Vad påverkar compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur och hur kan den förbättras?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad påverkar compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur och hur kan den förbättras?"

Transkript

1 Vad påverkar compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur och hur kan den förbättras? - En litteraturöversikt Erik Frilund Lisa Widegren Handledare: Mikael Sonesson, avd. f ortodonti Examensarbete (15 hp) Malmö högskola Tandläkarprogrammet Odontologiska fakulteten 02, Malmö 1

2 Abstract Objectives: The aim of the present study was to investigate why some patients have better compliance when in orthodontic treatment than others and which factors that can improve compliance. This would enable the development of a future model which could help dentists to detect non-compliers before the start of treatment, and thereby provide a more effective treatment. Specific predictors for compliance and their relative effect on compliance were also investigated. Method: Articles were collected by a search in PubMed and Cochrane, through the use of multiple MeSH-terms. The resulting articles were then read trough and relevant articles were extracted with the help of exclusion- and inclusion criteria. Results: Surveillance of the patients use of their appliances with the help of a timermodule increases compliance over time. Lower patient age and the patients relationship to their parents in concordance with the parents engagement in treatment affects compliance positively, as did shorter treatment time. Conclusion: Our findings indicate that there are insufficient research results to predict compliance in a reliable way. Instead, the dentist should focus on creating a high compliance by starting treatment as early as possible; to get the patients parents invested in the treatment of their child, and inform the patient that his or her appliance usage is being monitored through built-in timers. Sammanfattning Mål: Målet med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling än andra och vad som kan förbättra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptäcka non-compliers innan behandlingsstart och därigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa påverkan på compliance undersöktes också. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjälp av MeSH-termer. Dessa lästes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters användning av sin apparatur med hjälp av timermodul ökar compliance över tiden. Lägre ålder på patienten samt dennes relation till sina föräldrar och deras engagemang i behandlingen påverkade compliance positivt, liksom kortare behandlingstid. Slutsats: Det går med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsäga compliance på ett pålitligt sätt. Istället bör vårdgivaren fokusera på att skapa en god compliance genom att inleda behandlingen så tidigt så möjligt, att få patientens föräldrar att intressera sig för behandlingen och hjälpa barnet med den, samt att informera patienten att man övervakar användningstiden med hjälp utav inbyggda timers. 2

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Bakgrund... 4 Material och metod... 5 Resultat... 8 Analys av patientcompliance med hjälp av endast frågeformulär EOD med timermodul Ålder, föräldrar och compliance Behandlingstid och compliance Skolprestation och compliance Psykologiska tester och modeller Personlig karaktäristik och psykologiska faktorer och compliance Socioeknomisk status, kön och compliance Diskussion Objektiva mätmetoder och compliance Ålder föräldrar och compliance Behandlingstid och compliance Skolprestation och compliance Psykologiska tester och compliance Socioekonomisk status, kön och compliance Konklusion Referenser

4 Introduktion Att få patienter att följa givna råd är ofta en utmaning för behandlaren. Om patienten inte samarbetar med givna instruktioner kan det resultera i att behandlingar tar längre tid, blir svårare att genomföra och kostar patienten och samhället mer tid och pengar att slutföra. Ortodontisk behandling som ofta pågår under en längre tid innebär ofta höga krav på en god patientcompliance (1). Om tandläkaren kan utröna prediktorn för god compliance redan innan behandlingen påbörjas, skulle det kunna generera en för patienten mer fördelaktig behandlingsstrategi. Detta skulle i sin tur kunna öka chansen för lyckad behandling. Bakgrund Compliance betyder rakt översatt att agera tillmötesgående eller i överenstämmelse med en persons direktiv (2). Begreppet har under åren utvecklats i flera olika steg, i takt med att synen på hälsa har förändrats. Från 1930 och fram till 1974, en period kallad den terapeutiska perioden, var det behandlaren som levererade hälsa till individen. Betydelsen av faktorer som patientens egen livsstil och hygien spelade en mindre roll. Patienten skulle kooperera med behandlarens råd, då denne var experten på sjukdomar. Från 1974 och framåt ändrades gradvis synen på hälsa och ohälsa och gick in i ett nytt skede, kallat the new public health. Under den här perioden definierade bland annat Lalonde (1974) och McKeown (1979) vikten av individuellt anpassad sjukvård. Mera fokus ansågs behöva läggas på miljömässiga faktorers påverkan på patienten, dennes livsstil och på mänsklig biologi i allmänhet. Begreppet compliance har, liksom ovanstående begrepp och syn på hälsa, utvecklats och först övergått till begreppet kooperation, för att sedan utvecklas till health literacy (3). En patient med god health literacy innehar förmågan att vara hälsomedveten och att själv kunna ta reda på eller veta så pass mycket om sin sjukdom att denne kan fatta ett informerat beslut tillsammans med behandlaren om vilken behandling patienten skall få. Att inte inneha en god health literacy kan yttra sig som en brist till självomhändertagande, det vill säga en brist i att kunna vårda och ta hand om sig själv (4). Health literacy-begreppet står i viss kontrast till definitionen av compliance i begreppets klassiska mening, det vill säga patientens vilja att följa någon annans råd och direktiv. Compliance minskar över tiden och god compliance tycks man lättast få vid korta, specifika behandlingar (5). Det är även viktigt att särskilja det äldre uttrycket compliance från det senare uttrycket adherence, som ibland används i nyare artiklar. Många forskare har nämligen argumenterat om att termen compliance ger en bild av en patient som passiv, undergiven och som är oförmögen att ta egna beslut, därför föredrar de termer som adherence eller kooperation. WHO definerar skillnaden mellan compliance och adherence i behandlingssituationen som att vid adherence så krävs det patientens samstämmighet tillsammans med behandlarens i valet av behandling (1). I den här undersökningen används uttrycket compliance. Detta för att underlätta för läsaren och göra arbetet konsekvent, då samtliga av artiklarna som använts i den här undersökningen har nyttjat uttrycket compliance. Ett koncept som är vanligt i relation till compliance är Locus of Control (LoC) som skapades av Julian Rotter Teorin går ut på att människor antingen ser sig själva som huvudansvariga över sina egna handlingar, eller ser sig själva som kontrollerade och styrda av krafter eller personer utanför deras egen kontroll. Detta innebär att personer med 4

5 intern LoC anser sig styra över sina egna beteenden medan personer med extern LoC anser sig vara styrda av källor utanför deras egen kontroll (6). Det är vanligt att behandlaren själv överskattar sina patienters kooperation. Det har inte heller hittills upptäckts några enskilda faktorer som pålitligt kan förutsäga compliance. Det finns ej heller endast en enskild, väl beprövad teknik för att undersöka compliance hos patienter. Att istället kombinera egenbedömningar med objektiva mätningar är ett av de mest effektiva sätten för att undersöka compliance hos patienter (1). För att uppnå ett gott resultat vid ortodontisk behandling krävs det att patienten följer tandläkarens anvisningar, alltså en god compliance. Detta då flera ortodontiska behandlingar är komplexa och spänner över lång tid. Ortodonti betyder i direkt översättning raka tänder och syftar till att följa patienters önskemål om justeringar av sina tänders och käkars position i munhålan för att få en tillfredsställande funktion och estetik. Beslut om att en växande individ skall få ortodontisk behandling eller inte, bygger på eventuella risker för utvecklandet av en avvikande bett- och käkställning i det vuxna bettet (7). En ortodontisk behandling initieras i de flesta fall av allmäntandläkaren (8). Det finns två typer av ortodontisk apparatur: avtagbar och fast. Den avtagbara apparaturen bygger på att hos barn och ungdomar flytta tänderna och ibland käkarna för att uppnå god funktion och estetik. Den avtagbara apparaturen kan vara av funktionell karaktär och använder då muskelkraften från patienten själv för att korrigera bettavvikelser. Vid användning av en annan typ av avtagbar apparatur sker förflyttning av tänder med hjälp utav olika typer av fjädrar. När en kraft från en metallfjäder av tillräcklig storlek påverkar en tand rör den sig genom det omgivande benet. Denna rörelse fortgår tills kraften från fjädern faller under nivån för vad som krävs för att flytta tanden. Ortodontisk behandling kan planeras i olika faser. Vid en fas 1-behandling har barnet ett växelbett och behandlingen sker med avtagbar apparatur. Fokus ligger på att ändra käkarnas tillväxt samt tändernas växtriktning med hjälp av en aktivator, som även kan kombineras med ett extraoralt drag (EOD). Fas 2-behandling är istället behandling med fast apparatur. Avtagbar apparatur, jämfört med fast apparatur, underlättar för patienten att rengöra tänder och gingiva och slipper eventuellt obehag av att ständigt ha apparaturen i munhålan. Men om patienten väljer att inte använda sin apparatur enligt ordinering, kan det försvåra behandlingen och öka risken för att den misslyckas (9). Därför är det extra viktigt att patienten följer tandläkarens rekommendationer. På grund av den avtagbara apparaturens känslighet för bristande compliance, är det av stor vikt för tandläkaren om compliance kunde förutsägas före behandlingen. Undersökningens mål var att finna vad som påverkar compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur och hur den kan förbättras. Syftet med arbetet var även att försöka hitta en prediktor för varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur än andra, samt att se vilken metod som var mest lämplig att mäta compliance med och hur metoderna har utvecklats. Material och metod En systematisk sökning efter artiklar gjordes i databasen PubMed där MeSH, Medical Subject Headings, användes. Initialt gjordes en överssiktssökning med användning av Mesh termerna guideline adherence, Patient Acceptance of Health Care, kommandot AND, 5

6 orthodontics kommandot AND samt guideline adherence och Patient Acceptance of Health Care. Härifrån utrönades att användning av termen adherence skulle förminska antalet artiklar från sökningen avsevärt, samt medverka till att äldre artiklar uteslöts. Därför valdes termen compliance i dess ställe. Från den här sökningen gjordes en andra översiktssökning med MeSH termerna orthodontics kommandot AND, "patient compliance", kommandot AND, children, kommandot AND, samt termen adolescent. De MeSH-termer som togs fram och användes var följande: Orthodontics, Patient compliance, Children och Adolescent (se bild 1). Sökningen gjordes och resulterade i 19 artiklar. En nyare kontrollsökning gjordes igen men det hade inte tillkommit några nya artiklar till sökningen. Även en sökning på ovanstående MeSH-termer i Cochrane gjordes men inga träffar genererades. Figur 1: Flow-chart över den systematiska sökningen Första sökningen 90 artiklar Första urvalet 59 artiklar togs bort efter läsning av abstract 31 artiklar kvar 15 artiklar kvarstår Andra urvalet 16 artiklar togs bort efter läsning av artiklarna i fulltext 4 artiklar från referenslistor Totalt 19 artiklar kvarstår 6

7 Tabell 1: Kriterier för den systematiska litteratursökningen. Inklusionskriterier Exklusionskriterier Studier utförda på permanenta bettet Studier utförda på växelbettet Artiklar som handlar om barn och ungdomar från 7-19 år Case reviews Artiklar med endast abstract Djurstudier Studier på avtagbar apparatur Artiklar på Engelska och Skandinaviska Studier som behandlar compliance vid ortodontisk behandling Humanstudier Retro- och prospektiva studier Tabell 2: Inklusionskriterier och antal inkluderade artiklar (19 st totalt) som innehar ett eller flera av kriterierna. Studier utförda på permanenta bettet 8 av 19 Studier utförda på växelbettet 10 av 19 Artiklar som handlar om barn och ungdomar från 7-19 år 12 av 19 Studier på avtagbar apparatur: 11 av 19 Artiklar på Engelska och Skandinaviska 19 av 19 Studier som behandlar compliance vid ortodontisk behandling 18 av 19 Studier på avtagbar apparatur 19 av 19 Efter sökningen i PubMed genererades totalt 90 artiklar som uppfyllde de limits vi ställt upp för själva sökningen. Dessa var att de vetenskapliga artiklarna skulle innefatta människor, ha ett abstract och vara tillgängliga i fulltext (Fig. 1). 7

8 Efter abstractgranskning inkluderades 31 av dessa 90 vilka lästes igenom i sin helhet. Sedan genomfördes en matchning mot inklusions- och exklusionskriterierna vilket resulterade i att ytterliggare 16 artiklar exkluderades från undersökningen. Totalt togs 15 artiklar från sökningen fram och dessa kom att användas i den här undersökningen. Efter granskning av källförteckningarna hos nämnda 15 artiklar hittades ytterligare 4 artiklar som också lades till i undersökningen. Slutligen organiserades artiklarna i ett excel-dokument efter följande kriterier: 1) Antalet medverkande i undersökningen 2) Prospektiv eller retrospektiv undersökning 3) Dess resultat 4) Metod och syfte 5) Konklusion Detta så att de senare på ett snabbt, effektivt och relevant sätt skulle kunna härledas till en hypotes eller frågeställning vid skrivandet av resultat och diskussion. Resultat Totalt identifierades 19 artiklar som matchade sökkriterierna. Dessa artiklar behandlade compliance vid ortodontisk behandling med avtagbar apparatur och hur den kan mätas för att förutse en möjlig brist på compliance hos patienter. Studierna 1-4, 8, 12, och 19 (se Tabell 3) undersökte hur patientens livssituation, locus of control samt personlig karaktäristik hos individen kunde påverka compliance. Deras slutsatser var att det generellt ej var möjligt att förtutsäga compliance genom att använda sig av enskilda personlighetsdrag. Studierna 6, 9, 15, 16 och 19 (se tabell 3) visade att det kan finnas ett samband mellan ålder och compliance. Två artiklar härleder detta till att yngre patienter har en mer extern locus of control och därför är mer benägna att följa råd från behandlaren (10),(11). Dock visar artiklarna 3, 8, 13, 16 på att ålder inte har någon signifikant påverkan på compliance. Studierna 3, 9, 10, 11, 13 undersökte hur längre behandlingstid kan leda till sämre compliance och hur compliance påverkas av hur komplicerad behandlingen är samt hur patienten kan styra över behandlingstiden (Tabell 3). 8

9 Tabell 3: Sammanfattning av artiklars innehåll Artikelförfattare, artikelnamn Typ av studie Antal deltagare i studien Metod, Syfte Resultat/diskussion Klinisk evaluering, OPCS. 1. Richter et al Prospektiv 144 patienter Se om "awards" och "rewards" vid (63 män, 81 kvinnor) ortodontisk behandling har någon effekt på patientens compliance. 2. Cucalon et al Prospektiv 252 patienter Frågeformulär. EOD med elektronisk timermodul, 3. Ağar et al Prospektiv 51 patienter frågeformulär. (17 män, 34 kvinnor) Identifiera hur psyko-sociala faktorer påverkar compliance med EOD. Snittbetyg i skolan korrelerar med compliance. Patienter med god compliance behöll denna. Awardsystemet kan möjligtvis hjälpa patienter med sämre compliance. Kön/ålder påverkar ej compliance. Flickor hade bättre compliance än pojkarr. Psykologiska tester kan hjälpa ortodontister att förutse compliance-problematik. Kön och ålder påverkar compliance, föräldrarnas relation viktig. En patients kompetensområde och beteendemässiga problem är inte tillräckligt med underlag för att förutsäga compliance. Kön/ålder påverkar ej compliance. 4. Bartsch et al Prospektiv 77 patienter (40 män, 37 kvinnor) EOD med elektronisk timermodul, frågeformulär. Hitta faktorer för att förutse compliance. Undersöker om de faktorer som diskuteras i litteratur är kopplade till schemalagd användning av avtagbar apparatur. Patientkaraktäristik och familjebakgrund är viktiga för att få god adherence. Längre behandling ger sämre compliance. Compliance förbättras när vårdgivaren är avslappnad och accepterande istället för stressad och auktoritär. Ingen könsskillnad hittades, högre ålder ger sämre compliance. 9

10 Artikelförfattare, artikelnamn Typ av studie Antal deltagare i studien Metod, Syfte Resultat/diskussion 157 patienter Frågeformulär. Undersöka om det är Patientens avsikt att följa anvisningar påverkas av 5. Bos et al Retrospektiv (66 män, 91 kvinnor). möjligt att genom the theory of reasoned faktorer utanför TRA. Föräldrar viktiga. Inga 155 målsmän action förutsäga och förstå patientens statistiska insignifikanta skillnader i compliance (115 män, 40 kvinnor) intention att följa vårdgivarens direktiv. mellan pojkar och flickor. 6. Bos et al Prospektiv 25 patienter EOD med elektronisk timermodul, frågeformulär. Jämföra subjektiva och objektiva metoder för att mäta compliance vid användning av EOD. Användningstid av EOD påverkades inte av kön. Patientens ålder är kopplad till compliance, lägre ålder ger bättre compliance. Sämre compliance vid längre behandlingar. EOD med elektronisk timermodul, frågeformulär. Patienter överrapporterar sina användningstider. Vid 7. Brandão et al Prospektiv 21 patienter (10 män, 11 kvinnor) Studien är gjord för att utvärdera compliance hos patienter som använder EOD med timer. Undersöker även info om övervakning ökade användningsttiden. Pojkar hade bättre compliance än tjejer. Yngre patienter hade bättre compliance. effektiviteten av den elektroniska timern som motivator för att höja compliance. EOD med elektronisk timermodul, Flickor och pojkar bör motiveras på olika sätt. 8. Clemmer et al Prospektiv 20 patienter (11 män, 9 kvinnor) frågeformulär. Undersöka patientkooperation vid Patienter med stort behandlingsbehov hade en ökad tendens till problematiska attityder i samband med ortodontisk behandling med EOD. behandling. 10

11 Antal Artikelförfattare, Typ av studie deltagare i artikelnamn studien 9. Cureton et al Prospektiv 28 patienter 10. Cureton et al Prospektiv 28 patienter 11. Doll et al Prospektiv 67 patienter Metod, Syfte EOD med elektronisk timermodul. Att undersöka om kliniker korrekt kan utvärdera compliance vid användning av EOD. EOD med elektronisk timermodul, EOD-kalender. Att bestämma EOD-kalenderns roll och dess eventuella påverkan på EOD-compliance. Frågeformulär, loggbok, ortodontistbedömning av patientencompliance. Att undersöka och strukturera eventuella relationer mellan olika faktorer som påverkar ortodontisk behandling. Resultat/diskussion Yngre patienter hade bättre compliance än äldre. Ingen könsskillnad. Patienter säger det som behandlaren vill höra, även om det innebär att ange falska användningstider. EOD-kalender kan förbättra compliance. Patientens initiala attityd till behandling är viktig, bättre attityd leder till att patienten lättare accepterar sin apparatur. Patientens egna ansvar för sin behandling bör accentueras. 12. Doruk et al Prospektiv 46 patienter (14 män, 32 kvinnor) EOD med elektronisk timermodul. Undersöka kooperation med EOD genom användning av Compliance Science System (CSS). Patienter med initialt god compliance har ofta det behandlingen ut. Patienter med sämre compliance förbättrar denna när pat får info om att deras användningstid övervakas av behandlaren. 13. Nanda et al Prospektiv 100 patienter (43 män, 57 kvinnor) Frågeformulär. Undersöka patientkooperation vid ortodontisk behandling. Ingen specifik prediktor för compliance fanns. Patientens relation till behandlaren är viktig. Ålder/kön/socioekonomisk status påverkade ej compliance patienter Metoden oklar. Barn från de två lägre socioekonomiska klasserna 14. Rölling et al Prospektiv (997 män, Se hur föräldrarnas socioekonomiksa status kan påverka vilka barn var främst representerade i icke fullföljda 1045 kvinnor) som får ortodontisk behandling. ortodontiska behandlingar. 11

12 Artikelförfattare, artikelnamn Typ av studie Antal deltagare i studien Metod, Syfte Resultat/diskussion 15. Tung et al Retrospektiv 75 patienter (36 män, 39 kvinnor) 16. Albino et al Prospektiv 39 patienter (18 pojkar, 21 flickor) samt 39 målsmän 17. Egolf et al Retrospektiv 100 patienter Frågeformulär. Undersöka vilka psykologiska faktorer som bör övervägas vid beslutet om att initiera behandling hos ett ungt barn, eller vänta tills barnet blir äldre. Frågeformulär, intervju. Identifiera psykosociala karaktärer och ortodontiskt specifika attityder relaterade till ungdomars kooperation vid behandling. Frågeformulär. Utforska faktorer relaterade till compliance inom EOD och elastiska band. Barn 9-12 år har många styrkor, vilket gör dem till ideala kandidater för fas 1-behandling. De är också mer benägna att lyda råd från vuxna/auktoritära personär än ungdomar. Längre behandling ger sämre compliance. Ett gott föräldrastöd ger ofta god initial compliance. Ålder påverkar ej. Då intern LOC är stor ökar chansen för god compliance. De viktigaste faktorerna relaterade till compliance är personlighetstyp, smärta, problem med munhålan (tal etc), hälsosyn och självmedvetenhet om sin orala situation. MAPI (Million Adolescent Personality Inventory). 18. Southard et al Retrospektiv 104 patienter Studera om det är möjligt att använda ett ungdomspersonlighetstest (MAPI) för att förutspå patientens beteende i en ortodontisk MAPI har potential att vara ett användbart instrument för att mäta compliance. Testet måste utvecklas mer. behandling. 19. Weiss et al Retrospektiv 274 patienter Frågeformulär. Undersöka huruvida barn före puberteten är redo för ortodontisk behandling och hur väl det genomför den jämfört med ungdomar. Patienter under 12 år är mer samarbetsvilliga vid användning utav EOD och annan avtagbar apparatur. 12

13 Analys av patientcompliance med hjälp av endast frågeformulär Ett antal undersökningar (1, 2, 5, 11, 13-19) använde sig av subjektiva frågeformulär utgivna till patienter, föräldrar och/eller ortodontister, för att med hjälp av dessa försöka fastställa olika faktorer som påverkar compliance. EOD med timermodul En del studier (3, 4, 6-10, 12) genomfördes med hjälp av en dold timermodul inuti den avtagbara apparatur som delades ut till patienterna. På så sätt kunde de mäta hur ofta patienterna använde sin apparatur på ett objektivt sätt, och om ett EOD med timermodul kan användas för att förbättra patientcompliance. Cureton et al. (1993) kom fram till att de patienter som hade en EOD-kalender, det vill säga en kalender där patienten noterar sin dagliga användningstid, använde sin EOD mer än de patienter som inte förde en kalender (12). Detta var möjligt med hjälp av att en apparatur med timermodul användes tillsammans med kalendern. De fann inte heller någon samstämmighet mellan hur mycket patienten säger sig ha använt sin apparatur jämfört med hur mycket patienten i realiteten faktiskt har använt den. Doruk et al. (1993) identifierade att patienter med initialt god compliance tenderar till att fortsätta ha det behandlingen ut. Patienter med sämre compliance förbättrar denna när patienten blir informerad om att deras användningstid bevakas av behandlaren (13). Brandão et al. (2006) visade att användningen av en timer var till hjälp vid evaluering av compliance. Patienter övervärderar ofta hur länge de använder sitt EOD. Då de fick veta att deras användning var övervakad så ökade compliance och därmed användningen av apparaturen (14). Ålder, föräldrar och compliance Tung et al. (1998) visar i sin undersökning att barn mellan 9-12 år har många psykologiska styrkor som gör dem ideala för fas 1-behandling (15). Weiss et al. (1977) fann att patienter under 12 år har bättre compliance än äldre men var sämre på att komma vid avtalade tider. Aktivatoreller EOD-användning bör enligt undersökningen inledas vid 6 års ålder och avslutas så snart så möjligt, helst innan puberteten tar vid (16). Även Bos et al (2007) och Brandão et al. (2006) fann att ålder på patient är kopplad till compliance, lägre ålder innebär bättre compliance (14,17). Cureton et al (1993) och Bartsch et al. (1993) fann att den mest icke-kooperativa gruppen var ungdomar i puberteten. Barn var mer kooperativa än ungdomar (10,12). Fyra av artiklarna stödjer inte synen på att yngre patienter är mer kooperativa (11,18-20). Cucalon et al. (1990) visade på att patienter med en god relation till sina föräldrar hade bättre compliance (21). Bartsch et al. (1993) kom fram till att föräldrastöd och övervakning gav en indikation för god adherence (10). Bos et al. (2005) fann att föräldrars attityd till behandlingen kunde ses som en prediktor för god compliance (22). Två artiklar fann att föräldrarnas stöd är viktigt för att nå en god compliance hos barnet (11,15). Behandlingstid och compliance Bos et al. (2007) slutsats var att patienter hade sämre compliance vid längre behandling (17). Albino et al. (1991) stödjer tesen att föräldrarnas syn och attityd till behandlingen påverkar barnets compliance i hög grad. De påvisar också att patienters compliance minskar drastiskt över tid. Vid korta behandlingar bör behandlarens fokus ligga på att få föräldrarna med i behandlingen 13

14 och vid längre behandlingar bör fokus istället ligga främst på patienten (11). Richter et al (1998) kom fram till att patienter som initialt har god compliance tenderar till att ha det behandlingstiden ut, även om compliance blev sämre med tiden (19). Weiss et al. (1977) fann att patienter under 12 år var sämre på att komma vid avtalade tider, vilket kan öka den totala behandlingstiden (16). Cureton et al. (1993) visar att den bedömda användningstiden av sitt EOD skiljer sig mycket från den verkliga användingen. Därför kan man inte lita på patientens ord eller behandlarens kliniska evaluering (12). Bartsch et al. (1993) kom fram till att lång behandlingstid ger sämre compliance men fasta rutiner vid användning förbättrade den (10). Skolprestation och compliance Richter et al (1998) fann att bättre prestationer i skolan överensstämde med en högre grad av compliance, liksom Cucalon et al. (1990) (19,21). Även Clemmer et al. (1979) studie stödjer detta resultat (18). Psykologiska tester, modeller och compliance Fyra av artiklarna behandlar olika psykologiska testers förmåga att kunna förutsäga patientcompliance. Southard et al. (1991) drog slutsatsen att MAPI (Million Adolescent Personality Inventory) är ett användbart instrument för att hantera ungdomars beteende vid ortodontisk behandling. Dock är klinisk använding av testet inte rekommenderat ännu (23). Bos et al. (2005) utvärderade om TRA (Theory of Reasoned Action) kunde användas för att undersöka compliance hos ortodontipatienter. Undersökningen kunde påvisa att om patientens föräldrar är positivt inställda till att lyda ortodontisten, kommer deras barn öka sin compliance (22). Cucalon et al. (1990) använde sig utav tre olika psykologiska tester för att undersöka compliance hos ungdomar. Slutsatsen var att dessa tester kan användas för att förutsäga eventuella compliance problem innan den ortodontiska behandlingen inleds (21). Egolf et al. (1990) kom fram till att de faktorer som främst påverkar patientcompliance är hälsomedvetenhet, personlighetstyp och smärta pga apparaturen stör dagliga aktiviteter. Patientcompliance är multifaktoriell och den psykologiska modell för patientbeteende som främst stöds av undersökningens resultat är Health belief model (24). Personlig karaktäristik, psykologiska faktorer och compliance Albino et al. (1991) upptäckte att LoC kan vara en viktig faktor för compliance, då patienter med extern LoC var mer benägna till non-compliance vid långa behandlingar än patienter med intern LoC (11). Bartsch et al. (1993) fann att vårdgivarens inställning till patienten påverkar patientcompliance, särskilt om patienten har en extern LoC. Detta då patienter med extern LoC är mer predisponerade till att lyssna på sina föräldrar och andra vuxna behandlingsövervakare (10). Doll et al. (2000) undersökte hur patientens upplevda obehag under användning av ordotontisk apparatur kan påverka compliance. Både attityd och obehag bestämmer i vilken grad en patient accepterar sin apparatur. Den här acceptansen av apparaturen påverkar sedan i sin tur patientens compliance, större acceptans ger bättre compliance. Författarna anser att patientens eget ansvar för sin apparatur bör accentueras för att öka compliance (25). Nanda et al. (1992) använde frågeformulär till patient, förälder och ortodontist för att undersöka patienters samarbete vid ortodontisk behandling. Slutsatsen var att det inte finns någon variabel för att förutsäga compliance. Studien visade även på att behandlaren ofta lägger skulden på patienten när en 14

15 behandling går fel. För att undvika detta föreslår författarna att behandlaren istället bör försöka förbättra kommunikationen med patienten för att nå ett lyckat behandlingsresultat (26). Ağar et al. (2005) menar att man inte kan komma fram till vilken compliancenivå patienten har genom att studera beteendemässiga problem och kompetensområden (20). Cucalon et al. (1990) kunde visa att patientens självförtroende, optimism, anpassning till samhället och framtidstro var viktiga faktorer hos patienter med god compliance (21). Socioeknomisk status, kön och compliance Cucalon et al. (1990) fann att hög socioeknomisk status kunde vara en prediktor för god compliance (21). Rölling et al. (1982) kontrollerade hur socioekonomiska faktorer kunde påverka utfallet av ortodontisk behandling. Familjer i lägre socioekonomiska grupper visade sig i deras undersökning oftare avsluta sin behandling i förtid (27). Nanda et al. (1992) fann ingen korrelation mellan hög socioekonomisk status och god compliance (26). I undersökningen av Cucalon et al. (1990) var majoriteten av patienterna med god compliance flickor och majoriteten av patienter med bristande compliance var pojkar (21). Clemmer et al. (1979) upptäckte ett starkt samband mellan könstillhörighet och compliance. Flickor fanns vara mer kooperativa än pojkar. De ansågs mer känsliga för dental estetik och därmed mer motiverade. Pojkar hade en högre intern Locus of Control. Därför anser författarna att man ska motivera flickor och pojkar olika. Studien visade också att om behandlaren gör patienten mer känslig för sitt betts utseende ökar compliance (18). I studien av Brandão et al. (2006) hade pojkar bättre compliance än flickor (14). I flera artiklar (10,12,17,19,20,22) sågs inga skillnader i compliance mellan könen. Författarna skriver också att majoriteten av de undersökningar som funnit skillnader i compliance mellan könen har varit subjektiva (10,19). Diskussion I det här arbetet undersöktes om compliance kan förutsägas innan ortodontisk behandling med avtagbar apparatur genomförs och isåfall hur. Detta för att tidigt kunna utröna om det är möjligt att identifiera individer med sämre compliance. Även faktorer som påverkar compliance under behandlingens gång, kom att inkluderas i undersökningen. Detta eftersom resultatet av arbetet är att det är näst intill omöjligt att fastställa compliance genom subjektiva mätmetoder som mäter patienternas personliga karaktäristik före behandlingen påbörjas. Innan timermodulen introducerades fanns det många studier där compliance har försökte att förutsägas genom användning av frågeformulär, utformade efter psykologiska modeller. Dessa har visat sig vara svåra att använda i praktiken på grund av osäkerheten i studiernas metodik och objektivitet (28). Undersökningen Några faktorer som kan ha begränsat den här undersökningen är valen av MeSH-termer samt det urval av artiklarna som genomförts. Även om compliance som uttryck används fortfarande, är det ett äldre och mer omodernt uttryck än till exempel adherence, vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten. Valda MeSH-termer skulle kunnat vara mer specifika, exempelvis genom att avtagbar och fast apparatur hade lagts till. Flera artiklar om compliance innefattade både avtagbar och fast apparatur. Därför inkluderades dessa artiklar för att bredda underlaget vid sökningen. Likaså inkluderades vuxna vid sökningen 15

16 så att studier som undersökte barn, ungdomar och vuxna i en och samma artikel kunde identifieras. Under arbetets gång valdes artiklar och viktiga områden som relaterades till compliance ut av oss, vilket innebär att undersökningen till viss del är partisk. Detta trots att vi strävat efter en objektiv synvinkel under hela arbetets gång. För att öka studiens vetenskapliga värde hade en kvalitetsbedömning kunnat vara viktig. Detta för att bedöma och jämföra olika artiklars confounding factors samt deras genomslagskraft. Objektiva mätmetoder och compliance Ortodontiska studier av compliance grundar sig ofta på subjektiva mätmetoder. Därför är det vetenskapliga värdet av de flesta studier som gjorts inte så högt som det kunde varit om fler objektiva mätmetoder funnits att tillgå. Inom ortodonti är direkt mätning av compliance endast möjlig då man använder sig utav tidtagaranordningar som är inbyggda i avtagbara apparaturer. Från 90-talet har det blivit vanligare att använda sig utav timermoduler på grund av att det har blivit enklare att få tag på dessa apparater. Även teknikens framsteg har bidragit till den ökade användningen. Flera studier visar att endast personlighetsdrag inte kan förutse compliance (20,22,26) genom att det finns andra okända variabler som påverkar förutom själva personligheten. Därför är det viktigt att använda validerade och pålitliga instrument vid mätningar. Dessutom behöver man använda objektiva mätmetoder för att höja pålitligheten av studiernas resultat och därmed det vetenskapliga värdet. Nuvarande studier visar på stora diskrepanser mellan subjektiva och objektiva metoder då man mäter compliance för avtagbar apparatur (12,14,17). Ortodontister, patienter och föräldrar överskattar ofta nivån av compliance i behandlingen. Ortodontisterna ligger närmre den riktiga nivån och patienten längst ifrån, dock är bådas skattning av exempelvis durationstiden för hög (12,17). Resultaten av denna studie tyder på att undersökningar som bedömer compliance inom ortodonti på ett subjektivt sätt ofta överskattar resultaten. Därför bör mer objektiva mätmetoder som exempelvis EOD med timermodul användas i framtiden. Ålder, föräldrar och compliance Eftersom majoriteten av patienterna är barn eller ungdomar måste man ta till hänsyn den snabba utveckling patienterna går igenom, fysiskt, sociologiskt och psykologiskt och inte bara bedöma deras compliance utifrån vilka anvisningar de får samt hur väl dessa följs. En hypotes var att sämre compliance skulle vara särskilt vanligt hos ungdomar, på grund av att ansvaret över behandlingen skiftar från individens föräldrar till individen själv. Detta då ungdomar tenderar till att göra uppror mot auktoritära personer i sin omgivning, samtidigt som de blir mer självständiga som individer och lättare kan bli påverkade av omgivningens och vänners ideal och normer (29). Dessa faktorer kan samverka till att försämra compliance hos äldre ungdomar. Således kan barn som inte kommit in i puberteten ha styrkor vid behandling där compliance behövs till stor del, exempelvis vid behandling med avtagbar apparatur. Vissa av studierna stödjer denna hypotes (12,15-17). Två av studierna (14,18) har ej kunnat visa på något samband mellan ålder och compliance. Att föräldrarnas relation till barnet, deras stöd för behandlingen samt deras engagemang kan påverka compliance positivt visar flera studier (10,11,21,22). Detta tyder på att 16

17 det är en viktig faktor för god compliance. Tandläkaren bör alltså främst fokusera på att engagera föräldrarna i barnens behandling och att sträva efter att inleda behandlingen så tidigt som möjligt. Behandlingstid och compliance Ett antal av undersökningarna visar på att längre behandlingstid ger en sämre compliance (10,11,13). Compliance minskade också över tid (17). Ovanstående resultat tyder på att patienter som har dålig compliance, vilket ofta resulterar i längre behandlingstid, får ännu sämre compliance grund av den utdragna behandlingen. Ett alternativ för att vidmakthålla en god compliance kan vara att tandläkaren använder sig av någon typ av övervakningssystem, till exempel en inbyggd timermodul i deras apparatur. Detta för att kontrollera patienternas användningstid kontinuerligt under behandlingens gång och kunna ge patienten feedback på dennes användning av apparaturen, vilket bör öka chansen för god compliance under hela behandlingen (10,13). Skolprestation och compliance Flera undersökningar pekar på att goda skolresultat kan vara en prediktor för god compliance (18,19,21). Men mer forskning inom området skulle vara önskvärt för att man med säkerhet skall kunna dra en mera konkret slutsats om ämnet i fråga. Psykologiska tester, modeller och compliance Att ge patienten ett frågeformulär för att förutsäga patientens compliance innan behandling hade varit en metod som skulle kunna vara effektiv i både tid och kostnad för tandläkaren. Detta då en sådan metod inte tar tid från patientens behandling och för att man då eventuellt kan se vilka patienter som kommer att följa anvisningar eller inte. Behandlingen kan då optimeras för ett bättre resultat. Tyvärr har denna studie inte kommit fram till att ett sådant specifikt test finns i nuläget. De tester som tillhandahålls behöver antingen optimeras eller så krävs det fler undersökningar för att fastställa testets effektivitet (21,23,24). I dagsläget är det omöjligt att förutsäga compliance på grund av att faktorer som bestämmer compliance ligger utom räckhåll för dessa psykologiska tester (22). Personlig karaktäristik och psykologiska faktorer och compliance Ingen konsensus kring LoC kunde hittas i den här undersökningen. Bartsch et al. (1993) påvisade att en extern LoC skulle vara en prediktor för hög compliance när Albino et al. (1991) funnit på motsatsen (10,11). Deras divergerande resultat kan dock bero på åldersskillnader, då högre ålder och extern LoC visat på lägre compliance, när lägre ålder och extern LoC däremot visats innebära en högre grad av compliance (10). Ingen specifik faktor som kan förtutsäga compliance innan behandling har hittats i den här undersökningen. Socioekonomisk status, kön och compliance Rölling et al. (1982) och Cucalon et al. (1990) fann att en hög socioekonomisk status kunde vara en prediktor för god compliance (21,27). Nanda et al fann däremot ingen korrelation mellan hög socioeknomoisk status och god compliance (26). Det vetenskapliga underlaget 17

18 bedöms därmed vara för osäkert för att man med säkerhet kunna styrka att socioeknomisk status kan vara en prediktor för compliance. Flertalet av studierna tar upp tanken att kön skulle kunna vara en prediktor för god compliance. Majoriteten fann inga skillnader i compliance mellan könen i sina undersökningar (10,12,17,19,20). Det gjorde däremot två artiklar, vilka fann att flickor hade högre compliance än pojkar (18,21). I en undersökning var flickornas compliancenivå lägre än pojkarnas (14). Det bör nämnas att studier som funnit könsskillnader när det kommer till compliance oftast varit subjektiva, inte objektiva (10,19). Deras resultat kan därför tolkas som ett uttryck för att samhällets dåtida normer och värderingar kan ha speglats i bedömningen av compliance hos de olika könen. Med hänseende till detta faktum och artiklarnas resultat är slutsatsen av den här undersökningen att kön ej har någon signifikant betydelse som markör för god compliance. Konklusion De faktorer som främst verkar kunna påverka och förbättra compliance hos patienter är att övervaka användningstiden med exempelvis timermoduler, att inleda behandlingen så tidigt som möjligt och att försöka hålla behandlingstiden så kort som möjligt. Kön och socioekonomisk status har ingen signifikant påverkan på compliance. Potentiella prediktorer för god compliance är goda skolresultat, liksom låg ålder på patienten. Ytterliggare en viktig faktor är att försöka engagera patientens föräldrar i behandlingen och förse dem med en positiv attityd till barnets användande av sin apparatur. Studier som bedömer compliance på ett subjektivt sätt överskattar ofta användningstiden av apparaturen. Därför behövs fler objektiva mätmetoder för att höja det vetenskapliga värdet på studier om compliance inom ortodonti. Eftersom compliance inte är ett endimensionellt begrepp kan patienter inte bedömas som antingen patienter med god compliance eller non-compliers, utan ett bredare spektrum krävs hos framtida undersökningar för att öka deras vetenskapliga trovärdighet och precision. Resultaten från undersökningen visar att det i nuläget ej finns en pålitlig metod för att förutsäga compliance hos patienter. Fokus ligger idag på prevention och hantering av non-compliance istället för att försöka förutsäga compliance. 18

19 Referenser (1) World Health Organization. Adherence to Long-term Therapies : Evidence for Action. Geneva: World Health Organization; (2) - Oxford English Dictionary. - "compliance, n." (3) Oral health in America: a report of the Surgeon General. J Calif Dent Assoc 2000; 28(9):685. (4) Nielsen-Bohlman L, ebrary I. Health literacy: a prescription to end confusion. Washington, D.C: National Academies Press; (5) Davies M, Kermani F. Patient Compliance: Sweetening the Pill. Farnham: Gower; (6) International encyclopedia of the social sciences. Detroit, Mich: Macmillan Reference USA; (7) Mohlin B, Hagberg C, Follin M. Ortodonti: Varfor? Nar? Hur? Stockholm: Gothia; (8) Holm A, Statens beredning for medicinsk utvardering. Bettavvikelser och tandreglering i ett halsoperspektiv: en systematisk litteraturoversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); (9) Bishara SE. Textbook of orthodontics. London: Saunders; (10) Bartsch A, Witt E, Sahm G, Schneider S. Correlates of objective patient compliance with removable appliance wear. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics ;104(4): (11) Albino J, Lawrence S, Lopes C, Nash L, Tedesco L. Cooperation of adolescents in orthodontic treatment. Journal of Behavioral Medicine, February 1991;14(1): (12) Cureton SL, Regennitter FJ, Yancey JM. The role of the headgear calendar in headgear compliance. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics ;104(4): (13) Doruk C, Agar U, Babacan H. The role of the headgear timer in extraoral co-operation. The European Journal of Orthodontics 2004 June 01;26(3): (14) Brandão M, Pinho HS, Urias D. Clinical and quantitative assessment of headgear compliance: A pilot study. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 2006;129(2): (15) Tung AW, Kiyak HA. Psychological influences on the timing of orthodontic treatment. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics ;113(1):

20 (16) Weiss J, Eiser HM. Psychological timing of orthodontic treatment. Am J Orthod ;72(2): (17) Bos A, Kleverlaan CJ, Hoogstraten J, Prahl-Andersen B, Kuitert R. Comparing subjective and objective measures of headgear compliance. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 2007;132(6): (18) Clemmer EJ, Hayes EW. Patient cooperation in wearing orthodontic headgear. Am J Orthod 1979;75(5): (19) Richter, Ram S. Nanda, Pramod K. Sinha, and David W. Smith (1998) Effect of behavior modification on patient compliance in orthodontics. The Angle Orthodontist: 1998;68(2): (20) Ağar U, Doruk C, Biçakçi AA, Büküşoğlu N. The role of psycho-social factors in headgear compliance. The European Journal of Orthodontics; 2005;27(3): (21) Cucalon, A. Richard J. Smith Relationship between compliance by adolescent orthodontic patients and performance on psychological tests. The Angle Orthodontist: 1990; 60(2): (22) Bos A, Hoogstraten J, Prahl-Andersen B. The theory of reasoned action and patient compliance during orthodontic treatment. Community Dent Oral Epidemiol 2005;33(6): (23) Southard KA, Tolley EA, Arheart KL, Hackett-Renner CA, Southard TE. Application of the millon adolescent personality inventory in evaluating orthodontic compliance. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 1991;100(6): (24) Egolf RJ, BeGole EA, Upshaw HS. Factors associated with orthodontic patient compliance with intraoral elastic and headgear wear. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 1990;97(4): (25) Doll GM, Zentner A, Klages U, Sergl HG. Relationship between Patient Discomfort, Appliance Acceptance and Compliance in Orthodontic Therapy. Journal of Orofacial Orthopedics/Fortschritte der Kieferorthopädie 2000;61(6): (26) Nanda RS, Kierl MJ. Prediction of cooperation in orthodontic treatment. American Journal of Orthodontics and Dentofacial Orthopedics 1992;102(1): (27) Rölling S. Orthodontic treatment and socioeconomic status in Danish children aged years. Community Dent Oral Epidemiol 1982;10(3): (28) Bos A. Compliance in orthodontics. Proefschrift Universiteit van Amsterdam; (29) Thornéus P. Var tids psykologi. Stockholm: Natur och kultur;

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv Inledning

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg Bakgrund och introduktion: Det är fler flickor än pojkar som får tandregleringsbehandling i Kronoberg. Det finns dock

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Sök artiklar i PubMed: handledning

Sök artiklar i PubMed: handledning Sök artiklar i PubMed: handledning 1) Börja med att utifrån ditt ämne identifiera lämpliga söktermer. Ex. Du vill hitta artiklar om riskfaktorer i relation till rökning och lungcancer. 2) Eftersom PubMed

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Den äldsta odontologiska specialiteten. Jan Huggare 2009, rev 2012. Tandställningsfel Dental malposition. Bettfel - Malocclusion

Den äldsta odontologiska specialiteten. Jan Huggare 2009, rev 2012. Tandställningsfel Dental malposition. Bettfel - Malocclusion Vad är ortodonti? ORTODONTINS HISTORIA 2009, rev 2012 Den del av odontologin som omfattar ansiktets, käkarnas och bettets normala och anormala utveckling och växt. Diagnostik, behandling och förebyggande

Läs mer

Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård

Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Örebro Läns Landsting Huvudhandledare Maria Holmgren Övertandläkare Legitimation 1989 Certifieringskompetens

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer

SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer SAMTALSMETODIK Kommunikation sändare/mottagare Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologisektionen Christina Fischler, leg psykolog doktorand Verbal

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Rutiner. över det delningen.

Rutiner. över det delningen. 19: Ortodonti Den ortodontiska vården skötss i samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Det är viktigt att det görs en kontroll av bettutvecklingen i samband med dee regelbundna revisionsundersökningarna

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Översikt tandvård för barnoch ungdomar Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se

Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Alli Klapp Högskolan Kristianstad Göteborgs universitet alli.klapp@hkr.se Vad mäter betygen? Enbart ämneskunskaper? Personliga egenskaper/affektiva kompetenser/icke-kognitiva kompetenser?

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Loggbok C-uppsats Studentexempel 1

Loggbok C-uppsats Studentexempel 1 Loggbok C-uppsats 2012 Studentexempel 1 Loggbok 18/1: Planering tillsammans med xxx. Diskussion och förslag på intervjufrågor. 19/1: Skrivit på inledning tillsammans med xxx 23/1: Fortsatt arbete med inledning

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö

Läs mer

TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014

TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014 TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014 Programdirektor Tandläkarprogrammet PN 10 1 UKÄs utlåtande 26 februari, forts Bedömargruppen anser att de självständiga

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer