COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE"

Transkript

1 Hälsa och samhälle COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE - EN LITTERATURSTUDIE KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Feb 2012

2 COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE - EN LITTERATURSTUDIE KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Borgstedt, K & Scherstén, J. Compliance hos njurtransplanterade En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och Samhälle, Abstrakt Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance. Metod: En litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar utfördes. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Kvalitetsgranskning enligt kriterier resulterade i 13 inkluderade artiklar. Resultat: Resultatet presenteras enligt tre huvudteman; livsstilsfaktorer, psykologiska faktorer samt kunskapsfaktorer, och varje huvudtema inkluderar minst en underrubrik. Barriärer till compliance uppges vara bland annat: glömska, ändring i vardaglig rutin, depression, stress och låg kunskap kring patientens eget tillstånd. Faktorer som rapporteras öka compliance inkluderar: socialt stöd, påminnelsemetoder, rädsla för att återgå till dialys samt känslor för donatorn. Nyckelord: adherence, compliance, egenvård, immunosuppressiva läkemedel, livsstil, njurtransplantation. 2

3 COMPLIANCE IN KIDNEY TRANSPLANT RECIPIENTS - A LITERATURE REVIEW KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Borgstedt, K & Scherstén, J. Compliance in kidney transplant recipients A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Abstract Background: To maintain organ function, it is necessary for a kidney transplant recipient to comply with lifestyle recommendations and prescribed medication. Currently non-compliance numbers are reported to amount to 43 % among kidney transplant recipients. A non-compliant patient is up to seven times more likely to experience a rejection of the transplanted kidney than a compliant patient is. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight factors that affect patient compliance in an adult kidney transplant recipient. Method: A literature review based on qualitative and quantitative research articles was conducted. Published studies were identified through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. A selection of articles, according to criteria, resulted in 13 studies which were included in the review. Result: The results are were organized into three main themes: lifestyle factors, psychological factors and knowledge factors. Each main theme includes at least one sub-heading. Barriers for compliance include: Forgetfulness, change in daily routine, depression, stress and a low level of knowledge about own s own condition. Factors reported to increase compliance include: Social support, reminder methods, fear of renewed dialysis, and emotions directed towards the donor. Keywords: adherence, compliance, immunosuppressant therapy, kidney transplantation, lifestyle, self-care. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Njurtransplantation 6 Rekommendationer och restriktioner 7 Immunsystemet, avstötning och immunosupprimerande läkemedelsbehandling 7 Compliance 7 Egenvård 8 SYFTE 8 Definitioner 8 METOD 9 Steg 1: Specificering av syfte 9 Steg 2: Precisering av inklusions- & exklusionskriterier 9 Inklusionskriterier 10 Exklusionskriterier 10 Steg 3: Formulering av plan för litteratursökning 10 Identifiering av tillgängliga resurser 10 Identifiering av relevanta källor 10 Avgränsning av forskningsproblem och fastställning av huvuddrag i sökning 11 Utveckling av en sökväg för varje söksystem 11 Steg 4: Genomförande av litteratursökning & insamling av studier 11 Steg 5: Tolkning och värdering av studier 14 Steg 6: Sammanställning av resultat från valda studier 14 Steg 7: Formulering av slutsatser utifrån kvalité på insamlad evidens 14 RESULTAT 15 Livsstilsfaktorer 15 Glömska/ändrade rutiner 15 Socialt stöd 15 Psykologiska faktorer 16 Depression 16 Stress 16 Autonomi och tro på egen förmåga 17 Oro för rejektion, och för att återgå till livet med dialys 17 Känslor för donator med familj och/eller vårdpersonal 17 Kunskapsfaktorer 17 Biverkningar 18 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 Diskussion av inkluderade artiklar 20 Datainsamlingsmetod 20 Urval och bortfall 20 Diskussion kring litteraturstudiens resultat 21 Livsstilsfaktorer 21 4

5 Psykologiska faktorer 21 Kunskapsfaktorer 22 KONKLUSION 22 REFERENSER 23 BILAGOR 26 Bilaga 1 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod 27 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod 29 Bilaga 2 Matris över inkluderade artiklar 31 5

6 INLEDNING Varje år utförs i Sverige c:a 350 njurtransplantationer. Närmare 500 personer väntar på en matchande njure. Samtidigt förlorar årligen c:a 125 njurtransplanterade patienter sin njurfunktion (Internetmedicin, 2012). Behandling vid irreversibel njursvikt är kontinuerlig dialys, eller njurtransplantation (Clarkson & Robinson, 2010). Många faktorer spelar in för att en patient ska bibehålla funktion i en transplanterad njure. Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, anses vara av största vikt. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos organrecipienter kan leda till akut rejektion, transplantatförlust och ökad sjukdom (Shiv m fl, 2005). Non-compliance är ett stort problem inom sjukvården, och uppges föreligga mer än önskvärt hos njurtransplanterade patienter (Lisson m fl, 2005). I aktuell litteraturstudie belyses faktorer som har inverkan på en njurtransplanterad patients compliance. En ökad förståelse för vilka faktorer som har inverkan på patientens compliance kan leda till att en transplanterad njures funktion optimeras. BAKGRUND Njurarna spelar en essentiell roll i kroppens reglering av vätskor och elektrolytbalans. Den vanligaste orsaken till njursvikt, uremi, är glomerulonefrit, inflammation i glomerulusnystan, vilket leder till att njurens filtrerande förmåga försämras, eller helt avtar. Glomerulär filtrationshastighet (GFR) under 50 ml/timme indikerar njursvikt. Terminal njursvikt uppstår då GFR är under 10 ml/timmen, då kan homeostasen, som krävs för att leva, inte upprätthållas (Salomonsson & Persson, 2004). Njurtransplantation Alternativ behandling till dialys är transplantation, där den njursjuka kan erhålla organ från antingen en levande eller en avliden donator. Väntetiden för att få ett organ kan skilja sig stort, och tiden präglas av psykisk och social press för både patient och närstående (Bakkan m fl, 2001). För många leder dock organtransplantation till en ny start i livet, men ofta tillkommer nya begränsningar. Att genomgå njurtransplantation innebär stor påfrestning, och kräver anpassningsförmåga hos patienten för omställning i det vardagliga livet. Efter genomgången transplantation bör patienten snarast möjligt återgå till vanligt livsmönster, och därmed själv överta ansvaret över sin hälsa. Sjuksköterskans uppgift blir då att hjälpa, stötta och undervisa patienten så att övergången går smidigt (Bakkan m fl, 2001). Patienter som genomgått transplantation måste efter utskrivning från avdelning gå på regelbundna kontroller. De första månaderna efter transplantation går patienten på kontroller 2-3 gånger per vecka för att bedöma och optimera transplantatfunktion, dosering och biverkningar av mediciner. Övervakning av andra tecken på komplikationer så som infektion, avstötning och senare även malignitet måste utföras. Efter några månader trappas kontrollerna ned för att övergå i rutinkontroller ett par gånger om året (Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhus, 2011). 6

