Jämtkrafts. hållbarhetsredovisning 2012

Transkript

1 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

2 Innehåll Innehåll Innehållsförteckning Innehållsförteckning VårVår andra andra hållbarhetsredovisning hållbarhetsredovisning Fokus Fokus påpå hållbar hållbar utveckling utveckling DetDet härhär är är Jämtkraft Jämtkraft VårVår historia historia VårVår organisation organisation Rankningar Rankningar och och utmärkelser utmärkelser Produkter Produkter och och tjänster tjänster Verktyg Verktyg förför hållbar hållbar utveckling utveckling Program Program förför hållbar hållbar utveckling utveckling Jämtkrafts Jämtkrafts intressenter intressenter Ekonomisk Ekonomisk prestanda prestanda Miljöprestanda Miljöprestanda Social Social prestanda prestanda GRI-matris GRI-matris Defi Defi nitioner nitioner Utlåtande Utlåtande från från oberoende oberoende granskning granskning TEXTTEXT Magnus Magnus EnellEnell och Jämtkraft, och Jämtkraft, GRAFISK GRAFISK PRODUKTION PRODUKTION Duplicera Duplicera / / OMSLAGSBILD OMSLAGSBILD Johnér Johnér Bildbyrå. Bildbyrå. FOTO/ILLUSTRATIONER FOTO/ILLUSTRATIONER Kenneth Kenneth Paulsson, Paulsson, Stefan Stefan Linnerhag, Linnerhag, Tina Tina Stafrén, Stafrén, GettyGetty Images, Images, Johnér Johnér Bildbyrå Bildbyrå och Sandralee.se. och Sandralee.se. TRYCK TRYCK Elanders Elanders NRS NRS Tryckeri, Tryckeri, PAPPER PAPPER Munken Munken Lynx Lynx från Artic från Artic PaperPaper Munkedals Munkedals AB. AB Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

3 INLEDNING Vår andra hållbarhetsredovisning Du läser nu Jämtkrafts andra hållbarhetsredovisning. Vi redovisar resultat, framgångar och tillkortakommanden av vårt arbete med hållbar utveckling. I redovisningen beskriver vi vår påverkan på miljön, människorna, de lokala och regionala samhällena samt det ekonomiska bidrag som verksamheten ger. Den information som presenteras kommer från vår dagliga verksamhet och dess olika verksamhetsområden. Informationen om miljö, arbetsmiljö, säkerhet och personal kommer från Jämtkrafts ledningssystem, bland annat miljöledningssystemet ISO Information om andra områden har tagits från andra rapporteringssystem och databaser, bland annat rapporter till myndigheter och våra ägare. Där det är möjligt gör vi jämförelser med tidigare år. Eftersom detta är vår andra hållbarhetsredovisning, den första presenterades i maj 2012 och beskrev verksamhetsåret 2011, fokuserar vi 2012 års redovisning på resultaten för 2011 och Om mål finns för framtiden, så presenteras också dessa. De ekonomiska och finansiella resultat som presenteras har tagits från årsredovisningen. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning och årsredovisning kompletterar varandra. Redovisningarna är baserade på kalenderåret Jämtkrafts ambition är att varje år presentera en hållbarhetsredovisning. Jämtkrafts process för att bestämma redovisningens innehåll och avgränsning är baserad på de ledningssystem för miljö (certifierat enligt ISO 14001) och arbetsmiljö som används för företagets verksamheter. Väsentligheter är därmed liktydigt med betydande aspekter, men också ett resultat av de aspekter som den genomförda intressentenkäten identifierade. Hållbarhetsredovisningens förväntade läsekrets är därmed såväl interna (anställda) som externa (leverantörer/entreprenörer, kunder, andra företag/samarbetspartners, myndigheter, kommuner, banker/finansiärer och samhället i stort) intressenter. Hållbarhetsredovisningens innehåll och upplägg följer Global Reporting Initiatives vägledning (G3), och redovisningsnivån är nivå B+. Plusset innebär att vi låtit en extern granskare kontrollera information och siffror. På sidorna finns en matris som beskriver aspekterna och indikatorerna samt var de finns. Matrisen visar också om Jämtkraft uppfyller indikatorn fullt eller delvis. GLOBAL REPORTING INITIATIVE Global Reporting Initiative (GRI) lanserades 1997, med syfte att ta fram och utveckla en vägledning för företag och organisationer, för att redovisa arbetet med hållbar utveckling. Vägledningen, tillsammans med separata branschspecifika supplement och andra dokument, har utvecklats sedan starten. GRI är en så kallad multiintressentprocess med med verkan från näringsliv, nationella och internationella myndigheter, revisorer, finansmarknaden, frivilligorganisationer (miljö och sociala), forskning, fackföreningar, etc. Vägledningen är frivillig och betraktas både som ett viktigt verktyg och vägledning för vad man redovisar och hur man redovisar och arbetar. Vägledningen baseras på tio principer, fyra för innehållet och sex för kvaliteten. o Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

4 ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET Att arbeta med och vara proaktiv inom miljö och hållbar utveckling är viktigt för Jämtkraft. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet och uppfylla ägarnas, kundernas och omgivningens krav och önskemål. 4 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

5 Fokus på hållbar utveckling Redan i mars 1996 presenterade Jämtkraft sin första miljöpolicy, där vi slog fast att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Vi var tidigt ute med denna policy och dess innehåll. Arbetet har under det senaste decenniet successivt gått över till ett arbete med hållbar utveckling. I år sammanställer vi vår andra hållbarhetsredovisning. Att arbeta med och vara proaktiv inom miljö och hållbar utveckling är viktigt för Jämtkraft. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet och uppfylla ägarnas, kundernas och omgivningens krav och önskemål. Vi är medvetna om att vi inte är perfekta, men vi jobbar ständigt med att förbättra oss i allt vi gör. Klimatförändringen är en viktig drivkraft för Jämtkraft. Världen går mot en temperaturhöjning på flera grader inom en överskådlig framtid. Energiproduktionen från de fossila bränslena måste därför begränsas i så stor omfattning som möjligt, bland annat för att minska utsläppen av koldioxid. Som producent av förnybar energi kan vi bidra i denna omställning. Därför satsar vi på att fördubbla vår produktion av el från förnybara källor till 2020, huvudsakligen genom utbyggnad av vindkraft. Jämtkraft vill minimera denna påverkan i allt vi gör, något som är svårare i vissa delar av verksamheten och lättare i andra. Vi måste dessutom förhålla oss till de olika intressekonflikter som uppstår, bland annat inom vattenkraften och vindkraften. Här måste Jämtkraft alltid ha ett helhetsperspektiv på de olika sakfrågorna och verka för att hitta samförståndslösningar. Därför är det viktigt att lyssna på våra intressenter, såväl externa som interna, och väga in deras önskemål och förslag i våra beslut. Vi vill få till stånd en bra kommunikation med våra intressenter, en dialog där vi kan berätta vad vi har gjort, vad vi gör och vad vi planerar att göra. Syftet är bland annat att våra externa intressenter ska kunna föreslå lösningar som vi kan ställa upp på. Detta arbete redovisas i en intressentanalys, som till stora delar är ett nytt inslag jämfört med fjolårets hållbarhetsredovisning. Vi vill ta vårt ansvar och kommunicera kring den påverkan vi gör. Därför försöker vi vara öppna, ärliga och konstruktiva i vår dialog med de intressen som finns runt om oss. Vi välkomnar därför gärna dig som läser denna vår andra hållbarhetsredovisning att återkoppla till oss och på så sätt bidra till vårt förbättringsarbete. Under året tog vi ett nytt steg i vårt arbete med att stödja hållbar utveckling, när vi lanserade Jämtkrafts miljöfond. Med miljöpolicyn som utgångspunkt avsätter vi öronmärkta pengar som ska bidra till finansiering av åtgärder som ska skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till våra anläggningar. Dessa aktiviteter kommer att gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter. Biologisk mångfald är viktig och vi har ett ansvar för den påverkan på närmiljön som våra produktionsanläggningar har. Östersund i mars 2013 AnnSofie Andersson Ordförande Anders Ericsson Vd Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

6 DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT Det här är Jämtkraft Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och värme. Koncernen erbjuder också bredbandanslutning via fibernät och radioförbindelse, samt energiförvaltning genom dotterbolaget Scandem. Jämtkraft AB ( ) har sitt huvudkontor i Östersund, Jämtlands län. Jämtkraft ägs av Östersunds, Åre och Krokoms kommuner och ägarandelarna uppgår till följande: Östersund 98,2 procent, Åre 0,8 procent och Krokom 1 procent. Röstmässigt fördelar sig inflytandet något annorlunda; Östersund 87,5 procent, Åre 6,2 procent och Krokom 6,3 procent vardera av rösterna på bolagsstämman. Jämtkrafts kunder inom ägarkommunerna erbjuds ett Lokalpris, baserat på det ägardirektiv som styr Jämtkrafts verksamhet. Enligt detta skall Jämtkraft erbjuda boende och verksamma inom ägarkommunerna långsiktigt konkurrenskraftiga priser på el, värme och elnät. En viktig del i vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för företag, organisationer och personer att leva och verka tryggt och ansvarsfullt i regionen. Vi har sedan starten 1889 producerat förnybar energi. I alla våra nya elavtal sedan 2011 till privatkunder ingår 100 procent förnybar energi, från skog, vind och vatten. Kunder som köper och använder förnybar el bidrar till ett mer hållbart samhälle. Kunderna kan också välja att köpa ursprungsmärkt vindkraft eller Bra Miljöval. JÄMTKRAFTKONCERNEN I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtkraft Telecom AB, Jämtlandskraft AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämtlands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB samt Scandem AB, Scandem Market AB och Scandem Oy. För detaljerad information om dessa företags verksamheter, förändringar i verksamheten jämfört med tidigare år, information om delägda bolag, ekonomisk och finansiell information, marknader med mera hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning Under 2012 har ett flertal delägda bolag tillkommit: Dalakraft AB är ett elhandelsföretag som ägs av Jämtkraft 51 procent. Övriga ägare är Dala Energi, Malungs Elverk och Envikens Elkraft. Enkla Elbolaget i Sverige AB är ett helägt dotterbolag till Dalakraft. Troms Kraftforsyning og Energi AS är ett dotterbolag inom norska koncernen Troms Kraft. I bolaget ingår vattenkraftverken Lavka och Skibotn. Bolaget ägs av Jämtkraft 33,33 procent och Troms Kraft. Mullbergs Vindpark AB ägs av Jämtkraft och Skanska med 50 procent vardera och omfattar vindkraftsparken på Mullberget i Rätan. Under 2011 tillkom dessutom Sjisjka Vind AB, som ägs av Jämtkraft till 25 procent. Övriga ägare är Skanska och O2, och omfattar vindkraftsparken på Sjisjka utanför Gällivare. De ovan beskrivna förändringarna för Jämtkraft, sedan den förra hållbarhetsredovisningen (för verksamhetsåret 2011), har inte väsentligt förändrat det redovisningsinnehåll som ingår i 2012 års redovisning års redovisning beskriver Jämtkrafts helägda bolag. Redovisningens innehåll är därmed direkt kopplat till företagets verksamheter, påverkan och de fokusområden som intressenterna, se kapitel Jämtkrafts intressenter (sid ), anser prioriterade. STYRELSE OCH LEDNING Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter (åtta med och två utan rösträtt) och fyra ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare, medan Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersättare vardera. Dessutom har styrelsen en extern ledamot. De anställdas organisationer utser två ledamöter (utan rösträtt) och två ersättare. Ledningsgruppen består av nio personer; tre kvinnor och sex män. Medelåldern för ledningen är 50 år. Styrelsen och ledningen för Jämtkraft är separerade, vilket innebär att ordförande för styrelsen och vd för företaget är olika personer, och inga styrelsemedlemmar ingår i ledningen. I Jämtkrafts årsredovisning 2012 finns information om styrelsens arbete, kva- 6 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

7 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

8 DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT lifikationer och ersättningar, samt beskrivning av styrning, åtaganden och intressentrelationer samt eventuella intressentkonflikter. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012 är avgränsad till de juridiska och helägda enheterna som ingår i Jämtkraftskoncernen. De delägda dotterbolagen ingår inte i redovisningen av data och information. I årsredovisningen 2012 beskrivs vilka de delägda företagen i och utanför regionen är. PÅVERKAN, RISKER, MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionen, samt med det tydliga uppdraget att leverera energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Jämtkraft har redan idag en energiproduktion (el och värme) som till nästan hela sin mängd kommer från förnybara energikällor vatten, vind, biomassa och träflis. Förutom att leverera till företags- och privatkunder, ett miljöintressant och förnybart energialternativ, så förväntas Jämtkraft leverera en säker tillgång på energi, det vill säga utan avbrott i leveranserna. Jämtkrafts verksamhet ger upphov till påverkan, risker, möjligheter och utmaningar. Att prioritera mellan möjligheter och utmaningar är bland annat styrt i verksamheten av grundförutsättningarna i begreppet Triple Bottom Line (TBL). TBL är identiskt med basen i hållbar utveckling, det vill säga ska baseras på vad som är ekonomiskt möjligt, ekologiskt realistiskt och socialt ansvarsfullt. En tydlig prioritering i Jämtkrafts energiportfölj och verksamhet är att produktionen ska baseras på förnybar el- och värmeproduktion. Det är också därför som den fördubblade produktionen av förnybar el ska ske från 1 till 2 TWh, till För vår framtid, som företag och för kommande generationer, är det ett måste att energiproduktionen ställs om från icke förnybara källor till förnybara källor, för att motverka den klimatomställning som nu sker och accentueras framöver. Vår prioritering och våra möjligheter är därmed baserade på de tre delarna i TBL och en självklarhet i ett ansvarsfullt företag. Jämtkrafts huvudsakliga påverkan, risker och möjligheter beskrivs lämpligen utifrån de fyra verksamhetsområdena Elkraft Vattenkraft, Elkraft Vindkraft, Elnät inklusive Telecom och Värme. Att Elhandel, Portföljförvaltning och Affärsstöd inte är med i tabellen nedan beror på att dessa verksamheter inte har signifikanta miljöpåverkan. Investeringarna inom energisektorn måste per definition vara långsiktiga och därmed baseras på att energipolitiken också är långsiktig. Kundernas intresse för miljöbättre alternativ, är starkt kopplat till prisnivån på varan som levereras, oavsett om det är kilowattimmar, livsmedel, kläder, bilar, papper etc. Med Lokalpriset som en drivkraft, där förnybar el och värme levereras till Jämtkrafts kunder, bidrar vi till att energi från icke förnybara energikällor undviks. Effektiviseringarna inom fjärrvärmen gör det möjligt för oss att under 2013 hålla oförändrade priser för näten i Åre kommun. Däremot i Östersunds och Krokoms kommuner höjs priset i genomsnitt med 2 procent jämfört med Vi kan dessutom VERKSAMHETSOMRÅDE PÅVERKAN RISKER MÖJLIGHETER Elkraft Vattenkraft Undanträngning Biologisk mångfald Dammbrott Vandringshinder Förnybar elproduktion Reglerkraft Skapande av vandringsvägar Elkraft Vindkraft Undanträngning Biologisk mångfald Ljudutbredning Lokal begränsning av tillgänglighet av natur Begräsning i utbredning av flora och fauna Exponering av ljudförorening Nedfallande is Förnybar elproduktion Elnät inklusive Telecom Undanträngning Biologisk mångfald Elektromagnetiska fält Strömavbrott Avbrott i kommunikationen Tillgång till el Tillgång till bredband Värme Undanträngning Biologisk mångfald Transporter Avbrott i värmetillförsel Förnybar värme Elproduktion 8 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

9 lämna ett prislöfte för fjärrvärme för 2014 på max 2 procent i genomsnittlig höjning samt en prisprognos för 2015 på maximalt några enstaka procents höjning, trots att intäkterna från elcertifikaten utgår Våra framsteg inom förnybara el- och värmeleveranser har under 2011 och 2012 resulterat i att vår kundbas hela tiden ökar. Genom att vi är aktiva i att öka produktionsförmågan inom den förnybara delen, genom köp och/eller delägarskap, och vara beredda på framtida leveransökningar, bidrar vi till samhällets och kundernas el- och värmeval. Vattenkraften och därmed en del av Jämtkrafts energiproduktion står inför en stor utmaning, bland annat med koppling till EU-direktivet om minimivattenflöden i vattendragen. En viktig del här är självklart de vandringshinder som vattenkraftverken innebär för såväl uppvandrande- som nedvandrande fisk. Påverkan på den biologiska mångfalden är en prioriterad arbetsuppgift för Jämtkraft. Detta visar Jämtkraft genom inrättandet av en Miljöfond. Biologisk mångfald berör inte bara vattendrag, utan också de områden där vindkraftsparker byggs och är verksamma i, liksom i de skogar varifrån biomassa levereras. Jämtkrafts prioriteringar, utmaningar, möjligheter och risker inom hållbar utveckling, med direkt koppling till företagets energiproduktion, kommer framöver löpande utvärderas med den så kallade SWOT-metodiken (strengths, weaknesses, opportunities och threats). Först när dessa SWOT-analyser genomförts kan styrmekanismerna för att hantera styrkorna, svagheterna, möjligheterna och riskerna beskrivas. I kapitlet Vårt program för arbetet med hållbar utveckling (sid ) beskrivs en sammanfattande tabell för Jämtkrafts övergripande mål, handlingsprogram (kort- och långsiktiga mål) och resultat I 2011 års hållbarhetsredovisning beskrevs resultaten för Informationen beskrivs för de fyra områdena miljö, samhället, anställda och organisationen, samt kunder och leverantörer. o Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

10 VÅR HISTORIA Vår historia Sedan slutet av 1890-talet producerar vi energi från förnybara källor. Vi tänkte inte så mycket på det då, men idag tänker vi på det hela tiden. Att motverka klimatförändringarna har blivit och kommer fortsatt att vara en av våra viktigaste frågor. Med följande tidslinje på 120 år kan Jämtkrafts utvecklingshistoria beskrivas, från 1889 till Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag, ÖEBAB, bildas den 17 april. Den 10 oktober tändes de första elektriska gatlyktorna i Östersund, med el från den första kraftstationen. Denna placerades vid hamnen, var ångdriven och i pannorna eldades ved. Vid den här tiden var kraftstationerna ofta små och försörjde bara en by eller några gårdar. Dessutom var leveranserna i regel likström Kraftverket i Långfors tas i bruk ÖEBAB byter namn till Östersunds Elektriska Aktiebolag, ÖEAB Kraftverket i Kattstrupeforsen tas i bruk Hissmofors AB grundas, som blir vårt första vattenkraftverk. Borggren, Oskar Erhard are till ÖEBAB initiativtag TRE FAKTORER SOM HAR LAGT GRUNDEN TILL DET MODERNA JÄMTKRAFT 1. Hissmofors AB blev till salu 1963 och styckades upp mellan NCB, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Östersunds stad och Östersunds Elektriska Aktiebolag. 2. Staten uppmuntrade aktivt framväxten av större enheter bland elbolagen. Detta eftersom små bolag inte hade de resurser som krävdes när elförbrukningen ökade. Under talen gjordes flera statliga utredningar kring denna fråga. 3. Förvärv och igångstartande av nya företag sedan mitten på 1990-talet. 10 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

11 2012 Vindkraftsparken på lågfjället Sjisjka tas i drift. Bygget av Mullbergs Vindpark i Rätan påbörjas. En tredjedel av aktierna i Troms Kraftforsyning og Energi AS förvärvas. 51 procent av aktierna i Dalakraft AB förvärvas. Nya Lokalpriset lanseras. Jämtkrafts första hållbarhetsredovisning presenteras Hornberget, Jämtkrafts första vindkraftspark, tas i drift Jämtkraft köper Vattenfalls del i kraftverken i Kattstrupeforsen och Granbo, samt regionnätet. Vattenfall får aktier som dellikvid och blir därmed delägare i Jämtkraft ÖEAB köper delar av Hissmofors AB Åre och Krokoms kommuner blir delägare i ÖEAB Kraftvärmeverket i Lugnvik tas i drift ÖEAB byter namn till Jämtlandskraft AB En period av företagsförvärv, ett 30-tal företag och föreningar fusioneras Östersunds Fjärrvärme AB fusioneras med Jämtlandskraft, bolaget byter namn till Jämtkraft AB Den svenska elmarknaden avregleras, elnätet och elhandeln separeras i skilda bolag. Jämtkraft etablerar sig som en egen aktör på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Den 19 mars presenteras Jämtkrafts första miljöpolicy, som också betonar en helhetssyn för att främja hållbar utveckling Jämtkraft förvärvar elhandelsföretaget Scandem, som också har portföljförvaltning och erbjuder konsulttjänster inom energiförvaltning. Östersunds kommun köper Vattenfalls ägarandel Vädersäkringsprojektet slutförs. Första spadtagen tas för en ny vattenkraftstation i Hissmofors. Kyrkbergets vindkraftspark invigs. Bygget av en vindkraftspark på lågfjället Sjisjka inleds. Elaton lanseras. Norra Europas första snabbladdare för elbilar invigs i Lillänge. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

12 VÅR ORGANISATION Vår organisation Jämtkrafts proaktiva arbete med miljö och hållbar utveckling innebär att alla delar av företagets organisation och verksamhet involveras. Med organisation menas i detta fall hur Jämtkrafts organisation ser ut och fungerar, med fokus på arbetet med miljö och hållbar utveckling. Arbetet ska finnas i hela organisationen och vara en integrerad del i varje medarbetares sätt att arbeta och tänka. Alla medarbetare på Jämtkraft har del i arbetet med miljö och hållbar utveckling. Sedan 2003 har Jämtkraft ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001). Detta system och sätt att arbeta i hela företaget används också för att styra arbetet med processer och uppföljning avseende hållbar utveckling. Genom ledningens genomgång och återkommande revisioner av extern part, kontrolleras att företaget gör som man säger och följer upp de mål som satts. Ytterst är det företagets vd som har ansvaret för att arbetet sköts enligt lagar, förordningar och tillstånd, men också enligt de frivilliga åtaganden som företaget har tagit och arbetar enligt. För att underlätta, effektivisera och strukturera miljö- och hållbarhetsarbetet i företaget finns en miljösamordnare (inkluderande hållbar utveckling) och en person som administrerar det direkta miljöarbetet. Det är dock viktigt att betona att alla medarbetare har ett ansvar att vara med i arbetet. Av organisationsschemat till höger framgår att Miljö (inklusive hållbar utveckling) går som en funktion och uppgift genom alla verksamhetsområden. Jämtkrafts miljöpolicy betonar att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja hållbar utveckling. Se sidan 34 för en mer detaljerad beskrivning av miljöpolicyn. Ett sätt att illustrera det integrerade upplägget i arbetet är att visa hur verksamhetsområdena förhåller sig till ett antal samordningsfunktioner. Miljö är en egen samordningsfunktion, vilket inte arbetet med hållbar utveckling är. Det finns en logisk förklaring till detta: Hållbar utveckling innehåller delar som direkt kopplar till samtliga samordningsfunktioner: Ekonomi/finans, Miljö, HR, Kommunikation, IT, Inköp, Mark och Logistik. Eftersom Jämtkraft integrerar arbetet med hållbar utveckling över de tre områdena ekonomi, miljö och sociala aspekter, så finns också konceptet ekonomiskt försvarbart, ekologiskt riktigt och socialt ansvarsfullt med i både det kort- och långsiktiga arbetet. o 12 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

13 Jämtkrafts organisation VÄRME ELPRODUKTION ELNÄT & TELECOM ELHANDEL PORTFÖLJFÖRVALTNING AFFÄRSSTÖD SAMORDNINGSFUNKTION STAB EKONOMI/FINANS MILJÖ HR* KOMMUNIKATION IT INKÖP MARK LOGISTIK * HR står för Human Resources, Jämtkrafts personalavdelning. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

14 RANKNINGAR OCH UTMÄRKELSER Rankningar och utmärkelser Jämtkraft har under 2012 placerat sig väl i olika rankningar, tilldelats priser och även fått positiva omdömen. Detta både gäller både Jämtkrafts egna verksamhet och de tre ägarkommunerna. ÖSTERSUND BÄSTA KOMMUN FÖR ELBILAR Jämtkraft har varit en starkt bidragande orsak till att Östersund utsetts till landets bästa kommun för elbilar 2012/2013 av konsultföretaget Easycharge. Utnämningen är byggd på en sammanvägning av antalet elbilar, mängden elbilar per personbil och antalet laddplatser per elbil i landets kommuner. Jag är stolt över att vi blir den bästa elbilskommunen då vi har jobbat målmedvetet med detta en längre tid. Utmärkelsen har vi kunnat få tack vare att vårt energiföretag Jämtkraft medverkat i elbilssatsningen. De har byggt norra Europas första snabbladdstation samt flera publika laddstolpar vilket är en förutsättning för att folk ska våga köpa en elbil, säger Ann- Sofie Andersson, kommunalråd i Östersund och ordförande i Jämtkrafts styrelse. LÅGA UTSLÄPP AV KVÄVEOXID Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik firade 10 år i oktober Lagom till jubileet kom resultatet av 2011 års NOxtävling. Anläggningen hamnade på sjätte plats i landet vad gäller låga utsläpp av kväveoxider. Detta innebär bland annat att Jämtkraft får tillbaka nästan fem miljoner kronor från NOxavgiftssystemet. SÅ TYCKER VÅRA KUNDER Varje år mäter Svenskt Kvalitetsindex, SKI, kundnöjdheten bland Sveriges elhandelsföretag. Kundnöjdheten beräknas utifrån hur kunder upplever varumärkena. Andra parametrar är prisvärdhet, kundernas förväntningar och den upplevda produkt- och servicekvaliteten kom Jämtkraft på femte plats. 14 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

15 Nöjdheten bland våra elhandelskunder ökar för fjärde året i rad. Det är ett väldigt bra betyg för vårt långsiktiga arbete med att utveckla nya tjänster och produkter. Jag är mycket stolt över alla mina medarbetare, säger Anders Ericsson, vd på Jämtkraft. Jämtkrafts kunder är nöjdare med produktkvaliteten jämfört med året innan. De är också nöjda med vår tillgänglighet och vårt bemötande. För de lokala kunderna är Lokalpriset och vårt lokala engagemang viktigt mättes även nöjdheten bland våra elnätskunder för första gången. Med ett kundindex på 67,8 hamnar Jämtkraft på tredje plats i landet. STARKT VARUMÄRKE Ett annat kvitto på vad våra kunder tycker fick vi i Mistats varumärkesmätning. Där svarade 20 procent av våra tillfrågade kunder på lokalmarknaden i Jämtland att Jämtkraft är det viktigaste företaget när det gäller att utveckla och driva regionen. Det placerar Jämtkraft på en fin förstaplats. SUSTAINABLE BRANDS Jämtkraft ökade mest på listan över Sveriges mest hållbara varumärken. I undersökningen Sustainable Brands gick Jämtkraft från plats 96 till plats 27. Undersökningen genomfördes under perioden november 2011 januari 2012, drygt svenska konsumenter intervjuades om hållbarhet i deras konsumtion och hur de ser på de drygt 200 största företagen i Sverige. Undersökningen baseras på FN:s Global Compact och företagen bedöms utifrån miljöansvar, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och motverkan av korruption. Sustainable Brands rankning för 2013 kommer att presenteras i början av maj Jämtkrafts avancemang på Sustainable Brands lista över hållbara varumärken visar tydligt att vårt arbete med miljö och hållbar utveckling uppskattas av både kunder och svenska folket. Det sporrar oss till att inte bara fortsätta på den inslagna hållbarhetslinjen utan att också bli ännu bättre, säger Anders Ericsson, vd på Jämtkraft. PUBLISHINGPRISET Krokoms kommuns webbplats har nominerats till Publishingpriset i kategorin kommunwebbplatser. Publishingpriset är en av Sveriges mest prestigefyllda priser inom trycksaker och webb. Krokom fick juryns specialpris för tillgänglighet. Krokoms kommun har också blivit nominerad av jamstalld.nu för bästa jämställdhetsarbete Det är upphandlingen av företagshälsovård som ligger till grund för nomineringen. o Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

16 PRODUKTER OCH TJÄNSTER 16 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

17 Produkter och tjänster Sedan starten 1889 har Jämtkraft producerat el och värme från skog, vind och vatten energikällor som förnyas och ingår som viktiga delar i naturens kretslopp. Fram till år 2020 ska vi fördubbla vår förnybara elproduktion, från 1 till 2 TWh. Merparten beräknas komma från vindkraft. VATTEN El från vattenkraften är stommen i Jämtkrafts förnybara elproduktion och cirka 80 procent av vår el kommer från vattenkraft. Vi började använda vattenkraft redan i slutet av 1800-talet. Sedan dess har vi fortsatt söka ny kunskap och möjligheter till förbättringar. Vi har idag 17 vattenkraftstationer, som ett normalår producerar cirka 930 GWh (se tabell på sid. 18). De tre största är Hissmofors, Kattstrupeforsen och Granboforsen i Indalsälven. Under 2012 producerade vi sammanlagt 1124 GWh vid 16 av vattenkraftsstationerna. Långfors kraftverk har dock stått stilla, sedan en dammskada upptäcktes i april Då beslutades att en fångdamm måste upprättas för att avhjälpa den akuta situation som uppstått. Kort därefter sattes en tillfällig fångdamm på plats. Situationen för Långfors kraftverk är fortsatt under prövning i Miljödomstolen. VIND Med modern vindkraftsteknik omvandlas vinden till konkurrenskraftig energi. Under det kommande decenniet satsar vi rejält inom vindkraften. Fram till år 2020 planerar vi att fördubbla vår förnybara elproduktion, från 1 till 2 TWh, och merparten av denna ökning ska komma från vindkraft. Under 2012 producerades 80 GWh el i Jämtkrafts helägda vindkraftverk, på Hornberget i Västerbotten men även på Kyrkberget i Mora kommun i Dalarna och i Almåsa. Som jämförelse var produktionen av vindkraft under 2011 cirka 104 GWh. I samarbete med Skanska och O2 driver Jämtkraft sedan 2012 en vindkraftspark på lågfjället Sjisjka i Gällivare kommun. Den nya parken är byggd i ett Natura 2000-område och är en av Sveriges största landbaserade anläggningar. Totalt består parken av 30 vindkraftverk och den beräknade årsproduktionen är 200 GWh. VÄRME I vårt kraftvärmeverk i Lugnvik, som togs i drift 2002, eldar vi med 99 procent hållbara bränslen och anläggningen levererar el och värme. En tredjedel blir el och två tredjedelar fjärrvärme. Biobränslet används effektivt och ger bara upphov till aska. Biobränslet består av avverkningsrester som grenar och toppar, restprodukter från träindustrin, rötvirke, rivningsvirke och torv. Vi söker efter nya möjligheter att optimera vår användning av bioenergi. Exempelvis har vi egna skogsfastigheter där vi har planterat olika trädslag för att ut- Ju mer förnybar energi vi kan bidra med, desto mindre blir behovet av energi från fossila källor. Därför fortsätter vi vår satsning på att fördubbla vår förnybara elproduktion. Under 2012 producerade vi 1124 GWh el från vattenkraft, 200 GWh el i kraftvärmeverket, 2 GWh el från biogas och 80 GWh el från vindkraft. Till detta kommer också 738 GWh värme från våra värmeanläggningar. Vindkraftsparken Sjisjka, som togs i drift i oktober 2012, omfattar 30 vindkraftverk som tillsammans har en beräknad årsproduktion av el på cirka 200 GWh. Parken ägs tillsammans med Skanska och O2. Ett normalår producerar vi cirka 600 GWh värme och cirka 200 GWh el i vårt kraftvärmeverk, som svarar för 70 procent av den egna värmeproduktionen. Under 2012 uppgick den faktiska produktionen till 671 GWh värme och 200 GWh el. VATTENKRAFTVERK I PRODUKTION SEDAN NORMALÅRSPRODUKTION ** ÅRSPRODUKTION 2012 Hornberget GWh 27 GWh Kyrkberget GWh 51 GWh Almåsa ,5 GWh 2 GWh Sjisjka GWh * = 50 GWh 30 GWh* =7,5 GWh * 25% ägarandel. ** Normalårsproduktionen beräknas utifrån vindförhållanden under ett år, vilken normalårskorrigeras gentemot långa tidsserier. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

18 PRODUKTER OCH TJÄNSTER VATTENKRAFTVERK I PRODUKTION ÅRSPRODUKTION, ÅRSPRODUKTION, SORT SEDAN NORMALÅR* 2012 Hissmofors ,9 GWh Kattstrupeforsen ,9 GWh Granboforsen ,0 GWh Näsaforsen ,1 GWh Högfors ,3 GWh Lövhöjden ,3 GWh Ålviken ,8 GWh Rönnöfors ,6 GWh Duved ,9 GWh Handöl övre ,7 GWh Handöl nedre ,2 GWh Slagsån ,8 GWh Dammån ,3 GWh Strömbacka ,3 GWh Lillå ,3 GWh Billsta ,2 GWh Långfors GWh GWh Totalt * Årsproduktion normalår är ett medelvärde för 1996 till veckla skogsbruket. Vi delfinansierar även en doktorand som utreder hur man kan ta tillvara på stubbar på ett effektivt sätt. Kraftvärmeverket kompletterades 2005 med en ackumulator. Ackumulatortanken Arctura, vid skidstadion i Östersund, fungerar som en viktig komponent för energiförsörjningen i regionen. Arctura innehåller 26 miljoner liter hetvatten, en värmereserv som gör att vi kan maximera nyttan av vår elproduktion, trygga fjärrvärmeleveranser och minska behovet av olja. Ackumulatortankens lysande fasad och toppvåningen med en restaurang 55 meter upp välkomnar gäster till en gastronomisk matupplevelse med storslagen utsikt. Jämtkraft har också ett mindre värmeverk i Minnesgärde och ett flertal ännu mindre värmeanläggningar i Östersunds, Åre och Krokoms kommuner. BIOGAS Att ta hand om biogas innan den tränger ut från marken till den omgivande luften innebär att växthuseffekten minskas, samtidigt som vi kan utnyttja ytterligare en energikälla. Vår biogasmotor omvandlar deponigas från Östersunds kommuns avfallsdeponi i Gräfsåsen till el och värme. Värmen överförs via fjärrvärmenätet till fjärrvärmekunderna. Den el som samtidigt produceras minskar behovet av importerad fossilproducerad el. Biogasmotorn ger därmed dubbel positiv nyttoeffekt 18 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012 för miljön. Årsproduktionen för biogasmotorn är 4 GWh ett normalår. Under 2012 producerade Jämtkraft 2 GWh med biogasmotorn. ELHANDEL Jämtkraft har mer än elhandelskunder och de finns både i våra ägarkommuner och i övriga delar av Sverige. Sedan 2011 erbjuder vi enbart förnybar el till privatkunder. För kunder som har avtal sedan tidigare som löper över flera år läggs de efterhand som de förnyas om till förnybar el. Som kund kan du dessutom välja att köpa ursprungsmärkt el från vind, eller att köpa Bra Miljövalsmärkt el. PORTFÖLJFÖRVALTNING Via vårt helägda dotterbolag Scandem erbjuder vi elhandelstjänster till stora och medelstora företag som portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Scandem har Finansinspektionens godkännande för värdepappershandel. ELATON Elaton är en inköpstjänst för el, som Jämtkraft utvecklade och lanserade under Elaton är något nytt. Våra elinköpare håller koll på marknaden åt kunderna så att de tar del av nedgångarna när elen är billig, samtidigt som de slipper de hög-

19 sta topparna när elen är dyr. Elpriset följer marknaden nedåt, som ett rörligt pris, men bromsar uppåt genom prissäkringar av våra elinköpare. Det ger trygghet. Även till Elatonkunderna erbjuder vi enbart förnybar el. STADSNÄT Vårt Stadsnät är ett fibernät för dagens och framtidens bredbandstjänster och kommunikationsbehov. I en fiberkabel kan datatrafiken gå lika snabbt åt båda hållen, samtidigt. Tekniken bygger på överföring av ljussignaler, och det är ljusets hastighet som skapar förutsättningarna. Den som investerar i fiberlösning är väl förberedda inför framtidens internettjänster. Jämtkrafts Stadsnät finns i Östersunds, Åre, Krokom och Bergs kommuner. Att erbjuda boende och näringsliv ett fibernät är ett sätt för oss att vara en drivkraft för regionen. Stadsnätet finns både i tätorter och på landsbygden. Totalt är över 100 byar anslutna runt om i länet, vilket gör Jämtkrafts Stadsnät unikt eftersom det erbjuder toppmoderna kommunikationstjänster och därmed möjlighet att leva och driva verksamhet inom en region som är relativt glesbefolkad. Under de kommande åren går vi mot slutfasen av utbyggnaden, vilket innebär lägre utbyggnadstakt och mer förvaltning och kundvård. ELTRAFIK Idag har transporterna i samhället en stor klimatpåverkan. Genom att börja använda eltrafik kan vi ändra på detta. Det kommer bli mer ekonomiskt för fordonsägaren och väsentligt minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi har under flera år varit en aktiv part i denna utveckling, bland annat som medlem i projektet Green Highway som arbetar för gröna transporter längs E14 från kust till kust, från Trondheim till Sundsvall. Projektet Green Highway drivs av Östersunds, Sundsvalls och Trondheims kommuner samt ett antal energioch elnätsbolag i de deltagande kommunerna. Vi har installerat laddstationer för elfordon längs Green Highway. En av dessa är norra Europas första snabbladdstation som invigdes i Östersund våren Jämtkrafts sju publika laddstationer med totalt 18 laddpunkter har under året uppgraderats till smartladdning. Flera av våra kunder har valt att göra detsamma, till exempel ICA Maxi, Swedavia, Bilbolaget och Jämtlands läns landsting. Utbyggnaden av smart laddinfrastruktur kommer att fortsätta under Jämtkraft följer också forskning och utveckling kring eltrafik via branschorganisationen Elforsk. o Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

20 VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 20 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

21 Våra verktyg i arbetet med miljö och hållbar utveckling För att vara effektiva och strukturerade, och ständigt förbättras, så behöver vi verktyg, som kan användas vid olika tillfällen och i kombination med varandra. I vårt arbete med miljö och hållbar utveckling använder vi oss främst av fjorton verktyg, alla lika viktiga. En viktig del i ett företags arbete med miljö och hållbar utveckling är att planera och ta beslut för det dagliga och praktiska arbetet. Men det handlar också om att planera för det långsiktiga arbetet och investeringarna. Det kan ofta vara lätt att säga att man ska göra vissa saker, men lite svårare att sedan faktiskt göra sakerna. Arbetet med miljö och hållbar utveckling måste ske både med mål och åtgärder på kort sikt, månader och upp till ett år, men också med ett långsiktigt perspektiv, tre till fem år och ibland ännu längre. STRUKTUR OCH SYSTEMATIK Genom att strukturera och effektivisera miljö- och hållbarhetsarbetet, så blir det också lättare att genomföra, kontrollera och följa upp resultaten. Ett värdefullt hjälpmedel att få ordning och systematik i arbetet är att ha ett miljöledningssystem. Som bas för Jämtkrafts miljöarbete finns sedan 2003 ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001) och genom detta finns väl definierade och externt reviderade mät- och beräkningsmetoder, för de aspekter och indikatorer som bedöms som betydande. Metoderna följer också de metodiker och beräkningsunderlag som tillsyningsmyndigheterna ställer på oss, för de tillstånd som givits för verksamheterna. Dotterbolaget Scandem miljöcertifierades enligt ISO år Den information som presenteras kommer från den dagliga verksamheten och dess olika verksamhetsområden. Information och data om arbetsmiljö, säkerhet och personal kommer från de rapporteringssystem som används löpande för uppföljning inom dessa ansvarsområden. Information om andra områden har tagits från andra rapporteringssystem och databaser, till exempel rapporter till myndigheter och Jämtkrafts ägare. När det gäller ekonomisk prestanda hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning 2012, i vilken en detaljerad beskrivning finns om mätmetoder och beräkningsunderlag. Global Reporting Initiatives vägledning är inte bara ett förslag på vad och hur vi redovisar med avseende på miljö- och hållbarhetsprestanda, utan är också ett förslag på hur arbetet ska struktureras. Jämtkraft har därför breddat arbetssättet inom UPPFÖLJNING & STÄNDIG FÖRBÄTTRING Ständig förbättring Ledningens genomgång KOMMUNIKATION INTERN/EXTERN POLICIES & STRATEGIER Uppföljning Planering INDIKATORER & MÄTNING MÅL Genomförande miljö (kopplat till ISO 14001) till att också inkludera hållbar utveckling. Med miljöledningssystemet sätter vi upp konkreta mål och bedriver ett aktivt miljöarbete, som leder till ständig förbättring. Arbetet med ständig förbättring illustreras i figuren, där starten sätts med policies och strategier, där ledningen visar ambitionen samt betonar värdet och nödvändigheten av ett proaktivt arbete. Cykeln för olika arbetsinsatser kan ha olika tidsperspektiv, i vissa fall årsinsatser och i andra fall inom tre eller fler år. En fördel med ett certifierat miljöledningssystem är att det regelbundet kontrolleras av externa miljörevisorer. Men, miljöledningssystemet klarar inte ensamt av att styra och genomföra ett effektivt miljöarbete på ett företag. Förutom att det krävs engagerade medarbetare genom hela företaget, så behövs det en verktygslåda som innehåller verktyg som Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

22 VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING gör att arbetet blir riktigt, effektivt, uppföljningsbart, känt och uppskattat. Graden av uppskattning bedöms inte av oss själva, utan av den externa miljörevisorn, men också av Jämtkrafts intressenter (till exempel medarbetare, kunder, myndigheter, ägare) och samhället i stort. För att beskriva hur vi arbetar med miljö och hållbar utveckling, illustrerar vi kort de fjorton verktyg som vi använder. Det går inte att prioritera mellan de olika verktygen, eftersom alla är viktiga nödvändiga vid olika tillfällen och i kombination med varandra. En grundförutsättning är alltid att ledningen och företagets alla anställda har ett engagemang och tycker att arbetet med miljö och hållbar utveckling är viktigt, riktigt, roligt och nödvändigt. VISION, UPPDRAG OCH KÄRNVÄRDEN I gemensam utvecklingsprocess har styrelse och medarbetare lagt fast Jämtkrafts vision att vara en drivkraft för regionen med uppdraget är att leverera energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Våra kärnvärden är framsynta, engagerade och lysande. Med detta vill vi uppnå låga priser, nöjda kunder och bra affärer. I uppföljning, styrelsearbete, nöjd medarbetareindex och utvecklingssamtal säkerställer vi att målet vision, uppdrag och kärnvärden ger ständig förbättring och utveckling. Framsynta vi har ett långsiktigt perspektiv, är förutseende, tänker utanför våra inre ramar, är vidsynta, agerar så att våra barnbarn gillar oss och är framtidens arbetsplats. Engagerade vi är genuint intresserade av vår region och vår omvärld, värdesätter engagemang och initiativkraft och finns nära våra kunder. Lysande vi är bättre än bra, sticker ut på ett positivt sätt, snabbt anpassningsbara mot omvärlden, erbjuder mycket framstående produkter och tjänster och anställer den bäste för uppgiften. UPPFÖRANDEKOD Syftet med en uppförandekod är att vägleda anställda och samarbetspartner, till exempel leverantörer, minimera risker och stärka företagskulturen. En viktig del i uppförandekoden är att beskriva hur vi ska uppföra oss mot varandra, normer och värderingar. Under 2012 har Jämtkraft tagit fram en uppförandekod, som ska implementeras under Jämtkraft stödjer FN:s Global Compact med sina tio principer som fokuserar på fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Därmed kan Jämtkraft, baserat på både GRI och FN:s Global Compact, definiera sju plus ett viktiga fokusområden. Dessa är: Miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet, affärsetik, anti-korruption och klimat. Där så är tillämpligt vill vi också att våra leverantörer och entreprenörer ska jobba med dessa frågor. STANDARDER OCH VÄGLEDNINGAR Jämtkraft har anslutit sig till eller stödjer ett antal externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala standarder, vägledningar, deklarationer, initiativ, principer, etc. Inom eko- 22 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

23 Våra fjorton verktyg Vision, uppdrag och kärnvärden Uppförandekod Standarder och vägledning Ledarskap Jämtkrafts miljöfond Utbildning Engagemang Lagefterlevnad Kommunikation Organisationer och nätverk Intressentdialog Handlingsprogram Försiktighetsprincipen Riskanalys och -hantering nomi-, miljö- och hållbarhetsområdena är det flera initiativ som hjälper oss i vårt arbete: Ekonomiredovisningen följer Årsredovisningslagen. Dessutom finns den svenska statens bolagsstyrningskod med i arbetet, som beskriver hur företaget ska och måste uppföra sig. Tidigare informerade vi om miljöledningsstandarden ISO 14001, och denna standard är viktig för vårt certifierade miljöarbete. Vi har ännu inte börjat arbeta efter relevanta delar inom ISO-standarden Socialt ansvar, men framöver kommer vi överväga att implementera de delar som är relevanta. GRI:s vägledning (G3) för hållbarhetsredovisning, som vi använder för att redovisa vårt hållbarhetsarbete, är inte bara en vägledning för vad vi ska redovisa, utan också en vägledning för hur vi ska arbeta. GRI tar också hänsyn till dokument från International Labour Organisation (ILO) och organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). FN:s Global Compact, som med sina 10 principer beskriver prioriteringar inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Principerna är starkt kopplade till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Riodeklarationen (1992) och FN:s deklaration om korruption. Vi har ett antal viktiga policies och styrande dokument som beskriver hur vi och våra medarbetare ska uppföra sig, gentemot varandra och i de samhällen som vi verkar. Exempel på områden som omfattas av Jämtkrafts policies är alkohol och narkotika, arbetsmiljö, brandskydd, dokumenthantering, informationssäkerhet, it-säkerhet, inköp, internet, jämställdhet, löner, miljö, representation, resor, telefoni, riskhantering och sponsring. JÄMTKRAFTS MILJÖFOND Jämtkrafts miljöfond, som startades 2012, skall bidra med finansiering av aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet. Dessa aktiviteter skall utgå från Jämtkrafts miljöpolicy och ska gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter. Fonden kommer till att börja med att verka under fyra år, Efter denna tid ska utvärdering ske av vilken nytta fonden bidragit med och om det är ett bra sätt att driva arbete för hållbarhet. Uppdraget för miljöfondens styrelse är att: Inventera förslag på lämpliga åtgärder som främjar biologisk mångfald i områden där Jämtkraft har verksamhet och säkerställa att relevant information och beslutsunderlag samlas in. Fatta beslut om att föreslå att medel avsätts till förstudier, aktiviteter eller projekt. Säkerställa att samråd sker med intressenter. LAGEFTERLEVNAD Det är många lagar, förordningar och tillstånd som bestämmer de miniminivåer som vi måste uppfylla i våra olika verksamheter. Dessa miniminivåer sträcker sig alltifrån miljöpåverkan och direkta utsläpp till luft, mark och vatten, till hur vi sköter Jämtkrafts hållbarhetsredovisning

24 Verktyg VERKTYG för FÖR hållbar HÅLLBAR utveckling UTVECKLING jämställdhet och ekonomi. Genom att vi inför olika typer av standarder och instruktioner i vårt arbete, visar vi att vi vill göra mer än vad lagarna kräver. Frivilliga åtaganden gör att vi får mer motiverade anställda och nöjdare kunder, ägare och myndigheter. Två gånger per år utvärderar organisationen att den följer gällande miljölagstiftning. Varje enhet går igenom sin verksamhet och lagförteckningen. Vid ny lagstiftning eller personalomsättningar kan det bli aktuellt med utbildningsbehov. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Vi tillämpar försiktighetsprincipen i vårt arbete genom att systematiskt utvärdera, mäta, leda och kommunicera risker kopplade till miljö, ekonomi och sociala aspekter. RISKANALYS OCH RISKHANTERING Världen runt om oss förändras och det gör även energimarknaden, vilket gör att vi som företag exponerar oss för olika risker. Det är viktigt för oss att kunna möta och kontrollera dessa risker på ett systematiskt sätt. De senaste åren har vi fokuserat på riskhantering genom förutbestämda strategier och styrdokument, eller riskpolicyer, som revideras årligen. Det yttersta ansvaret för riskhantering i Jämtkraft ligger hos styrelsen, men alla affärsområden har sina egna riskpolicyer. Avvikelser från en riskpolicy rapporteras till vd, större avvikelser rapporteras till Jämtkrafts styrelse. LEDARSKAP Ledningen ska visa öppenhet och tydlighet i roller och befogenheter. Även om vd och ledningen har det högsta ansvaret för arbetet med miljö och hållbar utveckling så har också alla anställda i företaget ett ansvar enligt de policies och andra styrande dokument (till exempel uppförandekoden) som beskriver vad man får och inte får göra. INTRESSENTDIALOG En viktig del i Jämtkrafts utveckling och vårt arbete med miljö och hållbar utveckling är att föra en öppen och ärlig dialog med och lyssna på interna och externa intressenter. Det är många olika intressentgrupper som påverkas av Jämtkraft, men också många grupper som kan påverka oss. Vi vill ha en dialog med alla intressenter, som på olika sätt påverkas eller kan påverka företaget, och då handlar det inte bara om ägare, anställda, kunder och myndigheter. KOMMUNIKATION Vi vill ha en öppen kommunikation och dialog med alla intressenter i de lokala och regionala samhällen som vi verkar i, med myndigheter och med alla som har intressen i och åsikter om våra verksamheter. En del i vår kommunikation är också att synas och höras, vilket vi gör på många olika sätt, bland annat genom sponsring. En annan viktig del i kommunikationen är denna hållbarhetsredovisning, som på ett öppet och ärligt sätt beskriver våra framgångar och tillkortakommanden. ORGANISATIONER OCH NÄTVERK Som ett led i vårt arbete med att ligga i framkant vad gäller miljö och hållbar utveckling bedömer vi att medlemskap i olika branschorganisationer och nätverk är viktiga. Genom 24 Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

25 dialog med andra företag och organisationer om deras arbete med miljö och hållbar utveckling, förbättrar vi vårt eget arbete. Exempel på sådana nätverk är Svensk Energi, där vi innehar ordförandeuppdraget, ledamöter i flera utskott samt ordförandeuppdraget i utskottet för miljö. Vi är också engagerade med ledamöter i Svensk Fjärrvärme, Elforsk, Power Circle och Indalsälvens Vattenvårdsförbund, där vi innehar ordförandeuppdraget. Vi medverkar i nätverket Näringslivets Miljöchefer (NMC) och Close samt med representation i GEODE, ett nätverk i Europa för medelstora europeiska företag. Som ett led i det fortsatta kommunikationsarbetet kommer vi med en viss regelbundenhet genomföra intressentdialoger, för att ta reda på vad olika intressentgrupper tycker om vårt arbete, det som är bra men också lika viktigt det som är mindre bra. Vi kommer också att försöka hitta nya kommunikationsvägar för att föra ut information om vad vi gör, planerar och behöver hjälp samt förslag och idéer om. HANDLINGSPROGRAM Med handlingsprogram definieras övergripande mål, strategiska områden och aktiviteter på kort och lång sikt, samt resultat. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till kapitlet Program för hållbar utveckling (sid ). UTBILDNING Att ha bättre kunskap om miljö och hållbar utveckling, med koppling till orsak och verkan, leder till att man gör rätt och ändrar ett mindre bra beteende. Kunskap är inte något som man bara använder i arbetet, utan det är lika viktigt privat. Vi kommer också att försöka hitta nya kommunikationsvägar för att föra ut information om vad vi gör, planerar och behöver hjälp samt förslag och idéer om. Kunskap är en färskvara, som med viss regelbundenhet måste underhållas och påminnas om. Jämtkraft har utvecklat en utbildningstrappa för sina anställda, med fokus på miljö och hållbar utveckling, som går från grundläggande basutbildning till utbildning i specifika faktaområden. ENGAGEMANG Med engagemang menar vi att alla våra medarbetare ska tycka att det är viktigt att vi arbetar proaktivt med miljö och hållbar utveckling. När medarbetarna känner stolthet över att arbeta på Jämtkraft, för att företaget tar ansvar för miljö och hållbar utveckling, då har vi nått långt i arbetet. En viktig del i att skapa engagemang hos både interna och externa intressenter, är att synas och höras, och att Jämtkraft lyssnar på de åsikter som förs fram. Vi önskar också att de lokala samhällen som vi verkar i ska vara stolta över Jämtkraft och känna att det är rätt att vara kund eller på annat sätt vara kopplad till Jämtkraft. o Jämtkrafts hållbarhetsredovisning