Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom"

Transkript

1 Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom En sammanställning av systematiska översikter Agneta Öjehagen Lars Hansson Mikael Sandlund Carina Gustafsson Gunilla Cruce Marie Nyström Johan Glad Ann-Kristin Jonsson Maja Fredriksson

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. IMS svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnummer Publicerat:

3 Förord Syftet med denna sammanställning av systematiska översikter är att bedöma och redovisa det vetenskapliga kunskapsunderlaget för effekter av psykosociala insatser för personer med svåra psykiska funktionshinder. Handikappenheten vid Socialstyrelsen gav hösten 2004 Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) uppdraget att göra en genomgång av kunskapsläget som en grund för att formulera riktlinjer inom detta område. Sammanställningen gäller flera grupper av personer. Den berör dels personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd samt personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom). Den gäller också personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika inom dessa bägge grupper samt slutligen även personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos. Arbetsgruppen har samtidigt gått igenom kunskapsläget vad gäller effekter av psykosociala insatser för vuxna personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom med samtidig psykisk ohälsa. Resultaten för denna grupp presenteras i en separat rapport. (Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa. En sammanställning av systematiska översikter, ) Projektledare för hela arbetet har varit professor Agneta Öjehagen, Avdelningen Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, vid Lunds universitet. I expertgruppen har följande personer medverkat: professor Lars Hansson, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för omvårdnad vid Lunds universitet, docent Mikael Sandlund, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, doktorand Gunilla Cruce, Avdelningen Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, vid Lunds universitet. Från IMS ingick med dr Carina Gustafsson, socionom Marie Nyström och sociolog Johan Glad samt från Socialstyrelsens Informationsavdelning bibliotekarierna Ann-Kristin Jonsson och Maja Fredriksson. En preliminär version av rapporten har granskats av sakkunniga personer inom området: professor Fritz-Axel Wiesel, Uppsala universitet, professor Mona Eklund, Lunds universitet, professor Johan Cullberg, Stockholm samt Ann Tjernberg, Nationell psykiatrisamordning. Från IMS sida vill vi tacka författarna för det omfattande, engagerade och professionella arbete som de lagt ned på denna kunskapssammanställning. Vi vill också tacka de sakkunniga som bidragit med värdefulla och konstruktiva synpunkter på rapportens innehåll och vars synpunkter i möjligaste mån har tagits till vara i slutversionen av rapporten. 3

4 Eftersom rapporten är ett faktaunderlag för ett eventuellt riktlinjearbete inom Socialstyrelsen, är innehållet delvis av påtagligt teknisk karaktär. Den inledande sammanfattningen samt resultatsammanfattningar som presenteras efter genomgångarna av det vetenskapliga stödet för de olika åtgärderna hoppas vi dock ska ge beslutsfattare, praktiker och brukare en god och begriplig överblick över kunskapsläget. Robert Erikson Ordförande i IMS styrelse Karin Tengvald Chef för IMS 4

5 Innehåll Förord Sammanfattning...9 Syfte...9 Urvalskriterier...9 Sökstrategi...10 Datainsamling och analys...10 Resultat...11 Personer med sjukdomar inom schizofreniområdet...11 Arbetsinriktad rehabilitering...11 Case management...11 Familjeinterventioner...12 Psykoedukativa insatser...12 Social färdighetsträning...12 Kognitiv träning...12 Psykoterapi...13 Följsamhet...13 Tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos...13 Boendestöd och daglig sysselsättning...13 Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom)...13 Personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika...14 Författarnas kommentarer och slutsatser Bakgrund...15 Personer med schizofreni...16 Viktiga psykosociala insatser...17 Personer med bipolär (manodepressiv) sjukdom...18 Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Syfte Inklusions- och exklusionskriterier...22 Översikter som ingår...22 Personer som ingår...22 Diagnoser...23 Insatser som ingår...23 Utfallsmått som ingår Metod...25 Sökstrategi...25 Personer med schizofreni och personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika

6 Personer med bipolär sjukdom inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika...27 Sökord som användes för att begränsa till översikter...27 Antal sökträffar...27 Granskning av sökträffar...28 Urval av översikter...28 Dataextraktion...29 Beskrivning av utfallsmått...29 Effektmått...30 Analys och evidensgradering Inkluderade översikter: personer med schizofreni...33 Resultat av psykosociala insatser för personer med schizofreni...33 Arbetsinriktad rehabilitering...33 Boendestöd...37 Case management...38 Familjeinterventioner...43 Kognitiv träning...47 Social färdighetsträning...50 Compliance följsamhet till ordinerad behandling...53 Daglig sysselsättning...60 Psykoedukativa insatser (patientutbildning)...60 Psykoterapi Inkluderade översikter: Personer med risk att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos...70 Resultat av tidiga psykosociala insatser vid psykos...70 Insatsens karaktär Inkluderade översikter: Personer med bipolär sjukdom...72 Resultat av psykosociala insatser för personer med bipolär sjukdom...72 Insatsernas karaktär Inkluderade översikter: Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol/narkotika...80 Resultat av psykosociala insatser för personer med samsjuklighet...80 Integrerad behandling...80 Motiverande intervju Diskussion...96 Omfattning av översikter...96 Sammanfattning av resultaten...97 Personer med schizofreni...97 Personer med bipolär sjukdom...99 Personer med samsjuklighet...99 Kunskapslägets aktualitet och implikationer för forskning...99 Att sammanställa resultat utifrån systematiska översikter Sökstrategins betydelse Socialstyrelsens kriterier Hur aktuellt är kunskapsläget? Värdering av olika typer av studier Överlappning av primärstudier

7 Kommentar till evidensgraderingen Att tillämpa riktlinjer för psykosociala insatser Referenser Övriga referenser Referenser inkluderade översikter Inkluderade översikter för personer med schizofreni Inkluderade översikter för gruppen personer med risk att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos Inkluderade översikter för gruppen personer med bipolär sjukdom Inkluderade översikter för gruppen personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Referenser exkluderade översikter Exkluderade översikter för personer med schizofreni Exkluderade översikter för personer med bipolär sjukdom Exkluderade översikter för personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 1 Formulär för inklusion/exklusion Bilaga 2 Översikt av effektstudier För gruppen personer med bipolär sjukdom För gruppen personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 3 Exkluderade översikter Exkluderade översikter för personer med schizofreni Exkluderade översikter för personer med bipolär sjukdom Exkluderade översikter för personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidig beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 4 Formulär för kvalitetsbedömning och evidensgradering Bedömning av kvaliteten på en systematisk kunskapsöversikt Kvalitetsbedömning görs utifrån följande principer: Evidensgradering Evidensgrad Evidensgrad Evidensgrad Evidensgrad Översiktens evidensgrad (1 4): Bilaga 5 Sökstrategier schizofreni Bilaga 6 Sökstrategier för schizofreni och med samtidig missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika Bilaga 7 Sökstrategier för bipolär sjukdom Bilaga 8 Sökstrategi för bipolär sjukdom och med samtidig missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika

8 8

9 1. Sammanfattning Psykiatrireformen som infördes 1995 innebar ett tydligare ansvar för kommunerna för att personer med psykiska funktionshinder skulle få sina sociala behov tillgodosedda och att vårdbehoven skulle tillgodoses av kommunerna i samverkan med landstingen. Tio är efter reformen finns behov att undersöka vilka vård- och omsorgsinsatser som är effektiva och hur dessa insatser ska kunna samordnas på ett för vårdtagaren tillfredsställande sätt. I slutet av 2004 gav handikappenheten vid Socialstyrelsen i uppdrag till Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) att göra en genomgång av kunskapsläget för att kunna formulera riktlinjer inom detta område. Syfte Syftet är att utifrån systematiska översikter sammanställa resultat av psykosociala insatser för: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och för dem inom denna grupp som har ett samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) och för dem inom denna grupp som har ett samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos. Den arbetsgrupp som gjort denna genomgång har samtidigt också gått igenom kunskapsläget för personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom med samtidig psykisk ohälsa. Resultaten av denna genomgång presenteras i en separat rapport. (Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa. En sammanställning av systematiska översikter ) Urvalskriterier I denna sammanställning ingår endast systematiska översikter som behandlar effekter av en psykosocial insats som riktar sig direkt eller indirekt till den person som har det psykiska funktionshindret. Utgångspunkten för val av kriterier vid operationaliseringen av systematisk översikt har varit beskrivningar och rekommendationer från Cochrane respektive Campbell Collaboration: 1. Uttömmande sökningar, som innebär att författaren/författarna ska söka litteratur på flera sätt för att därigenom identifiera så många relevanta studier som möjligt. 9

10 2. Tydlig redovisning av inklusions-/exklusionskriterier för de studier som ska ingå. Kriterierna är kopplade till målgrupp (population), insats, studiedesign och utfallsmått. De översikter som inkluderas i sammanställningen ska också granskas utifrån översikternas kvalitet i olika avseenden en granskning som mynnar ut i en evidensgradering. Evidensgraderingen uttrycker det vetenskapliga stödet för effekten av en viss insats. Avgörande för evidensgraderingen är bevisvärdet (den vetenskapliga kvaliteten) av primärstudierna i översikten och här är studiedesignen (uppläggningen av studien) av störst betydelse. Tyngst väger randomiserade kontrollerade studiedesigner (RCT-studier), men andra studiedesigner kan också accepteras. En hög evidensgrad kräver också att ett visst antal studier visar entydiga resultat. Socialstyrelsen har preciserat vad som krävs för att uppfylla olika grader av evidens, där 1 är högsta evidens och där 4 anger att ingående studier har lågt evidensvärde eller att man inte funnit några studier i genomgången. De utfallsmått som ingått är till exempel återfall i sjukdomen, vårdbehov (oftast slutenvård), symtomnivå eller livskvalitet. Sökstrategi Sökarbetet för denna sammanställning av systematiska översikter har begränsats till informationssökning i elektroniska referensdatabaser anpassade efter varje grupp av psykiskt funktionshindrade. Följande databaser genomsöktes: CDSR, DARE, HTA, C2-RIPE, Pubmed, ASSIA, PsycINFO, CINAHL, SocIndex och EMBASE. Utöver detta har inblandade experter, som haft förhandskunskap om relevanta översikter av studier, även inkluderat dessa. Datainsamling och analys Personer med schizofreni, tidigt insjuknande i misstänkt psykossjukdom: En person granskade titlar och abstrakt, 58 fulltextstudier beställdes. Två personer läste separat alla fulltextstudier, varefter 24 översikter inkluderades. Personer med bipolär sjukdom: En person granskade 527 titlar och abstrakt, 20 beställdes i fulltext, lästes igenom och efter avstämning med någon i gruppen inkluderades tre. Personer som ingår i de ovan nämnda grupperna och som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika: En person granskade 950 titlar och abstrakt, 30 beställdes i fulltext och efter avstämning med person i gruppen inkluderades fyra. Alla inkluderade översikter kvalitetsbedömdes av två personer i arbetsgruppen som båda bedömde evidensen. Denna stämdes av i samband med en generell diskussion i gruppen. Den övervägande anledningen till att översikter inte tagits med i sammanställningen var att författarna inte hade angivit sökstrategi eller hade sökt i alltför få databaser. 10

11 Projektdeltagarna har samtliga kompetens att bedöma urvalet ovan. Resultat När resultaten från flera studier sammanställs med hjälp av metaanalytiska tekniker medför detta att effekten uttrycks med ett övergripande och gemensamt mått. Metaanalyser är betydligt vanligare vid sammanräkning av resultaten i primärstudierna för personer med schizofreni, medan det inom området samsjuklighet finns en och inom området bipolär sjukdom inte några metaanalyser i de inkluderade översikterna. Om inte metaanalyser använts sammanfattas resultaten i en narrativ analys där man anger antalet primärstudier med positiva eller negativa resultat. För personer med schizofreni har resultaten redovisats utifrån översikter av respektive insats medan översikterna för bipolär sjukdom och samsjuklighet inte kunnat delas in på samma sätt eftersom översikterna var för få för en sådan indelning. Personer med sjukdomar inom schizofreniområdet För flera insatser finns god evidens medan den för andra är mindre tydlig, inte entydig eller tom saknas helt. Arbetsinriktad rehabilitering En systematisk kunskapsöversikt kring arbetsinriktad rehabilitering har inkluderats, den är av mycket god kvalitet och omfattar 11 RCT-studier med sammantaget deltagare. Resultatet visar att insatsen arbete med stöd (supported employment, SE) är effektivare än vård som vanligt (standardbehandling) för personer som får konkurrensutsatt arbete och även effektivare än arbetsförberedande träningsmodeller (pre-vocational training models, PT). Beträffande övriga resultatmått som sjukhusvård, livskvalitet, självkänsla eller psykiska symtom finns det inga avgörande skillnader mellan de olika interventionerna. Översikten innehåller flera primärstudier med högt bevisvärde och entydiga resultat vilket leder till ett högt vetenskapligt stöd för översiktens resultat, det vill säga evidensgrad 1. Case management Två systematiska översikter av case management har inkluderats. Båda översikterna har god kvalitet. Dessa har utvärderat olika modeller den ena har inkluderat intensiv case management i form av ett samhällsbaserat behandlings- och rehabiliteringsprogram (Assertive Community Treatment, ACT) med 26 RCT-studier och deltagare, den andra översikten har sammanställt studier om mindre intensiv case management med 11 RCTstudier och som mest deltagare i de jämförelser som görs. ACT-modellen visar i jämförelse med standardbehandling god evidens för färre inläggningar och vårdtid på sjukhus samt att hålla kontakt med vården. Andra effekter som framträder är att stabiliteten i självständigt boende ökar, risken för hemlöshet och arbetslöshet minskar samt att patienttill- 11

12 fredsställelsen med vården är högre, evidensgrad 1. ACT är också effektivare jämfört med sjukhusbaserad rehabilitering i flera av de resultatmått som redovisats, evidensgrad 2. Mindre intensiv case management visar att fler stannar kvar i behandling och att fler läggs in på sjukhus men inga andra resultat, evidensgrad 1. Data för jämförelserna mellan ACT och mindre intensiv case management är otillräckliga, evidensgrad 4. Familjeinterventioner Två systematiska översikter om familjeinterventioner har inkluderats. Resultaten visar att i jämförelse med vård som vanligt minskar familjeintervention frekvensen av återfall hos patienten och är i de flesta jämförelserna också mer effektiv vad gäller de vanligast förekommande sekundära effektmåtten i studierna. Det handlar till exempel om inläggning på sjukhus, inverkan på det känslomässiga klimatet i familjen (expressed emotion) och följsamhet till behandling (compliance). Båda översikterna har använt en rigorös metodik och är av god kvalitet. De innehåller ett flertal stora välgjorda RCT-studier med entydiga resultat, varför översikternas resultat evidensgraderas till 1. Psykoedukativa insatser En systematisk översikt om psykoedukativa insatser (patientutbildning) har inkluderats. Denna visar att information/utbildning om sjukdomen ur biologiska, sociala och farmakologiska aspekter generellt är effektivt för att minska risken för återfall och/eller återinläggning i jämförelse med vård som vanligt. Översikten baseras på RCT-studier och metaanalyser som omfattar 114 respektive 746 patienter. Den är av god kvalitet och når evidensgrad 1 när det gäller återfall eller återinläggningar. Social färdighetsträning Inom området social färdighetsträning har två systematiska översikter, båda med hög kvalitet, inkluderats. Resultaten är inte samstämmiga, den äldre översikten, som förutom RCT-studier även tagit med kvasiexperimentella samt före-efter-studier, visar ett visst stöd för denna insats. Den andra översikten, som är den mest aktuella, har enbart använt RCT-studier och haft strängare inklusionskriterier. Denna översikt visar att insatsen inte har effekt i förhållande till kontrollgruppen, evidensgrad 1. Här är således evidensen splittrad och det är angeläget att följa upp kunskapsläget. Kognitiv träning Kognitiv träning visar i två av fem systematiska översikter med RCT-studier stöd för att kognitiva funktioner kan förbättras med hjälp av insatser i form av träning av funktionerna. Det är dock osäkert om resultaten kan överföras till andra funktionsområden. De insatser som utvärderats är av olika karaktär och har inte upprepats, evidensgrad 3. Det finns alltså ett stort behov av mer 12

13 homogena forskningsinsatser där man fokuserar på några lovande träningsmodeller. Psykoterapi Inom området psykoterapi har fem systematiska översikter inkluderats. Det finns stöd för att kognitiv beteendeterapi minskar symtom, effekten är dock av skiftande storlek. Jämförelserna är gjorda dels med en generellt stödjande behandling, dels med en annan specifik behandling, evidensgrad 2. Man finner inga effekter för återfall i sjukdom eller återinläggning på sjukhus. Psykodynamisk terapi visar inte några entydigt positiva resultat i förhållande till de insatser man jämfört med, evidensgrad 4. Följsamhet Fyra översikter har inkluderats som tar upp effekter av olika insatser för att öka följsamhet (compliance), både till ordinerad behandling och till uppgjorda besök. Telefonsamtal någon dag före besöket, liksom skriftlig påminnelse i nära anslutning till det planerade besöket minskar risken för att patienten ska utebli, evidensgrad 3. Insatser som olika utbildningsprogram om medicinering, schemalagd träff med öppenvårdspersonalen före utskrivning från vårdavdelning och psykoterapi visar en generell effekt i form av ökad följsamhet till medicineringen och till att inte missa sina återbesök, evidensgrad 2. Tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos En systematisk översikt som omfattar tre RCT-studier har inkluderats vad gäller tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos. En studie visar att patienter som fick familjespecifik behandling mer sällan blev inlagda i psykiatrin i jämförelse med en grupp behandlad i vanlig psykiatrisk öppenvård. Det är svårt att evidensgradera resultaten från de tre studier som ingår i översikten, då studierna berör olika insatser och inga resultat har upprepats. Detta är ett expansivt område med ett flertal nya och pågående studier, varför en uppdatering är angelägen inför eventuella riktlinjer. Boendestöd och daglig sysselsättning För två insatser som är vanligt förekommande, boendestöd och daglig sysselsättning, saknas resultat från systematiska översikter. Här finns således ett stort forskningsbehov. Vad gäller daglig sysselsättning har en översikt exkluderat samtliga studier eftersom insatsen i dessa varit knuten till medicinsk vård. Med andra ord finns det ett stort behov av en systematisk översikt som inte har denna organisatoriska begränsning. Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) Resultaten för personer med bipolär sjukdom finns presenterade och summerade i form av narrativa analyser. 19 primärstudier ingår i de inkluderade översikterna. 13

14 Översikterna visar att det finns stöd för tillägg av psykosociala interventioner för att följa medicineringen och öka kunskapen om sjukdomen och för att förhindra återfall. Dessa insatser kan vara psykoedukativa insatser till patient och närstående samt kognitiva, beteendemässiga metoder. Studiernas bevisvärde och antalet entydigt positiva resultat ger evidensgrad 2. För denna patientgrupp har vi inte funnit några studier kring arbetssituationen. Personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika För ovan nämnda diagnosgrupper som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika är resultaten inte entydiga. En metaanalys visar att det saknas stöd i olika mått för effekt av integrerad behandling, evidensgrad 2. Samtidigt visar en tidigare narrativ översikt som inkluderat även kvasiexperimentella studier och som tagit med senare studier än vad metaanalysen gjort, att det finns stöd för effekt på framför allt missbruket, evidensgrad 2. Samma evidens föreligger för integrerad behandling inom ramen för boendestöd. Inom en översikt framträder stöd för att motiverande intervju, MI, minskar missbruksproblemet. Där ger studiernas bevisvärde och antalet positiva resultat evidensgrad 1. Författarnas kommentarer och slutsatser Vi vill lyfta fram att sammanställningen rör insatser oberoende av om den ges inom ramen för hälso- och sjukvård eller socialtjänst. I stället har vi haft individernas psykosociala behov på en rad livsområden som utgångspunkt. Insatsernas fokus varierar, liksom deras effekter. Det kan vara att samordna insatser som case management, ett specifikt område som arbetsrehabilitering, olika terapier eller patient- och anhörigutbildningar för att minska återfall. Då denna sammanställning kan komma att ligga till grund för riktlinjearbete bör noteras att rapporten, som enbart grundar sig på systematiska översikter, medför en eftersläpning av kunskapsläget. Vi har därför i rapportens diskussionsdel påtalat att det inom områden där evidensen är tunn, splittrad eller översikterna ligger flera år tillbaka i tiden bör göras kompletterande sökningar inför formulering av riktlinjer. Dessutom är arbetet med att sammanställa översikter i ett utvecklingsskede, vilket medfört vissa tekniska problem under arbetes gång. Dessa omnämns i diskussionsavsnittet. En summering av resultaten av denna sammanställning av översikter ger vid handen att det finns starkt stöd för vissa psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd medan det i det närmaste saknas systematisk kunskap om effektiviteten för andra insatser som används i dag (boendestöd, daglig sysselsättning). Här finns med andra ord ett påtagligt forskningsbehov. För personer med bipolär sjukdom finns stöd för psykosociala insatsers effekter men det behövs fler primärstudier med högt bevisvärde liksom för personer med samsjuklighet, för vilka bland annat metoder som har evidens för beroende/missbruk bör utvärderas också inom denna grupp. 14

15 2. Bakgrund Psykiatrireformen infördes 1995 och innebar bland annat ett tydligare ansvar för kommunerna att personer med psykiska funktionshinder ska få sina sociala behov tillgodosedda medan vårdbehoven ska tillgodoses av kommunerna i samverkan med landstingen. Redan från starten av psykiatrireformen uttrycktes inom de kommunala verksamheterna behov av ökade kunskaper om effektiva vård- och omsorgsinsatser för gruppen. Snart tio år efter reformen uttrycks fortfarande dessa behov. Målgruppernas behov är omfattande och kunskapsbristerna inom kommunerna gäller flera insatsområden, liksom hur dessa ska samordnas med insatser från landsting och andra vårdgrannar. Kunskapsbristerna rör bland annat effekterna av de insatser som ges. Därför krävs en genomgång av kunskapsläget kring vilka psyksociala insatser som visat sig effektiva för gruppen psykiskt funktionshindrade. En sådan genomgång skulle kunna ge socialtjänsten underlag för förbättring i arbetet med gruppen. Med tanke på gruppens storlek skulle också den samhällsekonomiska vinsten kunna bli betydande. Begreppet psykosociala insatser innefattar flera typer av insatser. Hit räknas bland annat olika psykoterapeutiska metoder, utbildningsinsatser för både patient och närstående samt insatser för att öka förmågan att hantera sin sjukdom i det dagliga livet, med andra ord insatser som inte enbart rör socialtjänstens ansvarsområde. Det är väsentligt att olika insatser kombineras utifrån patientens behov. Socialstyrelsen planerar att utarbeta riktlinjer kring psykosociala insatser för gruppen psykiskt funktionshindrade. Dels handlar det om gruppen i stort, dels om olika undergrupper av personer med psykiska funktionshinder. För att få ett underlag till riktlinjer beställde handikappenheten i slutet av 2004 en kunskapsöversikt från Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2004b). Uppdraget var att inventera vilken forskning det finns om psykosociala insatsers effekter för psykiskt funktionshindrade med särskild inriktning mot två grupper: personer med schizofreni, inklusive de som samtidigt har ett missbruk/ beroende av alkohol och/eller narkotika samt personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom och med samtidig psykisk ohälsa. (Inventeringen av forskningsområdet för den sistnämnda gruppen redovisas i en separat rapport.). Utifrån senare diskussioner med handikappenheten utökades uppdraget till att även omfatta personer med bipolär sjukdom inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Inom ramen för pågående riktlinjearbete för missbrukarvården vid Socialstyrelsen ingår psykosocial behandling riktad mot missbruket hos personer med samsjuklighet avseende psykiska störningar och beroende/missbruk av 15

16 alkohol och/eller narkotika. I denna inventering är avsikten att beröra effekterna av psykosociala insatser utöver missbruksbehandlingen. För att kunna utarbeta riktlinjer på ett område kräver Socialstyrelsen att underlaget utgörs av så kallade systematiska översikter av god kvalitet (Socialstyrelsen, 2004a). Uppdraget från handikappenheten begränsades därmed till att inventera vilka systematiska översikter som finns och som utvärderar effekter av psykosociala insatser för de ovan nämnda grupperna. De systematiska översikter som identifieras bedöms utifrån dess kvalitet och dess relevans för frågeställningen. Härigenom får man kännedom om existerade systematiska översikters kvalitet och om eventuell avsaknad av systematiska översikter. Därmed blir det tydligt inom vilka insatsområden för respektive grupp som det behöver produceras nya systematiska kunskapssammanställningar av primärstudier inom den närmaste tiden. Avsaknad av systematiska översikter kan bero på att primärstudier av tillräckligt god kvalitet (bevisvärde) saknas. Anledningen till att riktlinjerna och denna översikt begränsas till systematiska översikter är att dessa med större sannolikhet innehåller valida och reliabla resultat. En icke-systematisk kunskapsöversikt, som sammanställt publicerade forskningsresultat utan tydligt definierade bedömningskriterier av de ingående studierna, medför en mer subjektiv sammanställning av litteraturen. En sådan sammanställning skulle kunna medföra att resultat både övervärderas och undervärderas. Syftet med föreliggande studie är att inventera vilka systematiska översikter som finns tillgängliga och som utvärderar effekter av psykosociala insatser för de ovan nämnda grupperna av personer med psykiskt funktionshinder. Denna undersökning är således en sammanställning av systematiska översikter. Hur inventeringen ska genomföras har fastställts i ett särskilt protokoll. I protokollet beskrivs metodiken för sökarbetet, liksom inklusionskriterier för urval av översikter, vilka personer och vilka insatser som ska ingå samt kriterier för kvalitetsbedömning av översikten och evidensgradering av resultatet i de inkluderade systematiska översikterna. Personer med schizofreni Avinstitutionaliseringen av den psykiatriska vården har under de senaste decennierna på ett grundläggande sätt förändrat psykiskt funktionshindrade personers livssituation och innebär krav på att arbetsmetoderna och organisationen förändras inom samhällets vård- och stödinsatser. I dag ska en rad olika instanser inom stat, landsting och kommuner tillgodose målgruppens behov. Ett ansvar som i princip sedan länge funnits där men som inte uttrycktes på ett tydligt sätt så länge psykiatrisk institutionsvård var den dominerande strategin. Övergången från den psykiatriska institutionsvården har inte alltid varit oproblematisk för personer med psykiska funktionshinder. En rad brister i den här gruppens livssituation ute i samhället har uppmärksammats, liksom bristen på behovsanpassade och effektiva vård- och stödinsatser. Personerna i denna målgrupp har ofta sammansatta medicinska, psykologiska och sociala behov av vård och stöd som inte identifierats och tillgodosetts så att insatserna bildat en samverkande helhet för brukaren. 16

17 Den aktuella sammanställningen av kunskapsöversikter innehåller en redovisning av vissa delar av den kunskapsutveckling som ägt rum under de senaste 20 åren, vilken inneburit att effektiviteten i en rad olika psykosociala interventioner och vård- och stödmodeller utvecklats och prövats vetenskapligt. Flertalet studier utgår från ur diagnossynpunkt blandade grupper av personer med svåra psykiska sjukdomar men där personer med sjukdomar inom schizofreniområdet dominerar. Denna sjukdom debuterar vanligen under tidiga vuxenår och kommer för flertalet av dem som insjuknar att medföra betydande inskränkningar i full delaktighet i samhällslivet. Prognosen för att återhämta sig och att finna en stabil och fungerande tillvaro är dock god för mer än hälften av de drabbade, men denna process kan ta över 10 år, under vilken tid man ofta hamnar vid sidan om sina årskamraters utveckling socialt och ekonomiskt. Traditionellt har olika undergrupper av schizofreni identifierats (paranoid, hebefren, simplexform och kataton schizofreni). Mer kliniskt relevant är nog en uppdelning av de schizofrena tillstånden i dels de som domineras av positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och avvikande beteende), dels de som domineras av negativa symtom (undandragenhet, självförsjunkenhet, initiativsvårigheter och liknande). En person med schizofrenidiagnos kan dock över tid ha en symtombild som växlar mellan de olika kategorierna. Sjukdomsrisken bedöms vara 1 procent och prevalensen procent, vilken är tämligen likartad mellan olika kulturer (Ottosson, 2004). Den årliga incidensen anses vara ungefär 5 10 personer per invånare. Omkring personer i Sverige kan uppskattningsvis ha schizofreni, varav är i behov av samhällets insatser (Socialstyrelsen, 2003). Ökad självmordsrisk, liksom för tidig död i olika kroppsliga sjukdomar är associerat med diagnosen. Den enskilt viktigaste insatsen för att förhindra återfall i akut psykos vid schizofreni är regelbunden behandling med neuroleptika i underhållsdos. Följsamheten till ordinerad behandling är emellertid ofta låg, vilket kan förklara en del av återfallen. Men även om denna medicinering i många fall är nödvändig är den otillräcklig för de flesta när det gäller att återhämta sig socialt och psykologiskt. Viktiga psykosociala insatser Utgångspunkten för denna översikt är de olika behov av vård och stöd i form av psykosociala insatser som kan finnas hos personer som lever ute i samhället med psykiska funktionshinder. Denna grupp, och i synnerhet då personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, har ofta behov av omfattande och långvariga insatser på en lång rad livsområden både medicinska, psykologiska och sociala insatser. Bland de viktigare psykosociala insatsområdena är: Boende. Att ha ett tillfredsställande boende är ett grundläggande behov och många i den här gruppen saknar ett fungerande och stabilt boende. Behoven kan gälla stöd i olika situationer. Ett självständigt boende, att kunna bo med sin familj, eller när detta inte är aktuellt eller möjligt ett fungerande boendestöd som kan sträcka sig från tillfälliga insatser till dygnet runt- 17

18 insatser. Eftersom stödbehovet kan växla till följd av att sjukdomssymtomen och funktionshindret kan variera över tid, är kraven på flexibilitet i insatserna omfattande. Arbete/dagligsysselsättning. Att ha en meningsfull daglig sysselsättning eller ett arbete är ett grundläggande, men ofta icke tillgodosett behov. År 1995 uppskattades cirka 8 procent av personer inventerade som målgrupp för Psykiatrireformen vara i någon form av arbete på den öppna markanden, medan 60 procent saknade helt daglig sysselsättning. Internationellt är andelen personer med psykiska funktionshinder som har arbete möjligen något högre, men fortfarande låg. Det kan finnas behov att träna och utveckla arbetsfärdigheter för att kunna arbeta. I vissa fall behövs tillgång till anpassade verksamheter där meningsfull daglig sysselsättning erbjuds. Sociala färdigheter. Det kan finnas behov av att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter och sociala färdigheter som till exempel egenvård, hushållsgöromål, matlagning, att sköta sin ekonomi och olika sociala eller interpersonella färdigheter. Sociala relationer/fritid. Ensamhet, brist på nära vänner eller en partner och andra sociala relationer är vanliga problem där det kan finnas behov av psykologiska eller sociala insatser. Stöd i att utveckla och upprätthålla ett socialt nätverk är en angelägen uppgift. Familj och närstående. Att ha en familjemedlem med allvarliga psykiska funktionshinder innebär ofta både materiella, psykologiska och sociala ansträngningar för familjen, vilka medför behov av både pedagogiska insatser och stöd åt familjen. Samordning och kontinuitet. På verksamhetsnivå har samordning, integration och kontinuitet visat sig vara nyckelbegrepp för att nå en samlad effektivitet i vård- och stödinsatser. Personer med bipolär (manodepressiv) sjukdom Bipolära sjukdomar utgör en väsentlig andel av de svåra psykiska sjukdomarna, och drabbar 1 2 procent av befolkningen (Tohen & Angest, 2002). De debuterar ofta i unga år och karaktäriseras av typiskt episodiska fluktuationer av depressiva, maniska eller blandat agiterat-dysforiska tillstånd under livet. Prognosen för tillfrisknande mellan episoderna är gynnsam, men episoderna tenderar att återkomma allt oftare och många patienter kan få en långvarig och betydande funktionsförlust. Detta medför en försenad utveckling och försämrade funktioner såväl socialt, yrkesmässigt som ekonomiskt både under akuta episoder och mellanliggande perioder. Dessa sjukdomar medför betydande ökad risk för att dö en för tidig död beroende på hög självmordsrisk, stressrelaterade medicinska tillstånd som kan sammanhänga med sjukdomen samt samsjuklighet med missbruk. 18

19 Funktionsnedsättningen hos personer med bipolär sjukdom är inte lika påtaglig efter insjuknandet som hos personer med schizofreni och andra psykossjukdomar. I ett längre perspektiv finns dock behov av psykosociala insatser inom flera av de områden som nämns ovan för personer med schizofreni. Den medicinska behandlingen är central, men avbrott från medicineringen har visat sig vara vanlig och därmed finns det ett behov att förbättra följsamheten till medicineringen. Man behöver också kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen med tiden leder till. Dessutom behöver man utbilda både patienter och närstående samt på annat sätt stödja de närstående. Forskning och utveckling av psykosociala interventioner vid bipolära sjukdomar har varit mycket blygsam i förhållande till vad som varit fallet vid andra svåra psykiska sjukdomar. Behov av insatser förutom att öka följsamheten i behandling kan föreligga för: Utbildning kring sjukdomen och dess behandling till patienter och närstående. Öka patientens acceptans av sin sjukdom. Förbättra uppföljningen av förändringar i stämningsläge, sömn och andra varningstecken på återfall. Förbättra färdigheter att minska och hantera stress. Känna igen mellanmänskliga problem förknippade med sjukdomen och utöka sina färdigheter att förbättra dessa. Ta till vara stöd och uppmuntran genom att dela erfarenheter med andra patienter. Hantera biverkningar av långvarig medicinering. Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Samtliga befolkningsstudier som genomförts med strukturerad diagnostik de senaste decennierna har visat på minst fördubblad risk för personer med ovan nämnda tillstånd att under livet bli beroende av/missbruka alkohol och/eller narkotika. Den aktuella prevalensen är också högre än i allmänna befolkningen. Bakgrunden till detta är sannolikt en ökad sårbarhet, såväl kroppsligt som socialt. Samsjukligheten ökar risken för en negativ utveckling och får konsekvenser både socialt och medicinskt. Det kan handla om försämring av såväl beroendet som den psykiska sjukdomen, ökad risk för somatisk sjukdom, utslagning från arbetslivet, negativa konsekvenser för sociala relationer samt hemlöshet. Sistnämnda har blivit mer påtagligt i samband med den avinstitutionalisering som skett i västvärlden samt i och med att ansvaret är fördelat på olika vård- och stödinsatser. I Sverige ligger ansvaret för avgiftning, medicinska komplikationer vid missbruk och medicinsk behandling på landstinget medan socialtjänsten har ansvar för psyksocial behandling och övriga stödinsatser vid missbruk. Denna uppdelning av ansvaret har medfört påtagliga samverkansproblem. Hos 19

20 personer med psykisk sjukdom är livstidsprevalensen med samsjuklighet med missbruk/beroende högst bland personer med bipolär sjukdom, därefter kommer de som har schizofreni och andra psykossjukdomar. Prevalensen är dock ännu högre hos personer med antisocial personlighetsstörning. Det mest påtagliga behovet för personer med samsjuklighet har varit att finna former för samordningen av behandlingarna och för olika stödinsatser, snarare än vilka/vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst för denna grupp. Forskning om integrerad behandling och stöd har hittills förekommit mest i USA, England och Australien. I Sverige har man, i samband med psykiatrireformen, utvärderat försöksverksamhet med samverkan (Öjehagen & Schaar, 1999). På senare år har man också börjat intressera sig för vilka behandlingsmetoder av missbruket som har effekt vid samsjuklighet. I det förslag till riktlinjer för missbruksvården som Socialstyrelsen tagit fram ingår ett särskilt fokus på personer med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och beroende/missbruk. Faktaunderlaget i det riktlinjearbetet har haft fokus på behandling av missbruket i samordning med övrig vård och behandling, men inte på de psykosociala insatser som inkluderas i denna översikt. 20

Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa

Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa En sammanställning av systematiska översikter Carina Gustafsson Agneta Öjehagen Lars Hansson Mikael Sandlund

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Riktlinje för boendestöd

Riktlinje för boendestöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre en kartläggning av översikter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer