Postadress Besöksadress Telefon Hägersten LM Ericssons väg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Postadress Besöksadress Telefon 126 37 Hägersten LM Ericssons väg 30 08-786 90 00"

Transkript

1 BESLUTSMISSIV Beslutsmissiv Regeringen har genom regleringsbrevet 2013 gett Försäkringskassan i uppdrag att särskilt redovisa och kommentera verksamhetens resultat gällande den instruktionsreglerade uppgiften att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. Den särskilda redovisningen ska även beskriva och redovisa; vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att minska oavsiktliga fel från handläggarna eller den sökande, vilka behov myndigheten ser av att stärka kontrollperspektivet i den ordinarie handläggningen och hur myndigheten arbetar med detta, och hur myndigheten arbetar med att utveckla smarta kontrollsystem. Uppdragen ska redovisas senast 3 mars Denna rapport besvarar båda uppdragen. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av rättschef Eva Nordqvist, avdelningschef Laura Hartman, tf. avdelningschef Katarina Sinerius, försäkringsdirektör Bengt Stjärnsten, enhetschef Daniel Johansson, verksamhetsansvarig Ulrika Larsson samt föredragande verksamhetsansvarig Joacim Danielsson och verksamhetsutvecklare Linus Nordenskär. Dan Eliasson Joacim Danielsson Linus Nordenskär Postadress Besöksadress Telefon Hägersten LM Ericssons väg E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 1 (29) Socialdepartementet Stockholm Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott Uppdraget Regeringen har genom regleringsbrevet 2013 gett Försäkringskassan i uppdrag att särskilt redovisa och kommentera verksamhetens resultat gällande den instruktionsreglerade uppgiften att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott. Den särskilda redovisningen ska även beskriva och redovisa; vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att minska oavsiktliga fel från handläggarna eller den sökande, vilka behov myndigheten ser av att stärka kontrollperspektivet i den ordinarie handläggningen och hur myndigheten arbetar med detta, och hur myndigheten arbetar med att utveckla smarta kontrollsystem. Uppdragen ska redovisas senast 3 mars Denna rapport besvarar båda uppdragen. Postadress Besöksadress Telefon Hägersten LM Ericssons väg E-post Internetadress Telefax Org.nr

3 2 (29) Sammanfattning För att skapa ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott har myndigheten en gemensam kontrollpolicy. Policyn beskriver vad kontroller är och hur de ska inriktas samt betonar bl.a. vikten av ett riskmedvetet arbetssätt inom hela myndigheten och att integrera kontrollerna i handläggningsprocesserna så långt det är möjligt. Försäkringskassan genomför riskanalyser för felaktiga utbetalningar i syfte att kunna sätta in åtgärder så att fel inte uppstår. Fel kan uppkomma av olika anledningar. Försäkringskassan kan själv förorsaka fel. Kunderna kan också ha missförstått vad som gäller eller inte vara korrekt underrättade och kan på så sätt oavsiktligt ha lämnat fel uppgifter. Rena bidragsbrott förekommer också. En rad proaktiva åtgärder pågår inom myndigheten för att minska riskerna för fel de närmaste åren. En viktig sådan är utvecklingen av automatiserad handläggning som har fortsatt under En annan åtgärd är Försäkringskassans pågående samarbete med vården i syfte att förenkla den elektroniska informationsöverföringen. Många åtgärder har varit relaterade till metodutveckling och rättslig styrning, andra har inriktats på att identifiera och åtgärda handläggningsfel på lokal nivå. Försäkringskassan har fortsatt att kartlägga de större förmånernas s.k. kontrollstrukturer och genom dessa både fått en tydligare helhetsbild av de kontroller som görs och vi har kunnat utveckla vår riskhantering avseende felaktiga utbetalningar. Vi ser samtidigt att det är angeläget att fortsätta att stärka kontrollperspektivet i handläggningen och säkerställa att kontrollerna är väldimensionerade och effektiva. Vi vidtar därför fortsatt åtgärder för att implementera kontrollpolicyn och stärka riskperspektivet i myndighetens verksamhetsutveckling och i handläggningsprocesserna, exempelvis i samband med att handläggningen automatiseras. Vidare ser vi att det finns en stor potential i att, liksom andra företag och myndigheter, analysera mönster och samband i våra aktuella och historiska kunddata för att göra bedömningar om exempelvis risken för fel. Dessa bedömningar om risker och kundbehov kan ligga till grund för en anpassad hantering i handläggningen. Detta är kärnan i smarta kontrollsystem, som stödjer automatiska och manuella bedömningar och beslut i det stora flödet av ärenden och kontakter med våra kunder. Utvecklingen av smarta kontrollsystem har startat på allvar inom flera områden under Inom tillfällig föräldrapenning har vi utvecklat smarta kontroller med syfte att tidigt upptäcka omfattande fel och att förebygga kommande fel. Genomförd utvärdering visar att framtagna modeller med god träffsäkerhet kunnat identifiera ärenden med hög risk. Inom assistansersättning utvecklar vi avancerade riskprofiler för att i flödet av inkommande redovisning effektivt bedöma risker för att redovisad assistans inte är utförd. För att öka vår förmåga att upptäcka systematiska bidragsbrott, oavsett vilken eller vilka förmåner man försöker utnyttja, utvecklar vi riskprofiler som tidigt ska upptäcka detta.

4 3 (29) Även inom tandvård har vi utvecklat en riskprofil som kommer att testas och om resultaten är goda implementeras i större skala under Smarta kontrollsystem bidrar till att vi kan arbeta med rätt kunder/ärenden på rätt sätt och att vi i fler ärenden kan fatta snabba beslut, så att våra kunders vardag blir enklare och tryggare och att vi slipper att störa i onödan, samtidigt som vi minskar de felaktiga utbetalningarna och särskilt missbruk av socialförsäkringen. Vår bedömning är att det finns stor utvecklingspotential med smarta kontrollsystem. Arbetet förutsätter också att flera byggstenar läggs på plats, exempelvis utvecklingen av en teknisk möjliggörare (Ramverk för bedömning av kundbehov och risk) som påbörjas inom kort och att information från myndighetens kunder, partner, etc. lagras digitalt i större utsträckning. Liksom den nya lagstiftningen inom personlig assistans har gett oss möjligheter att utöka informationsutbytet med andra myndigheter, och därmed mer effektivt förebygga och upptäcka fel och brott inom området, finns det sannolikt även andra områden där ett vidareutvecklat informationsutbyte skulle bidra till detta. Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott Ur ett förtroende- och rättsäkerhetsperspektiv är arbetet med att utreda misstänkta bidragsbrott viktigt, även om det är en förhållandevis liten del av Försäkringskassans samlade verksamhet. En kontrollutredning startas genom en anmälan från allmänheten, en impuls från en förmånshandläggare eller genom underrättelse från annan myndighet. Årligen genomförs även särskilda riktade insatser. Dessa varierar över tid och tas fram genom en gemensam riskanalys med respektive förmånsslag. Under 2013 inkom cirka impulser till kontrollutredning, drygt 40 procent av dessa var från allmänheten. Försäkringskassan har avslutat cirka kontrollutredningar, upprättat polisanmälningar och i kontrollutredningar konstaterats en felutbetalning. Sammanlagt uppgick beslutade återkrav och skadeståndsanspråk till 317 miljoner kronor, samt att vi förhindrade framtida utbetalningar motsvarande 736 miljoner kronor. Samtliga ovanstående resultat är en ökning jämfört med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen är det kontrollprojekt inom assistansersättnigen som påbörjades under våren Under 2013 har många omfattande utredningar, med många personer inblandade, avslutats och lett till både konstaterade felutbetalningar och i vissa fall även polisanmälan. Försäkringskassan vidtog en åtgärd 1 i kontrollutredningar. Resultatet ger en åtgärdsfrekvens på drygt 28 procent i förhållande till samtliga avslutade kontrollutredningar. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 1,5 procentenheter, vilket visar på en positiv utveckling ur ett effektivitetsperspektiv. 1 Med åtgärd avses att en kontrollutredning lett till beslut om avregistrering, avslag, ersättning upphör, minskad ersättning, återkrav, skadestånd, impuls till annan myndighet eller en kombination av dessa.

5 4 (29) Av de återrapporterade polisanmälningarna från polis, åklagare och domstol ledde 17 procent av besluten, det vill säga 197 ärenden, till en lagföring i form av fällande dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Det är en lägre andel än föregående år. Försäkringskassan har tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten antagit en förnyad gemensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Den uppdaterade handlingsplanen innebär ett fortsatt gemensamt fokus på arbetet mot bidragsbrott samt vidareutveckling av samarbetet på både central och lokal nivå för att personer som gjort sig skyldiga till brott mot socialförsäkringen ska bli lagförda.

6 5 (29) Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...6 Disposition...6 Försäkringskassans kontrollpolicy lägger grunden...7 Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna... 7 Kartlagda kontrollstrukturer och årlig riskhantering... 8 Oavsiktliga fel som orsakats av Försäkringskassan... 8 Felaktig eller utebliven information från kunden... 9 Två centrala utvecklingsområden... 9 Åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar... 9 Kontrollperspektivet kan stärkas ytterligare Fortsatt implementering av kontrollpolicyn Information en nyckelfaktor Smarta kontrollsystem Introduktion till urvalsprofilering och smarta kontrollsystem Prediktiv analys Kundbehov inte bara fel och missbruk Byggstenar i smarta kontrollsystem Integrerad del av vår riskhantering En teknisk möjliggörare - Ramverk för bedömning av kundbehov och risk Informationsförsörjning Smarta kontroller och stärkt kontrollperspektiv inom alla slags handläggningsprocesser Pågående utvecklingen av smarta kontrollsystem Tillfällig föräldrapenning Assistansersättning Riktade kontroller för att upptäcka systematiska bidragsbrott Tandvård Kommande utveckling Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott Resultat av avslutade kontrollutredningar Återkrav och besparingsbelopp Fortsatt ökad åtgärdsfrekvens Avslut utan åtgärd Inkomna impulser till kontrollutredning Myndighetsimpulser Handläggarimpulser Impulser från allmänheten Polisanmälningar Återrapporterade polisanmälningar Regionala skillnader Nedlagda polisanmälningar Ärenden i domstol Allmänna överväganden Riktade insatser Internationellt utbyte Resultat av de riktade kontrollerna Strategisk inriktning mot felutbetalningar inom assistansersättningen Fler upptäckta felutbetalningar inom assistansersättningen Ökat antal impulser till kontrollutredningsenheterna Samverkan Central samverkan Samverkan med andra myndigheter Samverkan med Arbetsmiljöverket Samverkan mot organiserad grov brottslighet... 29

7 6 (29) Inledning Att Försäkringskassans kunder får de ersättningar de har rätt till och att utbetalningarna blir rätt är väsentligt för kundernas ekonomiska trygghet samt för förtroendet för socialförsäkringen och Försäkringskassan. Försäkringskassan arbetar därför aktivt för att förhindra felaktiga försäkringsbeslut och därmed felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Inom ramen för Försäkringskassans riskhantering avseende felaktiga utbetalningar identifieras och analyseras de väsentliga riskerna i handläggningen av socialförsäkringen och Försäkringskassan vidtar åtgärder med målet att minska riskerna på ett kostnadseffektivt sätt. För såväl våra kunder som oss är det enklast och effektivast om fel kan förebyggas och det blir rätt från början. Det innebär att det ska vara lätt för kunderna att göra rätt, bland annat genom att det ska finnas tydlig information, upparbetade kundkanaler och en välfungerande självbetjäning. Utöver förebyggande åtgärder finns det behov av att upptäcka och åtgärda fel som trots allt uppstår. Den viktigaste delen av kontrollarbetet sker i den ordinarie handläggningen, där fel kan upptäckas och stoppas tidigt innan utbetalning sker, men en del fel upptäcks också genom särskilda granskningar i efterhand. Disposition I rapportens första del beskriver vi översiktligt Försäkringskassans arbete med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs, samt redogör för myndighetens kontrollpolicy och hur det praktiska riskhanteringsarbetet utvecklats under Dessutom beskriver vi myndighetens bild av de största riskerna och de viktigaste åtgärderna mot felaktiga utbetalningar som Försäkringskassan har vidtagit. Vidare beskrivs hur myndigheten arbetar med att utveckla kontrollperspektivet i handläggningen. Denna del avslutas med att beskriva hur Försäkringskassan ser på smarta kontrollsystem och användningen av desamma, hur byggstenarna för detta arbete läggs på plats och inom vilka områden utvecklingen varit fokuserad under I rapportens andra del presenterar vi resultatet av 2013 års arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott. Vi redovisar bland annat antal avslutade kontrollutredningar, antal inkomna impulser, summan av felaktiga utbetalningar samt besparingsbelopp. Vidare redogörs för kontrollverksamhetens åtgärdsfrekvens samt antal upprättade och återrapporterade polisanmälningar. Vi jämför årets resultat med föregående års resultat och analyserar förändringarna mellan åren. Slutligen beskrivs det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen och hur Försäkringskassan samverkar med andra myndigheter och aktörer.

8 7 (29) Försäkringskassans kontrollpolicy lägger grunden För att skapa ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott har myndigheten en gemensam kontrollpolicy. I policyn definieras kontroll som förebyggande och upptäckande åtgärder som leder till att risker för felaktiga försäkringsbeslut och utbetalningar minskar. En av policyns utgångspunkter är att de försäkrade vill göra rätt för sig, men att vi samtidigt är medvetna om att det finns risk för att socialförsäkringen används felaktigt. För att hantera riskerna för fel betonas bl.a. vikten av ett riskmedvetet arbetssätt inom hela myndigheten, att arbeta förebyggande så långt det är möjligt, att vi utför kontroller för att begränsa risker så tidigt som möjligt integrerat i de olika förmånsprocesserna och att vi utför fler kontroller i förmåner med stora risker. Våra kontroller ska också genomföras på olika sätt beroende på orsaken till att kunden gör fel, vilket framgår av figur 1 nedan, den s.k. compliancepyramiden. Systematiskt felaktigt utnyttjande av socialförsäkringen behöver exempelvis mötas med andra åtgärder än fel som uppstår p.g.a. slarv och okunskap. Att göra omfattande kontroller i handläggningen för att reducera fel som uppstår på grund av okunskap skapar inte förtroende och är inte resurseffektivt, samtidigt som det inte är realistiskt att förebygga systematiskt utnyttjande genom att förmedla information om socialförsäkringsregler. Figur 1 Val av åtgärder bör utgå från orsakerna till felen Riskgrupper, graderade 1. Individer som systematiskt och återkommande undanhåller eller lämnar felaktig information 2. Individer som tänjer gränsen för vad som är tillåtet inom socialförsäkringen 3. Individer som genom oavsiktligt slarv eller oaktsamhet anger fel uppgifter som leder till fel beslut och utbetalningar Åtgärd (kontroll) 1. Kontrollutredning, riktade kontroller, samverkan med andra myndigheter 2. Tätare kontroller, stickprovskontroller, information 3. Förenkla och hjälp den försäkrade att göra rätt. Information Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna Försäkringskassan betalar årligen ut drygt 200 miljarder kronor i ersättningar. Den andel av utbetalningarna som uppskattas vara felaktiga motsvarar sammantaget stora belopp, även om osäkerheten i bedömningen är stor. Den senaste samlade bedömningen av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen gjordes Då uppskattades de felaktiga utbetalningarna sammantaget uppgå till omkring 16,5 miljarder, med ett osäkerhetsintervall på mellan 4 och 29 miljarder kronor av de nära 500 miljarder kronor som utbetalades av Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket,

9 8 (29) Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan. 2 Omfattningen av felaktiga utbetalningar ger en bild av hur stora riskerna är totalt sett och motiverar ett strukturerat arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs. Kartlagda kontrollstrukturer och årlig riskhantering För att identifiera risker för felaktiga utbetalningar genomför Försäkringskassan årligen riskanalyser kopplat till handläggningen. Inom myndigheten är detta arbete utvecklat kring kartlagda kontrollstrukturer. De förmåner som Försäkringskassan ansvarar för regleras på olika sätt och förutsätter olika underlag och bedömningar. Kontrollarbetet måste alltid anpassas till detta. Kontrollstrukturerna beskriver de aktiviteter som görs idag inom de olika förmånerna och som leder till att riskerna för felaktiga utbetalningar minskar. Exempel på aktiviteter är IT-baserade kontroller och manuella bedömningar i handläggningen. Försäkringskassan har fortsatt arbetet med att kartlägga kontrollstrukturer under 2013 och vid årets slut har sammanlagt 22 förmåners kontrollstrukturer kartlagts 3. Utifrån kontrollstrukturen för respektive förmån genomförs riskanalyser som beskriver och värderar de risker som kvarstår trots de kontroller som utförs. Inför 2014 har 137 risker bedömts som betydande. Vi har i många fall tagit fram åtgärder som syftar till att minska eller eliminera dessa risker under nästa år, men vi har också bedömt att en mindre andel av riskerna måste accepteras. Det handlar i första hand om risker som är mycket svårkontrollerade eller risker där kostnaden för en kontrollåtgärd inte bedöms stå i proportion till nyttan. Oavsiktliga fel som orsakats av Försäkringskassan Inom sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd dominerar risker för olika typer av handläggningsfel. Detta är också en framträdande del i riskbilden inom assistansersättning. Riskerna handlar om brister i Försäkringskassans utredningar om rätten till ersättning, om felaktiga beräkningar, registreringar eller ställningstaganden. Handläggaren kan till exempel förbise information som är viktig för ärendet eller fatta beslut på otillräckliga underlag. I grunden handlar det om kvaliteten i Försäkringskassans handläggning. Dessa fel påverkar försäkringsutgifterna, myndighetens image och förtroende. Dessutom har felen betydelse för de administrativa kostnaderna för myndigheten genom att resurser måste läggas på att rätta upp fel, ställa återkrav och att driva in fordringar. Det finns ett antal omständigheter som kan öka sannolikheten för att olika typer av handläggningsfel inträffar. Analyserna tar bland annat upp brister i IT-stöd, till exempel att det saknas räkneverktyg, samt att handläggarna måste arbeta i flera olika IT-system samtidigt. 2 Baserat på Försäkringskassans omfattningsbedömningar 2010, redovisade i ESV 2011:11, Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen De 22 förmånerna svarar tillsammans för cirka 95 procent av Försäkringskassans totala utbetalningar.

10 9 (29) Det finns också betydande risker som handlar om brister i våra partners processer. Det gäller särskilt brister i underlag från vården, men också brister i uppgifter från Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna som används i handläggningen. Felaktig eller utebliven information från kunden Risker som handlar om att kunden lämnar felaktig information eller inte anmäler ändrade förhållanden dominerar riskbilderna inom försäkringsområdet Barn och familj 4, samt inom sjukpenninggrundande inkomst, tandvårdsstöd, vårdbidrag och bostadstillägg. Sådana risker är också högt värderade inom assistansersättning. Det bör betonas att det i många fall kan vara svårt för kunden att förstå vilken information och vilka förändringar som har betydelse för rätten till en förmån. Dessutom (se pyramiden i figur 1) vill de flesta kunder göra rätt för sig. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt utvecklar stödet och kommunikationen med våra kunder så att onödiga missförstånd undviks. Två centrala utvecklingsområden Riskanalyserna och kontrollstrukturerna pekar på två centrala utvecklingsområden som skulle kunna öka möjligheterna att upptäcka och stoppa fel tidigt. För det första behöver helhetstänket inom försäkringen och IT-stöden utvecklas för att minska risken att handläggaren missar information som är viktig för ärendet. Uppgifter som framkommer i en förmån kan i flera fall ha stor betydelse för storleken på, eller rätten till, andra ersättningar, och det krävs ofta att det finns en välfungerande kommunikation mellan handläggare. Vi ser att handläggningsstödet ytterligare kan utvecklas för att förebygga detta. För det andra behöver vi öka kunskapen om vad som kännetecknar ärenden där risken för fel är stor, och använda denna kunskap. En risk är annars att kontrollerna i handläggningen prioriteras ned eller är resursineffektiva för att kontrollerna inte riktas mot de ärenden där risken är störst, detta särskilt då andelen fel är låg men felen beloppsmässigt är stora. Slutsatsen är att det finns potential att i större grad använda den interna informationen för att differentiera kontrollarbetet, så att mest resurser läggs på ärenden med störst risk för fel. Åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar Under 2013 har Försäkringskassan arbetat med ett antal olika åtgärder för att reducera risker och minska de felaktiga utbetalningarna från socialförsäkringen. Precis som tidigare år, har utgångspunkten varit att uppmärksamma de förmåner som både har höga försäkringskostnader och betydande risker för fel. Arbetet under året har främst fokuserat på risker inom sjukersättning, assistansersättning, sjukpenning och aktivitetsstöd. De insatser 4 De största förmånerna inom försäkringsområdet är barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning och underhållsstöd.

11 10 (29) som särskilt har inriktats mot att motverka bidragsbrott och andra avsiktliga fel beskrivs i kapitlet Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott. Arbetet med att använda vår information smartare och mer systematiskt för att förebygga och upptäcka fel, och bidra till att våra kontroller blir mer effektiva och väldimensionerade, beskrivs i avsnittet Smarta kontrollsystem. Närmast beskrivs de åtgärder som Försäkringskassan vidtagit för att minska oavsiktliga fel. En rad proaktiva åtgärder pågår inom myndigheten för att minska riskerna för fel inom de närmaste åren. En viktig sådan är utvecklingen av automatiserad handläggning som har fortsatt under Bland annat har automatiseringsprojektet inom föräldraförsäkringen pågått, vilket också driftsattes vid årsskiftet. Inom assistansersättning har ett IT-projekt påbörjats som kommer underlätta de löpande kontrollerna och förenkla för kunderna så att risken för oavsiktliga fel minskar. En annan åtgärd är Försäkringskassans pågående samarbete med vården i syfte att förenkla den elektroniska informationsöverföringen. Förhoppningen är att detta arbete ska leda till bättre beslutsunderlag från vården vilket innebär att handläggningsfel kopplade till ofullständiga underlag minskar. Många åtgärder har även varit relaterade till metodutveckling och rättslig styrning. Vi har också lagt stort fokus på lokal kompetensutveckling och ett ökat lärande i handläggningen. Insatserna har inriktats på att identifiera och åtgärda handläggningsfel på lokal nivå.

12 11 (29) Kontrollperspektivet kan stärkas ytterligare Förutom att beskriva hur Försäkringskassan arbetar för att minska oavsiktliga fel från handläggarna eller den sökande, ingår i svaret på detta regeringsuppdrag att beskriva vilka behov myndigheten ser av att stärka kontrollperspektivet i den ordinarie handläggningen och hur vi arbetar med det. I handläggningen av ärenden utförs som tidigare nämnts en mängd olika kontroller. Principen är att Försäkringskassan fastställer hur rätten till en förmån ska utredas, vilken information som ska hämtas in och i vilken ordning detta ska ske i samband med att en förmåns process tas fram. Försäkringskassan har, som vi tidigare nämnt, genom kontrollpolicyn definierat vad kontroll är och fått en tydligare helhetsbild av de kontroller som görs i de större förmånerna genom att ha kartlagt de större förmånernas kontrollstrukturer. Genom kontrollstrukturerna har Försäkringskassans riskhantering avseende felaktiga utbetalningar utvecklats för att säkerställa att betydande risker hanteras mer effektivt, men det finns fortfarande en utmaning och utvecklingspotential i att säkerställa att kontrollerna i handläggningen är väldimensionerade och effektiva. 5 Fortsatt implementering av kontrollpolicyn Försäkringskassan vidtar nu åtgärder för att fullt ut implementera kontrollpolicyn i verksamhetsutvecklingen och handläggningsprocesserna. Vi konkretiserar exempelvis vad kontrollpolicyn innebär när handläggningen ska automatiseras genom en lösningsarkitektur för kontroll, som vi beskriver kortfattat på s. 15f. Men det återstår fortfarande en del arbete innan kontrollpolicyn fullt ut är implementerad. Implementeringen kommer i vissa fall innebära ett perspektivskifte, och det kan krävas vissa kulturförändringar för att kontrollperspektivet i större utsträckning ska betraktas som en naturlig del av Försäkringskassans samtliga processer. Ett viktigt led i utvecklingen är att säkerställa att Försäkringskassans riskanalyser används och får en tydlig plats i verksamhetsutvecklingen och framtagandet av handläggningsprocesser. Riskhanteringsarbetet har gått framåt under de senaste åren, men det finns fortfarande behov att fördjupa och anpassa analyserna till sammanhanget de ska användas i. Idag har till exempel Försäkringskassan en bra metod för att identifiera risker i befintliga handläggningsprocesser, men kan ytterligare stärka riskperspektivet när det sker genomgripande revideringar av processer eller när helt nya processer tas fram. Information en nyckelfaktor Vilken information vi har tillgång till, vilken kvalitet den håller och hur vi använder den är en nyckelfaktor både när det handlar om kontrollperspektivet i handläggningen och när det handlar om smarta kontrollsystem. 5 Jfr Statskontoret 2010:9, Försäkringskassans kontrollarbete: drivkrafter och dimensionering

13 12 (29) I vilken utsträckning de kontroller som görs i handläggningen kan förhindra eller upptäcka fel beror till stor del på vilken information som finns tillgänglig under handläggningen. I vissa fall är förutsättningarna för kontroller mycket goda, det gäller till exempel när rätten till en förmån bygger på uppgifter om vårdnad av barn. Dessa uppgifter har en hög tillförlighet och finns tillgängliga i Försäkringskassans interna system. Prövningen av rätten till ersättning kan i andra fall vara mer komplex om den bygger på uppgifter som inte finns tillgängliga i myndighetens egna system, uppgifter som är svåra att bekräfta eller innehåller manuella moment och bedömningar som på olika sätt ökar sannolikheten för fel. Det bästa är om Försäkringskassan snabbt kan få tillgång till så uppdaterad och säker information som möjligt. Idag finns det ett relativt väl utbyggt elektroniskt informationsutbyte mellan Försäkringskassan och andra myndigheter, såsom Skatteverket, Arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Det finns en ambition att ytterligare stärka arbetet med elektroniskt informationsutbyte med andra myndigheter och organisationer, inte minst pådrivet genom att e-delegationen inrättades. Samtidigt som ambitionerna har höjts har ett flertal problem konstaterats. Till exempel har framförts att det finns ett behov av att se över registerförfattningarna som styr lagringen och bearbetning av information och att det finns finansierings- och samordningsproblem; i vissa fall finns nyttan med informationsutbyte hos en myndighet, medan kostnaden finns hos en annan. 6 Som framgick av beskrivningen av de två centrala utvecklingsområdena som identifierats i riskanalyserna för felaktiga utbetalningar är det en utmaning att dra nytta av och använda Försäkringskassans information på ett så effektivt sätt som möjligt i handläggningen. Helhetstänket inom försäkringen och IT-stöden behöver utvecklas och vi behöver öka kunskapen om vad som kännetecknar ärenden där risken för fel är stor och använda denna kunskap på ett systematiskt sätt. Med anledning av dessa utmaningar och för att bl.a. bidra till uppfyllande av visioner och kundlöften så har Försäkringskassan påbörjat arbetet med att modernisera handläggarstödet. Vi utvecklar en ny IT-plattform som ger större möjligheter att i handläggningen ta del av relevant information på ett enklare och smidigare sätt. Ett nytt användargränssnitt för handläggaren utvecklas också för att handläggningen ska bli effektivare, enklare och mer enhetlig. Med anledning av ovan nämnda utmaningar utvecklar vi också smarta kontrollsystem. Mer om detta i nästa avsnitt. 6 Problematiken med externa nyttor har belysts i exempelvis Ekonomistyrningsverket 2011, rapport 2011:11; Riksrevisionen, 2010, rapport 2010:18.

14 13 (29) Smarta kontrollsystem I uppdraget ingår att beskriva hur vi arbetar med att utveckla smarta kontrollsystem. I smarta kontrollsystem använder vi myndighetens information smartare och mer systematiskt för att förebygga och upptäcka fel och att stödja Försäkringskassans inriktning mot att bli en modernare, mer kundorienterad och effektiv myndighet, vars verksamhet präglas av hög kvalitet. Smarta kontrollsystem stödjer automatiska och manuella bedömningar och beslut i det stora flödet av ärenden och kontakter med våra kunder. Dessa bidrar till att Försäkringskassan kan arbeta med rätt kunder/ärenden på rätt sätt och att vi i fler ärenden kan fatta snabba beslut, så att våra kunders vardag blir enklare och tryggare, samtidigt som vi minskar de felaktiga utbetalningarna och särskilt missbruk av socialförsäkringen. Rätt person får rätt ersättning i tid, som det står i regeringens övergripande mål. Som tidigare nämnts är det enligt vår kontrollpolicy mest effektivt att begränsa riskerna tidigt och kontrollerna bör därför så långt det är möjligt integreras i de ordinarie förmånsprocesserna. Av den anledningen bör också smarta kontrollsystem primärt integreras i den ordinarie handläggningen. Under 2013 har utvecklingen av smarta kontrollsystem tagit fart på allvar inom flera områden, såsom tillfällig föräldrapenning, assistansersättning, tandvård och kontrollutredning. Resultaten har varit lovande (se vidare s. 15f.). Nedan beskrivs hur utvecklingen av detta arbete har intensifierats under Vår bedömning är att det finns stor utvecklingspotential med smarta kontrollsystem. Introduktion till urvalsprofilering och smarta kontrollsystem Försäkringskassan utvecklas som sagt bland annat mot ökad differentiering och kundanpassning. Som ett led i detta analyserar Försäkringskassan, liksom framgångsrika företag och myndigheter, mönster och samband i sina kunddata. När andra aktörer analyserar sina data för att exempelvis bedöma vilken kreditrisk det skulle innebära att låna ut pengar till en potentiell kund, eller hur sannolikt det är att en kund kommer att tacka ja till ett riktat köperbjudande, så handlar det för oss om att analysera vår information för att bedöma kundernas behov samt risker för felaktiga beslut och systematiskt utnyttjande av socialförsäkringen, i det stora flödet av ärenden och kontakter med våra kunder. Som en del i detta arbete utvecklar vi analytiska modeller/urvalsprofiler. Urvalsprofiler varierar i komplexitet och väger på olika sätt samman indikatorer som bygger på elektroniskt lagrad information som finns tillgänglig i våra interna system. Målsättningen är att indikatorerna vägs samman så att exempelvis ärenden med hög risk kan särskiljas från ärenden med låg risk. En urvalsprofil kan vara olika komplex i form av metod (enkla logiska villkor komplexa statistiska modeller) och mängden information som den bygger på

15 14 (29) (en uppgift i aktuellt ärende sammanvägning av indikatorer från aktuellt ärende, kundens socialförsäkringshistorik samt information om kundens nätverk, såsom assistansbolagets samlade verksamhet). Prediktiv analys Den metodik som har störst potential att använda myndighetens information och ackumulerade kunskap på ett träffsäkert sätt är prediktiv analys. Det är en väletablerad metodik inom exempelvis kreditriskbedömningar och för att optimera marknadsföringskampanjer. På Försäkringskassan analyserar vi exempelvis utfallet av genomförda kontroller för att studera vad som kännetecknar de ansökningar som varit felaktiga. Vi beräknar potentiella riskindikatorer/prediktorer som beskriver exempelvis innehållet i ansökningen och kundens historiska ersättningsmönster och kombinerar dessa med data från utfallet av de kontrollerade ansökningarna. Vi använder statistisk modellering och data mining-algoritmer för att systematiskt testa vilka av de potentiella riskindikatorerna som tillsammans bäst kan särskilja ärenden med hög risk från ärenden med låg risk. De prediktiva modellerna används sedan för att göra förutsägelser om framtiden eller andra okända händelser, exempelvis för att uppskatta sannolikheten för fel i nya ansökningar. Kundbehov inte bara fel och missbruk Inte bara fel och missbruk står i fokus i Försäkringskassans arbete med urvalsprofilering. Vi står också inför att utveckla urvals-/behovsprofiler som identifierar kunder som har behov av olika slags stöd och insatser från oss. Det kan handla om att ta hänsyn till både kvantitativ och kvalitativ information om kundens unika aktuella situation samt unika historiska uttagsmönster, uttryckta behov och annan slags interaktion med oss. Man kan kalla det mikrosegmentering och detta utgör ett viktigt komplement till den kundsegmentering som innebär att individer som har liknande behov av socialförsäkringen och behov av Försäkringskassans stöd, insatser och tjänster grupperas. Det relaterar särskilt till Försäkringskassans kvalitetsdefinition som framhåller betydelsen av att, inom ramen för en korrekt tillämpning av gällande lagstiftning, möta kundens behov och överträffa förväntningarna på service, bemötande och kompetens. Byggstenar i smarta kontrollsystem Försäkringskassans arbete med att utveckla smarta kontrollsystem förutsätter att flera byggstenar läggs på plats. Nedan beskrivs hur vi arbetar med detta. Integrerad del av vår riskhantering Det är helt avgörande att utvecklingen av smarta kontrollsystem är en integrerad del av vår riskhantering avseende felaktiga utbetalningar och utgår från framtagna kontrollstrukturer. Utmaningen i detta utvecklingsskede är att identifiera för vilka risker utveckling av smarta kontroller är mest prioriterad, dvs. där smarta kontroller kan göra störst nytta. Det innebär också att vi måste ha ett kritiskt förhållningssätt till de kontroller vi gör i dag och ständigt identifiera när våra risker för felaktiga utbetalningar primärt kan begränsas genom förebyggande och förhindrande åtgärder.

16 15 (29) En teknisk möjliggörare - Ramverk för bedömning av kundbehov och risk Inom kort påbörjas utvecklingen av den tekniska möjliggöraren Ramverk för bedömning av kundbehov och risk för att urvalsprofiler ska kunna implementeras i handläggningen. Ramverket blir ett slags differentieringsmotor som kan användas för att anpassa hanteringen av initierade, pågående och avslutade ärenden och andra kundkontakter. Det handlar om att knyta samman analysverktyg, relevanta informationskällor och ärendehanteringssystem. Informationsförsörjning Utan relevant information inga smarta kontrollsystem. Försäkringskassan arbetar kontinuerligt med att säkerställa att intern information görs tillgänglig för bl.a. analys och produktionsstyrning. Samtidigt som vi börjar använda denna information i större utsträckning för att anpassa vår hantering av inkomna ärenden, ställer detta höga krav på att informationen håller hög kvalitet och uppdateras tillräckligt ofta. På samma sätt ökar detta behoven av att information från kund, partner, etc. tolkas (vid behov) och lagras digitalt. 7 Ny lagstiftning inom personlig assistans, som trädde i kraft 2013, har bl.a. gett oss möjligheter att utöka informationsutbytet med andra myndigheter och därmed att mer effektivt förebygga och upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom området. Det finns sannolikt också stor potential med ett vidareutvecklat informationsutbyte vad gäller exempelvis information om företag som är verksamma inom välfärdssektorn. Försäkringskassan betalar ut omfattande medel direkt eller indirekt till företag och ser ett behov av att ytterligare utveckla riskbedömningarna avseende dessa utbetalningar. Information om myndighetens utbetalningar kan också bidra till att säkra att utbetalningar från det offentliga tas upp för beskattning. I sammanhanget kan också nämnas att vi ser mycket positivt på möjligheten att övergå till månatliga uppgifter om inkomst för våra kunder. Det kan innebära stora förenklingar för våra kunder och leda till snabbare och mer korrekta beslut inom många förmåner. Smarta kontroller och stärkt kontrollperspektiv inom alla slags handläggningsprocesser Automatisering av handläggningsprocesser innebär, som vi tidigare nämnt, ett bättre stöd i beräkningar, beslut, m.m. och bidrar till att oavsiktliga fel från myndigheten minskar. I en automatiserad process fattas också maskinella beslut i en betydande andel av ärendena och i dessa ärenden genomförs inga manuella kontroller. I denna typ av ärenden finns risk för att fel i informationen från kunden inte uppmärksammas och rättas. För att stärka kontrollperspektivet i automatiserade processer och för att stödja en hög automatiseringsgrad till en acceptabel risknivå har Försäkringskassan 7 Erfarenheter från assistansprojektet visade att vital information från exempelvis tidrapporterna inte lagrats digitalt, vilket avsevärt försvårade arbetet med att upptäcka misstänkta bidragsbrott. I det pågående utvecklingsprojektet inom assistansersättningen digitaliseras bl.a. denna information.

17 16 (29) tagit fram en lösningsarkitektur för kontroll. Den är också en del av konkretiseringen och införandet av kontrollpolicyn. Lösningsarkitekturen betonar vikten av ett riskbaserat arbetssätt som identifierar effektiva åtgärder som hanterar orsakerna till felen, samt att förebygga och förhindra risker så långt det är möjligt. Det är dock sällan möjligt att förebygga och förhindra risker helt. Enligt lösningsarkitekturen sker då det upptäckande kontrollarbetet genom urvalsprofiler som väljer ut vilka ärenden som behöver hanteras av handläggare. Även i manuella processer kan betydande vinster göras genom att differentiera ärenden utifrån exempelvis risken för felaktiga beslut. När Ramverket för bedömning av kundbehov och risk är utvecklat kan träffsäkra urvalsprofiler appliceras i väl valda punkter i handläggningskedjan och handläggningen kan anpassas utifrån urvalsprofilernas risk- och behovsbedömningar. Pågående utvecklingen av smarta kontrollsystem Utvecklingen av smarta kontrollsystem har startat på allvar inom flera förmåner under året, varav nedanstående är de viktigaste. Tillfällig föräldrapenning Med anledning av avskaffandet av frånvarointyget från förskola/skola, har regeringen bett Försäkringskassan redovisa en plan för vilka åtgärder myndigheten vidtar för att förhindra fel och missbruk inom tillfällig föräldrapenning. Vi har i tidigare svar till regeringen informerat om att vi avsett att använda statistiska metoder (prediktiva modeller) för att utveckla urvalsprofiler som särskiljer ärenden med hög risk från de med låg risk. Vår ambition var att utveckla en träffsäker kontroll som i huvudsak fokuserar på att tidigt upptäcka omfattande fel, särskilt avsiktliga fel, och att förebygga kommande fel. Under året utvecklade vi ett antal prediktiva modeller som användes för att göra urval till en s.k. smart pilotkontroll som genomfördes under tertial 3. Vi utvecklade separata modeller för att bedöma sannolikheten för fel (utifrån genomförda slumpmässiga kontroller) och för att göra individprognoser om kommande TFP-uttag de närmsta tre åren. Prediktionerna från de olika modellerna vägdes samman utifrån det nämnda syftet. Utvärderingsresultaten, som redovisas i separat rapport, visar att modellerna med god träffsäkerhet kunde identifiera ärenden med hög risk. Vi kommer därför, från tertial , att införa dessa smarta kontroller i större skala och förskjuta tyngdpunkten i våra kontroller inom TFP från botten till toppen på compliancepyramiden (se figur 1). 8 Assistansersättning Försäkringskassan har sedan ett par år riktat betydande insatser mot felaktiga utbetalningar och systematiskt utnyttjande inom assistansersättning. Detta arbete beskrivs utförligt på sidorna 25f. 8 Planen är att slumpmässiga kontroller fortsatt utgör en mindre del av kontrollen för att bland annat säkerställa att urvalsprofilerna kontinuerligt kan finjusteras utifrån att kundernas beteenden ändras och att myndighetens kunskap ökar.

18 17 (29) Inom utvecklingsprojektet Assistansersättning Nytt IT-stöd finns ett stort fokus på att minska de felaktiga utbetalningarna. Inom ramen för detta projekt utvecklar vi riskprofiler som bedömer risken för att redovisad assistans inte är utförd. Riskprofilerna får anses vara avancerade då de väger samman relativt mycket information om flera olika slags aktörer för att få en så rik och sammanvägd riskbild som möjligt. Målsättningen är att bland all inkommen redovisning tidigt upptäcka och förebygga systematiskt utnyttjande av förmånen. Det utökade informationsutbytet bidrar i hög grad till detta. Riskprofilerna kommer att testas i mindre skala under 2014, utifrån den information som då finns tillgänglig. Fullskalig implementering planeras hösten Riktade kontroller för att upptäcka systematiska bidragsbrott Sedan hösten 2013 bedriver Försäkringskassan ett analys- och utvecklingsarbete med syfte att beskriva och mer effektivt upptäcka olika typer av systematiska bidragsbrott. Det handlar om brott som kräver ett aktörs- och nätverksperspektiv för att upptäcka och hantera brott där man måste beakta flera personer, en persons totala beteende över tid och mellan flera försäkringar, eller hur relationerna ser ut mellan olika aktörer. Ambitionen är att utveckla träffsäkra, primärt generella, riskprofiler som upptäcker riskbeteenden oavsett vilken eller vilka förmåner man försöker utnyttja. Avsikten är att dessa profiler också ska kunna anpassas efterhand utifrån hur de som systematiskt utnyttjar socialförsäkringen förändrar sitt beteende. Detta kräver förstås ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Tandvård De totala utbetalningarna från tandvårdsstödet har sedan lagändringen 2008 legat på cirka fem miljarder kronor årligen. Försäkringskassan återkrävde 2012 cirka 31 miljoner kr som resultat av efterhandskontroller och kontrollutredningar. Vi kan konstatera att en hög andel av de upptäckta felen är koncentrerade till relativt liten andel av mottagningarna. I likhet med ISF 9 har vi tagit fram indikatorer på avvikande mönster. Dessa har vägts samman och poängsatts i en urvalsprofil som kommer att testas, finjusteras och om resultaten är goda implementeras i större skala under Vidare kan regeringens uppdrag att genomföra en bred kontroll för att bl.a. undersöka omfattningen av och karaktären på felen inom området väntas ge data från genomförda kontroller som ger tidigare oöverträffade möjligheter att utveckla både vår riskhantering och möjligheter att rikta kontrollerna mot hög risk. 9 Inspektionen för socialförsäkringen: Kontrollen av tandvårdsstödet (Rapport 2011:18).

19 18 (29) Kommande utveckling Försäkringskassan planerar också att utveckla smarta kontrollsystem inom flera nya områden under Vi bedömer att potentialen är stor och att detta arbete kan ge ett viktigt bidrag till att myndighetens samlade kontroller blir mer effektiva och väldimensionerade. Utmaningarna ligger främst i tekniska möjligheter (tillämpning inom många områden förutsätter det tekniska ramverket) och möjligheten att avsätta analys- och verksamhetsutvecklingsresurser i arbetet.

20 19 (29) Myndighetens arbete med att utreda misstänkta bidragsbrott Tidigare i denna rapport har Försäkringskassans förebyggande arbete för att säkerställa rätt beslut och utbetalning beskrivits. I den här delen beskrivs vårt arbete för att motverka bidragsbrott. Arbetet är en förhållandevis liten del av Försäkringskassan verksamhet, men är viktigt ur ett förtroende- och rättsäkerhetsperspektiv. Under året har Försäkringskassan haft ungefär 150 medarbetare som arbetat med kontrollutredning. Resultat av avslutade kontrollutredningar En utredning om misstänkt bidragsbrott startas genom en anmälan från allmänheten, en impuls från en förmånshandläggare eller genom underrättelse från annan myndighet. Som vi tidigare nämnt i rapporten så genomförs årligen särskilda riktade insatser. Dessa varierar över tid och tas fram genom en gemensam riskanalys med respektive förmånsslag. Antalet avslutade kontrollutredningar uppgick under året till cirka , vilket är en ökning från föregående år. En bidragande orsak till ökningen är det pågående kontrollprojektet inom assistansersättningen, där man avslutat fler utredningar under 2013 än under föregående år. En mer utförlig redogörelse om assistansprojektet finns på sidorna Tabell 1 Antal avslutade kontrollutredningar Kvinnor Män Totalt Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga kontrollutredningar. Återkrav och besparingsbelopp Under 2013 upptäcktes felaktiga utbetalningar i kontrollutredningar. 10 Det innebär att något fler ärenden, drygt 90 stycken, ledde till återkrav än under föregående år. Det totala beloppet för de upptäckta felaktiga utbetalningarna under 2013 var cirka 317 miljoner kronor vilket är 33 miljoner kronor mer än föregående år. Det är främst inom assistansersättningen som de upptäckta felutbetalningarna har ökat. Förmånerna sjukersättning, aktivitetsersättning, sjukpenning, assistansersättning, föräldrapenning och barnbidrag stod för drygt tre fjärdedelar av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar. Medianen för samtliga återkrav efter en kontrollutredning var under 2013 ungefär kronor. 10 Detta avser samtliga kontrollutredningar där man antingen ställt ett återkrav eller begärt skadestånd.

21 20 (29) Många kontrollutredningar leder till att ersättning betalas ut med ett lägre belopp eller helt dras in. Under 2013 ledde utredningar till avslag, minskning eller beslut om att ersättningen skulle upphöra. Beloppen som kunde ha betalats ut felaktigt bedömdes uppgå till cirka 736 miljoner kronor. Försäkringskassan benämner detta belopp som besparingsbelopp. 11 Besparingsbeloppet har ökat med 11,2 miljoner kronor jämfört med Tabell 2 Felaktiga utbetalningar som lett till återkrav eller skadestånd samt besparingsbelopp vid kontrollutredningar, miljoner kronor Felaktig utbetalning Besparingsbelopp Felaktig utbetalning Besparingsbelopp Felaktig utbetalning Besparingsbelopp Kvinna 128,6 423,2 125,6 411,8 145,0 458,4 Man 150,3 300,7 146,7 306,2 161,7 274,5 Totalt 282,3 726,7 284,2 724,3 316,7 735,5 Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga utredningar. Storleken på det felaktigt utbetalade beloppet och besparingsbelopp varierar beroende på vilken förmån det gäller. Eftersom det finns skillnader i vilken mån kvinnor och män är mottagare till förmånerna uppstår också skillnader mellan könen när det gäller storleken på det felaktigt utbetalade beloppet. Ärenden med sjukersättning, aktivitetsersättning, sjukpenning samt assistansersättning genererar höga belopp när det gäller felaktiga utbetalningar, och män står för en större andel av dessa. Vad gäller bostadsbidrag, underhållsstöd och barnbidrag står kvinnor för en betydande andel av dessa ärenden. För underhållsstöd och barnbidrag beräknas besparingsbeloppet till och med då barnet fyllt 18 år vilket medför att beloppen kan bli relativt höga i dessa ärenden. Fortsatt ökad åtgärdsfrekvens Under 2013 vidtog Försäkringskassan en åtgärd i kontrollutredningar. Med åtgärd avses att en kontrollutredning lett till beslut om avregistrering, avslag, ersättning upphör, minskad ersättning, återkrav, skadestånd, impuls till annan myndighet eller en kombination av dessa. Resultatet ger en åtgärdsfrekvens på drygt 28 procent i förhållande till samtliga avslutade kontrollutredningar. Jämfört med 2012 är detta en ökning med 1,5 procentenheter, vilket visar på en positiv utveckling ur ett effektivitetsperspektiv. De mest förekommande åtgärderna som Försäkringskassans kontrollutredningsverksamhet beslutar om är att stoppa eller minska pågående ersättning samt att besluta om återkrav. Under 2013 har kontrollutredningsenheterna även avregistrerat personer från socialförsäkringen i 126 utredningar. I nästan samtliga fall har personen flyttat från Sverige utan att anmäla detta till Försäkringskassan. 11 Besparingsbeloppet är en bedömning av hur mycket ersättning som skulle ha gått ut felaktigt om ersättningen inte hade avslagits, satts ned eller stoppats. Besparingsbeloppet beräknas utifrån för hur lång tid kunden skulle ha fått den aktuella förmånen om den inte hade stoppats. Om det belopp som kunden skulle ha fått inte är känt används ett schablonbelopp som grund för beräkningen. Det innebär att tidsbegränsade ersättningar beräknas på den tid som det är kvar av den beviljade tiden, om den inte hade stoppats.

22 21 (29) Tabell 3 Åtgärdsfrekvens (kontrollärenden med en åtgärd) Kvinnor Män Totalt Andel 23,5 % 26,8 % 28,3 % Uppgift om kön saknas i ett fåtal fall (exempelvis p.g.a. att personen i fråga har skyddade personuppgifter), men i totalsiffran ingår samtliga kontrollutredningar. Avslut utan åtgärd Av de återstående kontrollutredningar som inte lett till någon åtgärd har det i de flesta fallen konstaterats att personen haft rätt till ersättning. I ärenden har dock personen i fråga inte haft någon ersättning och i 176 fall har utredaren inte lyckats identifiera vem impulsen avser. Det misstänkta brottet hade hunnit preskriberas 12 i 58 utredningar och avskrevs av den orsaken. Inkomna impulser till kontrollutredning En impuls är en inkommen handling till Försäkringskassan med information som blir föremål för en kontrollutredning. Under 2013 tog Försäkringskassan emot impulser till kontrollutredning. Diagram 1 Antal inkomna impulser till kontrollutredning Myndighetsimpulser Myndighetsimpulser innehåller ofta verifierade uppgifter och beslut som redan vunnit laga kraft vilket generellt sett genererar en relativt hög åtgärdsfrekvens, 41 procent. Under 2013 fick Försäkringskassan impulser till kontrollutredning från andra myndigheter vilket är en ökning med drygt 200 impulser. Det är främst kommunerna och A-kassorna som ökat antalet myndighetsimpulser. Tillsammans stod de för drygt hälften av alla myndighetsimpulser till vår kontrollverksamhet under Den högsta åtgärdsfrekvensen har just A-kassorna där nästan hälften, 48 procent, av alla impulser leder till någon form av åtgärd hos Försäkringskassan. 12 Försäkringskassan beslutar om återkrav tio år tillbaka i tiden enligt socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott

Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott 1 (30) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott Uppdraget Regeringen har genom regleringsbreven

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott

Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och att motverka bidragsbrott SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2015-02-17 Dnr 003421-2014 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Särskild redovisning av arbetet med att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar November 2007 En helhetsbedömning har eftersträvats Delegationen mot felaktiga

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen

Läs mer

Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet

Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utvecklingen av Försäkringskassans samlade effektivitet Försäkringskassan har fått i uppdrag av

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Sammanfattning Delegationen mot felaktiga utbetalningar inrättades hösten 2005. Syftet med delegationen har varit att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I arbetet har deltagit

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Kommittédirektiv. Bidragsspärr. Dir. 2007:176. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007.

Kommittédirektiv. Bidragsspärr. Dir. 2007:176. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007. Kommittédirektiv Bidragsspärr Dir. 2007:176 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga om det är lämpligt att införa en ny konsekvens

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Wimi FK90005_012_G REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Enligt regleringsbrevet för 2013

Läs mer

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-31 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägerstens-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2017-06-15

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

Datum HK (4100) Dnr

Datum HK (4100) Dnr Wimi 2005 FK90010_003_G Datum 1 (5) Plan för efterhandskontroller gällande det statliga tandvårdsstödet för år 2012 1. Inriktning för efterhandskontrollerna Syftet med efterhandskontrollerna är att utreda

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

Revisionsrapport. Brister i den interna styrningen och kontrollen vid Försäkringskassan samt årsredovisning Inledning och sammanfattning

Revisionsrapport. Brister i den interna styrningen och kontrollen vid Försäkringskassan samt årsredovisning Inledning och sammanfattning Revisionsrapport Försäkringskassan 103 51 Stockholm Datum Dnr 2009-03-23 32-2008-0552 Brister i den interna styrningen och kontrollen vid Försäkringskassan samt årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat

Läs mer

2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN

2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN 2006:4 Kontroll av skenseparationer ISSN 1653-3259 Redovisar 2006:4 Bakgrund och syfte För tilltron till socialförsäkringen är det viktigt att skydda försäkringar och bidrag mot fusk. Riksdagen och regeringen

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Försäkringskassans kontrollarbete

Försäkringskassans kontrollarbete 2010:9 Försäkringskassans kontrollarbete drivkrafter och dimensionering MISSIV DATUM DIARIENR 2010-03-30 2009/131-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2009-05-20 S2009/4235/SF (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav VÄGLEDNING 2005:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen Vägledning från FUT-delegationen Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen vägledning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Förstärkt samverkan för att förhindra felaktiga utbetalningar

Förstärkt samverkan för att förhindra felaktiga utbetalningar 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Förstärkt samverkan för att förhindra felaktiga utbetalningar Sammanfattning Samverkan mellan Försäkringskassan, övriga bidragsutbetalande myndigheter, Skatteverket,

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:51

Regeringens skrivelse 2016/17:51 Regeringens skrivelse 2016/17:51 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 december

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Beslut Diarienr 2011-04-01 1523-2010 Försäkringskassan Klara Västra kyrkogata 11 103 51 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Försäkringskassans. personregister

Försäkringskassans. personregister Försäkringskassans personregister Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Återrapportering av arbetet med att följa internationella ärenden

Återrapportering av arbetet med att följa internationella ärenden 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av arbetet med att följa internationella ärenden Uppdrag Regeringen har givit Försäkringskassan i uppdrag att redogöra för de ändringar som hitintills

Läs mer

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regeringsbeslut I 15 Finansdepartementet 2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1 Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regleringsbrev för budgetåret avseende Skatteverket

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare 1 (7) Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga er till arbetsgivare Uppdraget Försäkringskassan ska återrapportera de er som olika grupper arbetsgivare har inrapporterat

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson KS och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18)

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18) 1 (18) Frågeställningar Nedanstående frågeställningar har bedömts som huvudintressenternas (EU, Regeringskansliet och Försäkringskassan) behov inom ramen för uppdraget. Försäkringskassans behov av försäkringsstatistik

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Rutiner vid polisanmälningar

Rutiner vid polisanmälningar Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

RiR 2011:20. Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

RiR 2011:20. Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? ISBN 978 91 7086 259 5 RiR 2011:20 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2011 Till riksdagen Datum: 2011-05-13 Dnr: 31-2010-0844 RiR: 2011:20 Härmed

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 (8) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) Sammanfattning Försäkringskassan har tagit del av promemorian och lämnar nedan synpunkter samt förslag till bestämmelser.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46)

Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro - Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet (SOU 2015:46) Socialdepartementets dnr S2015/3232/SF Sammanfattning I syfte att

Läs mer

Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg (dnr S2013/4268/FST)

Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg (dnr S2013/4268/FST) REMISSYTTRANDE Datum Vår beteckning 2013-07-04 Dnr 029918-2013 1 (8) Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Barnbidrag 2015 SO0213

Barnbidrag 2015 SO0213 2016-03-18 1(8) Barnbidrag 2015 SO0213 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 INTERN STYRNING OCH KONTROLL PLANERING OCH GENOMFÖRDA INSATSER 2014-05-15 Sida: 3 av 38 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2014-05-15 kontroll planering och Arbetsförmedlingen

Läs mer