Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 1 2011"

Transkript

1 Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr Ur detta nummer: Så styr du företaget enligt Solvens 2 ERSA: Från påhäng till konkurrensfördel Styrelser: Ta kontroll över informationen!

2 Välkommen till BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING! Innehåll Ledare: QIS5 nutidens Wormograph? Konkurrera med analys! Beredd på ökat ansvar? Hög tid att utforma den egna ERSA-processen QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Har ni synpunkter kring Blickpunkt: försäkring eller vill veta mer om ett specifikt område är ni alltid välkomna att kontakta KPMG genom Artur Chmielewski, eller Jan Forsell,

3 4 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 5 QIS5 nutidens Wormograph? När jag nu ser tillbaka ser jag klart hur min kärlek till vetenskapen så småningom tog överhand över alla andra böjelser. Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på dessa ord ur Darwins självbiografi när jag satt på ett seminarium häromdagen. Temat var QIS5 och i salen satt 110 personer mer eller mindre besatta av Solvens 2 och riskmodeller. Att salen var fullsatt visar på ett stort intresse för Solvens 2 och det förändringsarbete som kraven på de fyra nya nyckelfunktionerna medför: Styrelsens ansvar ska bli tydligare (undrar om någon läst ABL?), riskaptiten ska beskrivas, modeller ska användas för att bättre mäta den verkliga risken och ERSA ska utgöra organisationens ryggmärg och vara både framåt- och tillbakablickande. Intressanta maktkamper kommer sannolikt att uppstå när regelverket ska implementeras: dagens chefsaktuarie kanske bör kompletteras med ansvarig solvensaktuarie? Ska vi ha en CRO eller en Head of GRC? Vad händer med CFO, som knappt nämns i regelverket? Darwin var väldigt förtjust i djur och växter, ett intresse som bland annat låg till grund för On the Origin of Species. Han studerade även maskar och utvecklade med hjälp av sin son Horace ett verktyg the Wormograph (en kopparlegering med en sockel av mahogny) som användes för att mäta maskarnas aktivitet. Resultatet av studierna sammanfattades i en bok, The form of Vegatable Mould through the Actions of Worms, with Observations on their Habits, som gavs ut i oktober Slutsatsen var att små handlingar som till synes inte har en avsikt skapar skillnader som utgör en början på all förändring. Att bli compliant med Solvens 2-regelverket är en stor utmaning, men jag tror att man ibland tjänar på att dela upp problem i mindre beståndsdelar och göra små förändringar som till sammans bidrar till en stor förändring där själva omställningsprocessen går relativt obemärkt förbi. Kanske har vi en del att lära av maskarnas aktiviteter när vi planerar hur vi ska attackera Solvens 2? Jag hoppas att ni kan inspireras av denna publikation när ni i sommar luckrar jorden i komposthögarna och samlar energi för höstens aktiviteter. Ps. Darwin vilar bland kungligheter och vetenskapsmän i Westminster Abbey, men ville egentligen begravas i sin hemby, i jord luckrad av sina egna maskar. Ps2. Jag inser hur insnöad jag är när jag googlar och bara får sex träffar på Darwin s wormograph. Även den världsomspännande informationskällan internet har alltså sina begränsningar. Av Jan Forsell, chef för Financial Services, KPMG Jan har mer än 15 års erfarenhet av arbete inom området för finansiella tjänster. Han arbetar bland annat med riskhantering, processförbättringar, förändringsarbete, affärsanalys och strategi, kostnadseffektivitet och verksamhetsstyrning.

4 6 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 7 Beredd på ökat ansvar? Högre krav på styrelsen är den gemensamma nämnaren för så gott som alla regelförändringar i den finansiella sektorn just nu. Det märks särskilt i Solvens 2, som inte bara ställer krav på kunskap och erfarenhet hos styrelsen utan även beskriver flera ansvarsområden i detalj. Företrädare för regering, tillsynsmyndigheter och Riksbanken talar allt mer om att den finansiella krisen delvis berodde på att styrelserna inte tog sitt ansvar för intern styrning och kontroll. I den kommande regleringen för försäkrings företagen, Solvens 2, som träder i kraft den 1 januari 2013, får styrelsen på flera punkter ett större och tydligare ansvar än tidigare. Det gäller särskilt: Företagsstyrningen. Rapporteringen till tillsyns myndigheten och offentliggörandet av uppgifter. Interna modeller. Fyra obligatoriska nyckelfunktioner Så vad är nytt mot i dag? Företagsstyrningssystemet ska innehålla minst fyra nyckelfunktioner. Dessa är utpekade av regelverket men om styrelsen anser att det bör finnas fler nyckelfunktioner kan styrelsen besluta om det. Exempel på en tillkommande nyckelfunktion är IT, eftersom få försäkringsföretag kan bedriva verksamhet utan IT. Obligatoriska nyckelfunktioner är: Riskhanteringsfunktionen Compliancefunktionen Aktuariefunktionen Intern revision nya aktuariefunktionen ska rapportera tillförlitligheten och lämpligheten i de försäkringstekniska avsättningarna direkt till styrelsen. Aktuariefunktionen ansvarar även för att upptäcka brister i de försäkrings tekniska avsättningarna och för att föreslå åtgärder. Aktuariefunktionen blir en del av den riskhanteringsorganisation där även riskhanterings- och compliancefunktionen ingår. Riskhanteringsfunktionen ansvarar för att företagets riskhantering är ändamålsenlig, hur riskexponeringen ser ut samt rapporterar det till styrelsen. Om interna modeller används ska riskhanteringsfunktionen även rapportera till styrelsen hur dessa modeller fungerar. Riskhanteringsfunktionen ska samarbeta med aktuariefunktionen. Den första försvarslinjen är styrelsen, den andra den externa revisionen och den tredje är Finansinspektionen. GD Martin Andersson, sagt på seminarium om styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ytterligare nyheter är att en compliancefunktion med ansvar för regelefterlevnad måste inrättas. Även denna funktion rapporterar till styrelsen. Vidare formaliseras kravet på att företagen ska ha en egen interrevisionsfunktion som rapporterar till styrelsen. Funktionens ansvar preciseras i Solvens 2. Kraven på att inrätta nyckelfunktioner och det ansvar dessa funktioner får innebär att de måste kunna samarbeta och att deras arbete koordineras både vad gäller övervakning och rapportering till styrelsen. Funktionernas ansvar och arbetsområde sträcker sig över regelverkets tre pelare från de kvantitativa kraven i pelare ett till kraven på offentliggörande och rapportering i pelare tre. Lämplighetsprövning av nyckelpersoner Men inte nog med det. Som en del av företagsstyrningssystemet ansvarar styrelsen även för den lämplighetsprövning som ska ske av styrelse, ledning och de personer som arbetar i nyckelfunktionerna. Resultatet av lämplighetsprövningen ska sedan underställas Finansinspektionen, som gör en egen prövning. Principer och riktlinjer för eventuella belöningssystem ska fastställas och godkännas av styrelsen. Vidare får styrelsen ett utökat ansvar för verksamhet som läggs ut på någon annan. Att lägga ut verksamhet eller funktioner innebär en risk eftersom det kan medföra: Försämrad kvalitet. Otillbörligt ökad operativ risk. Försämrad service till försäkringstagarna. Att tillsynsmyndigheternas kontroll minskar. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan någonting läggs ut. Även det är styrelsens ansvar. Slutligen får styrelsen även ett uttalat ansvar för den interna kontrollen och ska se till att den interna och externa rapporteringen är tillförlitlig. Det gäller såväl finansiell som icke finansiell rapportering. Hur ska nyckelfunktionerna organiseras och bemannas? Den kanske största nyheten är kravet på egen risk och solvensanalys, ERSA, som alla försäkringsföretag ska göra årligen. Vad innebär det egentligen? Jo, för att kunna ta sitt ansvar ska styrelsen veta att företaget har möjlighet att klara sina åtaganden och sin strategiska plan för de närmaste åren, oavsett om enstaka extrema händelser inträffar. ERSA är med andra ord en process för att kartlägga och förstå företagets samtliga risker, kvantifiera dessa och säkerställa medel (kapital) för att hantera desamma. Processen ska leda fram till en analys av företagets riskbild, en beskrivning Depend upon it, Sir, when a man knows he is to be hanged in a fortnight, it concentrates his mind wonderfully. Samuel Johnson, 17 september 1777 av solvenskravet och svar på om den egna solvensberäkningen verkar riktig. Resultatet ska fastställas av styrelsen och rapporteras till tillsynsmyndigheten, som använder ERSA som huvudinstrument för sin tillsyn av företaget. Slutsats? Om de nya kraven ska kunna uppfyllas och om styrelsen ska kunna ta sitt ansvar, måste arbetet påbörjas redan nu. Hur ska den nya organisationen se ut? Hur ska nyckelfunktionerna organiseras och bemannas? Hur ska rapporteringen till styrelsen se ut? Vilka förändringar krävs i era instruktioner? Det svenska lagförslaget beräknas publiceras i början av september i år. Mitt råd till landets styrelser är att redan i dag se över och fatta beslut i dessa frågor. Nyckelfunktionerna ska inrättas, vara verksamma under styrelsens tillsyn och rapportera till styrelsen, som även ska fastställa instruktioner för nyckelfunktionernas verksamhet. Skillnaden mot nu gällande lagstiftning, där chefaktuarien ges en särställning, är att den Företagsstyrningssystemet ska innehålla minst fyra nyckelfunktioner: riskhantering, compliance, aktuarie samt intern revision. Källa: Finansinspektionen Av Jan Hedqvist, regelverksspecialist, KPMG Jan Hedqvist har utformat såväl svenska som internationella regelverk inom riskhantering. Han har lång erfarenhet av företagsstyrning och riskhantering med mer än 25 års erfarenhet i den finansiella sektorn.

5 8 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 9 QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre När resultatet av den femte kvantitativa förstudien, QIS5, damp ned i brevlådan i mitten av mars bläddrade jag frenetiskt i jakt på en speciell uppgift: ett mått på hur lång tid bolagen behövde för att genomföra QIS5 jämfört med QIS4. De viktigaste förändringarna är: Bestämningen av diskonteringsräntan har förändrats och illikviditetspremien har tillkommit. En ny modul för kapitalkrav för immateriella tillgångar har skapats. Kapitalkravet för operativ risk beräknas enligt en ny formel. Genomförandet av QIS4 tog i snitt 3,5 manmånader för de svenska bolagen. Till min stora förvåning saknades motsvarande uppgift för QIS5 i både Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (EIOPA) slutrapport, EIOPA Report on the fifth Quantitative Impact Study (QIS5) for Solvency II och i Finansinspektionens sammanställning av densamma. Det överraskade mig, eftersom tidsfrågan fanns med i formuläret (QGQ.4). Flera parametrar har ändrat när det gälller bestämning av kapitalkravet för marknads-, livförsäkrings- och skadeförsäkringsrisk. En ny modell har tagits fram för beräkning av spreadrisk. Modulen för beräkning av kapitalkravet för koncentrations- och motpartsrisk har ändrats och en ny modul för beräkning av kapitalkravet för annullationsrisk för skadeförsäkring har lagts till. Den tekniska specifikationen i QIS5 är mer omfattande än den i QIS4. EIOPA konstaterar i sin slutrapport att målet att få med minst 60 procent av alla solobolag och 75 procent av alla försäkringsgrupper har uppnåtts. För svensk del blev QIS5 en rejäl uppryckning av antalet deltagare: 119 bolag ställde upp, att jämföra med de 40 som deltog i QIS4. Av de medverkande i QIS5 var 29 livbolag (motsvarande en marknadsandel på 90 procent) 55 skadebolag (motsvarande en marknadsandel på 85 procent) 23 captives (motsvarande en marknadsandel på 91 procent) och 12 försäkringsgrupper. En ny modul har implementerats för beräkning av kapitalkravet för sjukförsäkringsrisk, med uppdelning mellan produkter som hanteras med liv- och skadeförsäkringsteknik. Modulen för beräkning av kapitalkrav för katastrofrisker har förändrats. Den nedre och övre gränsen för minimikapitalkravet (MCR) har ändrats från 20 till 25 procent respektive från 50 till 45 procent av solvenskapitalkravet (SCR). Gränserna när det gäller minsta och högsta nivån på andelen kapital i de respektive nivåerna (tier) av kapitalbasen har ändrats: För SCR måste minst 50 procent av kapitalbasen utgöras av kapital av nivå 1 (högsta kvalitet), högst 50 procent får vara av nivå 2 (god kvalitet), och högst 15 procent får vara av nivå 3. För MCR måste minst 80 procent vara av nivå 1 och högst 20 procent av nivå 2. Inget nivå 3- kapital är tillåtet i kapitalbasen. Utfallet av QIS5 på europeisk nivå visar att överskottet, det vill säga skillnaden mellan kapitalbasen och kapitalkravet, SCR, är 395 miljarder euro, vilket är cirka 12 procent lägre jämfört med det rådande regelverket. I detta sammanhang har Trafikljusrapportens resultat, inte Solvens 1, använts som referens för Sverige. Jämfört med det totala egna kapitalet på 921 miljarder euro utgör överskottet cirka 43 procent. Den totala försäkringstekniska avsättningen (FTA) i QIS5 är 1,4 procent lägre än i Solvens 1. Skillnaden, som enligt min mening är ganska liten med tanke på hur stora skillnaderna är när det gäller sättet att beräkna FTA, beror främst på ändrad diskonteringsmodell med tillägg för illikviditetspremie, medräknande av framtida premier och inte minst användning av realistiska antaganden och tillägg för riskmarginalen. SCR-överskottet jämfört med minimikapitalkravet, MCR, är 676 miljarder euro. Enligt rapporten klarar 15 procent av de deltagande bolagen inte SCR-kravet och cirka 5 procent klarar inte heller MCR. Fördelning av medverkande bolag, QIS5 i Sverige. 23 st livbolag 12 st skadebolag 55 st 29 st captives försäkringsgrupper Diagrammet nedan visar SCR i förhållande till MCR enligt rådande regelverk per land och för alla typer av bolag. Sverige sticker ut och har den högsta kvoten, 677 procent. Främsta anledningen till det är återbäringsfonderna i tradlivbolagen och säkerhetsreserverna i sakbolagen. Båda dessa är Sverigespecifika särdrag som sällan återfinns i övriga Europa. Rapportförfattarna valde att göra en justering för Sveriges del genom att även visa förhållandet mellan SCR och MCR beräknat enligt Trafikljusrapporten, vilket påstås ge en mer rättvis jämförelse. Om vi bara tittar på det svenska resultatet kan vi konstatera att de flesta svenska försäkringsbolag klarar solvenskraven med god marginal. Endast 21 av de 119 bolagen klarade inte SCR, och av dessa klarade sju inte heller MCR. Enligt Finansinspektionens rapport är det i huvudsak små bolag som har problem med att uppfylla de nya kraven. Intressant att notera är att två deltagande bolag hade negativ SCR i förhållande till MCR enligt rådande regelverk per land AT 242% BE 171% BG 330% CY 168% CZ 258% DE 241% DK 156% EE 172% ES 167% FI 376% FR 167% GR 229% HU 272% IE 358% IS 380% IT 162% kapitalbas beroende på felaktig beräkning av skulden eller svårighet att tolka avgränsningen av försäkringskontrakt. För att råda bot på felberäkningar har EU-kommissionen tillsatt en arbetsgrupp, Long-Term Guarantee, som bland annat ska se över avgränsningen av försäkringskontrakt på livsidan. Hur riskerna som kvantifieras i standardmodellen påverkar kapitalkravet för de olika bolagstyperna visas i nedanstående graf. Marknadsrisken sticker ut som mest kapitalkrävande följt av skadeförsäkrings- och livförsäkringsriskerna. Motpartsrisken är väldigt hög för captives eftersom dessa bolag ofta har en stor fordran på sina respektive moderbolag, vilka ofta saknar rating. Det totala kapitalkravet för svenska bolag är 443 miljarder kronor. Av dessa är: 379 marknadsrisk. 80 livförsäkringsrisk. 33 skadeförsäkringsrisk. 29 sjukförsäkringsrisk. 8 motpartsrisk. LI 381% LT 202% LU 303% LV 178% MT 266% NL 206% NO 269% PL 291% PT 160% RO 208% SE 677% SE* 134% SI 319% SK 229% UK 191% QISS 211%

6 10 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 11 QIS5 vs.qis4: Så mycket bättre Värt att notera är att kapitalkravet för enbart aktierisken är 225 miljarder kronor följt av 111 miljarder för ränterisken. Kapitalkravet för operativa risker uppskattas till 10 miljarder kronor. Tittar man på förhållandet mellan kapitalbasen och kapitalkravet i det nuvarande och det kommande regelverket ser vi att kapitalbasen är relativt lika medan kapitalkravet ökar från nivån som gäller för Solvens 1 till SCR. Mellan dessa värden ligger kapitalkravet enligt MCR och Trafikljusrapporten. Överskottet minskar i motsvarande grad; det är högst för Solvens 1 och lägst för SCR. I mitten av maj arrangerade KPMG i samarbete med Finansinspektionen ett frukostseminarium där resultatet av QIS5 presenterades. Min spontana uppfattning var att deltagarna utgjorde ett någorlunda representativt urval av den svenska försäkringsmarknaden och med andra ord erbjöds jag ett gyllene tillfälle att få svar på min undran kring hur lång tid det tog för bolagen att genomföra QIS5. Baserat på diskussionen som uppstod drog jag slutsatsen att det tog i genomsnitt 1,8 manmånader. Alltså gick genomförandet av QIS5 mycket snabbare än QIS4. Äntligen vet jag. SCR-delar i förhållande till total SCR. Jämförelse mellan Solvens 1, MCR, Trafikljuset och SCR för 107 försäkringsbolag Operativ Marknad Motpart Livrisk Sjukrisk Skaderisk Diversifiering 0 Solvens 1 MCR Trafikljuset SCR Av Peter Niman, diplomerad aktuarie och försäkringsspecialist, KPMG Peter arbetar med rådgivning mot försäkringsbolag. Just nu har han stort fokus på Solvens 2- regelverket, men anlitas även i frågor om reservsättning, prissättning, bolags- eller portföljvärdering i samband med köp eller samgåenden samt utvärdering av återförsäkringskontrakt.

7 12 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 13 Hög tid att utforma den egna ERSA-processen Utmaning är ett flitigt använt ord i Solvens 2-sammanhang, särskilt när det gäller ERSA. En av anledningarna är bristen på vägledning i hur analysen ska utformas ett avsiktligt drag från lagstiftarens och tillsynsmyndigheternas sida. Regelverket fokuserar på vad som ska uppnås. Vägen dit är upp till bolagen. ERSA är ett centralt inslag i Solvens 2 - regelverkets bestämmelser om bolagsstyrning och riskhantering. Syftet med analysen är som bekant tvåfalt: dels förväntas försäkringsbolagen bedöma sin solvensställning och sitt kapitalbehov med utgångspunkt från sin egen riskexponering, dels tjänar analysen som ett kraftfullt tillsynsverktyg. Riktlinjer för tillsynen av ERSA och bolagens styrningssystem kommer att utfärdas av den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA senare under året. En hel del har redan skrivits i ämnet och den som är intresserad av en sammanställning av principer och riktlinjer på området har ett flertal källor att tillgå. I denna artikel har jag valt att lyfta fram ett par aspekter av den egna risk- och solvensbedömningen som inte alltid får den uppmärksamhet de förtjänar. En ofta förekommande fråga i diskus - sion erna kring ERSA är om Finansinspek tionen kommer att utfärda en mall för analysen. Jag brukar emellanåt kontra med att fråga om bolaget baserar sin affärsplan på en mall från inspektionen. Denna försåtliga motfråga syftar till att få mottagaren att inse ERSAs roll för bolagets styrning och beslutsfattande. Några mallar är inte att vänta och det står bolaget fritt att utforma analysen utifrån verksamhetens mål, riskprofil och den aktuella affärsplanen. Med bara 1,5 år kvar till implementeringen av Solvens 2 riktas nu blickarna mot de kvalitativa delarna av regelverket. Trots det tenderar diskussionerna kring ERSA att i första hand fokusera på det tekniska, det vill säga på modeller och projektioner. Det är inte min mening att på något sätt förringa dessa nog så komplexa aspekter av analysen, de är vitala i sammanhanget och utgör ryggraden i den framåtblickande delen av bedömningen, men för att få en uppfattning om en möjlig framtid krävs dock både analys och utvärdering av den tid som gått. Här kommer den bakåtblickande delen av ERSA in i bilden, och således är överblick viktigt i båda riktningarna. Den överblickande delen av analysen kan kanske få oväntade och möjligen oönskade följder om den inte utformas på ett genomtänkt sätt från första stund. Utöver uppfyllelsen av kraven på de försäkringstekniska avsättningarna förväntas bolaget utvärdera om dess modell för beräkning av solvenskraven speglar riskprofilen. Givetvis kan det bli en svårare uppgift för ett bolag som tillämpar standardmodellen jämfört med ett som använder en intern modell. Utvärderingen får dock initialt genomföras på kvalitativ basis, och ska kvantifieras först när avvikelsen mellan modellen och riskprofilen bedöms vara väsentlig. Oavsett hur avancerad modellering bolaget i fråga tillämpar har tillsynsmyndigheten möjlighet och mandat att agera om den finner att modellen inte är helt adekvat med hänsyn till bolagets risker. Det kan sätta press på bolag som använder standardformeln att utveckla egna parametrar eller en partiell intern modell. Andra kan bli ombedda att justera sin interna modell eller utöka den med nya risker. En ordentlig genomgång av nuläget är en förutsättning för en ändamålsenlig och framåtblickande analys. Utvärderingen ska omfatta regelefter- levnaden, bolagsstyrningen och de risker som förknippas med brister i den sistnämnda. Det innebär att bolaget måste ha en dokumenterad process för uppföljning av sin interna kontroll och styrning. Vidare ska bolaget beskriva hur ERSA används i beslutsfattandet och hur ERSA-processen är anpassad till bolagets organisation och dess riskhanteringssystem. När tillsynsmyndigheten har gått igenom ERSA-rapporten och vill diskutera utfallet ska bolaget kunna förklara och försvara de antaganden, metoder, resultat och data som har använts i processen. Eftersom ERSA ska vara ett stöd för tillsynsmyndigheten, som ska skapa sig en bild av och förståelse för de risker bolaget är exponerat mot, föreställer jag mig att mycket uppmärksamhet kommer att riktas mot just nuläget. I det sammanhanget blir det minst lika viktigt för bolaget att visa regelefterlevnad och förståelse för sin egen riskprofil som förmåga att göra sofistikerade projektioner. Hur ska då själva ERSA-processen utformas? Går man igenom alla principer, riktlinjer och kopplingar blir det nästan lättare att se vad ERSA inte ska innehålla. Så gott som alla väsentliga aspekter av bolagets verksamhet berörs på ett eller annat sätt av analysen och samtliga nyckelkompetenser måste vara involverade i processen. Vidare ska processen och utfallet dokumenteras och verifieras av en oberoende part. Därefter ska styrelsen, som ytterst ansvarig, anta en ganska detaljerad ERSA-policy där både process och tillvägagångssätt tas upp. Processen ställer krav på såväl intern kommunikation som samarbete mellan de olika kompetenserna, något som bolaget också måste kunna visa för tillsynsmyndigheten. Utmaningen är inte ny, men frågan är om inte just Solvens 2 och ERSA äntligen ställer saken på sin spets och mer eller mindre tvingar fram en tvärvetenskaplig syn på verksamheten. Låt mig avsluta med några vanliga fallgropar som försäkringsbolag lätt hamnar i: Ostrukturerad dokumentation av interna instruktioner och processer. Bristande koppling mellan ERSA och affärsplan. En ordentlig genomgång av nuläget är en förutsättning för en ändamålsenlig och framåtblickande analys. Ingen koppling mellan risk, kapital och lönsamhet. Alltför stort fokus på prospektiva beräkningar och projektioner. Stresstester fokuserar på en risk i taget och avspeglar inte realistiska, eller åtminstone möjliga, scenarion. Bolagets beslutsfattare kommer in för sent i processen. Processen är för omfattande många olika delar men bristande överblick. Eftersom tiden börjar bli knapp är det viktigt att ägna en stund åt att analysera vad som behövs för en ändamålsenlig ERSA-process och sätta en rimlig ambitionsnivå. Testa er gärna fram: ofta är det bättre att börja enkelt och öka komplexiteten efterhand. Även efter regelverkets ikraftträdande kommer ERSA att vara en iterativ process. Viktigast av allt är därför att ha en god överblick och ta avstamp i nuet. Lagstiftaren fokuserar på vad som ska uppnås med ERSA snarare än på hur den ska genomföras. Nyckelorden för försäkringsbolagen blir därför process och överblick. Av Artur Chmielewski, diplomerad aktuarie och försäkringsspecialist, KPMG Artur har 20 års erfarenhet från svensk och internationell försäkringsmarknad. Han fokuserar särskilt på värderings- och kapitalfrågor, riskhantering och produktutveckling.

8 14 Blickpunkt FörsäkringBlickpunkt Försäkring 15 Konkurrera med analys! Införandet av Solvens 2 och IFRS Second Wave ställer höga krav på hantering av analysdata. Jobbigt, kan tyckas, men om man verkligen försöker göra något bra av det kan sättet att hantera analysdata bli en stor konkurrensfördel. Mått, dimensioner och definitioner på analysdata måste vara kompatibla Införandet av Solvens 2 och det nya arbetssätt det leder till gör att kraven på försäkringsföretagen ökar betydligt när det gäller lämplig, fullständig och riktig data. Så gott som allt bygger på analysdata: solvenskapitalberäkning i pelare ett, riskhantering och internkontroll i pelare två och extern rapportering i pelare tre. En förutsättning för att arbetet ska fungera är alltså att företagen har bra datakvalitet från underliggande försäkringssystem. Eftersom regelverket kräver en företagsövergripande riskhanteringsfunktion kommer affärsdata att analyseras inom andra avdelningar än där de har skapats. Information från aktuarier, kapitalförvaltare och ekonomiavdelningar kommer att samlas hos riskhanteringsfunktionen. Därför är det viktigt att mått, dimensioner och definitioner är kompatibla. Kort sagt: kraven på analysdata och processerna för informationshantering blir väsentligt högre. Solvens 2 och IFRS lika men ändå olika De grundläggande principerna är till stora delar lika mellan det nya IFRSregelverket och Solvens 2, men definitioner och begrepp definieras olika. Det innebär att försäkringsföretagen behöver hantera analysdata (bland annat BR och RR) med sammanlagt upp till tre olika definitioner: IFRS, Solvens 2 enligt standardformula, och definition i intern modell eller i ERSA, egen risk- och solvensanalys. Hanteringen av analysdata kan bli en konkurrensfördel Kraven på analysdata påverkas även av konkurrenssituationen. Marknadsutvecklingen innebär att försäkringsföretagens produkter blir allt mer lika varandra. Konkurrens sker i stället genom att produkter och service anpassas till kundernas behov man konkurrerar med analys. Information om kunderna och förståelse av marknaden blir därmed en av företagets viktigaste tillgångar. Om man ser riktlinjerna i ERSA som en miniminivå och verkligen försöker göra något bra av kraven på bolagsstyrning kan sättet att hantera analysdata bli en stor konkurrensfördel. I ett sådant scenario kommer bolagsstyrningen, och i synnerhet bedömningen av hur risk påverkar lönsamheten, att kunna göras mer integrerat och strukturerat än tidigare. Bedömningen kommer att baseras på kvantitativa data, vilket gör det viktigare än någonsin att analysdata har rätt kvalitet och är tillgänglig i rätt tid till rätt kostnad. Informationsförsörjningen ska vara företagsövergripande Dagens informationshantering är ofta ett lapptäcke av lösningar som bygger på informationsbehov i olika IT-system eller inom olika avdelningar. De företagsövergripande lösningar som förutsätts av både solvensdirektiv och konkurrenssituationen lyser ofta med sin frånvaro. I stället är informationsförsörjningen fragmenterad med stora manuella inslag, har låg spårbarhet, stort personberoende och därmed hög risk. Analysdata hanteras ofta i funktionella stuprör och hanteringen är inte processorienterad. Att försäkringsföretagen trots det oftast lyckas sköta rapporteringen till myndigheter beror till stor del på personliga uppoffringar av ett antal hjältar i organisationen. Det är dock inte alltid rapporteringen fungerar; under 2010 tog Finansinspektionen vid 18 tillfällen ut en avgift av försäkringsföretag som inte rapporterade i tid. Det är svårt att föreställa sig hur rapporteringen ska fungera under Solvens 2 om inte försäkringsföretagen tar krafttag för att rycka upp sin informationshantering. En gapanalys ger dig status och stakar ut vägen framåt! Så hur ska försäkringsföretagen kunna minska osäkerheten och öka förändringstakten vad gäller analysdata? Vi föreslår att ni startar med en gapanalys som omfattar hela försäkringsföretaget och därmed tar ett helhetsgrepp på alla aspekter av informationshanteringen. En sådan gapanalys bör baseras på noggranna urval och omfatta tre nivåer: Datakvalitet: Är datan lämplig, fullständig och riktig? räckliga kontroller? Är dokumentationen bra? Är data spårbar och är processen personoberoende? Styrning av informationshantering: Är roller, mandat och ansvar tydliga? Vem ansvarar för företagets informationshantering? Hur är ansvaret uppdelat vid överlämning mellan olika system? Gapanalysen visar status för olika områden, vilket ger möjlighet till initierade prioriteringar. Dessutom ingår en övergripande beskrivning av vägen framåt: vilka gap som bör åtgärdas först och vilka som kan vänta. En väl genomförd gapanalys gör det lättare för försäkringsföretaget att lämna den malande oro som kraven på analysdata kan ge och i stället göra frågan till en prioriterad aktivitet. Solvens 2 IFRS Konkurrera med analys Drivkrafter för en ny informationshantering. En bra start är en gapanalys i tre nivåer; styrning, process och datakvalitet. Av Bo Halvdansson, solvensprojektledare, KPMG Bo har 15 års erfarenhet från försäkringsbranschen och har medverkat i ett flertal Solvens 2-projekt, med särskilt fokus på IT. Process för informationshantering: Är processen från transaktion till beslutsunderlag sund? Finns det till- Informationshantering 2.0 STYRNING AV INFORMATIONSHANTERING Är roller, mandat och ansvar tydliga? Vem ansvarar för försäkringsföretagets informationshantering? Hur är ansvaret uppdelat vid överlämning mellan olika system? Är Data Governance, Data Policy och Data Directory av tillräcklig kvalitet? PROCESS FÖR INFORMATIONSHANTERING Är processen från transaktion till beslutsnderlag och säkerställer att data är lämplig, fullständig och riktig? Finns det tillräckliga kontroller, är dokumentationen bra, är data spårbar och är processen personoberoende? DATAKVALITET Är data lämplig, fullständig och riktig?

9 KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box Stockholm Tel: Fax: E-post: kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Jan Forsell Partner och Head of Financial Services Tel: E-post: Artur Chmielewski Senior Manager Financial Risk Management Tel: E-post: KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 150 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. TBKXXXXXXXXXXXXXX

Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper.

Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper. Resultat av QIS5 Utfallet av den femte kvantitativa studien (QIS5) för svenska försäkringsbolag och försäkringsgrupper. Finansinspektionen 14 mars 2011 DELTAGANDE I QIS5 STORA MEDEL SMÅ MARKNADS- ANDEL

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Pelare 1 Nuvarande läge Svenska captives generellt sett väl finansierade 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högre

Läs mer

Solvens II ur ett IR-perspektiv

Solvens II ur ett IR-perspektiv Solvens II ur ett IR-perspektiv Internrevisionsdagarna 1 september 2011 Spår 6 Göran Engquist Anna Arrehed Bjurefeldt Agenda Solvens II ur ett IR-perspektiv Inledning och introduktion Tidslinje och status

Läs mer

Aktuella Solvens 2-frågor

Aktuella Solvens 2-frågor Aktuella Solvens 2-frågor Finansinspektionen Frukostmöte 11 maj 2010 Solvens 2 Nytt modernt regelverk för hela försäkringsbranschen i Europa Effektivare riskhantering i bolagen Stark koppling mellan risker

Läs mer

Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2. Svenska Aktuarieföreningen

Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2. Svenska Aktuarieföreningen Försäkringsföretagens beredskap att beräkna bästa skattningen och riskmarginalen under Solvens 2 Svenska Aktuarieföreningen 2015-06-10 Per Jakobsson och Younes Elonq Finansinspektionen Tre pelare Pelare

Läs mer

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se Håll dig uppdaterad Inbjudan till skattekurser våren 2016 KPMG.se KPMG är ett av världens ledande kunskapsföretag. Vi erbjuder dig branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss?

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? 1 april 2014 Berit Lignercrona Varför förberedande riktlinjer? Solvens 2-direktiv antogs redan 2009. Omfattande regelverk. Förberedelse

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA-BoS-14/259 SV Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Är du nöjd med ditt analyssystem?

Är du nöjd med ditt analyssystem? Är du nöjd med ditt analyssystem? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt analyssystem? BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se Är du nöjd med ditt analyssystem? 3 Undersökningen BI Lifecycle satisfaction

Läs mer

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Agenda Introduktion Gällande regelverk Hur utför revisorn en granskning Dokumentationskrav

Läs mer

Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer

Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer Finansinspektionens beslut 6 december 2013 eiopagl@fi.se 1 Agenda Finansinspektionens beslut Tillsyn av förberedelser Bertil Sjöö Berit Lignercrona Frågor

Läs mer

Eiopas riktlinjer. Föreberedelser inför Solvens 2. FI-forum på Finansinspektionen 16 och 17 maj 2013

Eiopas riktlinjer. Föreberedelser inför Solvens 2. FI-forum på Finansinspektionen 16 och 17 maj 2013 Eiopas riktlinjer Föreberedelser inför Solvens 2 FI-forum på Finansinspektionen 16 och 17 maj 2013 1 Bakgrund och syfte Martin Noréus Områdeschef Försäkring och fond 2 Agenda Bakgrund och syfte Eiopas

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Begäran om förhandsgranskning

Begäran om förhandsgranskning 2014-10-20 PROMEMORIA Författare: Interna modeller försäkring Begäran om förhandsgranskning Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Lämplighetsprövning i Solvens 2

Lämplighetsprövning i Solvens 2 Lämplighetsprövning i Solvens 2 FI-forum 17 december 2015 Victoria Andersson Försäkringsrätt försäkring och pension Alexi Andersson Tillsyn försäkring och pension Agenda Styrelsens samlade kompetens Ansvariga

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning

Revisionsrapport Övergripande granskning Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i

Läs mer

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Vem är jag och varför dessa frågor? Styrelseledamot i CF sedan start Växelvis

Läs mer

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet

Läs mer

Policy för intern styrning och kontroll

Policy för intern styrning och kontroll Rättslig grund Policy för intern styrning och kontroll Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut (FFFS 2014:1) Dokumentägare Antagen datum

Läs mer

Skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserv som fullgott riskkapital

Skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserv som fullgott riskkapital 2009-11-19 Försäkringsförbundets inställning till Skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserv som fullgott riskkapital Skadeförsäkringsbolag får göra avsättningar till en säkerhetsreserv. Det maximala beloppet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Riktlinjer om företagsspecifika parametrar

Riktlinjer om företagsspecifika parametrar EIOPA-BoS-14/178 SV Riktlinjer om företagsspecifika parametrar EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Connect Väst Den 13 januari 2016 KPMG en bokstavskombination som sticker ut! 1 Agenda Sida Affärsplanen 3 Klassiska fel kopplat till affärsplan och styrning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om särskild tillsyn över finansiella konglomerat;

Läs mer

Är du nöjd med ditt system för rapportering och konsolidering?

Är du nöjd med ditt system för rapportering och konsolidering? Är du nöjd med ditt system för rapportering och konsolidering? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt system för rapportering och konsolidering? Undersökning 2 av 3 BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se

Läs mer

På väg mot nytt europeiskt försäkringsregelverk SOLVENS 2 OCH QIS 4 16 DECEMBER 2008 DNR 08-11876-000 2008:20

På väg mot nytt europeiskt försäkringsregelverk SOLVENS 2 OCH QIS 4 16 DECEMBER 2008 DNR 08-11876-000 2008:20 På väg mot nytt europeiskt försäkringsregelverk SOLVENS 2 OCH QIS 4 16 DECEMBER 2008 DNR 08-11876-000 2008:20 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. VARFÖR ETT NYTT REGELVERK? 2 Varför behöver försäkringsverksamhet

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Punkt 15: Riktlinje för internrevision

Punkt 15: Riktlinje för internrevision 2016-09-21 Punkt 15: Riktlinje för internrevision Förslag till beslut i styrelsen att anta Riktlinje för internrevision för försäkrings AB Göta Lejon Denna riktlinje kallades tidigare Riktlinje för oberoende

Läs mer

SOLVENS II - utredningen

SOLVENS II - utredningen SOLVENS II - utredningen Föredrag Sweden Re 2010-10-01 Daniel Barr utredare INNEHÅLL Varför Solvens II Översiktligt innehåll Jämförelse Basel II Effekter av förslaget Beslutsprocessen Utredningsdirektiven

Läs mer

Solvens II i Folksam. Daniel Barr 2015-11-12

Solvens II i Folksam. Daniel Barr 2015-11-12 Solvens II i Folksam Daniel Barr 2015-11-12 Folksam Två försäkringsgrupper 10 försäkringsbolag Alla typer av försäkring i flera bolag 3 800 anställda och konsulter Gemensam organisation Åldrade IT-lösningar

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 1/2015

Föreskrifter och anvisningar 1/2015 Föreskrifter och anvisningar 1/2015 Liv- och skadeförsäkringsbolag, riktlinjer om Solvens II del I Dnr FIVA 2/01.00/2015 Utfärdade 16.3.2015 Gäller från 1.4.2015 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

EIOPACP 13/08 SV. Riktlinjer för företagsstyrningssystem

EIOPACP 13/08 SV. Riktlinjer för företagsstyrningssystem EIOPACP 13/08 SV Riktlinjer för företagsstyrningssystem EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Tel. + 49 6995111920; Fax. + 49 6995111919; site: www.eiopa.europa.eu Riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Exempel på praktisk tillämpning av företagsstyrning

Exempel på praktisk tillämpning av företagsstyrning Övergripande om Solvens II-regelverket Företagsstyrning Exempel på praktisk tillämpning av företagsstyrning Styrelsens (och VD:s) ansvar Översyn av systemen o o o o o o o Lämplighetskrav för berörd

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Offentliggörande av årsvis och periodisk information nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV) 1. Upphävda och nya föreskrifter

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Barn- och utbildningsnämnden Rapport. KPMG AB Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Barn- och utbildningsnämnden Rapport. KPMG AB Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Barn- och utbildningsnämnden Rapport KPMG AB 0-- Antal sidor: 0 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Erik Penser Bankaktiebolag

Erik Penser Bankaktiebolag Erik Penser Bankaktiebolag DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2015 Resultatförbättring och fokusering präglade första halvåret 2015 Januari-juni 2015» Rörelseintäkterna ökade med 9 procent till 110 (101) mkr.»

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB

Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 15 juni 2015. Policyn ska prövas

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Remissvar, FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Bilaga 6 FFFS 2015:xx KOMPLETTERANDE TILLSYNSRAPPORTERING - FÖRSÄKRINGSFÖRETAG VALUTA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Periodicitet A Kompletterande upplysningar, för värdepapper utan ISIN- kod Kvartal B Värdepapper

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16

Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Riskhantering & Informationssäkerhet Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Agneta Syrén CISM,CISM, CAMS Tfn. +46 739641558, E-post: agneta.syren@lansforsakringar.se

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar AB

Finansiella företagsgruppen Solidar AB Finansiella företagsgruppen Solidar AB Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Anvisning Rapportering av internt bedömt kapitalbehov

Anvisning Rapportering av internt bedömt kapitalbehov Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisning Rapportering av internt bedömt kapitalbehov Företag som

Läs mer

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning Internal Governance System Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning IT-stödet för effektiv regelefterlevnad Regelbördan som finansiella företag möter blir alltmer omfattande och komplex.

Läs mer

Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov 2014-06-26

Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov 2014-06-26 Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov 2014-06-26 Patentförsäkringen LÖF står inför ett finansieringsbehov - Frågor och svar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD ÄR ETT FÖRSÄKRINGSBOLAG?... 2 1.1

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Standard 4.1. Organisation av intern kontroll. Föreskrifter och allmänna råd

Standard 4.1. Organisation av intern kontroll. Föreskrifter och allmänna råd Standard 4.1 Organisation av intern kontroll Föreskrifter och allmänna råd Så här läser du standarderna Standarden är en ämnesvis indelad helhet av föreskrifter och råd som förpliktar eller vägleder tillsynsobjekt

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsen har för 2010 beslutat om riktlinjer för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Uppföljningsrapport IT-revision 2013

Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Revisionsrapport Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Solna Stad Raindance Fredrik Dreimanis November 2013 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Granskningens omfattning... 4 Sammanfattning... 5

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Prognosia AB Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Fastställd i styrelsen 2012-08-30, uppdaterad 2013-10-02 1(4) Bakgrund I enlighet med Finansinspektionens föreskrift om ersättningssystem i värdepappersbolag

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde Kommunstyrelsen Styrning och uppföljning inom s verksamhetsområde KPMG AB Datum Antal sidor: 6 2012 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member

Läs mer

OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo Jan Hedqvist

OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo Jan Hedqvist Tankar kring styrning av Operativ Risk och Basel III OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo 2010-06-03 Jan Hedqvist Agenda Nuvarande regler Brister?

Läs mer

Riktlinjer för riskhantering

Riktlinjer för riskhantering Riktlinjer för riskhantering 1. Inledning Case Kapitalförvaltning AB ( Bolaget ) står under Finansinspektionens tillsyn och har tillstånd till fondverksamhet enligt lag (2013:561) om förvaltare av alternativa

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar

Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar PROMEMORIA Datum 2012-06-27 Frågor och svar angående alternativ beräkning av försäkringstekniska avsättningar Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

ANMÄLNINGS- OCH TILLSTÅNDSFÖRFARANDET VID INFÖRANDE AV METODER FÖR BERÄKNING AV KAPITALKRAV FÖR OPERATIVA RISKER

ANMÄLNINGS- OCH TILLSTÅNDSFÖRFARANDET VID INFÖRANDE AV METODER FÖR BERÄKNING AV KAPITALKRAV FÖR OPERATIVA RISKER FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 1 (9) ANMÄLNINGS- OCH TILLSTÅNDSFÖRFARANDET VID INFÖRANDE AV METODER FÖR BERÄKNING AV Denna bilaga beskriver hur en anmälan eller ansökan om att införa schablonmetoden, en alternativ

Läs mer

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012 Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs

Läs mer

Verksamhetsmål och finansiella mål. Driftsredovisningar för styrelser och nämnder. Kommentarer driftsredovisning

Verksamhetsmål och finansiella mål. Driftsredovisningar för styrelser och nämnder. Kommentarer driftsredovisning Innehåll Kontakter vid KPMG för denna rapport är Per-Olof Andersson Tel: 070-562 58 62 perolof.andersson@kpmg.se Ulrika Bergström Tel: 035-15 43 35 ulrika.bergstrom@kpmg.se Innehåll Inledning Granskning

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153)

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU33 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Sammanfattning År 2007 förväntas nya kapitaltäckningsregler (EG-direktiv)

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING. Dessa riktlinjer har antagits av styrelsen den

RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING. Dessa riktlinjer har antagits av styrelsen den Dessa riktlinjer har antagits av styrelsen den 2015-12-16 Riktlinjer för riskhantering 1. Inledning Strandberg & Partners Kapitalförvaltning AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av bestämmelserna i 8 kap. 4

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016 P R O M E M O R I A Datum 2017-02-24 FI Dnr 16-7882 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Lärarutbildning Jennifer Petersson och Joanna Berg 20170508 Hur hjälper jag mina elever att upprätta en Årsredovisning? Vägen till Årsredovisningen

Läs mer

ÄNDRAD STRUKTUR FÖR SAMRÅD OM SOLVENS II

ÄNDRAD STRUKTUR FÖR SAMRÅD OM SOLVENS II EUROPEISKA KOMMISSIONEN GD Inre marknaden och tjänster FINANSIELLA INSTITUTIONER Försäkringar och pensioner April 2006 MARKT/2515/06 ÄNDRAD STRUKTUR FÖR SAMRÅD OM SOLVENS II Syftet med detta dokument Detta

Läs mer