Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom"

Transkript

1 Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom En sammanställning av systematiska översikter Agneta Öjehagen Lars Hansson Mikael Sandlund Carina Gustafsson Gunilla Cruce Marie Nyström Johan Glad Ann-Kristin Jonsson Maja Fredriksson

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. IMS svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnummer Publicerat:

3 Förord Syftet med denna sammanställning av systematiska översikter är att bedöma och redovisa det vetenskapliga kunskapsunderlaget för effekter av psykosociala insatser för personer med svåra psykiska funktionshinder. Handikappenheten vid Socialstyrelsen gav hösten 2004 Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) uppdraget att göra en genomgång av kunskapsläget som en grund för att formulera riktlinjer inom detta område. Sammanställningen gäller flera grupper av personer. Den berör dels personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd samt personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom). Den gäller också personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika inom dessa bägge grupper samt slutligen även personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos. Arbetsgruppen har samtidigt gått igenom kunskapsläget vad gäller effekter av psykosociala insatser för vuxna personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom med samtidig psykisk ohälsa. Resultaten för denna grupp presenteras i en separat rapport. (Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa. En sammanställning av systematiska översikter, ) Projektledare för hela arbetet har varit professor Agneta Öjehagen, Avdelningen Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, vid Lunds universitet. I expertgruppen har följande personer medverkat: professor Lars Hansson, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för omvårdnad vid Lunds universitet, docent Mikael Sandlund, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, doktorand Gunilla Cruce, Avdelningen Psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, vid Lunds universitet. Från IMS ingick med dr Carina Gustafsson, socionom Marie Nyström och sociolog Johan Glad samt från Socialstyrelsens Informationsavdelning bibliotekarierna Ann-Kristin Jonsson och Maja Fredriksson. En preliminär version av rapporten har granskats av sakkunniga personer inom området: professor Fritz-Axel Wiesel, Uppsala universitet, professor Mona Eklund, Lunds universitet, professor Johan Cullberg, Stockholm samt Ann Tjernberg, Nationell psykiatrisamordning. Från IMS sida vill vi tacka författarna för det omfattande, engagerade och professionella arbete som de lagt ned på denna kunskapssammanställning. Vi vill också tacka de sakkunniga som bidragit med värdefulla och konstruktiva synpunkter på rapportens innehåll och vars synpunkter i möjligaste mån har tagits till vara i slutversionen av rapporten. 3

4 Eftersom rapporten är ett faktaunderlag för ett eventuellt riktlinjearbete inom Socialstyrelsen, är innehållet delvis av påtagligt teknisk karaktär. Den inledande sammanfattningen samt resultatsammanfattningar som presenteras efter genomgångarna av det vetenskapliga stödet för de olika åtgärderna hoppas vi dock ska ge beslutsfattare, praktiker och brukare en god och begriplig överblick över kunskapsläget. Robert Erikson Ordförande i IMS styrelse Karin Tengvald Chef för IMS 4

5 Innehåll Förord Sammanfattning...9 Syfte...9 Urvalskriterier...9 Sökstrategi...10 Datainsamling och analys...10 Resultat...11 Personer med sjukdomar inom schizofreniområdet...11 Arbetsinriktad rehabilitering...11 Case management...11 Familjeinterventioner...12 Psykoedukativa insatser...12 Social färdighetsträning...12 Kognitiv träning...12 Psykoterapi...13 Följsamhet...13 Tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos...13 Boendestöd och daglig sysselsättning...13 Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom)...13 Personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika...14 Författarnas kommentarer och slutsatser Bakgrund...15 Personer med schizofreni...16 Viktiga psykosociala insatser...17 Personer med bipolär (manodepressiv) sjukdom...18 Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Syfte Inklusions- och exklusionskriterier...22 Översikter som ingår...22 Personer som ingår...22 Diagnoser...23 Insatser som ingår...23 Utfallsmått som ingår Metod...25 Sökstrategi...25 Personer med schizofreni och personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika

6 Personer med bipolär sjukdom inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika...27 Sökord som användes för att begränsa till översikter...27 Antal sökträffar...27 Granskning av sökträffar...28 Urval av översikter...28 Dataextraktion...29 Beskrivning av utfallsmått...29 Effektmått...30 Analys och evidensgradering Inkluderade översikter: personer med schizofreni...33 Resultat av psykosociala insatser för personer med schizofreni...33 Arbetsinriktad rehabilitering...33 Boendestöd...37 Case management...38 Familjeinterventioner...43 Kognitiv träning...47 Social färdighetsträning...50 Compliance följsamhet till ordinerad behandling...53 Daglig sysselsättning...60 Psykoedukativa insatser (patientutbildning)...60 Psykoterapi Inkluderade översikter: Personer med risk att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos...70 Resultat av tidiga psykosociala insatser vid psykos...70 Insatsens karaktär Inkluderade översikter: Personer med bipolär sjukdom...72 Resultat av psykosociala insatser för personer med bipolär sjukdom...72 Insatsernas karaktär Inkluderade översikter: Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol/narkotika...80 Resultat av psykosociala insatser för personer med samsjuklighet...80 Integrerad behandling...80 Motiverande intervju Diskussion...96 Omfattning av översikter...96 Sammanfattning av resultaten...97 Personer med schizofreni...97 Personer med bipolär sjukdom...99 Personer med samsjuklighet...99 Kunskapslägets aktualitet och implikationer för forskning...99 Att sammanställa resultat utifrån systematiska översikter Sökstrategins betydelse Socialstyrelsens kriterier Hur aktuellt är kunskapsläget? Värdering av olika typer av studier Överlappning av primärstudier

7 Kommentar till evidensgraderingen Att tillämpa riktlinjer för psykosociala insatser Referenser Övriga referenser Referenser inkluderade översikter Inkluderade översikter för personer med schizofreni Inkluderade översikter för gruppen personer med risk att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos Inkluderade översikter för gruppen personer med bipolär sjukdom Inkluderade översikter för gruppen personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Referenser exkluderade översikter Exkluderade översikter för personer med schizofreni Exkluderade översikter för personer med bipolär sjukdom Exkluderade översikter för personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 1 Formulär för inklusion/exklusion Bilaga 2 Översikt av effektstudier För gruppen personer med bipolär sjukdom För gruppen personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 3 Exkluderade översikter Exkluderade översikter för personer med schizofreni Exkluderade översikter för personer med bipolär sjukdom Exkluderade översikter för personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom och samtidig beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Bilaga 4 Formulär för kvalitetsbedömning och evidensgradering Bedömning av kvaliteten på en systematisk kunskapsöversikt Kvalitetsbedömning görs utifrån följande principer: Evidensgradering Evidensgrad Evidensgrad Evidensgrad Evidensgrad Översiktens evidensgrad (1 4): Bilaga 5 Sökstrategier schizofreni Bilaga 6 Sökstrategier för schizofreni och med samtidig missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika Bilaga 7 Sökstrategier för bipolär sjukdom Bilaga 8 Sökstrategi för bipolär sjukdom och med samtidig missbruk/beroende av alkohol och/eller narkotika

8 8

9 1. Sammanfattning Psykiatrireformen som infördes 1995 innebar ett tydligare ansvar för kommunerna för att personer med psykiska funktionshinder skulle få sina sociala behov tillgodosedda och att vårdbehoven skulle tillgodoses av kommunerna i samverkan med landstingen. Tio är efter reformen finns behov att undersöka vilka vård- och omsorgsinsatser som är effektiva och hur dessa insatser ska kunna samordnas på ett för vårdtagaren tillfredsställande sätt. I slutet av 2004 gav handikappenheten vid Socialstyrelsen i uppdrag till Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) att göra en genomgång av kunskapsläget för att kunna formulera riktlinjer inom detta område. Syfte Syftet är att utifrån systematiska översikter sammanställa resultat av psykosociala insatser för: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och för dem inom denna grupp som har ett samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) och för dem inom denna grupp som har ett samtidigt beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Personer som riskerar att insjukna i psykos eller som nyligen insjuknat i psykos. Den arbetsgrupp som gjort denna genomgång har samtidigt också gått igenom kunskapsläget för personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom med samtidig psykisk ohälsa. Resultaten av denna genomgång presenteras i en separat rapport. (Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa. En sammanställning av systematiska översikter ) Urvalskriterier I denna sammanställning ingår endast systematiska översikter som behandlar effekter av en psykosocial insats som riktar sig direkt eller indirekt till den person som har det psykiska funktionshindret. Utgångspunkten för val av kriterier vid operationaliseringen av systematisk översikt har varit beskrivningar och rekommendationer från Cochrane respektive Campbell Collaboration: 1. Uttömmande sökningar, som innebär att författaren/författarna ska söka litteratur på flera sätt för att därigenom identifiera så många relevanta studier som möjligt. 9

10 2. Tydlig redovisning av inklusions-/exklusionskriterier för de studier som ska ingå. Kriterierna är kopplade till målgrupp (population), insats, studiedesign och utfallsmått. De översikter som inkluderas i sammanställningen ska också granskas utifrån översikternas kvalitet i olika avseenden en granskning som mynnar ut i en evidensgradering. Evidensgraderingen uttrycker det vetenskapliga stödet för effekten av en viss insats. Avgörande för evidensgraderingen är bevisvärdet (den vetenskapliga kvaliteten) av primärstudierna i översikten och här är studiedesignen (uppläggningen av studien) av störst betydelse. Tyngst väger randomiserade kontrollerade studiedesigner (RCT-studier), men andra studiedesigner kan också accepteras. En hög evidensgrad kräver också att ett visst antal studier visar entydiga resultat. Socialstyrelsen har preciserat vad som krävs för att uppfylla olika grader av evidens, där 1 är högsta evidens och där 4 anger att ingående studier har lågt evidensvärde eller att man inte funnit några studier i genomgången. De utfallsmått som ingått är till exempel återfall i sjukdomen, vårdbehov (oftast slutenvård), symtomnivå eller livskvalitet. Sökstrategi Sökarbetet för denna sammanställning av systematiska översikter har begränsats till informationssökning i elektroniska referensdatabaser anpassade efter varje grupp av psykiskt funktionshindrade. Följande databaser genomsöktes: CDSR, DARE, HTA, C2-RIPE, Pubmed, ASSIA, PsycINFO, CINAHL, SocIndex och EMBASE. Utöver detta har inblandade experter, som haft förhandskunskap om relevanta översikter av studier, även inkluderat dessa. Datainsamling och analys Personer med schizofreni, tidigt insjuknande i misstänkt psykossjukdom: En person granskade titlar och abstrakt, 58 fulltextstudier beställdes. Två personer läste separat alla fulltextstudier, varefter 24 översikter inkluderades. Personer med bipolär sjukdom: En person granskade 527 titlar och abstrakt, 20 beställdes i fulltext, lästes igenom och efter avstämning med någon i gruppen inkluderades tre. Personer som ingår i de ovan nämnda grupperna och som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika: En person granskade 950 titlar och abstrakt, 30 beställdes i fulltext och efter avstämning med person i gruppen inkluderades fyra. Alla inkluderade översikter kvalitetsbedömdes av två personer i arbetsgruppen som båda bedömde evidensen. Denna stämdes av i samband med en generell diskussion i gruppen. Den övervägande anledningen till att översikter inte tagits med i sammanställningen var att författarna inte hade angivit sökstrategi eller hade sökt i alltför få databaser. 10

11 Projektdeltagarna har samtliga kompetens att bedöma urvalet ovan. Resultat När resultaten från flera studier sammanställs med hjälp av metaanalytiska tekniker medför detta att effekten uttrycks med ett övergripande och gemensamt mått. Metaanalyser är betydligt vanligare vid sammanräkning av resultaten i primärstudierna för personer med schizofreni, medan det inom området samsjuklighet finns en och inom området bipolär sjukdom inte några metaanalyser i de inkluderade översikterna. Om inte metaanalyser använts sammanfattas resultaten i en narrativ analys där man anger antalet primärstudier med positiva eller negativa resultat. För personer med schizofreni har resultaten redovisats utifrån översikter av respektive insats medan översikterna för bipolär sjukdom och samsjuklighet inte kunnat delas in på samma sätt eftersom översikterna var för få för en sådan indelning. Personer med sjukdomar inom schizofreniområdet För flera insatser finns god evidens medan den för andra är mindre tydlig, inte entydig eller tom saknas helt. Arbetsinriktad rehabilitering En systematisk kunskapsöversikt kring arbetsinriktad rehabilitering har inkluderats, den är av mycket god kvalitet och omfattar 11 RCT-studier med sammantaget deltagare. Resultatet visar att insatsen arbete med stöd (supported employment, SE) är effektivare än vård som vanligt (standardbehandling) för personer som får konkurrensutsatt arbete och även effektivare än arbetsförberedande träningsmodeller (pre-vocational training models, PT). Beträffande övriga resultatmått som sjukhusvård, livskvalitet, självkänsla eller psykiska symtom finns det inga avgörande skillnader mellan de olika interventionerna. Översikten innehåller flera primärstudier med högt bevisvärde och entydiga resultat vilket leder till ett högt vetenskapligt stöd för översiktens resultat, det vill säga evidensgrad 1. Case management Två systematiska översikter av case management har inkluderats. Båda översikterna har god kvalitet. Dessa har utvärderat olika modeller den ena har inkluderat intensiv case management i form av ett samhällsbaserat behandlings- och rehabiliteringsprogram (Assertive Community Treatment, ACT) med 26 RCT-studier och deltagare, den andra översikten har sammanställt studier om mindre intensiv case management med 11 RCTstudier och som mest deltagare i de jämförelser som görs. ACT-modellen visar i jämförelse med standardbehandling god evidens för färre inläggningar och vårdtid på sjukhus samt att hålla kontakt med vården. Andra effekter som framträder är att stabiliteten i självständigt boende ökar, risken för hemlöshet och arbetslöshet minskar samt att patienttill- 11

12 fredsställelsen med vården är högre, evidensgrad 1. ACT är också effektivare jämfört med sjukhusbaserad rehabilitering i flera av de resultatmått som redovisats, evidensgrad 2. Mindre intensiv case management visar att fler stannar kvar i behandling och att fler läggs in på sjukhus men inga andra resultat, evidensgrad 1. Data för jämförelserna mellan ACT och mindre intensiv case management är otillräckliga, evidensgrad 4. Familjeinterventioner Två systematiska översikter om familjeinterventioner har inkluderats. Resultaten visar att i jämförelse med vård som vanligt minskar familjeintervention frekvensen av återfall hos patienten och är i de flesta jämförelserna också mer effektiv vad gäller de vanligast förekommande sekundära effektmåtten i studierna. Det handlar till exempel om inläggning på sjukhus, inverkan på det känslomässiga klimatet i familjen (expressed emotion) och följsamhet till behandling (compliance). Båda översikterna har använt en rigorös metodik och är av god kvalitet. De innehåller ett flertal stora välgjorda RCT-studier med entydiga resultat, varför översikternas resultat evidensgraderas till 1. Psykoedukativa insatser En systematisk översikt om psykoedukativa insatser (patientutbildning) har inkluderats. Denna visar att information/utbildning om sjukdomen ur biologiska, sociala och farmakologiska aspekter generellt är effektivt för att minska risken för återfall och/eller återinläggning i jämförelse med vård som vanligt. Översikten baseras på RCT-studier och metaanalyser som omfattar 114 respektive 746 patienter. Den är av god kvalitet och når evidensgrad 1 när det gäller återfall eller återinläggningar. Social färdighetsträning Inom området social färdighetsträning har två systematiska översikter, båda med hög kvalitet, inkluderats. Resultaten är inte samstämmiga, den äldre översikten, som förutom RCT-studier även tagit med kvasiexperimentella samt före-efter-studier, visar ett visst stöd för denna insats. Den andra översikten, som är den mest aktuella, har enbart använt RCT-studier och haft strängare inklusionskriterier. Denna översikt visar att insatsen inte har effekt i förhållande till kontrollgruppen, evidensgrad 1. Här är således evidensen splittrad och det är angeläget att följa upp kunskapsläget. Kognitiv träning Kognitiv träning visar i två av fem systematiska översikter med RCT-studier stöd för att kognitiva funktioner kan förbättras med hjälp av insatser i form av träning av funktionerna. Det är dock osäkert om resultaten kan överföras till andra funktionsområden. De insatser som utvärderats är av olika karaktär och har inte upprepats, evidensgrad 3. Det finns alltså ett stort behov av mer 12

13 homogena forskningsinsatser där man fokuserar på några lovande träningsmodeller. Psykoterapi Inom området psykoterapi har fem systematiska översikter inkluderats. Det finns stöd för att kognitiv beteendeterapi minskar symtom, effekten är dock av skiftande storlek. Jämförelserna är gjorda dels med en generellt stödjande behandling, dels med en annan specifik behandling, evidensgrad 2. Man finner inga effekter för återfall i sjukdom eller återinläggning på sjukhus. Psykodynamisk terapi visar inte några entydigt positiva resultat i förhållande till de insatser man jämfört med, evidensgrad 4. Följsamhet Fyra översikter har inkluderats som tar upp effekter av olika insatser för att öka följsamhet (compliance), både till ordinerad behandling och till uppgjorda besök. Telefonsamtal någon dag före besöket, liksom skriftlig påminnelse i nära anslutning till det planerade besöket minskar risken för att patienten ska utebli, evidensgrad 3. Insatser som olika utbildningsprogram om medicinering, schemalagd träff med öppenvårdspersonalen före utskrivning från vårdavdelning och psykoterapi visar en generell effekt i form av ökad följsamhet till medicineringen och till att inte missa sina återbesök, evidensgrad 2. Tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos En systematisk översikt som omfattar tre RCT-studier har inkluderats vad gäller tidiga insatser vid psykos eller misstänkt psykos. En studie visar att patienter som fick familjespecifik behandling mer sällan blev inlagda i psykiatrin i jämförelse med en grupp behandlad i vanlig psykiatrisk öppenvård. Det är svårt att evidensgradera resultaten från de tre studier som ingår i översikten, då studierna berör olika insatser och inga resultat har upprepats. Detta är ett expansivt område med ett flertal nya och pågående studier, varför en uppdatering är angelägen inför eventuella riktlinjer. Boendestöd och daglig sysselsättning För två insatser som är vanligt förekommande, boendestöd och daglig sysselsättning, saknas resultat från systematiska översikter. Här finns således ett stort forskningsbehov. Vad gäller daglig sysselsättning har en översikt exkluderat samtliga studier eftersom insatsen i dessa varit knuten till medicinsk vård. Med andra ord finns det ett stort behov av en systematisk översikt som inte har denna organisatoriska begränsning. Personer med bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) Resultaten för personer med bipolär sjukdom finns presenterade och summerade i form av narrativa analyser. 19 primärstudier ingår i de inkluderade översikterna. 13

14 Översikterna visar att det finns stöd för tillägg av psykosociala interventioner för att följa medicineringen och öka kunskapen om sjukdomen och för att förhindra återfall. Dessa insatser kan vara psykoedukativa insatser till patient och närstående samt kognitiva, beteendemässiga metoder. Studiernas bevisvärde och antalet entydigt positiva resultat ger evidensgrad 2. För denna patientgrupp har vi inte funnit några studier kring arbetssituationen. Personer som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika För ovan nämnda diagnosgrupper som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika är resultaten inte entydiga. En metaanalys visar att det saknas stöd i olika mått för effekt av integrerad behandling, evidensgrad 2. Samtidigt visar en tidigare narrativ översikt som inkluderat även kvasiexperimentella studier och som tagit med senare studier än vad metaanalysen gjort, att det finns stöd för effekt på framför allt missbruket, evidensgrad 2. Samma evidens föreligger för integrerad behandling inom ramen för boendestöd. Inom en översikt framträder stöd för att motiverande intervju, MI, minskar missbruksproblemet. Där ger studiernas bevisvärde och antalet positiva resultat evidensgrad 1. Författarnas kommentarer och slutsatser Vi vill lyfta fram att sammanställningen rör insatser oberoende av om den ges inom ramen för hälso- och sjukvård eller socialtjänst. I stället har vi haft individernas psykosociala behov på en rad livsområden som utgångspunkt. Insatsernas fokus varierar, liksom deras effekter. Det kan vara att samordna insatser som case management, ett specifikt område som arbetsrehabilitering, olika terapier eller patient- och anhörigutbildningar för att minska återfall. Då denna sammanställning kan komma att ligga till grund för riktlinjearbete bör noteras att rapporten, som enbart grundar sig på systematiska översikter, medför en eftersläpning av kunskapsläget. Vi har därför i rapportens diskussionsdel påtalat att det inom områden där evidensen är tunn, splittrad eller översikterna ligger flera år tillbaka i tiden bör göras kompletterande sökningar inför formulering av riktlinjer. Dessutom är arbetet med att sammanställa översikter i ett utvecklingsskede, vilket medfört vissa tekniska problem under arbetes gång. Dessa omnämns i diskussionsavsnittet. En summering av resultaten av denna sammanställning av översikter ger vid handen att det finns starkt stöd för vissa psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd medan det i det närmaste saknas systematisk kunskap om effektiviteten för andra insatser som används i dag (boendestöd, daglig sysselsättning). Här finns med andra ord ett påtagligt forskningsbehov. För personer med bipolär sjukdom finns stöd för psykosociala insatsers effekter men det behövs fler primärstudier med högt bevisvärde liksom för personer med samsjuklighet, för vilka bland annat metoder som har evidens för beroende/missbruk bör utvärderas också inom denna grupp. 14

15 2. Bakgrund Psykiatrireformen infördes 1995 och innebar bland annat ett tydligare ansvar för kommunerna att personer med psykiska funktionshinder ska få sina sociala behov tillgodosedda medan vårdbehoven ska tillgodoses av kommunerna i samverkan med landstingen. Redan från starten av psykiatrireformen uttrycktes inom de kommunala verksamheterna behov av ökade kunskaper om effektiva vård- och omsorgsinsatser för gruppen. Snart tio år efter reformen uttrycks fortfarande dessa behov. Målgruppernas behov är omfattande och kunskapsbristerna inom kommunerna gäller flera insatsområden, liksom hur dessa ska samordnas med insatser från landsting och andra vårdgrannar. Kunskapsbristerna rör bland annat effekterna av de insatser som ges. Därför krävs en genomgång av kunskapsläget kring vilka psyksociala insatser som visat sig effektiva för gruppen psykiskt funktionshindrade. En sådan genomgång skulle kunna ge socialtjänsten underlag för förbättring i arbetet med gruppen. Med tanke på gruppens storlek skulle också den samhällsekonomiska vinsten kunna bli betydande. Begreppet psykosociala insatser innefattar flera typer av insatser. Hit räknas bland annat olika psykoterapeutiska metoder, utbildningsinsatser för både patient och närstående samt insatser för att öka förmågan att hantera sin sjukdom i det dagliga livet, med andra ord insatser som inte enbart rör socialtjänstens ansvarsområde. Det är väsentligt att olika insatser kombineras utifrån patientens behov. Socialstyrelsen planerar att utarbeta riktlinjer kring psykosociala insatser för gruppen psykiskt funktionshindrade. Dels handlar det om gruppen i stort, dels om olika undergrupper av personer med psykiska funktionshinder. För att få ett underlag till riktlinjer beställde handikappenheten i slutet av 2004 en kunskapsöversikt från Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2004b). Uppdraget var att inventera vilken forskning det finns om psykosociala insatsers effekter för psykiskt funktionshindrade med särskild inriktning mot två grupper: personer med schizofreni, inklusive de som samtidigt har ett missbruk/ beroende av alkohol och/eller narkotika samt personer med utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom och med samtidig psykisk ohälsa. (Inventeringen av forskningsområdet för den sistnämnda gruppen redovisas i en separat rapport.). Utifrån senare diskussioner med handikappenheten utökades uppdraget till att även omfatta personer med bipolär sjukdom inklusive de som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika. Inom ramen för pågående riktlinjearbete för missbrukarvården vid Socialstyrelsen ingår psykosocial behandling riktad mot missbruket hos personer med samsjuklighet avseende psykiska störningar och beroende/missbruk av 15

16 alkohol och/eller narkotika. I denna inventering är avsikten att beröra effekterna av psykosociala insatser utöver missbruksbehandlingen. För att kunna utarbeta riktlinjer på ett område kräver Socialstyrelsen att underlaget utgörs av så kallade systematiska översikter av god kvalitet (Socialstyrelsen, 2004a). Uppdraget från handikappenheten begränsades därmed till att inventera vilka systematiska översikter som finns och som utvärderar effekter av psykosociala insatser för de ovan nämnda grupperna. De systematiska översikter som identifieras bedöms utifrån dess kvalitet och dess relevans för frågeställningen. Härigenom får man kännedom om existerade systematiska översikters kvalitet och om eventuell avsaknad av systematiska översikter. Därmed blir det tydligt inom vilka insatsområden för respektive grupp som det behöver produceras nya systematiska kunskapssammanställningar av primärstudier inom den närmaste tiden. Avsaknad av systematiska översikter kan bero på att primärstudier av tillräckligt god kvalitet (bevisvärde) saknas. Anledningen till att riktlinjerna och denna översikt begränsas till systematiska översikter är att dessa med större sannolikhet innehåller valida och reliabla resultat. En icke-systematisk kunskapsöversikt, som sammanställt publicerade forskningsresultat utan tydligt definierade bedömningskriterier av de ingående studierna, medför en mer subjektiv sammanställning av litteraturen. En sådan sammanställning skulle kunna medföra att resultat både övervärderas och undervärderas. Syftet med föreliggande studie är att inventera vilka systematiska översikter som finns tillgängliga och som utvärderar effekter av psykosociala insatser för de ovan nämnda grupperna av personer med psykiskt funktionshinder. Denna undersökning är således en sammanställning av systematiska översikter. Hur inventeringen ska genomföras har fastställts i ett särskilt protokoll. I protokollet beskrivs metodiken för sökarbetet, liksom inklusionskriterier för urval av översikter, vilka personer och vilka insatser som ska ingå samt kriterier för kvalitetsbedömning av översikten och evidensgradering av resultatet i de inkluderade systematiska översikterna. Personer med schizofreni Avinstitutionaliseringen av den psykiatriska vården har under de senaste decennierna på ett grundläggande sätt förändrat psykiskt funktionshindrade personers livssituation och innebär krav på att arbetsmetoderna och organisationen förändras inom samhällets vård- och stödinsatser. I dag ska en rad olika instanser inom stat, landsting och kommuner tillgodose målgruppens behov. Ett ansvar som i princip sedan länge funnits där men som inte uttrycktes på ett tydligt sätt så länge psykiatrisk institutionsvård var den dominerande strategin. Övergången från den psykiatriska institutionsvården har inte alltid varit oproblematisk för personer med psykiska funktionshinder. En rad brister i den här gruppens livssituation ute i samhället har uppmärksammats, liksom bristen på behovsanpassade och effektiva vård- och stödinsatser. Personerna i denna målgrupp har ofta sammansatta medicinska, psykologiska och sociala behov av vård och stöd som inte identifierats och tillgodosetts så att insatserna bildat en samverkande helhet för brukaren. 16

17 Den aktuella sammanställningen av kunskapsöversikter innehåller en redovisning av vissa delar av den kunskapsutveckling som ägt rum under de senaste 20 åren, vilken inneburit att effektiviteten i en rad olika psykosociala interventioner och vård- och stödmodeller utvecklats och prövats vetenskapligt. Flertalet studier utgår från ur diagnossynpunkt blandade grupper av personer med svåra psykiska sjukdomar men där personer med sjukdomar inom schizofreniområdet dominerar. Denna sjukdom debuterar vanligen under tidiga vuxenår och kommer för flertalet av dem som insjuknar att medföra betydande inskränkningar i full delaktighet i samhällslivet. Prognosen för att återhämta sig och att finna en stabil och fungerande tillvaro är dock god för mer än hälften av de drabbade, men denna process kan ta över 10 år, under vilken tid man ofta hamnar vid sidan om sina årskamraters utveckling socialt och ekonomiskt. Traditionellt har olika undergrupper av schizofreni identifierats (paranoid, hebefren, simplexform och kataton schizofreni). Mer kliniskt relevant är nog en uppdelning av de schizofrena tillstånden i dels de som domineras av positiva symtom (hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och avvikande beteende), dels de som domineras av negativa symtom (undandragenhet, självförsjunkenhet, initiativsvårigheter och liknande). En person med schizofrenidiagnos kan dock över tid ha en symtombild som växlar mellan de olika kategorierna. Sjukdomsrisken bedöms vara 1 procent och prevalensen procent, vilken är tämligen likartad mellan olika kulturer (Ottosson, 2004). Den årliga incidensen anses vara ungefär 5 10 personer per invånare. Omkring personer i Sverige kan uppskattningsvis ha schizofreni, varav är i behov av samhällets insatser (Socialstyrelsen, 2003). Ökad självmordsrisk, liksom för tidig död i olika kroppsliga sjukdomar är associerat med diagnosen. Den enskilt viktigaste insatsen för att förhindra återfall i akut psykos vid schizofreni är regelbunden behandling med neuroleptika i underhållsdos. Följsamheten till ordinerad behandling är emellertid ofta låg, vilket kan förklara en del av återfallen. Men även om denna medicinering i många fall är nödvändig är den otillräcklig för de flesta när det gäller att återhämta sig socialt och psykologiskt. Viktiga psykosociala insatser Utgångspunkten för denna översikt är de olika behov av vård och stöd i form av psykosociala insatser som kan finnas hos personer som lever ute i samhället med psykiska funktionshinder. Denna grupp, och i synnerhet då personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, har ofta behov av omfattande och långvariga insatser på en lång rad livsområden både medicinska, psykologiska och sociala insatser. Bland de viktigare psykosociala insatsområdena är: Boende. Att ha ett tillfredsställande boende är ett grundläggande behov och många i den här gruppen saknar ett fungerande och stabilt boende. Behoven kan gälla stöd i olika situationer. Ett självständigt boende, att kunna bo med sin familj, eller när detta inte är aktuellt eller möjligt ett fungerande boendestöd som kan sträcka sig från tillfälliga insatser till dygnet runt- 17

18 insatser. Eftersom stödbehovet kan växla till följd av att sjukdomssymtomen och funktionshindret kan variera över tid, är kraven på flexibilitet i insatserna omfattande. Arbete/dagligsysselsättning. Att ha en meningsfull daglig sysselsättning eller ett arbete är ett grundläggande, men ofta icke tillgodosett behov. År 1995 uppskattades cirka 8 procent av personer inventerade som målgrupp för Psykiatrireformen vara i någon form av arbete på den öppna markanden, medan 60 procent saknade helt daglig sysselsättning. Internationellt är andelen personer med psykiska funktionshinder som har arbete möjligen något högre, men fortfarande låg. Det kan finnas behov att träna och utveckla arbetsfärdigheter för att kunna arbeta. I vissa fall behövs tillgång till anpassade verksamheter där meningsfull daglig sysselsättning erbjuds. Sociala färdigheter. Det kan finnas behov av att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter och sociala färdigheter som till exempel egenvård, hushållsgöromål, matlagning, att sköta sin ekonomi och olika sociala eller interpersonella färdigheter. Sociala relationer/fritid. Ensamhet, brist på nära vänner eller en partner och andra sociala relationer är vanliga problem där det kan finnas behov av psykologiska eller sociala insatser. Stöd i att utveckla och upprätthålla ett socialt nätverk är en angelägen uppgift. Familj och närstående. Att ha en familjemedlem med allvarliga psykiska funktionshinder innebär ofta både materiella, psykologiska och sociala ansträngningar för familjen, vilka medför behov av både pedagogiska insatser och stöd åt familjen. Samordning och kontinuitet. På verksamhetsnivå har samordning, integration och kontinuitet visat sig vara nyckelbegrepp för att nå en samlad effektivitet i vård- och stödinsatser. Personer med bipolär (manodepressiv) sjukdom Bipolära sjukdomar utgör en väsentlig andel av de svåra psykiska sjukdomarna, och drabbar 1 2 procent av befolkningen (Tohen & Angest, 2002). De debuterar ofta i unga år och karaktäriseras av typiskt episodiska fluktuationer av depressiva, maniska eller blandat agiterat-dysforiska tillstånd under livet. Prognosen för tillfrisknande mellan episoderna är gynnsam, men episoderna tenderar att återkomma allt oftare och många patienter kan få en långvarig och betydande funktionsförlust. Detta medför en försenad utveckling och försämrade funktioner såväl socialt, yrkesmässigt som ekonomiskt både under akuta episoder och mellanliggande perioder. Dessa sjukdomar medför betydande ökad risk för att dö en för tidig död beroende på hög självmordsrisk, stressrelaterade medicinska tillstånd som kan sammanhänga med sjukdomen samt samsjuklighet med missbruk. 18

19 Funktionsnedsättningen hos personer med bipolär sjukdom är inte lika påtaglig efter insjuknandet som hos personer med schizofreni och andra psykossjukdomar. I ett längre perspektiv finns dock behov av psykosociala insatser inom flera av de områden som nämns ovan för personer med schizofreni. Den medicinska behandlingen är central, men avbrott från medicineringen har visat sig vara vanlig och därmed finns det ett behov att förbättra följsamheten till medicineringen. Man behöver också kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen med tiden leder till. Dessutom behöver man utbilda både patienter och närstående samt på annat sätt stödja de närstående. Forskning och utveckling av psykosociala interventioner vid bipolära sjukdomar har varit mycket blygsam i förhållande till vad som varit fallet vid andra svåra psykiska sjukdomar. Behov av insatser förutom att öka följsamheten i behandling kan föreligga för: Utbildning kring sjukdomen och dess behandling till patienter och närstående. Öka patientens acceptans av sin sjukdom. Förbättra uppföljningen av förändringar i stämningsläge, sömn och andra varningstecken på återfall. Förbättra färdigheter att minska och hantera stress. Känna igen mellanmänskliga problem förknippade med sjukdomen och utöka sina färdigheter att förbättra dessa. Ta till vara stöd och uppmuntran genom att dela erfarenheter med andra patienter. Hantera biverkningar av långvarig medicinering. Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom som samtidigt har ett beroende/missbruk av alkohol och/eller narkotika Samtliga befolkningsstudier som genomförts med strukturerad diagnostik de senaste decennierna har visat på minst fördubblad risk för personer med ovan nämnda tillstånd att under livet bli beroende av/missbruka alkohol och/eller narkotika. Den aktuella prevalensen är också högre än i allmänna befolkningen. Bakgrunden till detta är sannolikt en ökad sårbarhet, såväl kroppsligt som socialt. Samsjukligheten ökar risken för en negativ utveckling och får konsekvenser både socialt och medicinskt. Det kan handla om försämring av såväl beroendet som den psykiska sjukdomen, ökad risk för somatisk sjukdom, utslagning från arbetslivet, negativa konsekvenser för sociala relationer samt hemlöshet. Sistnämnda har blivit mer påtagligt i samband med den avinstitutionalisering som skett i västvärlden samt i och med att ansvaret är fördelat på olika vård- och stödinsatser. I Sverige ligger ansvaret för avgiftning, medicinska komplikationer vid missbruk och medicinsk behandling på landstinget medan socialtjänsten har ansvar för psyksocial behandling och övriga stödinsatser vid missbruk. Denna uppdelning av ansvaret har medfört påtagliga samverkansproblem. Hos 19

20 personer med psykisk sjukdom är livstidsprevalensen med samsjuklighet med missbruk/beroende högst bland personer med bipolär sjukdom, därefter kommer de som har schizofreni och andra psykossjukdomar. Prevalensen är dock ännu högre hos personer med antisocial personlighetsstörning. Det mest påtagliga behovet för personer med samsjuklighet har varit att finna former för samordningen av behandlingarna och för olika stödinsatser, snarare än vilka/vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst för denna grupp. Forskning om integrerad behandling och stöd har hittills förekommit mest i USA, England och Australien. I Sverige har man, i samband med psykiatrireformen, utvärderat försöksverksamhet med samverkan (Öjehagen & Schaar, 1999). På senare år har man också börjat intressera sig för vilka behandlingsmetoder av missbruket som har effekt vid samsjuklighet. I det förslag till riktlinjer för missbruksvården som Socialstyrelsen tagit fram ingår ett särskilt fokus på personer med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och beroende/missbruk. Faktaunderlaget i det riktlinjearbetet har haft fokus på behandling av missbruket i samordning med övrig vård och behandling, men inte på de psykosociala insatser som inkluderas i denna översikt. 20

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre en kartläggning av översikter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna. 2009 05 12 Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna Sundbyberg Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer