdagens ungskogar i stapeln för äldre gallringsskogar. 7 MARKENS SKICK ÄR GRUNDEN FÖR SKOGENS PRODUKTION. INVESTERINGAR BEHÖVS FÖR FRAMTIDA SKÖRD. Säker förnyelse A och O Skogsfastigheter som är till salu består sällan av enbart jämnårig skog. Gamla skogar slutavverkar Södergård, liksom underproduktiva bestånd. Rätt förnyelse på rätt mark är början till god skog. Jag sätter aldrig plantor utan att markbereda först. Och jag använder helst stora plantor. De är dyrare, men både markberedning och större plantor ger en bättre start i konkurrensen med annan växtlighet. Eget virke till stugby Virke ur den egna skogen kom väl till pass när Södergård satte igång med sitt pensionärsprojekt. Tanken på en fridfull pensionärstillvaro lockade inte. Han satsade istället tid och energi på att bygga en stugby. Idag omfattar Strandkulla stugor i Pjelax, Närpes, elva stugor som hyrs ut året om. De flesta har Södergård byggt med hjälp av anställd arbetskraft. Ett par är köpta av en stockhustillverkare i nejden. Men också de stugorna bär exempelvis tak av ägarens eget virke. Det är inte av lönsamhetsskäl Södergård använder eget virke i hög utsträckning. Eget virke blir inget billigt byggnadsmaterial. Å andra sidan vet skogsägaren och byggaren vad som finns, vad som behövs och hur han kan få fram det. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

8 Hemskog ett alternativ som tilltalar många Foto: Johan Sandfors KANSKE DU OCH DIN FAMILJ HAR ETT SKOGSOMRÅDE SOM HAR ETT SPECIELLT VÄRDE FÖR ER? KANSKE PÅ GRUND AV DESS NA- TURVÄRDEN ELLER FÖR ATT OMRÅDET ÄR FÖRKNIPPAT MED KÄRA MINNEN. GENOM ATT INGÅ ETT HEMSKOGSAVTAL MED WWF KAN DU SOM SKOGSÄGARE BEVARA DET OMRÅDET ORÖRT FÖR KOM- MANDE GENERATIONER. En hemskog är ett frivilligt beslut av skogsägaren att spara ett skogs- eller naturområde för kommande generationer. Ett hemskogsobjekt är vanligen ett område i skogen som är särskilt viktigt för skogsägaren och hans familj. En hemskog kan inrättas både på skogsmark och tvinmark. Det kan vara en plats i skogen med t.ex. skönhetsvärden, känslomässiga värden eller en plats förknippad med traditioner eller barndomsminnen. Kanske området är värdefullt just som sådant eller har goda möjligheter att utvecklas till en plats med vacker och mångfaldig natur med höga naturvärden. En blankett och hemskogen är grundad Det är lätt att grunda en hemskog. När en skogsägare har fattat sitt beslut behöver han bara fylla i en anmälan, en blankett, om att han grundar en hemskog och skicka anmälan till WWF, säger Timo Tanninen som är generalsekreterare på WWF. Hemskogskommittén som består av experter från skogs- och miljösektorn fastställer de anmälda hemskogsobjekten och ger vid behov utlåtande om hemskogsobjektet till skogsägaren. Hemskogarna märks ut i terrängen med en hemskogsskylt som WWF levererar kostnadsfritt. Arealen ska helst vara minst en hektar. Avtalet binder skogsägaren moraliskt, inte juridiskt Uppgifter om hemskogarna förvaras konfidentiellt hos WWF. De avgränsas på karta och uppgifter om objektets naturvärden antecknas på en blankett, som bara finns hos WWF, säger Tanninen. För att undvika misstag, t.ex. i samband med avverkningar, är det en stor fördel om hemskogen antecknas i skogsbruksplanen. Hemskogsavtalet är en konfidentiellt avtal mellan skogsägaren och WWF. Genom avtalet har skogsägaren moralisk skyldighet att bevara objektet för kommande generationer. För WWF är avtalet en juridiskt bindande försäkran om att konfidentiella uppgifter inte överlåts till utomstående utan skogsägarens samtycke. Vid behov kan skogsägaren upphäva avtalet med WWF. När skogen i framtiden övergår till en ny ägare genom arv eller försäljning kan den nya ägaren fortsätta avtalet. Då kompletteras hemskogsavtalet med den nya ägarens namn. Döttrarnas trollskog blev vår hemskog Viveca och Kaj Blomberg har grundat en hemskog i Ekenäs. Vår hemskog är som en sagolik trollskog och den vill vi bevara som en mångsidig helhet för kommande generationer, säger Viveca Blomberg som är turistsekreterare i Ekenäs. Hemskogen är omkring tjugo hektar och vi grundade den för två år sedan. Den består av små lundområden, klibbalsbestånd, bergsområden, två branta stup med en EN PLATS FÖRKNIPPAD MED MINNEN, ETT BLÅBÄRSSTÄLLE, VILL MÅNGA SKOGSÄGARE SPARA ORÖRD FÖR KOMMANDE GENERATIONER. 8

9 Foto: WWF talsmässigt finns det drygt åttio hemskogar. WWF har satt som mål att få hektar hemskogar. Det finska ordet för hemskog är perintömetsä. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU HEMSKOGARNA MÄRKS UT I TERRÄNGEN MED EN HEMSKOGSSKYLT. ravin i mitten och en grund havsvik som håller på att förlora sin kontakt med havet och småningom blir ett glo. Holmen är knappt 65 hektar och av den äger vi omkring hälften. Vi har främst utnyttjat skogen på holmen för eget bruk och tagit ved från den. Längs stränderna finns det sommarstugor, men också flera kilometer orörd strandlinje. För några år sedan köpte vi mittpartiet av holmen av en släkting. Våra tre flickor hade haft just den skogen som sin trollskog och vi ville bevara den orörd för kommande generationer. Min man Kaj deltog i en kurs där han fick information om olika möjligheter att skydda och bevara skog och efter det gjorde vi slag i saken och bildade vår hemskog. UPM och Stora Enso positiva till hemskogar Alla grupper av skogsägare kan bilda en hemskog. Både Stora Enso och UPM har offentligt deklarerat att de stöder WWF:s arbete med att grunda hemskogar. Enligt de båda skogsbolagen kompletterar hemskogarna det breda urvalet av olika sätt att skydda sin skog och erbjuder skogsägarna ett alternativ att skydda skog som helt grundar sig på frivillighet från skogsägarens sida. UPM har inrättat tolv hemskogsobjekt i sina egna skogar. Närmare hundra hemskogar I Finland finns närmare 900 hektar hemskogar. Storleken på hemskogsobjekten varierar från knappt en hektar till närmare hundra hektar. An- Läst i Skogsbruket? På webben hittar du , Foto: Skogsindustrin rf God Jul och Gott Nytt År önskar Svenska Småbruk och egna hem Ab EN HEMSKOG ÄR ETT FRIVILLIGT BESLUT AV SKOGSÄGAREN ATT SPARA ETT SKOGS- ELLER NATUROMRÅDE. 9

10 Hemskogar passar städer med egna skogar HEMSKYDDSPROGRAMMET KOMPLETTERAR ETT STORT URVAL ATT SKYDDA SKOG OCH PASSAR EN STAD VÄL EFTERSOM DET BINDER EN STAD I EGENSKAP AV SKOGSÄGARE ENBART MORA- LISKT. DET ANSER CALLE JANSSON SOM ANSVARAR FÖR EKENÄS STADS SKOGAR. Foto: Skogsindustrin rf Foto: Gerd Mattsson-Turku Många städer har inrättat hemskogsobjekt i sina egna skogar. I Svenskfinland har förutom Ekenäs även Esbo och Borgå hemskogar. En fredning hade varit omöjlig Ekenäs stad har två hemskogsobjekt på sammanlagt 160 hektar. Över hälften av hemskogsarealen är tvinmark och impediment, berättar Calle Jansson som är stadens skogsförman. Det är fråga om gammal skog och områdena har medvetet lämnats utanför all avverkning långa tider. Enlig Jansson fanns det från miljösidan ett politiskt tryck på att något borde göras för att värna om mångfalden och bevara gammal skog. En fredning skulle ha varit omöjlig, säger Jansson. Tröskeln för att bilda ett naturskyddsområde med all byråkrati var för hög eftersom staden juridiskt inte längre skulle ha något att säga till om gällande ett sådant område. Hemskogen är ett lindrigare sätt att avsätta områden utanför virkesproduktion och avtalet binder ju inte staden annat än moraliskt. Vid behov kan vi ensidigt säga upp avtalet. MIA STENVALL (T.H) OCH GUNILLA TÖRNBLOM (T.V) PLANERAR LOVISA STADS FÖRSTA HEMSKOG, EN GAMMAL GRANSKOG PÅ CIRKA FEM HEKTAR. GAMLA GRANSKOGAR MED KULLFALLNA TRÄD ÄR AV STORT VÄRDE FÖR MOS- SOR, LAVAR OCH VEDINSEKTER. På de båda hemskogsobjekten utför vi inga avverkningar, egentligen gör vi inget alls utom det som krävs för skogarnas nyttjande för rekreation och friluftsliv. Beslutet om att inrätta hemskogsobjekt fattades av tekniska nämnden. Det blir kanske fler hemskogar Lovisa stad planerar att inrätta en hemskog som till storleken skulle bli fem hektar. Området gränsar till ett naturskyddsområde på drygt en hektar. Det är fråga om en gammal granskog som varit i vila i tjugo år, säger Gunilla Törnblom som ansvarar för stadens skogar. Virkesvolymen är närmare fyrahundra kubikmeter per hektar. Den praktiska skötseln av stadens skogar handhar Södra skogsreviret. Distriktsinstruktör Mia Stenvall är den person på reviret som är utsedd att sköta det arbetet. Det här skogsområdet passar att bli en hemskog. Skogen är gammal och orörd. På samma sätt som Lovisa stad låtit den här skogen vara orörd i tiotals år, finns det enskilda skogsägare som automatiskt skyddar vissa värdefulla områden i sin skog, säger Mia Stenvall. Genom att göra skogen till en hemskog får den högre status som skyddsområde, även om beslutet binder skogsägaren enbart moraliskt. Enligt Törnblom förs ärendet om att avsätta fem hektar skogsmark till hemskog till tekniska nämnden under vinterns lopp. Det område som nu planeras till hemskog finns i Kulla by som en del av ett skogsskifte som Lovisa stad har i Strömfors kommun. Törnblom anser det inte vara uteslutet att det blir flera hemskogar. Staden äger många små holmar som skulle passa till det. Det är i praktiken omöjligt att tänka sig att avverka skog på dem. Det finns sommarstugor längs stränderna och stränderna är så steniga att inga virkespråmar kan ta iland. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 10

11 Stormar är skogens värsta fiende TJUGO PROCENT AV DE SKOGSÄGARE SOM DELTOG I EN STUDIE GÄLLANDE SKOGSFÖRSÄKRINGAR OCH HADE SIN SKOG FÖR- SÄKRAD UPPGAV ATT DE HADE HAFT NYTTA AV SIN SKOGSFÖR- SÄKRING. I SEXTIO PROCENT AV SKADEFALLEN VAR DET FRÅGA OM STORMSKADOR. DEN NÄST VANLIGASTE SKADAN VAR EN KOMBINATION AV STORMSKADOR OCH SNÖBROTT. En skogsägare kan effektivast minska riskerna för skador på sin skogsegendom genom att teckna en skogsförsäkring. En hektar skog i Finland är i genomsnitt värd euro. Medelskogsarealen i Finland är 44 hektar, vilket betyder att en skogsegendom i snitt är värd euro. Trots det har inte ens hälften av skogsägarna sin skog försäkrad. Årspremien 2 5 euro per hektar I Arbetseffektivitetsföreningens studie säger forskare Mikko Anttila att det borde vara naturligt att en så värdefull egendom skulle vara försäkrad mot risker av olika slag. Det lama intresset för skogsförsäkringar är motstridigt. Mindre värdefulla saker försäkras ofta, såsom resegods och personbilar, säger Mikko Anttila. Det lama intresset kan inte ens bortförklaras med att försäkringspremien är hög. För en omfattande skogsförsäkringar betalar en skogsägare 2 5 euro per hektar i årspremie. Åtta av tio skadefall är stormskador Stormar orsakar de mest förödande skadorna i våra skogar. Stormskador utgör åttio procent av alla skador. Stormen Gudrun i Sverige fällde omkring 70 milj. m 3 virke. De ekonomiska förlusterna närmar sig två miljarder euro. Stormar har härjat även i Finland de senaste åren. År 2001 betalade försäkringsbolagen ut drygt 17 milj. euro i ersättning till skogsägare. Av den summan var 15 milj. ersättning för skador av två stormar, Pyry och Janika. Allframtidsförsäkringar skogen är underförsäkrad I dagsläget har färre än hälften av skogsägarna sina skogar försäkrade. En del av dessa försäkringar är fortsättningsvis s.k. allframtidsförsäkringar, som inte ger stor utdelning om en skada inträffar. Allframtidsförsäkringar tecknades allmänt från krigsslutet fram till 1960-talet. Försäkringsbeloppet var dock inte bundet till index och därmed har inflationen och skogens värdeökning gjort att skogen i dag är kraftigt underförsäkrad. En av tre har skogen försäkrad ÅTTA AV TIO SKOGSSKADEFALL SOM RAPPORTERAS TILL FÖRSÄKRINGSBOLAGEN ÄR STORMSKADOR. Endast en tredjedel av skogsägarna har en tidsenlig skogsförsäkring som ersätter skador till deras fulla belopp. Skogsägaren kan teckna enbart en brandförsäkring, som ersätter skador av eld, rök och sot på trädbestånd och plantskog och på avverkat virke som finns i skogen eller på lagerplats. Med en utvidgad skogsförsäkring skyddar skogsägaren sin skogsegendom mot bl.a. storm- och snöskador och skador som orsakas av insekter och gnagare. Jordbrukande skogsägare, skogsägare som bor i större tätorter och skogsägare som får över en femtedel av sin inkomst från skogen hör till den grupp av skogsägare som oftare än andra har sin skog försäkrad. Källa: Työtehoseuran metsätiedote 11/2006 TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 11

12 Skogsbeskattning Avdrag och avskrivningar vad duger? I DEN NUVARANDE SKOGSBESKATTNINGEN FÅR SKOGSÄGAREN AVDRA ALLA UTGIFTER SOM HÄNFÖR SIG TILL SKOGSBRUKET. SKOGSÄGAREN SKA SJÄLV YRKA PÅ AVDRAG, FÖR I ANNAT FALL BLIR DE OGJORDA. UTGIFTERNA SKA DEKLARERAS ÄVEN DE ÅR, DÅ SKOGSÄGA- REN INTE HAR NÅGRA INKOMSTER FRÅN SKOGEN. Foto: Jonsered Huvudregeln är att utgifterna avdras i beskattningen för det år, då skogsägaren har betalt dem. Deklarera utgifter även när inkomster saknas Det är mycket typiskt för en skogsägare att han vissa år helt saknar inkomster från skogsbruket. Utgifter har han däremot varje år. Utgifter ska uppges på deklarationsblanketten även de år, då det inte finns några inkomster från skogsbruket. Då deklareras nettoinkomsten som inkomst med förlust. Skattemyndigheterna avdrar då skogsbrukets negativa resultat i beskattningen från övriga kapitalinkomster och vidare som underskottsgottgörelse från den skatt som fastställts på skogsägarens förvärvsinkomst. Om underskottet under skatteåret är så stort att det inte i sin helhet kan avdras från övriga kapitalinkomster eller från den skatt som fastställs på förvärvsinkomsterna under året, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten får avdras från kapitalinkomsterna under de följande tio åren. Avdragbara utgifter Plantor, planteringsredskap, lön till planterare Markberedning Röjkniv, lön till röjare Avverkning och skogstransport Sladdning, plogning, grusning av skogsväg Gödselmedel, spridning av gödsel Fackmannabistånd vid virkesförsäljning, stämpling Skogsbruksplan Skyddsutrustning Bränsle, smörjmedel Reservdelar, reparationskostnader Premie för skogsförsäkring Skogsvådsavgift Vägavgifter Post-, telefon- och adbutgifter, även programvara Bokföring, skatteutredningar Medlemsavgifter Kursavgifter, inträde till mässor Prenumerationer på facktidskrifter, inköp av facklitteratur Fastighetsskatt för skogsbruksbyggnader, tomter Inbetalning till Finlands Skogsstiftelse Bankens expeditionsavgifter, kreditreserveringsprovision 12 MOTORSÅGEN OCH ANDRA MASKINER MED EN BRUKSTID ÖVER TRE ÅR AVSKRIVS UNDER FLERA ÅR. Använd kördagbok för skogsresor Resekostnaderna får avdras till sitt faktiska belopp. Avdrag för användning av egen bil är 0,21 euro/km (år 2005). Skogsägaren bör ha en kördagbok i sin bil där han antecknar tidpunkten för resan, dess syfte och dess längd i kilometer. Avdragsgilla resekostnader Självriskandelen för resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen tillämpas inte på resekostnader mellan bostaden och skogsfastigheten (HFD:s beslut 2005/1914). En skogsägare kan inte för resor till sin skogsfastighet dra av s.k. egna dagtraktamenten. Planering av virkesförsäljning inkl. skogsbesök Virkesaffär och underteckning av försäljningskontrakt Uppsikt över avverkningsarbete Närvaro vid inmätning av virke Koll av storm- och snöskador Koll av plantskogar vår och höst Arbete i egen skog Flyttning av arbetskraft och redskap Utbildning Köp av reservdelar, bränsle Reparation av redskap, maskiner

13 Foto: Skogsindustrin r.f Motorsågen och röjsågen avskrivs under flera år Utgifter för anskaffning och reparation av maskiner med en sannolik ekonomisk brukstid på över tre år avskrivs under flera år. Detsamma gäller för byggnader som hör till skogsbruket. Utgifter för nybygge och grundreparation av skogsväg, dikning och brokonstruktioner avdras också i form av avskrivningar. Om anskaffningsutgiften är högst 200 euro avskrivs den på en gång. Även om brukstiden överstiger tre år. De maximala avskrivningarna är: maskiner 25 % skogsdiken och skogsvägar 15 % lätta konstruktioner 20 % ekonomibyggnader 10 % Utgifter som avskrivs under flera år Motorsåg Röjsåg Traktor Snöskoter Terränghjuling Skogsvägar, minimiavskrivning 100 euro Skogsdikning, minimiavskrivning 100 euro Räntor får lån som gäller skogsbruket meddelas skilt på deklarationsblanketten. Skogsägaren ska själv redovisa utgifter anteckningsbok hjälper Skogsägaren vinner mycket på att föra noggranna anteckningar över inkomster och utgifter från skogsbruket. Det lönar sig att vara speciellt noggrann gällande utgiftsposterna. Genom att föra in alla inkomster och utgifter i en anteckningsbok efterhand som de uppkommer, blir inga poster bortglömda. Inkomster och utgifter ska antecknas enligt verifikat. Skattemyndigheterna får uppgifter om inkomster från virkesköparna, men utgifterna ska skogsägaren själv redovisa. När det blir dags för deklaration görs ett sammandrag av uppgifterna i anteckningarna, som överförs till deklarationsblankett 2C. Varken verifikaten eller anteckningarna ska bifogas skattedeklarationen. Gratis anteckningsböcker på internet På internet finns det anteckningsböcker som gratis kan laddas ned. T.ex. Metsäliitto UTGIFTER FÖR PLANTOR OCH LÖN TILL PLANTERARE DEKLARERAS DET ÅR DÅ SKOGSÄGAREN ERLAGT UTGIFTERNA ÄVEN FASTÄN DET HELT SAKNAS INKOM- STER FRÅN SKOGSBRUKET. och Nordea har ypperliga sådana. Efter en kort text följer den egentliga anteckningsboken där skogsägaren kan anteckna inkomster, utgifter och resor han gör för skogsbrukets räkning. Webbadresserna är: > På svenska > Skogsbeskattning > Privatkunder > Kundförmåner > Klubbar > Skogsklubben > Förmåner I nästa nummer fortsätter artikelserien om skogsbeskattning med utgiftsreserveringar. Foto: Stora Enso TEXT: GERD MATTSSON-TURKU MED EN KÖRDAGBOK DÄR RESOR MELLAN BOSTADEN OCH SKOGSFAS- TIGHETEN ANTECKNAS INKL. RESANS SYFTE, ÄR DET ENKLARE ATT FÅ RESOR GODKÄNDA SOM AVDRAG. 13

14 Skogsbeskattning Skogsavdraget en fördjupning i ämnet DU SOM KÖPER SKOG KAN DRA AV HÄLFTEN AV ANSKAFFNINGS- UTGIFTEN SOM SKOGSAVDRAG FRÅN KAPITALINKOMSTERNA AV SKOGSBRUK. VANLIGEN FÖRDELAS SKOGSAVDRAGET ÖVER FLERA ÅR. DET FÅR UPPGÅ TILL HÖGST FYRTIO PROCENT AV DEN KAPITALIN- KOMST FRÅN SKOGSBRUK SOM DEN SKATTSKYLDIGA UNDER SKATTEÅRET HAR FÅTT FRÅN DEN AVDRAGSGILLA SKOGEN. Med vissa begränsningar kan den som 1993 eller senare köpt, bytt eller på något annat sätt mot vederlag förvärvat en skogsfastighet göra avdrag för hälften av anskaffningsutgiften som skogsavdrag från kapitalinkomsterna av skogsbruk. Skogsägare som omfattades av arealbeskattningen fram till kan göra skogsavdrag fr.o.m. 2006, om de har köpt skog eller senare mot vederlag. Vad ingår i anskaffningsutgiften? Som anskaffningsutgift räknas skogens, dvs. skogsmarkens och trädbeståndets, värde av köpesumman för en fastighet, ett utbrutet område eller en kvotdel, men också skogens andel av andra utgifter som direkt hänför sig till köpet. Till den här typen av utgifter räknas överlåtelseskatt samt utgifter för lagfart och ersättning till köpvittne. Också utgifter för styckning av en fastighet får räknas som anskaffningsutgift. Om fastighetsköpet har omfattat andra egendomsposter än skog, t.ex. åkermark eller en sommarstuga på en strandtomt, uppskattas skogens andel av anskaffningspriset för hela fastigheten i OM DU HAR KÖPT EN SKOGSFAS- TIGHET 1993 ELLER SENARE KAN DU DRA AV HÄLFTEN AV ANSKAFFNINGS- UTGIFTEN SOM SKOGSAVDRAG ÄVEN OM DU HADE AREALBESKATTNING FRAM TILL förhållande till gängse värde för egendomsposterna. Det ger grunden för fastighetens skogsavdrag. Årsinkomsten minst euro för att få avdrag Skogsavdraget delas vanligen upp på flera år. Årsavdraget får vara högst fyrtio procent av den kapitalinkomst från skogsbruk som du under skatteåret har fått från den avdragsgilla skogen. Det minsta möjliga avdraget är euro. Det innebär att du måste ha en årlig kapitalinkomst från den köpta skogen på minst euro. Om du har flera skogsfastigheter som berättigar till skogsavdrag, räcker det med att du kommer upp till minimibeloppet euro genom att räkna ihop alla avdragsgilla fastigheter. Skogsavdraget görs så att säga uppifrån, alltså före andra avdrag och reserveringar för skogsbruket. Det kan inte göras från värdet av leveransarbetet eftersom det betraktas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört arbetet. Om du som skogsägare däremot har sålt virke på leverans, men köpt samtliga drivningstjänster av en utomstående företagare, betraktas inkomsten från leveransförsäljningen till den delen som kapitalinkomst av skogsbruk. Då kan du göra skogsavdrag. Under den tid du äger fastigheten får du varje år göra 14

15 skogsavdrag ända tills maximibeloppet sammanräknat utgör femtio procent av anskaffningsutgiften. Inget rättelseyrkande för bortglömt avdrag Som skattskyldig måste du själv yrka på skogsavdrag. I praktiken är det bäst att göra avdraget på skattedeklarationsblankett 2C. Då glöms det inte bort. Enligt ett beslut från förvaltningsdomstolen i Kuopio kan ett skogsavdrag som en skogsägare missat att göra inte i efterhand godkännas genom ett rättelseyrkande till skatterättelsenämnden. Det gällande skogsavdraget är ett dispositivt yrkande från den skattskyldiga. Därför måste yrkande om skogsavdrag göras innan beskattningen för skatteåret fastställs. Vilka skogsägare kan göra skogsavdrag? Fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar som de bildar plus samfällda skogar har rätt att göra skogsavdrag. Den skattskyldiga ska lägga fram en utredning över grunderna för skogsavdrag. Skattemyndigheten har uppmanat de skattskyldiga att i en anteckningsbok fastighetsvis specificera grunden för skogsavdraget och de skogsavdrag som använts. Dessutom kan anteckningarna gärna innehålla uppgifter om att inkomsterna från virkesförsäljning gäller den fastighet som berättigar till skogsavdraget. En skogsägare kan äga flera fastigheter, och en del av dem ge rätt till skogsavdrag, andra inte. Vid rotförsäljning är det virkesköparen som ska lämna uppgifterna. Rätten till skogsavdrag är bunden till ägande av skogsmark. Det betyder att bara skogsägaren får göra skogsavdraget. Om du planerar generationsskifte och den berör en skogsfastighet, är det därför bäst att vara observant så att ett eventuellt skogsavdrag kan utnyttjas fullt ut. En ofördelaktig situation kan uppstå t.ex. när skogsägaren har rätt till skogsavdrag, men äganderätten och nyttjanderätten till skogen har splittrats upp vid ägobyte. Du får inte göra något skogsavdrag för skogsinkomster som du har fått med stöd av besittningsrätt eller på grundval av avverkningsrätt som förbihållits i samband med överlåtelsen. Outnyttjat skogsavdrag vid ägobytet Bara vid äganderättsförvärv utan vederlag flyttas den förra ägarens outnyttjade skogsavdrag över till den nya ägaren i enlighet med kontinuitetsprincipen. Om äganderätten till fastigheten övergår som arv, med testamente, som gåva eller vid delning har den som får skogsegendomen samma rätt att göra skogsavdrag som den förra ägaren skulle ha haft. Vid generationsväxling kan gåvoarrangemang vara fördelaktigt om grunden för skogsavdrag förs över till den som fortsätter driva fastigheten. Arv eller gåva Det skogsavdrag som du har gjort från skogsinkomsterna på blankett 2C under punkten Uppföljning av skogsavdrag lägenhetsvis minskar arvseller gåvoskatten eller vid avvittringserhållan den förra ägarens anskaffningsutgift. Tänk trots allt på att varken arvs- eller gåvoskatten i sig är någon grund för skogsavdrag vid förvärv utan vederlag. Detsamma gäller den arvseller gåvoskatt som den skattskyldiga betalar. Foto: Skogsindustrin rf NÄR ETT FASTIGHETSKÖP OCKSÅ OMFATTAT ANDRA EGENDOMSPOSTER ÄN SKOG, T.EX. ÅKERMARK, UPPSKATTAS SKOGENS ANDEL AV ANSKAFFNINGS- PRISET FÖR HELA FASTIGHETEN I FÖRHÅLLANDE TILL GÄNGSE VÄRDE FÖR EGENDOMSPOSTERNA. Gåvoartat köp Vid så kallat gåvoartat köp är överlåtelsen till en del köp och till en del gåva. Då flyttas den del av skogsavdraget som återstår av säljarens skogsavdrag och är oanvänt över till den nya ägaren, när den motsvarar gåvans procentuella andel av gängse värde på den skog som överlåts. Den nya skogsägaren blir berättigad till ett nytt skogsavdrag som motsvarar köpets procentuella andel av gängse värde för den skog som överlåts. Var går gränsen för gåva? Det är också värt att notera att köpet inte alls anses bestå av en skatterättslig gåva om köpesumman är större än tre fjärdedelar av gängse värde. Då är det beskattningsmässigt fråga om överlåtelse mot vederlag, där den förra ägarens återstående skogsavdrag inte alls flyttas över till den nya ägaren. Den nya ägaren blir berättigad till ett nytt skogsavdrag. Skogsavdrag för sammanslutningar Skogsavdrag för sammanslutningar innehåller en del särdrag eftersom skogsavdraget görs från sammanslutningens kapitalinkomst av skogsbruk. Situationen är problemfri om de som gemensamt köper skogsfastigheten förvärvar lika stora andelar i skogen. En delägares villkor är mer komplicerade, om någon av delägarna när samägandet fortsätter har köpt en kvotdel av fastigheten av en annan delägare. Till vissa delar finns det rättspraxis. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett förhandsbeslut (HFD 2001/2784) konstaterat att en delägare i en sammanslutning inte själv har rätt att göra skogsavdrag från den del av kapitalinkomsten från skogsbruk som han får av beskattningssammanslutningens resultat. I en sådan situation är det sammanslutningen som har rätt till skogsavdrag och avdraget görs då från den inkomst som sammanslutningen får. Skogsfastighetens överlåtelsevinst Skogsavdraget inverkar också på uträkningen av överlåtelsevinsten. Anskaffningsutgiften för fastigheten minskar av det skogsavdrag som skogsägaren förbrukat på samma sätt som av en avskrivning. Avdraget ökar därmed överlåtelsevinsten om skogen sedan säljs med vinst. Det är just på grund av beskattningen av överlåtelsevinst som skogsavdraget är bundet till fastigheten. Huvudregeln i inkomstskattelagen är att överlåtelsevinst för egendom är skattepliktig kapitalinkomst. Under vissa förutsättningar är överlåtelsevinst skattefri vid överlåtelser av skogsfastigheter mellan nära släktingar för att underlätta generationsväxlingar. När överlåtelsevinsten är skattefri, blir också skogsavdragets nedsättande verkan på anskaffningsutgiften obetydlig. TEXT: HEIKKI KALVILA, UPM SKOG 15

16 Modellskog i Ryssland TALL, GRAN BJÖRK, ASP, SÄLG... BEKANTA TRÄDSLAG AVLÖSER VARANDRA MEDAN VI KÖR SÖDERUT LÄNGS DEN LITET KNÖLIGA VÄGEN I BUSSEN SOM HÄMTAT OSS FRÅN FLYGFÄLTET. PLÖTS- LIGT DYKER EN MERA OBEKANT, SPETSIG TRÄDPROFIL UPP VID HORISONTEN SOM ETT BEVIS PÅ ATT VI ÄNDÅ BEFINNER OSS ÖVER TUSEN KILOMETER ÖSTER OM FINLAND. PICHTAGRANEN, ABIES SIBIRICA, FÖREKOMMER SOM BLANDTRÄD HÄR I DEN RYSKA REPUBLIKEN KOMI DIT VI KOMMIT FÖR ATT BEKANTA OSS MED URSKOG OCH MODELLSKOGSBRUK Á LA RUSSE. Vi är en grupp skogsfolk från olika organisationer som Klaus Yrjönen från Tapio samlat ihop. Resan från huvudstaden Syktyvkar ned till sydöstra delen av Komi tar flera timmar och nästan hela tiden kör vi igenom skog, nu och då avlöst av åkrar där jät- telokan (Heracleum mantegazzianum) gör sitt bästa för att ta över på alla de ställen där åkrarna inte brukas intensivt. Det visar sig dock att bilden man får av de oändliga skogarna är felaktig: enligt rysk lag får man inte avverka närmare än 100 meter från 16 närmaste större väg, vilket betyder att vi egentligen kört igenom en grön korridor hela tiden. Sextusen hektar urskog De riktigt stora urskogarna i Komi ligger längre mot nordost, närmare Uralbergen där man grundat skyddsområden på 3,2 miljoner hektar som ingår i UNESCO:s världsarvslista. Här längre söderut är det snarast spillror kvar, men för att vara en spillra är skogen där vi ska vandra några dagar ganska stor: ca hektar. Våra utmärkta värdar Alexander Mariev och Roman Mikheev som arbetar för modellskogsprojektet berättar att man via förhandlingar mellan staten och skogsbolagen lyckats få till stånd en fredning av området, enligt dem den sista barrskogsdominerade urskogen i Eurasiens sydboreala zon. Vandringen i den flerhundraåriga granskogen är mödosam, klättrandet över de otaliga omkullfallna trädstammarna prövar våra krafter men Roman som går i täten med sin kompass ångar vidare. Nu och då stannar vi upp för att titta på urskogens egenheter såsom naturligt uppkomna luckor där skogen förnyar sig själv, vi fotograferar långskägg (Usnea longissima) och tar en titt på en lunglav (Lobaria pulmonaria) eller någon sällsynt växt som vår växtexpert Tapio Lindholm snabbt identifierar. Hinner man, plockar man åt sig litet vildväxande svartvinbär som trivs på de bördigare ställena. ETT FÖRSÖK INOM RAMEN FÖR MO- DELLSKOGEN DÄR MAN LÄMNAT KVAR EN SMAL REMSA MED FRÖTRÄD, SOM FÖRVÅNANDE NOG HÅLLITS ATT STÅ I FLERA ÅR. Rektangulära skogsavdelningar Skogen är fuktig. Här har sommaren inte varit torr i år. Vi slår läger vid en bäck där vi tar vatten för att koka lunch. Medan lunchen tillreds gör några av oss en liten tur i den omkringliggande skogen. Det vore ett vågspel om vi inte skulle ha en GPS-mottagare med oss som leder oss tillbaks lägerelden. Om vi å andra sidan hade haft en noggrann skogskarta kunde vi ha orienterat oss tillbaks med hjälp av de korridorer som kännetecknar alla ryska skogar: med några kilometers mellanrum har man med numrerade pålar, en nödtorftigt upphuggen linje och bleckor i träden märkt ut s.k. kvartal, rektangulära skogsavdelningar. Så också i den här skogen trots att här aldrig idkats ekonomiskt skogsbruk. Kvartalen delas på skogskartorna i sin tur in i bestånd. Ingen plantering När vi bryter upp från lunchen bär det av över en myr som är mera lättgången och så öppen att myggmolnet vi förföljs av inte är lika tätt som inne i granskogen. Så småningom kommer vi ut till den breda skogsbilväg som avverkningsbolaget Luzales byggt för några år sedan och längs vilken man kalhuggit enligt rysk modell. Reglerna säger att unga barrträd skall lämnas, inget annat. Någon plantering krävs inte annat än i speciella fall, närmast om naturlig förnyelse inte annars har chans att lyckas. Bara 21 % av förnyelserna sås eller planteras i Ryssland och skogsbruket är med andra ord extensivt och investeringarna i skogsskötseln minimala. I praktiken har man i skogen vi nu vandrar igenom förutom

17 barrträdsplantor lämnat också en del stora lövträd vars virke det inte funnits avsättning för. Det här främjar biodiversiteten, men gör också att lövuppslaget kommer att bli ännu större än annars. Våra värdar berättar att trenden nu är den att andelen tallskogar minskar och mängden löv och gran ökar. Det här beror dels på den minskade brandarealen jämfört med tidigare sekler, och dels på att kalavverkning utan plantering är den dominerande förnyelsemetoden. Det här leder på de flesta marker till löv- och granskogar. Gamla metoder i avverkning Efter ett par kilometers vandring längs skogsvägen blir vi avhämtade av en fyrhjulsdriven GAZ-lastbil som kör oss de sista kilometrarna tillbaks till det skogsarbetarläger som är vårt hem i några dagar. Lägret har under sommarhalvåret inga andra invånare än en gårdskarl som sköter om vakthållningen och att veden för vintern kommer under tak. På senhösten kommer de egentliga invånarna att återvända till de enkla brädbarackerna. Trädfällningen sker med motorsåg och på det här området används ännu den traditionella metoden med stamlunning vid utkörningen av virket. På många platser i Ryssland, också i Komi, har man börjat införa den skandinaviska maskinkedjan med avverkningsmaskiner skogstraktorer. Detta har gjort att man kunnat börja göra mera gallringsavverkningar. Av bolaget Luzales avverkningar utgörs nu över 50 % av gallringar. Avverkningsbolag som Luzales innehar avverkningskoncessioner som möjliggör avverkning i statsägda skogar. I framtiden kommer koncessionerna att gälla i år, enligt den nya skogslag som beräknas träda i kraft vid årsskiftet. I Ryssland finns ingen motsvarande process för privatisering av statsskogarna som i flera baltiska stater. Modellskogens framtid osäker Modellskogsprojektet i Komi upptogs år 2005 i det internationella nätverket av modellskogar. I Ryssland finns fyra andra modellskogar och de har bildat ett nationellt nätverk som koordineras av modellskogen i Komi. Finland har ännu ingen modellskog med i nätverket. Framtiden ser något osäker ut för modellskogen i Komi eftersom den schweiziska finansieringen nu tar slut. Man har löfte om ett visst stöd från den EN LUCKA I EN TVÅHUNDRAÅRIG GRANSKOG SOM VISAR DEN NATURLIGA DYNAMIKEN I BOREAL GRANSKOG. Några basfakta om skogen och skogsbruket i Republiken Komi Landareal km 2 (som Sverige) Befolkning 1 miljon, har minskat med 12 % på 10 år 73 % av arealen är skogsbeklädd 15 % av arealen skyddad 2,1 milj. ha FSC-certifierad skog (juli 2006) Avverkningen utgör 25 % av den uthålliga avverkningsvolymen på 26 miljoner m 3 största skogsindustrin i republiken, Mondi Business Paper, men det täcker långtifrån den verksamhet man tillsvidare upprätthållit. Från statligt håll har inga löften getts. Under de tio år som modellskogen existerat har man via förhandlingar med staten, skogsbolagen och lokalbefolkningen, genom inventeringar och kurser och med hjälp av ett nätverk av demonstrationsobjekt gjort en stor insats för det hållbara skogsbruket i Komi. Det är bara att hoppas på att projektverksamheten kan permanentas i någon form så att den know-how som skapats kan användas och spridas också framöver. Än har man nämligen en lång väg att gå förrän skogsbruket i alla delar av Ryssland kan betraktas som hållbart. TEXT OCH FOTO: ROMI RANCKEN ALLA SOM VAR MED PÅ RESAN. VÅRA VÄRDAR ÄR DE TRE HERRARNA LÄNGST TILL VÄNSTER I BAKRE RA- DEN. DRYCKEN ÄR CITRONLEMO- NAD I FLASKOR MED ETIKETTER FRÅN SOVJETTIDEN. 17

18 I tjäderskogen TJÄDERJAKT ÄR EN UTMANING FÖR VILKEN JÄGARE SOM HELST. DET MÄRKTE JAG EFTER NÅGRA DAGARS JAKT I JÄMTLAND, NÄRA NORSKA GRÄNSEN. DET KRÄVS DUKTIGA HUNDAR, GOD KON- DITION, BRA TÅLAMOD OCH NATURLIGTVIS TJÄDER. Jakten går till sålunda att en eller högst två jägare vandrar långsamt genom markerna medan hunden söker fågel. Ett bra sök sker framför och på sidorna om jägarna. Då hunden finner fågel som sitter i ett träd vägleder hunden, genom sitt skall, jägaren som försöker komma till skott. De vanligaste trädskällarna är spetshundar finnspets och norrbottenspets. Annorlunda jakt för älgjägaren Jagade ett par dagar med Lennart från Krokom som hade prisbelönta finnspetsar, Tessi och Sita. Det var en fröjd för ögat att se hundarna då de fjäderlätt, till synes svävade fram, ivrigt sökande efter fågel. Tjäder fanns det gott om men vi hade satt upp krav på att enbart skjuta tjädertupp på skall. Som inbiten älgjägare med älghundar ville jag testa andra hundar och annorlunda jakt. Ur jaktdagboken Tessi hade skall på tjäderhöna, bra skottchans men det var ju tupp som vi var ute efter. Hunden följde den flyende fågeln och fick några korta förnyade skall. På väg efter skallet stötte vi en tjädertupp. Upptakten verkade mycket lovande. Vid en myr stötte vi upp en tupp som träade men höll endast ett tiotal skall av Tessi. Synd att inte hunden tog den före oss. Sita hade fint skall på tjäder i en gran. Jag smög fram för att försöka lista ut var fågeln satt och tryckte. När de stack iväg visade det sig vara en höna som hade sällskap av två andra hönor. Bra skall på en tjädertupp av Sita i en tall. Vi avancerade med Lennart litet vårdslöst och utan någon riktig plan, så tuppen klarade sig. En intressant jaktdag, fina skall, vanligen i åriga blandbestånd, vandrade ca 6,5 km. Dagen började med att vi såg en stor tjädertupp som satt tryggt på en stubbe ute på ett hygge på grannmarken. Bägge hundarna skällde mot en grupp stora granar. Jag tog god tid på mig, smög, kröp, ålade, och spanade efter tjäder. Omöjligt att få syn på fågeln så det blev att krypa igen. Det gick som det brukar, dvs. fågeln flyr, denna gång en höna som Tessi förföljde. Sita skällde fortfarande mot det träd som fågeln nyss lämnat. Det är antagligen bara dofter, tänkte jag och reste mig upp samtidigt som en tjäderhöna flög iväg från en gran 15 meter längre bort. Vi gick åt det håll som pejlen visade att Tessi befann sig och stötte iväg ytterligare en tjäderhöna. Tessi kom tillbaka efter 30 minuter och visade tendenser på ömma tassar. Sita igång med sök, vi kom till en myrkant och såg två tjädertuppar som satt i talltoppar ca 60 meter längre bort. Samtidigt kom hunden och gav några skall varefter fåglarna, som tydligen observerat oss, flög iväg. Ytterligare en tredje tupp flög iväg från myren. Vi hade för bråttom igen, borde ha väntat ut hunden. Sita skällde till snett bakom oss, vi kastade ner oss ögonblickligen och jag fick en tjäderhöna i kikaren. Vid det här laget skulle nog en höna duga men jag hade 7:ans förstoring och handrörelsen att justera kikaren blev för mycket för hönan som flög iväg. Sita fick skall ca 200 meter framför oss. Nu var det dags att skjuta för det var ganska långt lidet på dagen. Jag skulle just börja ansmygningen. Samtidigt kom en stor tjädertupp flygande lågt över våra huvuden. Med hagelbössa skulle den hamnat i ryggsäcken, kanske. NATURUPPLEVELSER SOM MÖTER TJÄDERJÄGAREN. 18

19 Jag närmade mig skallet, Sita skällde i myrkanten 100 meter längre bort. Jag tog mig in på ca 60 meter från den gran i myrkanten som hunden verkade vara intresserad av. Spanade efter fågel medan hunden skällde ivrigt. Tjädern kan ibland endast skönjas som en mörkare fläck i trädet, hade Lennart upplyst mej om. Just då fick jag syn på den, fläcken, och tryckte av. Ingenting hände, hunden såg förvånat på mig och jag var förbryllad. Fick du den, frågade Lennart då han dök upp. Visst fick jag den men det var ingen hemma, jag hade nämligen skjutit i ett ekorrbo. Ridå! Litet genant var det att summera jakten då vi började vandra mot bilen. Vi hade hittat tjäder i äldre blandbestånd, myrkanter och skärmställningar av tall. Skogarna såg ut som de vanligen brukar se ut i ett modernt skogsbruk där förnyelseytor varvas med gallringsbestånd. Ogallrade, flerskiktade bestånd med riklig undervegetation fanns det gott om. Det blev inget byte men jag lovade komma igen. Till dess blir det att nöja sig med korv och älgkött. Jag fick även en chans att jaga tjäder med Jampes särbo, Lena, och hennes norrbottenspets, Spirit. Hunden, Lenas andra förresten, var endast ett år och under injagning. Två tjädrar hade fällts för Spirit hittills, en av Lena själv, och det verkade lovande för framtiden. De dagar vi var ute visade att det fanns gry i hunden men även att unghundens lek och ofog ännu fanns kvar. Ofta blev det skall på lavskrikor och andra småfåglar. Korta skall på tjäder och orre fick vi också uppleva men inget som gav resultat. Hunden måste få tid att mogna och redan om ett år skall det bli intressant att se hur Spirit utvecklats. Svår att upptäcka Tjädern är listig, kan trycka hårt medan den sitter i sitt träd och spanar efter inkräktare. Blir den trängd flyger den några hundra meter där den för några ögonblick sätter sig i ett träd, släpper avföring och dofter, varefter den glider till ett träd i närheten. Där sitter den sedan och följer med hundens agerande. Hunden känner de starka dofterna och det händer därför ofta att den skäller TJÄDERJÄGARE MED SIN NORRBOTTENSPETS. vid fel träd. Vill man komma på skotthåll krävs vanligen att man krypande och ålande, rakt mot trädet där man tror att fågeln sitter, närmar sig skallet. I praktiken skiljer sig ansmygningen inte så mycket från att närma sig ett ståndskall på älg. Den väsentliga skillnaden ligger i att det är så mycket svårare att upptäcka en tjäder än en älg, innan det är för sent. Ibland kan man endast ana den som en mörk fläck i trädets krona. Det är då ett ekorrbo kan vara i fara! Tjädern kan även landa på marken, springa en bit och stanna bakom en tät gran för att sedan överraska jägaren med ett bullrande uppflyg, oftast på fel sida av trädet. Hagelbössa eller fågelstudsare kan användas vid jakt på skogsfågel. Jag hade under de två första dagarna lånat en studsare kaliber 7 x 33 med 5 grams kula. Nära skjuter ingen tjäder Tjädern är högvilt i våra skogar samtidigt som den är paraplyart som visar på biologisk mångfald. Jakten har en försvinnande liten andel i hur stor tjäderstam som vi har. Fragmentering av livsmiljöerna, friluftsliv och dålig hunddisciplin är större hotbilder. Rovdjur som räv, duvhök och kråkfåglar samt tillgången på sork är även nyckelfrågor för tjäderns väl och ve. Att smyga, krypa och åla på ett fint skall av en trädskällare är en otrolig upplevelse. Tydligen kräver det dock övning för att upptäcka en tjäder i ett träd och komma till skott eftersom nära skjuter ingen tjäder. JÄMTLAND ÄR VACKERT! TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 19

20 I SKOGSBRUKET nr 10 inledde vi en artikelserie om naturhänsyn i produktionsskogar. I detta nummer fortsätter vi att utforska de särskilda strukturella drag som är viktiga för den biologiska mångfalden. I senaste nummer kunde du läsa om grova aspars betydelse som naturvårdsträd. Nu skall vi ta en titt på död ved. Del Död ved skapar liv OMKRING EN FJÄRDEDEL AV ALLA ARTER SOM LEVER I VÅRA SKOGAR ÄR DIREKT ELLER INDIREKT BEROENDE AV DÖD VED. DÄRFÖR ÄR DET UPPENBART ATT TORRAKOR, HÖGSTUBBAR, LÅGOR OCH ANDRA DÖDA TRÄD SOM VI LÄMNAR I SKOGEN HAR EN BETYDANDE ROLL I STRÄVANDENA ATT UPPRÄTTHÅLLA DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN. Brist på död ved leder oundvikligen till att arter försvinner. Hälften av alla hotade skogsarter har blivit hotade just på grund av att mängden död ved har minskat. I produktionsskogar finns det mindre än en tiondel död ved jämfört med skogar i naturtillstånd. Att öka den här volymen är därför ett av de viktigaste målen för naturvården i produktionsskogar. Död ved är inte en risk En allmän uppfattning bland skogsfolk är att död ved i skogen innebär en risk för det växande beståndet. Man är rädd för att döda träd lockar skadegörare som förökar sig och sedan angriper levande träd. Det är en överdrift, säger Timo Lehesvirta som är miljöchef på UPM Skog. Död ved har i själva verket en balanserande inverkan på skogens hälsa. Konkurrensen mellan olika rötsvampar ökar när det finns tillgång på död ved. De Foto: UPM Skog aggressiva arterna, som till exempel rottickan, har inte lika mycket spelrum när det finns andra arter som konkurrerar om de begränsade tillgångarna. Mångsidig näringsbank Död ved fungerar dessutom som en näringsbank i skogen. Tickor som lever på döda trädstammar bryter ner veden och samtidigt frigörs en mängd näringsämnen som förbättrar markens beskaffenhet. Det är inte bara grova döda stammar som duger. Grenar, toppar och stubbar som blir kvar i skogen efter avverkningar är också en tillgång. I områden som lämpar sig för uttag av energived rekommenderas att man lämnar kvar minst 30 procent GROT (grenar och toppar) och ungefär en tredjedel av stubbarna. Grova, döda murkna träd och lågor skall naturligtvis också lämnas orörda vid uttag av energived. GROT som förmultnar har en gynnsam verkan på markens beskaffenhet och veden i stubbarna är faktiskt en betydande tillgång som flera arter är beroende av. Tickor avlöser varandra När ett träd dör mister det inte sin betydelse i naturens kretslopp. Det får i stället en ny roll. Trädet förvandlas från producent till mat och husrum för andra arter. Olika tickor är relativt synliga arter som lever på död ved från trädets död tills veden, tiotals år senare, brutits ned till koldioxid och vatten. En del tickor flyttar in så fort trädet dör. De är beroende av de förhållanden och resurser som den färska, hårda veden VIOLTICKAN VÄXER PÅ GRANAR SOM NYLIGEN DÖTT. DEN BRYTER NED VEDEN SÅ ATT DEN BLIR LÄMPLIG FÖR ANDRA ARTER. 20