Kan förekomstsökning via Artportalen av åtgärdsprogramarter i Skånes naturreservat användas för att styra reservatens skötsel?

Transkript

1 Helgeå Foto: Författaren Kan förekomstsökning via Artportalen av åtgärdsprogramarter i Skånes naturreservat användas för att styra reservatens skötsel? Skötselförslag för två reservat i Kristianstads kommun med ÅGP-arterna strandpadda och sjönajas. Författare: Rose-Marie Nilsson rose-marie.nilsson@goinge.net Praktikant, naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Skåne län 2010 Handledare: Mona Persson

2 1. Inledning 1.1 Artportalen Ett sätt att undersöka var arter med åtgärdsprogram geografiskt finns i landskapet och vilka arter som har hittats kan vara via Internet. Artportalen ( är en databas där allmänhet och myndigheter kan logga in och rapportera observationer av djurarter, väter och svampar samt lägga in koordinater för fyndplatsen. Allmänheten kan sedan, via portalerna för de olika artgrupperna, söka fynduppgifter på de flesta av de inrapporterade arterna. Tanken med Artportalen är att kartlägga Sveriges vät- svamp- och djurliv, var de finns, i vilken utsträckning de förekommer samt hur de fluktuerar över tiden. Rapporterna om de mest sällsynta arterna är dolda och kan bara ses av rapportören själv och ett fåtal andra behöriga. Detsamma gäller för fynd som rapportören av någon annan anledning vill dölja. För privata användare krävs inloggning/sökning på en portal i taget medan bland annat myndigheter har möjlighet att använda ett tillägg för ArcGIS som möjliggör sökning från alla portalerna samtidigt. Med hjälp av ArcGIS kan man därefter välja ut träffar i flera mindre områden samtidigt (t.e. reservat) medan man via portalerna måste söka på ett område i taget. Denna undersökning är i första hand utförd via ArcGIS-tillägget Artportalen, med kontrollerande sökningar via inloggning i de olika portalerna för en del av arterna. 1.2 ÅGP-arter i Skåne Skåne, liksom övriga län i landet, har åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper som ett led i arbetet för att uppnå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. I programmen, som sträcker sig över en period av upp till 5 år, föreslås åtgärder som gynnar artens, ibland flera samlevande arters, fortsatta eistens. Efter periodens slut följs resultaten av åtgärdsprogrammet upp och utvärderas. De ÅGP-arter i Skåne som har aktuella åtgärdsprogram (muntligen enligt Hallengren, april 2010) samt deras kategori i rödlistan för 2010 ( är: Däggdjur: Utter (Lutra lutra) (VU). Fåglar: Kornsparv (Emberiza calandra) (EN), fältpiplärka (Anthus campestris) (EN), skräntärna (Hydroprogne caspia) (VU), sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) (CR), ängshök (Circus pygargus) (EN). Kräldjur och groddjur: Sandödla (Lacerta agilis) (VU), större vattensalamander (Triturus cristatus) (LC), klockgroda (Bombina bombina) (LC), långbensgroda (Rana dalmatina) (VU), lökgroda (Pelobates fuscus) (NT), grönfläckig padda (Bufo viridis) (CR), strandpadda (Bufo calamita) (VU). 1

3 Mollusker och kräftdjur: Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) (EN), smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) (NT), större grynsnäcka (Vertigo moulinsiana) (VU), tjockskalig målarmussla (Unio crassus) (EN), flodkräfta (Astacus astacus) (CR). Spindeldjur och insekter: Nyckelpigespindel (Eresus sandaliatus) (EN), tapetserarspindel (Atypus affinis) (EN), gulfläckig igelkottspinnare (Hyphoraia aulica) (EN), svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) (NT), vitt stråfly (Chortodes morrisii) (EN), bibagge (Apalus bimaculatu) (NT), spansk fluga (Lytta vesicatoria) (CR), havsmurarbi (Osmia maritima) (EN), humlepälsbi (Anthophora plagiata) (CR), stortapetserarbi (Megachile lagopoda) (VU), svartpälsbi (Anthophora retusa) (VU), Väter: Dvärglåsbräken (Botrychium simple) (EN), flikstånds (Senecio erucifolius) (CR), flytsvalting (Luronium natans) (EN), fältnocka (Tephroseris integrifolia?) (CR), jättemöja (Ranunculus fluitans?) (EN), kärrnocka, (Tephroseris palustris) (CR), martorn (Eryngium maritimum) (EN), sandnörel (Minuartia viscosa) (CR), sjönajas (Najas fleilis) (EN), stinkmålla (Chenopodium vulvaria) (CR), stor ögontröst (Euphrasia rostkoviana rostkoviana) (EN), svarttåg (Juncus anceps?) (CR). 1.3 Syfte Syftet med mitt projekt var att ta reda på om ArcGIS-tillägget Artportalen kan användas för att undersöka Skånes ÅGP-arters utbredning i landskapet, hur vanligt förekommande de är samt vilka arter som finns inom och i närheten av naturreservaten. I nästa steg ska skötseln av reservaten, eller en del av ett större reservat, kunna anpassas efter dessa arters specifika behov. Om flera ÅGP-arter, som inte har liknande biotopkrav, finns i ett reservat kan skötseln anpassas för att i görligaste mån tillgodose de ingående arternas specifika behov. 2

4 2. Metod 2.1 Sökningar i Artportalen Sökningar i ArcGIS-tillägget Artportalen är utförd på ovan nämnda ÅGP-arters inrapporterade förekomst i Skåne under de senaste 10 åren ( ). ÅGParterna är via de rapporterade koordinaterna sökta helt inom Skånes naturreservat för väter och mollusker och med 500 m zon utanför reservaten för de övriga djuren. Vid speciella iakttagelser av artens förekomst är även detta angivet för att ge en indikation om artens möjlighet att förökas i området samt att sprida sig till närliggande reservat via ej skyddade områden. Sökningen är utförd med hjälp av ett GIS-skikt över Skånes nationalparker och naturreservat. Artnamn och eventuell rödlistning av arterna är kontrollerade via Artdatabanken. Vid tveksamma sökningar i ArcGIS-tillägget Artportalen har resultatet kontrollerats via respektive portal på Artportalen. 2.2 Skötsel av reservat och arternas miljökrav Efter att sökning i Artportalen hade utförts över hela Skåne begränsades den andra delen av projektet till Kristianstads kommun på grund av tidsbrist. Två naturreservat, ett med två ÅGParter och ett annat som innehöll en av de två arterna, valdes ut. Reservaten med fåglarna föll bort på grund av att rapporterna främst handlade om födosök så troligtvis var boplatsen på en helt annan plats. Länsstyrelsen i Skåne läns skötselplan för de aktuella reservaten jämfördes med de aktuella arternas habitatbehov enligt Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. Resultat 3.1 ÅGP-arter i Skånes naturreservat och nationalparker Till artportalen hade inrapporterats förekomst av en eller flera av ovanstående ÅGP-arter i 98 olika naturreservat (av knappt 200 reservat) och i två av de tre nationalparkerna under de senaste 10 åren. Av de 41 ÅGP-arterna var 22 representerade. Mycket fågelobservationer fanns att hämta på Artportalen, liksom relativt många observationer av kräl- och groddjur. Av ÅGP-arterna inom grupperna insekter, spindeldjur, mollusker och väter fanns endast ett fåtal inrapporteringar från reservaten. Tabell över samtliga representerade reservat och ÅGP-arter visas i bilaga ÅGP-arter i Kristianstad kommuns naturreservat För mera detaljerade studier av ÅGP-arters förekomster i specifika naturreservat valdes, som tidigare nämnts, Kristianstads kommun. Av kommunens 26 naturreservat innehöll 17 ÅGParter och i dessa reservat var 11 ÅGP-arter representerade. Se grönmarkerade rader i bilaga 1. Utter (Lutra lutra) fanns i två reservat, Pulken-Yngsjön och Äspet, med varsin rapportering från 2006 och Det fanns även ett flertal utterrapporteringar längs vattendragen utanför reservaten. Stortapetserarbi (Megachile lagopoda) fanns i Forsakar, Äspet och på Isternäset. Endast fyra av 31 rapporteringar (mellan ) fanns inom och nära naturreservaten. Rapporterna utanför reservaten var huvudsakligen från trakten av 3

5 Åhus och Rinkaby. Av denna art fanns det endast ett fåtal inrapporteringar utanför Kristianstads kommun. Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion). fanns i Kumlan. Av 100 rapporteringar mellan var 26% i och nära reservaten. De flesta av fynden utanför reservaten fanns vid Horna fure samt nordost om Kristianstads flygplats. Långbensgroda (Rana dalmatina) fanns i Friseboda med två inrapporteringar, en 2008 och en 2009 samt fem inrapporteringar väster om reservatet. Strandpadda (Bufo calamita) fanns i Pulken-Yngsjön och på Rinkaby och Horna ängar. Av 122 rapporteringar mellan 2001 och 2009 var endast 4% inom reservaten. De flesta andra fynd fanns mellan de två reservaten och öster om Rinkaby och Horna ängar. Sjönajas (Najas fleilis) fanns i Hammarsjön utanför Rinkaby och Horna ängar i en rapportering från Övriga inrapporteringar var fåglar. Fältpiplärka (Anthus campestris) hade 137 rapporteringar inom sju olika reservat under åren och ett stort antal rapporteringar nära kusten och öster om Rinkaby och Horna ängar. Rapporteringarna handlade om revir och födosök. Skräntärna (Hydroprogne caspia) hade 65 rapporteringar inom nio av reservaten mellan och ett flertal längs kusten i nordost. Enligt rapporteringarna rastade fåglarna, födosökte eller flög förbi. Karta över Kristianstads kommun med naturreservaten (skikt: NA_NP_100408) och de ovan nämnda arterna visas i bilaga 2. Kornsparv (Emberiza calandra) fanns på Håslövs ängar och i Äspet med fyra av se rapporteringar inom reservaten mellan 2004 och Ängshök (Circus pygargus) hade ca 80 inrapporteringar varav ca 60 var inom nio olika reservat. Rapporteringarna gällde vanligtvis födosök. Sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) hade 15 av 30 rapporteringar inom reservaten och arten fanns på Isternäset, Håslövs ängar och Hovby ängar. Rapporteringarna handlade om spel och rastning. Karta över Kristianstads kommun med naturreservaten och fågelarterna kornsparv, ängshök och sydlig kärrsnäppa visas i bilaga 3. Håslövs ängar var det fågelrikaste reservatet. Det innehöll alla fågelarterna utom fältpiplärka. Gropahålet och Pulken-Yngsjön innehöll tre av fågelarterna. Rinkaby och Horna ängar var det enda reservat som innehöll mer än en ÅGP-art, om man bortser från de arter som rör sig längre sträckor, utter och fåglar. Jag valde därför att titta på sjönajas och strandpaddans behov och skötselplanen för reservaten Rinkaby och Horna ängar samt Pulken-Yngsjön, det andra reservatet som innehöll strandpadda. 4

6 3.3 Strandpaddans förekomst Strandpaddan fanns längst ner i sydost i Rinkaby och Horna ängar reservatet samt i norr (vid Pulken) och nordväst (vid Yngsjösjön) i Pulken-Yngsjön reservatet. Den fanns endast i ett fåtal observationer. Ett flertal observationer från 2008 och 2009 fanns dessutom på de militära övningsområdena, ett mellan Hammarsjön och Pulken-Yngsjönreservatet och ett öster om Rinkaby-Hornareservatet Adulta strandpaddors habitatbehov Strandpadda hittas i huvudsak längs kusterna i öppna, torra och solvarma miljöer på sandigt eller klippigt underlag. Vegetationen behöver vara låg och gles, som vid ett relativt hårt betestryck. Födotillgången för de adulta paddorna, bör vara riklig i form av insekter och spindeldjur. Som skydd behöver strandpaddan möjlighet att gömma sig i blockterräng, klippskrevor eller i lös sand. Strandpaddans övervintring sker på land, ofta en bit ner i marken, i håligheter i klippskrevor och i sandslänter Ynglens habitatbehov Strandpaddan är konkurrenssvag på yngelstadiet och undviker då helst andra groddjur. Detta löser den genom att föröka sig i grunda småvatten som uppnår hög vattentemperatur under sommaren och som temporärt kan torka ut, en lekmiljö som andra groddjur normalt undviker. Lekperioden startar när vattentemperaturen överstiger +7 C i skymningen och fortsätter in i augusti vid fuktig väderlek. När förhållandena är gynnsamma lägger honan sina ägg i långa strängar på grunt vatten. Utvecklingen till yngel är sedan temperaturberoende. I de grunda lekpölarna med begränsat utrymme kan föda vara en bristvara som ger sämre tillvät och fördröjer ynglens metamorfos. Under yngelstadiet består födan av alger, detritus, groddjursägg samt döda djur som de hittar i vattnet. Ynglen är dessutom utsatta för predation av bland annat fåglar samt rovdjursinsekter och andra groddjuryngel i vattnet Skötselrekommendationer för habitat med strandpadda För att gynna strandpaddan bör det skapas så optimala lekmiljöer som möjligt genom att främja ytor med grunda vattenhål som då och då torkar ut. Området bör vara så näringsfattigt som möjligt för att ge mindre vegetation i både land- och vattenmiljöerna. Om algmattor bildas i lekpölarna ratas de av paddorna. Dikning eller vattenavledning bör undvikas liksom fördjupning av grunda vattensamlingar. Betestryck krävs, men allt för intensivt bör undvikas, eftersom mycket kreaturstramp förstör vegetationen helt. Buskvegetationen bör hållas på en låg nivå för att inte skugga markskikt och lekpölar och för att undvika anhopning av förna på mark och i vatten. Block, skrevor och lös sand ökar möjligheten att hitta skydd mot predatorer. Inplantering av fisk och kräftor i småvattnen är förödande för paddorna. 3.4 Sjönajas Sjönajas (Najas fleilis) finns endast på ett fåtal platser i landet. I Skåne är den rapporterad i Hammarsjön, i de centrala delarna av naturreservatet Rinkaby och Horna ängar. 5

7 Sjönajas är en annuell sambyggare (enkönade blommor av båda könen finns tillsammans på samma planta). Både blomning och pollinering sker under vattenytan och vegetativ förökning saknas helt. Den gror sent, i maj-juni, och kan därför lätt trängas ut av fleråriga och mer snabbväande arter. Sjönajas har dålig spridningsförmåga eftersom fröna inte tål uttorkning. Den kan väa i trakter med låga vintertemperaturer och fröna kräver en köldperiod för att gro men väten gynnas troligen av långa varma somrar. Väten har ett svagt rotsystem och lossnar därför lätt från sitt bottenfäste Habitatkrav för sjönajas Sjönajas lever helt under vattenytan i rena mesotrofa sjöar på en botten av organiska sediment. Vattnet bör således vara måttligt näringsrikt och med neutralt ph. Vid ökad näringshalt minskar mängden CO2 i vattnet vilket medför att fotosyntesen försämras eftersom arten inte kan använda karbonatjoner (HCO3 - ) som kolkälla. Om ph-värdet i vattnet sjunker medför detta att vätens frösättning minskar. Väten är störningstolerant och gynnas troligen av en störning av bottnen då den sedan kan koloniseras före andra arter. I ett senare stadium trängs den lätt undan på grund av sin sena groning. I den grunda Hammarsjön söker arten sig till skyddade lägen, t.e. vikar, som inte är lika utsatta för vinden som öppet vatten. Sjönajas väer oftast i grumligt vatten och kan genomföra sin fotosyntes under mörkare förhållanden än många andra väter, vilket ger konkurrensfördelar. Dess utbredning i en sjö kan likväl begränsas av för liten ljusstillgång på grund av mycket grumligt vatten eller yttäckande flytbladsväter. Man tror att sjönajas påverkas negativt av betestramp och betning av större fåglar men saken är dåligt utforskad Skötselrekommendationer för sjönajas Vattenkvaliteten i Hammarsjön bör på sikt kunna passa sjönajas bättre om humusinnehållet liksom näringshalten i vattnet som Helgeån för med sig kan minskas. De ställen på Hammarsjöns östra strand där sjönajas hittas bör skyddas från allt för intensivt betestramp. Sjöfåglar bör hindras från att beta av väten. Sjönajas skulle även gynnas om vindhastigheterna i dess närmiljö minskade t.e. genom att sjösäven på nytt ökar i sjön. 4. Diskussion och slutsatser 4.1 Skötseln av reservat med strandpadda Pulken-Yngsjön Reservatet ska vara välhävdat genom bete och präglat av Helgeåns vattenståndsfluktuationer. Det är kriterier som passar bra för strandpaddan. Området vid Pulken, där paddan är hittad, med insjöstrandbetesmarker som har inslag av mindre vattensamlingar bör vara ett område som passar paddan bra om betestrycket ligger på en lagom nivå. Det finns dock en risk att betestrycket är för lågt för strandpaddan till förmån för den stora mängd av hävdberoende, mer högväande örter, som finns i området och som betas ner först på ett sent stadium. Vid Yngsjösjön, strandpaddans andra lokal i reservatet, finns det enligt skötselplanen bara en smalare remsa betat område. Mellan sjön och betesområdet finns det ett område med våtmark med bladvassar för utveckling med intern dynamik. Vass som skuggar, ger förna 6

8 och är svårt att förflytta sig i kan komma i konflikt med strandpaddans behov om den förekommer för nära lekvattnen. En rekommendation är därför att ta bort den vass som är nära småvattnen i kanten mellan betesmark och våtmark vid Yngsjösjön på den bit som strandpaddan finns på. Även om vassen enligt skötselplanen inte ska hävdas så är det mycket små områden som berörs. Reservatet, som planeras att ha minst 75 ha strandbetesmark, bör kunna hålla en livskraftig population av strandpaddor samtidigt som den variationsrika floran bevaras. Strandpaddan bör ha en god chans att sprida sig till andra områden i närheten eftersom Helgeåns strandkanter till stor del utgörs av öppna kontaktzoner mellan land och vatten. En del predation på paddor och yngel kommer inte att kunna undvikas på grund av den stora fågelförekomsten i området. 4.2 Skötseln av reservat med strandpadda och sjönajas Rinkaby och Horna ängar I reservatet, som sträcker sig längs Hammarsjöns östra strand finns, i de centrala och södra delarna, ca 100 ha välhävdad insjöstrandbetesmark och insjöstrandäng. Strandpaddan är hittad i sydöst i ett område med strandäng och rikkärr/fuktäng. I skötseln av reservatet ingår att begränsa vassarnas och flytbladsvegetationens utbredning i de södra och centrala delarna, att de låglänta delarna betas samt att kontaktzoner mellan land och vatten hålls öppna. Vid betesperiodens slut ska vegetationen vara väl avbetad och de mest strandnära delarna ska ha tydliga spår efter betestramp. Åtgärderna ovan bör gynna strandpaddan under förutsättning att inte betestrampet blir överdrivet kraftigt. I detta reservat ska de mer högväande arterna hållas tillbaka för att inte dominera över de mer lågväande arterna i strandbetesmarkerna. Strandpaddan, som föredrar kort vegetation, bör gynnas även av detta. Andra skötselåtgärder i de centrala och södra strandnära zonerna är att vide, al och buskage rutinmässigt röjs, vilket inte bara gynnar änder och vadare utan även strandpaddan. Liksom i Pulken-Yngsjön reservatet fluktuerar vattenståndet med årliga översvämningar och torrperioder, vilket ger möjliga lekvatten för strandpaddan. Som helhet sköts reservatet på ett sätt som passar strandpaddan och sträckan öppen strand är lång (>2000m), så populationen borde kunna öka ganska mycket under förutsättning att lekvatten finns i tillräckligt stor utsträckning. Även här kan predation av fåglar vara ett problem. Eftersom strandpadda finns runt om i trakten så borde det också finnas en möjlighet att de förflyttar sig mellan områdena även om det inte är någon lätt uppgift med tanke på vägar och bebyggelse. Att anpassa Hammarsjöns vatten och bottnar till sjönajas är ett arbete som kommer att ta lång tid. Ett problem är att vätens abiotiska och biotiska krav är dåligt utforskade. En annan svårighet är att sjön är genomfluten av Helgeå som för med sig näringsrikt vatten från åkermark i åns nedre lopp och humöst vatten från norra Skåne och Småland. Även avloppsvatten från Kristianstads reningsverk släpps ut i ån. Näringshalten i vattnet ökar troligen inte längre men vattnet har blivit mer grumligt och starkare färgat. Det antas bero på avskogning i samband med stormarna 2005 och 2006 i de norra delarna av Helgeåns avrinningsområde. Humushalten kommer därför troligen att avta i framtiden vilket skulle gynna sjönajas. Om sävruggar på nytt kan öka i Hammarsjön utsätts väten för mindre vindpåverkan. Det skulle minska risken för att väten ska slitas bort från sitt lösa bottenfäste samt medföra klarare vatten genom att mindre mängd humus virvlar upp från bottnen. 7

9 Sjönajas antas vara en välsmakande och åtråvärd vät som betas av bland annat änder, gäss och svanar. Att försöka minska antalet gäss som håller till i reservatet skulle därför gynna sjönajas inte bara genom minskat bete utan även genom att näringstillförseln till sjön från djurens spillning skulle minska. På de platser där sjönajas upptäcks bör nötkreaturen hindras från att beta strandängen ända ut i vattnet för att omöjliggöra tramp och betning av väten även om det strider mot reservatets skötselplan om att ha öppna kantzoner. Åtgärden bör inte påverka strandpaddan vars marker finns längre söderut i reservatet. Sjönajas kommer troligen inte att spridas utanför Hammarsjön eftersom fröna inte tål att torka ut och lämpliga habitat söderut längs åfåran är fåtaliga. 4.3 Sökning av ÅGP-arter via ArcGIS-tillägget Artportalen Att använda ArcGIS-tillägget Artportalen för att undersöka förekomst av skyddade arter inom ett specifikt område är ännu inte tillförlitligt men kan med tiden bli en snabb och enkel metod, när inrapporteringen har kommit igång ordentligt. Eftersom min sökning var den första på Skånes naturreservat så sökte jag på de senaste 10 åren. Det smidigaste, för att få det antal träffar som systemet klarade av, var att söka på en ÅGP-art i taget i kartans utbredning. Därefter tillverkade jag ett skikt med de träffar som fanns inom utvalda naturreservat. Med hjälp av de två attributtabeller som jag då hade kunde jag utläsa förekomst i reservaten och hur stor del av artens förekomster som var inom reservaten. För att i framtiden kunna göra snabba sökningar, t.e. en gång per år, rekommenderas en möjlighet att via en kryssruta kunna söka endast på Sveriges ÅGP-arter. Då kan man kontrollera ÅGP-arters fluktuationer i ett specifikt område genom att söka på en organismgrupp i taget. Detta sker i kartans utbredning och under det senaste året. Denna sökning skulle troligen ge en lagom stor datamängd för de flesta organismgrupper, förutom fåglar där rapporteringen redan idag är så stor att sökning krävs på en art i taget. Sökning via rödlistade arter, vilket i dag är möjligt, blir mycket onödigt sökande i attributtabellerna eftersom rödlistan 2010 innehåller över 1400 arter, samt att alla ÅGP-arter inte finns med i rödlistan (t.e. större vattensalamander). För att systemet ska vara tillförlitligt krävs dessutom att det finns behöriga för att se de sekretessbelagda rapporteringarna (på de mest hotade arterna) på varje länsstyrelse. Som det fungerar idag kan eploatering av ett område ske, utan att någon vet om att det finns skyddsvärda arter i området om en tjänsteman som hanterar tillståndsärendet kontrollerar området med hjälp av ArcGIS-tillägget Artportalen. En annan möjlighet är att en varning kommer upp om att en skyddad art finns i det specifika området och att det finns en möjlighet för behöriga tjänstemän att via Artdatabanken kontrollera vad som döljer sig där. Som eempel på en troligt skyddad art kan nämnas förekomst av flodkräfta, som gissningsvis är sekretessbelagd eftersom inga rapporteringar finns i Artportalen. Troligtvis är också många ÅGP-arter inom grupperna insekter och spindlar sekretessbelagda eftersom endast fyra av 11 ÅGP-arter hade inrapporteringar i Artportalen. Sökmöjligheten i GIS fungerar redan idag hyfsat bra på fåglar, portalen som har funnits längst (sedan 2000) och där inrapporteringen är stor. Även däggdjur, grod- och kräldjur ger en hel del träffar trots att portalen startade upp så sent som De övriga portalerna lämnar, än så länge, en hel del övrigt att önska. En av förklaringarna till detta är för få inrapporteringar och 8

10 ojämna inrapporteringar från det skånska landskapet. I vissa områden finns det t.e. i huvudsak svampar inrapporterade och i andra främst mossor. Troligen finns det dessutom ett antal sekretessbelagda arter. Dessutom är det problem med att hitta det rätta namnet på en del arter vid sökning via GIS-tillägget (förklaras nedan). I de enskilda portalerna kan man ange ett artnamn, svenskt eller vetenskapligt, eller delar av det vetenskapliga namnet och få ett flertal alternativ som länkar. Denna funktion finns inte i ArcGIS-tillägget Artportalen. Förutom på däggdjur måste det vetenskapliga namnet skrivas in och det helt korrekt, även underart, annars kommer inga träffar. Om en underart krävs har man tur för då kommer ett felmeddelande om att fler arter har samma namn, i annat fall får man inga träffar och inget felmeddelanden. Vid sökning på väter uppkom en hel del problem på grund av detta. Manualens instruktioner om att, om muspekaren inte längre är ett timglas och om inga lager har lagts, så finns inga träffar, känns därför inte tillräckligt tillförlitligt. På stor ögontröst fanns en underart som gav träffar och som gick att hitta både på Artdatabanken och på Artportalen. Däremot anger ArcGIS-tillägget Artportalen att fältnocka ska ha en underart. Den gick inte att hitta på Artdatabanken men det fanns en underart angiven i Artportalen. Den gav däremot inga träffar så här var det lätt att tro att arten var sekretessbelagd, men vid kontroll via den enskilda portalen visade det sig att inrapporteringar fanns på fältnocka. På svarttåg och jättemöja gick inte underarterna att hitta vare sig på Artdatabanken eller på Artportalen (se bilaga 4). En möjlighet här hade varit att söka på hela organismgruppen i kartans utbredning för att även hitta underarterna. Men då uppstod nästa problem. Kärlväter, svampar, mossor, lavar och alger ligger i samma portal. Det fanns mycket data och inget felmeddelande om för stor datamängd som vid sökning på fåglarna, datorn hängde sig (helt enligt manualen). Denna portal borde delas upp i flera, t.e. i portal för kärlväter, för svampar, för mossor och för lavar och alger. Även för fåglarna uppstod en del problem vid sökningarna. Vid sökning på någon art med för stor datamängd kom felrapport. Problemet var lätt avhjälpt genom att dela in landskapet i mindre delar. T.e. ängshök, krävde åtta sökningar för att få med hela Skåne. Detta stämde helt överens med anvisningarna i manualen. Däremot följde inte sökningar på arterna skräntärna och kornsparv detta mönster. Kornsparv gick av någon anledning inte att söka över hela landskapet, timglaset försvann och inget hände. Skräntärna fungerade tvärt om. Den gav inga träffar vid sökning i nordost medan även detta område hade träffar vid sökning på hela Skåne (se bilaga 4). Ett annat problem är att GIS inte är tillräckligt driftsäkert på Länsstyrelsen (i Kristianstad). Det krånglar så gott som dagligen genom att raster- och grundkartor från grönt plus försvinner under ett par timmar eller att programmet inte går att starta på grund av avsaknad av kartorna från grönt plus. 5. Tack Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Mona Persson, naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Skåne län, för all hjälp under min praktiktid. Dessutom vill jag tacka Kenth Ljungberg och Anders Hallengren för att de ställt upp och svarat på frågor. 9

11 6. Referenser Skriftliga och muntliga Hallengren, A ÅGP-arter i Skåne (pers.com). Länsstyrelsen i Skåne Län Skötselplan för naturreservatet Pulken-Yngsjön. Länsstyrelsen i Skåne Län Skötselplan för Rinkaby och Horna ängar. Länsstyrelserna. Manual för ArcGIS-tillägget Artportalen. Olsson, K-A Åtgärdsprogram för bevarande av sjönajas Naturvårdsverket Pröjts, J Åtgärdsprogram för stinkpadda (strandpadda) Naturvårdsverket Internetadresser Artportalen, ( ) Rödlistan 2010, ( ) 7. Bilagor 1. ÅGP-arter i Skånes naturreservat 2. Karta 1.över förekomst av ÅGP-arter i Kristianstads kommun 3. Karta 2. över förekomst av ÅGP-arter i Kristianstads kommun 4. Problem med ArcGIS-tillägget Artportalen 10

12 Bilaga 1. Grön: Natureservat i Kristianstads kommun Åtgärdsprogramarter och deras förekomst i Skånes naturreservat 1. utter 2. sandödla 3. långbensgroda 4. klockgroda 5. lökgroda 6. grönflä. padda 7. strandpadda 8. st. vattensalamander 9. ängshök 10. fältpiplärka 11. kornsparv 12. skräntärna 13. sydlig kärrsnäppa 14. stortapetserarbi 15. svartpälsbi 16. havsmurarbi 17. humlepälsbi 18. bibagge 19. spansk fluga 20. svartfl. blåvinge 21. vitt stråfly 22. gulfl. Igelkottspin. 23. st. grynsnäcka 24. flodpärlmussla 25. tjocksk. målarmus. 26. smal dammsnäcka 27. flodkräfta 28. tapetserarspindel 29. nyckelpigespindel 30. sandnörel 31. flikstånds 32. stinkmålla 33. dvärglåsbräken 34. kärrnocka 35. sjönajas 36. fältnocka 37. stor ögontröst 38. svarttåg 39. jättemöja 40. flytsvalting 41. martorn Groddjur Fåglar Insekter Mollusker Spind. Väter Naturreservat Beddinge strandhed Benestads backar Billingemölla Bjärekusten Bunkeflo strandängar Bäckhalladalen Bölsåkra-Tranekärr Dagstorp Dalköpinge ängar Degeberga Backar Drakamöllan Dynget Egeside Ekastiga Englandsdal Eskiltorps ängar Falsterbohalvöns havs. Fjälkinge backe Flommen Forsakar Friseboda Fulltofta Fulltofta Häggenäs Glumslövs naturvårdsom. Gropahålet Gyllebo Gällabjer Hagestad Hallands Väderö Hammars backar Kåsebergaåsen Hercules Hilleshögs dalar Hovby ängar Humlarödhus fälad Håslövsängar Häckeberga Högaborg Högebjär Högestadsmosse Ingelstorpsmosse Isternäset Järavallen Klingavälsåns dalgång Knivsås Borelund 1

13 Groddjur Fåglar Insekter Mollusker Spind. Väter Naturreservat Kulla Gunnarstorp Kumlan Kungsmarken Kämpinge strandbad Lilla Hammarsnäs Linnebjer Ljungavången Ljungskogens, Ljunghusens strandbad Lommabukten Lyngsjö äng Löddeåns mynning norra Löddeåns mynning södra Matsalycke Mossbystrand Munkarps fälad Måkläppen Måryd Möllehässle Navröd Norra Ljunghusen Nyhamnsläge-Lerhamn Nyhamnsläge-Strandbadens kusthed Näsby fält Osen vid Saån Prästaskogen Pulken - Yngsjön Rinkaby och Horna ängar Risen Rönnen Rövarekulan Salvikens strandängar Sandhammaren Skanörs ljung Skanör Höllviken Skogshejdan Skrylle Skäret Slättängsdammarna Stenshuvud NP Stora Harrie mosse Stora Hults strand Sträntemölla Svartskylle Svedberga Kulle Svenstorp-Bolshus fälad Söderåsen NP Tosteberga ängar Vens Backafall Verkeån Verkeåns mynning Verkeåreservatet Agusa-Hallamölla Vitabäckshällorna Vitemölla strandbackar Västra Kullaberg Äspet Östra dammen i Lomma 2

14 Bilaga 2. Skånska åtgärdsprogramarter som finns inom naturreservat i Kristianstads kommun och som är inrapporterade till Artportalen under den senaste 10-årsperioden ( ).

15 Bilaga 3. Skånska åtgärdsprogramarter som finns inom naturreservat i Kristianstads kommun och som är inrapporterade till Artportalen under den senaste 10-årsperioden ( ).

16 Bilaga 4 Problem med ArcGIS-tillägget Artportalen Kornsparv (Emberiza calandra), gav inga träffar i ArcGIS- tillägget och inga felmeddelanden om för stor datamängd vid sökning i hela Skåne, timglaset försvann och inget hände. Vid en kontrollering via de enskilda portalerna på Internet, fanns det en hel del rapporteringar i Skåne. Vid ny sökning via ArcGIS-tillägget fungerade det att söka på 1/4 av Skåne i taget. Skräntärnan (Hydroprogne caspia) däremot, gick inte att söka i kartans utbredning (på en mindre del av landskapet). Vid sökning på t.e. nordöstra Skåne kom inga träffar trots att det fanns ett flertal inrapporteringar i området. Även här försvann timglaset utan att något mer hände. Arten fick sökas i hela skiktet, det vill säga hela Skåne på en gång, för att få några träffar. Vid sökning via ArcGIS-tillägget på svarttåg (Juncus anceps) kom felmeddelande om att fler än en art har samma namn. Artdatabanken anger inga underarter och Artportalen påstår att det ska finnas men har inga underarter inrapporterade och anger inget namn på underarten. Detta gör att det inte är möjligt att få några träffar på svarttåg utan att söka på hela organismgruppen och då blir datamängden för stor. Det samma som för svarttåg gäller för jättemöja (Ranunculus fluitans). Även för fältnocka (Tephroseris integrifolia) kom felmeddelandet om att fler än en art har samma namn och det eakta namnet måste anges. Här fungerade det inte med underarten integrifolia, som är den enda underart som Artportalen anger. Artdatabanken anger ingen underart. Helt enligt manualen gavs inget nytt felmeddelande och det är lätt att tro att inga fynd är inrapporterade trots att det enligt den enskilda portalen finns många i Skåne.