Profilboenden - en kartläggning och analys av behov

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR AN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Åsa Tavemark asa.tavemark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Profilboenden - en kartläggning och analys av behov Förslag till beslut 1. Äldreomsorgsnämnden tar del av rapporten Profilboende en kartläggning och analys av behov. 2. Äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att inrätta profilboende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. 3. Äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att inrätta profilboende för de mest sjuka äldre med omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser. 4. Äldreomsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för att inrätta ett mobilt demensteam som ska erbjuda ett tidigt stöd till övrig verksamhet som svarar för omsorgen om personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Sammanfattning Inom äldreomsorgen i Huddinge kommun finns för närvarande två profilboenden inom särskilt boende för äldre. Björnkulla 1 är ett profilboende med finsk inriktning och Strandgården innefattar en palliativ enhet för äldre i livets slutskede. En utredning har genomförts i syfte att klarlägga behovet av ytterligare profilboende inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. Utredningen redovisar ett behov av profilboende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Högt prioriterat är också ett profilboende för de mest sjuka äldre med stora omvårdnads- och omsorgsbehov. Utredningen visar också behovet av att inrätta ett demensteam med god kompetens om personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Genom ett mobilt team skulle verksamheten inom äldreomsorgen ha tillgång till ett tidigt stöd när enskilda äldre uppvisar symtom på BPSD. Stödet kan bestå av handledning, metodstöd och råd för att på bästa sätt anpassa insatserna efter individens behov. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

2 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR AN-2013/ (3) Beskrivning av ärendet Inom äldreomsorgen i Huddinge kommun finns för närvarande två profilboenden inom särskilt boende för äldre. Björnkulla 1 är ett profilboende med finsk inriktning och Strandgården innefattar en palliativ enhet för äldre i livets slutskede. I Huddinge kommun finns därtill privata profilboenden; Skutan med inriktning Kultur och Nöje samt Vårbacka Plaza med orientalisk inriktning. För yngre personer med demenssjukdom finns Graninge gruppboende. Det finns även profilboenden i Stockholms stad och i närliggande kommuner på Södertörn. En utredning har genomförts i syfte att klarlägga behovet av ytterligare profilboenden i Huddinge kommun. Utredningen har genomförts genom faktainsamling och intervjuer av enhetschefer, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt enhetschef och boendekoordinator inom biståndskansliet. Utredningen utmynnar i förslag till beslut om att inför 2014 inrätta profilboende i egen regi med följande inriktning: - profilboende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning - profilboende för de mest sjuka äldre med omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser. Utredningen redovisar även behovet av att inrätta ett särskilt demensteam med fördjupad kunskap om BPSD. Teamets uppdrag skulle vara att i ett tidigt skede ge stöd till verksamheter som svarar för omsorgen om personer med BPSD-symtom. Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen har under de senaste åren diskuterat behov av ytterligare profilboenden inom äldreomsorgen i syfte att erbjuda en anpassad verksamhet till äldre med specifika behov. Förvaltningen serpositivt på att inrätta profilboende där verksamheten kan anpassa lokaler, arbetssätt och kompetens efter målgruppens behov. Möjligheten att inrätta ett profilboende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning finns i nybyggd fastighet på Tallgården som färdigställs till sommaren Förvaltningen ser också positivt på att inrätta ett profilboende för de svårast sjuka äldre med omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser på Stortorps äldreboende. Inom verksamheten finns sedan tidigare förstärkt sjuksköterskebemanning inom den palliativa enheten. En enhet för de svårast sjuka äldre skulle med fördel kunna samordnas med befintlig palliativ enhet.

3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DIARIENR AN-2013/ (3) Social- och äldreomsorgsförvaltningen konstaterar att det finns ett behov av att stödja verksamhet som svarar för omsorgen om personer med BPSDsymtom. Under 2011 och 2012 har ett antal lex Sarah-rapporter inkommit med anledning av att enskilda äldre har ett utagerande beteende på grund av BPSD-symtom. Genom att erbjuda ett tidigt stöd till verksamheten i form av handledning och metodstöd med mera kan förebyggande insatser vidtas som förhindrar händelser av mer allvarlig karaktär. Samtliga föreslagna insatser bör kunna ske inom befintlig verksamhet. Inrättande av profilboende och demensteam medför kostnader i form av förstärkt bemanning samt kompetensutveckling med mera. Frågan behöver därför utredas vidare. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Åsa Tavemark Verksamhetschef Bilagor Rapport Profilboende en kartläggning och analys av behov

4 SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 1 (22) Handläggare Kerstin Segerberg Utvecklingsledare Eva Lindqvist Utvecklingsledare eva.lindqvist.2@huddinge.se Profilboenden en kartläggning och analys av behov Bakgrund Inom äldreomsorgen i Huddinge kommun finns för närvarande två profilboenden inom särskilt boende för äldre. Björnkulla 1 är ett profilboende med finsk inriktning och Strandgården innefattar en palliativ enhet för äldre i livets slutskede. En utredning har genomförts i syfte att klarlägga behovet av ytterligare profilboende inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. I rapporten framgår bland annat det uppdrag som arbetsgruppen haft för att genomföra utredningen, en bakgrundsbeskrivning av de äldre och äldreomsorgen idag, en beskrivning av aktuella målgrupper som omfattats av utredningen, vilka styrdokument som påverkar äldreomsorgens insatser, samt en nulägesbeskrivning och behov av profilboende i Huddinge kommun. Rapporten avslutas med utvecklingsledarnas och koordinatorns bedömning av fortsatt arbete inför Uppdrag Uppdraget är att kartlägga behovet av profilboende inom äldreomsorgen i Huddinge kommun. Syftet med kartläggningen är att göra det möjligt för kommunen att erbjuda plats till främst de äldre, men i vissa fall även de yngre, i äldreomsorgens egen regi utifrån personers skiftande behov och önskemål. Uppdraget är uppdelat i två steg: Steg 1: Att utreda aktuellt och framtida behov av profilboenden. Vid möte med styrgrupp och arbetsgrupp den 7 november 2012 beslutades att arbetsgruppen skulle utreda behovet för följande grupper: Personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

