Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumniundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumniundersökning"

Transkript

1 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumniundersökning Enheten för medicinsk pedagogik Göran Thomé Anna Arstam december 2001

2 Medicinska fakulteten Enheten för medicinsk pedagogik Lunds universitet Box Lund Tel:

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 Introduktion 7 Material och metod 7 Resultat 10 Allmän medicinsk kompetens 10 Arbetskrav och utbildning 11 Forskarutbildning 15 Allmän behållning av läkarutbildningen 15 Åsiktsskillnader mellan kvinnor och män 17 Fria kommentarer 17 Professionella färdigheter - medicinska 18 färdigheter/patientrelaterat arbete Professionella färdigheter - ledarskap 19 och organisation Allmänna färdigheter och allmänna 20 akademiska färdigheter Omhändertagande 21 Övriga synpunkter 22 Diskussion 23 Bilaga 1: Enkätformulär

4

5 Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumniundersökning Sammanfattning En enkät har besvarats av 70% av de läkare som examinerades vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet 1997 och Frågorna är inriktade på att läkarna skall bedöma i vilken omfattning grundutbildningen svarar mot de krav som ställs i yrket. Utvärderingsenheten genomför liknande undersökningar inom andra utbildningar. Resultat: Undersökningsgruppen har en jämn könsfördelning och läkarna har i allmänhet påbörjat sin utbildning , tagit ut sin läkarlegitimation och är för närvarande under specialistutbildningen eller arbetar som vikarier. De allmänna medicinska kunskaperna är i nivå eller bättre än de som redovisades vid Högskoleverkets undersökning Läkarna får bedöma i vilken omfattning det nuvarande arbetet kräver kunskaper inom 34 angivna områden och därefter ange hur nöjda de är med färdighetsträningen i grundutbildningen inom samma områden. Bedömningarna sammanfattas i ett tvådimensionellt diagram. Områden med höga krav i yrket och god tillfredställelse med träningen är att ta upp anamnes, att skriva journal, att bedöma somatisk status och att skriva remiss. Höga krav men mindre tillfredsställelse med träningen anges för områdena att ansvara för beslut om patienter och att arbeta i team med andra personalgrupper. IT och sjukvårdsekonomi placerar sig lågt på båda bedömningsskalorna. Många av läkarna svarar att intresset för att själv genomgå forskarutbildning är stort eller mycket stort. Den allmänna behållningen av utbildningen ökar med tiden i de undersökta grupperna. Läkarna ger efterhand mer positiva bedömningar på frågan om den bild av yrket som ges i utbildningen överensstämmer med deras erfarenheter som yrkesverksamma. Många av respondenterna är på grund av sina hittillsvarande yrkeserfarenheter tveksamma till sitt yrkesval och svarar att de inte vet om de skulle ha utbildat sig till läkare om de skulle kunna välja om i dag. De fria kommentarerna indelas i styrkor och svagheter. 5

6 Mest framträdande styrkor är PBL och att utbildningen ger en bred och stabil teoretisk bas. Svagheter är främst att för mycket speciell och ovanlig kunskap förmedlas och att utrymmet för vad en läkare faktiskt gör därmed blir begränsat. De kliniska placeringarna kritiseras för att låga krav ställs på studenterna och några av läkarna skriver att deras självförtroende minskade på grund av den behandling de fick på kliniken. Slutsatser: En del av kritiken som framträder är redan känd och i vissa fall även åtgärdad. Inom andra områden pågår projekt för att förbättra utbildningen. Resultaten kommer att diskuteras och utgöra inspiration för fortsatt utvecklingsarbete. En uppföljning på avnämarnivå pågår. 6

7 Introduktion Läkare kan några år efter examen förväntas ha värdefulla synpunkter på utbildningen i kraft av sina erfarenheter som yrkesverksamma. Enheten för medicinsk pedagogik har tidigare efterfrågat nyutbildade läkares synpunkter på huvudsakligen den kliniska delen av läkarutbildningen [1]. Slutsatsen blev att integrationen mellan basvetenskap och klinik borde förbättras och kvaliteten höjas på klinisk handledning och undervisning. Medicinska fakulteten ställer i samband med att studenterna på läkarutbildningen tar ut sin examen frågor om hur målen för utbildningen har uppfyllts samtidigt som de får bedöma hur viktiga de anser att de olika målen är [2]. Högskoleverket genomförde 1997 en utvärdering av svensk läkarutbildning [3]. Syftet var att ge en grund för förbättring av läkarutbildningen och belysa utbildningen avseende starka och svaga sidor. Läkarutbildningen i Lund fick övervägande positiva omdömen, dock påtalades några brister som delvis hänför sig till omläggningen av utbildningen. Kritik riktades mot att genomförandet av den nya pedagogiken (PBL) och införandet av den nya studieplanen tagit för lång tid. Vidare riktades uppmärksamheten mot vissa brister i den kliniska handledningen och behovet av en strategi för IT-användningen. Läkarförbundet gjorde hösten 2000 en undersökning där läkare tillfrågades hur de skattar värdet av sin grundutbildning [4]. Målen för läkarutbildningen bedömdes som relevanta, men måluppfyllelsen bedömdes ha brister, bland annat inom området ledarskap. Utvärderingsenheten vid Lunds universitet genomför för närvarande en serie alumniundersökningar. Två aktuella undersökningar behandlar kandidat- och magisterexamina baserade på fristående kurser inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet [5]. Föreliggande undersökning ingår i serien och har som syfte att utröna hur läkarna efter några års yrkeserfarenhet bedömer att grundutbildningen svarar mot de krav som ställs i yrket. Material och metod Undersökningen riktar sig till samtliga läkare som tagit ut sin läkarexamen under 1997 och 1998, dvs 4 studentkullar. För att hitta dessa personer användes studentregistret LADOK. Utsökningen genererade sammanlagt 293 personer med namn och personnummer. Aktuella adresser erhölls genom PAR (Postens Adressregister). En datafil skickades över och returnerades med aktuella adresser för 272 personer. Personer som inte finns i registret 7

8 kan vara avlidna, utvandrade eller obefintlighetsregistrerade av annan anledning. Distribution av enkäten via Internet övervägdes men erfarenheter från Utvärderingsenheten är att svarsfrekvensen blir lägre på elektroniska enkäter. Enkäten (bilaga 1) distribuerades via post i april 2001 till alla 272 kvarvarande läkare i målgruppen med en kortfattad påminnelse efter två veckor och en påminnelse med ny enkät efter ytterligare två veckor. För att garantera respondenternas anonymitet och samtidigt göra det möjligt att skicka ut påminnelser användes ett system med löpnummer på svarsbrev och enkäter. Frågor av mer allmän karaktär är gemensamma med andra alumniundersökningar inom universitetet [5]. De särskilda programspecifika frågorna i läkarenkäten är framtagna via diskussioner i arbetsgruppen för kvalitetsutveckling i läkarutbildningen 1, pilotintervjuer med tre läkare ur målgruppen, jämförelse med tidigare enkäter inom läkarutbildningarna i Sverige [1, 2, 3, 4] och i samråd med representant från Utvärderingsenheten. Slutligen fick tre läkare ur målgruppen granska ett förslag till enkät vilket ledde till ytterligare några förändringar. Svaren på frågorna med fasta svarsalternativ scannades in och bearbetades med hjälp av Excel och SPSS. De öppna frågorna bearbetades huvudsakligen kvalitativt. Undersökningsgruppen bestod av 272 personer som tagit ut sin läkarexamen 1997 och Svarsfrekvensen var drygt 70% (191 inkomna enkäter) varav 190 bearbetades (1 enkät kasserades på grund av att den var ofullständig). Fördelningen mellan män (52%) och kvinnor (48%) bland de svarande var jämn. De flesta var vid undersökningstillfället under specialistutbildning (41%) eller arbetade på vikariat (33%). En mindre andel var under allmäntjänstgöring (16%) och en liten andel bedrev forskarstudier (1%). Övriga (9%) arbetade inte som läkare med föräldraledighet som vanligaste alternativa sysselsättning. Merparten av läkarna hade tagit ut legitimation (82%). En bortfallsanalys visar inte på någon skillnad mellan populationen och bortfallet vad gäller könsfördelningen. 1 Gruppen består av fyra lärare från olika delar av läkarutbildningen varav en är ordförande, en representant från enheten för medicinsk pedagogik samt två studentrepresentanter och har till uppgift att stimulera kvalitetsarbete och sammanställa rapporter om utvärderings- och kvalitetsarbete i grundutbildningen. 8

9 Läkarna i bortfallsgruppen har emellertid något lägre medelålder än populationen. Examensår är den undersökta variabel som uppvisar de största skillnaderna med lägre svarsfrekvens för de läkare som examinerades 1997 (60%) jämfört med de som examinerades 1998 (77%). Läkarförbundets enkät hösten 2000 [4] skickades ut till dem som tagit examen 1996 och 1997 varför de som examinerats 1997 har utsatts för två enkäter och kanske är mindre benägna att besvara nummer två. 9

10 Resultat Allmän medicinsk kompetens Läkarna fick bedöma sin allmänna medicinska kompetens genom två frågor som vardera innehöll flera delområden. Kunskaper från grundutbildningen Anestesi Ortopedi Allmänmedicin Psykiatri Kirurgi Medicin Otillräckliga eller mycket otillräckliga Tillräckliga Tillfredsställande eller mycket tillfredsställande % Figur 1. Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningen motsvarat kraven som ställts på dig som yrkesverksam läkare? Bedömningen gjordes på en femgradig skala. Skalan har reducerats till tre nivåer eftersom utfallen på de extrema bedömningsnivåerna är mycket låga. Inom samtliga områden bedömer ungefär hälften av läkarna att de har tillräckliga kunskaper från grundutbildningen. Skillnaderna återfinns dels bland de mer positiva bedömningarna där medicin och kirurgi har höga andelar, dels bland de negativa där anestesin är särskilt framträdande men även ortopedi och allmänmedicin som ligger på över tjugo procent för otillräckliga eller mycket otillräckliga kunskaper. 10

11 Förmåga att hantera vissa tillstånd vid tiden för läkarexamen Akut bipolärt affektivt tillstånd Meningit Medvetslöshet Radiusfraktur Hjärtinfarkt Lungödem Astmaanfall Buksmärtor Stroke Figur 2. Hur bedömer du att du vid tiden för läkarexamen kunde hantera följande tillstånd? Bedömningen gjordes på en fyrgradig skala. Skalan har reducerats till tre nivåer eftersom utfallen på den lägsta nivån var mycket låga. % Med mycket hjälp eller sämre Med någon hjälp På egen hand Cirka hälften av läkarna bedömer att de skulle klara tillstånden med någon hjälp. Astmaanfall, buksmärtor och stroke kunde hanteras väl av flertalet läkare. Endast storleksordningen tio procent bedömer att de skulle behöva mycket hjälp för att hantera tillstånden. Arbetskrav och utbildning Läkarna fick göra en bedömning av i vilken omfattning ett antal färdigheter (tabell 1) ingår i deras nuvarande arbete. Därefter fick de göra en bedömning av den färdighetsträning de mött under utbildningen inom samma områden. För arbetsuppgifter var skalan femgradig med inte alls som lägsta alternativ och väldigt mycket som högsta alternativ. Färdighetsträningen i utbildningen bedömdes också på en femgradig skala med mycket missnöjd som mest negativa alternativ och mycket nöjd som mest positiva alternativ. För färdighetsträningen fanns dessutom möjlighet att välja alternativet förekom inte. Resultatet sammanfattas i figur 3 där arbetskrav är inlagt på den lodräta axeln och tillfredställelse med utbildningen återfinns på den horisontella axeln efter en liknande modell som använts tidigare [6]. De som angivit att färdigheten inte tränades i grundutbildningen ingår inte i underlaget till diagrammet. 11

12 remiss Arbetskrav och tillfredställelse med utbildningen konsultation somatisk status självständigt lösa problem arbeta i team med andra personalgrupper ansvara för beslut om patienter förklara för lekmän anamnes journal tänka kritiskt handleda tolka sociala situationer argumentera och övertyga skriva intyg följa medicinsk kunskapsutveckling förstå olika kulturyttringar leda verksamheter tex ronder etik kritiskt analysera nya medicinska fakta skriva epikris skillnader män/kvinnor tillämpa lagar och förordningar förutse behov av för ändringar överblicka sjkvapp förebyggande hälsovård it göra muntliga presentationer utföra psykundersökning genomföra förändringar göra skriftliga presentationer kommunicera på engelska anlägga internationellt perspektiv sjukvårdsekonomi skriva artiklar/utredningar/promemorier 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Tillfredsställelse med utbildning Figur 1: Medelvärden för arbetskrav och tillfredställelse med träningen i utbildningen enligt läkarnas bedömning. Två frågor ställdes kring de färdigheter som anges i figuren 1: I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du ska kunna..? (skala 1-5 där 5 är höga krav) 2: Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din läkarutbildning vad gäller att kunna..? Symbolerna definieras i tabell 1. 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Arbetskrav 12

13 Punkter långt upp till höger innebär att kraven är höga i det nuvarande arbetet och att läkarna är nöjda med träningen under grundutbildningen. Här återfinnes typiska uppgifter för en nyanställd läkare såsom genomföra konsultation, ta upp anamnes, skriva journal och remiss men även en mer allmän förmåga nämligen att tänka kritiskt. Långt ner till vänster ligger områden som det inte ställs höga krav inom i det nuvarande arbetet och där läkarna inte är nöjda med träningen under utbildningen. Ett område där relativt nyanställda läkare inte upplever särskilt höga krav är att förutse och genomföra förändringar. Förändringsarbete upplevs inte heller ha tränats i tillräcklig omfattning under utbildningen, cirka en tredjedel anger att momentet inte förekommit. Andra områden i nedre vänstra kvadranten är sjukvårdsekonomi, internationellt perspektiv och IT. De färdigheter som bör uppmärksammas mest är de som ligger uppe till vänster i diagrammet med höga krav i arbetet och låg tillfredsställelse med träningen i utbildningen. Ansvara för beslut om patienter är den mest framträdande färdigheten inom området men även arbeta i team med andra personalgrupper, förklara för lekmän, skriva intyg, leda verksamheter till exempel ronder och handleda återfinns här. Färdigheter och arbetsuppgifter kan indelas i fyra grupper (tabell 1). Allmänna färdigheter motsvarar innehållet i 9 i Högskolelagen och allmänna akademiska färdigheter är arbetsuppgifter och färdigheter som akademiker förväntas behärska. Inom grupperna allmänna färdigheter och patientrelaterat arbete ställs i medeltal höga krav i yrket med värden över 3,5 på den femgradiga skalan. Läkarnas bedömning av träningen i utbildningen ligger kring tre för båda grupperna det vill säga de är varken nöjda eller missnöjda. Grupperna allmänna akademiska färdigheter och ledarskap och organisation ligger lägre på skalan över arbetskrav, båda har värden kring tre. Läkarna är också mindre nöjda med träningen med lägst uppskattning av träningen i ledarskap och organisation. 13

14 Tabell 1. Indelning av arbetsuppgifter/färdigheter i grupper och medelvärden för bedömningar av krav i yrket och tillfredsställelse med träningen under utbildningen. w Allmänna färdigheter - självständigt lösa problem - tänka kritiskt - följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området - kritiskt analysera nya medicinska fakta - argumentera och övertyga - göra skriftliga presentationer - göra muntliga presentationer - kommunicera på engelska Medelvärden krav yrke 3,6 tillfredsställelse med utbildningen 2,9 pledarskap och organisation - leda verksamhet, t. ex. ronder - arbeta i team med andra personalgrupper - handleda - tillämpa lagar och förordningar - sjukvårdsekonomi - överblicka sjukvårdsapparaten - förutse behov av förändringar - genomföra förändringar - använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information Medelvärden krav yrke 3,2 tillfredsställelse med utbildningen 1,9 2 Allmänna akademiska färdigheter - skriva artiklar/utredningar/promemorior - tolka olika sociala situationer - förstå olika kulturyttringar - upptäcka och analysera etiska problem - anlägga ett internationellt perspektiv Medelvärden krav yrke 3,1 tillfredsställelse med utbildningen 2,5 Medicinska färdigheter/ patientrelaterat arbete - ta upp anamnes - bedöma somatisk status - självständigt genomföra konsultationen - utföra psykiatrisk undersökning - skriva epikris - skriva journal - skriva remiss - skriva intyg - ansvara för beslut om patienter - förklara för lekmän - arbeta inom förebyggande hälsovård - känna till skillnader mellan män och kvinnor vad avser hälsa och sjukdomsmönster Medelvärden krav yrke 4,0 tillfredsställelse med utbildningen 3,2 14

15 Forskarutbildning På senare tid har det varit svårt att rekrytera medicinare till forskarutbildningen. Resultatet av enkäten visar dock på ett stort intresse när 40% av de läkare som inte redan är inne i forskarutbildning svarar att intresset för att själv genomgå forskarutbildning är stort eller mycket stort. Samtidigt anger 36% att behovet av information om forskarutbildningen är stort eller mycket stort. Ett antal frågor ställdes för att utröna hur olika förhållanden inverkar på intresset. Av de faktorer som undersökts har handledarnas kompetens och möjlighet att påverka projektets inriktning störst betydelse medan framtida karriärmöjligheter värderas lägre (figur 4). Handledarnas handledningskompetens Möjlighet att påverka projektets inriktning Handledarnas ämneskompetens Arbetstider Arbetsmiljö psykosocial Olika faktorers betydelse för viljan att genomgå forskarutbildning Ekonomiska villkor Arbetsmiljö fysisk Karriärmöjligheter efter doktorsexamen 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Figur 4: Olika faktorers betydelse för viljan att genomgå forskarutbildning. 5=stor betydelse, 1=liten betydelse. Medelvärden. Allmän behållning av läkarutbildningen Överensstämmelsen mellan upplevelserna som yrkesverksam och den bild läkarna fick under utbildningen ges medelvärdet 3,3 på en skala där 5 betyder fullständig överensstämmelse. Frågan bedöms mer positivt av de läkare som påbörjade sin utbildning 1993 än de 15

16 som började 1991 med en tjugoprocentig ökning från vårterminen 1991 till höstterminen De som angett dålig överensstämmelse gavs möjlighet att precisera skillnaderna vilket utnyttjades av 33% av respondenterna. Faktorer som har med arbetsbelastning och arbetsmiljö att göra är vanliga orsaker. De upplever stress, ensamhet, jourbörda, mycket pappersarbete, brist på inflytande och påverkansmöjligheter samt ansvaret för beslut om patienter som komponenter i yrket som inte framgått tillräckligt tydligt under utbildningen. Några är förvånade över hur lite tid med patienter de har som läkare. Enstaka kommentarer om ovanliga sjukdomar som tas upp som om de vore vanliga och önskemål om mer konkret praktisk handläggning av sjukdomstillstånd förekommer. Flera anger att det är roligare att arbeta som läkare än vad som framgick av utbildningen. Frågan om i vilken utsträckning utbildningen gett läkaren verktyg att påverka sin arbetssituation genererades av de läkare som granskade frågeformuläret just före den slutgiltiga utformningen och är uppenbarligen ett utryck för att läkarna upplever ett behov av att kunna påverka sin arbetssituation som inte blir tillfredsställt. Många av läkarna (48%) anser att utbildningen inte gett dem sådana verktyg och har markerat de två lägsta alternativen av fem. En mycket allmänt formulerad fråga om examinationens fokus i förhållande till den kompetens läkarna bedömer att de behöver i sitt yrke ställdes. På en femgradig skala med "inte alls" som lägsta och "väldigt mycket" som högsta nivå är den samlade bedömningen 3,32. Ett stort antal examinationer under hela läkarutbildningen har här sammanfattats i en enda fråga. De som ej skulle ha utbildat sig till läkare idag (7%) eller är tveksamma (32%) anger arbetsmiljön med liten uppskattning, minimal möjlighet att påverka och en känsla av otillräcklighet när det inte finns resurser att göra det som behövs för patienterna som orsaker. Låg lön, stress och dåliga arbetstider är återkommande förklaringar. Utbildningen nämns inte i samband med frågan som kommenterades av 35% av respondenterna. När läkarna får blicka framåt tio år tänker sig de flesta att arbeta kliniskt (offentligt 65%, privat 36%), en del med forskning (offentligt 11%, privat 4%) medan en mindre andel (10%) tänker arbeta på annat sätt. Exempel på andra sysselsättningar är biståndsarbete, konsult, läkemedelsföretag, IT och arbete på bemanningsföretag. Frågan kunde besvaras med mer än ett alternativ och flera har i kommentarerna angett att de vill kombinera kliniskt arbete med forskning. 16

17 Åsiktsskillnader mellan kvinnor och män 2 Den största skillnaden mellan kvinnliga och manliga läkares åsikter är att manliga läkare är mer nöjda med träningen i att använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information. Kvinnliga läkare är mer nöjda med träningen i att förklara för lekmän, att skriva journal och att leda verksamhet, t. ex. ronder. Kvinnorna gör högre bedömningar av förekomsten i det nuvarande arbetet av momenten anamnes, teamarbete och förståelse för olika kulturyttringar medan männen gör högre bedömningar för att "överblicka sjukvårdsapparaten" och att "skriva artiklar/utredningar/promemorior". Bland de allmänna medicinska kunskaperna finns skillnader när läkarna skall bedöma sin förmåga att hantera vissa tillstånd. Männen bedömer sin förmåga att hantera meningit, radiusfraktur och akut bipolärt tillstånd högre än kvinnorna. Kvinnorna upplever den fysiska och den psykiska arbetsmiljöns betydelse för viljan att påbörja forskarutbildning som viktigare än männen. Möjligheten att ange styrkor och svagheter utnyttjas i lika grad av kvinnor och män. Innehållet i kommentarerna skiljer sig åt tydligt endast inom området ledarskap och organisation där kvinnorna har lämnat betydligt fler negativa kommentarer om bristen på ledarskapsutbildning. Männen är också negativa men har uppmärksammat området i mindre omfattning än kvinnorna. Fria kommentarer Läkarna gavs möjlighet att ange styrkor och svagheter i utbildningen. Möjligheten att ange styrkor utnyttjades av 50% och svagheter av 66% av respondenterna. Dessutom lämnades övriga synpunkter av 20%. Vid bearbetningen användes delvis den tidigare gjorda indelningen (tabell 1) motsvarande olika mål i högskolelagen, högskoleförordningen, nationella mål för läkarutbildningen samt de lokala målen för läkarutbildningen Lund/Malmö. Allmänna färdigheter och allmänna akademiska färdigheter lades samman i en grupp. Ett relativt stort antal kommentarer som behandlar omhändertagandet av studenterna under läkarutbildningen fick utgöra en egen grupp. Gruppindelningen är ej alltid helt självklar eller lätt att avgränsa men underlättar tolkningen av de fria kommentarerna genom att skapa en struktur i ett mycket innehållsrikt och varierat material. 2 Alla redovisade skillnader är signifikanta på 5%-nivån (t-test för gruppjämförelser). Skillnader i tillfredsställelse med IT-träningen är signifikant på 0,1%-nivån. 17

18 Professionella färdigheter medicinska färdigheter/patientrelaterat arbete Gruppen är störst (46 styrkor och 53 svagheter) och innehåller synpunkter som anknyter till kliniska färdigheter som läkarna tycker att man bör ha mer/mindre av. Den innehåller också kommentarer som rör de lokala målen för läkarutbildningen i Lund/Malmö, till exempel målen om samordning av grundvetenskap, klinisk vetenskap och kliniskt arbete, förtrogenhet med vetenskapliga principer och med aktuell medicinsk forskning och patientkontakt genom hela utbildningen. Ett stort antal kommentarer under styrkor (23 stycken) handlar om övergripande synpunkter på hela utbildningen avseende de breda teoretiska kunskaper man tillägnat sig. Många är positiva till utbildningens teoretiska bredd och djup. Ytterligare några positiva kommentarer anknyter till den tidiga patientkontakten. "Helheten blir bra. Man kan rikta kritik mot många moment och kurser men när hela utbildningen är genomgången känner man att utbildningen är mycket fin." "Bra teoretiska kunskaper som gett en bra grund att stå på i den kliniska verksamheten." "Tidig patientkontakt gav träning i att möta individen." Bland svagheterna finns synpunkter på att utrymmet för specialkunskaper och ovanliga sjukdomar är för stort och önskemål om en förskjutning mot allmänmedicin och primärvård. Flera menar att forskare som undervisar och kliniska placeringar på universitetssjukhus bidrar till att "det ovanliga tar för stor plats" Den inledande perioden med kurser i basvetenskaper upplevs ibland som för lång och dåligt integrerad med den kliniska delen. De kliniska placeringarna är förknippade med ett antal problem där bristen på träning i praktiska kliniska moment dominerar. Låga krav och små möjligheter att ta ansvar och göra något självständigt återkommer som kritik. "Mer praktisk handläggning om och om igen. Vad gör jag med denna patienten nu." 18

19 "Brist på praktiska kunskaper. Fokusering på medicinska rariteter i undervisningen på vissa kliniker." "Framförallt sammanhanget mellan preklin och kliniska ämnen för en djupare förståelse och därmed även forskningsförståelse och intresse." Professionella färdigheter - ledarskap och organisation Färdigheter som ingår i gruppen återfinns i de nationella allmänna målen för läkarutbildningen enligt högskoleförordningen och då framförallt i det mål som handlar om organisation och ledarskap/samarbete: För att erhålla läkarexamen skall studenterna ha förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. Sammanlagt finns 45 kommentarer i kategorin varav huvuddelen (41 stycken) tar upp svagheter i utbildningen. Inskolningen i yrkesrollen är inte tillräcklig och många vittnar om att man kände en stor osäkerhet inför "situationen som doktor". Flera synpunkter handlar om att läkarrollen bör diskuteras i större utsträckning både för att göra det lättare för studenterna att sålla ut relevant kunskap och för att förbereda för den arbetssituation som de kommer att hamna i. Mer undervisning i ledarskap, sjukvårdsekonomi och organisation efterfrågas. "Vi behöver vara bättre förberedda på hur vardagen för en läkare ser ut. Ge oss redskap och förhållningssätt att tackla jourer, stor arbetsbörda och att ta egna ensamma beslut." "Mycket lite inblick i det som rör administrativa uppgifter, ledarskap och aldrig någon inblick i sjukvårdens organisation. Stor brist!" En viktig del av arbetet handlar om samarbete mellan sköterskor och läkare. Detta sätt att arbeta missades helt under utbildningen. En fråga om yrkesroll och fördelning av kompetens, ansvar mellan olika personalkategorier." 19

20 De få positiva kommentarerna rör möte och samarbete med olika personer. "Arbete i grupp, samarbete med olika yrkeskategorier." Allmänna färdigheter och allmänna akademiska färdigheter Gruppen anknyter både till 9 i högskolelagen som avser allmänna färdigheter som alla akademiker förväntas behärska: Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. och till de lokala målen i läkarutbildningen vad avser studentaktiva arbetsformer: Studentaktiva arbetsformer med träning för studenterna att ta itu med och slutföra studie- och arbetsuppgifter. Flertalet av de positiva kommentarerna är knutna till de studentaktiva arbetsformerna. Många tar upp PBL som en styrka i utbildningen och anser att det är en bra och utvecklande studieform som ger möjlighet till aktivt lärande. Sammanlagt finns det i materialet 30 kommentarer som behandlar PBL varav 25 stycken är positiva. "Att arbeta enligt PBL har lärt mig väldigt mycket som jag tror att man lärt sig sämre i mer konservativa utbildningssystem. Det utvecklar studentens förmåga till kritiskt tänkande, tänka bredare, hitta sammanhang, söka information själv och att samarbeta. PBL inspirerar till att bli en aktivare och mer nytänkande läkare som försöker vara mer uppdaterad rent medicinskt och som samtidigt lägger stor vikt vid kommunikationen läkare-patien.t" "Förmågan att snabbt tillgodogöra sig skriftlig information och en allmänt kritisk analyserande hållning gentemot information." "PBL har lärt mig att tänka mer självständigt, att söka kunskap på egen hand. Som klinisk verksam får man ju inte nya rön serverade som föreläsningar." 20

21 Ett tiotal kommentarer varav de flesta positiva anknyter till allmänna färdigheter som anges i 9 i högskolelagen som handlar om att kritiskt granska fakta samt att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt. "Jag har lärt mig att hitta fakta lättare och att kritiskt granska dessa." "Förmågan att snabbt tillgodogöra sig skriftlig information och en allmänt kritisk analyserande hållning gentemot information." "För lite möjligheter till träning av muntliga presentationer. Exvis hålla fallpresentationer, miniföreläsningar etc. Undervisning i föreläsningskonst skulle vara av värde eftersom det ingår som en självklar del i yrkesutövandet att kunna hålla föreläsningar och liknande." Omhändertagande Kommentarer som behandlar hur studenten blivit bemött och omhändertagen under sin utbildning utgör en särskild grupp. Det psykosociala arbetsklimat som råder inom utbildningen och studenternas upplevelser av studiemiljön dominerar. I gruppen finns 36 kommentarer varav 24 var negativa. Den kritik som är mest förekommande handlar om handledning, avsaknad av kollegialt bemötande och att utbildningen underminerar studenternas självförtroende. "Att ej bli betraktad som framtidskollega; 5,5 år utbildning är tillräckligt länge för att få en att känna sig utanför, otillräcklig." F.f. a. att inte ha någon "roll" i kliniska sammanhang. Ingen handledare tilldelad att diskutera med. Överhuvudtaget väldigt utlämnad." "Man har få tillfällen att känna sig glad och stolt att man utbildar sig till läkare. Få som visar det roliga med yrket. Anonymitet. Få som bryr sig om att se en som individ." De positiva kommentarerna handlade främst om olika möten både med medstudenter och olika handledare/lärare som hade varit viktiga och inspirerande förebilder. 21

22 "Vissa handledare fantastiska förebilder. Stimulerande och entusiasmerande men som ändå visat på problem/belastning inom vården och den egna situationen. En nykter inkörsport i arbetslivet." "Mycket trevliga och stimulerande kursare. Möjlighet att vara med och påverka utbildningsinnehåll genom engagemang i fakultetsutskott och hyfsad kursvärdering på enskilda kurser." Övriga synpunkter Utöver styrkor och svagheter lämnades 39 övriga synpunkter. Kommentarerna var av vitt skilda slag, varav en del fördes in under styrkor och svagheter. Beröm ges åt enskilda kurser och handledare/lärare, några uttrycker uppskattning av att fakulteten genomför en alumnienkät, andra kommenterar sin situation som läkare idag. Några efterlyser en helhetsbild eller röd tråd i utbildningen och tar upp att klinikerna/institutionerna lämnas alltför fria att bestämma vad som skall tas upp under kurserna som förklaring till bristen. Förslag till förbättringar/förändringar av läkarutbildningen ges, till exempel finns förlag om egen mentor genom hela utbildningen, bättre handledning och fler regionplaceringar under den kliniska utbildningen. Liknande förslag återfinns också under styrkor och svagheter i kommentarer om omhändertagande och den kliniska delen av utbildningen. "Förslag att ha en "oberoende mentor" genom hela utbildningen. Därutöver en handledare på resp. placering-klinik." "Utlokalisering från universitetssjukhus bra." 22

23 Diskussion Vid tolkning av och förslag till åtgärder från ett material som det föreliggande måste hänsyn tas till hur utbildningen utvecklats och hur den ser ut för senare generationer av studenter. Läkarutbildningen är 11 terminer lång och flera förändringar har genomförts under de år som gått sedan den nu undersökta gruppen började sin utbildning. En stor del av den kritik som uttrycks i undersökningen är redan känd och föremål för insatser; bland annat arbetar särskilda grupper med genomgående teman inom utbildningen. Exempelvis har ledarskapsutbildning och mer omfattande utbildning inom hälso- och sjukvårdsekonomi införts och integrationen av klinik och basvetenskap förbättrats. Vetenskaplig metodik och kommunikation är andra områden som läggs upp som genomgående teman. Huvuddelen av de inledande medicinska frågorna (figur 1) ställdes i en enkät till läkare i allmäntjänstgöring i samband med utvärderingen av den svenska läkarutbildningen 1997 [3]. Resultatet överensstämmer i stora drag med resultaten från 1997 med en svag förskjutning mot mer positiva bedömningar. Även frågan kring bedömning av förmåga att hantera olika tillstånd (figur 2) ställdes 1997 och samma tendens till något mer positiva bedömningar i dag kan spåras. Inom områden som ingår i det dagliga arbetet och där följaktligen höga krav ställs är läkarna relativt nöjda med träningen. Det gäller för att ta upp anamnes, att bedöma somatisk status, att självständigt genomföra konsultationen, att skriva remiss och journal; färdigheter som krävs för att kunna fullgöra AT-tjänstgöringen och därmed ingår i de mål högskoleförordningen ställer upp specifikt för läkarutbildningen [7]. För några områden som också ingår i allmänna mål för läkarutbildningen enligt högskoleförordningen, "sjukvårdsekonomi" och "överblicka sjukvårdsapparaten" är läkarna direkt missnöjda med träningen samtidigt som de bedömer att kraven i yrket är låga. Beträffande områden som anknyter till 9 i högskolelagen [8], att "självständigt lösa problem" att "tänka kritiskt", att "följa kunskapsutvecklingen", att "kritiskt analysera nya fakta" ställs höga krav inom yrket samtidigt som läkarna är mindre nöjda med träningen. Inom områdena "förutse behov av förändringar" och "genomföra förändringar" är läkarna inte nöjda 23

24 med träningen under utbildningen men bedömer inte heller att yrket ställer höga krav. Krav på att delta i och driva förändringsarbete är tydligen inte stora på en nybliven läkare men kan förväntas öka längre fram i karriären. Den nya formuleringen av 9 i högskolelagen [9] som föreslås börja gälla i juli 2002 och betonar att studenterna skall kunna självständigt urskilja, formulera och lösa problem och att de skall ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet ger anledning att vidta åtgärder. Behovet av bättre ledarskapsutbildning och att förmågan att samarbeta behöver tränas i högre omfattning sammanfaller med resultat från Läkarförbundets enkät till läkare som fått sin legitimation 1999 [4]. Inom området "använda IT för insamling, bearbetning och analys av information" ställs medelhöga krav på läkarna, något som bekräftas av en liknande undersökning för olika yrkesgrupper som Utvärderingsenheten genomför i samarbete med SCB. Läkare, sjukgymnaster och psykologer faller där ut som yrken med låga IT-krav [10]. Läkarna är relativt missnöjda med IT-träningen, något som delvis kan förklaras med den kraftiga utveckling som skett sedan gruppen påbörjade sin utbildning. IT behandlas mer ingående idag men är det tillräckligt? Slående är att männen är betydligt mer nöjda med ITträningen än kvinnorna vilket ger anledning att fundera över hur träningen är upplagd och hur den kan göras mer attraktiv för de kvinnliga studenterna. Den relativa ordningen mellan tillfredsställelse med träning inom olika områden framträder tydligt i undersökningen, mer problematiskt är att tolka den absoluta nivån på tillfredsställelsen. Är det tillräckligt att uppnå medelvärdet tre på den femgradiga skalan eller skall målet sättas högre? Medelvärdet fyra uppnås bara för två färdigheter nämligen att ta upp anamnes och att skriva journal. Bristen på läkare i forskarutbildningen kan uppenbarligen åtgärdas. Det stora intresset kombinerat med behovet av information om forskarutbildningen pekar på att en rekryteringskampanj skulle kunna ha effekt. Intresset tycks emellertid delvis ha sin grund i missnöje med arbetsvillkoren inom offentlig sjukvård. Anmärkningsvärt är att läkarna upplever framtida karriärmöjligheter som den minst betydelsefulla av de bedömda faktorerna bakom ett beslut att forskarutbilda sig. Den ökande överensstämmelsen mellan den bild av läkaryrket som utbildningen ger och erfarenheterna som yrkesverksam kan sättas i samband med den större omläggning mot mer studentaktiva 24

25 arbetsformer och en tydligare programstruktur som genomfördes 1992 med start för den grupp som påbörjade sin utbildning höstterminen I den undersökta gruppen ingår både läkare som började sin utbildning före och efter omläggningen. Bland de fria kommentarerna återfinns synpunkter om bristande inskolning i läkarrollen, något som fakulteten nyligen uppmärksammat genom en speciell utredning om utveckling av professionalism i läkarutbildningen [11]. Här fastslås att utbildningen i hög grad främjar studenternas professionalisering och att system för mottagande-omhändertagande av studenter under utbildningens initialfas kopplat till utvecklingssamtal/mentorskap ytterligare skulle kunna förbättra situationen. Planeringen för en sådan förändring med start Vt 2003 pågår för närvarande. Önskemålen om bättre träning i kliniska färdigheter sammanfaller med krav som sjuksköterskor ställer i en liknande undersökning [12] och kan kopplas till den osäkerhet som man upplever som ny yrkesutövare. En debatt pågår om vad som lämpligen skall ingå i grundutbildningen och vad som är bättre ägnat åt träning under allmäntjänstgöringen. Medicine studerandes förbund föreslår i årets enkät om handledning i medicin och kirurgi [13] att fler kandidatmottagningar skall inrättas för att ge ytterligare möjligheter att träna praktiska moment. Den andel läkare (39%) som är tveksamma eller negativa till sitt yrkesval är oroväckande stor. Visserligen hänvisar de tveksamma läkarna till arbetsförhållandena inom landstinget när de anger orsaker men utbildningen bör kunna bli bättre på att förbereda läkarna inför den arbetssituation som de kommer att möta. Önskemål i den riktningen finns i de fria kommentarerna. De synpunkter som kritiserar det bemötande studenterna får under utbildningen pekar på en central uppgift för utbildningen. För att nå goda studieresultat och för att kunna utvecklas professionellt behöver studenterna känna att deras insatser är väsentliga och att de utvecklas till läkare under utbildningen med potential att efter några års tjänstgöring också bli skickliga läkare. Stämningen på kurser och kliniker påverkar studenternas självkänsla och deras förmåga till professionell utveckling. Det är angeläget att studenterna upplever en anda av samarbete och förtroende och att de får möta läkare som de respekterar och kan identifiera sig med under utbildningen. 25

26 Den bild som undersökningen har gett kommer att diskuteras på olika ansvarsnivåer inom läkarutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet och stimulera det förändringsarbete som pågår. Önskemålet om en förskjutning från en tyngdpunkt på medicinska fakta mot funktionen som läkare är tydlig. De nya läkarnas bild av sina kunskaper och färdigheter kompletteras för närvarande med avnämarnas synpunkter genom en enkät riktad till studierektorerna inom allmäntjänstgöringen i södra regionen. 26

27 Referenser: 1. Aspegren K, Eriksson M. Två enkätundersökningar efter läkarexamen: A. Den kliniska delen av läkarutbildningen. B. Teoretiska kunskaper och kliniska färdigheter. Enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet. Rapport nr 13, Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 1999/00 resultatsammanställning. Enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet, Läkarutbildningen i Sverige hur bra är den? Högskoleverkets rapportserie 1997:29R. 4. Bengtsson A, Johansson K. Hur bra är vi? En utvärdering av läkarutbildningens kvalitet. Läkartidningen 2001;98: Humanist- och samhällsvetarenkäterna. Utvärderingsenheten Lunds universitet. Publiceras inom kort. 6. Nilsson KA. Arbetslivets krav på kommunikationsfärdigheter. Utvärderingsenheten Lunds universitet. Rapport nr 98: Högskoleförordningen. SFS 1993:100. Bilaga 2: Examensordningen p Högskolelagen. SFS 1992: kap Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02: Olika utbildningars yrkesrelevans. SCB/Utvärderingsenheten Lunds universitet. Publiceras inom kort. 11. Nilsson U. Utveckling av professionalism i läkarutbildningen vid Lunds universitet. Intern utredning, Bergman M. Yrkesverksamma sjuksköterskors bedömning av års utbildning relaterat till yrkeslivets krav. Lunds universitet. Centrum för vårdvetenskap, Medicine Studerandes Förbund, Handledningsenkät 2001, Medicin och Kirurgi 27

28 1(6) BILAGA 1 Läkarutbildning och yrke Sätt kryss i rutan för valt svarsalternativ. Texta tydligt. Enkäterna kommer att scannas in för bearbetning. Använd helst kulspetspenna med svart eller blå färg eftersom det underlättar avläsningen. Bakgrundsuppgifter 1. Kön ❷ kvinna ❷ man 2. Födelseår Antagen till läkarutbildningen i Lund ht 19 vt När tog du ut din läkarexamen? ❷ Vårterminen 1997 ❷ Höstterminen 1997 ❷ Vårterminen 1998 ❷ Höstterminen Har du tagit ut läkarlegitimation? Ja ❷ Nej ❷ 6. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning första halvåret 2001? AT ST Vikariat Forskarstudier Annat, vad? ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Allmänna medicinska kunskaper 7. Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningen motsvarat kraven som ställts på dig som yrkesverksam läkare? mycket otillräckliga tillräckliga tillfred- mycket tillotillräckliga ställande fredställande Internmedicin ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Kirurgi ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Psykiatri ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Allmänmedicin ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Ortopedi ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Anestesiologi ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ 8. Hur bedömer du att du vid tiden för läkarexamen kunde hantera följande tillstånd? inte alls med mycket med någon på egen hjälp hjälp hand Hjärtinfarkt ❷ ❷ ❷ ❷ Lungödem ❷ ❷ ❷ ❷ Astmaanfall ❷ ❷ ❷ ❷ Medvetslöshet ❷ ❷ ❷ ❷ Buksmärtor ❷ ❷ ❷ ❷ Stroke ❷ ❷ ❷ ❷ Meningit ❷ ❷ ❷ ❷ Förlossning ❷ ❷ ❷ ❷ Radiusfraktur ❷ ❷ ❷ ❷ Akut bipolärt affektivt tillstånd ❷ ❷ ❷ ❷ Läkarutbildning och yrke

29 2(6) BILAGA 1 Arbetsuppgifter (denna fråga besvaras av alla som förvärvsarbetar) 9. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna * ta upp anamnes ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * bedöma somatisk status ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * självständigt genomföra konsultationen ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * utföra psykundersökning ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva epikris ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva journal ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva remiss ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva intyg ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * leda verksamhet, t. ex. ronder ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * arbeta i team med andra personalgrupper ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * handleda ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * ansvara för beslut om patienter ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * självständigt lösa problem ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tänka kritiskt ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * argumentera och övertyga ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förklara för lekmän ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ inte alls väldigt mycket * använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förutse behov av förändringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * genomföra förändringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * kritiskt analysera nya medicinska fakta ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tolka olika sociala situationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förstå olika kulturyttringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * upptäcka och analysera etiska problem ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * anlägga ett internationellt perspektiv ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * överblicka sjukvårdsapparaten ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * arbeta inom förebyggande hälsovård ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tillämpa lagar och förordningar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * sjukvårdsekonomi ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * känna till skillnader mellan män och kvinnor vad avser hälsa och sjukdomsmönster ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * göra skriftliga presentationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * göra muntliga presentationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva artiklar/utredningar/promemorior ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * kommunicera på engelska ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * Annat. Vad? ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Läkarutbildning och yrke

30 3(6) BILAGA 1 Utbildningen (denna fråga besvaras av samtliga) 10. Hur bedömer du den färdighetsträning du fick i din läkarutbildning vad gäller att kunna förekom mycket mycket inte missnöjd nöjd * ta upp anamnes ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * bedöma somatisk status ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * självständigt genomföra konsultationen ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * utföra psykundersökning ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva epikris ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva journal ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva remiss ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva intyg ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * leda verksamhet, t. ex. ronder ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * arbeta i team med andra personalgrupper ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * handleda ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * ansvara för beslut om patienter ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * självständigt lösa problem ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tänka kritiskt ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * argumentera och övertyga ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förklara för lekmän ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * använda IT för insamling, bearbetning eller analys av information ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förutse behov av förändringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * genomföra förändringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * följa kunskapsutvecklingen inom det medicinska området ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * kritiskt analysera nya medicinska fakta ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tolka olika sociala situationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * förstå olika kulturyttringar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * upptäcka och analysera etiska problem ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * anlägga ett internationellt perspektiv ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * överblicka sjukvårdsapparaten ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * arbeta inom förebyggande hälsovård ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * tillämpa lagar och förordningar ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * sjukvårdsekonomi ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * känna till skillnader mellan män och kvinnor vad avser hälsa och sjukdomsmönster ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * göra skriftliga presentationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * göra muntliga presentationer ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * skriva längre artiklar/utredningar/promemorior ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * kommunicera på engelska ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ * Annat. Vad? ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Läkarutbildning och yrke

31 4(6) BILAGA 1 Pedagogisk uppläggning av utbildningen 11. Läkarutbildningen i Lund fick en ny uppläggning från och med hösten Ett viktigt inslag i den nya uppläggningen är arbetsformer som kräver större engagemang av studenterna i gemensamma aktivteter. Speciella former är PBL och casemetodik. a. Har du arbetat med PBL? Ja ❷ Nej ❷ b. Om ja, upplevde du att PBL främjade ditt lärande? inte alls väldigt mycket ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ c. Har du arbetat med casemetodik? Ja ❷ Nej ❷ d. Om ja, upplevde du att casemetodiken främjade ditt lärande? inte alls väldigt mycket ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ 12. I vilken utsträckning anser du att examinationerna fokuserade sådana kunskaper som du behöver som yrkesverksam läkare? inte alls väldigt mycket ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Forskarutbildning (Hoppa över fråga 13 och 14 om du är forskarstuderande eller har disputerat.) 13. mycket mycket litet stort Mitt intresse för att själv genomgå forskarutbildning är Mitt behov av information om forskarutbildning är ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ 14. Ange för varje faktor hur betydelsefull den är för din vilja (eller ovilja) att forskarutbilda dig. Ekonomiska villkor Arbetstider Karriärmöjlighet efter doktorsexamen Arbetsmiljö psykosocial Arbetsmiljö fysisk Handledarnas ämneskompetens Handledarnas handledningskompetens Möjlighet att påverka projektets inriktning liten betydelse stor betydelse ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Läkarutbildning och yrke

32 5(6) BILAGA 1 Allmän behållning av läkarutbildningen 15. Överensstämmer dina upplevelser som yrkesverksam med den bild du fick av läkaryrket under utbildningen? ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ 16. Om bilden stämmer dåligt: Vilken var den viktigaste skillnaden? 17. I vilken utsträckning anser du att din utbildning gett dig verktyg för att påverka din arbetssituation? full- ständigt inte alls ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ full- ständigt inte alls ja nej vet ej 18. Skulle du ha valt att utbilda dig till läkare i dag? ❷ ❷ ❷ 19. Om du svarat nej eller vet ej: Vilken är den viktigaste orsaken? 20. Inom vilket av följande områden önskar du arbeta inom, om 10 år? Kliniskt Kliniskt Forskning Forskning Annat, vad? offentligt privat offentligt privat ❷ ❷ ❷ ❷ ❷ Styrkor/svagheter i din läkarutbildning. 21. Ange styrkor i din läkarutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! Läkarutbildning och yrke

33 6(6) BILAGA Ange svagheter i din läkarutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! 23. Övriga synpunkter: TACK FÖR DIN MEDVERKAN! För att ytterligare förtydliga och fördjupa frågeställningarna är vi intresserade av att intervjua några som besvarat denna enkät. Lämna namn- och adressuppgift för ev. vidare kontakt om du kan tänka dig att ställa upp för intervju. Namn: Adress: Tel: E-post: Läkarutbildning och yrke

34

35

36

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng

UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng Study Programme in Oral Health Dnr. 473/333-01 Fastställd i institutionsstyrelsen HV 2001-04-04, rev 2005-01-12 Tandhygienistprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för omvårdnad Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 E-post: ingagreta.nilsson@adm.umu.se www.omvardnad.umu.se Dnr 513-4683-07 Datum 2007-12-10 Sid 1 (8) Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp 1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55% SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing Bachelor s Programme, 180 HEC

Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing Bachelor s Programme, 180 HEC Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 1(9) Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing Bachelor s Programme, 180 HEC 1. Beslut Styrelsen

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Programme in Nursing 180 higher education credits

Programme in Nursing 180 higher education credits Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande

Läs mer

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:

Läs mer

Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Nursing, 180 credits

Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Nursing, 180 credits Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor Programme in Nursing, 180 credits Programkod: SSH16 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd: 2015-04-22 Ikraftträdande: Höstterminen

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Dnr 5867/2008-400 Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Study programme in Dentistry 200 credits (=300 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-05-17 Senast reviderad av Styrelsen

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng. Programme in Dental Surgery. Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng. Programme in Dental Surgery. Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 300 högskolepoäng Programme in Dental Surgery Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen åååå-mm-dd 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för tandläkarprogrammet,

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng

Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120 poäng Study programme in Audiology 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-04-09 Utbildningsplan för Audionomprogrammet, 120

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor 1(9) Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing - Bachelor s programme, 180 credits 1. Beslut Styrelsen

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-03-12 Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Page 1 of 6 Utbildningsplan Arbetskopia Uttagen: Magisterprogram i arbetsliv och hälsa 60 högskolepoäng Programkod: VAALH Fastställd: 2011-10-28 Fastställd av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Senast

Läs mer

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2012-00670 Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2012-03-22, reviderad 2012-04-26, 2012-06-07 Ersätter tidigare dnr LiU

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng = G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Nationella mål för aktuell examen För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Nationella mål för aktuell examen För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut. Utbildningsplan Fysioterapeutprogrammet 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits Högskolepoäng: 180 hp Programkod: VYSJG/VYFYS Beslutad av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Datum för fastställande:

Läs mer

FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET 180 högskolepoäng

FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET 180 högskolepoäng FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00785 Fastställd av fakultetsstyrelsen för Medicinska fakulteten 2014-04-10. Redaktionella ändringar beslutades 2014-05-22. 1 Utbildningsplan

Läs mer

Handbok för handledare på LIA

Handbok för handledare på LIA Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 90 HP UPPSALA CAMPUS 50% Psykoterapeutprogrammet är en påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykologisk behandling) för personer som har ett annat människovårdande yrke

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-02-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-02-24

Läs mer

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-99/2010 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Paediatric Care, 60 Higher

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen 2012-05-30 Utbildningsplan för Kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign Gäller från HT 2012. Prefektbeslut 2011-09-09. Fastställd av KU-nämnden 2012-05-30. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer