Förbättrad samverkan för arbetslös målgrupp i Torsås kommun

Transkript

1 Författare: Monica Gullin Slutrapport Förbättrad samverkan för arbetslös målgrupp i Torsås kommun Detta dokument är slutrapporten av projektet Förbättrad samverkan för arbetslös målgrupp i Torsås kommun beställd av Socialförvaltningen i Torsås kommun. Projektet har bedrivits under perioden januari juni Projektledare: Monica Gullin Ansvarig chef: Thomas Franzén, chef ARE. Beställare: Ninna Melin, Socialchef Projektägare och huvudman: Torsås kommun Finansiär: Samordningsförbundet Verkställande tjänsteman samordningsförbundet Hans Eriksson.

2 Innehållsförteckning Projektets syfte... 2 Bakgrund... 3 Målgrupp... 3 Process och metod... 4 Kartläggning av målgrupp... 5 Kartläggning av nuvarande samverkan... 7 Kartläggning av grannkommunernas samverkan Summering Referenser Appendix Appendix Projektets syfte Syftet med projektet är enligt projektbeskrivningen att kartlägga nuvarande samverkan utifrån nedan listade områden. Projektet ska ta tillvara de fördelar som en mindre kommun har när det gäller lokal samordning med den enskilde i centrum. Förbättra och effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens. Identifiera målgrupper i behov av stöd i syfte att nå den reguljära arbetsmarknaden eller påbörja studier för att stärka möjligheterna till egen försörjning. Med framförhållning identifiera och kartlägga behov av insatser från andra samverkande myndigheter. I Torsås utveckla arbetsmodeller som tar tillvara de förutsättningar och fördelar som samverkan ger i en mindre kommun. Kartlägga och ge förslag på hur samverkansprojekt såsom sociala företag kan främja självförsörjning hos de identifierade målgrupperna.

3 Bakgrund Enligt projektbeskrivningen ökar antalet personer i utanförskap och det är av största samhällsintresse att flera kommer i arbete eller i studier, vilket kan främjas genom satsningar på nya projekt i syfte att utveckla nuvarande samverkansformer och finna nya och framåtsyftande modeller med medborgaren/klienten/sökanden i fokus. Aktörerna i samverkan är: Torsås Kommun Arbetsförmedling Försäkringskassan Landstinget i Kalmar län Målgrupp Projektet avser flera olika målgrupper som är i behov av myndigheternas gemensamma insatser för att närma sig arbetsmarknad eller studier t.ex. ungdomar, unga vuxna som medelålders personer. Målgruppen avser individer där följande kriterier ska vara uppfyllda: Åldersgrupp år Aktuell på minst en samverkansmyndighet. Uppdraget är att fokusera på ungdomar och unga vuxna med socialt, psykiskt eller fysisk ohälsa/funktionsnedsättning samt föräldrar med barn.

4 Process och metod Projektet indelades från början i fyra tidsbestämda steg för att så tidigt som möjligt kunna få en indikation på projektets progress. De fyra faserna var: Projektförståelse Informationsinsamling Analys Avrapportering Under första fasen konstaterades att analysen bör primärt baseras på information insamlad från de faktiska aktörerna i samverkan som möter avsedd målgrupp. Analysen bygger därför inte på några större nationella statistiska analyser. Informationen för analysen inhämtades primärt via upprepade möten med representanter för de olika aktörerna. Mötena avsåg främst att intervjua de personer som möter målgruppen för att kartlägga nuvarande situation. Aktörerna fick även i uppgift att samråda med sin arbetsgrupp och komma med förbättringsförslag på delar man ansåg borde förändras. Även studiebesök och informella möten med andra personer som har anknytning till målgruppen har använts vid informationsinsamlingen. Aktörerna har löpande informerats om resultatet av analysen för att på så sätt tidigt kunna ge återkoppling på innehållet.

5 Kartläggning av målgrupp Under de initiala intervjuerna med aktörer i samverkan visade sig kartläggningen av målgruppen inte vara trivial. Anledningen till detta är framför allt att de flesta av aktörerna inte har någon statistik över personer utan sysselsättning med funktionella nedsättningar eller i behov av särskilt stöd. Representanterna hade i vissa fall en personlig uppfattning om vilka som eventuellt skulle kunna passa in i målgruppen. På grund av integritetsskäl har denna studie inte tagit del av enskilda individer utan fokuserat på målgruppen i stort. Detta innebär att det har varit svårt att avgöra vilka individer som är synliga för flera aktörer. Enligt Försäkringskassans statistik har det de senaste åren varit en positiv trend gällande personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Övriga aktörers bedömning är dock att individer som passar in i målgruppen ökar för varje år. En förklaring till detta skulle kunna vara att de senaste åren blivit svårare att få sjukersättning eller aktivitetsersättning och att på så sätt denna grupp blivit mer synliga för andra aktörer. Gemensamt för de olika åldergrupperna verkar vara att individerna brister i grundläggande funktioner och egenskaper som är av väsentlig karaktär för att kunna nå sysselsättning. Det är främst sociala och psykiska funktionsnedsättningar som målgruppen utgörs av. Enkla saker som sund dygnsrytm, passa tider eller att över huvudtaget lämna hemmet, har för en stor del av målgruppen blivit ett stort problem. Även bristfälliga betyg, sköta kost och sin hälsa försvårar situationen för många i målgruppen. Administrativa uppgifter som att fylla i enklare blanketter eller sköta sin egen ekonomi är andra exempel som ofta orsakar problem för dessa individer. På grund av att de flesta individer i målgruppen varit utanför arbetsmarknaden under en längre tid har dessa därför väldigt dålig ekonomi. Detta gör att individen hämmas att ta tag i sin situation eftersom det blir ett stort fokus på att allting kostar pengar.

6 Ett exempel på hur individer i denna situation hämmas på grund av sin ekonomi är när de uteblir från möten eller informationsträffar där det krävs att de tar sig till tex. Kalmar. Ett annat exempel på där ekonomin hämmar individerna är att de lätt får fel fokus. I stället för att söka relevanta arbeten som kan leda till sysselsättning, söker man jobb bara för att uppfylla kvoten för försörjningsstöd. Många individer i den yngre åldersgruppen år hamnar lätt i gråzonen då de ofta inte har tillräcklig funktionsnedsättning för att får ekonomiskt stöd så som aktivitetsersättning. Det förekommer att denna grupp hamnar i ett dilemma då de medicinska utlåtandena inte är formulerad på ett sätt som gör att de inte berättigas rätt form av stöd. Ett ganska vanligt problem är att individer med lindrig funktionsnedsättning ofta inte vill inse sin egen problematik och inte heller beblanda sig med andra individer med funktionsnedsättningar eller med andra problem. Ett exempel på detta är att flertalet avstår från erbjudanden om sysselsättning på Vågen i Bergkvara. Detta gör att dom lätt hamnar utanför systemet. Då det är ett begränsat utbud av anpassade sysselsättningsalternativ har många i denna yngre grupp svårt att hitta en relevant sysselsättning som passar individens förmåga. Denna yngre grupp är uppskattningsvis under våren 2013 ca st. i Torsås kommun. Gruppen har dock under en längre tid ökat successivt. Då många i denna grupp redan hamnat i gråzonen är sannolikt mörkertalet relativt stort. Ett exempel på personer som inte syns i statistiken är unga vuxna som fortfarande bor hos och lever på sina föräldrar. I Torsås finns projektet Ung drivkraft, ett ESF projekt som fångar upp målgruppen Personer med behov av extra stöd har svårt att tillgodogöra sig möjligheterna i detta projekt eftersom det inte finns resurser för detta. Dvs. det krävs att deltagarna är självgående och redo för arbetsmarknaden. Ung- Drivkraft har ingen samordnande funktion gällande myndigheters resurser kring individerna.

7 Under samtalen har det framkommit att den största åldersgruppen som passar in i målgruppens profil är åringar. Uppskattningsvis är denna grupp ca st. och har de senaste åren ökat markant. Denna grupp utgörs till stor del av personer med smärt och utmattnings -problematik. Många i denna gruppen har tidigare haft arbete men av olika orsaker blivit arbetslös och hamnat i en nedåtgående negativ spiral som lett till att individen tex. hamnar i depressioner eller andra typer av sociala eller psykiska problem. Enligt missbruksstatistiken i Torsås kommun är även denna åldersgupp de som utgör den största delen. Även om målgruppen inte avser personer i pågående missbruk finns det risk för att personer i målgruppen på sikt hamnar i missbruk. Kartläggning av nuvarande samverkan Flertalet berörda aktörer upplever att är de till större delen nöjda med sin nuvarande samverkan myndigheter emellan. Detta med utgångspunkt i från de förutsättningar och resurser som finns. Individer i målgruppen träffar de olika aktörerna på behovsbasis och det förekommer även trepartsmöten där individen träffar två aktörer samtidigt. Våren 2013 finns det inte något formellt samarbete mellan alla berörda aktörer lokalt i Torsås. Aktörerna har dock möjligheter att via Lokala Samverkans Gruppen (LSG) i Kalmar vara delaktiga i samverkan. Externa aktörer utanför Torsås har under denna studie påtalat att Torsås är i behov av utökat samarbete kring målgruppen. Vid djupare analys av aktörernas arbete kring psykiskt eller socialt funktionsnedsatta, blir genast samverkan mer komplicerad. Det blir tex. oklart om vem som ska göra vad. Det finns inte resurser att stötta individen utanför aktörens eget arbetsområde. Aktörerna upplever att deras organisationer saknar

8 marginaler för att ge målgruppen det stöd de är i behov av. Konsekvensen av detta är att myndigheterna jobbar mer var för sig. Eftersom förutsättningarna är begränsade upplever flera aktörer att man inte alltid kan bemöta individens svårigheter tillfredsställande. Under kartläggningen omnämns en tidigare samarbetsgrupp vid namn FASgruppen. Denna typ av samarbeta verkar inledningsvis ha fungerat bra och aktörerna ser ett värde i att återigen få ett liknande samarbete. Torsås kommun i samarbete med Landstinget erbjuder idag individer med allvarligare psykisk ohälsa, möjlighet att få extra stöd via en Case Manager. Case Managerns primära uppgift är att få individen självständig utifrån ett hälsoperspektiv genom att samordna kontakter mellan olika aktörer. Landstinget tillhandahåller även en sjukskrivningskoordinator, vars uppgift är att vid behov samordna de rehabiliterande insatser som planeras tillsammans med individen. Aktörernas representanter upplever att målgruppen drabbas extra hårt då det råder långa väntetider inom psykiatrin. Detta blir framför allt ett problem då stor del av målgruppen är i behov av psykiatriskt utredning och behandling innan de kan få hjälp med varaktiga förutsättningar. Detta resulterar i att individerna inte har möjlighet att få det stöd som krävs för att komma till varaktig sysselsättning. Det framkommer att det finns vissa brister i kommunikationen mellan olika aktörer. Ett exempel på detta är då det krävs ett medicinskt underlag vilken arbetsförmåga en individ besitter kan underlaget sakna det som är väsentligt för att andra aktörer ska kunna ge rätt stöd. Detta är ett tvådelat problem, dels finns det begränsad insikt mellan aktörernas områden och dels att man inte tydligt uttrycker syftet med underlaget. Detta leder ibland till att individer får ekonomiskt bistånd istället för mer lämpade ersättningar.

9 För att fånga upp målgruppen tidigt har Försäkringskassan i Kalmar inlett ett samarbete med gymnasiesärskolan och AF. Även alla kommuner har bjudits in att delta i arbetet. Eleverna informeras bland annat hur samhället fungerar den dagen de slutar skolan. En reflektion av situationen är att då det ställs större krav på målgruppen för att få någon form av sjukersättning, leder detta till ökad belastningen på kommunen och AF. Dessa myndigheter har begränsade resurser med kompetens för målgruppens svårigheter. Finns det förutsättningar att ta hand om denna förskjutning? Samtliga aktörer påtalar ett utökat behov av praktikplatser för målgruppen. Då denna målgrupp behöver extra stöd krävs det utbildade handledare som har tid att ta emot praktikanter. Det finns en en påtaglig uppfattning om att målgruppen behöver mer stöd utöver det som erbjuds idag och att det finns stora behov av att slussa målgruppen vidare. Man upplever t.ex. att det är för dåligt flöde ut i långvarig sysselsättning från Vågens verksamhet i Bergkvara. En sannolik anledning till detta är att det inte finns några arbetscoacher inom kommunen. Det finns även önskemål om alternativa sysselsättningsplatser anpassade för olika individers förutsättningar. Vikten av lokala sysselsättningsalternativ blir uppenbar då man ser på individer som har begränsad arbetskapacitet och behöver pendla till sysselsättning utanför kommunen. I vissa fall kan resorna ta 50-60% av tiden individen klarar av att arbeta. Individer med sociala eller psykiska funktionsnedsättningar har svårt att klara av denna extra tid som resorna innebär. Skolan, ARE, AF, Ung Drivkraft, SOL och LSS m.f. söker individuellt praktikplatser åt sina individer. Detta konsumerar både resurser i form av att söka praktikplatser och även att besvara ansökningarna. En gemensam

10 samverkan kring praktikplatser med en central samordnare skulle kunna bespara insatser för de olika aktörerna. Ett annat återkommande förslag är att man inom kommunens egen verksamhet skulle kunna erbjuda praktikplatser genom att fortbilda viss personal till handledare för målgruppen och erbjuda praktik t.ex. som gräsklippning, plantering, vaktmästare etc. Det behövs även praktikplatser inom privata företag. Här behöver man dock hjälpa till att hitta en modell som gynnar alla eftersom det annars riskerar blir en belastning för företagen, t.ex. en resurs som känner till vilka möjligheter som finns. Vissa aktörer upplever att arbetsgivare oftast inte är intresserade av individer som inte har full arbetskapacitet. Kartläggning av grannkommunernas samverkan Kartläggningen av grannkommunernas samverkan har i huvudsak skett via studiebesök hos projekt med fokus på sysselsättning för individer med någon form av funktionell nedsättning. Syftet är att kartlägga och inhämta idéer till en förbättrad verksamhet inom Torsås kommun. Samtliga grannkommuner bedriver minst ett sysselsättningsprojekt var, för individer med olika former av funktionell nedsättning. Av dessa projekt är det nästan uteslutande individer med social eller psykisk ohälsa. Flera kommuner bedriver parallella sysselsättningsprojekt för motsvarande målgrupp med olika fokus t.ex. olika åldersgrupper eller vissa typer av behov. Formerna och metoderna för dessa projekt skiljer sig åt men gemensamt är att alla har en lokal styrgrupp med representanter från respektiver myndighet som övervakar kan ta grundläggande beslut för pågående projekt. Enskilda individer hanteras inte i dessa styrgrupper.

11 En annan gemensam faktor är att alla projekt har en samordnade coach som stöttar individen på vägen till sysselsättning. Dessa coacher samordnar t.ex. kontakten med olika myndigheter. I vissa projekt finns även individuella resursteam kring individen och som samordnas med hjälp av coachen. Resursteamet utformar tillsammans med individen en gemensam handlingsplan. Coachen kan få stöd och hjälp av handledare exempelvis på arbetsmarknadsenheter. En annan variant som förkommer är en fast samarbetsgrupp som regelbundet hanterar olika individer. Även i denna variant är coachen samordnande. Den senare varianten kväver mer koordinering och mer resurser av de olika aktörerna. En förutsättning för att denna variant ska fungera tillfredsställande är att det är en kontinuitet i samarbetsgruppen. Samtliga projekt fokuserar på unga vuxna under 30 år. Det förekommer även insatser som riktar sig till yngre individer där samarbete med gymnasieskolan är nödvändig. Syftet är att fånga upp individer tidigt för att på så sätt minimera behoven för framtida insatser. Vissa kommuner har valt att samarbeta med olika sysselsättningsprojekt eller flera projekt samarbetar med gemensamma aktiviteter. Det förekommer även varianter av samarbete där projekt från både ESF och Samordningsförbundet samarbetar och stöttar varandra. Vissa projekt har valt att fokusera enbart på medicinskt färdigbehandlade eller utredda individer, medan andra projekt har ett närmre samarbete med psykiatrin och kräver därmed en bredare insats av coachen på vägen till egen försörjning/studier. Den senare varianten konsumerar dock mer resurser och belastar coachen mer.

12 Praktikplatser visar sig vara ett generellt problem i samtliga kommuner inte minst inom privata företag. I Nybro har man nyligen försökt adressera en del av detta problem med hjälp av ett politiskt beslut som innebär att kommunen alltid ska tillhandahålla ett visst antal praktikplatser. Ett annat förslag som framkommer är att lokal samordning kring praktikplatser skulle kunna avhjälpa detta problem till viss del. De flera kommuner har erfarenheter ifrån Sociala företag. Gemensamt för dessa är att det tar lång tid till att nå ekonomisk bäring vilket medför att dessa under lång tid är i behov av bidrag i olika former. Ett annat tydligt mönster är att sociala företag endast fungerar så länge det finns minst en engagerad och drivande arbetsledare. Myndigheternas representanter är numera skeptiska till denna projektform då resultatet av dessa projekt inte varit tillfredsställande. Undantaget verkar vara det etablerade sociala företaget Macken i Växjö. Högsby kommun har under 2013 återigen startat ett socialt företaget, men denna gång med Macken projektet som mentor. Summering Torsås kommun har många goda förutsättningar att möta behoven hos den avsedda målgruppen. Att kommunen är geografiskt sett är central med närhet till flera städer är nog en av de viktigaste. Skulle man dessutom kunna fånga upp lite av den entreprenörskap, uppfinningsrikedom och drivkraft som kommunen historiskt sett stoltserat med, finns det mycket goda förutsättningar att åstadkomma något nytt där kommunen kan bli en förebild. Det som framträder tydligast under denna studie är att det för tillfället inte finns någon formell lokal samverkan i Torsås kommun för avsedd målgrupp. I detta avseende skiljer sig Torsås från sina grannkommuner trots att det finns en stor grupp år som är i behov av stöd utöver det som erbjuds idag. Det finns

13 även en rad andra förbättringsmöjligheter så som alternativa sysselsättningar, samordnande arbetscoacher, praktikplatser m.m. Den viktigaste är dock att åtgärda de faktum att många individer i målgruppen har problem med vissa grundläggande funktioner som man i regel förutsätter att alla kan. Under analysarbetet med det insamlade materialet har en arbetsmodell kallad Torsås Modellen 1-5 framarbetats för att adressera flera av de viktigaste förbättringsmöjligheterna. Arbetsmodellen är tillämpningsbar på alla åldersgrupper i arbetsför ålder. För att öka chansen till ett tillfredsställande resultat bör man dock se till att grupper som hanteras av modellen är någorlunda homogena vad det gäller ålder och funktionella förutsättningar. Modellen bör utvärderas i projektform där man har möjlighet att justera och revidera eventuella svagheter i modellen. Eftersom varken målgruppen eller dess behov lär förändas nämnvärt under överskådlig tid, bör man överväga att etablera den reviderade modellen som en del i det ordinarie kommunala tjänsteutbudet.

14 Referenser Rocksam Karlskrona, Statistik Arbetsförmedlingen, Misa-metoden, Unga Kalmar, Kalmar/ Ung Drivkraft, RAMP, id=155&itemid=673 Tegelbruket/H3 Högsby, Diva, html Drive, 2ba.html

15 Appendix 1 Nedan listas de aktörer och personer som bidragit med information till denna studie. Intervjuer Torsås kommun ARE: Thomas Franzén, Hans Gustafsson. IFO: Jan Ekdahl, Lena Wernersson, Helena Nilsson, Frida Larsson. LSS/SOL:Lena Gustavsson Missbrukspedagog Sören Gunnarsson Socialchef Ninna Mélin Ung Drivkraft: Kerstin Nilsson, Magnus Olsson Personliga Ombud: Lars Jonasson, Anna Koskinen. Case Manager: Ann-Sofie Long AU i Torsås kommun (endast informerats om detta projekt) Försäkringskassan Mari Nilsson, Sofie Petersson. Arbetsförmedlingen Lilian von Porat, Susanne Lundström, Pernilla Svensson, Margareta Jonson., Åsa Holm Karin Björkman. Landstinget Hälsocentralen i Torsås Git Nilsson. Hälsocentralen Söderåkra Ulla Petersson Vuxenpsykiatrin Team Söder Kalmar: Annika Forsgren Studiebesök Rocksam Karlskrona Projekten RAMP, Diva, Drive i Nybro/Emmaboda Tegelbruket (H3) Högsby Unga Kalmar David Turesson Navigatorskolan Kalmar TIA Kalmar

16 Appendix 2

17