I. Några fysiologiska begrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I. Några fysiologiska begrepp"

Transkript

1 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 1(12) Barn och ungdoms i Neonatal respiratorvård Riktlinjerna baserar sig på användning av Stephanie respiratorn, som är en tryckbegränsad, tidsstyrd respirator med kontinuerligt flöde. Se även respiratorns bruksanvisning på neonatal- IVA. Det kontinuerliga flödet medger spontanandning parallellt med styrd andning, vilket är en fördel främst vid urträning. Respiratorerna medger även triggad ventilation, se vidare nedan. Observera att tidalvolymen blir större vid ökande compliance och omvänt. Det finns ingen inbyggd kompensation vid förändring i compliance vid denna typ av ventilation. Ökad frekvens i tryckrespiratorn ger ökad ventilation vid oförändrat tryck. Med Stephanierespiratorn kan även Högfrekvensventilation (HFO), Proportionell Assisterad ventilation (PAV), patientstyrd ventilation (PSV) och Volymlimiterad ventilation(vlim) användas. I. Några fysiologiska begrepp volym (l) 1. Compliance tryck (cm H 2 O) (1/cm H2O) är uttryck för luftvägssystemet, dvs huvudsakligen lungornas elasticitet. Hos nyfödda svarar lungorna för nästan hela compliance, då bröstkorgen är så eftergivlig. Vid IRDS är compliance starkt nedsatt: högre tryck i respiratorn krävs för att nå samma tidalvolym som till ett lungfriskare barn. Normal compliance hos nyfödd frisk 1,5-2,5. Prematur 0,8-1,5 l/cm H 2 O. Prematur med IRDS < 0,6 l/cm H 2 0. tryck (cm H 2 O) (cm H2O/l/s) 2. Resistens flöde (l/s) är uttryck för luftvägsmotståndet. Resistensen är ej påtagligt förändrad vid IRDS, men kan vara det vid t ex mekoniumaspiration eller pneumoni, särskilt då ett inslag av obstruktivitet föreligger. Slem och svullnad av bronker ökar resistensen, liksom själva tuben, särskilt de smalaste. Normalvärden beroende av tubstorlek i förhållande till barnets storlek, vanligen cm H2O/l/sek. Plötsligt stigande R kan indikera tubhinder. 3. Tidskonstant resistens x compliance (s) Är ett mått på hur snabbt lungorna blåses upp eller töms eller hur lång tid det tar för alveolärt och proximalt luftvägstryck att ekvilibreras. Barn och ungdoms

2 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 2(12) Barn och ungdoms i En tidskonstant är tiden i sekunder för alveolerna att tömma 63 % av sin tidalvolym till mun eller respirator. Vid frisk lunga är tidskonstanten hos nyfödd cirka 0,12 sek. Mycket lite ytterligare tryckutjämning sker efter 3-5 tidskonstanter. Om inspirationstiden är <5 tidskonstanter för given tryckförändring blir tidalvolymen otillräcklig. Om exspirationstiden är otillräcklig uppstår airtrapping. Vid IRDS är tidskonstanten minskad: barnen kan således ventileras med högre frekvenser och/eller längre inspirationstid när de är sjuka. Vid BPD gäller ofta det omvända varför de ofta kräver längre expirationstid (dvs kortare inspirationstid) 4. MAP (mean airway pressure) = genomsnittligt tryck under en andningscykel, se fig 1. Ju högre MAP desto bättre O2-tillförsel. PiP = topptryck Peep MAP tid Observera att det är MAP (plus O 2 - konc) som huvudsakligen styr O 2 - upptaget. MAP kan ökas på följande sätt: 1. Flödet påverkar stighastigheten, se fig Topptrycket (PIP) 3. I:E ration a b 4. PEEP trycket (positiva endexpiratoriska trycket) a) MAP vid lågt flöde b) MAP vid högt flöde II. Gasutbyte under konventionell ventilation CO 2 diffunderar avsevärt lättare över alveolväggen än O 2. Gasutbytet (av respektive koldioxid och syrgas) kan påverkas på flera sätt och delvis separat. CO 2 -eliminationen förändras genom 1. Förändring i resulterande inblåsningstryck (PIP-PEEP). Det påverkar tidalvolymen och därmed minutventilationen. Det paradoxala är att ett högt PEEP både kan minska tidalvolymen och öka den beroende på hur väl öppnad en lunga är. Vid dåligt öppnade lungor pga lågt PEEP Barn och ungdoms

3 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 3(12) Barn och ungdoms i är compliance låg och då krävs ett högre PIP för att få adekvata tidalvolymer. Om compliance redan är lågt kan en ökning av inblåsningstrycket via en sänkning av PEEP öka tidalvolymen. 2. Förändring i frekvensen. Påverkar minutventilationen. 3. Höjning av trycket och/eller frekvensen ökar eliminationen. CO 2 -avgivandet påverkas ibland också av I:E relationen och PEEP, på så sätt att lång I-tid kan försvåra CO 2 -eliminationen, åtminstone vid höga frekvenser och ett högt PEEP kan tänkas ge ökat motstånd mot exspiration. O 2 -upptaget förändras genom 1. Förändring i FiO 2, dvs syrgaskoncentrationen i inandningsluften. 2. Förändring i MAP (flöde, PIP, I:E, PEEP), se även ovan. För O 2 -upptaget är det i regel egalt hur en MAP-förändring åstadkommes. III. Tryckkontrollerad respiratorvård (ex. SIPPV och SIMV). I det följande, som ansluter sig till ovanstående punkt I och II, diskuteras kort de olika parametrar i ventilationen vi kan påverka. Man bör eftersträva en minutvolym om minst 0,2 l/kg/min och en tidalvolym om 4-7 ml/kg. 1. Flödet Visst minimiflöde, (regleras automatiskt i Stephanie) behövs för att nå önskvärt PIP, så att det blir en platå på tryckkurvan, ses på displayen. Flödet kan ibland behöva ökas utöver detta för att nå önskvärt PIP. Alltför högt flöde från respiratorn kan ge turbulent flöde i barnets tub och ett betydande tryckfall över denna och således minskad alveolär ventilation. 2. Topptryck, PIP Påverkar således både O 2 -upptaget (via MAP) och CO 2 -angivandet. För höga topptryck ökar antagligen pneumothoraxrisken och möjligen risken för bronkopulmonell dysplasi. Ju lägre frekvens som används, desto högre tryck åtgår för att åstadkomma samma alveolära ventilation. 3. Positivt endexspiratoriskt tryck, PEEP Detta påverkar MAP-trycket och därigenom O 2 -upptaget, jämför CPAP som ju i princip är samma sak fast vid spontanandning. Ett PEEP anses stabilisera lungvolymerna, förbättra distributionen av ventilationen samt förhindra alveolär kollaps vid utandning. Trycket bör ej överskrida 5-7 (pneumothoraxrisk och risk för cirkulatorisk påverkan) eller underskrida 2. Man kan i regel lyssna sig fram till adekvat PEEP. Barn och ungdoms

4 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 4(12) Barn och ungdoms i 4. I:E ratio Längre I-tid ger högre MAP. För kort E-tid (lång I-tid) kan ge s k inadverted PEEP och sk Airtrapping ses ej på displayen. Detta ökar t ex pneumothoraxrisken. Lång I-tid kan ge ofullständig CO 2 -elimination om inte compliance är nedsatt. Måste alltså justeras t ex om ett IRDS-barn börjar bli bättre. För kort E tid kan upptäckas i Volym/tid-kurvan genom avsaknad av 0-platå efter avslutad inspirationsfas inför nästkommande inspirationsfas. Dvs nästa inspiration påbörjas innan utandningen hunnit avslutas fullständigt. Det byggs då successivt upp en överexpansion av lungan som kan bidra till emfysemutveckling och i värsta fall leda till pneumothorax. I praktiken kan man vanligen undvika detta genom att frekvensen ej överstiger 65(70)/min vid samtidig T-insp 0,33s. Vid IRDS är vanligen compliance låg och därmed tidskonstanten låg vilket medför att kort tid åtgår till fullständig expiration. Risken för airtrapping är därmed liten under själva IRDS-fasen (3-4 dgr) 5. Frekvens Ju högre frekvens, desto bättre alveolär ventilation och CO 2 -elimination, åtminstone till en viss gräns, som bl a beror på tidskonstanten och I:E ration. En ventilation med högre frekvens som således medger lägre tryck har flera teoretiska fördelar. Pneumothoraxrisken är lägre vid än i frekvens, delvis antagligen pga att barnets egenandning slås ut lättare. Möjligen minskar också BPD-risken vid ventilation med högre frekvenser. Vid frekvens över så minskar den alveolära ventilationen med flertalet respiratorer, om I:E ration är 1:2 eller högre. Höga frekvenser har i praktiken visat sig vara bra ibland vid persisterande fetal cirkulation resp mekoniumaspiration. 6. FiO 2 Den välkända ögonskadan (retinopathy of prematurity, ROP), är relaterad till PO 2 arteriellt. Dessutom finns antagligen en risk för direkt lungtoxisk skada, relaterad till FiO 2, varför det eventuellt kan vara bättre att öka MAP inom rimliga gränser, än syrgaskoncentrationen till det maximala. Men risken för utveckling av BPD är sannolikt både relaterad till PIP och FiO2. 6. Triggning (synkronisering) innebär att respiratorn känner av när barnet påbörjar ett andetag och då ger ett respiratorunderstött andetag. Barnet kan alltså själv bestämma respiratorns andetagsfrekvens och risken att barnet kommer i otakt med respiratorn minskar. Triggningen på Stephanierespiratorn är flödesstyrd, d.v.s. när barnet påbörjar en inspiration som motsvarar en viss inställd nivå, ger respiratorn ett andetag enligt nedan. En vanlig triggningsgräns är L/min) Respiratorerna har två olika triggningsmodeller: SIPPV och SIMV. SIPPV (syncronized intermittent positive pressure ventilation =assist control, AC) innebär att varje andetag barnet påbörjar, leder till ett respiratorandetag. Barnet bestämmer alltså respiratorfrekvensen i de fall barnets egenfrekvens överstiger respiratorns. Barn och ungdoms

5 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 5(12) Barn och ungdoms i Att minska frekvensen under SIPPV är ingen idé eftersom barnet helt styr respiratorfrekvensen när den senare understiger barnets andningsfrekvens. SIMV (syncronized intermittent mandatory ventilation) Respiratorn garanterar respiratorunderstödd synkroniserad andning med inställd frekvens, resten av tiden kan barnet andas helt själv ur det kontinuerliga flödet, vilket då innebär otriggat och utan andningsstöd utöver inställt PEEP. SIMV användes lämpligen vid urträning hos fullgångna barn, då man minskar frekvensen för att barnet skall själv överta andningen mer och mer. 7. Volume Limit. Regelrätt volymkontrollerad andning finns inte på Stephanierespiratorn. Däremot finns det Volume Limit, vilket är en variant med volymsbegränsad men tryckkontrollerad ventilation. Detta ställs in under Option/V lim. Den kan kan liksom den tryckkontrollerad används tillsammans med inställningarna CPAP, SIMV, SIPPV. Det kan vara ett sätt att minska volutrauma. Om tidalvolymen överstiger inställd gräns, minskas successivt PIP vid efterkommande andetag tills volymen ligger under gränsen. Detta innebär således att enstaka andetag kan överskrida gränsen. Detta mode kan passa bra när barnets intermittenta andning innebär periodvisa höga tidalvolymer. PIP sätts då så att bra volymer erhålles när barnet inte andas själv och Volume Limit sätts så att tidalvolymen inte blir för stor vid de egna andetagen. Man måste dock sätta Volume Limit lite högre än önskad tidalvolym (ex 25%), annars riskerar man att få alltför låg minutvolym när barnet inte drar egna andetag. Undre larmgränsen för PIP måste ligga lägre än annars för att undvika ständiga larm när Vlim går in. 8. Våra grundinställning i SIPPV Grundinställning v Frekvens 70, SIPPV Topptryck cm H 2 O PEEP 4-6 cm H 2 O I:E 33%= 0,33 s FiO2 individuellt Trigg 0,5 Grundinställning v Frekvens 65, SIPPV Topptryck cmh 2 O PEEP 4-6 cmh 2 O I:E 33%=0,33s FiO2 individuellt Trigg 0,5 Barn och ungdoms

6 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 6(12) Barn och ungdoms i Grundinställlning v > 28 Frekvens 60, SIPPV Topptryck cmh 2 O PEEP 4-6 cm, H 2 O I:E 33% FiO2 individuellt Trigg 0,5 Kontrollera efter det barnet lagts i respiratorn andningsrörelser och allmäntillstånd. Lyssna, dels på att andningsljudet är lika bilateralt, dels till adekvat PEEP tryck. Koppla initialt saturationsmätare, därefter PCO 2 /PO 2 mätare transkutant. Barn födda innan vecka 27 bör inte mätas transkutant så länge huden är skör, oftast den första vecka. Justering av inställningen sker efter barnets utseende, minut- och tidalvolymer, blodgaser (tag första blodgasprov efter 30 min), transkutana värden, saturationsvärde samt auskultationsfynd. Ovan under punkt II och III har beskrivits principerna för styrning av ventilationen. Sträva efter balans i respiratorinställningen, dvs sänk/höj topptryck och FiO 2 någorlunda parallellt. Gör helst ej mer än en ändring i taget. Lyssna ofta. IV. Högfrekvensventilation (HFO) HFO (hög frekvens oscillering) utnyttjar andra gastransportfaktorer utöver tryck och volym. Ventilationstekniken går ut på att öppna upp lungorna ovanför closing volume och sedan oscillera kring den MAP som krävs för detta (enkelt uttryckt CPAP med skak ). Fördelarna med tekniken är bl a att anbringat tryck hålls lägre och risken för uppkomst av pneumothorax minskas. Tekniken lämpar sig också väl vid olika former av luftläckage såsom interstitiellt emfysem eller pneumothorax. För mer detaljerad information om bakgrundsteori och funktionssätt hänvisas till den produktinformation som finns på Neonatal-IVA. 1. Indikationer - Svår IRDS hos underburna barn med PIP över cm H 2 O med eller utan svårigheter att vädra ut CO 2. - Mekoniumaspirationssyndrom och persisterande fetal cirkulation(pfc/pphn). - Pneumothorax oftast med lägre PIP tryck än ovan. - Lungblödning Barn och ungdoms

7 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 7(12) Barn och ungdoms i - Lunghypoplasi - Diafragmabråck 2. MAP Den trycknivå kring vilken oscillationen sker. Med MAP styrs syresättningen och lungexpansionen. Utgå från respiratorns medeltryck och lägg till 1-2 cm H 2 O. Ju styvare lungor, desto högre MAP. Ojämn perfusion i lungorna, ex mekoniumaspiration kan klaras med lägre tryck neråt 7-8 cm H2O. Ställ in MAP, vänta 10 minuter, om syresättningen är dålig öka i steg om 1-2 cm H 2 O. Ofta krävs MAP på cm vid svår lungsjukdom. Som rescue vid kritiska situationer har vi vid enstaka tillfällen givit över 20 cm. För högt MAP resulterar i överexpansion och risk för pneumothorax och försämrad cirkulation (venösa återflödet försvåras). Följ lungexpansionen med röntgen. Lungröntgen görs snart efter det att barnet har stabiliserats i HFO. Lungexpansion maximalt till revben 9 (-10). Optimal lungvolym har erhållits när man inte erhåller någon ytterligare förbättring i syrsättning. 3. Frekvens Frekvensen styr CO 2 utvädringen. Högre frekvens ger lägre tidalvolymer, dvs ju högre frekvens desto sämre CO 2 -elimination och vice versa. Tidalvolymen (VTHF, V 0 ) bör vara 2,5 ml/kg. Om indikationen för HFO är CO 2 retention och dålig syresättning börja med frekvens 10 Hz för små barn med IRDS och 8 för större barn. Om indikationen är endast dålig syresättning, börja med högre frekvens, ex 12 Hz för småbarn och 10 Hz för fullgångna. (1 Hz är 60 pulsar/minut). Inspirationstid 40 %. Kan ändras vid stora syresättningsproblem. Öka inspirationstiden till 50%. 4. Amplitud Amplituden styr oscillationens storlek, dvs andetagens storlek. Styr CO 2 utvädring i första hand, men kan påverka syresättningen. Graderad 1-5. Börja med 1,5 till 2 på små barn med IRDS. Till stora barn kan 3-4 behövas. Amplitud inställningarna är mycket potenta och ändringar skall göras försiktigt, med täta blodgaser eller transkutana mätningar. Risk för överventilering är stor. Amplituden måste vara så stor att vibrationer syns och känns, när man lägger handen på barnet. 5. Larmgränser När man går från konventionell respirator till HFO så ställ in larmgränserna automatiskt till en början. Man kan sedan i ett lugnare skede gå in och justera larmgränserna för varje enskild parameter. 6. Praktiskt, från SIPPV/SIMV till HFO Ett barn som vårdas i Stephanie respiratorn kan läggas över i HFO utan att slangar eller annat behöver bytas. Ställ in amplitud och frekvens (Hz) för HFO. Slå på HFO genom att vrida mode-knappen till CPAP och tryck därefter på HFO-knappen belägen till höger. Ställ därefter Barn och ungdoms

8 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 8(12) Barn och ungdoms i in MAP (PEEP knappen). Tryck på alarm automatiskt, annars slår HFO:n av efter ett tag. Gå från SIPPV/SIMV till CPAP. Glöm inte att fixera en liten metallpropp i kedja som finns till höger på respiratorn framför befuktaren och vrid säkerhetsventilen belägen på ventiblocket till höger i läge max. 7. Nedtrappning av HFO När FiO 2 stabiliserats runt 35-40%, kan det vara dags att trappa ner på MAP. När syrgasbehovet är ännu lägre, dvs 25-30% kan det vara dags att gå ur HFO. Gå ner till MAP 8 cm H 2 O hos små barn. Större barn med längre respiratortid och orena lungor kan ofta extuberas vid högre MAP. Gå antingen över till konventionell respirator (SIPPV/SIMV eller PAV) eller extubera direkt till CPAP. 8. Parametrar som bör monitoreras vid HFO Ett barn som läggs i HFO är känslig för hypovolemi och risken för cirkulationspåverkan ökar ju högre MAP man ställt in. Ge gärna extra volym (NaCl eller FFP) innan start av HFO. Följ blodtryck, helst kontinuerligt. Det är mycket viktigt att cirkulationen är adekvat. Den perifera cirkulationen kontrolleras lätt med kapillär återfyllnad, som bör vara under 2 sekunder. Håll koll på urinproduktionen! Syra-bas med mått på Base excess och laktat kan också avslöja dålig cirkulation. Vid initialbehandling får man oftast ett snabbt svar på CO 2 utvädring. Följ VTHF, V 0 som enligt tumregeln bör vara ca 2,5/kg. Det är lätt att man överventilerar, därför är det lämpligt att transkutana registeringar är påkopplade från början och att kontroll av första S/B görs min efter att barnet stabiliserat sig kliniskt och önskvärt VTHF, V 0 uppnåtts. Vid optimal effekt av HFO, skall barnet vibrera ner till ljumskarna. Känn på bröstkorgen att den skakar. Om barnet inte skakar, så är ventilationen inte tillfredställande. Ofta beror det på att tuben börjat sätta igen. Barnet är som mest svårskött och känsligt vad gäller cirkulationen under det första dygnet i HFO, ha därför såväl volym expansion som inotropt stöd i beredskap. Små, mycket omogna barn kan pga hudskörhet inte mätas transkutant. Då måste det finnas möjlighet till arteriella eller venösa blodgaser. Saturationen följs på vanligt sätt och anpassas till varje barn, utifrån indikationen till HFO (IRDS, PFC). Blodgaser måste oftast tas tätt då man går från konventionell respirator till HFO. 9. Omvårdnad Omvårdnaden sker i stort sätt som vid konventionell respiratorvård. Barnet kan vårdas, så väl på rygg som mage och sida. Mat kan ges. Sug inte rutinmässigt och enbart med slutet sugsystem. Vid uppstart av HFO kan slem lösgöras, varför barnet behöver sugas ofta i början av HFO behandling. Slem och sekret kan vara en orsak till dåliga vibrationer, trots adekvata inställningar. Undvik att avbryta HFO. Använd det slutna systemet när surfaktant skall ges. 10. Sammanfattning inställningar HFO Syresättningen ökar om: 1. FiO2 ökas Barn och ungdoms

9 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 9(12) Barn och ungdoms i 2. MAP höjs 3. Amplituden höjs (måttlig effekt) Koldioxidutvädringen ökar om 1. Amplituden höjs 2. Frekvensen sänks 3. MAP höjs (endast om lungexpansionen är ofullständig) Notera i övervakningspapper Frekvens Amplitud MAP Syrgasnivå Tidalvolym (VTHF, Vo avläses på display) Saturation Transkutana pco 2 och po 2 Blodtryck Urinmängder V. Proportional assist ventilation (PAV) PAV (proportional assist ventilation) är en patientstyrd ventilation, som blev utarbetad av dr Andreas Shultze i Tyskland på slutet av 90-talet, vg se referenser och Stephanies manual. 1. Introduktion Vid spontan inspiration är det rörelse (flow) av andningsluft in i lungorna. Detta mäts kontinuerligt över en flödessensor, som flow- eller volymsignal. Vid PAV blir inspirationstrycket ökat proportionellt och kontinuerligt med inspirationsflow och/eller volym. Ökande flow ger ökande tryck, och vice versa. Under expirationsfasen sjunker inspirationstrycket ned mot PEEP nivå. Det positiva respirationstrycket läggs till det trycket som barnet själv skapar med hjälp av sin egen andningsmuskulatur. Det assisterade trycket förstärker härvid effekten av den spontana respirationen på lungutvidgningen. Barnet bestämmer själv längden på respirationscykeln och graden av ventilation (hur djupt barnet andas). Det betyder att barnet får mera och längre hjälp vid ett djupt andetag än vid ett ytligt. Härav namnet proportional assistans. Detta leder till mindre andningsarbete, lägre oxygen och kaloriförbrukning. Enkelt uttryckt kan man se PAVfunktionen som en slags servo (jmf servostyrning i bil) som barnet själv styr över. Barn och ungdoms

10 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 10(12) Barn och ungdoms i 2. Respiratorinställningar vid PAV i CPAP-funktion (Stephanie-respiratorn) Sätt dig ned bredvid respiratorn, och stanna där tills du är säker på att dina inställningar fungerar. I praktiken betyder det at man inte bara kan slå om till PAV, och sedan göra något annat. - Läs av MV/ tidal volym (Vt)/ MAP i SIPPV eller SIMV. - Ställ in apné-backup-tid (i Options förslagsvis 4 resp 10 s). - PIP / PEEP gränser som förut. - Öka upp Vt gränsen (säkerhetsspärr) till 25-50% över förväntat tidal volym (Om inte man gör detta, kommer andnings-understödet att brytas alldeles för tidigt). Man gör detta under option/pav - Inspirationskurvan ska stå i tryck mode, svart zon. - Ställ in R (resistans). Ställ in R på Utgå från barnets storlek, dvs stort barn med liten tub skall ha högt R värde och litet barn med stor tub ett lågt värde. Vid för högt R ökar risken för autotrigg. Vid för lågt värde ökar risken för atelektasutveckling - Sätt E (elastance)= servostyrka på 0. - Byt till CPAP mod. - Tryck på unloading - Öka E relativt snabbt tills du har uppnått det Vt/ MV nivå du önskar jämfört med startläget (4.5-7 ml/ kg resp 0,3-0,4 l/min)). - Ändra gränser i larmfunktionen (displayen). För in alla parameter i barnets observationskurva. För att utvärdera hur din inställning fungerar, titta på hur barnet trivs med dina inställningar, och titta på lungfunktionskurvorna. Jämfört med SIPPV/ SIMV, vill man under PAV kunna se att MAP är lägre, samt att barnet andas relativt snabbt och med andetag som varierar i såväl djup som längd. Kurvan får därmed ett betydligt mer oregelbundet och oroligt utseende jämfört med SIPPV/SIMV. PAV fungerar bara under spontana andetag, och lungfunktionsmätningen varierar beroende av detta. Kan således kräva att det prematura barnet insättes på koffeincitrat innan PAV påbörjas Vad betyder E på 1? Exempel: Nyfödd 1 kg Normal tidal volym 5 ml H 2 0 Normal compliance 1 ml/cm H 2 0/ kg En lungfrisk prematur på 1 kg måste generera 5 cm H 2 0 tryck vid varje inspiration med hjälp av egen andningsmuskulatur. Om compliance minskar till det halva (t.ex. vid RDS) till 0.5 ml/cm H 2 0/ kg; måste barnet skapa dubbelt så högt tryck självt för samma ventilation, d.v.s. tryck motsvarande 10 cm H 2 0. Detta motsvarar elastic unloading (E) på 1.0. Det betyder alltså att när E = 1, övertar respiratorn 50 % av andningsarbetet, så att det sjuka barnet med styva lungor kan andas spontant, men med samma andningsarbete som ett friskt barn. Barn och ungdoms

11 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 11(12) Barn och ungdoms i VI. Extubering Internationella och nationella rekommendationer är eniga om att mycket små omogna barn bör extuberas så tidigt som möjligt. Dessvärre är tidpunket för extubation svår att exakt definiera. Vi tillåter höga pco 2 nivåer, upp mot 8-11, i CPAP hos de minsta omogna barnen, så länge barnet har en andningsdrive och håller ph. Hos lungsjuka barn kan vi extubera från topptryck på cmh 2 O, så länge barnet har en tillfredställande andningsdrive. Vi extuberar även från HFO när MAP nått ner till 8-10 (-12) cmh 2 O. Steroider (hydrocortison) kan övervägas om intubationen varit traumatisk, barnet reintuberats, eller legat mer än en vecka i respirator. Sug i tuben samtidigt som denna drages. Extubation göres lämpligen dagtid. Risken för atelektaser efter extubation minskas om barnen ncpapbehandlas. NIPPV (nasal intermittent positive pressure), dvs användning av ncpap med tillägg av puffar (SiPAP bifasisk ncpap), kan möjligen minska risken för vissa barn att behöva reintuberas pga stigande pco 2. Det är ingen fördel att låta barnen CPAP andas via endotrakealtub innan extubation. VII. Komplikationer till respiratorbehandling Vid akut försämring, kontrollera följande: 1. Maskinen Ger den tryck? Knick? Slang loss någonstans? För mycket fukt i slangarna? Töm! Om respiratorn ej ger tryck och felet inte omedelbart hittas övergå tillfälligt till handventilation. 2. Tubstopp Ovanligt vid god anfuktning. Kontrollera om sug lätt går ned. Om misstanke finns, lyssna. Går luft ned? Titta på flödeskurvorna på respiratorn. Har de normal form så går troligen luft ned. Orsak till tubstopp? 3. Tubdislokation Håll kontroll på tubläget. Markera någonstans tublängden. Lyssna till eventuell sidoskillnad, lyssna över ventrikeln om andningsljud finns där. Ofta hörs biljud från munnen pga flödet från tuben. Titta på flödeskurvan på respiratorn. Kommer det enligt kurvan tillbaka luft i tuben? Om tveksamhet föreligger laryngoskopera och inspektera larynx direkt, reintubera eventuellt. 4. Barnet Pneumothorax - transilluminera! Intrakraniell blödning ultraljud skalle! Atelektas - lungröntgen! Cirkulationspåverkan- blodtryck, kapillär återfyllnad. Ofta beror desaturering på att barnet stänger Barn och ungdoms

12 Barn och ungdoms Neonatal respiratorvård/stephanie 12(12) Barn och ungdoms i igen /har bronkospasm. Det hjälper då ofta med att kortvarigt höja PIP med 5 cm H 2 O. Om din åtgärd har effekt på hjärtfrekvens och saturation kan du andas ut. Vid utebliven effekt bör du starkt överväga att reintubera! Referenser 1. Donn SM, Wisewell T. Surfactant and Mechanical ventilation. Clinics in Perinatology, Vol 34, 1; Greenough A, Prendergast. Difficult extubation in low birthweight infants. Arch Dis In Childh, Fet and Neon ed, Vol 93; 3, , Lampland A, Mammel M. The role of high-frequency ventilation in neonates. Evidencebased recommendations. Clinics in Perinatology, Vol 34, 1; , Bhuta T, Clark RH, Henderson-Smart DJ. Rescue high frequency oscillatory vs conventional ventilation for infants with severe pulmonary dysfunction born at or near term. Cochr Database Syst Rev 2001;1:CD Schultze A. Acta Paediatr Suppl 2002; 91(437): Schultze A, Bancalari E. Clin Perinatol 2001; Sep;28(3): Schultze m fl. J Ped 1999; 135(3): Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Ulf Samuelsson, Bitr verksamhetschef, Barn och ungdoms

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP 1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:3 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Anna-Lena Lagerkvist 160128 Weibel E.R. 1984 Relativ ökning i lungvolym x 10 x 10 ICH 2005 Stocks Utveckling av lungan kan

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Laboration: Ventilatorn

Laboration: Ventilatorn Intensivvård och terapeutiska system TBMT 24 Laboration: Ventilatorn I den här laborationen kommer vi att repetera respirationsfunktionen och titta närmare på den så kallade ventilationen och hur den görs

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Intubering av nyfödda

Intubering av nyfödda Intubering av nyfödda 1(6) /Motala och Carin Widén SpecialistläkareLinköping /Motala och Intubering av nyfödda Intubation kan bli aktuellt i nedanstående fall. 1. Akut försämring av barn på Neonatal-IVA.

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

Neonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen?

Neonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen? Neonatologi - Fall 1 Flicka född med sectio i v 27+1 pga säte. 30 timmars vattenavgång. Värkarbete går ej att stoppa. Full dos steroider är givet antenatalt. FV 1050 gram, FL 42 cm, HO 28 cm. Hon gnyr

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl Andningen är själva livet! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen

Läs mer

Voyager transportkuvös Kort bruksanvisning OBS! Denna bruksanvisning är mycket förenklad, vid oklarheter gå alltid till originalmanualen.

Voyager transportkuvös Kort bruksanvisning OBS! Denna bruksanvisning är mycket förenklad, vid oklarheter gå alltid till originalmanualen. Voyager transportkuvös Kort bruksanvisning OBS! Denna bruksanvisning är mycket förenklad, vid oklarheter gå alltid till originalmanualen. Uppstart Sätt i el-sladden och gasslangarna (om respirator eller

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte

Dräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte Dräger CPAP CF 800 Arbetsinstruktion Syfte Att förbättra syresättning och andningsarbete hos patienten. Detta genom ett system som tillför ett kontinuerligt positivt tryck till luftvägarna både under inspirationen

Läs mer

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Åsa Björkgren leg Sjukgymnast Sofia Broman Specialistsjukgymnast Cecilia Lindström Specialistsjukgymnast Helena Sandin Specialistsjukgymnast

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod:

Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod: Vårdande bedömning inom intensivvård 10 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod: 62IV01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2015 (GINTE) TentamensKod:

Läs mer

Bedömning av akut astma och dess förlopp på akuten

Bedömning av akut astma och dess förlopp på akuten Minisymposium Akut astma, Linköping 16 september 2011 Bedömning av akut astma och dess förlopp på akuten Göran Wennergren Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Akuta svåra astmaanfall är

Läs mer

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Anna-Lena Lagerkvist 160128 Det lilla barnet - Höj huvudändan -> öppnar luftvägar - Aktiva/passiva arm- och benrörelser

Läs mer

Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng

Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng Intensivvårdsteknik, 8 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:1 Ladokkod: 62II01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2014-2015. Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Inandningsmuskelträning (IMT)

Inandningsmuskelträning (IMT) Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur

Läs mer

HANDLÄGGNING VID FRÄMMANDE KROPP I LUFTVÄG

HANDLÄGGNING VID FRÄMMANDE KROPP I LUFTVÄG HANDLÄGGNING VID FRÄMMANDE KROPP I LUFTVÄG Allmän beskrivning Främmande kropp (FK) i luftvägen orsakar dryg 80 dödsfall per år i Sverige, majoriteten sker utanför sjukhuset och drabbar barn. I den vuxna

Läs mer

Sällan använda ventilationssätt

Sällan använda ventilationssätt Sällan använda ventilationssätt APRV, BIPAP, SIMV, SIMV-TK, SIMV-VK SIMVautoflow, BIPAP- ASB, BIVENT, VU, CPAP-ASB, TU/CPAP, PAV, NAVA SFAI:s intensivvårdsmöte Sigtuna 20141114, Överläkare CIVA Karolinska

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Symtom och komplikationer

Symtom och komplikationer Persisterande ductus arteriosus (PDA) hos underburna barn Symtom och komplikationer Ola Hafström Neonatalverksamheten Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Ductus arteriosus hos fostret Konstriktion

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22145 su/med 2015-09-07 3

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22145 su/med 2015-09-07 3 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22145 su/med 2015-09-07 3 Omvårdnad vid NCPAP Nasal Continuos Positive Airway Innehållsansvarig: Lena Sjögren, Sektionsledare, Avdelning 316 Neonatal

Läs mer

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal 1 (6) ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas vid: Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas

Läs mer

Lungfunktionsutredning

Lungfunktionsutredning Lungfunktionsutredning 3.1 SPIROMETRI 3.1.1 Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala

Läs mer

Inga begränsningar under förutsättning att utrustningen är CE-märkt.

Inga begränsningar under förutsättning att utrustningen är CE-märkt. Pos Krav Invasiva vuxenventilatorer 2015-06-30 1 Kvalitets- och miljöledningssystem 1.1 Inom SLL gäller ett Miljöpolitiskt program Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete i Stockholms

Läs mer

Ventilationsbehandling

Ventilationsbehandling 2015-04-07 19048 1 (21) Sammanfattning Mekanisk ventilation är indicerat vid akut och kronisk respiratorisk svikt definierad som en svårighet att oxygenera blodet, låg alveolär minutventilation eller båda.

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN ANELÄK NAVA. Vad är NAVA?

MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN ANELÄK NAVA. Vad är NAVA? 1 (6) Vad är NAVA? Neurally Adjusted Ventilatory Assist (NAVA) är ett ventilatormode där ventilatorn levererar understöd i proportion till patientens behov. Ventilatorn styrs av den elektriska aktiviteten

Läs mer

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi

Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi Hemodynamik vid chock - synpunkter på cirkulationsterapi jonasakeson@anestesimasluse CNS-funktion ventilation cirkulation Patientens viktigaste organsystem samverkar fysiologiskt och stödjer varandras

Läs mer

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 KLINISK LUNGFYSIOLOGI Syfte: Att erhålla kunskaper om mätmetoder av lungornas delvolymer samt att erhålla kunskaper om ventilationsinskränkningar

Läs mer

Pulmonell hypertension och

Pulmonell hypertension och Pulmonell hypertension och hjärt-lung interaktion Peter Radell Barnanestesi och Intensivvård Astrid Lindgrens Barnsjukhus 14 december 2010 Lärandemål studenten ska ha erhållit fördjupade kunskaper om fostrets

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus

Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus 1(6) sjukhus Gestationsvecka under 32 veckor eller 2000 gram Energibehov Varierar mellan 460 till 700 kj/kg/dygn (110-160 kcal/kg/dygn) beroende på hur sjukt barnet är eller har varit samt födelsevikt.

Läs mer

Tentamensdatum: Totalt antal poäng på tentamen: 86 poäng För att få respektive betyg krävs: Godkänt: 60 poäng Väl godkänt: 73 poäng

Tentamensdatum: Totalt antal poäng på tentamen: 86 poäng För att få respektive betyg krävs: Godkänt: 60 poäng Väl godkänt: 73 poäng Perioperativ vård I 10 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Programstudenter och fristående studenter TentamensKod:

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide

Min BiPAP-ventilator. Min hjälpguide Min BiPAP-ventilator Min hjälpguide Inandning. Utandning. Och allt däremellan. Hur fungerar det? Kort översikt Lungorna är vitala organ som för in friskt syre i kroppen och avlägsnar koldioxid och andra

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

POX-screening av nyfödda

POX-screening av nyfödda Barn- och ungdomsklinikerna POX-screening av nyfödda 1(5) POX-screening av nyfödda Bakgrund: En stor svensk studie har visat att man genom att kombinera ordinarie barnundersökningar med undersökning av

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Untitled Document. Praktiska exempel på analys av syresättning. Exempel 1

Untitled Document. Praktiska exempel på analys av syresättning. Exempel 1 Untitled Document Praktiska exempel på analys av syresättning Exempel 1 En 60-årig man ska genomgå en elektiv bukoperation. Han uppger sig vara väsentligen frisk bortsett från bukåkomman men är rökare.

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Flexi Kontrollmodul. Bruksanvisning. Innehållsförteckning. 1. Introduktion och tekniska specifikationer 1

Flexi Kontrollmodul. Bruksanvisning. Innehållsförteckning. 1. Introduktion och tekniska specifikationer 1 Flexi Kontrollmodul Bruksanvisning Innehållsförteckning 1. Introduktion och tekniska specifikationer 1 2. Allmän beskrivning av display och manöverknappar 2 3. Inställning av Flexidrift 3 4.Inställning

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Tomas Strömberg, IMT Modeller av lungan Olika modeller används för att förstå olika egenskaper hos lungan. För att förstå lungans elastiska

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Pulmonell hypertension (PHT) i neonatalperioden

Pulmonell hypertension (PHT) i neonatalperioden 1(6) i /Motala och Norrköping INNEHÅLL 1. Persisterande fetal cirkulation (PFC) 2. I samband med kronisk lungsjukdom (CLD) 3. Referenser 4. Läkemedel 1. PFC Patogenes: Kvarstående pulmonell vasokonstriktion

Läs mer

Utvärdering av MB-mask

Utvärdering av MB-mask Utvärdering av MB-mask Ett samarbete mellan Danderyds sjukhus AB och MB filter products AB Rapport 2005-02-24 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver utvärderingen av ny typ av andningsmask för oxygenbehandling

Läs mer

Projektplan: Thomas Drevhammar 19750520-0118 Datum: 14 augusti 2009. Bakgrund:

Projektplan: Thomas Drevhammar 19750520-0118 Datum: 14 augusti 2009. Bakgrund: Projektplan: Thomas Drevhammar 19750520-0118 Datum: 14 augusti 2009 Vidareutveckling av NCPAP jetpiece och utveckling av teknisk lösning för nebulisering Bakgrund: Nasal Continuous Positive Airway Pressure

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

G5 Nitrogen Generator PV 1160 / LV 1170 Manual

G5 Nitrogen Generator PV 1160 / LV 1170 Manual G5 Nitrogen Generator PV 1160 / LV 1170 Manual Läs igenom innan användning BOAB HJULDELAR AB 0530-133 33 info@boabhjuldelar.se Allmänna Specifikationer E-1160-N2P Strömförsörjning 100-240v AC 50/60Hz Optimal

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

Rotronic CP11 CO2-logger

Rotronic CP11 CO2-logger Rotronic CP11 CO2-logger Teknisk data Mätområde, noggrannhet: Koldioxid 0...5000ppmCO2 ± 30ppmCO2 ± 5% av mätvärdet Relativ fukt 0.1...99.95%RF ± 2,5%RF (10...90%RF) Temperatur -20...60 C ± 0,3 C (vid

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll

Läs mer

UNIVERSALREGULATOR FR-2 Tryckreglering Installation och drifttagning

UNIVERSALREGULATOR FR-2 Tryckreglering Installation och drifttagning UNIVERSALREGULATOR FR-2 Tryckreglering Installation och drifttagning Industrivägen 3 S-760 40 Väddö Tel. 0176-50765 Fax. 0176-52322 E-mail: info@luftreglering.se 2004-01 Innehållsförteckning Inledning.

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN

SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN SNABBMANUAL FÖR IGÅNGKÖRNING AV BOXFAN Innehållsförteckning 1. Generella anvisningar 2 2. Symbolbeteckningar 2 3. Styrskåpet 2 4. El-anslutning 2 5. Användning av frekvensomriktarens knappsats 2 6. Frekvensomriktarens

Läs mer

Rostfri Hydrofor. med luftautomatik. Funktionsbeskrivning

Rostfri Hydrofor. med luftautomatik. Funktionsbeskrivning Rostfri Hydrofor med luftautomatik Funktionsbeskrivning Dokumentet går igenom med text och illustrationer de olika delarna som är monterade på Hydroforen och går igenom deras funktioner. 1 Överblick Rostfri

Läs mer

Multifunktionell muggpress Manual

Multifunktionell muggpress Manual Multifunktionell muggpress Manual Produktbeskrivning Muggpressen är liten och portabel och är ett utmärkt redskap att använda på plast, till exempel på marknader. Pressen har fullt digital temperaturkontroll

Läs mer

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient ANDNINGSSVIKT 2016-12-02 Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient Bakgrund Typer av andningssvikt Diagnostik Några typfall Non-invasiva andningsstöd Luftvägarna Definition respiratorisk

Läs mer

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4 DIGITAL MULTIMETER MED AC/DC STRÖMTÅNG KEW MATE MODEL2001 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 FARA... 3 1.2 VARNING... 3 1.3 VIKTIGT... 3 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 4 3.1 AC STRÖM... 4

Läs mer

Del 2 kirurgi/medicin. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p

Del 2 kirurgi/medicin. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 13p Du är anestesiolog och ska preop bedöma en patient inför morgondagens operation. Mannen är 55 år och ska opereras för gastric bypass pga. sin övervikt. Han är appendectomerad

Läs mer

DP23 Läckagemätare. Innehållsförteckning:

DP23 Läckagemätare. Innehållsförteckning: DP23 Läckagemätare Innehållsförteckning: 1.Översikt...2 2. Mätprincip...3 3. Installation av instrumentet på rökgassystem...4 4. Utför en mätning...5 5. Valbart Mätläge...7 6. Manuellt Mätläge...8 7. Underhåll...8

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

45 poäng 54 poäng. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller.

45 poäng 54 poäng. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller. Intensivvårdsteknik 8 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1:0 Ladokkod: 62II01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2015 (GINTE) TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Viktig information om laddning av pumparna

Viktig information om laddning av pumparna 1(7) Viktig information om laddning av pumparna För att mätningen ska lyckas gäller det att man har kontrollerat och justerat in den utrustning som man ska använda. Läs därför denna information om hur

Läs mer

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt

Lungröntgen 2014-10-09. Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet. Mediastinum Diafragma. DT thorax översikt DT BARNTHORAX Lungröntgen Snabb Bedside Bra kontrast Hög upplösning Låg stråldos Lång erfarenhet Marika Lidegran Barnröntgen, Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Solna 1 år När DT thorax på barn? 1

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Infant Flow. LP-system med fixeringsband

Infant Flow. LP-system med fixeringsband Infant Flow LP-system med fixeringsband Innehåll Förbereda Infant Flow SiPAP-drivenheten... 1 Infant Flow LP-komponenter...2 Komponenter i näsaggregatet...3 Lågtrycksnäsaggregat...4 Nasalprong...5 Nasalmask...6

Läs mer

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 1. Allmänt 2. Knappfunktion 3. Ställa in Värde 3.1. Datum och Tid 3.2. Drifttid 3.3. Min Temp Tilluft 3.4. Börvärde Frånluft 3.5. Blockering Nattkyla 3.6. Börvärde rum natt

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

Instruktioner för Dragskåpslarm AFA2T/L

Instruktioner för Dragskåpslarm AFA2T/L Instruktioner för Dragskåpslarm AFA2T/L Dragskåpslarm AFA2T/L Mäter kontinuerligt lufthastighet i dragskåpsöppningen. Larmar med ljud- och ljussignal vid lågt luftflöde. Har inställbar tidsfördröjning

Läs mer

Klinisk guide. Svenska

Klinisk guide. Svenska Klinisk guide Svenska Innehåll Välkommen... 1 Indikationer... 1 Lumis 150 VPAP ST-A... 1 Lumis 100 VPAP ST-A... 1 Kontraindikationer... 1 Biverkningar... 1 I sammanfattning... 1 Om din apparat... 2 Om

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård

Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård Intensivvårdsteknik 8 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:1 Ladokkod: 62II01 Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 2011-2012 Namn: (Ifylles av student) Personnummer:

Läs mer