7 Rekommendationer och restriktioner En skadad njure påverkar flera av kroppens organ. Nedsatt njurförmåga leder ofta till att patienten får förhöjt blodtryck (Tufveson, 2004 ), vilket gör att njurpatienter vanligen får restriktioner gällande saltintag (Öqvist, 2004). Rekommendationer inkluderar ett ökat frukt- och grönsaksintag, samt alkoholreduktion. Detta har visat ge positiva effekter på högt blodtryck. Motion både stärker patienten och dess immunförsvar, men har också visat god effekt mot biverkningar hos de potenta läkemedlen som tas i samband med transplantation. Första och andra månaden efter transplantation bör patienten träna med sjukgymnast, eller efter ett schema. Motion i ett senare skede kan patienten själv utforma (Wiberg, 2004). Patienten rekommenderas att undvika UV-strålning, då skivepitelcancer kan uppstå som komplikation till livslång immunosuppressiv läkemedelsbehandling. Den nytransplanterade bör heller inte utsätta sig för infektionsrisken som uppstår i större folksamlingar, eftersom patienterna ständigt tar mediciner som sänker immunförsvaret (Persson, 2004). Shah m fl (2006) beskriver livskvalitén för patienter som genomgått njurtransplantation som påtagligt sänkt. Immunsystemet, avstötning och immunosupprimerande läkemedelsbehandling Hos en människa är en av immunsystemets viktigaste uppgifter att känna igen och reagera på ämnen som inte tillhör den egna kroppen. Denna reaktion sker när ett organ flyttas från en individ till en annan. Det kallas för avstötning eller rejektion, och leder till försämrad, eller helt upphörd, funktion hos det transplanterade organet. Avstötning delas in i akut rejektion, som oftast uppträder några dagar efter transplantation, och kronisk rejektion, som ger en långsam men kontinuerlig nedbrytning av organet. För att dämpa immunsystemets avstötningsreaktion ges immunosupprimerande läkemedel till mottagaren av det nya organet (Järhult & Offenbartl, 2006). Den immunsosuppressiva behandlingen är som intensivast de första månaderna efter transplantation, då immunförsvaret är som kraftigast. Behandlingen trappas sedan sakta ned till en livslång och livsviktig underhållsbehandling. För låg koncentration av det immunosupprimerande läkemedlet i kroppen kan leda till rejektion, medan för hög dos kan ge njur- och leverskador, samt infektioner då kroppen ej har ett adekvat försvar. Detta är av största vikt att patienten under hela livet följer den välbalanserade läkemedelsordinationen genom att ta rätt dos läkemedel vid rätt tidpunkt (Bakkan m fl, 2001). Termerna som inom vården används för benämning av foglighet och följsamhet, är de engelska begreppen compliance och adherence. Compliance Idag är compliance en term som ofta används både i medicinsk litteratur, och i dagligt tal. Compliance hänvisar till hur väl en patients beteende, gällande att följa en viss medicinering eller att leva en viss livsstil, överensstämmer med en ordination eller ett hälsoråd. God patient-compliance, eller följsamhet, är av vikt för att uppnå goda resultat efter sjukdom (Shiv m fl, 2005). Enligt Shiv m fl (2005) är konsekvensen av non-compliance, ytterst påtaglig vid organtransplantation och immunosuppressiv läkemedelsbehandling. Noncompliance hos organrecipienter är associerat med sen akut rejektion, transplantatförlust och ökad sjukdom. Risken för avstötning hos en 7

8 njurtransplanterad patient ökar med upp till 7 gånger för patienter med noncompliance jämfört med patienter med god compliance. Siffror för noncompliance skiljer sig kraftigt åt i olika studier. Enligt McPake & Burnapp (2009) rapporteras i studier non-compliance hos njurtransplanterade upp till 43 %. Enligt McPake & Burnapp (2009) är compliance som högst i det tidiga skedet posttransplantativt, och sjunker sedan över tid. Följsamheten till att ta immunosupprimerande mediciner och att leva som rådgivits, mäts främst genom att kontrollera läkemedelshalter i blodet i samband med inplanerade mottagningsbesök, samt genom att patienten själv får svara på enkätundersökningar gällande sin följsamhet. Non-compliance-siffor kan således vara underrepresenterade (Pinsky m fl, 2009). Enligt Lisson m fl (2005) råder brist på compliance bland transplanterade patienter i högre frekvens än önskvärt. Konsekvenserna är signifikant hälsokompromissande, och det föreligger ett brådskande behov av en förändring designad för att öka compliance. Egenvård Egenvård hänvisar till den rad beteenden som vidtas av den enskilde individen för att främja eller återställa hälsa. Egenvård innefattar inte bara följsamhet till medicinering. Egenvård inkluderar även hur patienten följer dietrekommendationer, är uppmärksam på symtom, upprätthåller fysisk aktivitet, samt medverkar själv i beslut gällande sin hälsa (Gordon m fl, 2005). I Orems teori om egenvård, beskrivs egenvård som ett måste för individens välmående. För att uppnå en god egenvård krävs egenvårdskapacitet. Denna egenvårdskapacitet styrs av patientens kunskap, motivation, och mentala och praktiska färdigheter. Egenvårdskapaciteten krävs för att patienten både ska se sina egenvårdsbehov, och ha kraft att fullfölja dessa. Egenvård utvecklas spontant i det vardagliga livet, och kan underlättas med hjälp av instruktioner från andra. Egenvårdsbrist uppstår när det sker en obalans i vårdtagarens egenvårdsbehov och i egenvårdskapacitet. Egenvårdsbrist kan vara partiell eller fullständig. När egenvårdsbristen är fullständig, och det med hjälp av anhöriga, inte går att återfå egenvårdskapaciteten krävs omvårdnad från sjukvården. Sjuksköterskans uppgift blir då patienten inte är i stånd att utföra hälsofrämjande aktiviteter, att hjälpa patienten att återfå självständighet (Kirkevold, 2000). SYFTE Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance. Definitioner I aktuell litteraturstudie kommer det engelska begreppet compliance att användas. Compliance översätts till det svenska ordet följsamhet, eller medgörlighet (Lundh & Malmquist, 1998). Som medicinsk term används begreppet i förhållande till hur väl en patients beteende överensstämmer med en ordination, eller hälsorekommendation. Compliance kan således avse följsamheten till att ta rätt 8

9 dos medicin, vid rätt tidpunkt, eller livsstilsförändringar som exempelvis en viss diet eller motionsform (Shiv m fl, 2005). I flertalet forskningsartiklar används termen adherence, vilken är nästintill synonym till termen compliance. Somliga forskare anser att det ligger olika tyngd bakom de två begreppen (Shiv m fl, 2005). Adherence lägger större ansvar på vårdgivaren att skapa en terapeutisk relation med patienten, för att eventuellt höja det terapeutiska resultatet. Adherence är menad att vara mindre dömande, men bär ändå med sig ett indirekt antagande om makt. Dock anses både compliance och adherence referera till utfallet av interaktionen mellan patient och vårdgivare (Kyngäs m fl, 2000). Bissonnette (2008) menar att termen compliance bär på en underton av paternalism och att skuld ligger hos patienten då dennes beteende inte möter vårdens rekommendationer. Samtidigt fastslår Bissonnette (2008) att ingen tydlig skillnad mellan adherence och compliance finnes. Vid initiering av aktuell litteraturstudie var författarna bekanta med termen compliance, därför valdes begreppet compliance framför adherence. I litteraturstudiens text används för tydlighets skull termen compliance enhetligt. Begreppet adherence inkluderas dock synonymt från artiklar, detta då de två termerna motsvarar varandra vid sökningar och i artiklar, och för att på så vis undvika bortfall av lämpliga artiklar. METOD Tillvägagångssättet för att ta fram och kritiskt granska relevant vetenskaplig litteratur, som Willman m fl (2006) beskriver i Evidensbaserad omvårdnad, användes i aktuell litteraturstudie. Steg 1: Specificering av syfte Arbetsprocessen inleddes med att en, med vetenskaplig litteratur, besvarbar forskningsfråga formulerades. Eftersom en litteraturstudies syfte och frågeställningar är direkt avgörande för hur en litteratursökning genomförs, och för vilka artiklar som inkluderas, bör dessa enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2011) vara väldefinierade och strukturerade. Litteraturstudiens författare hade sedan tidigare intresse för transplantation, dess inverkan på människors hälsa och livskvalité, och vad som påverkar en transplantations resultat. Aktuell litteraturstudies syfte utformades därmed för att belysa vilka faktorer som påverkar en njurtransplanterad patients compliance. Aktuell litteraturstudie skrevs för sjuksköterskestuderande och legitimerade sjuksköterskor. Steg 2: Precisering av inklusions- & exklusionskriterier Genom att fastställa specifika kriterier för inklusion och exklusion kan en hanterbar mängd av relevant data insamlas (Willman m fl, 2006). Nedan följer inklusioner och exklusioner för sökning och inkludering av artiklar, preciserade av litteraturstudiens författare. 9

10 Inklusionskriterier Artiklar, funna genom databassökningar, inkluderades i litteraturstudien, då kriterier för vetenskaplighet uppfylldes. Enligt Polit & Beck (2008) avser vetenskaplighet att en artikel består av abstrakt, introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser. Både studier med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i litteraturstudien, detta då väsentliga artiklar ej skulle förbises. Inkluderade artiklar avgränsades till att vara skrivna på engelska. I aktuell litteraturstudie inkluderades endast studier där urvalet bestod av vuxna människor, således de som var 18 år och äldre. Exklusionskriterier Review-studier och meta-analyser exkluderades. Artiklar publicerade före år 2000 exkluderades, detta för att få aktuell forskning, samt för att avgränsa materialutbudet. Artiklar som ej gick att återfå i full text exkluderades. Då ämnet är ringa forskat kring i Sverige begränsades litteraturstudien ej till att endast inkludera studier utförda i Sverige. Artiklar från världsdelarna Afrika, Asien och Sydamerika exkluderades, detta då skillnader i samhällsstruktur, livsåskådning och kulturer, gentemot Europa, Nordamerika och Oceanien, råder. Artiklar som undersökte den specifika urvalsgruppen adolescents (ungdomar, övergångsålder, ca års ålder) inkluderades ej. Dessa studiers fokus låg främst på övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. Litteraturstudien avsåg att undersöka compliance-faktorer gällande njurtransplanterade. Studier där annat organ än njuren transplanterades exkluderades. Studier gjorda på patient-compliance före transplantation inkluderades inte. I aktuell litteraturstudie gjordes ingen begränsning avseende vad studierna hade för tidsintervall som gått från genomförd transplantation till att patienten deltog i studien. Ingen exklusion gjordes heller avseende om studierna hade deltagare som mottagit organ från levande eller avlidna donatorer. Steg 3: Formulering av plan för litteratursökning Litteratursökning skedde enligt Willman med fleras (2006) följande fyra moment: Identifiering av tillgängliga resurser Tillgängliga resurser för litteraturstudiens sökning av litteratur var främst databaser åtkomliga via Malmö Högskolas bibliotek, men till viss del även sökmotorn Google Scholar. Språket begränsades till engelska, då det var detta språk som behärskades av litteraturstudiens författare. Identifiering av relevanta källor Relevanta källor för att ge svar på aktuell problemformulering identifierades som databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Databaserna har ett omfattande utbud av vetenskapliga artiklar gällande medicin, omvårdnad, hälsa och beteende (Willman m fl, 2006). Referenslistor från samtliga artiklar granskades för att finna ytterligare artiklar av intresse. Referenslistorna lästes igenom med intresse för artiklarnas titlar och årtal. Flertalet referensartiklar var publicerade före år 2000, och föll därmed bort i enlighet med exklusionskriteriet. Sju artiklar söktes upp via sökmotorn Google Scholar genom att använda artikelns försteförfattares efternamn, och titel på artikel, som sökord. Samtliga artiklar återfanns, fyra artiklar gick ej att återfå i full text, och övriga tre exkluderades då artiklarna ej stämde in med litteraturstudiens syfte. Aktuell litteraturstudie genomfördes efter en begränsad tidsram på 14 veckor. Arbetsgången anpassades därmed 10

11 oundvikligen. Avgränsning av forskningsproblem och fastställning av huvuddrag i sökning Val av sökord utgår från avsikten att begränsa urvalet av artiklar, samtidigt som material utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering skall finnas (Willman m fl, 2006). Sökningens övergipande fokus bestämdes utifrån syftet till huvudbegreppen compliance och kidney transplantation. Demografiska faktorer så som ålder, kön, etnicitet, religion och civilstånd, med inverkan på compliance, belystes ej i aktuell studie. Pilotsökning visade att den ekonomiska aspekten är en betydande faktor till non-compliance i USA. Ekonomi som faktor till låg compliance belystes dock inte i aktuell litteraturstudie. Utveckling av en sökväg för varje söksystem Då de individuella databaserna är uppbyggda på olika vis, är det av största vikt att utveckla enskilda sökvägar för varje system. Vid sökningar i databaser slogs sökord upp i databasens individuella thesaurus, uppslagsverk, för att kontrollera att korrekt sökbegrepp användes. De olika databaserna består av olika uppslagsverk, och kan således ha olika benämningar på samma ord (Willman m fl, 2006). Vid sökningar i databasen PubMed användes till stor del MeSH-termer för att få fram specifikt katalogiseringsord. I databaserna CINAHL och PsycINFO användes subject headings (SH), som är de två databasernas uppslagsverk, i den mån lämpliga termer återfanns. Frisökning utfördes då lämpliga MeSH-termer och begrepp ej fanns tillgängliga via databasens thesaurus. De så kallade booleska sökoperatorer som OR, AND och NOT används vid databassökning för att utöka, kombinera, specificera och avgränsa söktermer (Willman m fl, 2006). Sökoperatören OR användes för att både termen compliance och termen adherence skulle inkluderas, AND användes för att få compliance relaterat till just kidney transplantation, och NOT användes för undvika det stora antalet träffar gällande barn och adolescents. Steg 4: Genomförande av litteratursökning & insamling av studier Inledningsvis utfördes av litteraturstudiens författare gemensamt en pilotsökning för att uppskatta artikelregistrets storlek, utformning och begränsningar. Pilotsökning skedde i vecka 44, därefter skedde sökningar löpande under vecka 45 och 46. Då litteraturstudiens första omgång av sökningar gav bristfälligt resultat, skedde även en andra omgång av sökningar i vecka 49. Samtliga sökningar genomfördes individuellt. Artiklar av intresse lästes av litteraturstudiens båda författare efter att ha hämtats hem i Pdf-format. I samband med sökningarna upprättades en E-post-adress dit artiklar och litteraturstudiens progress skickades, detta för att litteraturstudiens författare skulle från individuell dator ha gemensam tillgång till materialet. Vid sökningar i databasen PubMed har främst MeSH-termerna kidney transplantation och patient compliance använts. MeSH-termen kidney transplantation består av flertalet subheadings, i litteraturstudiens sökning har dock hela termen använts, och inga subheadings inkkluderades eller exkluderades således. MeSH-termen compliance består av underrubrikerna patient compliance, compliance, lung compliance, medication adherence, guideline adherence samt advance directive adherence. Litteraturstudien har fokuserat på begreppen patient compliance, medication adherence och guideline adherence, detta då det är dessa riktningar som stämmer in på litteraturstudiens syfte. Sökningar utfördes även 11

12 med synonymer för att följa antalet träffar; compliance söktes även som adherence (MeSH) och kidney transplantation söktes även som renal transplantation (fritext). Termen kidney transplantation (MeSH) gav generellt fler träffar än renal transplantation, medan compliance och adherence gav likvärdigt antal träffar då MeSH- alternativen överlappade de båda termerna. Databasen CINAHL innehar inte en subject heading- term för kidney transplantation. Sökningar resulterade således i ett stort antal träffar som behandlar compliance relaterat till transplantation av annat organ än njure, samt compliance i relation till annan sjukdom. Förutom huvudbegreppen kidney transplantation och compliance, lades sökord som exempelvis education, depression, nurse, support och self-efficacy, till sökningarna för att inrikta mot omvårdnadsområdet. Få begränsningar gjordes i sökningarna, detta då sökningarna resulterade i lågt antal träffar, och därför valde litteraturstudiens författare att själva sortera träffarna efter aktuell litteraturstudies syfte. Vid artikelsökningarna granskades titlar för att hitta artiklar som svarade mot aktuell litteraturstudies syfte. Om titeln verkade vara i enlighet med syftet, lästes abstraktet till artikeln. Då abstraktet verkade lovande hämtades artikel hem i Pdfformat. Här föll flera artiklar bort, då de ej fanns åtkomliga i full text. För att se sökningar, dess antal träffar, och vilka sökningar som resulterat i granskade och inkluderade artiklar, var god se tabell 1. Resultat av artikelsökningar innehöll ofta flertalet träffar på studier genomförda på barn eller dialyspatienter, således föll ett stort antal träffar bort. Flertalet studier visade sig undersöka compliance-siffor, utan att beröra faktorer till varför siffrorna var höga eller låga. Dessa träffar föll således bort då artiklarna ej svarade på litteraturstudiens syfte. Tabell 1. Artikelsökning Databas & datum Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Lästa artiklar Granskade artiklar Inkluderade artiklar PubMed 10/11 Patient compliance (MeSH) AND Kidney transplantation (MeSH) PsycINFO 10/11 PubMed 11/11 PubMed 11/11 CINAHL 15/11 All(compliance) (SH) AND all(kidney transplantation) (SH) Medication adherence (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND renal transplantation Medication adherence (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND Kidney transplantation (MeSH) Compliance (SH) AND renal transplantation NOT Adolescent (SH) NOT Pediatric (SH) Year

13 PubMed 15/11 PubMed 15/11 PubMed 16/11 PubMed 6/12 PubMed 6/12 CINAHL 6/12 PubMed 8/12 PubMed 8/12 PubMed 8/12 PsycINFO 8/12 PubMed 8/12 Patient compliance (MeSH) AND kidney transplantation (MeSH) AND nurse s role (MeSH) Kidney transplantation (MeSH) AND Education (MeSH) OR Patient Education as Topic (MeSH) Year , Eng Depression (MeSH) Year AND Kidney 2011 Transplantation (MeSH) "Patient compliance (MeSH) OR Medication adherence (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND Kidney transplantation (MeSH) AND Nursing Care (MeSH) OR Nursing (MeSH) Patient compliance Year (MeSH) OR Guideline 2011 adherence (MeSH) AND Kidney transplantation (MeSH) NOT Adolescent (MeSH) Compliance (SH) OR Adherence (SH) AND kidney transplantation NOT Adolescent (SH) NOT Pediatric (SH) Kidney transplantation (MeSH) AND Patient compliance (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND selfefficacy Kidney transplantation (MeSH) AND Patient compliance (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND coping Kidney transplantation (MeSH) AND Patient compliance (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND nurse Kidney transplantation (SH) AND compliance (SH AND coping (SH) NOT adolescent (SH) Kidney transplantation (MeSH) AND Patient compliance (MeSH) OR Guideline adherence Year , Eng, abstract available, academic journals, PDF full text Year , Eng

14 (MeSH) AND support PubMed 9/12 Kidney transplantation (MeSH) AND Patient compliance (MeSH) OR Medication adherence (MeSH) OR Guideline adherence (MeSH) AND Social support Totalt Steg 5: Tolkning och värdering av studier Urvalsförfarande, storlek på underökningsgrupp, använda instrument och resultatmått granskades i samtliga studier. Enskild studies vetenskapliga kvalitetsgranskning dokumenterades i protokoll. Två protokoll från Willman m fl (2006) modifierades av litteraturstudiens författare, och användes för granskning; ett för kvantitativa och ett för kvalitativa studier (bilaga 1). Resultatet av studiens granskningsprotokoll räknades om i poäng, beroende på hur väl de uppfyllt kvalitetsgranskning. Poängen och kvalitén presenteras i procent; grad I: %, grad II: % och grad III: %. De artiklar som inte uppfyllde grad I eller grad II inkluderades ej i aktuell studie (Willman m fl, 2006). Kvalitetsgranskning av studierna utfördes av litteraturstudiens författare var för sig, och jämfördes sedan gemensamt för att kunna sammanföra tolkningar. Beslut om vilka artiklar som efter granskning skulle inkluderas i litteraturstudien fattades gemensamt av författarna. Sammanställning av granskade och inkluderade artiklar redovisas i matriser (se bilaga 2). Studier som ej svarade mot aktuellt syfte, ej uppfyllde vetenskapliga kriterier, ej överensstämde med angivna inklusionskriterier, eller studier som hade uppenbara metodologiska svagheter, sorterades bort under granskningsförloppet. I aktuell litteraturstudie har 15 artiklar granskats. Litteraturstudiens författare exkluderade 2 artiklar på grund av låg kvalité, och 13 artiklar inkluderades för att ingå i litteraturstudien. Något fler kvantitativa än kvalitativa studier inkluderades i litteraturstudien. De kvantitativa studierna upplevdes ofta svara bättre mot syftet. Av de 13 inkluderade artiklarna bedömdes 12 artiklar till grad I kvalité och 1 till grad II kvalité. Steg 6: Sammanställning av resultat från valda studier Resultat av granskade och kvalitetsbedömda studier sammanfördes i ett enhetligt resultat. Studiernas resultat lästes flertalet gånger, analyserades, diskuterades och sammanställdes. Resultat som inte var relevanta för litteraturstudiens syfte redovisas ej. Teman urskiljdes genom att nyckelord och huvudfynd, relevanta för litteraturstudiens syfte, antecknades och sammanställdes från var studie. Fynden bearbetades och jämfördes med varandra för att finna likheter och avvikelser. Mönster upptäcktes och teman uppstod. Resultatet presenteras i tre huvudteman, och varje huvudtema består av minst ett underbegrepp för att nyansera resultat. Diskussion av resultat sker efter Orems teori om egenvård. Steg 7: Formulering av slutsatser utifrån kvalité på insamlad evidens Steg sju av Willman med fleras (2006) tillvägagångssätt för att få fram och kritiskt granska vetenskaplig litteratur ansågs ej vara aktuellt, då litteraturstudien ej är systematisk. 14

15 RESULTAT Granskning av de 13 artiklarna ledde fram till tre huvudteman, som resultatet presenteras enligt; livsstilsfaktorer, psykologiska faktorer och kunskapsfaktorer. Varje huvudtema presenteras även med minst ett undertema, för att ytterligare förtydliga faktorerna. De för litteraturstudien inkluderade artiklarna består både av kvalitativa och kvantitativa ansatser. I aktuellt resultat skiljs de två typerna ej åt. Fynden från både kvantitativa och kvalitativa artiklar presenteras gemensamt, detta då litteraturstudiens författare anser att resultatet på så vis förtydligas och styrks. Livsstilsfaktorer Faktorer med inverkan på intaget av immunosuppressiva läkemedel samt livsstilsförändringar, relaterat till patientens vardagliga liv, rapporteras i flertalet av de 13 granskade studierna. Glömska/ändrade rutiner I en studie genomförd av Gordon m fl (2009) upplevde flertalet av patienterna en eller flera barriärer till medicinering. De vanligaste barriärerna till att ta immunosuppressiv behandling som rapporterades var: svårigheter att minnas att förnya recept, ändringar i ordination, att leva en hektisk livsstil, att glömma att ta med sig mediciner, och att vara hemifrån. Även i en studie av Schmid-Mohler m fl (2009) rapporteras barriären glömska/avbrott i daglig rutin, vara associerat med non-adherence. I Orr med fleras studie från 2007 uttryckte deltagare att medicintag var av största vikt, men samtliga av de fyra fokusgrupperna erkände att tabletter emellanåt missades på grund av glömska. Deltagarna beskrev skuldkänslor, och känslor av förlägenhet när de behövde erkänna till njurteamet att de glömt att ta medicin. I samtliga diskussionsgrupper ansågs det dock acceptabelt att ibland glömma medicin, speciellt då det förelåg ändring i patientens rutin. Deltagarna i Ruppar & Russells studie från 2009 uttryckte att minnas att ta mediciner var en svårighet under de första åren efter transplantation, men att medicineringen med åren blivit lättare, då den blivit en del av det vardagliga livet. Deltagarna i studien ansåg att hålla sig till rutin var en essentiell komponent till god compliance, och menade på att då rutinen bröts, skapades svårigheter. För att medicineringen skulle bli en del av den dagliga rutinen, kombinerade deltagarna medicinintaget med andra dagliga aktiviteter, samt använde sig av påminnelsemetoder, så som att ha medicinerna synliga eller att sätta alarmklocka. Detta resultat styrks även i studie av Gordon m fl (2009) där strategierna bekräftades, och andra strategier, så som användning av dosett och medicinlista, rapporterades. Att ta mediciner på ett visst klockslag, och på ett särskilt vis, uppfattades i Orr med fleras studie (2007) inte som ett större problem i det dagliga livet. Dock upplevde flera att de utan rutiner hade svårt att administrera mediciner. Semester upplevdes som en faktor till att glömma medicinintag. Socialt stöd I studie av Chrisholm-Burns m fl från 2010 presenteras ett signifikant samband mellan socialt stöd och compliance. Studien delade in socialt stöd i fem kategorier, och två av dessa, affektivt stöd och instrumentellt stöd avseende hjälp 15

16 med hushållssysslor, gav signifikant ökad compliance. Resultatet visar även ett signifikant samband mellan socialt stöd och minskad frekvens av att glömma medicinintag. Även i Orr m fl (2007) uppgav deltagarna att ansvar delvis lades på dess partner för att ej glömma medicinintag. Deltagarna upplevde då en trygghet eftersom de tillsammans oftast kom ihåg att medicinerna skulle tas. Resultatet styrks i en studie av Wiederhold m fl (2011) där deltagare poängterar vikten av socialt stöd, och där familjen lyfts fram som fundamental. Patienter som upplevde mindre tillfredsställande socialt stöd hade ökad risk för att vara non-compliant jämfört med de patienter som kände högre tillfredställning av socialt stöd (Rosenberger m fl, 2005). Psykologiska faktorer Flertalet forskare belyser på olika vis hur psykologiska faktorer har inverkan på en njurtransplanterad patients compliance. Depression En omfattande kohortstudie utförd av Jindal m fl (2009) visar ett samband mellan depression och minskad njurfunktion. Patienter som utvecklat en depression efter transplantation visar ett signifikant samband till lägre compliance. Faktorn kunde även ses från motsatt håll, då bristande förmåga att upprätthålla compliance var en riskfaktor till att utveckla depression. Denna faktor kunde först observeras ett halvår efter transplantation. Depression relaterat till non-compliance kan också påverka negativt på den redan försämrade följsamheten. Studien visar även att en patient med tidigare psykiska besvär lättare utvecklar en djupare depression, med sämre compliance som följd. Enligt Rosenberger m fl (2005) rapporteras depression som biverkning från den immunosuppressiva behandlingen, och patienter med låg compliance uttryckte i större utsträckning påverkan från biverkningar. Stress Achille m fl (2006) tar upp stress som en faktor med negativ inverkan på compliance. Icke fullt följsamma patienter upplevde signifikant mer stress generellt i livet, samt mer psykologisk stress relaterat till sjukdomen, än vad de fullt följsamma patienterna upplevde. Dock kunde inget signifikant samband mellan transplantationsrelaterad stress och compliance rapporteras. Autonomi och tro på egen förmåga Gremigni m fl (2007) presenterar resultatet att individer som upplever lägre grad av självständighet, och en högre nivå av inblandning från omgivning i patientens dagliga rutin vid medicinering, är mer troliga att inte ta mediciner precis som ordinerat. Deltagare i Wiederhold med fleras studie från 2011 beskrev att de i det tidiga skedet efter transplantation kände känsla av dåligt självförtroende eftersom de upplevde att ansvaret då förflyttats från vårdpersonal till patienten själv. En studie av Denhaerynck m fl (2007) visar att låg tro på egen förmåga är en signifikant riskfaktor till non-adherence. Även Baines m fl (2002) redogör för att det finns ett korrelerat samband mellan sen akut avstötning och patientens låga tro på egen förmåga. Patienterna i aktuell studie kände sig inte självsäkra med att ta mediciner i vissa sammanhang. Samtliga patienter i studien rapporterade en signifikant lägre tro på egen förmåga att ta mediciner som ordinerat i tre sammanhang; om medicinen gav benskörhet, vid känsla av sjukdom, samt då patienten kände sig ledsen. 16

17 Oro för rejektion, och för att återgå till livet med dialys Nästintill samtliga av de 26 som deltog i studien av Orr m fl (2007) uttryckte en stark rädsla för att den transplanterade njuren skulle svikta eller avstötas. Vidare uttrycktes en fruktan att eventuellt behöva återgå till dialys, somliga så pass mycket att de uttalade att de fördrog att dö. Deltagarna i studien menade på att aktuell faktor bidrog till en ökad följsamhet till medicinering. Även i Wiederhold med fleras studie från 2011 beskriver patienter en rädsla för komplikationer, och avstötning av njuren. Deltagarna menar att de föreställer sig den eventuella situationen att behöva återgå till dialysbehandling, och dess restriktioner i det dagliga livet. Då patienterna har fått uppleva glädje och de positiva förändringarna efter en transplantation, menar Wiederhold m fl att en eventuell återgång till dialys för patienterna skulle upplevas som ännu jobbigare än tidigare. Känslor för donator med familj och/eller vårdpersonal Lojalitet till njurteamet sågs som en viktig motivationskälla till följsamhet i studien av Orr m fl (2007). En stark uppskattning för insatserna vårdpersonalen utförde vid involvering i patienternas vård uttrycktes av deltagarna. Att vara följsam till medicinering ansågs också av Orr med fleras (2007) deltagare som ett viktigt sätt att visa tacksamhet och uppskattning till donatorn och dess familj. Samtidigt uttryckte några personer att på grund av den gåva de fått, en andra chans till liv, och känslorna av skuld, att någon varit tvungen att dö för att de skulle överleva, gjorde det svårt för deltagarna att uttrycka tvivel, oklarheter och klagomål, då de ej ville te sig otacksamma. Även i Wiederhold med fleras studie från 2011 lyfts tacksamhet gentemot donatorn och dess familj upp, då deras beslut i sig gjort transplantationen möjlig. Patientens skuldkänslor till donatorn leder även enligt Achille m fl (2006) till bättre följsamhet. Kunskapsfaktorer I en studie utförd av Gordon & Wolf (2009) undersöktes njurtransplanterades kunskap gällande sitt sjukdomstillstånd. Studiens resultat visar med negativ korrelation att lägre hälsokunnighet leder till högre kreatininvärden i blodet, och innebär således en försämrad njurfunktion över tid. För varje 10 ord, relaterade till njurtransplantation, från studiens ordtest med 66 ord, som patienterna saknade förståelse för, höjdes kreatininnivån i blodet med 0.3 mg/dl. Drygt en fjärdedel av patienterna hade inte kännedom om ordet creatinine och nästintill en fjärdedel kunde inte förklara innerbörden av ordet immunosuppressant. Studien av Wiederhold m fl (2011) visar att deltagarna hade svårigheter med att hantera situationen med ny njure. Patienterna ansåg sig sakna kunskap relevant för situationen, och uttryckte att de förväntade sig stöd från sjukvården. Deltagarna efterlyste främst utbildning rörande hantering av organet, och information angående medicinering. Deltagarna uttryckte att vårdpersonal ofta betonade vikten av ett regelbundet medicinintag, men ansåg sig själva ha svårigheter med att fullkomligt förstå betydelsen av medicineringen. Patienterna menade att tiden posttransplantativt innebar restriktioner och livsstilsförändringar i det vardagliga livet, vilket av patienterna upplevdes som en ny, svår, inlärningsprocess. Konkreta, greppbara och praktiska rekommendationer efterlystes av patienterna inom följande fem områden: det psykoemotionella, det kostrelaterade, det medicinska, det socialrättsliga samt det sjukgymnastiska. De patienter i Schmid-Mohler m fl (2009) studie, med höga intentioner att vara compliant, ansåg i mindre utsträckning, än patienter med lägre intentioner, att inte alla immunosuppressiva läkemedel är nödvändiga för att förhindra avstötning. 17

18 Biverkningar Enligt deltagarna i studien av Orr m fl (2007) kan livet med en transplanterad njure inte ses som likvärdigt till att leva med full hälsa. Hälsoproblem, så som biverkningar av immunosupprimerande läkemedel, diskuterades i samtliga grupper, men ansågs generellt inte vara i jämbörd med ett liv med regelbunden dialys. Deltagarna hade kunskap om läkemedlen och dess biverkningar, och medgav till att de några gånger själva ändrat i medicineringen på grund av biverkningar, dock upplevde deltagarna själva inte att biverkningar hade en signifikant effekt på följsamheten till medicinering. De deltagare som mer nyligen blivit transplanterade upplevde färre biverkningar, och var generellt mer optimistiska kring sin hälsa, än patienterna som blivit transplanterade för längre tid sedan. I studie av Gordon m fl (2009) menade några patienter att biverkningar av medicinerna påverkade intaget av mediciner, då de upplevde obehag som magont och skakiga händer. Enligt Rosenberger m fl (2005) uppgav icke följsamma patienter i större utsträckning påverkan av biverkningar, än vad de följsamma gjorde. DISKUSSION Nedan förs en diskussion kring litteraturstudiens metod och framskridande. Metoddiskussion I ett tidigt skede beslutades huvudsökorden till compliance och kidney transplantation. Senare ansågs detta till viss del begränsa litteraturstudien, då författarna saknade omvårdnadsperspektivet i syfte och artikelsökningar. Sökning med MeSH-termen nursing care (omvårdnad) kombinerat med de två huvudsökorden resulterade dock i ett fåtal träffar, och således hade nursing care ej varit lämpligt att ha som huvudsökord. Ytterligare sökningar utfördes dock med tillägg av omvårdnadssökord, så som nurse s role, coping och support, med något tillfredsställande resultat. Litteraturstudiens författare anser att omvårdnadsperspektivet återfinns i litteraturstudiens resultat, där faktorerna till compliance i sig speglar omvårdnadsbehovet hos patienten. Sökförfarandet genomfördes i två omgångar, då första datainsamlingstillfället ansågs otillräckligt. Litteraturstudiens författare bedömde att insamlad data efter första omgången saknade eftersträvad bredd och kvalité. Inför andra sökomgången modifierades kriterier och sökord, för att önskad data skulle finnas. Efter andra omgången ansågs resultatet tillfredsställande. I det initiala skedet av litteraturstudien fanns kriteriet att studierna skulle vara utförda max ett år efter transplantation. Detta för att avgränsa, då litteraturstudiens författares hypotes var att olika sorters problem, och situationer, skulle föreligga i olika skeden efter transplantation. Vid genomförande av artikelsökningar upptäcktes dock att tidsbegränsningen ledde till ett allt för smalt utbud av artiklar, samt att fokus i flertalet artiklar ej låg på tidsperspektivet. Ingen begränsning gjordes således avseende inkludering av artiklar beroende på vilken tid som gått efter transplantation till att patient deltog i studie. I det initiala skedet av litteraturstudien avsågs även att endast inkludera studier där patienten mottagit en njure från en avliden donator. Litteraturstudiens författare utgick från hypotesen att skillnader i känslor, och tankegång, skulle finnas hos 18

19 patienten, beroende på om patienten mottagit organ från levande eller avliden donator, samt att detta skulle leda till olika inverkan på compliance. Vid pilotsökningen framgick det att begränsningen gjorde sökningarna allt för snäva, samt att de flesta studier ej haft det specifika kriteriet att patienten skulle mottagit organ från antingen levande eller avliden donator, utan att patienterna oftast var blandade. Det initiala kriteriet ansågs därmed irrelevant. I litteraturstudien exkluderades forskningsartiklar med publicering före år 2000, då det enligt Polit & Beck (2008) kan ses som en styrka att belysa aktuell forskning. Vid artikelsökning, och genomgång av inkluderade artiklars referenslistor, föll dock flertalet artiklar, med titlar som föreföll svara mot litteraturstudiens syfte, bort, på grund av publiceringsår. Detta kan ses som en begränsning av litteraturstudiens datamättnad. Författarna upplever dock inte att tidsexklusionen har inverkat negativt på litteraturstudiens resultat. Förutsättningar för compliance har ändrats genom åren, och litteraturstudiens författare valde därför att granska nyare forskning för att på så vis kunna belysa aktuell situation. Demografiska faktorer så som ålder, kön, etnicitet, religion och civilstånd belystes ej i litteraturstudien. Detta på grund av studiens begränsade tidsram, samt den låga påverkbarheten kring dessa faktorer. Inte heller ekonomi som faktor till låg compliance belystes i aktuell litteraturstudie, då litteraturstudiens författare innehar svag kunskap om sjukförsäkringssystem, samt då de stora skillnaderna i systemen leder till låg generaliserbarhet mellan länderna. Viss datamättnad anses uppnådd då flertalet sökningar, i skilda databaser, samt som referenser i inkluderade artiklars referenslistor, genererade återkommande författare och artiklar. Vid datainsamling och granskning använde sig litteraturstudiens författare av metoden forskartriangulering. Denna metod innebär att data samlas in, och granskas, av minst två personer. Detta leder enligt Polit & Beck (2008) till ökad reliabilitet och en minskad risk för att beslut med bias fattas, samt minskad risk för idiosynkratiska tolkningar. Att forskartriangulering använts i litteraturstudien anses vara en styrka. Litteraturstudien utgick från termen compliance, då detta begrepp för författarna var känt. Under datainsamlingsförfarandet framkom för litteraturstudiens författare att termen adherence möjligen vore ett lämpligare begrepp relaterat till litteraturstudiens syfte. Enligt Kyngäs (2000) finns ingen enhetlig definition av begreppen compliance och adherence. Adherence introducerades för att förtydliga, och förmildra, begreppet compliance (Kyngäs, 2000), som antyder en underton av skuld hos patienten då följsamhet inte råder (Bissonnette, 2008). Adherence är ett mildare begrepp, och indikerar ett delat ansvar mellan patient och sjukvård. Adherence antyder att patienten är delaktig, och samtycker med sjukvårdens givna rekommendationer, snarare än att patienten passivt ska lyda instruktioner (Bissonnette, 2008). Inom medicinsk forskning används dock de båda begreppen synonymt, och ingen tydlig skillnad mellan termerna kan fastställas (Bissonnette, 2008, Kyngäs, 2000). Resultatdiskussion Nedan följer diskussion kring aktuell litteraturstudies inkluderade artiklars metod och resultat. 19

20 Diskussion av inkluderade artiklar Nedan diskuteras styrkor och svagheter i artiklarnas datainsamlingsmetod och urval. Datainsamlingsmetod. Flertalet av de 13 artiklarna, presenterade resultat baserat på självrapporterad compliance. Detta kan ha haft inverkan på resultatet. Självrapportering speglar inte alltid sanningen, då människor över lag tenderar att vilja visa sig från sin bästa sida (Polit & Beck, 2008). Därmed kan god compliance vara överrepresenterat i studier där compliance är självrapporterad. Ett antal av de inkluderade studierna har genom olika sätt försökt att undvika självrapporterad bias, eller ogynnsam påverkan. Två studier kombinerade självrapporterad compliance med sjukvårdspersonalens kontroller av läkemedelskoncentration i blodet. Endast då patientens självrapporterade compliance överensstämde med sjukvårdspersonalens kontroller, bedömdes patienten som fullt compliant. Detta medförde ett hårdare kriterium för att definieras som compliant, men resulterade i att falskt rapporterad compliance exkluderades (Rosenberger m fl, 2005, Schmid-Mohler m fl, 2010). I studien av Denhaerynck m fl (2007) användes elektronisk övervakning för att verifiera patientens självrapporterade compliance. För att undvika Hawthorne-effekten exkluderades i studien de 35 första dagarna av elektronisk mätning. Tre av de inkluderade studierna samlade in data via enskilda intervjuer. När intervjuer genomförs i en konfidentiell, trygg miljö har självrapporterad information visat sig vara tillförlitlig (Gordon m fl, 2009). I de studier med deltagare där lång tid gått sedan genomförd transplantation ifrågasätts vikten av resultatet. Ändringar i transplantationsprocedur och läkemedelsbehandling sker fortlöpande. Patientens upplevelser före och efter transplantation kan därför skilja sig gentemot dagens njurtransplanterade patient. Urval och bortfall. Flertalet av litteraturstudiens inkluderade studier innehar ett urval som riskerar att medföra ogynnsam påverkan. På grund av etiska skäl exkluderades patienter som vid tid för studie var vid dålig hälsa. I ett antal studier exkluderades patienter då de var i behov av dialys efter transplantation, låg under en viss glomerulär filtrationsgastighet, eller krävde inneliggande vård på sjukhusavdelning. Då dessa patienter exkluderades, kan det tänkas att patienter som inkluderades var icke representativt följsamma. Två av de 13 inkluderade studierna kan dock bestå av motsatt urval. Detta då, för studierna lämpliga, patienter rekryterades i transplantationsklinikens väntrum. Inkluderade patienter i dessa två studier kan således i större utsträckning än andra patienter krävt uppföljningsvård, vilket kan bero på låg compliance, och därmed även ha påverkat studiens resultat. Ett urval som riskerar ogynnsam påverkan ses även i de studier där forskarna exkluderat mentalt sjuka patienter, patienter som hade låg läskunnighet, samt de patienter som ej hade förmåga att följa studiens riktlinjer. I två av studierna var stor del av patienterna högutbildade, vilket kan ha haft inverkan på patienternas compliance. I studierna över lag kan tänkas att patienter som var villiga att delta i studie, var följsamma i högre grad, än representativt för njurtransplanterade i stort. Av de inkluderade artiklarna, anses fem av de kvantitativa studierna ha för liten urvalsstorlek för att resultatet ska kunna generaliseras. Av litteraturstudiens inkluderade artiklar hade fyra studier stort bortfall i urvalsprocessen. Även detta leder till att resultatets generaliserbarhet ifrågasätts. 20

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure

En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:53 En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure Matilda

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

VI FICK EN ANDRA CHANS

VI FICK EN ANDRA CHANS Hälsa och samhälle VI FICK EN ANDRA CHANS OM PATIENTERS UPPLEVELSE AV LIVSKVALITET OCH HÄLSA EFTER EN NJURTRANSPLANTATION. EN LITTERATURSTUDIE. KRISTINA JONSSON ANNA JÖNSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM6040 Njurmedicinska sjukdomar, dialysbehandling och njurmedicinsk omvårdnad, 22,5 högskolepoäng Nephrology, Dialysis Treatment and Renal Nursing Care, 22.5 higher

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Socialtjänstbiblioteket

Socialtjänstbiblioteket Socialtjänstbiblioteket www.inera.se/socialtjanstbiblioteket 2012-12-05 Eira och Inera EiRA ett landstingssamarbete sedan 2001 med syftet att förhandla fram prisvärda avtal på e-resurser för vårdens personal.

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

DIABETES MELLITUS TYP 2

DIABETES MELLITUS TYP 2 Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 2 EN LITTERATURSTUDIE OM ÄLDRE PERSONERS UPPLEVELSER CHARLOTTE PETERSSON KIM STÅHL Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Malmö högskola

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT MIA TRONDSEN- M S C. L E G S J U K G Y M N A S T N j u r m e d i c i n s k t V å r m ö t e M a l m ö 2 0 1 5 LIVSSTILSFÖRÄNDRING - hjälp

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT Hälsa och samhälle KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT EN LITTERATURBASERAD STUDIE CAROLINE ERIKSSON PERNILLA WIKSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning

Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning Julia Halt och Anna Jonsson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso-

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Lathund till Nursing & Allied Health Source

Lathund till Nursing & Allied Health Source Lathund till Nursing & Allied Health Source Databasen Nursing & Allied Health Source riktar sig såväl till forskare och studenter på högskolor/universitet som till forskare aktiva inom klinisk verksamhet.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Sök artiklar i PubMed: handledning

Sök artiklar i PubMed: handledning Sök artiklar i PubMed: handledning 1) Börja med att utifrån ditt ämne identifiera lämpliga söktermer. Ex. Du vill hitta artiklar om riskfaktorer i relation till rökning och lungcancer. 2) Eftersom PubMed

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer