Vindkraft Skedala-ENSLÖV. Samrådsunderlag för vindkraftanläggning i Halmstad kommun, Hallands län

Transkript

1 Vindkraft Skedala-ENSLÖV för vindkraftanläggning i Halmstad kommun, Hallands län Juni 2012

2 Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable Energy AB Box Göteborg Projektledare: Pia Hjalmarsson Biträdande projektledare: Hanna Rydhed Tel: , E-post: Konsult COWI AB Box Skärgårdsgatan Göteborg Tel: Uppdragsledare: Mattias Bååth Miljöutredare: Caroline Johansson, Maria Danling Karta och GIS: Andreas Skymberg Kartunderlag: Lantmäteriet 2

3 Innehåll 1. Bakgrund 4 2. Beskrivning av verksamheten Lokalisering Omfattning och utformning 8 3. Tillstånd och samråd Förutsättningar för projektet Kommunala planförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Ljud Skuggor Verksamheter Naturresurser Bebyggelse och infrastruktur Fortsatt arbete Referenser och källor 23 3

4 1. Bakgrund Stena Renewable Energy AB (Stena) utreder möjligheterna att anlägga en gruppstation med vindkraftverk vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Våren/sommaren 2010 genomfördes samråd kring anläggningen med enskilda och med allmänheten. Samråd skedde även med berörda myndigheter och organisationer. En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken lämnades in i juli Efter att tillståndsansökan lämnats in har nya uppgifter framkommit som inneburit förändrade förutsättningar för projektet. Därför väljer Stena nu att göra ett omtag i projektet och genomföra ett förnyat samråd. Bland annat har antalet vindkraftverk reducerats och verkens placeringar setts över. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom det kommunala rekreationsområdet som ligger i utredningsområdets södra del, inte heller kommer vindkraftverk att placeras i anslutning till kalkningsområden eller områden med natur- och kulturmiljövärden enligt genomförda inventeringar. Anläggningen kommer att omfatta maximalt 14 vindkraftverk. Årsproduktionen beräknas kunna uppgå till ca 77 GWh elenergi. Föreliggande dokument är ett samrådsunderlag, omarbetat efter förra samrådsomgången, med nya förutsättningar inarbetade. Dokumentet är avsett att användas som underlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kapitel. Efter genomfört samråd kommer samrådsunderlaget att omarbetas till en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och överlämnas till länsstyrelsen tillsammans med ansökan om tillstånd för verksamheten enligt miljöbalkens 9 kapitel. Energipolitik Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ner av EU- kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då att 49 procent av landets totala energiförbrukning komma från förnybara energikällor år Sveriges riksdag har tagit fram en ny planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden. Planeringsramen ersätter tidigare planeringsmål och anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh från vindkraft varav 20 TWh landbaserad vindkraft. År 2011 producerade vindkraften i Sverige 6,1 TWh, vilket är en ökning med 74 procent från föregående år. Halmstad kommun Utsläppen av koldioxid i Halmstad kommun har minskat med 16 procent under perioden , vilket förklaras av övergången till andra energislag än fossila bränslen. Trots att koldioxidutsläppen har minskat så ligger fortfarande utsläppen per person i kommunen räknat högre än genomsnittet för både Halland och Sverige, en nivå som inte bedöms som hållbar. I kommunens handlingsprogram för hållbar energi från 2010 anges att Halmstad kommun producerade ca 162 GWh el med vattenkraft, kraftvärme och vindkraft år 2007, vilket motsvarar 13 procent av den totala elanvändningen i kommunen fanns 11 vindkraftverk i kommunen med en sammanlagd installerad effekt om 6505 kw. 4

5 Vindkraft Under 6-9 driftsmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna nämnvärda spår efter sig. Vid jämförelse av utsläppen som orsakas av elproduktion från vindkraft med el producerat med stenkol kan vindkraft spara miljön från följande (räkneexempel 14 vindkraftverk): Minskning av utsläpp (vindkraft jämfört med stenkol) Utsläpp Minskning/MWh Minskning/planerad park Koldioxid 1000 kg ton Svaveldioxid 1,2 kg 92 ton Kväveoxider 1 kg 77 ton Källa: Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv Vid en jämförelse av kostnaden för byggnation av nya energianläggningar konstaterar Energimyndigheten att vindkraften är en av de billigaste och mest konkurrenskraftiga energikällorna. Bränslet, dvs vinden är en fri, outsinlig och förnyelsebar energikälla. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan ca 4 och 25 m/s. Den tänkta anläggningen skulle enligt beräkningar för 14 verk producera hushållsel till cirka hushåll per år baserat på en genomsnittlig förbrukning på kwh per hushåll. Som jämförelse kan man se på det sammanlagda antalet hushåll i Halmstad kommun som är cirka Halmstad kommun använde år 2007 totalt sett ca 1,2 TWh el-energi enligt SCB:s hemsida. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. Vattenkraften kan dessutom, i motsats till vindkraften, lagras och användas för elproduktion vid senare tillfällen. På vintern, när energibehovet ökar och vattenmagasinen är låga, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 5

6 2. Beskrivning av verksamheten Det aktuella projektet omfattar en vindkraftpark med maximalt 14 vindkraftverk vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Den slutliga placeringen av vindkraftverken inom utredningsområdet är i nuläget inte fastställd, utan är beroende av parametrar som för närvarande utreds inom ramen för det fortsatta samrådet. Fördjupade utredningar av vindförhållandena på platsen, elanslutning, möjlig vägbyggnation samt fortsatta samråd kan komma att påverka placeringen av verk inom utredningsområdet. Därför redovisas i detta samrådsunderlag begränsningslinjerna för utredningsområdet utan individuella verks placeringar. K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Översiktskarta_Skedala_ mxd K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Översiktskarta_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Andreas Skymberg, Energy COWI AB Stena Renewable Energy 2.1 Lokalisering Vindkraftverken är lokaliserade till ett område vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Utredningsområdet är fördelat på norra och södra sidan av väg 638 och ligger nordost om Halmstad, mellan samhällena Åled, Sennan, Simlångsdalen och Skedala, se figur 1. Åled ligger närmast på ett avstånd av ca 2,5 kilometer. Riksväg 26 sträcker sig väster om utredningsområdet mellan Halmstad och Oskarström och söder om aktuellt utredningsområde går riksväg 25 mellan Halmstad och Ljungby. Vid meter Figur 1. Utredningsområdets lokalisering meter 6 Utskriftsformat: A3 Utskriftsformat: A3 Skala 1: ETABLERING VINDKRAFTV Översiktska Skedala, Ha Teckenförklarin Utrednings Skala 1: E V Do Ö S T

7 Marbäck ca 2 km söder om planerad anläggning ligger ett mindre samhälle strax söder om riksväg 25. I övrigt finns spridd bebyggelse främst väster och söder om utredningsområdet. Området domineras av skogsmark. Alternativutredning För att finna lämpliga områden för vindkraft har Stena genomfört en omfattande inventering söder om Dalälven. Utgångspunkten var att finna större sammanhängande områden, där avstånd till närboende är långt, få uttalade motstående intressen, potentialen för vindkraft är minst 10 MW och vindpotentialen är bedömd till 7,0 m/s eller mer (enligt MIUU-modellen, Uppsala Universitet). Lokaliseringen vid Skedala har visat sig var väl lämpad utifrån dessa kriterier. Inom det utredningsområde som inledningsvis identifierades har fördjupade studier av motstående intressen genomförts. Olika utformningar av parklayout har studerats löpande under projektets gång. Kartan i figur 2 visar den layout med 24 verk som Stena ansökte om tillstånd för i juli K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Placeringar_Skedala_ mxd K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Placeringar_Skedala_ mxd Andreas Andreas Skymberg, Skymberg, COWI COWI AB AB Stena Stena Renewable Renewable Energy Energy meter Figur 2. Tidigare föreslaget utformningsalternativ meter Utskriftsformat: A3 8 Utskriftsformat: A3 Skala 1: ETABLERING VINDKRAFTV Placeringar Skedala/En Halmstad k Teckenförklarin Planerade Skala 1: Do 7

8 Stena har tagit fram ett aktuellt förslag till layout som utgångspunkt för att illustrera visuell påverkan i form av fotomontage och siktanalys samt redogöra för ljud- och skuggpåverkan i samrådsskedet. Layouten kommer att presenteras vid samrådsutställningen den 19 juni Förslaget är den layout som bolaget i dagsläget arbetar utifrån, men parklayouten kan komma att förändras med avseende på synpunkter och nya uppgifter som framkommer under samrådet. Stena kommer efter samrådet att fortsätta studierna av utredningsområdet för att i slutändan hitta den för platsen mest lämpade utformningen av anläggningen. Alternativstudier kommer också att göras för att finna lämplig lokalisering av anslutningsvägar och elanslutning. Nollalternativ Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser aktuellt område utan att projektet genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen skulle troligen innebära att pågående verksamhet fortsätter, dvs skogsbruk, och att en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. Detta skulle innebära att området inte bidrar till att uppfylla det planeringsmål som satts upp av regeringen gällande vindkraft. Vid jämförelse med kolkraft skulle den tänkta vindkraftsparken, vid beräkning på 14 vindkraftverk, varje år minska utsläppen med ton koldioxid, 92 ton svaveldioxid och 77 ton kväveoxider. För närområdet skulle en utebliven byggnation av den aktuella vindkraftsparken innebära oförändrad landskapsbild samt att påverkan från ljud- och skuggeffekter uteblir. 2.2 Omfattning och utformning Vindkraftverk Det pågår en teknisk utveckling för den typ av vindkraftverk som kan bli aktuella för den här platsen. Utifrån de verk som idag finns på marknaden kommer vindkraftverken att ha en totalhöjd på som mest 185 meter, en navhöjd på mellan meter och en rotordiameter på mellan meter, se figur 3. Avståndet mellan vindkraftverken är beroende av rotorns storlek och vindklimatet inom området. Ungefärligt avstånd mellan vindkraftverken är 4-6 rotordiametrar. Effekt per verk beräknas till ca 2-4 MW och en produktion på ca 77 GWh/år (baserat på 14 st vindkraftverk om ca 2,5 MW och med 100 meters rotordiameter). Resultatet blir en produktionsanläggning för förnybar energi med ytterst hög effektivitet. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning utifrån krav från Luftfartsverket och Försvarsmakten, utformning på denna varierar med den totala höjden på verken. Totalhöjd Nav/nacell Navhöjd Rotordiameter För förankring av verken kommer i första hand så kallade gravitationsfundament att användas. Detta innebär att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta av ca m 2 och en volym av ca m 3 betong beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. Transformator Figur 3. Skiss på vindkraftverk 8

9 Ytan som själva vindkraftverken kommer att ta i anspråk utgör en mycket liten del av det totala utredningsområdet. Ett verk tar i anspråk en yta av cirka m 2. Med vindkraftverk avses här fundament, torn, maskinhus, vingar och transformator. Med vindkraftanläggning eller vindpark avses de kringverksamheter som vindkraftverken kräver; interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, montageytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Elanslutning Elen som vindkraftverken producerar ska matas in på det regionala nätet. Inom anläggningen görs elanslutningarna till respektive verk med markförlagda ledningar som så långt det är möjligt förläggs i kanten av vägarna. E.ON Elnät är nätägare i området. Vägar Utöver själva vindkraftverken omfattar projektet även viss nybyggnad av vägar. I området finns idag ett nät av skogsvägar och dessa kommer i första hand att användas. Viss nybyggnation av vägar kommer dock att krävas och det kan även bli aktuellt att förbättra befintliga vägar för att klara transporterna under etableringsfasen. Principskiss för utformning av vägar framgår av figur m ca 5 m 6-8 m Figur 4. Principskiss för vägkorridor 9

10 3. Tillstånd och samråd Vindkraftsanläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter eller sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 meter. Även andra delar av miljöbalken samt lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, t.ex. kulturminneslagen (1988:950) och ellagen (1997:857). Enligt de nya förändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet, vilka trädde i kraft 1 augusti 2009, krävs i normalfallet inte längre bygglov eller detaljplan för en vindkraftanläggning som prövats enligt miljöbalken. Förändringarna innebär också att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning om kommunen där anläggningen ska uppföras har tillstyrkt anläggningen. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan bli berörda. Vindparken anses medföra betydande miljöpåverkan och därför ska Stena även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd har, som tidigare beskrivits, skett i en tidigare omgång under våren/sommaren Samråd sker nu åter skriftligen med övriga myndigheter och organisationer. Även med länsstyrelsen sker skriftligt samråd i denna omgång. Nytt samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöte, vilket bl.a. kungörs i lokalpressen. Kommande miljökonsekvensbeskrivnings innehåll MKB:n är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Ett syfte med MKB är att visa hur driften av den aktuella vindkraftanläggningen är i linje med miljöbalkens hushållningsregler. Enligt miljöbalken är syftet med MKB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (6 kap 3). Dispositionen för detta samrådsunderlag följer i stort dispositionen för kommande MKB men kommer att kompletteras med fördjupade studier och redogörelse för samråd. Dessutom kommer information och synpunkter som tillförs projektet under samrådstiden att beaktas och i relevanta delar inarbetas i den slutliga MKB:n. Detta kommer att innebära att nulägesbeskrivningen kompletteras med fakta som tillkommer under samrådet samt en fördjupad analys av konsekvenser. Tillståndansökan Stena avser att inlämna tillståndsansökan till länsstyrelsen om att få bygga den vindkraftsanläggning som planeras. Tillståndsansökan kommer att innehålla bland annat MKB, teknisk beskrivning och samrådsredogörelse. 10

11 4. Förutsättningar för projektet Förutsättningarna för projektet ges av en rad olika parametrar. I detta avsnitt beskrivs aspekter som landskapet, planförhållanden, natur- och kulturmiljö, bebyggelse och infrastruktur utifrån nuvarande förutsättningar på platsen. Eventuella tillkommande fakta under samrådet kommer att beaktas och i relevanta delar inarbetas i den slutliga MKB:n. Det aktuella området utgörs huvudsakligen som skogsmark. Landskapet präglas därför av skogsbruk. I närområdet förekommer enstaka bostadshus. Närmaste samlade bebyggelse är Åled, som ligger ca 2,5 kilometer väster om den planerade anläggningen. Länsväg 638 sträcker sig igenom utredningsområdet. I övrigt finns spridd bebyggelse främst väster och söder om utredningsområdet. 4.1 Kommunala planförhållanden Halmstad kommun har tagit fram en vindkraftsplan tematiskt tillägg till Översiktsplanen 2000, se figur 5. Förslaget vann laga kraft den 11 januari Syftet med planen är att föreslå prioriterade områden för vindkraftsutbyggnad inom Halmstads kommun samt även ange riktlinjer för lokalisering, utformning och prövning. Vid framtagande av områdena har man strävat efter att hitta ställen med goda vindförhållanden, få motstående intressen samt där en vindkraftsetablering kommer medföra begränsade störningar. Verken föreslås placeras i grupper om minst tre verk. I den tematiska översiktsplanen ligger Skedala-området inom ett utredningsområde för vindkraft. Den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstad från 2000 visar inte på några intressen i konflikt med den tänkta etableringen. Utredningsområden Prioriterade områden Utredningsområden Områden olämpliga för vindkraft Allmänna intressen inom utredningsområden Enskilda intressen inom utredningsområden 0 10 km Figur Stadskontoret/samhällsbyggnad Karta med områden lämpliga för vindkraft samt utredningsområden enligt Halmstad kommun. Röd cirkel markerar aktuellt utredningsområde (källa: Vindkraft- tematiskt tillägg till ÖP2000, antagnadehandling 2009). 11

12 K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Naturkarta_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, Andreas COWI Skymberg, AB COWI Stena AB Renewable Stena Energy Renewable Energy 4.2 Naturmiljö Utredningsområdet ligger i den relativt högt belägna halländska skogsbygden nordost om Fylleåns tämligen djupa dalgång. Den större delen av området ligger på 145 till 185 meter över havet medan Fylleåns dalgång, sydväst om utredningsområdet ligger på ungefär 65 meter över havet. Området utgörs främst av skogsmark med både barr- och lövskog. Den vanligaste jordarten är morän. Inom utredningsområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön. Även ett antal mindre vattendrag kan komma att beröras. Jordarterna inom utredningsområdet består av morän, berg och organisk jordart. Enligt grundvattenkartan framgår att utredningsområdet ligger i ett område med uttagsmöjligheter på l/h. Riksintresse naturvård, Natura 2000, Ramsar och naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresset Simlångsdalen-Tönnersjöheden (nr 1 i figur 6) ligger söder och öster om utredningsområdet, som närmast på ett avstånd av ca 2 km. På höjdplatån dominerar vidsträckta, orörda våtmarker. Bok- och ekskogar återfinns i sluttningarna ner mot Simlångssjöarna. Fylleån har en ursprunglig laxstam och utmed ån en rik flora. På flera ställen finns unika fall- och strömsträckor samt en rik flora meter Figur 6. Karta med intresseområden för naturmiljö meter ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Naturkarta Utskriftsformat: A3 2 Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Utredningsområde Riksintressen naturvård Natura 2000 Naturvårdsprogram Biotopskydd Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärdesobjekt Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Våtmarksinventeringen Ängs- & betesmark Ängs- & Hagmark Utskriftsformat: A3 Skala 1: Skala 1: ETABLERING VINDKRAFT ETABLERING Naturkarta VINDKRAFTV Skedala, Ha Naturkarta Teckenförklarin Skedala, Utredning Ha Riksintresse Teckenförklaring Natura 200 Utredningso Naturvårds Riksintressen Biotopskyd Natura 2000 Sumpskog Naturvårdsp Nyckelbiot Biotopskydd Naturvärde Sumpskog Naturvårds Nyckelbiotop Våtmarksin Naturvärdes Ängs- & b Naturvårdsa Ängs- & H Våtmarksinv Ängs- & bet Ängs- & Hag D Dok 12

13 Natura 2000 och naturreservat Fylleån är ett Natura 2000-område som ligger inom riksintresset ovan. Fylleån rinner från det småländska höglandet via fyra sprickdalssjöar till det halländska slättlandet. Natura 2000-området omfattar åsträckan och sjöarna mellan Ryadal och havet. Ullasjöbäcken (nr 2 i figur 6), som både är naturreservat och Natura 2000-område, ligger öster om utredningsområdet, som närmast på ett avstånd av ca 1,5 km. Ullasjöbäcken rinner fram djupt nedskuren i en sprickdalgång med branta skogklädda sluttningar söder om Amböke och Munkabol mellan Oskarström och Simlångsdalen. Dalgångens sidor är lövskogsbevuxna. En stor del av sluttningarna är klassad som nyckelbiotop med gammal och delvis orörd lövskog och tillhör biologiskt sett regionens värdefullaste ädellövskogar. Ett stort antal rödlistade arter (lavar, mossor, svampar, fåglar, landsnäckor) har hittills påträffats i området. Vid Porssjöarna i väster finns mycket värdefulla våtmarker (klass 1 i våtmarksinventeringen). Området är också värdefullt för friluftslivet i kommunen. K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Strandskydd_Skedala_ mxd K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Strandskydd_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Andreas Renewable Skymberg, Energy COWI AB Stena Renewable Energy Strandskydd och övriga områden med restriktioner Vid hav, sjöar och vattendrag i Hallands län gäller, enligt 7 kap MB, generellt strandskydd som omfattar land- Fjällgime och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, Pengabacken se figur Lunnaslätt Björsgård Kroksjön 7. Strandskyddet Mobergsberg syftar till att bevara tillgängligheten till stränderna för bad och friluftsliv. Stränderna Mariehem Arlösa Hökens kyrka Pionjärbron Nissagård Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Ekbergsmosse Yngsåsen Boarp Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön 10 Myskebacken Emils hatt22 24 Emils mössa Davids lycka Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke Tippakull Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Skogen 16 Stora Örasjön 20 Lilla Örasjön 23 Klackaberget6 0Figur 7. Generellt strandskydd om meter är markerat med ljusblå skuggning meter 14 Skogen Högadal meter 15 Ringastugan 11 Lyngaberget Trollsjön Hallavad Åbo Ramkull Ekelund Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Betås Stora Ättarp Betåsen Nygård Jonstorp Björkhaga 3 Nybo Hemvärnsgården Torsjön Kvarnen Prästgården Skams fälad Lilla Ättarp gården Himmelkulla Åled Enslöv Ledet gården Släggarp Mölleberget gården Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund Djupavad bäcksdalen Hjorta- Högåsen 4 17 Torvsjön Ön 2 Klackasjön Söndre klack Högebacken Kaneberg Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna 7 Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget 8 Hultet 9 Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Björkvik Fåglasjö Utskriftsformat: A3 Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered Skala 1: Skala 1: ETABLERING VINDKRAFTV ETABLERING Strandskydd VINDKRAFTV Skedala/En Strandskydd Halmstad k Skedala, Ha Teckenförklarin Planerade Teckenförklarin Strandskyd Utrednings Strandskyd Do Do 13

14 har stor betydelse även som livsmiljöer för växter och djur och skyddet innefattar numera även växtoch djurlivet. Inom utredningsområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön. Även ett antal mindre vattendrag kan komma att beröras, se figur 7. I området kring projekt Skedala-Enslöv pågår kalkningsverksamhet. Nissans kalkningsprojekt omfattar direktkalkning i ett tjugotal sjöar och våtmarker i Teglabäckens, Ärlösabäckens, Boarpsbäcken och Sennanåns avrinningsområden, se figur 8. Kalk sprids direkt i sjöar eller våtmarker med helikopter. Helikopterflygningarna planeras med kort varsel, beroende på att helikopteroperatören är mycket beroende av vädersituationen för att uppdraget ska bli effektivt. Kalkningen sker enligt uppsikt av Halmstad kommun 1-2 gånger per år. Ett skyddsavstånd på 300 m från verken till kalkningsområdena förespråkas. Det går dock att flyga närmare än 300 m från verken, men det är helt beroende av vindriktning och vindhastighet. I Sennan finns en kommunal grundvattentäkt. Denna bedöms inte påverkas av en vindkraftanläggning då utredningsområdet inte ligger inom tillrinningsområdet för täkten. ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Kalkning K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Kalkning_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Kalkning_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy meter Figur 8. Karta med områden för kalkning meter 14 ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Kalkning Utskriftsformat: A3 Utskriftsformat: A3 Skedala, Halmstad kommu ETABLERING Teckenförklaring VINDKRAFTV Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Utredningsområde Kalkade våtmarker Kalkning avslutad Kalkade våtmarker, buffer 300 m Utredningsområde Kalkade våtmarker Kalkning avslutad Skala 1: Kalkning Skedala, Ha Kalkade våtmarker, buffer 300 m Teckenförklaring Utredningso Kalkade vå Kalkning av Kalkade vå Skala 1: Dokumentdatum: Do

15 Figur 9. Bäck Figur 10. Öppet landskap Regionala och lokala naturvårdsintressen Utredningsområdet domineras av skog och myrmarker. Inom området finns ett flertal sumpskogar samt ett mindre antal våtmarker vilka är upptagna i länets våtmarksinventering. Från Skogsstyrelsens inventeringar finns även en nyckelbiotop samt några naturvärdesobjekt inom området. Områden intressanta för naturmiljön redovisas i figuren ovan. Skedala skog (nr 3 i figur 6) som ligger i anslutning till utredningsområdet och Örasjöarna (nr 4 i figur 6), som ligger inom aktuellt utredningsområde, är klassade som höga naturvärden klass 2 enligt Halmstads gröna värden, Halmstads Naturvårdsprogram. Naturinventering En naturvärdesbedömning av biotoper inom utredningsområdet har genomförts. Inventeringsområdena har delats in i biotoper och därefter klassats utifrån befintliga naturvärden. En samlad bedömning av biotopernas nuvarande tillstånd och förekommande arter har gjorts och biotopernas naturvärde klassats enligt en fyrgradig skala, där klass 1 anger mycket höga naturvärden och klass 4 anger att naturvärden saknas eller är obetydliga. Inventeringen resulterade i att totalt 243 enhetliga biotoper inom utredningsområdet avgränsades. Av dessa bedömdes ca 50 biotoper ha vissa naturvärden (klass 3)och två biotoper har klassats som höga naturvärden, klass 2, se figur 11. En inventering av fåglar har genomförts under perioden mars-augusti Inventeringen visar på fem rovfågelarter som observerats inom utredningsområdet; bivråk, duvhök, sparvhök, ormvråk och tornfalk. Av dessa har duvhök, sparvhök och ormvråk konstaterats häcka inom utredningsområdet. En inventering av fladdermöss har genomförts, och en kompletterande inventering genomförs under sommaren

16 K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Naturinventering_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Naturinventering_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy meter Figur 11. Karta med områden av klass 2 och klass 3 enligt naturvärdesbedömningen meter ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Naturinventering Skedala Halmstad kommun Teckenförklaring Utredningsområde Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 3 Utskriftsformat: A3 Utskriftsformat: A3 Skala 1: Skala 1: ETABLERIN ETABLERING VINDKRAF VINDKRAFTV Naturinvente Naturinven Skedala Skedala Halmstad ko Teckenförklaring Utredning Utredningsom Naturvärdes Naturvärdes Dok D 4.3 Kulturmiljö Riksintressen Det finns inga riksintressen för kulturmiljö i utredningsområdet. Det finns däremot ett fåtal fornlämningar inom eller i utkanterna av utredningsområdet som främst består av lägenhetsbebyggelse, se figur 12. Lokala intressen I det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet Program för kulturmiljövård Halmstad 1992 finns följande kulturmiljöer av lokalt intresse i utredningsområdets närhet, se figur 12: 1. Enslövs kyrkby ligger strax öster om Åled. Enslövs kyrkby var fram till slutet av 1800-talet bygdens centrum. Här ligger fortfarande skolan och kyrkan intill varandra. Byns positioner flyttades till Nissans östra strandkant och blev Åleds stationssamhälle när järnvägen mellan Halmstad och Nässjö byggdes ut. Samhället har under åren brett ut sig på ömse sidor av Nissan, där Nissastigen har bildat 16

17 K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Kultur_Skedala_ mxd Andreas Andreas Skymberg, COWI COWI AB AB Stena Stena Renewable Energy Energy meter meter Figur 12. Karta med intresseområden för kulturmiljö samt resultat från genomförd arkeologisk utredning Utskriftsformat: Utskriftsformat: A3 A3 Skala Skala 1:25 1: en västlig gräns och kyrkbyn en östlig. De stora nivåskillnaderna i dalgången har gett bebyggelsen en särprägel (källa: Åled, tätortsöversikt till ÖP 2000, Halmstad kommun). Områdets bevarandeintressen utgörs av ett äldre sockencentrum med välbevarad och traditionell bebyggelse samt monumentala bronsåldershögar och unik glasbruks-lämning från 1700-talet (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). 2. Stora Ättarps gård ligger på östsidan av Nissans dalgång i ett öppet, kuperat odlingslandskap. I gårdens omedelbara närhet finns flera fornlämningar. Mangårdsbyggnaden från 1789 är uppförd i korsvirke och vitputsad. Motiveringen av skyddet är just storgård i mellanbygd med välbevarad mangårdsbyggnad och unik förhistorisk gravanläggning i omgivningen (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). 3. Arlösa ligger i Nissans dalgång på den östra sidan. Mot ån utbreder sig stora, öppna, mjukt kuperade odlingsmarker. Bakom gården stiger landskapet och här utbreder sig stora skogsområden med bl. a. ädellövskog. Motiveringen av skyddet är storgårdsanläggningen med medeltida anor och välbevarad delvis äldre bebyggelse och omgivande odlingslandskap med stort inslag av fornlämningar (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). 4 ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Kulturkarta 17 ETABLERING ETABLERING VINDKRAFTV A VINDKRAFTVE Kulturkarta Kulturkarta Skedala, Ha Skedala, Halm Teckenförklarin Teckenförklaring Utrednings Utredningsom Arkeologisk Arkeologisk ut Fornminnes Fornminnesreg Kulturmiljö Kulturmiljövår Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Utredningsområde Arkeologisk utredning Fornminnesregistret FMIS Kulturmiljövårdsprogram Doku Do

18 4. Marbäcks gård är en bruksmiljö med anor från 1600-talet. Bruksmiljön, ett f.d. pappersbruk, består av industribyggnade, tjänstebostäder och en saltkvarn. Bruksherrgården är från 1790-talet och ligger på en höjd ovanför vattenfallet, omgiven av en stor trädgård. Arkeologisk utredning En frivillig arkeologisk utredning steg 1 kompletterad med kulturmiljö- och påverkansanalys (KMKB) samt en kulturhistorisk förstudie har genomförts i utredningsområdet. Före den arkeologiska utredningen fanns sju lämningar registrerade i utredningsområdet. Vid fältinventeringen registrerades ytterligare fynd som framgår av figur 12. Utredningen kommer att redovisas i sin helhet och inarbetas i MKBn och även ligga till grund för placering av verk och övriga anläggningar. 4.4 Friluftsliv Det finns två riksintressen för friluftslivet i utredningsområdets närhet. Båda utgörs av vattendrag med omkringliggande naturområde. Nissan (nr 1 i figur 13) som ligger väster om utredningsområdet utgörs av lek- och uppväxtområde för bland annat lax, havsöring och färna. Nissan utgör även vandringsstråk för lax, havsöring och ål. Söder om utredningsområdet ligger Simlångsdalen-Fylleåns dalgång (nr 2 i figur 13) som utgörs av ett naturskönt, kuperat och sjörikt inlandsområde. Området är lättillgängligt med en etablerad friluftsverksamhet. Här finns bland annat cykelleder, vandringsleder och kanotleder. Cykellederna längs Fylleån kallas Hylteslingan och Cykelspåret. Längs med Fylleån finns även en ridled. Området hyser dessutom goda övernattningsmöjligheter. Rekreationsområdet Skedala skog (nr 3 i figur 13) berör utredningsområdet. Skedala skog är upptaget som ett område med högsta rekreationsvärde enligt Halmstads gröna värden. Skedala skog är ett område ca 9 km från Halmstad som utgörs av ett friluftsområde med sjöar, bergsknallar och skog med ett stort nät av stigar och skogsvägar. Torsjön (nr 4 i kartan), strax öster om Åled är upptaget som värdefullt naturområde klass 3 i Halmstads gröna värden. För sjöar och vattendrag i området råder generellt strandskydd på 100 meter från medelvattenlinjen. Inom utredningsområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön samt ett antal mindre vattendrag. Ett av syftena med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, se figur Landskapsbild Utredningsområdet ligger relativt högt beläget nordväst om Fylleåns dalgång. Större delen av området ligger mellan 145 och 185 meter över havet. Landskapet kring Skedala är till större del skogslandskap med skogsbruk vilket de i många fall enhetliga granskogarna, planteringarna och föryngringsytorna vittnar om. Inom området finns de mindre sjöarna Örasjöarna och Klackasjön. Söder om utredningsområdet går riksväg 25 och väster om utredningsområdet går riksväg 26. Genom aktuellt utredningsområde går länsväg 638. Österut ligger Simlångsdalen med Simlångssjöarna och i sydost ligger Marbäck och Torvsjön. Halmstad kommun har i sin översiktsplan pekat ut områden med värdefull landskapsbild. Det är områden som representerar värdekärnor i landskapet och har särskilt betydelsefulla karaktärsdrag. Delar av både Nissans och Fylleåns dalgångar finns upptagna i planen. Även det öppna landskapet kring Ättarp, väster om utredningsområdet finns upptaget. Siktanalys och fotomontage kommer att upprättas i det fortsatta arbetet. 18

19 K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Friluftsliv_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy K:\Uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKT\Skedala\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Friluftsliv_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy Nissans dalgång vid Fjällgime 1 Nissans dalgång vid Fjällgime 4 Torsjön Torsjön Nissan Nissan Skedala skog Skedala skog meter Figur 13. Karta med intresseområden för friluftsliv. 3 2 ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Friluftsliv Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Utredningsområde Riksintressen friluftsliv Av högsta värde som rekreationsområde Värdefullt som rekreationsområde Utskriftsformat: A3 A3 Skala 1:25 1: ETABLERING ETABLERING VINDKRAFT VINDKRAFTV Friluftsliv Friluftsliv Skedala, Ha Skedala, Ha Teckenförklarin Teckenförklaring Utredning Utredningso Riksintresse Riksintressen Av högsta Av Värdefullt högsta v Värdefullt so Dok Do 4.6 Ljud Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen aerodynamiskt ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är även omsorgsfullt ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Några särskilda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. De riktvärden som brukar användas är det av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för externt industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, vilka finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida). Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt rekommendationerna 40 db(a) i ekvivalent ljudnivå och 55 db(a) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50 db(a). Om ljudet ofta förekommer med impulser och/eller hörbara tonkomponenter skärps riktvärdena med 5 db(a)-enheter. a skog 19

20 Ljudbidraget från ett modernt vindkraftverk av de typer som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera riktvärdet 40dB(A); en nivå som alltså för annat externt industribuller endast rekommenderas nattetid. Som jämförelse kan man lyssna på ett modernt Figur 14. Exempel på olika ljudnivåer kylskåp som ofta avger ett ljud på cirka 40 db(a). Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i db(a) vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till den befintliga ljudmiljön i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn finns det bland annat ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt positiv inställning till elproduktion med vindkraft. Vid Skedala är det idag en situation med relativt få ljud alstrade av mänsklig verksamhet i utredningsområdets direkta närhet. Eftersom skogsbruk bedrivs i området kan dock ljud från detta periodvis prägla landskapet. I anläggningens närområde finns bland annat en del vägar, bland annat riksväg 25 och 26 samt länsväg 638 som korsar området, från dessa kommer en del ljud. Etableringsplatsen har ett vindutsatt läge vilket tillför naturligt vindbrus från vindens tag i vegetation och byggnader och som periodvis kan leda till maskering av vindkraftljudet. Lågfrekvent ljud och infraljud från stora vindkraftverk uppmärksammas ibland i samband med planering av vindkraftanläggningar. Kunskaper inom området är idag inte så omfattande men den forskning som har genomförts visar att om gällande svenska riktvärden följs så föreligger det ingen risk för betydande störningar varken i fallet lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. 4.7 Skuggor Vindkraftverkets rotor kan orsaka skuggor. Det kan uppfattas som slagskuggor på marken eller en fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. Skuggor uppträder på relativt stora avstånd och under korta stunder (ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. Det finns för skuggor från vindkraftverk inga fastställda riktvärden, men Boverket rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, denna är på väg att uppdateras men samma rekommendationer föreslås gälla även i den nya skriften) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten där en värsta fallet -situation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte finns några skymmande objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande. Även för den faktiska skuggeffekten hänvisar Boverket till tyska normer. Den faktiska skuggeffekten innebär att man tar hänsyn till driftstatistik samt solstatistik. Man anger 8 timmar om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som inte bör överskridas vid en bostad. 20

21 Uppkomsten av skuggeffekter vid intilliggande bostäder begränsas av terrängens utseende, i detta fall, då området mestadels består av skog, finns möjligheten att skuggeffekter uteblir eller minskar på grund av att skogen skymmer. 4.8 Verksamheter Utöver skogsbruk sker jakt i området. Det bedrivs även en del fiske i områdets sjöar och vattendrag. Inom utredningsområdet, strax söder om länsväg 638 finns en motorbana där det pågår verksamhet. För att i ett tidigt skede fånga upp eventuella konflikter med övriga verksamheter har förfrågningar skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket, flygplatserna inom 6 mils radie (Halmstad och Ängelholm), Vägverket, Teracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor samt Tre. Vindkraftparker kan utgöra fysiska hinder för luftfart. Utredningsområdet berör området kring Försvarets flygfält i Mästocka samt flygkorridoren för Halmstad flygplats. Fördjupade studier pågår kring hur intressena kan samverka. Det finns även andra vindkraftparker i planeringsfasen i närhet till det aktuella utredninsområdet, Triventus utreder möjligheterna för sex vindkraftverk sydöst om Sennan. Halmstad-travet nyttjar vägar i området för träning. En dialog med Halmstad-travet pågår därför om hur samverkan mellan intressena ska kunna ske. 4.9 Naturresurser Skogsbruk är den verksamhet som dominerar i närområdet. Inom aktuellt utredningsområde förekommer inga täkter enligt SGU:s kartmaterial Bebyggelse och infrastruktur I Halmstad kommun bor drygt personer (SCB 2012). Samhället Åled som utgör närmaste tätare bebyggelse ligger drygt en mil nordost om Halmstad längs riksväg 26. Vid Marbäck ca 2 km söder om planerad anläggning ligger ett mindre samhälle strax söder om riksväg 25. Kring den planerade etableringen finns även spridd bebyggelse. På ett avstånd av cirka 1 km från utredningsområdet finns ca 60 bostadshus. Inget bostadshus ligger närmare något vindkraftverk än ca 750 meter. Mindre bilvägar finns kring och inom utredningsområdet. Söder om utredningsområdet går rikväg 25 som går från Halmstad och österut mot Ljungby. Väster utredningsområdet går riksväg 26 mellan Halmstad och Oskarström. Genom utredningsområdet går länsväg 638. Inom och i anslutning till utredningsområdet förekommer även mindre skogsbilvägar. 21

22 5. Fortsatt arbete Samrådsmöte med närboende kommer att äga rum i form av öppet hus den 19 juni Skriftligt samråd sker också med myndigheter och organisationer samt med kommunen och länsstyrelsen. Sista dag för yttrande i samrådet är den 7 augusti Stena planerar att kunna lämna in en ansökan om tillstånd under hösten Synpunkter För att Stena ska kunna utforma projektet på ett bra sätt är det viktigt att ni som bor och verkar i närheten av området tar del av processen och delar med er av era synpunkter på projektet. Ni är också välkomna att ge tips om vad Stena bör undersöka närmare. Synpunkter skickas till COWI, senast 7 augusti Glöm inte att ange namn och kontaktuppgifter samt märka kuvertet med Projekt Skedala-Enslöv. Synpunkter skickas antingen via post till adress: COWI AB Att. Mattias Bååth Box Skärgårdsgatan Göteborg Eller via e-post: mba@cowi.se 22

23 6. Referenser och källor Arkeologicentrum (2011), Skedala, Arkeologisk utredning steg 1, Kulturhistorisk förstudie, rapport 2011:09. Bevarandeplan för Fylleån Bevarandeplan för Ullasjöbäcken Boverket (2003) Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. En handbok för kommuner, länsstyrelse och andra myndigheter som har att pröva vindkraftsanläggningar. EcoKonsult (2011), Naturvärdesbedömning av biotoper samt översiktlig inventering av fåglar och fladdermöss inom en projekterad vindkraftspark vid Skedala och Enslöv i Halmstads kommun Energimyndigheten (2012), Vindkraftstatistik 2011 FN:s klimatpanel 2007: Syntetsrapport, Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change, Rapport 5763 november 2007 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Günther, W. (1999, 2002), Touristische Effekte von On-und Offshore-Windkraftanlägaen in Schleswig-Holstein Institut für Tourismus- und Bäderforschung in Norderuopa GmbH (N.I.T.) Halmstad kommun, Program för kulturmiljövård Halmstad 1992 Hammarlund, K. (1997), Attityder till vindkraft Kartex, Kartmaterial från Lantmäteriet Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Studie framtagen av Mellanrum landskapsarkitekter som en del av rapporten Vindkraft i Skåne MORI (2002), Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Naturvårdsverket (1978, 1983) Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, anger riktvärden för externt industribuller Pedersen & Waye (2002), Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet Proposition 2001/02:143, Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning Proposition 2005/06:143, Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Proposition 2008/09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi Räddningsverket, 2007, Nya olycksrisker i ett framtida energisystem Vindkraft-Tematiskt tillägg till ÖP 2000, Antagandehandling 2009, Halmstad kommun Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv, SOU 1999:75 23

24 Widing, A. Britse, G Wizelius, T (2005), Vindkraftverks miljöpåverkan, Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland. Åled, tätortsöversikt till ÖP 2000, Halmstad kommun Översiktsplan Halmstads kommun maj maj Statistiska Centralbyrån, maj Skogens Pärlor, information om skogliga naturvårdsintressen m.m., maj Jordartskartan och grundvattenkartan, maj