Å R S R E D O V I S N I N G

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G

2 Dala Kraft AB Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2009 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida 3 VD har ordet 4-5 Verksamheten och marknaden 6-7 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning Kassaflödesanalys 12 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Revisionsberättelse 19 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

3 Ägarförhållanden Ryssa Energi AB 18,7 % Dala Energi AB 23,4 % Bolagsbild Envikens Elkraft Ekonomisk Förening 0,9 % Falu Energi & Vatten AB 29,4 % Dala Elnät Malungs Elverk AB 15,5 % Hedemora Energi AB 8,0 % Smedjebacken Energi AB 4,1 % Dala Kraft Enkla Elbolaget Varumärket Enkla Elbolaget Enkla Elbolaget har fortsatt att utveckla sitt krångelfria koncept i allt från kommunikation till kundinteraktion. En tydlig profil med vit text på orange bakgrund, tillsammans med pictogram, förstärker bilden av ett rakt och enkelt elbolag. Enkla fakturor och användarvänliga internetlösningar visar att Enkla Elbolaget är en aktör som låter kundens upplevelse styra. Ambitionen är att skapa en tjänst så enkel att den bidrar till att lösa livspusslet. Istället för att grubbla över otydliga elfakturor får kunden tid över till livets glädjeämnen. Det tar tid att sätta ett nytt varumärke, men arbetet går framåt och det är tydligt att det finns plats på marknaden för en aktör som Enkla Elbolaget. Säter Energi Dala Datanät Varumärket Dala Kraft År 2006 startade Dala Kraft ett profileringsarbete där företaget befäste sin lokala förankring. Ursprunget fick vara vägledande för form och uttryck. Sedan dess har otaliga elkontakter och grenuttag dekorerats med vackra kurbitsmålningar togs beslut att vidareutveckla konceptet och ett samarbete inleddes med reklambyrån Heimer & Company. Resultatet: en integrering mellan Dala Kraft och Dalarnas historia och typiska uttryck. Målsättningen är att Dala Kraft ska vara det självklara valet för invånarna i landskapet och ett genuint alternativ för människor utanför Dalarnas gränser. 3

4 Intervju med Carina Håkansson El är viktigt. Tänk dig ett liv utan el så förstår du hur viktigt. Samtidigt är den något vi tar för givet. Vi trycker på en knapp och förväntar oss att elen ska finnas där. Elen är viktig, men vi vill inte behöva tänka på den. Just det här tänker Dala Krafts nya vd och koncernchef Carina Håkansson på; hur man får människor att tänka på el och hur man får dem att välja elhandelsföretag med hjärtat och hjärnan. Carina har två decennier bakom sig i skogsbranschen och är fortfarande inne på sitt första år som vd för Dala Kraft. En ny utmaning som rivstartade med integreringen av Enkla Elbolaget i Dala Kraft-koncernen, där synergieffekter skulle förverkligas och kunskapsöverföringen säkras. Idag ansvarar hon för en verksamhet och två varumärken: en utmanare med lokal förankring och ett elbolag som ska göra det enkelt att vara kund. Detta i en bransch som sällan lämnar rampljuset och där konkurrensen är hård. Vad gjorde att just du fick jobbet? Det var en uttalad ambition från styrelsen att hitta någon utanför företaget. Det har hänt mycket inom Dala Kraft de senaste tio åren och många som arbetar här har varit med på hela resan. De kan verksamheten utan och innan. Fördelarna som följer är självklart flera, samtidigt behövs nya perspektiv. Därför tror jag att styrelsen letade efter någon som kunde se på företaget med nya ögon. Jag tror också att min bakgrund som ledare inom Stora Enso passade väldigt bra. Det handlar i båda fallen om traditionella verksamheter, men med skillnaden att Stora Enso under en längre tid arbetat i en konkurrensutsatt miljö. Vi måste komma ihåg att det inte var länge sedan elbranschen verkade på en monopolmarknad. Vilka förväntningar tror du att omgivningen har på dig som ny vd? Den är nog inga konstigheter. Man förväntar sig att jag ska komma in med nya ögon, vara öppen och ärlig. Att jag ska utveckla samarbetet mellan företagsledningen och ägare. Och att jag ska fortsätta driva en lönsam tillväxt i företaget. Det är mer eller mindre de uttalade förväntningarna. Sedan finns det outtalade förväntningar som människor kanske inte ens är medvetna om att de har; förväntningar kring ledarskapsstil och prioriteringar. De uttalade förväntningarna är enkla i teorin, även om de kan visa sig nog så svåra att uppfylla i praktiken. De outtalade har fler fallgropar och kräver ett större tålamod. Samtidigt är det spännande och stimulerande. Det är ofta i mötet med andra som vi växer, dels i våra professionella roller, men också som människor. Vilka förväntningar har du på dig själv? Jag ser mig själv som en förändrare i botten och jag vill se utveckling i det jag gör. Samtidigt är jag en team ledare och jag vill att utvecklingen ska komma 4

5 från mina medarbetares initiativ och engagemang. Förväntningen jag har på mig själv är att jag ska släppa fram andra och ge dem utrymme att lyckas. När folk tittar tillbaks på min tid som vd för Dala Kraft vill jag att de ska säga att det hände mycket. Och att det var roligt! Dala Kraft är fortfarande ett ungt företag. Företaget har formats under det gångna decenniet. Hur stor förändring orkar man egentligen med? Vår bransch är sådan att det krävs en viss storlek för att nå en långsiktig lönsamhet. Vi lever på marginalen mellan den el vi köper in och den el vi säljer till kund. Mindre företag är känsligare och har svårare att bära en hel organisation med alla dess funktioner. Det betyder att frågan om sammanslagningar och uppköp alltid kommer att finnas där. Samtidigt har vi haft ett antal år av företagsbyggande bakom oss, nu handlar det istället om att jobba med organisationen och vässa vårt erbjudande ut mot kund. Allt det här tillhör ju den dynamik som gör vår bransch så kul att verka i. De som arbetat på Dala Kraft de senaste åren har varit med om en otrolig resa och jag tror att många stimuleras av den höga förändringstakt som funnits inom företaget. Dala Kraft-koncernen är redo att möta framtida utmaningar och möjligheter. Vi har den kraft, kompetens och erfarenhet som krävs för att ytterligare befästa och stärka vår position på den svenska marknaden. Du talar om ert erbjudande ut mot kund. Hur ser det ut egentligen? Vi arbetar med två varumärken. Dala Kraft och Enkla Elbolaget. Styrkan i varumärket Dala Kraft är den lokala kopplingen och anknytningen till Dalarna. Vi uppfattas som ärliga, utmanare, stabila, starka och modiga: tänk Gustav Vasa och tänk Leksands hockey. Det är inga dåliga värden och jag tror att de ger oss en stark position. Jag vill att vi fångar kunderna som väljer med hjärtat. Namnet Enkla Elbolaget är något som förpliktigar. Vi ska göra det så enkelt för kunden som möjligt att handla el. Det är krångelfritt, rakt och tydligt. Jag tycker att varumärkena attraherar två olika målgrupper samtidigt som de möts på en viktig punkt. Vi ska stå på kundens sida. 5

6 I spåren av finanskrisen År 2009 började lika dramatiskt som 2008 avslutades. Effekterna av finanskrisen kunde skönjas överallt. För Dala Kraft betydde prisraset på elterminer att verksamheten utsattes för hårda prövningar. Dala Kraft köper el på den nordiska elmarknaden Nord Pool och arbetar med avtal som kan löpa upp till fem år. När priset på el sjunker urholkas värdet på dessa avtal. Detta hände alltså våren Samtidigt upplevde bankerna hård press och i tumulten närmast frös de sin kreditgivning. Utmaningen för Dala Kraft låg i att höja kreditnivån hos banken för att möta Nord Pools krav på ställda garantier. Våren präglades därför av många och långa förhandlingar med bank och ägare. Tack vare ett stort engagemang från ägarnas sida och ett solidariskt ansvarstagande lyckades företaget också rida ut stormen. Dala Kraft var inte det enda företag som drabbades av finanskrisen, problemet var symtomatiskt för landets fria aktörer på elmarknaden; elhandelsföretag utan egen produktion. Det är viktigt att komma ihåg att detta var en finansiell kris och att problemen inte rörde Dala Krafts kundrelationer. Företaget har aldrig tidigare upplevt en lika pressad situation, men har kommit ur krisen starkare och bättre rustat än tidigare. Idag är ägarnas engagemang mer omfattande och relationen med banken fördjupad. Kallaste vintern på över 20 år Lärdomarna från finanskrisen skulle också visa sig avgörande då året avslutades lika turbulent som det började. Under december drabbades Sverige av den strängaste vintern på över 20 år. Något som sammanföll med kärnkraftens låga produktion på endast 45 procent av sin kapacitet. Resultatet; dramatiska höjningar av elpriset. I och med att Dala Kraft betalar elen före slutkunden slår stegrande prisökningar hårt på krediten. Men tack vare det gedigna arbete med bank och ägare som genomfördes under början av året stod företaget stadigt denna energikrävande och kalla vinter. 6

7 Elproduktionen och elpriserna i Sverige 2009 var på många sätt ett år utöver det vanliga. Den stränga vintern, produktionstappet inom kärnkraften och omställningen till månadsavläsningar drabbade under slutet av året elhandelskunderna i form av ovanligt höga elräkningar. Tidigare har kunderna fakturerats efter en förväntad årsförbrukning som fördelats över året. I och med de nya månadsavläsningarna speglar kostnaderna den faktiska förbrukningen, månad för månad. Det positiva är att kunderna nu med elräkningen får ett tydligt svar på hur mycket energi de faktiskt förbrukat. Det negativa under 2009 var att omställningen sammanföll med en exceptionell vinter. För Dala Kraft är höga priser aldrig önskvärda. Företaget lever på marginalen mellan kostnaden som kommer från producenterna och det pris slutkunden betalar. Målsättningen är nöjda kunder och med det följer att arbeta för att hålla priserna så låga som möjligt. Kärnkraften står idag för hälften av Sveriges energiförbrukning. Därför får det långtgående konsekvenser när inte ens 50 procent av kapaciteten kan utnyttjas. Och detta under vintern, den årstid när svenska företag och hushåll behöver energin som bäst. I Sverige ägs kärnkraften av de tre största aktörerna. Tyvärr har förhandlingarna strandat i den utredning som svenska staten har tillsatt med uppdrag att se över ägarförhållandet av den svenska kärnkraften. Dala Kraft hoppas att de tre aktörerna själva kan komma fram till en lösning. Vi ser positivt på en större spridning av ägandet. Ett föregångsland i detta fall är Finland där industrin är delägare i kärnkraften och där det finns ett starkt incitament att uppnå maximal produktion. Fokusering på elhandel I slutet av 2009 fattades beslut att sälja innehaven i Dala Energi och Dala Elnät. Detta var ytterst ett resultat av det två dagar långa strategimöte som ledningsgruppen tillsammans med styrelsen för Dala Kraft genomförde under hösten. Här togs det strategiska beslutet att renodla verksamheten till elhandel och att avveckla engagemanget i nätdriften. Under året blev det också klart att kommunerna Leksand, Rättvik och Gagnef avsåg att köpa aktierna i Dala Energi, medan det fortfarande är oklart vem eller vilka som kommer att bli nya ägare av Dala Elnät. 7

8 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Verksamheten omfattar köp och försäljning av el. I skuggan av den globala finanskrisen hade vi en jämn och tillfredsställande resultatutveckling. Däremot var likviditeten under de inledande vintermånaderna hårt ansträngd på grund av fallande marknadspriser och därmed ökade krav på säkerhet för den finansiella elhandeln. Energiomsättningen i koncernen ökade med drygt 8 procent och årets resultat överträffade återigen budget. Vi kan därmed lägga ytterligare ett framgångsrikt år bakom oss. Ägarförhållanden Aktierna i bolaget ägs av följande företag: Antal % Envikens Elkraft Ekonomisk Förening Falu Energi och Vatten AB Hedemora Energi AB Dala Energi AB Malungs Elverk AB Ryssa Energi AB Smedjebacken Energi AB Koncernstruktur Bolaget är moderbolag i en koncern med det helägda dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB ( ) och det till 99,5 procent ägda dotterbolaget Dala Elnät AB ( ). Enkla Elbolaget i Sverige AB, som inköptes , har som verksamhet köp och försäljning av el. Dala Elnät AB har som verksamhet transitering av el i Säters kommun. Dala Elnät AB har två helägda dotterbolag, Säter Energi AB ( ), vars verksamhet omfattar elproduktion samt Dala Datanät AB ( ), som äger och förvaltar fibernät. Försäljning Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till Mkr (1 413), vilket är en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad energiomsättning. Dessutom ingick endast 3 månader av Enkla Elbolagets nettoomsättning i fjolårssiffrorna. Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till Mkr (1 312), vilket är en ökning med 37 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad energiomsättning. Investeringar s investeringar i produktions- och distributionsanläggningar samt maskiner och inventarier har uppgått till (föregående år ) huvudsakligen omfattande förnyelse av ledningsnätet. Bolagets investeringar i maskiner och inventarier har uppgått till 440 (föregående år 487). Risker i verksamheten Bolaget köper in el i Euro och säljer i SEK. Detta innebär en valutaexponering som kan vara högst väsentlig. För att parera detta valutasäkrar bolaget förväntad inköpsvolym löpande. Bolaget har också volymrisker då delar av lasten är temperaturberoende och därför görs fortlöpande förbättringar av prognosverktygen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Carina Håkansson tillträdde som VD i juni Hon kommer närmast från VD-posten på Stora Enso Skog AB. Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att till aktieägarna utdelas 8 kr/aktie att i ny räkning överförs Föreslagen utdelning kommer att utbetalas Styrelsens yttrande över den föreslagna vinstutdelningen Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 32 procent och koncernens soliditet till 23 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kapitlet stycket. Resultat och ställning Tidigare år har inköp av småskalig kraft avseende december ej periodiserats utan kostnadsförts året efter när den betalats. Allt eftersom inköpen av småskalig kraft ökat har detta periodiseringsfel ökat. Från och med 2009 års räkenskaper sker periodisering enligt god sed. För att 2009 års resultat och jämförelsesiffrorna 2008 skall ge en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning har siffrorna omarbetats så som de hade sett ut med en korrekt periodisering. I övrigt framgår bolagets och koncernens resultat och ställning av årsredovisningens resultat- och balansräkningar. 8 Flerårsjämförelse s ekonomiska utveckling i sammandrag Nettoomsättning exkl. energiskatt Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Medelantal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

9 Resultaträkning Not Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning Avgår: Energiskatt Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Kostnader för transitering och inköp av kraft Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Resultat från andelar i intresseföretag Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 25 Skatt på årets resultat Minoritetens andel i årets resultat Årets resultat

10 Balansräkning Tillgångar Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Dataprogram Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Produktionsanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 26 Andelar i intresseföretag Övriga långfristiga värdepappersinnehav Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos dotterbolag Elcertifikat Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

11 Balansräkning Eget kapital och skulder Not Eget kapital Bundet eget kapital 20 Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Minoritetsandel Obeskattade reserver 27, Avsättningar Uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 22, Förskott från kunder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Checkräkningskredit Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 29 Inga Inga Inga 11

12 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar och nedskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Erhållna utdelningar 520 Erlagd ränta Betald inkomstskatt Ökning av varulager -5 Minskning/ökning av kundfordringar Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar Minskning/ökning av leverantörsskulder Ökning av övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar 182 Investeringar i intressebolag Ersättning för sålda materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterbolag Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar Återbetalda insatser Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld/upptag av lån Minskning/ökning av check, kortfristiga finansiella skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

13 Noter Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Som framgår av förvaltningsberättelsen har rättelse av fel skett avseende periodisering av småskalig kraft. Rättelsen har skett enligt beskrivning i IAS 8, det vill säga, rättelse genom omarbetning av föregående års resultat och i övrigt mot eget kapital. Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. s bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterbolags kapital redovisas i separat post i koncernens balansräkning. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakurserna redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning. Intäkter Försäljning redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande Hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning. Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolagsskatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital. I moderbolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. Immateriella tillgångar Koncern Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill avskrives på 10 år för dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB och 15 år för dotterbolaget Dala Elnät AB. Extra nedskrivning av goodwill har skett 2004 i samband med nedvärdering av aktier i dotterbolaget Dala Elnät AB är hela Goodwillposten avseende Dala Elnät AB avskriven. Koncern Dataprogram Avskrives på 5 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader och markanläggningar Distributionsanläggningar Produktionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer år år år 3-10 år Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Marknadsvärden på finansiella instrument beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. För övriga finansiella instrument, i huvudsak kortfristiga lån och placeringar där marknadsvärden ej finns noterade, bedöms marknadsvärdet överensstämma med bokfört värde. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för bedömda osäkra kundfordringar. Låneskulder Låneskulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som skall återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden såsom räntekostnad eller ränteintäkt över lånets löptid. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som skall återbetalas. Alla transaktioner redovisas på likviddagen. Energisäkring Finansiella kontrakt avseende prissäkring på energi avräknas till spotpriser och resultatredovisas i takt med att leverantörsfakturor avseende säkrade leveranser redovisas i balansräkningen. 13

14 Elcertifikat Elcertifikat är en immateriell rättighet, som bedöms som ett kortfristigt innehav för bolaget. Värderingen har därmed skett enligt lägsta värdets princip, det vill säga till lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Elcertifikat som används för egen annullering värderas till anskaffningsvärdet. Den skuld som företaget bygger upp är att kategorisera som ett avräkningskonto som regleras årligen. Kostnaden finns bland övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Avsättningar Avsättningar redovisas när har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag. Försäljning, (%) 25 9 Bolagets inköp från dotterbolag uppgår till mindre än 1% Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Avseende elhandel mot Nordpool som Dala Kraft AB hanterar för koncernen tillämpas samma prissättning mellan Nordpool och Dala Kraft AB som mellan Enkla Elbolaget i Sverige AB och Dala Kraft AB, det vill säga inget påslag sker. Not 3 Intäkternas fördelning på rörelsegrenar Elnätsverksamhet Elhandelsverksamhet Avgår energiskatt Övriga poster Summa Elhandelsverksamhet Avgår energiskatt Övriga poster Summa Not 5 Not 4 Ersättning till revisorerna Revision Andra uppdrag än revisionsuppdraget Summa Revision Andra uppdrag än revisionsuppdraget Summa Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: Män Kvinnor Totalt Löner och ersättningar har uppgått till: Styrelse och verkställande direktören Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader (varav för styrelser och verkställande direktörer i koncernen 829 (386) tkr samt i moderbolaget 317 (290) tkr Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader I löner och ersättningar till styrelser och verkställande direktörer ingår tantiem med 800 (0) tkr. I totala löner och ersättningar ingår avsättning om 400 (888) tkr för utfall av vinstdelningsprogram. Programmet avser alla anställda i moderbolaget Dala Kraft AB och fr o m 2009 dotterbolaget Enkla Elbolaget i Sverige AB, exkl verkställande direktörer, och fördelas lika oavsett befattning. I löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör ingår tantiem med 350 (0) tkr. I totala löner och ersättningar ingår avsättning om 294 (888) tkr för utfall av vinstdelningsprogram. Programmet avser alla anställda, fr o m 2009 exkl verkställande direktören, och fördelas lika oavsett befattning. Förmåner till verkställande direktören omfattar en uppsägningslön i 24 månader vid uppsägning från företagets sida. Vid egen uppsägning utgår 3 månadslöner. 14

15 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare (inkl dotterbolag) Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter % % Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 5 80 % % Styrelseledamöter % % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 1 0 % % Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 3,0 % 2,4 % 1,7 % 2,0 % Varav långtidssjukfrånvaro 32,9 % 54,6 % 21,6 % 19,8 % Sjukfrånvaro för kvinnor 2,8 % 1,9 % 2,8 % 2,0 % Sjukfrånvaro för män 3,3 % 3,1 % 0,6 % 2,1 % Anställda - 29 år 3,4 % 2,5 % 1,7 % 1,8 % Anställda år 1,6 % 0,7 % 1,9 % 2,3 % Anställda 50 år - 7,9 % 8,8 % 0,9 % 1,3 % Not 6 Avskrivningar Goodwill Dataprogram Byggnader och mark Produktionsanläggning Distributionsanläggningar Maskiner och inventarier Not 7 Andelar i intresseföretag / Org nr Säte Kapitalandel (%) Energiråd Sverige AB Rättvik 50 Kapitalandel % Rösträttsandel % Redovisat värde i moderbolaget Redovisat värde i koncernen Direkt ägda Energiråd Sverige AB Summa Skillnaden mellan redovisat värde i koncernen och koncernens andel av intresseföretagens egna kapital uppgår till 0 tkr. Antal andelar Not 8 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar 520 Summa Utdelningar 520 Summa Not 9 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Skatteeffekt av ändrad skattesats på uppskjuten skatt Summa Aktuell skatt för året Skatteeffekt av ändrad skattesats på uppskjuten skatt Summa Not 10 Goodwill Ingående anskaffningsvärde Inköp anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 11 Dataprogram Ingående anskaffningsvärde Årets förändring -Aktiverade utgifter genom förvärv av dotterbolag anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

16 Not 12 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Taxeringsvärde för fastigheter Not 13 Produktionsanläggningar Ingående anskaffningsvärden anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 14 Distributionsanläggningar Ingående anskaffningsvärden Inköp Omfördelning från pågående nyanläggningar anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Planenliga avskrivningar Avskrivningar på övervärden avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 15 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Inköp Omklassificeringar -5 -Utrangeringar Försäljningar anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utrangeringar Försäljningar Avskrivningar avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader Not 17 Övriga långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden Tillkommande värdepapper Återbetalda insatser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående uppskrivningar/nedskrivningar uppskrivningar/ nedskrivningar Utgående redovisat värde, totalt

17 Not 18 Övriga långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupen elförsäljning Upplupna nätintäkter Övriga poster Summa Not 20 Förändring av eget kapital Aktiekapital Bundna Fria reserver Summa reserver och årets resultat eget kapital Ingående balans Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Omräkningspost Dala Elnät AB Rättelse tidigare år Skatteeffekt av tidigare år Årets resultat Eget kapital Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Eget kapital Aktiekapital Bundna Fria reserver Summa reserver och årets resultat eget kapital Ingående balans Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning Rättelse tidigare år Skatteffekt av rättelse Årets resultat Eget kapital Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma - Utdelning Årets resultat Eget kapital Not 21 Aktiekapital aktier. Aktiernas kvotvärde är 100 kr. Not 22 Långfristiga skulder Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: Skulder till kreditinstitut Summa Not 23 Ställda säkerheter För egna skulder Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar Aktier i dotterföretag Övriga aktier och andelar För elhandel - Bankmedel Summa ställda säkerheter Avseende skulder till kreditinstitut - Företagsinteckningar Aktier i dotterföretag Övriga aktier och andelar För elhandel - Bankmedel Summa ställda säkerheter Not 24 Checkräkningskredit Checkräkningskredit utgör ett koncernkonto och avtalad kredit uppgår till ( ) tkr. Not 25 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Upplösning av periodiseringsfond Summa

18 Not 26 Andelar i koncernföretag Kapitalandel Rösträttsandel Antal aktier Redovisat värde Dala Elnät AB 99,5 % 99,5 % Enkla Elbolaget i Sverige AB 100 % 100 % Summa Not 27 Obeskattade reserver Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan - på dataprogram, maskiner och inventarier Periodiseringsfonder Summa Ingående anskaffningsvärden Inköp av andelar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående uppskrivningar/nedskrivningar uppskrivningar/nedskrivningar Utgående redovisat värde Not 28 Uppskjuten skatt i moderbolaget Utöver den skattekostnad som bolaget redovisat i årets och tidigare års resultaträkningar finns en ej redovisad skatt som avser uppskjuten skatt på obeskattade reserver och uppgår till (13 792). Den gällande skattesatsen för inkomstskatt är 26,3% (26,3%). Not 29 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse till förmån för dotterbolag Summa ansvarsförbindelser Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas Rättvik årsstämman för fastställelse. Carl-Erik Nyström Ordförande Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ola Larsen Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund Arbetstagarrepresentant Carina Håkansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anders Hvittfeldt Auktoriserad revisor 18

19 Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Dala Kraft AB för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Till årsstämman i Dala Kraft AB Org nr bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Mora den 2 april 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anders Hvittfeldt Auktoriserad revisor Styrelsen Carl-Erik Nyström Jan-Erik Bergkvist Hans Bywall Göran Frendin Ola Larsen Göran Nerpin Johnny Skottheim Jan-Erik Westlund 19

20 Heimer & Company