Regionbildning Uppsala län

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Handläggare Anna-Karin Karlsson Kommunchef Regionbildning Uppsala län Förslag till beslut 1. att tillstyrka att Landstinget i Uppsala län ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Uppsala län bildas en regionkommun med direktvalt regionfullmäktige 2017 Sammanfattning av ärendet Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret och att det i Uppsala län därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige. Att bilda region Uppsala innebär att landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. Älvkarleby kommun kommer få yttra sig över detta i två remisser. Den första remissen (se bilaga) innebär att ta ställning till om kommunen tillstyrker att landstinget ansöker om att bilda region Uppsala. Den andra remissen innebär en möjlighet för kommunen att lämna synpunkter på hur kommunen ska få inflytande samt hur vi anser att detta organiseras på bästa sätt. Beslutsunderlag Remiss om Region Uppsala CK Ärende Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och att det i Uppsala län därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige. Det är ett krav från regeringen att kommunerna bereds tillfälle att yttra sig innan landstingsfullmäktige beslutar om att ansöka om att bilda region. För att regeringskansliet ska hinna bereda en ansökan om att bilda regionkommun med start 1 januari 2017 behövs ett beslut i landstingsfullmäktige den 30 september Beslutet ska föregås av en remiss (se bilaga) till kommunerna. I denna ombeds Älvkarleby kommun att ta ställning till om man tillstyrker att landstinget ansöker hos regeringen om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och att det därmed bildas en regionkommun med ett direktvalt regionfullmäktige. Remisstiden sträcker sig mellan den 5 maj och den 30 juni Att bilda Region Uppsala innebär att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. De viktigaste uppgifterna för Region Uppsala utöver de som landstinget ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

4 2(2) redan har - blir att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling (regional utvecklingsstrategi, RUS), samordna insatser för genomförandet av strategin samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, dvs samma uppgifter som regionförbundet Uppsala län har idag. Region Uppsala får också besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete och ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Region Uppsala får även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Förbundsstyrelsens arbetsutskott i Regionförbundet Uppsala län, förstärkt med landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande utgör politisk styrgrupp för bildandet av Region Uppsala. Regionförbundets förbundsstyrelse utgör politisk referensgrupp. Landstingsdirektören tillsammans med regiondirektören har utsetts till projektledare för bildandet av Region Uppsala. Regionförbundet Uppsala län är ett kommunalförbund med länets åtta kommuner och landstinget som medlemmar. I dag har kommunerna således ett direkt inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna. Samtliga kommunstyrelseordförande och ledande oppositionspolitiker sitter i förbundets styrelse. Landstinget Uppsala län anser att det är en prioriterad uppgift att framöver identifiera formerna för inflytande för kommunerna i Region Uppsala. Frågan hänger nära ihop med en utredning som landstinget ska göra om vilka uppgifter Region Uppsala ska ha utöver de som Landstinget i Uppsala län har i dag och de som regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar. Landstingsstyrelsen kommer därför den 1 juni att besluta om ytterligare en remiss till kommunerna för att förbereda genomförandet av regionbildningen. I denna remiss kan kommunerna lämna synpunkter kring: - Hur kommunernas inflytande över de regionala utvecklings- och planeringsfrågorna säkras i den nya regionkommunen Hur samverkan mellan kommunerna och regionkommunen ska organiseras och struktureras Vilka frågor (utöver de som Landstinget i Uppsala län har i dag och de som regleras i Lagen om regionalt utvecklingsansvar) kommunerna anser ska Region Uppsala ska ha ansvar för. Anna-Karin Karlsson Kommunchef Kommunstyrelsen anna-karin.jakobsson@alvkarleby.se Beslutet lämnas till Landstinget Uppsala län

5

6

7

8

9

10

11 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Handläggare Sofie Åberg Kommunarkitekt Detaljplan för Östanån 2:19 och 2:39, bostäder vid ängen i Sand, Älvkarleby Dnr KS 1014/ Förslag till beslut 1. Detaljplanen, för Östanån 2:19 och 2:39, antas. Sammanfattning av ärendet Detaljplan, för utvidgad och utökad byggrätt, inom delar av fastigheterna Östanån 2:19 och 2:39 i Älvkarleby. Detaljplanen består endast av kvartersmark och medger byggrätt för maximalt två tomter. I gällande detaljplan fanns en mindre byggrätt, för en tomt, och resten av marken är allmän parkmark, som ska vara tillgänglig för allmänheten. De delar av fastigheterna som inte har planlagts har befunnits ha höga frilufts- och kulturvärden samt mycket höga naturskyddsvärden. Den äldre och gällande detaljplanens bestämmelser om parkmark kvarstår i de delarna. Detaljplanen har tagits fram med normalt planförfarande och har varit föremål för samråd och granskning. Samrådsredogörelse och särskilt utlåtande, som visar samhällsbyggnadsnämndens ställningstagande till inkomna synpunkter, finns bland planhandlingarna. En del synpunkter som framkommit i samråden har föranlett ändringar i planförslaget, under planprocessen, men det finns också kvarstående synpunkter som inte har beaktats (ingen ändring av planförslaget har vidtagits på grund av dem). Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt planförslaget Beslutsunderlag Särskilt utlåtande / Sofie Åberg / Älvkarleby kommun / Planbeskrivning / Sofie Åberg / Älvkarleby kommun / Genomförandebeskrivning / Sofie Åberg / Plankarta med bestämmelser / Sofie Åberg / Älvkarleby kommun / Samrådsredogörelse / Sofie Åberg / Älvkarleby kommun / Inkomna synpunkter efter granskningen / 2015 Inkomna synpunkter efter första samrådet / 2014 Sammanställning av naturinventeringar utförda på ängarna vid Sand / Upplandsstiftelsen / 2013 ÄLVKARLEBY KOMMUN Postadress Box 4, Skutskär växel orgnr

12 2(2) Sofie Åberg Kommunarkitekt Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutet lämnas till Samhällsbyggnadschef Bygg- och miljöchef Kommunarkitekt

13

14

15 Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen DNR 2012/013 Sofie Åberg Antagandehandling Detaljplan för Östanån 2:19 & 2:39, bostäder vid ängen i Sand, Älvkarleby, Älvkarleby kommun, Uppsala län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och grundkarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Särskilt utlåtande Behovsbedömning Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att skapa utvidgad och utökad byggrätt, på fastigheter i Sandområdet. FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Inga miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas och planen är förenlig med riksintressen i området.

16 PLANDATA Läge Planområdet är beläget i orten Älvkarleby i Älvkarleby kommun, och omfattar delar av två privatägda fastigheter, Östanån 2:19 samt 2:39. Planområdet är cirka kvm stort. Markägo-förhållanden Marken är privatägd. Fastigheterna har samma ägare. Nuvarande markanvändning Nuvarande markanvändning är tomtmark. Den röda rutan visar ungefärligt detaljplaneområde i Älvkarleby

17 TIDIGARE PLANER OCH STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Översiktsplanen pekar ut området som en del av ett område med kulturmiljö av regionalt intresse där restriktivitet ska ske vid kompletteringar i bebyggelsen. Gällande detaljplan Älv-DP-3/03-ÄLV Byggnadsplan fastställd 20 mars I planområdet återfinns små byggrätter för bostäder och i övrigt allmän platsmark centralt i området (parkmark). Den allmänna platsmarken sträcker sig som ett stråk ner mot älven. Stråket finns också kvar i en nyare detaljplan som gjorts över området väster om Sandvägen. Gällande detaljplan över fastigheterna (väster om Sandvägen är denna plan ersatt av en ny detaljplan) Kommunala beslut Samhällsbyggnadsnämnden fattade den 8 juli 2011 beslut om positivt planbesked för att pröva lämpligheten av utökade byggrätter på fastigheterna. Behovsbedömning Behovsbedömningen visar att ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas för planområdet. Riksintressen Hela planområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv, enligt 3 kap. miljöbalken, och geografiska hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken. Strandskydd Utökat strandskydd (300 m) över hela planområdet och det upphävs inom

18 kvartersmarken. Planområdet är väl avskilt från området närmast strandlinjen genom vägar och planlagd bebyggelse. Naturvårdsprogram Planområdet ligger precis intill ett skyddsområde i Uppsala läns naturvårdsprogram. Det området har klassning 1. Bevarandevärden i programmet som har betydelse för planen är örtrika partier. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Planområdet är påverkat av geologiska lämningar och en tydligt avgränsad slänt delar ena fastigheten (2:19) i två platåer. Fastigheterna är idag tydligt avdelade med staket efter ungefär en tredjedel av sin längd och används som tomtmark längs med Sandvägen medan resterande två tredjedelar mark är obrukad ängsmark, en lövskogsdunge och en liten del av en bäck som går i fastigheternas östra gräns. Inom planområdet består naturtypen av gräsmark som förr varit en del av det gamla jordbrukslandskapet på platsen. En botanisk naturinventering av ängsmark på den delen av fastigheterna som inte används som tomtmark samt i närområdet har under 2012 utförts av Naturskyddsförenigen och Upplandsstiftelsen. Flera signalarter och rara örter (bland annat rödlistade) hittades och även rödlistade insekter (se sammanställning av naturinventeringar utförda på ängarna i Sand 2013). Området strax öster om planområdet består av lågväxande torrbackar och här växer bland annat toppjungfrulin, en rödlistad art (sårbar) som har minskat kraftigt i Uppsala län (ca 50 %). Sandmarksängarna i närheten av planområdet är också en naturtyp som har minskat kraftigt i Älvkarleby kommun (80-90 %). Planområde och närområde

19 Restaureringsstöd har beviljats för de delar av ängarna som är kommunalt ägda (och avtal håller på att skrivas för kyrkans mark), och i Upplandstiftelsens regi kommer de snart att börja hävdas. En del av kvartersmarken, i östra delen, förses med egenskapsbestämmelsen naturmark/äng, för att skydda naturmiljön i planens närområde. Strandskydd Strandskyddet hävs inom planområdet. Särskilt skäl är redan ianspråktagen mark och åtskillnad från stranden genom väg och bebyggelse. Det enskilda intresset av att få utökade byggrätter är stor. Friluftsliv Ängen bakom de befintliga tomterna kan idag användas som rekreations- eller friluftsområde, men det sker i ringa omfattning. Potential för ett mer frekvent nyttjande finns dock. För att återskapa gynnsamma förhållanden för den rara botaniken i området och för att ängen ska kunna nyttjas mer som rekreationsområde och resurs för det rörliga friluftslivet har kommunen, sedan vintern 2013, avtal med Upplandsstiftelsen om att stiftelsen arrenderar och ska slå de delar av ängen som ägs av kommunen. Kulturmiljö Översiktsplanen pekar ut området som en del av ett område med kulturmiljö av regionalt intresse Äl 7 Östanån. Intresset inriktas speciellt på kyrkan och hembygdsgården i Älvkarleby samt välbevarade mindre och större gårdar, från 1800-talet. Men samma plan manar också till stor restriktivitet och varsamhet vad gäller bebyggelsekompletteringar. Planområdet och närområdet till det är del av ett äldre kulturmiljölandskap och här har bedrivits jordbruk (åker). Rester av detta landskap finns framförallt utanför planområdet i den ängsmark och den lövskogsdunge som finns där. Befintliga hus längs Sandvägen Det införs varsamhets- och utseendebestämmelser i detaljplanen som syftar till att byggrätterna ska anpassas till kulturmiljön. Planområdet får bara indelas i maximalt två fastigheter för att behålla den öppna karaktären i området. Bebyggelse och gestaltning Ny bebyggelse ska utformas med träfasader och sadeltak om grader, för att utgöra ett bra komplement till kulturmiljön och ängsområdet. Huvudbyggnader får uppföras till en högsta byggnadshöjd av 4,5 meter och största byggnadsarea 160 kvm. Komplementbyggnader får uppföras i två enheter om vardera 60 kvm och 40

20 kvm. Högsta byggnadshöjd 3,5 m. Komplementbyggnadsrätten har ökats något då det totalt blir mindre bebyggelse i området än i tidigare planförslag och för att kunna medge garage även om man i framtiden behåller den större stugan på Östanån 2:39. För att legitimera den stugan är den största komplementbyggnadsrätten satt till 60 kvm. Byggnader uppförs fristående för att få gårdsbildande lägen. Färgsättning enligt tradition i bygden och anpassad till omgivningen. Lämpliga färger är röda, ljusa eller mörka. Lämpliga takmaterial är tegel, slätplåt eller papp. Kommunikationer Via Sandvägen tar man sig ut på Östanåvägen (norr- eller söderut) och sedan till riksväg 76 mot Skutskär-Gävle eller Skärplinge-Östhammar. Väg 76 ansluter efter ca 1 km söderut till väg 291 mot Marma-Tierp och E4. Det går bussar på Östanåvägen med hållplatser ca 300 m öster om planområdet. Vattenskyddsområde och sårbarhet för grundvatten Ena fastigheten (2:39) ligger inom område för primärt vattenskyddsområde. Området har hög sårbaret för grundvattnet på grund av risk för snabb infiltration, då marken består av sand/grus. Miljökonsekvensnormer anger ingen risk för försämring av vattnet och vanlig bostadsbebyggelse beräknas inte medföra några särskilda risker. Grundvatten, sårbarhetskarta Mörkröd: Högrisk med betydande grundvattensmagasin. Ljusröd: Hög risk Randigt: Vattenskyddsområde Prickigt: Strandskydd. Översvämningsrisk Området löper risk att drabbas av översvämning vid årsflöden och samtidigt pågående dammbrott. Detta medför inga särskilda restriktioner i enlighet med Boverkets rekommendationer. Ingen känd risk för översvämning vid 100-årsflöden. Radon Marken är troligtvis normalradonmark. Lämpligt grundläggningssätt för byggnation undersöks i bygglovet.

21 Geoteknik På grund av stora och branta nivåskillnader i kombination med sandiga och grusiga marker krävs geoteknisk bedömning och eventuellt utredning, för att fastställa lämpligt grundläggningssätt för byggnader, i samband med bygglovsprövning. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området ingår i verksamhetsområdet för vatten och avlopp och nya byggnader ska anslutas till det kommunala nätet. Kommunalt omhändertagande av dagvatten finns inte i bostadsområdet. Riskerna med dagvattnet bedöms inte som särskilt höga vid bostadsbebyggelse. Planbestämmelse som hindrar asfalts-, och stenbeläggning införs dock på plankartan för att motverka ökade punktutsläpp till vattentäkten. Ledningar i mark Det finns el-, tele- och vattenledningar i mark längs Sandvägen samt indraget på befintlig tomt. För markledningar, förutom serviser reserveras mark som u- område på plankartan. Avfall Avfall ska tas om hand kommunalt. Bredband Fiber finns närmast vid Östangård vid Östanåvägen, ca 200 meter österut. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Planens genomförandetid är 15 år. Utökad lovplikt Bygglovplikten utökas till att även omfatta fasad- och takfärg samt tak- och fasadmaterial. Den utökade lovplikten är avgiftsfri enligt PBL-rekommendationer (på grund av att kulturmiljövärdet manar fram detta). Fastighetsrättsliga frågor Planområdet kan indelas i maximalt två fastigheter, genom planbestämmelse om maximalt två huvudbyggnader inom kvarteret och en huvudbyggnad per fastighet. Minsta fastighetsstorlek får vara 900 kvm, vilket ger en exploateringsgrad på 33 % (bygglovsbefriade komplementbyggnader är inräknade), tätare bebyggelse på en fastighet bedöms inte som lämpligt. Strandskydd Strandskyddet upphävs inom planområdet.

22 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE En behovsbedömning visar på att ingen MKB behövs. Viss påverkan på gräsmark/äldre ängsmark som kan exploateras i högre utsträckning. Sofie Åberg Kommunarkitekt

23 Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen DNR 2012/013 Sofie Åberg Antagandehandling Detaljplan för Östanån 2:19 & 2:39, bostäder vid ängen i Sand, Älvkarleby, Älvkarleby kommun, Uppsala län. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år. Det är under den tiden byggrätterna garanteras. Om inte planen är genomförd inom tidsramen kan kommunen lösa in kvartersmarken med, icke genomförda, byggrätter om det är viktigt genomföra planen. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avloppsanläggningar Området ingår i verksamhetsområdet för vatten och avlopp och ny tomt ska anslutas till kommunala nätet. Ledningar Det finns el, tele och vattenledningar i markledningar längs Sandvägen. För markledningarna reserveras u- område i planen. Den marken får inte bebyggas. Avfall Avfallet ska tas om hand kommunalt.

24 Bredband Fiber finns närmast 200 meter österut. Grundläggningssätt för byggnader Geoteknisk utredning krävs för att fastställa lämpligt grundläggningssätt för byggnader på grund av risker för förhöjda radonvärden och ras. EKONOMISKA OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Om fastigheterna ska ändras i storlek krävs fastighetsreglering. Fastighetsägare står för kostnader som uppkommer om fastighetsregleringar ska ske inom planområdet, och som sker på fastighetsägares initiativ. Sofie Åberg Kommunarkitekt

25 Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljöavdelningen DNR 2012/013 Sofie Åberg Detaljplan för Östanån 2:19 & 2:39, bostäder vid ängen i Sand, Älvkarleby, Älvkarleby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planens syfte Syftet med detaljplanen har varit att pröva frågan om fler byggrätter för nya bostäder i Sandområdet i Älvkarleby, samt att befästa vissa höga naturvärden för delar av ett ängsområde. Planförfarande Planförslaget tas fram med normalt planförfarande (PBL 2010:900). Samråd i enlighet med plan- och bygglagen har hållits. En granskningsperiod kommer att följa. Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige. Samråd detaljplaneförslaget Detaljplanen har varit föremål för samråd från och med den 24 juni till och med den 2 september. Handlingarna har under denna tid funnits uppsatta i kommunhusets entréhall. Under samrådstiden anordnades ett samrådsmöte den 18:e augusti. Denna redogörelse är ett utlåtande och en redogörelse efter det skriftliga samrådet. Den visar också kommunens ställningstagande till inkomna yttranden samt hur planförslaget påverkas av de inkomna synpunkterna. Inkomna skriftliga synpunkter bifogas i sin helhet denna redogörelse och kommunens kommentarer till dem finns i detta dokument. 1

26 Utlåtande efter samrådet Detaljplaneläggningen Älvkarleby kommuns samhällsbyggnadsnämnd har prövat lämpligheten av fler tomter och byggrätter än dagens, på två befintliga fastigheter, Östanån 2:19 och 2:39, i Sandområdet i orten Älvkarleby. Detta har gjorts genom detaljplaneläggning och ett första samråd av ett detaljplaneförslag har hållits. Förslaget har också behandlat frågan om att utöka en i detaljplan befintlig byggrätt på ena fastigheten (2:39) och se över om det också går att medge byggrätt för en stuga på Östanån 2:19 som inte har byggrätt i detaljplan idag. Kommunens avsikt att pröva frågan genom detaljplaneläggning fastställdes i ett planbesked. I planbeskedet lyfte kommunen frågan om att vissa allmänna intressen på platsen är starka. Samhällsbyggnadsnämnden ansåg det dock lämpligt att avväga de allmänna intressena mot det enskilda intresset av att exploatera, genom planläggning Slutsats efter samrådet Kommunen har genom planmonopolet ansvaret att pröva frågor om lämplig mark- och vattenanvändning i enlighet med plan- och bygglagen. I detaljplaneärenden ska markens lämplighet för bebyggelse prövas. Att det är möjligt att bygga på en viss plats, och/eller att det finns ett starkt enskilt intresse av det, är inte alltid enkom ett tillräckligt skäl för att exploatering ska vara lämplig. Slutsatsen av det första samrådet, genom ett i samrådet klargörande av områdets förutsättningar, visar att det är olämpligt med flertalet nya tomter och byggrätter på fastigheterna men att utökad byggrätt kan läggas ut på den delen av fastigheterna som används som tomtmark. Utökningen kan fortsätta behandlas i nuvarande detaljplanläggning, där en granskningsperiod återstår. Lämplig markanvändning för resterande delen av fastigheterna bedöms fortfarande kvarstå som allmän platsmark såsom reglerat i gällande detaljplan. Det samlade värdet av de allmänna intressena i området väger tyngre än det enskilda intresset av att anlägga flertalet nya tomter på fastigheterna. De allmänna intressena är riksintressen och övriga allmänna intressen såsom värdefulla friluftsliv-, natur- och kulturmiljöintressen. Planområdets regleringar, värden och skydd som har betydelse för detta utlåtande och för detaljplaneläggningen Gällande detaljplan I planområdet gäller en byggnadsplan som fastställdes På fastigheten Östanån 2:19 planlades en byggrätt i västra delen och 2:39 fick en väldigt liten andel av en byggrätt som i huvudsak placerades över fastigheten norröver, på Östanån 2:42. Som det verkar tänkte man sig en fastighetsreglering över de sistnämnda fastigheterna. Övriga delar av fastigheterna i planområdet planlades som allmän platsmark (parkmark). Detta motiverades av att marken var jordbruksmark som fortsättningsvis skulle kunna användas för jordbruksändamål. Dessutom var ett syfte och en intention att det ur miljösynpunkt var värdefullt att jordbruksmarken hölls i hävd. Den allmänna platsmarken över fastigheterna och ner mot Sandvägen utgör ett grönt stråk ner mot älven som även befästs i en ny detaljplan väster om Sand- 2

27 vägen. Kommuntäckande översiktsplan I den kommuntäckande översiktsplanen, från 2009, anges att planområdet ingår i en kulturmiljö av regionalt intresse och att bebyggelsekompletteringar i denna miljö bör ske mycket restriktivt och varsamt. Kulturlandskap, naturmiljö och naturvärden Stora delar av planområdet ingår i ett större sammanhängande ängsområde och äldre kulturlandskap som bär värdefulla spår efter tidigare agrara näringar, och som har stora kulturmiljö- och upplevelsevärden och framförallt mycket höga naturvärden. Ängen i Sand är av typen kalkgräsmark/stäppartad torräng vilket är en ovanlig naturtyp. Ängsmarkerna representerar en naturmiljö som har minskat starkt i hela landet och som är särskilt intressant ur biologisk synpunkt. Det finns bedömningar som gör gällande att så mycket som 80-90% av de öppna hävdade markerna försvunnit i kommunen sen början av 1900-talet. Inom hela ängen har det efter inventeringar påträffats flera intressanta och rödlistade växter och insekter fast inventeringarna är långt ifrån heltäckande. De kalkrika gräsmarkerna levererar en rik och varierad nektar- och pollenflora och de rara arterna är signalarter som indikerar värdefull naturmiljö. Naturtypen är artrik både vad gäller kärlväxter och värmekrävande insekter. Centralt inom planområdet, på den delen av marken som lagts ut som ny tomtmark, finns en värdefull torrbacke, inom den har den hotade arten toppjungfrulin hittats. Denna art har klassats som en rödlistad och sårbar art enligt Naturvårdsverket, med risk för att den kan komma att försvinna från Sverige. Denna art har minskat starkt i länet, i omfattningen omkring 50 %, enligt redovisade studier (Svensk botanisk tidsskrift år 2009). I denna del av planområdet växer också flera värdefulla värdväxter eller nektarkällor för insekter i området. I den sydöstra delen av planområdet, i det område som avsatts som naturmark i samrådsförslaget av detaljplanen, kan man också finna spår av det gamla kultur- och jordbrukslandskapet i den lövskogsdunge som finns på platsen. Riksintressen Planområdet återfinns inom två riksintressen: riksintresset för rörligt friluftsliv enligt Miljöbalkens 3:e kapitel och geografiska hushållningsbestämmelser. Det sistnämnda är ett riksintresse där mark- och vattenområden runt Dalälven pekas ut direkt i Miljöbalkens 4:e kapitel. Det samlade värdet i det intresset förknippas bland annat med att landskapet ska hållas öppet och att växters och djurs livsbetingelser ska tillgodoses. Riksintresset för rörligt friluftsliv innebär att behov av grönområden i tätorter och närheten av tätorter ska beaktas i beslut som rör intresset. Värdena i intresset är också framåtsyftande vilket även innebär att miljöer som har förutsättningar och potential till att bli värdefulla för friluftslivet skyddas, inte enbart områden som nyttjas frekvent för stunden. De frilufts-, kultur- och naturskyddsvärden som finns på platsen är starka och risken för att miljön ska skadas allvarligt finns om kommunen börjar fragmen- 3

28 tisera området. På sikt kan riksintressena skadas påtagligt om enskilda intressen, ett efter ett, får tillåtas väga tyngre på platsen. För det geografiska hushållningsintresset finns möjlighet att tillämpa tätortsutveckling som ett undantag. Detta innebär dock inte att samlade värden i intresset kan bortses från vid sådan utveckling. Det blygsamma tillskottet av nya tomter som har prövats i detaljplaneläggningen kan inte heller ses som någon särskild tätortsutveckling. Framtida skötsel, önskvärd utveckling och bevarande av ängsområdet Upplandsstiftelsen har tecknat avtal med kommunen, och avtal är på väg att skrivas med kyrkan, för att möjliggöra restaurering, vård och hävd av den hävdberoende mark som kommunen och kyrkan äger. Denna är belägen strax norr och söder om planområdets centrala och östra delar. Restaureringsstöd har beviljats av länsstyrelsen. Målsättningen är att få en sammanhängande slåtteräng med stora biologiska värden och samtidigt ett vackert strövområde för boende i området, tillika en möjlighet att sprida kunskap om natur och kultur i området. Stora förutsättningarna finns därmed för området som stärkt resurs för det rörliga friluftslivet, stärkta och utvecklade naturmiljöer samt bevarande av kulturlandskapet. Detaljplanen som gäller för ängsområdet är från 1967 och skulle behöva ersättas av en ny detaljplan som i sin helhet reglerar ängsområdet i ett sammanhang istället för att med en mindre detaljplan, över en liten del av ängsområdet, reglera endast en liten del av området. Detta skulle möjliggöra att kommunalt huvudmannaskap läggs ut över hela ängsområdet och att hela området får markanvändningsbestämmelsen naturmark. Detta kan ge mycket goda förutsättningar för vidare skötsel och restaurering över hela området och en möjlighet att få till en helt och hållet sammanhängande slåtteräng. Denna möjlighet bör kvarstå. 4

29 INKOMNA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER TILL DEM Länsstyrelsen i Uppsala Kommentar: Behovsbedömning Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte medför sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Frågor som bevakas av länsstyrelsen enligt PBL (2010:900) 11 kap 10 Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Miljökvalitetsnormerna för grundvattnet i Uppsalaåsen-Marma beskrivs med både god kemisk och kvantitativ status i beslutade och nya preliminära bedömningar. Det är heller ingen risk för att statusen ska förändras till Utbyggnadsförslaget i det nya detaljplanförslaget är ringa och bör inte påverka normerna. Strandskydd Det finns ett starkt enskilt intresse av att få en större byggrätt för Östanån 2:39, och som kan motsvara andra huvudbyggnadsrätter i närområdet. Byggrätten blev väldigt liten när gällande detaljplan fastställdes på grund av en kraftledning som fanns i planområdet. Ledningen är numera borttagen. Synpunkter rörande förordnanden Vattenskyddsområde Vattenskyddsföreskrifterna är förlegade och ska göras om. Detta beräknas vara klart inom några år. Speciellt grävarbeten kommer att behandlas då. Det införs bestämmelser som motverkar för mycket hårdjord yta på fastigheterna. För övrigt är det framförallt takvatten som kommer att infiltreras. Utbyggnadsmöjligheterna är inte omfattande. Övriga synpunkter Naturvård Hänsyn till naturvärden och rödlistade arter tas på så sätt att planområdet och byggrätter blir färre. Ängen undantas från detaljplaneförslaget. En del av kvartersmarken får också byggförbud och egenskapsbestämmelsen naturmark/äng, för att skydda ängen. Upplysningar Inlösen av mark Inlösen blir inte aktuellt då det nya planförslaget inte kommer att omfatta allmän platsmark, bara kvartersmark. 5

30 Upplandsstiftelsen Kommentar: Allmänna synpunkter De starka allmänna intressena i form av natur-, friluftsliv- och kulturmiljövärden har övervärderats det enskilda intresset av att bebygga ängen. Förslag till byggrätter minskas. Förutsättningarna för en sammanhållande slåtteräng finns på sikt kvar, men kan troligtvis helt och hållet realiseras om en ny detaljplan för hela ängsområdet upprättas, och där markanvändningen sätts till naturmark med kommunalt huvudmannaskap. Planbestämmelser införs så att kvartersmark där toppjungfrulinen finns (i skarven av planområdet, i granskningsförslaget) får egenskapen naturmark/äng. Naturskyddsföreningen Kommentar: Se tidigare svar. Upplandsmuseet Kommentar: Kommunen delar bedömningen om att ängsmarken och området mellan Sandvägen och Östanåvägen är olämpligt att bebygga i någon vidare utsträckning. Lantmäteriet Kommentar: Plankarta Utfarten är inte med i granskningsförslaget av detaljplanen. Genomförandebeskrivning Organisatoriska frågor Lokalgatan har tagits bort. Fastighetsrättsliga frågor Naturmarken har tagits bort. Rätt genomförandetid ska vara 15 år och detta rättas till. Planbestämmelse om maximalt två fastigheter införs i granskningsförslaget av detaljplanen. 6