Respirationsfysiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Respirationsfysiologi"

Transkript

1 Respirationsfysiologi Torsdag 27/9 kl Jonas Claesson

2 Redogör för luftvägarnas anatomi, histologi och ytprojektion Näsa, nasofarynx, larynx, trachea, bronker, bronkioler, terminala bronkioler Deltar ej i gasutbytet (dead space) Har glatt muskelceller, cilier och är täckta av luftvägssekret Näsan fungerar som fukt-värme växlare

3 Luftvägarna Respiratoriska bronkioler, alveolar gångar, alveolar säckar och alveoler Deltar i gasutbytet Har ej cilier och sekretproducerande celler Totalt 23 delningar till alveolnivå Tvärsnittsytan ökar kraftigt för varje nivå

4

5 Alveoler Består av elastiska fibrer epitelceller typ 1 och 2 alveolära makrofager Ca mm stora miljoner Yta ca m 2

6 Lungcirkulation Lungartär dåligt syrsatt blod Lungven väl syrsatt blod Blodflöde 5 l/min, blodvolym ca 75 ml Bronkiellt nutritivt flöde ca 1-2%

7 Lungblodkärl

8 Lung Anterior

9 Lung Posterior

10 Lung Left Side

11 Lung Right Side

12 Vilka muskler ansvarar för inspiration resp. exspiration? Lugn andning (inspiration aktiv, exspiration passiv) Inspiratoriska Diafragma Extern interkostalmuskulatur Scalenus, sternocleidomastoideus, trapezius Exspiratoriska Intern interkostalmuskulatur Bukmuskulatur Rectus abd, ext obl, int obl, transv abd

13

14 Redogör för förändring av pleuratryck under andningen

15

16 Hur fördelar sig lungblodflöde och ventilation i lungan? Lungblodflöde motsvarar CO (cardiac output) En liten del av hjärtats venösa blod tömmer sig i vänster kammare Lägre tryck och lägre resistans jmf med systemkretsloppet Lungblodflödet regleras genom förändring av resistansen i arterioler

17 Distribution av lungblodflöde Ej jämnt fördelat i lungan Påverkas ffa av gravitationen, dvs mest blodflöde till lägst belägna lungdelar Lungblodlfödet indelas i tre zoner, sk West zoner

18 Lungblodflöde, spontanandning Genomblödning störst i lägsta lungdelar

19 Lungblodflöde, spontanandning Blodflödet störst i lägsta lungdelar Gravitation drar blodet nedåt

20 Ventilation Luftflödet fördelas också enligt gravitationen med mest ventilation till lägst belägna lungdelar Skillnaden för ventilation är dock mindre än för blodflödet

21 Spontanandning Störst luftflöde basalt

22 Vad är VA/Q? (ventilations/perfusionskvot) Förhållandet mellan ventilation och perfusion Normalt är VA/Q ca 0.8 Genomsnitt för hela lungan Normal VA/Q medför normalt PaO2 och PaCO2

23 Vad är VA/Q? (ventilations/perfusionskvot)

24 Förklara VA/Q mismatch Normalt Va/Q = 1 Dead space Va/Q = 10 Shunt Va/Q = 0.1 Va = 1 Va = 1 Va = 0.1 Q=1 Q=0.1 Q=1 Va = alveolär ventilation Q = blodflöde genom lunga

25 Shunt Fysiologisk Nutritivt blodflöde till bronker 2% Höger - vänster Ffa VOC Hypoxi som ej svarar på 100% O 2 Vänster - höger Ger ej hypoxi

26 Venös tillblandning De alveoler som är dåligt ventilerad men väl perfunderade (VA/Q lågt) Bidrar med dåligt syrsatt blod, ger hypoxi Är i praktiken en höger - vänster shunt

27 Vad menas med West zoner? West beskrev tre olika principiella områden i lungan (en fjärde lades till senare) med distinkt olika ventilation och perfusionsmönster

28 Zones of West

29 West zoner Zone 1 PA > Pa > Pv Inget blodflöde - utgör alveolärt dead space Normalt dock Pa PA vilket medför ett minimalt blodflöde Vid hypotension dock lätt totalt upphört blodflöde

30 West zoner Zone 2 Pa > PA > Pv Blodflödet drivs av tryckskillnad artär-alveol Ju högre luftvägstryck (PEEP, höga platåtryck), desto lägre blodflöde

31 West zoner Zone 3 Pa > Pv >PA Blodflödet drivs av tryckskillnad artär-ven Högst blodflöde

32 West zoner Zone 4 Interstitiellt tryck Pint Pa > Pint > Pv > PA Blodflödet drivs av tryckskillnad artär-interstitium

33 Zones of West P A >P a >P v 1 P a >P A >P v 2 P a >P v >P A

34 VA/Q - West zoner Zone 1 VA 0.75 l/min, Q 0.25 l/min VA/Q ca 3 (0.75 / 0.25) Zone 2 VA 0.75 l/min, Q 0.25 l/min VA/Q ca 1 (1.25 / 1.25) Zone 3 VA 0.75 l/min, Q 0.25 l/min VA/Q ca 0.6 (2.1 / 3.5)

35 Hur kan generell anestesi påverka VA/Q mismatch? Under generell anestesi minskar FRC med ca 400 ml hos en vuxen patient. När FRC minskar ökar risken att closing capacity överstiger FRC, och områden med låg VA/Q uppstår Detta medför ökande venös tillblandning och hypoxi

36 Vad är hypoxisk vasokonstriktion? Huvudsaklig mekanism för att fördela lungblodflöde Till skillnad från systemkretsloppet konstringeras lungkärl vid hypoxi Funktionellt - ingen blod till delar av lungan där det inte finns något syre Vid P A O 2 < 9 kpa utlöses vasokonstriktion

37 Hypoxisk vasokonstriktion, forts Medieras förmodligen via NO (kvävemonoxid) Vid global hypoxi - ex.v hög höjd pulmonell hypertension hypertrofi hö kammare

38 Beskriv den alveolära gasekvationen och normalt partialttryck för O2 i alveolen (1 - F i O 2 ) P A O 2 = P i O 2 - P A CO 2 x (F i O 2 + ) R P A O 2 = P i O 2 - P A CO 2 R P A O 2 = Alveolärt PO 2 P i O 2 = Inspiratoriskt PO (FiO 2 2 x (Pbar-PH 2 O)) R = Respiratorisk koefficient

39 Alveolära gasekvationen FiO 2 = 0.21 PiO 2 = 95 kpa * 0.21 = 38 kpa PaCO 2 = 4.8 kpa R = 0.8 P A O 2 = 20 ( 4.8 / 0.8 ) = 14 kpa SaO 2 = 100% P A O 2 = P i O 2 - P A CO 2 R

40 Vad menas med A-a gradient? Normalvärden? A-a gradieneten är skillnaden mellan alveolärt PO2 och arteriellt PO2 (PAO2-PaO2) Uppskattat normalvärde: kpa (ålder / 30) mmhg (ålder / 4) + 4

41 Vilka är de principiella orsakerna till hypoxemi? Låg inandad syrgaskoncentration (FiO2) Hypoventilation (ingen tillförsel) Shunt (sepsis, leversvikt, AV-missbildning, VOC) VA/Q mismatch (venös tillblandning) Diffusionshinder

42 Vad har de olika orsakerna till hypoxemi för A-a gradienter? Låg inandad syrgaskoncentration (FiO2) Normal A-a gradient Hypoventilation (ingen tillförsel) Normal A-a gradient Shunt (sepsis, leversvikt, AV-missbildning, VOC) Ökad A-a gradient VA/Q mismatch (venös tillblandning) Ökad A-a gradient Diffusionshinder Ökad A-a gradient

43 Fysiologiskt dead space Definiera anatomiskt, alveolärt och fysiologiskt dead space Summan av alveolärt och anatomiskt dead space Anatomiskt dead space De delar av luftvägen som inte deltar i gasutbytet (näsa, farynx, trakea, bronker och bronkioler) ca 2 ml/kg Alveolärt dead space (även funktionellt dead space) Den del av andetaget som når icke perfunderade alveoler

44 Hur beräknas fysiologiskt dead space (VD/VT)? V D = V T x PACO2 - PACO2 PACO2 PACO2 = alveolärt PCO2 PECO2 = medel expirerad PCO2

45 Hur beräknas shunt-fraktionen (Qs/Qt)? Qs/Qt = (CcO2 CaO2 ) / (CcO2 CvO2) CcO2 = idealt syrgasinnehåll ( VA/Q = 1) CaO2 = syrgasinnehåll i artärblod CvO2 = syrgasinnehåll i centralt blandat venblod (lungartär) FiO2 = 0.21 Hb = 150 g/l Idealt PaO2 = 14 kpa, SaO2 = 100% Uppmätt PaO2 = 11 kpa, SaO2 = 95% Uppmätt PvO2 = 6 kpa, SvO2 =76%

46 Hur beräknas shunt-fraktionen (Qs/Qt)? Qs/Qt = (CcO2 CaO2 ) / (CcO2 CvO2) CcO2 = 150 * 1,0 * 1,34 + 0,23 * 14 = 204,2 CaO2 = 150 * 0,95 * 1,34 + 0,23 * 11 = 193,5 CvO2 = 150 * 0,76 * 1,34 + 0,23 * 6 = 154,1 Qs/Qt = (204,2 193,5 ) / (204,2 154,1) = 10,7 / 50,1 = 0,21 FiO2 = 0.21 Hb = 150 g/l PiO2 (idealt PaO2) = 14 kpa = SiO2 100% Uppmätt PaO2 = 11 kpa = SaO2 95% Uppmätt PvO2 = 6 kpa = SvO2 76%

47 Hur härleds shunt-fraktionen (Qs/Qt)? 1) Qt = Qs + Qc (Qc = Qt Qs) Qs Qt 2) Qt = Qs + (Qt Qs) Qc 3) Qt * CaO2 = Qs * CvO2 + (Qt Qs) * CcO2 4) Qt * CaO2 = Qs * CvO2 + Qt * CcO2 Qs * CcO2 5) Qs * (CvO2 CcO2) = Qt * (CcO2 - CaO2) 6) Qs / Qt = (CvO2 CcO2) / (CcO2 - CaO2)

48 Hur transporteras O2 i blodet? Fysiologiskt löst 0.23 ml / l blod / kpa Är den del som utövar partialtrycket Normalt ca 3 ml O2 / l blod Bundet till hemoglobin 1.34 ml O 2 / g (teoretiskt 1.39) Står för majoriteten av O 2 transport Normalt ca 195 ml O 2 / l blod

49 Namnge några olika vanliga hemoglobinvarianter Fyra polypetidkedjor med varsin hemgrupp HbA = 2α, 2β HbA 2 = 2α, 2δ (2%) HbF = 2α, 2γ HbS = 2α, 2β (glutamat ersatt med valin i position 6)

50 Vad är Bohr effekten? Då CO 2 diffunderar från lungkapillär till alveol ökar ph Därigenom vänsterförskjuts dissociationskurvan och affiniteten för O 2 ökar I perifer vävnad sker det motsatta, dvs dissociationskurvan högerförskjuts och affiniteten för O 2 minskar

51 Beräkna arteriellt och venöst syrgasinnehåll Syrgas bundet till hemoglobin plus fysiologiskt löst CaO2 = Hb * 1.34 * SaO x PaO2 Normalt ca 198 ml O2 / L artärblod Hb 150, SaO 2 97%, PaO 2 13 kpa CvO2 = Hb * 1.34 * SvO x PvO2 Normalt ca 152 ml O2 / L venblod

52 Hur beräknas syrgasleverans (DO2)? Syrgasleverans till vävnad bestäms av Blodflöde CO (cardiac output) Syrgasinnehåll CaO 2 Normal syrgasleverans DO 2 = CO x CaO 2 DO 2 = 5 x 200 = 1000 ml O 2 /min

53 Ökar Vilka faktorer påverkar syrgaskonsumptionen? Hypertermi, hypotermi med shivering, smärta, hyperthyroidism, graviditet, sepsis, brännskador, feokromocytom Minskar Hypotermi utan shivering, hypothyroidism, muskelrelaxantia, generell anestesi

54 Hur transporteras CO2 i blodet? Fysikaliskt löst CO2 5% Karbaminohemoglobin 3% Bikarbonat HCO3 - Kemiskt modifierat CO2

55 Fysikaliskt löst CO2 2.3 ml CO2 / L blod ca 5% av den totala CO2 transporten

56 Karbaminohemoglobin CO2 binder till terminala aminogrupper på hemoglobin När hemoglobinet har CO2 bundet kallas det karbaminohemoglobin ca 3% av den totala CO2 transporten

57 Vad är Haldane effekten? När O2 avges i perifer vävnad (oxyhb deoxyhb) ökar hemoglobinets bidningsförmåga för CO2. Omvänt gäller att när deoxyhb syrsätts i lungan minskar bindningsförmågan för CO2 vilket leder till att CO2 avges.

58 Bikarbonat HCO3 - CO2 omvandlas till HCO3 - med hjälp av karbanhydras CO2 + H2O H2CO3 H + + HCO3 - karbanhydras Mer än 90 % av CO2 transporteras som HCO 3 -

59 CO 2 transport - perifer vävnad CO2 bildas i vävnad Diffunderar via kapillär till erytrocyter Karbanhydras finns i hög koncentration i erytrocyter CO2 omvandlas till H2CO3 H2CO3 dissocierar till H + och HCO3 -

60 Vad menas med klorid skifte? HCO 3- transporteras ut ur erytrocyten i utbyte mot Cl - speciellt transportprotein H + som blir kvar måste buffras för att förhindra intracellulär acidos

61 Vad menas med klorid skifte? H + buffras av deoxyhemoglobin i venöst blod finns mer deoxyhb än i arteriellt blod deoxyhb är en bättre buffer för H + än oxyhb H + skiftar syrgasens dissociationskurva åt höger vilket underlättar syrgasavgivningen i periferin

62 CO2 transport - lunga Omvänd process mot perifer vävnad, dvs H + frigörs från deoxyhb HCO3 - går in i erytrocyten i utbyte mot Cl - H + och HCO3 - bildar H2CO3 H2CO3 sönderfaller i H2O och CO2 CO2 diffunderar ut i alveolen

63 Minutventilation (V) Vt x f Hur beräknas alveolär ventilation? Alveolär minutventilation (V A ) (Vt-Vd) x f

64 Hur beräknas alveolär ventilation? Tidal volym Andnings frekvens Minut ventilation Alveolär ventilation

65 Alveolära ventilationsekvationen Hur förhåller sig PaCO2 till alveolär ventilation? PACO2 = VCO2 VA PACO2 = Alveolärt PCO2 VCO2 = Koldioxidproduktion VA = Alveolär ventilation K = 0.115

66 Mixed expired gas

67 Effekt av ventilation ,

68 Hypoventilation Nedsatt andningsdrive Vilka är de principiella orsakerna till hyperkarbi? CNS-skada, andningshämmande läkemedel Pumpsvikt Neuromuskulära sjukdomar, KOL Ökad koldioxidproduktion Malign hypertermi, tyreotoxikos, feber

69 Vilka effekter får hyperkarbi? Centralnervösa effekter CMRO 2 Oförändrat alt sänkt CMRO 2 vid hyperkapni CBF ICP Ökar med PaCO 2 upp till kpa Dels pga systemisk hypertension, dels pga vasodil Ökar med stigande PaCO

70 Vilka effekter får hyperkarbi? Kardiovaskulära effekter CO 2 direkt myokarddeprimerande Dilaterar koronarkärl (steal?) Skyddar mot ischemi-reperfusion skada (Ca 2+ ) CO 2 stimulerar sympaticus och frisättning av katekolaminer Integrerad respons Ökad CO, HR, SV Minskad SVR

71 Vilka effekter får hyperkarbi? Oxygenering Högerförskjuten SaO2 kurva underlättar syrgasavgivning i vävnader Vasodilatation i perifer vävnad (upp till ca 13 kpa) Potentierar hypoxisk vasokonstriktion

72 Tre huvudcentra Dorsala centra (medulla oblongata) Ventrala centra (medulla oblongata) Pneumotaktiska centra (pons) Var i hjärnan finns andningscentrum?

73 Dorsala centra i medulla oblongata Inspiratoriskt andningscentra Nucleus solitarius (DRG dorsal respiratory group) Insignal från perifera kemoreceptorer via n IX (glossopharyngeus) n X (vagus) samt från mekanoreceptorer via n X (vagus) Var i hjärnan finns andningscentrum? Utsignal via n phrenicus till diafragma

74 Ventrala centra i medulla oblongata Inspiratoriskt och exspiratoriskt andningscentrum Nära beläget kemoreceptorer som reagerar på förändringar i CSF ph VRG ventral respiratory group Var i hjärnan finns andningscentrum? Inaktivt under normal andning (passiv exspiration)

75 Pneumotaktiska centra i pons Var i hjärnan finns andningscentrum? Reglerar huvudsakligen andningsfrekvens och andningsmönster Apneustic center (förlänger inandning) Pneumotaxic center (bryter inandning)

76 Var i hjärnan finns andningscentrum? Minutvolymen kontrolleras noggrant Avseende både tidalvolym och frekvens Kontrolleras från centra i hjärnstammen genom Kemoreceptorer för H + och O 2 Mekanoreceptorer i lunga och leder Utgående signaler från hjärnstam till andningsmuskulatur

77 Kemoreceptorer Centrala Ligger i direkt anslutning till ventrala centra i medulla oblongata Reagerar på ph i CSF ph ned, andningsfrekvens upp och vice versa Indirekt på PaCO2 eftersom PaCO2 diffunderar fritt över BBB

78 Kemoreceptorer Perifera Lokaliserade i carotisbifurkationen Reagerar på O2, CO2 och H + PaO2 < 8 kpa H + oberoende av PaCO2

79 Beskriv de olika lungvolymerna Tidalvolym (V T ) Inspiratorisk reservvolym (IRV) Exspiratorisk reservvolym (ERV) Residualvolym (RV)

80 Inspiratorisk kapacitet IC (V T + IRV) Vitalkapacitet VC (ERV + V T +IRV) Beskriv de olika lungkapaciteterna

81 Funktionell residualkapacitet FRC (RV + ERV) Beskriv de olika lungkapaciteterna Total lungkapacitet TLC (RV + ERV + V T + IRV)

82 Vad är funktionell residualkapacitet (FRC)? FRC är den volym som finns kvar i lungan efter en passiv utandning. FRC bestäms av jämvikten mellan lungans sammanfallande kraft och bröstkorgens expanderande kraft. FRC är normalt mellan liter.

83 Vilka faktorer påverkar FRC? FRC ökar med: Ökande längd Något med ökande ålder Vissa lungsjukdomar (ex.v. astma och KOL)

84 Vilka faktorer påverkar FRC? FRC minskar med: Kvinnligt kön (10% lägre jmf med män) Minskad tonus i diafragma (muskelrelaxation) Kroppsposition (stående > sittande > buk > sida > rygg) Ökat buktryck (obesitas, ascites) Vissa lungsjukdomar (interstitiell lungsjukdom, brännskador thorax, kyfoskolios)

85 Heliumspädning Vilka tekniker finns för att bestämma FRC? Patienten andas in en bestämd mängd helium. Därefter mäts den utandade Hekoncentrationen, och den är beroende av volymen (FRC) som den bestämda mängden He späddes i Kväve washout Patienten andas ren syrgas. Därefter uppmäts med varje andetag en minskande N2- koncentration, eftersom N2 utandas utan att ersättas. Ytan under grafen av minskande N2-koncentration motsvarar FRC. Kroppspletysmograf Bygger på Boyle s lag Volymen av en gas i ett slutet rum är inverst korrelerad till tryckförändringen

86 Vad är closing capacity? Closing capacity är closing volume + residualvolymen. Closing capacity är den punkt under utandningen där små luftvägar börjar stängas. Hos unga individer i stående är closing capacity ca halva FRC och ca 2/3 av FRC i liggande ryggläge

87 Closing capacity

88 Ökar med stigande ålder Vilka faktorer påverkar closing capacity? Lika med FRC i liggande vid 44 års ålder Lika med FRC i stående vid 66 års ålder Closing capacity påverkas ej av kroppsläge Closing capacity ökar med Ökat intraabdominellt tryck Minskat lungblodflöde Parenkymsjukdom med nedsatt compliance

89

90 Utgår från andningsmedelläget Beskriv förhållandet mellan FRC och closing capacity? Total lung kapacitet Andningsmedelläge FRC

91 Utgår från andningsmedelläget Viloandning Total lung kapacitet Closing Capacity Andningsmedelläge FRC

92 Hindrar utandning till FRC Med PEEP eller CPAP Total lung kapacitet Closing Capacity Andningsmedelläge FRC

93 Work of breathing (WOB) Definiera work of breathing WOB Arbete för att överkomma elastiska krafter (1/C) C = compliance, 1/C = elastans Arbete för att överkomma resistans (R) Mäts i volym x tryck ml x kpa

94 Poiseuilles lag R = (8ηl) / 4πr 4 Vilka faktorer påverkar resistansen mot gasflöde? Q = P / R (Q = flöde, P = tryck, R = resistans)

95 Vilka faktorer påverkar resistansen mot gasflöde? Resistansen är ffa beroende av radien Luftvägsresistansen kommer att variera under andningscykeln Störst resistans i mellanstora bronker 1/R tot = 1/R 1 + 1/R 2 + 1/R 3

96 Autonoma nervsystemet Muskarinreceptorer Bronkkonstriktion (Atrovent muskarinantagonist) β2 receptorer Bronkdilatation (Ventoline β2 agonist) Viskositet Heliox Vilka faktorer påverkar resistansen mot gasflöde?

97 Vad menas med laminärt respektive turbulent flöde? Vid laminärt flöde bestäms resistensen enligt ovan av Poiseuille s lag Vid högre flödeshastigheter (bronkonstriktion eller kraftig andning) blir flödet turbulent och resistensen bestäms av R= densiteten / r 5

98 Vad är statisk compliance? Vad är dynamisk compliance?

99 Vad menas med compliance? Volymsförändring per tryckförändring Eftergivlighet (inverst relaterat till elastance) Lungcompliance (alveol-pleura) Bröstkorgscompliance (pleura-atmosfär) Total compliance (alveol-atmosfär) Statisk compliance uppmäts när systemet är i vila (inget pågående flöde) Dynamisk compliance uppmäts under pågående andning

100 Compliance Eftergivlighet Volymsförändring per tryckförändring Tidalvolym Luftvägstryck 600 ml 20 cm H 2 O = 30 ml / cm H 2 O

101 Spädbarn Varför kan inte compliance jämföras mellan olika patienter? 10 cm H 2 0 V T 15 ml TLC 150 ml Compliance 1.5 ml / cm H 2 O Specifik compliance 0,01 ml / cm H 2 O / TLC

102 Elefant Varför kan inte compliance jämföras mellan olika patienter? 10 cm H 2 O Vt ml TLC ml Compliance 1500 ml/cm H 2 O Specifik compliance 0,01 ml / cm H 2 O / TLC

103 Hur påverkar ytspänningen små luftvägar och alveoler? Alveoler är täckta av en vätskefilm Elektriska krafter mellan vätskemolekylerna får dem att attraheras och minska ytan Alveolen får en tendens att kollabera Laplace lag P=2T/r T=ytspänning, r=radie, P=kollaberande tryck

104 Hur påverkar ytspänningen små luftvägar och alveoler?

105 Vad är surfactant? Ytspänningsnedsättande fosfolipid + protein Huvudsaklig fosfolipid dipalmitylfosfatidylkolin (DPPC) SP-A och SP-D stora proteiner viktiga för immunförsvaret SP-B och SP-C små proteiner viktiga för ytaktivitet

106 Vilken information ger en spirometri? FVC FEV1 FEV1/FVC MMF25-75% FEF25-75%

107 Vilket mönster ger obstruktiv luftvägssjukdom vid lungfunktionstest? Astma, KOL, emfysem, cystisk fibros TLC hög VC normal eller låg RV hög FRC hög FEV1, FEV1/FVC låg Karakteristiskt mönster påverkat exspiratoriskt flöde

108 Vilket mönster ger restriktiv luftvägssjukdom vid lungfunktionstest? Kyfoskolios, neuromuskulära sjukdomar, lungfibros, pneumoni, pleuravätska, mesoteliom TLC Låg VC Låg RV Låg eller normal FRC Låg eller normal FEV1, FEV1/FVC Normal eller ökad Karakteristisk mönster låga lungvolymer

109 Vad är flöde/volym loop? Vilken information ger den? Flöde-volym loop är en graf som beskriver förhållandet mellan lungvolym och luftvägsflöde Kan ge information om var i luftvägen ett flödeshinder är beläget

110 Flöde/volym kurvan vid olika luftvägshinder

111 Vad menas med diffusionskapacitet (DLCO)? Mäts genom att bestämma upptaget av kolmonoxid Kolmonoxid (CO) används för att det har en mycket hög affinitet för hemoglobin Avspeglar diffusionskapaciteten över alveolarmembranet, men är också beroende av mängden ventilerade alveoler

112 Vilka sjukdomar ger låg DLCO? Obstruktiv luftvägssjukdom Interstitiella lungsjukdom Sjukdomar i lungcirkulationen

113 Vilka sjukdomar kan öka DLCO? Hjärtsvikt, astma, diffus lungblödning (trumhinneperforation)

114 Hur påverkar kirurgi och anestesi lungfunktionen? VC minskar till ca 40% av preoperativt värde Kvarstår minst dagar efter öppen gallkirurgi FRC minskar Återgår till normalvärde inom 7-10 dagar Förändrat andningsmönster Färre djupa andetag (suck) och försämrad sekretmobilisering

115 Inhalerade β-agonister Moderna selektiva β2-agonister Salbutamol och terbutalin Vilken läkemedelsgrupp är viktigast vid akut behandling av astma? Adrenalin Biverkningar Tremor, takykardi och muskelkramper.

116 Vilka läkemedel används för underhållsbehandling av astma? β2 Kortverkande β 2-stimulerare ICS (inhalationssteroider) LABA (long acting β2 agonists) Salbutamol, terbutalin Budesonid, flutikason Salmeterol, formoterol

117 Vilka läkemedel används för underhållsbehandling av astma?

118 Inhalationssteroider Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? budesonid, flutikason, beklometason och mometason Biverkningar: oral svampinfektion, heshet, hudskörhet. Barn som behandlas med inhalationssteroider kan växa lite långsammare, men i regel påverkas inte deras vuxna kroppslängd.

119 Teofyllin bronkdilaterande effekt. Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? snävt terapeutiskt intervall, risk för arytmier. interaktioner med bl.a. makrolidantibiotika, vilket kan medföra förhöjdaplasmakoncentrationer av teofyllin. Plasmakoncentrationen kan kontrolleras för att undvika överdosering. Om teofyllin ges vid akuta astamanfall skall det ges långsamt intravenöst eller rektalt (klysma).

120 Antikolinergika Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? Ipratropiumbromid kan användas som tillägg till beta-2-agonister vid akuta astmabesvär. Biverkningarna: få, muntorrhet förekommer.

121 Natriumkromoglikat Mastcellstabiliserande. Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? Biverkningarna: få, men lokal irritation i halsen kan förekomma.

122 Antileukotriener Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? Montelukast dämpar inflammationen i luftrören och ger ett visst skydd mot till exempel ansträngningsastma. Biverkningarna av montelukast är få, vanligast är huvudvärk och magsmärtor. Används i första hand till barn

123 Vilka ytterligare läkemedel används vid astma? Anti-IgE-antikroppar (Omalizumab ) Omalizumab hämmar IgE-antikroppar kan användas som tilläggsbehandling vid svår allergisk astma. Läkemedlet ges som en subkutan injektion varannan till var fjärde vecka. Biverkningar i form av urtikaria och allergiska reaktioner vanliga, långtidsbiverkningar ofullständigt kända.

124 Vilka sjukdomar kan imitera astma? Övre eller nedre luftvägsobstruktion Hjärtsvikt och lungemboli Gastroesofageal reflux och aspiration Viruspneumonit (t.ex. RS-virus) Allergiska och anafylaktiska reaktioner

125 Thiobarbiturater Diskutera för- och nackdelar med olika anestesimedel vid astma Bronkonstriktion experimentellt Höga doser krävs för att hindra bronkospasm utlöst av intubationsstimuli Ketamin Bronkdilatation sekundärt till sympatikusstimulering, viss egen direkteffekt på bronker

126 Propofol Diskutera för- och nackdelar med olika anestesimedel vid astma Minskar luftvägsresistans och luftvägsreflexer Maskinduktion Halotan och sevofluran utmärkta medel för att hämma luftvägsreflexer, har en direkt bronkdilaterande effekt.

127 Muskelrelaxantia Diskutera för- och nackdelar med olika anestesimedel vid astma Tracrium och mivacurium Viss risk för histaminfrisättning Vekuronium, rokuronium, pankuronium Ingen histaminfrisättning Opioider Hämmar luftvägsreflexer, ingen bronkdilatation Morfin kontroversiellt pga histaminfrisättning

128 Intubationsstimuli Bronkkonstriktion Komplikationer vid intubation och respiratorbehandling vid astma? Air trapping Cirkulatorisk påverkan Pneumothorax och pneumomediastinum Critical illness neuro- och/eller myopati Kortikosteroider och muskelrelaxantia riskfaktorer

129 Orsaker Vilka orsaker finns till intraoperativa rhonki och hur behandlas en akut bronkospasm? Luftvägssekret, främmande kropp, hjärtsvikt, obstruktion tub, bronkintubation, allergisk eller anafylaktisk reaktion och astma. Behandling Tänk strukturerat och differentialdiagnostiskt! Kontrollera tuben, auskultera lungfälten, ge 100% O2 Fördjupa anestesin, ge β2-agonist, ev. adrenalin

130 Hur väcker du en patient med astma? Trakealtuben är ett stimuli som lätt utlöser bronkkonstriktion Djup extubation ger ofta ett okomplicerat förlopp Undvik djup extubation vid t.ex. svår luftväg, grav övervikt eller icke-fastande patient

131 Magnesium intravenöst Beskriv några olika rescue - terapier vid behandlingsresistent bronkospasm? Hämmar calcium-medierad glatt muskelkontraktion Heliox Innehåller 60-80% Helium och 20-40% O2 Minskar luftvägsresistans ECMO Livräddande vid behandlingsrefraktär bronkospasm

132 Redogör för den farmakologiska behandlingen av KOL

133 Redogör för den farmakologiska behandlingen av KOL Långverkande antikolinergika är förstahandsval när underhålls-behandling med bronkdilaterare är indicerad för behandling av KOLpatienter med symtom. Långverkande beta-2-agonister kan prövas som alternativ eller tillägg. Kortverkande beta-2-agonister eller kortverkande antikolinergika kan prövas för tillfällig symtomlindring. Kortverkande beta-2-agonister ska inte ge som underhållsbehandling.

134 Redogör för den farmakologiska behandlingen av KOL Behandling med inhalationssteroider ges i första hand för att förebygga exacerbationer hos patienter med FEV1 < 50 % av förväntat värde. Inhalationssteroider bör alltid ges som tillägg till en långverkande beta-2-agonist. Budesonid µg/dygn Flutikason µg/dygn.

135 Redogör för den farmakologiska behandlingen av KOL Perorala steroider Kontrollerade studier av långtidsbehandling med perorala steroider vid KOL saknas. På grund av detta och biverkningsprofilen rekommenderas inte perorala steroider som underhållsbehandling. Teofyllin Modern dokumentation saknas. Teofyllinpreparat har smal terapeutisk bredd och viktiga läkemedelsinteraktioner förekommer. Biverkningar är vanligt förekommande och ofta dosberoende. Vissa patienter kan känna symtomlindring av teofyllin som då ska ges med iakttagande av biverkningsrisker och möjlighet att, vid behov, bestämma plasmakoncentrationer Acetylcystein Tidiga studier visade att peroralt N-acetylcystein har en skyddseffekt mot exacerbationer av KOL hos patienter som samtidigt har kronisk bronkit. I en senare publicerad studie visades exacerbationsförebyggande effekt endast hos patienter som inte hade behandling med inhalationssteroider. OBSERVERA! Teofyllin bör b inte användas ndas vid underhållsbehandling av KOL och perorala glukokortikosteroider bör b endast användas ndas i speciella situationer (se ovan) och inte rutinmässigt.

136 Hur påverkar kroniskt förhöjda CO2 nivåer andningsdriven? Kronisk hyperkarbi ökar bikarbonatkoncentraionen i CSF, vilket leder till att kemoreceptorerna i medulla oblongata ställer om sig till en högre nivå Medför att andningsdriven kan bli mer beroende av PaO2

137 Finns det några fördelar med regional anestesi vid KOL? Regional anestesi undviker intubation Regional anestesi över Th10 kan påverka hostfunktion negativ (abdominell muskulatur) Risk för pneumothorax eller phrenicuspares vid plexus

138 Vad är auto-peep (air trapping) Air trapping innebär att patienten till följd av ökat utandningsmotstånd inte hinner andas ut, innan nästa andetag påbörjas.

139 Massa Redogör för gaslagar och grundläggande begrepp Avgörs av antal och storlek på molekylerna Temperatur Avgörs av hastigheten som molekylerna rör sig med Tryck Avgörs av frekvensen träffar mot en yta av gasmolekyler pga deras slumpmässiga rörelser

140 Gaser - fysikaliska egenskaper Volym Det utrymme en gas ockuperar (gaser expanderar och fyller sitt givna rum) Ångtryck vatten Det partialtryck som vattenångan utövar (bestäms enbart av temperatur) Kokpunkt Den temperatur där ångtrycket = atmosfärstryck

141 Gaslagar Daltons lag P t =P 1 +P 2 +P 3 Avogadros lag Likstora volymer av två gaser med samma tryck och temperatur innehåller alltid samma antal molekyler 1 mol O 2 (32g) = 6 x molekyler = 22.4 liter (T=273º K, P=101.3 kpa)

142 Gaslagar Boyles lag (konstant temperatur) P=1/V P 1 V 1 =P 2 V 2 Charles lag (konstant tryck) V 1 /T 1 =V 2 /T 2 Allmäna gaslagen (P 1 V 1 ) /T 1 = (P 2 V 2 ) /T 2

143 Gaslagar ATPS Ambient Temperature Pressure Saturated T = 298º K (25ºC), Ångtryck vatten 3.2 kpa BTPS Body Temperature Pressure Saturated T=310º K (37ºC), Ångtryck vatten 6.2 kpa STPD Standard Temperature and Pressure, Dry T=273º K (0ºC), P=101.3 kpa, Ångtryck vatten 0 kpa

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna. Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade

Läs mer

Lungfunktionsutredning

Lungfunktionsutredning Lungfunktionsutredning 3.1 SPIROMETRI 3.1.1 Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11

UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 KLINISK LUNGFYSIOLOGI Syfte: Att erhålla kunskaper om mätmetoder av lungornas delvolymer samt att erhålla kunskaper om ventilationsinskränkningar

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll

Läs mer

Respirationsfarmakologi

Respirationsfarmakologi Respirationsfarmakologi Erik Studer Avd. för farmakologi erik.studer@pharm.gu.se Astma Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi Hosta Slem Astma Komplex, okänd orsak Prevalens 5-10% Kronisk inflammationssjukdom

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

- Ger ökad känslighet mot irriterande stimuli = hypersensitivitet i luftvägarna

- Ger ökad känslighet mot irriterande stimuli = hypersensitivitet i luftvägarna Respirationsfarmakologi Astma - Komplex, okänd orsak, debuterar ofta i barndom - Prevalens 5-10% - Kronisk inflammation i lufvägarna; Infiltration av immunologiska celler, kapabla att aktivera muskelkontraktion

Läs mer

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan

Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Tomas Strömberg, IMT Modeller av lungan Olika modeller används för att förstå olika egenskaper hos lungan. För att förstå lungans elastiska

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

2013-10-01. Svårt att andas. Förberedelse. Förberedelse forts. Bearbetat:

2013-10-01. Svårt att andas. Förberedelse. Förberedelse forts. Bearbetat: Svårt att andas SJSE15 Förberedelse Bearbetat: Kapitel 8 i Medicinska sjukdomar Ericson, E. & Ericson,T. Not letting the disease get the upper hand over life: strategies of teens with asthma (Rydström,

Läs mer

Summa: 1,5 + 2 + 2+ 14,5 + 3 + 2 + 3 + 1 + 3+ 2 + 2 + 3+ 2 +4+ 2 + 2 = 49 Godkänd 65 % = 32 p

Summa: 1,5 + 2 + 2+ 14,5 + 3 + 2 + 3 + 1 + 3+ 2 + 2 + 3+ 2 +4+ 2 + 2 = 49 Godkänd 65 % = 32 p Ordinarie tentamen R/C T4 VT 2013 1. Anatomi och histologi (1,5 p)... 2 2. Mindre vanliga, men allvarliga, sjukdomstillstånd (2 p)... 2 3. Allergi i Grythyttan (2p)... 2 4. Lungfysiologi (14,5p)... 3 5.

Läs mer

Respirationsfarmakologi. Robert Pettersson Avd. för farmakologi Robert.pettersson@neuro.gu.se

Respirationsfarmakologi. Robert Pettersson Avd. för farmakologi Robert.pettersson@neuro.gu.se Respirationsfarmakologi Robert Pettersson Avd. för farmakologi Robert.pettersson@neuro.gu.se 1 Farmakologisk behandling av Astma Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Luftvägsallergi Hosta/Slem 2 Astma

Läs mer

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna

Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Anna-Lena Lagerkvist 160128 Weibel E.R. 1984 Relativ ökning i lungvolym x 10 x 10 ICH 2005 Stocks Utveckling av lungan kan

Läs mer

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj

Läs mer

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås

Syrgasbehandling akut och kronisk. Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Syrgasbehandling akut och kronisk Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken Västmanlands Sjukhus, Västerås Vad är normal syrsättning för vuxna? För vuxna < 70 år 94-98% vid havsnivå, sjunker med stigande

Läs mer

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl Andningen är själva livet! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen

Läs mer

Laboration: Ventilatorn

Laboration: Ventilatorn Intensivvård och terapeutiska system TBMT 24 Laboration: Ventilatorn I den här laborationen kommer vi att repetera respirationsfunktionen och titta närmare på den så kallade ventilationen och hur den görs

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin

Läs mer

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN Atrovent, 0,25 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare Atrovent, 0,5 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare

1 LÄKEMEDLETS NAMN Atrovent, 0,25 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare Atrovent, 0,5 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Atrovent, 0,25 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare Atrovent, 0,5 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1

Läs mer

Respirationsfarmakologi

Respirationsfarmakologi Respirationsfarmakologi 1 FB 2002 Respirationsfarmakologi Sidhänvisningar litteratur: Rang, Dale & Pharmacology 4 th ed. pp 338-349, (418-25) (210-213, 217-219) (148-151) Övrig rekommenderad litteratur:läkemedelsboken

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

Spirometri. Teori och Klinik. Per Gustafsson Olle Zetterström

Spirometri. Teori och Klinik. Per Gustafsson Olle Zetterström Spirometri Teori och Klinik Per Gustafsson Olle Zetterström Per Gustafsson Olle Zetterström Spirometri Teori och Klinik Box 516, 169 29 Solna 8-638 93. www.glaxosmithkline.se Författarnas förord Boken

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

Anafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:

Läs mer

Allergi och Astma i pediatrik. Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D.

Allergi och Astma i pediatrik. Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D. Allergi och Astma i pediatrik Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D. The adaptive immune system T cells B cells Antibodies Dendritic cells Allergi Atopy TH2 cytokine- induced responses Atopi Benägenhet att uteckla

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

2014-02-14. Dyspné Svårt att andas. Läraktivitet i grupp Svårt att andas:

2014-02-14. Dyspné Svårt att andas. Läraktivitet i grupp Svårt att andas: Dyspné Svårt att andas SJSE15 Läraktivitet i grupp Svårt att andas: Basgrupperna läser tilldelade artiklarna om patienternas upplevelser av att inte kunna andas. Sätt dessa upplevelser i relation till

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion. Definition Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion. Lungfunktionsmässigt manifesteras detta som sänkt

Läs mer

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

Respirationsfarmakologi. Lydia Melchior VT 2004

Respirationsfarmakologi. Lydia Melchior VT 2004 Respirationsfarmakologi Lydia Melchior VT 2004 Sjukdomarna: Astma Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi Astma Prevalens ca 8% Insjuknande sker vanligtvis i yngre åldrar Prevalensen ökar Svårighetsgrad

Läs mer

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013

Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Struktur i organsystem för tema RC.... 2 1) Fråga anatomi och histologi (3p)... 2 Funktion i organsystem inom tema RC.... 2 2) Respiratorisk insufficiens (4p)...

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Anafylaxi och svår allergisk reaktion Akuta allergiska reaktioner I första hand adrenalin Emerade injektionspenna 30 månaders hållbarhet

Läs mer

Spirometri Praktik och teori

Spirometri Praktik och teori Spirometri Praktik och teori av Docent Måns Arborelius Jr, Kastanjeallén 18, 230 44 Bunkeflostrand, tel 040-51 05 15 och Överläkare Per Gustafsson, Barnkliniken, KSS, 541 85 Skövde, tel 0500-43 10 00 Utgiven

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:3 Ladokkod: Tentamen ges för: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson 2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk

Läs mer

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig Dyspné Claes-Göran Löfdahl, HT 2011 Lungmedicin och allergologi, Lund Malmö Ett symtom Dyspné jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN. Medicinsk Oxygen AGA 100 %, Medicinsk gas, kryogen 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING.

PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN. Medicinsk Oxygen AGA 100 %, Medicinsk gas, kryogen 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING. PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Medicinsk Oxygen AGA 100 %, Medicinsk gas, kryogen 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Syrgas 100% 3. LÄKEMEDELSFORM Medicinsk gas, kryogen Färglös, lukt- och

Läs mer

Bästa omhändertagande

Bästa omhändertagande 2014-11-11 Farmakologisk KOL-behandling Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Medlem i Stockholms

Läs mer

Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion

Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion Astma bronkiale är en sjukdom med förträngning i luftvägarna på grund av Inflammation Slemhinnesvullnad, slembildning och ökad retbarhet Muskelkramp : - utlöst

Läs mer

Spirometri-skola på 20 minuter

Spirometri-skola på 20 minuter Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter

Läs mer

Svarsaspekter Integrerad deltentamen HT13

Svarsaspekter Integrerad deltentamen HT13 Obstruktiv lungsjukdom Svarsaspekter Integrerad deltentamen HT13 1 (5 p) Utöver ovan angivna symptom och tecken, beskriv vilka andra symptom och kliniska fynd du kan tänkas hitta hos denna patient. Beskriv

Läs mer

2014-09-24. Svårt att andas. Lung - lobuppdelning. Bronkträdet

2014-09-24. Svårt att andas. Lung - lobuppdelning. Bronkträdet Svårt att andas SJSF15 HT 2014 Lung - lobuppdelning Höger lunga: Ovanlob med tre segment Mellanlob med två segment Underlob med fem segment Vänster lunga: Ovanlob med lingua med tre plus två segment Underlob

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Pulmonell hypertension och

Pulmonell hypertension och Pulmonell hypertension och hjärt-lung interaktion Peter Radell Barnanestesi och Intensivvård Astrid Lindgrens Barnsjukhus 14 december 2010 Lärandemål studenten ska ha erhållit fördjupade kunskaper om fostrets

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP

Gäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP 1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen A:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012. Medicin A, Medicinsk temakurs 1, Tema Respiration/Cirkulation Temaansvariga Prof. Dick Delbro (DD) Dr Mikael Hasselgren (MH) Skriftlig tentamen 19 oktober 2012 Skrivningen består av följande frågor Respiration

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl

Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl April 2008 Författare: Docent Hans Hedenström, Akademiska sjukhuset i Uppsala Docent Maria Albin, Universitetssjukhuset

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Behandlingen skall fortlöpande utvärderas och behandlingseffekten mätas med PaO 2 alternativt den arteriella syrgasmättnaden (SpO 2 ).

PRODUKTRESUMÉ. Behandlingen skall fortlöpande utvärderas och behandlingseffekten mätas med PaO 2 alternativt den arteriella syrgasmättnaden (SpO 2 ). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Medicinsk Oxygen Air Liquide 100 %, Medicinsk gas, komprimerad 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Syrgas 100% vid ett tryck av 200 bar (15 C). 3. LÄKEMEDELSFORM

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad. Syrgas

Bipacksedel: Information till användaren. Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad. Syrgas Bipacksedel: Information till användaren Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad Syrgas Läs noga igenom denna information. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta

Läs mer

VT Akut dyspné. Annika Alvelius Specialistläkare Njurmedicinska kliniken DS

VT Akut dyspné. Annika Alvelius Specialistläkare Njurmedicinska kliniken DS VT 2015 Akut dyspné Annika Alvelius Specialistläkare Njurmedicinska kliniken DS Definition Status Patofysiologi Utredning Etiologi Patientfall Anamnes Sammanfattning Definition Subjektiv upplevelse av

Läs mer

Behandling av svår akut astma hos vuxna

Behandling av svår akut astma hos vuxna Behandling av svår akut astma hos vuxna Sten Lindgren, överläk. Lung-Allergisekt. Borås las. I samarbete med gruppen för Astmavårdkedjan i Älvsborgs läns Södra Sjukvårdsområde. febr 2001 1. Behandling

Läs mer

2010-05-24. Spacers. Nebunette. Inhalationsutrustningar. Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn. Barnallergimottagningen

2010-05-24. Spacers. Nebunette. Inhalationsutrustningar. Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn. Barnallergimottagningen Barnallergimottagningen Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn Barbro Servin Tel: 040 3316 91 Diana Bernhardt Tel: 040 3316 91 Elisabeth Holmner Tel: 040 3337 92 3:e obstruktiva episoden om barnet

Läs mer

Behandling vid KOL RÖKSTOPP!! RÖKSTOPP!! RÖKSTOPP!!

Behandling vid KOL RÖKSTOPP!! RÖKSTOPP!! RÖKSTOPP!! Behandling av KOL Läkemedel Icke-farmakologisk terapi - rehabilitering - sjukgymnastik - träning - nutrition - vardagsaktiviteter Socialstyrelsens riktlinjer slutet november - läkemedelsbehandling vid

Läs mer

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 2014-11-11 Stockholms läns läkemedelskommitté Astmabehandling hos vuxna Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och

Läs mer

Respirationsfarmakologi. Lydia Melchior HT 2004

Respirationsfarmakologi. Lydia Melchior HT 2004 Respirationsfarmakologi Lydia Melchior HT 2004 Respirationsfarmakologi: Astma Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi Astma: Multifaktoriell: genetisk predisposition/ miljö Folksjukdom (8%), ökar

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient

ANDNINGSSVIKT. Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient ANDNINGSSVIKT 2016-12-02 Per Nordberg SVK Akut omhändertagande av internmedicinsk patient Bakgrund Typer av andningssvikt Diagnostik Några typfall Non-invasiva andningsstöd Luftvägarna Definition respiratorisk

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD

MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 1 F1 MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 2 För mänskan är det livsviktigt med utbyte av andningsgaserna, syre och koldioxid, i lungorna. Utan syre får

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016

Höger kateterisering och pulmonell hypertension. Johan Holm 2016 Höger kateterisering och pulmonell hypertension Johan Holm 2016 Selbstversuch in der Mittagspause Werner Forssmann 1929 Indikationer för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantationsutredning

Läs mer

CORRELATION BETWEEN COPD AND PULMONARY HYPERTENSION

CORRELATION BETWEEN COPD AND PULMONARY HYPERTENSION CORRELATION BETWEEN COPD AND PULMONARY HYPERTENSION Maryam Haghighi Klinisk Fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Handledare: Bertil Andrén, Hans Hedenström, Agneta Granbo, Sussan Eriksson ABSTRACT

Läs mer

Astma- och KOL-behandling

Astma- och KOL-behandling 2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,

Läs mer

Tänkbart svar: Ökad hjärtfrekvens (kronotropi), ökad kontraktion (inotropi), dilatation av coronarkärl.

Tänkbart svar: Ökad hjärtfrekvens (kronotropi), ökad kontraktion (inotropi), dilatation av coronarkärl. Instuderingsfrågor, anestesi, T8 FRÅGA 1 Nämn några antagonister till det parasympatiska nervsystemet. Atropin,skopolamin, glukopyrron (Robinul ), ipratropiumbromid (Atrovent ), tolterodin (Detrusitol

Läs mer