5 2 (22) De mest sjuka äldre med behov av omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser Personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Yngre personer med demenssjukdom Personer med egna husdjur Personer med finska som modersmål (Utreds separat, se ärende AN- 2012/830) Steg 2: Att utarbeta underlag till förslag på utformning och placering av profilboende för den/de grupper som kartläggningen redovisat. Det första steget i uppdraget ska vara slutfört i mars 2013 vilket redovisas i detta. Steg 2 inleds när äldreomsorgsnämnden fattat ett inriktningsbeslut om fortsatt arbete. Frågeställningar steg 1: Vilka typer av profilboenden finns i närbelägna kommuner? Finns det behov av profilboenden för de grupper som är i fokus för uppdraget? Vilken/vilka profilboenden bör prioriteras? Organisation Styrgrupp: Åsa Tavemark, verksamhetschef Ann-Christine Hansson, sektionschef, särskilt boende Anna Werner, sektionschef, ordinärt boende Arbetsgrupp: Kerstin Segerberg. utvecklingsledare Eva Lindqvist, utvecklingsledare Susanne Malmsten, boendekoordinator Sakkunniga: Helena Reuterham, enhetschef Susanne Malmsten, boendekoordinator Johanna Sopo, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS)

6 3 (22) Dragica Ben Dahman, enhetschef Ana Maria Estrella, enhetschef Ragnhild Särnblom, enhetschef Kersti Wahlberg, enhetschef Metodval steg 1 Till grund för denna rapport ligger främst intervjuer med sakkunniga i förvaltningen. Enhetscheferna valdes ut med tanke på att deras enheter tillsammans representerar olika typer av boenden. Skriftligt material har inhämtats från Huddinge kommun, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), Äldrecentrum och andra relevanta utredningar och forskningsartiklar. För att hämta kunskap om olika typer av boenden i närliggande kommuner har kommunernas hemsidor genomsökts och kontakt tagits med tjänstemän i respektive kommun. Avgränsningar Endast de grupper som är beskrivna i uppdraget har varit i fokus vid kartläggningen. Kartläggningen av närliggande kommuner begränsas till Stockholms stad och Södertörn för att det ska bli en hanterlig mängd material. Geografisk placering av eventuellt kommande profilboenden kommer uteslutande ingå i nästa del av utredningen, steg 2. Definition av Profilboende Arbetsgruppen har hittat olika definitioner av profilboende och valt att inbegripa två typer av vård- och omsorgsboende i definitionen: Boenden som riktar sig till en särskild målgrupp med särskilda behov utifrån någon form av gemensam sjukdomsdiagnos eller funktionsnedsättning. Denna definition används bland annat i Stockholms stad. Solna kommun använder begreppet Profilboende om boenden som riktar sig till personer med specifika intressen (t ex språk, djur, kultur). I många kommuner används inte ordet profilboende alls trots att de har olika inriktningar på sina boenden. I den här rapporten kommer vi att utreda dessa två boendetyper oavsett om de kallas profilboende eller någonting annat.

7 4 (22) Bakgrund - En lägesbeskrivning av de äldre och äldreomsorg idag Äldre idag lever längre och en stor andel är multisjuka Det är väl känt att man lever längre och att befolkningen över 65 år ökar. Prognoser för Huddinge kommun redovisar en ökning från personer över 65 år idag till personer år 2021 (Huddinge kommun, 2012). Det finns flera teorier om hur den ökade livslängden påverkar antalet år med sjuklighet. Det kan betyda att man håller sig frisk längre upp i åren och därmed förskjuter samma antal år med sjukdom som tidigare generationer haft, till senare i livet. Det kan också betyda att man får en längre period med sjukdom för att allt fler av de äldre kan behandlas och därmed överleva längre (Thorslund & Parker, 2005). I en studie om äldre i Sverige (Marengoni, 2008) redovisas att mellan 50 procent (personer mellan 77 och 84 år) och 60 procent (personer över 85 år) har multisjuklighet, det vill säga två eller flera sjukdomar. För personer med multipla sjukdomar är högt blodtryck, demens och hjärtsjukdom de vanligaste. Kvinnor med låg utbildning riskerar i högre grad att drabbas av multisjuklighet (Marengoni, 2008). Främst är det antalet insjuknade i demenssjukdom som påverkas av ålder. En procent av de äldre mellan år har en demenssjukdom. I åldersspannet år är det ungefär 12 procent som har en demenssjukdom och när det gäller personer över 95 år är det ungefär 48 procent (Fratiglioni & von Strauss, 2006). Behovet av komplexa hälso- och sjukvårdsinsatser för de äldre på boenden har ökat Socialstyrelsens rapport (2012a) visar att antalet personer på äldreboenden minskar till förmån för ordinärt boende. Orsaken till att äldre flyttar till särskilt boende idag är att man har en svår demenssjukdom eller att man har behov av omvårdnadsinsatser som inte kan planeras i förväg. Om den äldre inte har anhöriga som kan hjälpa till betyder det ofta att man flyttar tidigare till särskilt boende jämfört med om man haft anhöriga (Hjalmarsson, 2006). De som bor i särskilt boenden på 2000-talet betecknas ofta som multisjuka (Gurner & Thorslund, 2003) med behov av komplexa hälso- och

8 5 (22) sjukvårdsinsatser. Många har kognitiva problem eller demenssjukdom. Generellt har behoven av hälso-och sjukvårdsinsatser på boendena ökat och insatserna har ofta blivit mer komplexa (Socialstyrelsen 2012b). Nya behandlingsmetoder på sjukhusen, kortare behandlingstider och att avancerad medicinsk vård nu kan ges utanför sjukhuset gör att man på särskilda boenden i Sverige utför fler hälso-och sjukvårdsinsatser. Det har blivit vanligare att man flyttar till särskilt boende med cancer i ett sent skede. Det har också blivit vanligare att man dör på boendet i stället för på sjukhus (Hjalmarsson, 2006). Behovet av ökad geriatrisk kompetens hos personal inom svensk äldreomsorg Socialstyrelsen (2012b) beskriver att Det är viktigt med god tillgång till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom den kommunala hälso- och sjukvården samt högskoleutbildad personal inom äldreomsorgen eftersom det ökar möjligheterna till att utveckla en mer kunskapsbaserad vård och omsorg. Det finns också möjlighet att förebygga akuta sjukhusinläggningar om personer med adekvat kompetens har tätare kontakt med de äldre. Då kan förändringar i hälsan snabbare upptäckas (Äldreboendedelegationen, 2008). Kompetensen i geriatrik (de äldres sjukdomar) och gerontologi (det normala åldrandet) är generellt låg inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner (Socialstyrelsen 2012b). Vidareutbildning på området saknas hos flertalet av de legitimerade yrkesutövarna (Hjalmarsson, 2006) och vad det gäller exempel sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster finns ett behov av ökad kunskap på området, bland annat framhålls bristen på kunskap om demenssjukdomar. (Socialstyrelsen 2012b). I en rapport från Stockholms läns landsting (SLL, 2005) redovisas att kommunal äldreomsorg har behov av ökad psykiatrisk kompetens och ett ökat samarbete med landstinget i form av psykiatriska konsultationer. De aktuella grupperna i korthet Personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) Ungefär nio av tio av de personer som har en demenssjukdom drabbas av BPSD någon gång under sin sjukdomstid (Tariot, 1995). I begreppet BPSD ingår psykiatriska symptom som t ex hallucinationer och vanföreställningar

9 6 (22) eller de symptom som har att göra med personens beteende som skrik eller störd dygnsrytm (Svenskt Demenscentrum, 2012). En form av demens, frontallobsdemens, debuterar ofta före 65 års ålder och ger tidigt personlighetsförändringar. Endast fem procent av de demensdrabbade har frontallobsdemens (SBU, 2006). BPSD kan utlösas av läkemedel, kroppslig sjukdom eller faktorer i miljön (Läkemedelsverket, 2012). Studier visar att vårdmiljöns utformning kan motverka våld. Till exempel har möjligheten till trygg/självständig utevistelse (Zieschang, 2008; Innes, 2011) och om personal har god överblick på avdelningen (Isaksson, 2008) visat sig ha positiv inverkan. Stor inverkan har också personalens bemötande och kompetens (Skovdal, 2003). Det finns också rön som visar att man för att minska risken för BPSD på boendet inte bara bör fokusera på den enskilda medarbetaren utan involvera hela organisationen (Boström, 2011). Det finns specialistutbildning för både sjuksköterskor och undersköterskor i demensvård på Sophiahemmets högskola där man efter examen har titeln Silviasyster (undersköterska) eller Silviasjuksköterska. Ersta diakoni utbildar och certifierar inom validation enligt Feil, vars metod ger äldre, desorienterade personer möjligheter att kommunicera verbalt och ickeverbalt. Det finns ett nationellt register för BPSD som stöds av SKL ( Man hoppas att BPSD-registret ska underlätta för de som arbetar med personer med BPSD att analysera och åtgärda symptom. Målsättningen är att äldreomsorgen i Huddinge ska börja registrera i BPSD-registret, från och med De mest sjuka äldre med behov av omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser Enligt socialstyrelsen definieras de mest sjuka äldre som personer 65 år eller äldre, som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av sjukdom, skada eller åldrande. På grund av sina funktionsnedsättningar har de ofta stora och återkommande behov av omvårdnads- och omsorgsinsatser. Socialstyrelsen definierar omfattande vårdinsatser med att personen uppfyller minst ett av kriterierna: 1) uppfyllt kriterierna för

10 7 (22) multisjuk under året, 2) fler än 19 dagar i slutenvård per år, 3) fler än tre inskrivningar i slutenvård per år, 4) fler än sju besök till specialistläkare i öppen vård per år. Omfattande omsorg definieras med att personen bor permanent i särskilt boende eller antingen har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per vecka i ordinärt boende, beslut om insats enligt LSS eller beslut om korttidsboende (Socialstyrelsen 2012 a). Beroende på hur man snäv man är med avgränsningarna består denna grupp i av 2 till 18 procent av den grupp av befolkningen som är 65 år och äldre (Socialstyrelsen 2012 a). Regeringen har gjort en satsning kring de mest sjuka äldre i samarbete med SKL. Syftet med satsningen är att öka kontinuitet och trygghet för denna grupp äldre och se till att vård och omsorg utgår från de mest sjuka äldres behov. Inom Ledningskraft, ett nätverk mellan kommuner och landsting, finns ett samarbete för att skapa förutsättningar för detta. Bland annat arbetar man för att äldre ska kunna undvika onödiga sjukhusvistelser. (SKL, 2013). Även om man kan definiera insatser som görs enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen) som omvårdnad och de insatser som görs enligt SOL (socialtjänstlagen) som omsorg väljer vi här att använda begreppen tillsammans, eftersom insatserna ibland överlappar varandra och kan vara svåra att särskilja. Yngre personer med demenssjukdom Mindre än en procent av befolkningen drabbas av demenssjukdom före 65 års ålder (Fratiglioni & von Strauss, 2006). Exempel på demenssjukdomar för personer under 65 år är Alzheimer, vaskulär demens och frontallobsdemens. Även andra sjukdomar kan orsaka demenssjukdom som till exempel Huntington, Parkinson, MS och Downs syndrom. Det finns också alkoholrelaterad demenssjukdom (Harvey, 2003). Ofta har dessa personer rätt till personlig assistans i hemmet enligt LSS.

11 8 (22) Många yngre personer med demens känner inte att de passar in i den ordinarie verksamheten för äldre (Skovdal, 2007; Beattie 2004). Man poängterar också att barn till unga demenssjuka ofta är unga vilket gör att de kan behöva mer stöd än vuxna anhöriga (Skovdal, 2007). Personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Risken för psykisk ohälsa och sjukdom ökar vid stigande ålder. Man uppskattar till exempel att procent av befolkningen har depression, att jämföra med hela befolkningens 4-10 procent (Socialstyrelsen, 2012d). Ångest förekommer hos 5-10 procent av de äldre och psykossjukdomar hos äldre förekommer hos 3-4 procent. Äldre personer med psykisk sjukdom får över lag sämre vård och omsorg än yngre, de får till exempel inte stöd hos specialistpsykiatri i samma grad. Man beskriver att det finns en underdiagnostik och både en under- och överbehandling vid psykisk sjukdom hos äldre (Allard, 2009). Vid 65 år övergår ofta ansvaret för personer med psykisk sjukdom från socialpsykiatrin till äldreomsorgen, vilket får till följd att de förlorar sitt tidigare stöd, som till exempel boendestöd, och istället får hemtjänst från äldreomsorgen. Det har i vissa fall lett till en sämre omsorg för personen, eftersom hemtjänsten har en annan struktur på stödet och dess personal ofta saknar kompetens inom psykiatri (Stockholms stad 2008). Personer med egna husdjur I en litteraturöversikt (Håkansson 2008) påvisas sällskapsdjurens positiva effekt på människors hälsa; de reducerar stress, de möjliggör en icke-verbal relation och ökar personens fysiska aktivitet. I socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) beskrivs att sällskapsdjur i boendemiljön kan bidra till minskad oro och ökad social samvaro med andra inom boendet. Styrdokument som påverkar äldreomsorgens insatser Separata beviljanden om hemtjänstinsatser i särskilt boende införs Socialstyrelsen (2012c) beskriver att det i socialtjänstlagen (8 kap. 2 SoL) framgår att bostaden i särskilt boende är skild från den service och omvårdnad (hemtjänst) som den äldre får i bostaden. Socialstyrelsen påtalar att det framgår tydligare att man får ett beslut om bostaden och ett beslut om

12 9 (22) hemtjänstinsatserna i detta boende när två separata beslut fattas om ett permanent särskilt boende. De beskriver att det sällan finns skäl att tidsbegränsa beslutet om bostaden medan hemtjänstinsatserna kan variera under den tid den äldre bor i den särskilda boendeformen. Socialstyrelsen (2012e) har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur dessa beslut ska fattas. Socialstyrelsens mål är att detta ska ha införts Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flytt upphör Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flytt har blivit mindre tillämpligt på grund av ett antal förändringar (KSL, 2012). Det gäller till exempel ändrade förutsättningar att välja boende i samband med LOV. Det gäller vidare att inte vissa typer av boendeformer och inte heller privata utförare ingår i överenskommelsen och, slutligen, att det har blivit ett större fokus på att man som enskild mantalsskriver sig där man bor. Dessa förändringar har fört med sig att KSL har rekommenderat de ingående kommunerna att upphöra med denna överenskommelse den sista december Den nya lagen om samboende med make eller sambo i särskilt boende I Socialtjänstlagen fastslås att det ska kunna ingå som skälig levnadsnivå att sammanbo med make eller sambo på särskilt boende ifall man bott tillsammans tidigare, även om den ena i paret inte har behov av att bo på särskilt boende. Lag (2012:597) Kvarboendeprincipen Kvarboendeprincipen gäller även då personen beviljats särskilt boende. Man ska inte behöva flytta ytterligare en gång även om omsorgsbehovet förändras. (Svenska kommunförbundet, 1992). En prognos av antalet kommuninvånare över 65 år i Huddinge kommun Enligt Befolkningsprognosen kommer befolkningen över 65 år i Huddinge att öka de närmaste fyra åren med knappt nio procent, från till invånare (se tabellen nästa sida). Av kommunens invånare mellan 65 och 79 år bor idag (2012) cirka 23 procent i de östra kommundelarna (Skogås och Trångsund) och resterande 76 procent i de västra delarna. Den fördelningen kommer att vara i stort sett densamma även år Andelen

13 10 (22) invånare över 80 år i Skogås/Trångsund är för närvarande ca 20 procent och den kommer att öka något till Mellan 2011 och 2016 beräknas en ökning av personer över 80 år öka med nära 9 procent i hela Huddinge och särskilt stora förändringar procentuellt sett väntas i Skogås (+ 25,5 procent), Flemingsberg (+70 procent) och Vårby (+33 procent). Prognos: Antal äldre i respektive kommundel under åren Kommundel Åldersgrupp Skillnad % 2016 % Flemingsberg ,3% 10,7 12,3 80-w % 8,5 13,5 Segeltorp % 13,5 13,6 80-w % 11,1 12,2 Sjödalen ,2% 26,2 24,3 Fullersta 80-w ,8% 33,3 27,9 Stuvsta ,2% 16,1 15,8 Snättringe 80-w ,1% 18,6 15,4 Vårby ,9% 9,8 10,4 80-w ,8% 8,3 10,3 Skogås ,1% 13,6 13,8 80-w ,5% 8,8 10,3 Trångsund ,3% 10,1 9, 7 80-w ,6% 11,3 10,6 Västra ,2% 76,3 76,4 Huddinge 80-w ,7% 79,9 79,1 Östra ,6% 23,6 23,6 Huddinge 80-w ,5% 20,1 20,8 Huddinge totalt ,04% Ovan: 80-w ,7% Kommundelens 65-w ,74% andel av hela åldersgruppen Källa: Rapport befolkningsprognos , Huddinge kommun Profilboenden i Huddinge och närliggande kommuner I äldreomsorgens egen regi finns två enheter som kan definieras som profilboenden: Det finns en palliativ enhet på Stortorps äldrecentrum och Björnkulla 1 är ett profilboende som har tre avdelningar med finsk inriktning. Finsk boendeprofil utreds i separat rapport (AN-2012/830). Privata profilboenden i Huddinge kommun är Skutan, som har en inriktning på Kultur & Nöje och där man kan ta med sig sitt husdjur, och Vårbacka Plaza, som har en orientalisk inriktning och där man talar svenska, turkiska och arabiska. För yngre personer med demenssjukdom finns Graninge gruppboende.

14 11 (22) I närliggande kommuner har Nynäshamn, Salem, Tyresö och Södertälje främst möjliggjort för de boende att ta med egna husdjur. I Södertälje finns också ett boende för personer psykisk sjukdom. I Stockholms stad finns ett antal boendeenheter för personer med psykisk funktionsnedsättning, neurologisk sjukdom och för personer med stora vårdoch omsorgsbehov. Det finns också diagnosspecifika enheter för personer med t ex Huntington eller Parkinson och demenssjukdomar som frontallobsdemens, Korsakov och Levy Body. Enheter kan också rikta sig till personer med arabisk, judisk eller kristen förankring eller inrikta sig på olika intressen som t ex musik. Kartläggning av nuläget och analys av behov av profilboende i Huddinge kommun för valda grupper Under varje rubrik i följande kartläggning presenteras hur det fungerar för personerna i den valda gruppen vid de särskilda boendena i Huddinge kommuns egen regi. Uppgifterna är inhämtade via tillfrågade enhetschefer. Därefter beskrivs hur den nuvarande efterfrågan av platser i kommunen ser ut enligt biståndskansliet. Under respektive rubrik sammanfattas också hur de sakkunniga i kommunen ser på behovet av ett profilboende för gruppen. Personer med Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) När en boende på någon av Huddinge kommuns enheter drabbas av BPSD, skapar det oro och rädsla i hela boendegruppen, vilket till exempel kan leda till att de andra boenden inte vågar gå ut från sina rum. Det händer att man måste använda stora delar av befintliga resurser till personen med BPSD vilket även det drabbar de medboende. Enstaka fall har resulterat i fysiska skador och förstörd egendom, och några av dessa fall har föranlett lex Sarah anmälningar. Det är relativt vanligt att personer som just kommit till ett boende blir orolig och utåtagerande på grund av den nya situationen. Dessa symptom blir ofta bättre då personen känner sig mer bekant med sin nya situation. Då en boende drabbas av BPSD brukar sjuksköterskan göra en kartläggning av orsaken till symptomen. En del enheter har handledning där man diskuterar hur man kan lösa dessa problem som uppstått och en del grupper

15 12 (22) skriver en plan för bemötande så att all personal ska kunna agera på det sätt man märkt lugnar personen. Läkarna har också möjlighet att skicka remiss till landstingets BPSD-team för konsultation och stöd för enskilda personer, vilket det finns goda erfarenheter av på enheterna. Enheten har också kunnat sätta in extra personal, bland annat tack vare att biståndskansliet har beviljat utökade insatser. Samverkan med läkare har utvecklats på ett positivt sätt. Verksamheterna hoppas på ett ännu bättre samarbete med läkare eftersom en remiss från dem är en förutsättning för att man till exempel ska kunna kontakta BPSD-teamet. I äldreomsorgen arbetar tre Silviasystrar och en blivande Silviasjuksköterska. Det finns också personal som arbetar med validation enligt Feil. Flera inom personalgrupperna har redan gått den internetbaserade och kostnadsfria kursen Demens ABC från Demenscentrum, vilken anses som bra men kanske väl basal. Nestor kommer också anordna utbildning under 2013, både vad det gäller BPSD-registret och hur man kan bemöta och stötta personer med BPSD. I kommunen har verksamheten också genomfört en utbildningsinsats gällande Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) som behöver följas upp och utvecklas. En del enheter använder handledning som lärotillfällen. En enhet försöker anordna handledning av specialister inom BPSD. Enhetschefer föreslår att man skulle kunna konsultera varandra på ett mer självklart och strukturerat sätt mellan boendena än vad som sker idag. Enhetschefer anser också att det är viktigt att sjuksköterskorna har en genomarbetad plan för sin kompetensutveckling, där kunskap om demens och BPSD bör ingå. Enhetschefer ser att MAS:arna har en viktig roll för framtagningen av en sådan plan. Enhetscheferna upplever en brist på kompetens och resurser när en boende drabbas av BPSD, trots de insatser som vidtas. För att minska risken för att BPSD hos de boende får svåra konsekvenser anser alla sakkunniga att det är väldigt viktigt att höja kompetensen om demenssjukdom och BPSD vid enheterna över lag. De ser också ett behov av att, då man provat alla tillgängliga medel och situationen blir ohållbar, ha möjligheten att föreslå den boende att flytta till en enhet som har högre bemanning, högre kompetens på BPSD och vars lokaler lämpar sig för personer med den typen av symptom. Särskilt nämns personer med frontallobsdemens som en grupp som det ofta är svårt att ge rätt stöd på enheten.

16 13 (22) Under det senaste året (2012) har man enligt biståndskansliet fått förfrågan om speciellt stöd för personer med BPSD från enheter där man har personer med BPSD. Biståndskansliet har då under en begränsad period beviljat ytterligare insatser för att enheten ska kunna förstärka i personalgruppen. Biståndskansliets erfarenhet visar att dessa perioder oftast varit övergående. Denna typ av extra stöd kommer bli mer självklart inom en snar framtid eftersom även personer som bor i särskilt boende kommer att ge separata beviljanden för hemtjänstinsatser. De mest sjuka äldre med behov av omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser De mest sjuka äldre kan behöva få dropp, transfusioner, injektioner och avancerad smärtlindring spritt över dygnet och vid dessa insatser krävs det att man har en sjuksköterska på plats. De flesta enheter har endast tillgång till joursjuksköterska kväll och natt och har därför begränsad möjlighet att ge dessa omfattande omvårdnadsinsatser dygnet runt. Ibland kan man under en kort tid ge en del av dessa insatser och ibland är det nödvändigt med en period på sjukhus för medicinsk omvårdnad så att personen sedan kan komma hem till enheten i ett mer stabilt skick. Intentionen på alla enheter är att de boende ska kunna få hjälp även med omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser i sitt ordinarie boende och få dö hemma, vilket de allra flesta gör. På enheterna finns utarbetade rutiner kring livets slutskede. På servicehus kan man ha svårt att klara sin bemanning i de fall då den medicinska omvårdnaden i och för sig inte är komplicerad men tar lång tid (till exempel vid omfattande omläggningar, sondmatning eller slemsugning). Det förklaras med att man har en låg ersättning för HSL-insatser även om de är tidskrävande. För de personer som har drabbats av sjukdomar som ofta har ett snabbt förlopp, till exempel cancer, KOL och svår hjärtsvikt finns den palliativa enheten på Stortorp. Dessa personer kommer oftast hemifrån, ibland via sjukhus eller korttidsavdelning. Den palliativa enheten har sjuksköterskor dygnet runt och där finns en stor kunskap kring svår smärtproblematik och sårvård med mera.

17 14 (22) Samtliga tillfrågade enhetschefer anser att det finns ett stort behov av ett boende för de personer som kräver omfattande omvårdnads- och omsorgsinsatser dygnet runt och där sjuksköterska finns hela dygnet. Det skulle bland annat innebära att färre behövde åka in till sjukhus upprepade gånger. Enligt biståndskansliet är det endast ett fåtal beslut man nu fattar som gäller så kallat sjukhem och då är oftast personen i behov av sjuksköterska dygnet runt. På biståndskansliet ser man till viss grad ett behov av ett boende för de mest sjuka äldre. Personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning får ofta plats på servicehus då de fyller 65 år efter att de tidigare bott på ett boende eller i hemmet med stöd av kommunens socialpsykiatri. Det finns flera anledningar till att dessa personer inte får samma typ av stöd på ett servicehus som de haft tidigare. Det är till exempel inte ovanligt att personalen på servicehuset saknar utbildning inom psykiatri. Det ger en frustration hos personalen att man inte kan hjälpa personerna på bästa sätt för att man saknar resurser och kunskap. Boendets fysiska utformning och personalens arbetssätt är inte heller i linje med de behov som personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning har. På ett servicehus bygger stödet på att personalen utför korta insatser hos den boende och därefter går därifrån. Detta har visat sig olämpligt för personer med till exempel stark ångest som har svårt att vara ensam. Det kan resultera i en svår situation för personen själv och även hans/hennes grannar. Enhetschefer har också noterat att de medboende många gånger har svårt att tolerera personer med psykisk sjukdom. Många av personerna med psykisk sjukdom företräds av god man eller förvaltare. En del personer i gruppen har inga andra sjukdomar och kan komma att vistas i ett boende i många år. Andra personer i gruppen kan ha sjukdomar som kräver omfattande medicinsk omvårdnad. Biståndskansliet känner ganska väl till gruppens storlek eftersom den i stor utsträckning har kontakt med kommunen sedan tidigare. För tillfället finns det

18 15 (22) drygt åtta personer som är placerade på boende utanför Huddinge kommun. Av dessa finns det ett antal personer som önskar/har önskat boende inom Huddinge kommun. Inom de närmaste tre åren tillkommer ytterligare sju personer från socialpsykiatrin som kommer vara i behov av ett boende med denna profil. Det har även kommit signaler från andra kommuner att de har intresse att köpa platser med den här inriktningen. Samtliga enhetschefer och biståndskansliet ser ett stort behov av att inrätta ett boende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Enhetschefer anser att det inte är acceptabelt att trots att det är en relativt stor och känd grupp har dessa personers behov av vård och omsorg inte tillgodosetts i tillräcklig omfattning i nuvarande äldreomsorg. Många personer med psykisk sjukdom har också varit tvungna att acceptera ett boende långt bort från Huddinge. Yngre personer med demenssjukdom Yngre personer med demenssjukdom är ofta långt gångna i sin sjukdom då de flyttar in på ett boende. Detta är troligen kopplat till att yngre personer med demens får insatser enligt LSS och har rätt till personlig assistent. Den personliga assisten får den enskilde behålla även då de fyllt 65 år. Behovet av platser för yngre personer med demenssjukdom finns inte i någon större omfattning enligt biståndskansliet. De ser därför inget behov av den typ av boende med tanke på hur situationen ser ut nu. Personer med egna husdjur Slutsatsen från en kartläggning presenterad i verksamhetsberättelsen 2011 var att när önskemål att få behålla sitt husdjur uttrycks, skulle kunden erbjudas lämpligt boende. På en del servicehus finns det möjlighet att ta med sig sina djur. Man kan för närvarande dock inte beviljas bistånd för hjälp att rasta hund men ibland har personalen gjort det. På ett antal enheter har man sett det som mer bekymmersamt med husdjur, till exempel på grund av trångboddhet, smittspridning och allergier. Det är relativt vanligt med pälsallergi hos personal, men inte alls lika vanligt hos de boende. Man har i vissa fall valt att ha utvalda hundar som hälsar på regelbundet och även anhörigas hundar är välkomna.

19 16 (22) De flesta enhetschefer anser att enheter som accepterar djur bör ha den inriktningen/profilen från början. Då kan personal utan allergier och hundrädsla och som har handlag med djur söka sig dit. Man bör ändå ha i åtanke att det i framtiden kan bli mer fokus på att eliminera smittspridning och att det då kan vara svårt att ha enheter med djur. Enligt biståndskansliet finns det en efterfrågan, om än låg, på att få ta med sitt husdjur till sitt boende. Detta överensstämmer med en kartläggning utförd 2011 inför att möjliggöra för personer som skulle flytta in till särskilt boende att få behålla sitt husdjur (verksamhetsberättelse, 2011). De flesta äldre som vill ha med sitt husdjur erbjuds för närvarande plats i privata boenden. Biståndskansliet tycker att den relativt lilla efterfrågan borde gå att lösa inom kommuns egna enheter. Övriga tankar kring profilboende Enhetscheferna nämner andra typer av boenden och verksamheter som skulle kunna vara värda att utreda, men som inte är i fokus för denna rapport. Det gäller korttidsboende för personer med demenssjukdom och boende för HBTpersoner. De intervjuade enhetscheferna föreslår att även hemtjänsten borde profilera sig utifrån de äldres behov, till exempel inom demens eller psykiatri. När det gäller profilboenden som inriktar sig på olika intressen, ser enhetscheferna att denna typ av boenden inte ska prioriteras inom kommunens verksamhet. De beskriver att verksamheten arbetar för att skapa en bra vardag och fritid för de boende utan att för den skull profilera sig utifrån ett visst intresse. De kan även se en risk i att intresse-profileringen stöter bort annars intresserade äldre.

20 17 (22) Enligt äldreomsorgens verksamhetsplan 2013 är marknadsföring av den kommunala verksamheten ett prioriterat utvecklingsområde. Av den anledningen togs ämnet marknadsföring upp vid diskussionerna med enhetscheferna även om det inte direkt ingick i uppdraget för denna rapport. Det framkom olika tankar och idéer hur man kunde göra kommunens boenden mer tilltalande för äldre och deras anhöriga. Det föreslogs till exempel en ökad möjlighet att använda privata datorer och ett ökat utbud av TV-kanaler. Andra förslag var bland annat att kompetensmässan skulle vara öppen för alla och att man skulle kunna bjuda in allmänheten till öppet hus till enheten för någon enkel men trevlig aktivitet. Vikten av att texten på hemsidan är tilltalande och gör enheten rättvisa poängterades också. Sammanfattning Det framkommer tydligt i den här utredningen att både biståndskansli och enhetschefer ser ett stort behov av ett boende för personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning. Det finns ett behov av ett sådant profilboende då dessa personer inte får tillräckligt stöd inom befintliga enheter på grund av att strukturen på boendena inte är anpassade för målgruppen och för att kompetens inom psykiatri saknas. Dessa personer riskerar att bli placerade långt från hemorten. Den samlade åsikten bland de sakkunniga inom förvaltningen är att kommunen bör skapa ett profilboende för personer med psykisk sjukdom inom egen regi. Högt prioriterat är också ett boende för mest sjuka äldre med stora omvårdnads- och omsorgsbehov. Det skulle innebära att fler äldre skulle kunna undvika att åka in till sjukhus vid vissa tillstånd. Socialstyrelsen har betonat att just komplexa sjukvårdsinsatser har ökat på boendena och det är viktigt att kunna utföra dessa inom kommunens egen försorg. Att undvika onödiga sjukhusinläggningar är viktigt främst för den äldre och är ett prioriterat mål för kommuner och landsting. Enhetschefer ser också ett behov av ett boende för personer med svår BPSD då enhetens egna resurser inte är tillräckliga. Arbetsgruppen anser att det i nuläget är svårt att avgöra om det behövs ett boende med inriktning på BPSD eftersom BPSD är ett fluktuerande tillstånd och drabbar många av personerna med demenssjukdom någon gång under sjukdomstiden. Symptomen påverkas

21 18 (22) också av enheternas kompetens, resurser, arbetsmetoder, organisation och miljöns utformning. Den registrering i BPSD registret som påbörjas 2013 kan ge värdefull information om hur stort behovet är, hur konstanta symptomen är och hur det fungerar att åtgärda dessa symptom med befintliga resurser inom boendet. Det är av stor vikt att undvika flytt med tanke på kontinuitet för den äldre, vilket också ligger i linje med kvarboendeprincipen. Man bör också betänka att det finns en risk för att personer som flyttat till ett boende för personer med BPSD, som tack vare rätt stöd eller bara för att tiden gått fått minskade symptom, riskerar att fylla upp platser för de personer som senare skulle behöva dem. Det är därför lämpligt att ta med alternativet korttidsboende för personer med demenssjukdom, vid ett eventuellt övervägande om att vidare utreda behovet av ett boende för personer med BPSD. Det finns ett mer konstant behov av extra stöd vid vissa diagnoser som till exempel frontallobsdemens. Det är dock en liten grupp och sjukdomen debuterar ofta tidigt, varför det kan vara svårt att finna underlag för ett sådant boende inom äldreomsorgen. Oavsett vad som framkommer i en eventuell fortsatt kartläggning av behovet av ett boende för personer med BPSD finns det ett stort värde i att sprida den kunskap som en del medarbetare har om BPSD. Arbetsgruppen anser att den kunskap som Silviasystrar/sjuksköterskor och andra har bör tas om hand på ett strukturerat sätt med rutiner för till exempel handledning och konsultation i svåra situationer. Enheterna får då möjlighet att hämta stöd utan läkarremiss och man bör därigenom kunna få stöd i ett tidigare skede, vilket i vissa fall skulle kunna förhindra svåra följder av beteendet. Det kan finnas behov av att ta med sig sina husdjur till boendet. I jämförelse med hur behovet ser ut för de andra grupperna anser arbetsgruppen det inte som trängande att inrätta ett specifikt profilboende för den gruppen. Det verkar finnas förutsättningar att skapa individuella lösningar de gånger som det efterfrågas. Med tanke på biståndskansliets erfarenheter ser arbetsgruppen i dagsläget inget behov av profilboende för personer med demenssjukdom under 65 år.

22 19 (22) Förslag på fortsatt arbete Inför 2014 föreslås att äldreomsorgen planerar för följande profilboenden i egen verksamhet: Profilboende för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Profilboende för de mest sjuka äldre med omfattande omvårdnadsoch omsorgsinsatser Vidare föreslås att en stödfunktion, till exempel ett demens-team, inrättas. Detta team bör ha god kompetens när det gäller BPSD och ha möjlighet att ge enheterna stöd i ett tidigt skede, till exempel genom att erbjuda handledning. Vilka professioner som ska ingå i ett sådant team bör utredas vidare Kerstin Segerberg, utvecklingsledare Susanne Malmsten, koordinator Eva Lindqvist, utvecklingsledare

23 20 (22) Referenser Allard, P., Gustafson, L., Karlsson, I., Sparring Björksten, K. (2009). Äldrepsykiatrin i Sverige måste utvecklas inte avvecklas. Ny inventering visar dystra resultat. Läkartidningen, 106, Beattie. AM., Daker-White, G., Gilliard, J., Means, R. (2004). How can they tell? A qualitative study of the views of younger people about their dementia and dementia care services Health and Social Care in the Community, 12, Boström, A-M., Squires, JE., Mitchell, A., Sales AE., Estabrooks, CA. (2011). Workplace aggression experienced by frontline staff in dementia care. Journal of clinical nursing, 21, Fratiglioni, L.,von Strauss, E. Multisjuklighet och demens. Vad kan förebyggas? Statens folkhälsoinstitut Gurner, U. &Thorslund, M. (2003). Dirigent saknas. Natur och Kultur. Stockholm Harvey, R.J., Skelton-Robinson, M., Rossor, M.N. (2003). The prevalence and causes of dementia in people under the age of 65 years. J Neurol Neurosurg Psychiatry, 74: Hjalmarsson, I. (2006). ENLIGT VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET? Erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården inom särskilt boende i Stockholms stad Huddinge kommun. Verksamhetsberättelse Äldreomsorgsnämnden Huddinge kommun. (2012). Rapport befolkningsprognos Håkanson, M., Palmgren Karlsson, C., Sallander, M., Henriksson, G. (2008). Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa. SLU, Agroväst. Innes, A., Fiona Kelly, F., Dincarslan O. (2011). Care home design for people with dementia: What do people with dementia and their family carers value? Aging and Mental health, 15, Isaksson,U., Åström, S., Sandman PO., Karlsson, S. (2008). Factors associated with the prevalence of violent behaviour among residents living in nursing homes. Journal of clinical nursing, 18, KSL. (2012). PROMEMORIA, KSL. Dnr: 2003/0042. Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun

24 21 (22) Läkemedelsverket, hämtad : lakemedel/sjukdom-och-behandling/behandlingsrekommendationer--- listan/behandling-och-bemotande-vid-beteendemassiga-och-psykiska-symtom-viddemenssjukdom--bpsd-/ Marengoni, A., Winblad, B., Karp, B., Fratiglioni, L. (2008). Prevalence of chronic diseases and multimorbidity among the elderly population in Sweden. American journal of public health, 98, SBU. (2006). Sammanfattning av SBU.s rapport om: Demenssjukdomar, en systematisk litteraturöversikt. Rapport nr 172. SKL. (2013). Hämtad : aldre/overenskommelsenaldre-2013 Skovdahl, K., Kihlgren, AL., Kihlgren, M. (2003). Different attitudes when handling aggressive behaviour in dementia--narratives from two caregiver groups. Aging & Mental Health, 7: Skovdahl, K., Palo-Bengtsson, L., Anttila, S., Höjgård, U., Fredriksson, M., Jonsson, A-K., Glad, J. (2007). Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer. En kunskapssammanställning. Socialstyrelsen. SLL. (2005). Fokusrapport. Äldrepsykiatri i SLL utom demenssjukdomar Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. (2012a). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2012 Socialstyrelsen. (2012b). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi, förslag till utformning och genomförande av satsning Socialstyrelsen. (2012c). Att ta fram ett vård- och omsorgsprogram för de mest sjuka äldre stöd för vård- och omsorgsgivare, kommuner, landsting och regioner. Socialstyrelsen.(2012d). Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Socialstyrelsen.(2012e). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; SOSFS 2012:12 (S)

25 22 (22) Stockholms Stads utrednings- och Statistikkontor. (2008). Äldres psykiska funktionshinder en kartläggning Svenska kommunförbundet.(1992). Vägledning för Ädelreformens genomförande Svenskt demenscentrum. Hämtad : Tariot PN, Mack JL, Patterson MB, et al. (1995).The behavior rating scale for dementia of the consortium to establish a registry for Alzheimer s disease. Am J Psychiatry, 152, Thorslund, M., Parker, M. (2005). Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa. Läkartidningen, 102, Zieschang, T., Dutzi, I., Müller, E., Hestermann, U., Specht-Leible, N., Grünendahl, K., Braun, A., Hüger, D., Oster, P (.2008). A special care unit for acutely ill patients with dementia and challenging behaviour as a model of geriatric care. Z Gerontol Geriatr, 41, Äldreboendedelegationen, (2008). Bo bra hela livet. SOU 2008:113