Sammanfattning förbättringsarbeten
|
|
- Carina Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer om teamens arbeten se kontaktperson respektive förbättringsarbete nedan. Förbättringsprogram 4 Sammanhållen vårdkedja för patienter med medicinsk njursjukdom på en enda vårdenhet. Njursviktsmottagningen Västerviks sjukhus Kontaktperson: Sofia Holtsäter Syftet med förbättringsarbetet är att få en sammanhållen vårdkedja för patienter med medicinsk njursjukdom på en enda vårdenhet. Då denna patientgrupp är stor, har vi valt att sätta upp delmål. Vi började då med att fokusera på de transplanterade patienterna då detta är en stabil och begränsad grupp. Vi började med att mäta antal läkarbesök för denna patientgrupp per år samt hur många transplanterade som fanns på varje enhet. Den första förändringen innebar att vi erbjöd de transplanterade patienterna sjuksköterskebesök varvat med läkarbesök samt ändrade en del rutiner kring bokning och remisshantering. Resultatet blev, utöver förväntade resultat, överraskande positivt då vi kunde se att väntelistan för andra patientgrupper kortades på medicinmottagningen. Optimering av utredning och behandling för patienter med inkontinens och att
2 följa förbrukning av inkontinensskydd. Primärvården Landstinget i Kalmar län Kontaktperson: Marita Palm Ankarman Syftet med förbättringsarbetet var att optimera utredningen och behandlingen för patienter med inkontinens samt att följa förbrukningen av inkontinensskydd. Gruppen består av fem distriktssköterskor och två distriktsläkare utspridda på fem Hälsocentraler i norra länsdelen. Vi kom fram till att vi behövde göra en hel del baslinje mätningar för att närmare belysa det vi uppfattade som problem. Mätningarna visade på ett stort utbildningsbehov om inkontinens bland medarbetarna på Hälsocentralen. Vi fann också att endast en knapp fjärdedel av de som fick inkontinensskydd förskrivna var tillfredsställande utredda. Vi har testat ett utbildningssätt på två Hälsocentraler men nya mätningar har dock visat att mer riktad utbildning behövs. Undersöka hur tillgängligheten och bemötandet uppfattas av våra patienter. Psykiatriska mottagningen, Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Pia Nyberg, Gunilla Magnusson, Elselott Hansson Vi i förbättringsteamet har undersökt hur vår tillgänglighet uppfattas av patienter och om vi behöver förändra/förbättra/förnya våra rutiner. Vi har mätt hur telefontiden till behandlarna utnyttjas och kommit fram till förbättringar utifrån mätresultat. För att undersöka vår tillgänglighet och vårt bemötande har en patientenkät delats ut i 200 ex. Denna patientenkät har resulterat i att vi har beslutat att införa Mina vårdkontakter för ökad tillgänglighet på nätet.
3 Förbättra flödet för kvinnor som har utvecklat kostbehandlad graviditetsdiabetes så att de ska kunna utredas, behandlas och följas upp på barnmorskemottagningarna på hemorten. MHV Norra Kalmar län Kontaktperson: Maria Engman Kvinnor med kostbehandlad graviditetsdiabetes (GDM) har tidigare handlagts på förlossningsavdelningen i Västervik. För gravida kvinnor boende i Oskarshamn, Hultsfred och Vimmerby kommuner har detta inneburit långa resvägar. Syftet med förbättringsarbetet har varit en decentralisering av omhändertagandet till hemortens barnmorskemottagningar. Genom journalgenomgång och telefonintervjuer med kvinnor som utvecklat en kostbehandlad graviditetsdiabetes och som har förlösts under 2008 fick man fram ett resultat. Av kvinnor som haft GDM 2008 ville 83% hellre bli omhändertagna på hemorten. Kvinnor som haft GDM 2008 (n=18) hade varit på 66 (medel 3,7) läkarbesök under graviditeten enbart för sin graviditetsdiabetes. Uppföljningsprogram inom primärvården efter graviditeten saknas ofta och en minoritet hade varit på uppföljning efter graviditeten trots att hälften av dessa kvinnorfår diabetes under sin livstid. En ny handläggningsmodellen har utarbetats med start under oktober Denna mdell beräknas medföra färre specialistläkarbesök tillmhv. Uppföljning av kvinnor som haft GDM innebär en möjlighet till riktad primär prevention.
4 Att optimera och standardisera det pre- per- och postoperativa omhändertagandet av de patienter som opereras med cholecystektomi på Oskarshamns Sjukhus. Akutkliniken Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Annica Claesson Vår erfarenhet på uppvakningsavdelningen (UVA) var att de patienter som opererades med cholecystektomi hade relativt stora besvär postoperativt med både illamående och smärta. Vårt syfte med förbättringsarbetet var att optimera och standardisera pre- per- och postoperativt omhändertagande för våra patienter som opererades med cholecystektomi. Resultatet visade att fler patienter fick premedicinering, vid optimal tidpunkt och att premedicineringen blev mer standardiserad. Majoriteten av våra patienter fick profylax mot illamående. En ökning av antalet gånger som patienterna fick VAS-skatta sin smärta, kan ses både på UVA och på kirurgavdelningen. Fler patienter har fått något att dricka på UVA. Registrering av blodtryck, längd och vikt i den perioperativa journalen har ökat markant. En tendens till minskad vårdtid kan ses och antalet övernattare på UVA har minskat något. De postoperativa samtal som testats och de enkäter som patienterna fått besvara visar på mycket nöjda patienter. Att göra KBT-behandling lättillgänglig för människor med ångestsyndrom. Psykmottagningen Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Stefan Fransson
5 Målgruppen för förbättringsarbetet är människor med ångestsyndrom. Lång väntetid, dåligt resursutnyttjande och otydligheter i patientflödet är huvudorsaker till förbättringsarbetet, som har två huvudsakliga målsättningar: 1, Tid till bedömningssamtal för ställningstagande till huruvida kognitiv beteendeterapi (KBT) ska igångsättas eller ej ska erbjudas till patienten inom två veckor från det attremissen mottagits. 2, Om KBT-behandling är aktuell ska patienten erbjudas tid för behandling inom 45 dagar. Förändringen, som genomfördes , innebar bland annat att fasta tider avsattes för bedömningssamtal, bättre utnyttjande av personalresurser samt tydliggörande av patientflödet. Förbättringsarbetet pågår sedan mars 2009 och utvärderas juni Hittills har målen uppnåtts fullt ut. Ett tydligt utredningsflöde för ett lika bemötande av vuxna personer med neuropsykiatrisk frågeställning och även en tydlighet i avslutad utredning. Psyk Rehab, Oskarshamns sjukhus Kontaktperson: Birgit Nauclér Personer med neuropsykiatrisk problematik har under senare år blivit en allt störregrupp inom vuxenpsykiatrin. Därmed har behovet av multidisciplinära utredningar ökat. Utredningarna var lite otydliga med olika långa väntetider till olika professioner och vår intention var att göra ett tydligt utredningsflöde. Vårt mål är att alla patienter skall erbjudas en strukturerad bedömning och utredning som är lika för alla. Vi har i vårt arbete mätt remissinflöde, teamnärvaro samt granskat tidigare utredningar. Ett resultat av detta har varit att vi utformat en checklista för utredningar. Vi har även fått en tydligare bild av vårt remissinflöde.
6 Bättre munvård på avdelning 15. Strokeenheten, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Anna Wångelid, Britt Carlsson Vi i munvårdsteamet hade en upplevelse av att munvården behövde förbättras på avdelningen, därför startade vi detta projekt. När det sedan visade sig att över hälften hade infektioner i munhålan insåg vi att detta var ett problem. I och med att problemet lyfts fram på avdelningen och vi börjat arbeta med det har infektionerna sparsamt börjat minska. Det vi vet idag är att många patienter redan vid inläggning har infektioner i munhålan eftersom vi nu inspektera munhålan redan första dagen. Ökad patientsäkerhet genom att förändra arbetssättet. Kirurgavdelning 1, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Sara Fäldt Vårt syfte ökad patientsäkerhet ville vi uppnå genom ett förändrat arbetssätt. Genom olika mätningar har det konstaterats att både sjuksköterskan och undersköterskan bli avbrutna i sitt arbete. Utifrån detta har ett nytt arbetssätt tagits fram med målet att samarbetet och kommunikationen mellan sjuksköterska och undersköterska ska förbättras och störningsmomenten minska. Mätningar gjorda efter förändringen visar på förbättring.
7 Uppdatering av våra kallelser. Patienterna ska känna sig trygga och välinformerade inför besöket hos oss. Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Solweig Johnsson Våra kallelser är gamla och ser tråkiga ut. I texten tilltalas patienten med Ni och patienterna uppmanas att uppge sina mediciner vilket vi i många fall inte alls behöver ha uppgift om. Vi får även en mängd olika frågor allt från vägbeskrivning till hur undersökningen går till. Målet är att minska antalet telefonsamtal med frågor inför undersökningen och ta bort onödig information. Vi vill ha en ny kallelse som ser modernare ut, är tydlig och enhetlig. Den ska också följa landstingets regler och riktlinjer för hur en kallelse ska se ut och även ge rätt och lagom mycket information till patienten. Förändra, förnya och effektivisera läkarsekreterargruppens arbetssätt genom ett flexibelt tänkande där man utgår från verksamhetens efterfrågan och behov. Ortopedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar län Kontaktperson: Barbro Jenssen Nilsson Vårt förbättringsarbete grundar sig på sekreterargruppen som helhet. Eftersom diktatskrivningen på mottagningen ständigt haft en tendens att skjuta i höjden så valde vi att fokusera på just det. Hösten 2008 hade vi ca oskrivna diktat men det berodde med största sannolikhet på extremt hög frånvaro (sjukdom/ledigheter) samtidigt som det gjordes en rejäl satsning av mottagningsbesök p g a vårdgarantin. Målet är att hålla diktaten i balans,
8 att inte ha mer än ca 50 oskrivna diktat dagligen vilket ger en hög patientsäkerhet. Förändringsarbetet innebär exempelvis omflyttning av sekreterare, att avdelningssekreterarna övertar hanteringen av journalkopior och att en aktuell besökslista tas ut på morgonen för att spara tid. Förbättra rutinerna vid CPAP-behandling och på så sätt få en bättre compliance (behandligsföljsamhet). Öron-, näs och halsmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Bertil Gunnarsson Obstruktivt Sömn Apné Syndrom (OSAS) drabbar ca 4 % av kvinnor och 9 % av män i åldern år. Patienter med sömnapnésyndrom drabbas av dagtrötthet, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter. De har ökad risk för högt blodtryck, hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och depression. En behandlingsform för OSAS är övertrycksbehandling via näs eller näs-munmask s.k. CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Behandlingsföljsamheten (compliance) varierar kraftigt mellan olika studier. Compliance är till stor del avhängigt av hur väl man lyckas med utprovningen. Det rent tekniska utförandet av CPAP-behandlingen förbättras ständigt men vi måste bli bättre på utprovning och uppföljning. Målet med förbättringsarbetet är att ha återbesök hos en CPAP-sjuksköterska 1 gång/år. Hitta bra instrument för att mäta compliance. Omfördela befintliga resurser och bli bättre på att utnyttja befintliga lokaler så att fler personer kan arbeta parallellt.
9 Förbättra omhändertagandet för barn med nutritionssvårigheter. HRK Barnhabilitering, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Pelle Baeck, Birgit Karlsson, Berit Högström, Stina Johnsson, Anna Jonsson. Barnhabiliteringen är en specialistresurs som erbjuder barn med varaktiga funktionsnedsättningar, t.ex. utvecklingsstörning och Cerebral Pares, kvalificerat stöd i det vardagliga livet. Bland dessa barn är det vanligt med olika former av ätsvårigheter. Syftet med nutritionsprojektet är att förbättra omhändertagandet av barn med nutritionssvårigheter. Målsättningen har varit att ta fram arbetsredskap för att upptäcka och omhänderta nutritionssvårigheter och att föräldrarnas skattade upplevelser av habiliteringens insatser ska bli mer positiva. Baslinjemätningen visade att det fanns en förbättringspotential. För att tidigt uppmärksamma eventuella nutritionssvårigheter har en skattningsskala utformats och de tidigare befintliga lekobservationerna har kompletterats med en fikastund. Den största förändringen som har genomförts är att en nutritionsmottagning som involverar flera yrkeskategorier har startats upp. Föräldrautbildning har erbjudits och det befintliga habiliteringsprogrammet håller på att revideras. Arbetet med projektet kommer att fortsätta, åtminstone under hela 2010, innan den slutgiltiga utvärderingen kan göras. Förbättring av vårdkedjan i södra Kalmar län för barn med måttlig till svår förvärvad hjärnskada. HRK Barnhabilitering, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Ingrid Hult
10 Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra vårdkedjan så att alla barn i södra Kalmar län som drabbas av måttlig till svår förvärvad hjärnskada skall kunna erbjudas en likvärdig och fullgod rehabilitering. Utifrån studie om frekvensen skadade i storstadsregion, skulle det översatt till invånarantalet i södra Kalmar län kunna röra sig om ca 10 barn/år. Forskning och erfarenhet visar att alla barn som drabbats av måttlig till svår förvärvad hjärnskada riskerar att få kognitiva skador. Till skillnad från vad man tidigare trott så blir de kognitiva skadorna större ju yngre barnet är vid skadetillfället. Efter akutförloppet finns idag ingen organiserad vårdkedja för dessa barn här i södra Kalmar län. Eventuella rehabiliteringsinsatser liksom kontroll av kognitiv förmåga och annan funktionsnivå i efterförloppet avgörs idag av de enskilda vårdgivare familjen möter och inte utifrån fastställt vårdprogram, PM eller liknande (undantag är onkologbarnen där det finns uppföljningsrutiner). Även informationen till föräldrar, barnen själva och berörd skolpersonal är idag bristfällig. Minska postoperativa komplikationer hos buk- tarm och kärlopererade patienter. Kirurgavdelningen 2, Västerviks sjukhus Kontaktperson: Irene Jakobsson Avdelningspersonalen upplevde att patienter som opererats för stora buksamt kärloperationer i större utsträckning än tidigare drabbades av postoperativa sårinfektioner. Personalen upplevde också att andelen återinläggningar för denna patientgrupp ökade. Journaldokumentationen och DRG-kodning av postoperativa sårinfektioner upplevdes bristfällig.
11 En tvärprofessionell arbetsgrupp bildades och mätningar av postoperativa sårinfektioner startades. Vi har genomfört mätningar av postoperativa sårinfektioner och tittar även på vilka kostnader det blir när vi har patienter inneliggande/återinlagda pga postoperativa sårinfektioner. Vi har även utformat en patenientenkät angående preoperativ information och har genomfört två stycken mätningar. Gruppen och personalen på avdelning 2 har framarbetat preoperativa informationsbroschyrer till patienterna, nya nutritionsrutiner, nya preoperativa hygienrutiner, nya såromläggningsrutiner, postoperativ checklista, samt nya riktlinjer angående postoperativ mobilisering. Tillgänglighet 45 dagar till mottagningsbesök för patienter till kirurgmottagningen. Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Martina Holgersson För att öka tillgängligheten till mottagningen och förbättra arbetsrutinerna på kirurgkliniken har schemarutiner setts över. Tidigare ansåg personalen att det var dålig tillgänglighet till mottagningen, att schemastrukturen var gammal med ett otal mottagningsmallar och moduler, och även oklara rutiner kring schemaläggningen. Målet med förbättringsarbetet var att få en jämn och säker bemanning genom följsamhet till schemat. Flera mottagningsmallar har inventerats och reducerats. Behovet av mottagningskapacitet har setts över på så sätt, att väntelistan har inventerats och dessutom har vi mätt remissflödet. Den totala mottagningsvolymen har därmed synliggjorts. Vi har nu koll på läget.
12 Att se över väntetiderna för patienter på lungmedicin med misstänkt lungmalignitet och utifrån det korta väntetiderna. Lung-Allergimottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Gunilla Ivarsson, Jenny Lindh, Marilen Blomberg, Carina Nygren Edlund Varje år får ca 3000 individer diagnosen lungcancer. Lungcancer är den tumörform som skördar flest liv. Prognos vid lungcancer är till stor del beroende av tidig upptäckt, tumörstadium, performance status och behandlingsalternativ. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen och Svenska Lungcancerstudiegruppen är under utarbetning och troligtvis klara under Syftet med förbättringsarbetet är att se över väntetiderna för patienter på lungmedicin med misstänkt lungmalignitet och utifrån det korta väntetiderna. Vi började med att göra ett flödesschema där vi ritade upp alla stationer från remissens ankomst till dess att patienten fick besked eller slussades vidare till UIL och ett antal flaskhalsar identifierades. Resultatet blev att väntetiderna blev kortare än förväntat. Förändrat arbetssätt för bättre service till vården. Serviceförvaltningen/Transport i Kalmar Kontaktperson: Jan-Gunnar Petersson Vi förbereder för att införa Husvaktmästare Idag gör vaktmästarna i stort sett samma uppdrag under en veckas tid, innan arbetsuppgifterna byts. Efter införandet kommer 1-2 vaktmästare per hus att
13 ha hand om alla uppgifter. Detta för att öka arbetsinsatserna till vården, personalen ökar kompetensen, arbetar närmare kund, förebygger belastningsskador och får ett flexiblare arbetssätt med ökat ansvar. Kvalitetssäkra dokumentation, vård och behandling för patienter med ben- och fotsår. Kvarnholmens hälsocentral i Kalmar Kontaktperson: Karin Petersson, Ann-Christine Arvidsson, Gunilla Sterner Oucama På distriktssköterskemottagningen vid Kvarnholmens hälsocentral ligger tyngdpunkten i arbetet på sår och sårvård där vi kan identifiera flera problem. Förbättringsarbetet ville utifrån aktuella metoder och kvalitetsindikatorer för sårvård kvalitetssäkra dokumentation, vård och behandling för patienter med ben- och fotsår. Vi har under projekttiden utarbetat ett flödesschema för omhändertagande av patienter med ben- och fotsår på hälsocentralen och förbättrat dokumentationen genom att skapa en enhetlig dokumentationsmall för sår och sårbehandling. Vi skattar nu smärta med hjälp av VAS-skala vid utgångsstatus och förändring av sår- och/eller smärtstatus. Vi anpassar behandlingstiden för varje patient individuellt. Hygienrutinerna har reviderats samt en genomgång av sårvårdsmaterial och dess kostnader har genomförts. Resultatet av förbättringsarbetet är en förbättring av följsamheten till PV Kvalitets Mål & Mått gällande bensår från 47% oktober 2008 till 74% oktober 2009.
14 Hålla vårdgarantin för dyslexiutredningar. Öron- Näsa- Halskliniken, Logopedmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar Kontaktperson: Eva Göransson Vi ville förbättra tillgängligheten för samtliga patientgrupper genom översyn av arbetssätt och rutiner. För att avgränsa oss riktade vi in oss på den grupp som har längst väntetid; de som remitteras för läs- och skrivutredningar. Enligt rekommendationer från SKL undantas dessa utredningar från vård- och behandlingsgarantin och väntetiderna har efterhand blivit oacceptabelt långa. Målet med förbättringsarbetet blev att hålla vårdgarantin för dyslexiutredningar i september Vi har gjort en fortbildningsinsats och samtliga logopeder som deltar i programmet har genomfört varsin dyslexiutredning. Detta innebar en betydande tidsmässig satsning på en liten patientgrupp. Som resultat av detta har väntetiden minskat.
Sammanfattning förbättringsarbeten
Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merPå ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.
Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merSkånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad
Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Landstingsdirektörens stab HR-enheten. Landstingsstyrelsen. Landstinget i Kalmar län. Sida 1 (2) Datum
Landstingsdirektörens stab HR-enheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-27 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Utredningsuppdrag 16/25 och 15/21 Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merVälkommen till Lasarettet Trelleborg
Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merVårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33
Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska
Läs mer1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus
1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merBra mottagning. Ortopedmottagningen. Centralsjukhuset Kristianstad
SLUTRAPPORT 2006-09-13 Bra mottagning Ortopedmottagningen Teamet består av: Gert-Uno Larsson, enhetschef Pia Gunnarsson, sjuksköterska Anne-Li Jönsson, läkarsekreterare Kristina Karlsson, sjuksköterska
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Läs merLandstingsstyrelsen 28 oktober Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö
Landstingsstyrelsen 28 oktober 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö Tillgänglighet inom 60 dagar HSF September 2015 Besök 68% Kalmar 63 % Oskarshamn 70 % Västervik 73 % Operation/åtgärd
Läs merInnehållsförteckning.
1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs merStrokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet
Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden 2016 Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja
Läs merPatient blev hemskickad begick självmord
Patient blev hemskickad begick självmord En nyanställd läkare utan erfarenhet var ensam ansvarig på jourmottagningen. Den nedstämda patienten erbjöds läkemedelsbehandling och återbesök efter drygt en vecka.
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merKarlskoga lasaretts kvalitetsresa
Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merVerksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se
Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merEsplanadens Hälsocentral
Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
Läs merSammanfattning förbättringsarbeten
Sammanfattning förbättringsarbeten Här kan du läsa sammanfattningar av teamens förbättringsarbeten gjorda inom satsningen på systematiskt förbättringsarbete, Landstinget i Kalmar län. Om du vill veta mer
Läs merLänsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi
Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med
Läs merSLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9
SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten
Läs merSIQ. Processrapport från program i processutveckling 2006. Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare
SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Ögonkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare Processdeltagare: Kristina Öberg Olsson; sjuksköterska CVU
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merRutinbeskrivning. Uppföljning av tillgänglighet Primärvård
Rutinbeskrivning Uppföljning av tillgänglighet Primärvård Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) Byte av Diarie från ITC 2011-243
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merIntensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI
Intensivvårdsavdelningen ViN Genombrottsprojekt VRI Teammedlemmar Anneli Karlsson Eva Purvins Eva Raiend Gustavsson Katarina Lindström Karin Åhlén, handledare 2016/2017 2 IVA VIN vår verksamhet Vid Intensivvårdsavdelningen
Läs merSLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merV201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merKvalitetsbokslut Ögonkliniken
Kvalitetsbokslut 2011 Ögonkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Läs merProduktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland
Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Giltig fr o m: 2016-08-19 Sida 1/11 [Metadata::Informationsklassning] Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare
Läs merAvtal med Habilitering & Hälsa 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merCapio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv
Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merVårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS
Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merProjekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport
0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger ÖNH-mottagningen, Värnamo Sara Granefelt Inger Haglund I teamet ingår: 1 Val av område och mål Område 5: Förebygga sårinfektioner efter operation (i lokalbedövning)
Läs merBlir vården bättre med artrosregister?
Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merSÅ KOPPLAS STRATEGIN IHOP MED MEDARBETARNAS FÖRBÄTTRINGSARBETE. Peter Häyhänen Utvecklingschef Sjukhusledning
SÅ KOPPLAS STRATEGIN IHOP MED MEDARBETARNAS FÖRBÄTTRINGSARBETE Peter Häyhänen Utvecklingschef Sjukhusledning Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med LEAN FORUM Ny strategiprocess Skapa en tydlig
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merTidbok online. Införande i Region Skåne
Tidbok online Införande i Region Skåne Syfte Förbättra tillgängligheten för medborgare Underlätta för vårdproduktionens planering Erfarenheter från andra landsting Bättre tillgänglighet Frigör resurser
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merFörberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Den gemensamma checklistan är övergripande och vänder sig till alla parters chefer. Syftet är
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merIngen representant från Värnamo, Eksjö eller Oskarshamn har tyvärr deltagit under 2014.
2015-03-23 Årsrapport från RMPG handkirurgi 2014 Inom sydöstra sjukvårdsregionen finns ett mångårigt välutvecklat och gott samarbete inom ämnesområdet handkirurgi. Målet i det regionala samverkansarbetet
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs mer12/03/12 SVENSKA HYGIENPRISET SVERIGES VIKTIGASTE PRIS! OS- guld? VM- medalj? EM- silver? Goda exempel
SVERIGES VIKTIGASTE PRIS SVERIGES VIKTIGASTE PRIS! OS- guld? VM- medalj? EM- silver? SVENSKA HYGIENPRISET Goda exempel 1 Svensk förening för Vårdhygien (SFVH) Delas ut av Svensk förening för Vårdhygien
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Läs merNya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping
Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merPatientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs mer