Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö"

Transkript

1 Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

2 Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats nämnvärt under senare år Små förbättringar Transplantationsår År till halveringstid , , , , , , , ,5 Halveringstiden har bara blivit 6 månader längre från 1988 till År efter transplantation Meier-Kriesche H-U, et al. Am J Transplant 2004;4:

3 Malmö: 5-års graftöverlevnad typ av donator LD AD LD = Levande donator AD = Avliden donator

4 Malmö: 5-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

5 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

6 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

7 Finns det något Recept på följsamhet? Recept Kalle Johansson Följsamhet 3 ggr dagl Compliance 2 ggr dagl Adherence 4 ggr dagl Hela livet ut! Dr Godtrogen

8 Gör som jag säger, inte som jag gör... Följer vi själva ordinationer? Vem här fullföljer en hel antibiotikakur? Följer våra patienter ordinationerna? Är vi förvånade? Vi ska tala om: Adherence Compliance - Följsamhet Olika termer, samma problem

9 Problemet Barn - ungdom Många läkemedel Många doser Biverkningar Kosmetiska effekter Oberoende Missförstånd Dåligt minne Missad medicinering Akut rejektion Kronisk rejektion Graftförlust

10 Icke-följsamhet: Vem bär skulden? Har vi gjort vad vi kan göra?

11 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

12 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

13 Du kan välja att inte se de dåliga långsiktiga resultaten... Måste vara nattkikare. Jag ser ingenting

14 ... eller så kan du fråga dig själv varför det inte finns någon väg som leder till förbättrade långsiktiga resultat Akilles häl Peter Paul Rubens 1630 Vad är transplantationsområdets akilleshäl?

15 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter

16 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter Målet = att optimera behandlingsresultatet!

17 Eva med äpplet i Edens lustgård... Det första fallet av icke-följsamhet

18 Definition Compliance = adherence = följsamhet = "Omfattningen av hur väl en persons beteende motsvarar de ordinationer som överenskommits med en vårdgivare" (Haynes 1979; WHO 2003)

19 Definition av följsamhet för transplanterade patienter Dold, ej överenskommen minskning av, eller avbruten medicinering med ordinerade immunsuppressiva läkemedel som används för att förebygga avstötningsepisoder 1 Ett syndrom Har en mätbar effekt på behandlingsresultatet 1 Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

20 Följsamhet eller icke avseende ordinerad immunsuppression Intag hur? Dosering hur mycket? Tidpunkter när? Läkemedelssemester

21 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

22 Följsamhet vid kroniska sjukdomar Hjärtsvikt 66 % Epilepsi 60 % Typ 2-diabetes 73 % Depression 48 % Astma 55 % Följsamhet (%) Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:

23 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna transplanterade patienter Prevalens av NA (Viktat medeltal) Denhaerynck et al. Transplant Int 2005; 18(10): Desmyttere et al. Acta Gastroenterol Belg 2005; 68(3): Dew et al. Transplantation 2007; 83: Njure Hjärta Lever Lunga Typ av transplantation (vuxna)

24 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna njurtransplanterade patienter Non-adherence (%) , ,3 22,6 26,6 27,7 35, ,0 0 1 Butler JA, et al. Transplantation 2004;77:769 76; 2 Vlaminck H, et al. Am J Transplant 2004;4: Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16: ; 4 Denhaerynck K, et al. Transpl Int 2005;18: ; 5 Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:S21 3; 6 Vasquez EM, et al. Am J Health Syst Pharm 2003;60:266 9;

25 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

26 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

27 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

28 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Sen Återkommande Osårbarhet Kontinuerlig Ihållande Beslutad Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

29 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

30 Levertransplantation i Skottland: Följsamheten avtar med tiden efter transplantation Följsamhet mätt med mikroprocessor i locket (spelar in datum och tidpunkt varje gång locket öppnas): Azatioprin en gång dagligen, dvs. borde vara var 24:e timme Ciklosporin två gånger dagligen, dvs. borde vara var 12:e timme Resultat (längst tidsintervall mellan flasköppningarna): Azatioprin: 38 timmar i den tidiga gruppen mot 55 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Ciklosporin: 19 timmar i den tidiga gruppen mot 37 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Tidig grupp: < 6 mån efter transplantation Sen grupp: > 6 mån efter transplantation Pacitti L, et al. BASL Congress 1997 (Abstract 35)

31 Mönster vid icke-följsamhet Ofta DOLD: görs utan att transplantationsteamet och familjen får veta något Riktar sig mot den immunsuppressiva behandlingen Vanligen < 5 % under månad 1, men ökar med tiden efter transplantationen Liten njurtransplantationsstudie 1 (N = 18) 95 % följsamhet efter 5 månader 75 % följsamhet efter 7 månader 48 % följsamhet efter 12 månader 1 Chisholm M, et al. Transplantation 2000;

32 Klassifikation av icke-fökljsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

33 Klassifikation av icke följsamhet efter frekvens 16,6 % 16,6 % 16,6 % 50 % Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Tillfällig: nästan perfekt följsamhet = tar nästan alla doser, men med oregelbundna tidsintervall - missar enstaka (< 10 %) av doserna Återkommande: läkemedelssemester 3 4 gånger per år Ihållande: läkemedelssemester en gång i månaden Fullständig: tar få eller inga doser alls Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:

34 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

35 Prevalens av non-adherence (%) Klassifikation efter orsak Oavsiktlig Osårbarhet Beslutad Glömmer att ta mediciner -> Förenklade regimer, dosetter Tror inte att de skadas av att inte ta läkemedlen -> Utbildning Aktivt oberoende, beslut att ignorera behovet -> Svårast att behandla Greenstein S, et al. Transplantation 1998;66: Rianthavorn P, et al. Pediatr Transplant 2005;9:

36 Klassifikation av non-adherence efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

37 Svårt att ställa diagnosen icke-följsamhet Skriva in patienten på vårdavdelning Mäta läkemedels-koncentrationerna i blodet Läkemedelsövervakning: elektronisk tabletträkning eller övervakning via apoteket i samband med utlämning eller förpackningsåterlämning Händelserelaterad (t.ex. avstötningsepisod) Observationer av tredje part, t.ex. föräldrar, vänner, syskon, make/maka Förtroliga samtal (t. ex. via compliance-sköterska) Leta problem lösa problem i samarbete Hembesök Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

38 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

39 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

40 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

41 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

42 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

43 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

44 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

45 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Analys Kronisk avstötning 81 (44) 35 (19) Dödsfall med funktion 53 (29) 53 (29) Akut avstötning 31 (17) 28 (15) Icke-följsamhet 4 (2) 48 (26) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

46 Akut rejektion pga non-adherence (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % < 6 månader (n = 47) 53 % > 6 månader (n = 40) Mer än hälften (53%) av episoder med akut rejektion > 6 mån efter transplantation beror på icke-följsamhet Tid efter transplantation Morrissey P, et al. Transplant Proc 2005;37:2044 7

47 Sen akut rejektion (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % p = 0, % Många (24%) av icke-följsamma patienter drabbas av sen akut rejektion 5 0 Följsamma (n = 115) Icke-följsamma (n = 33) De Geest S, et al. Transplant 1995;59:340 7

48 Graftfunktion som s-kreatinin hos följsamma jämfört med icke-följsamma Serumkreatinin (mg/dl) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Följsamma Icke-följsamma 1,0 0,5 0 Inklusion År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Vlaminck et al. Am J Transplant 2004

49 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma Överlevnad 100 % 90 % 80 % 70 % Följsamma Icke-följsamma 60 % 50 % Månader Vlaminck et al. Am J Transplant 2004

50 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma 100 (19) (107) Stadig följsamhet (102) (13) Avtagande följsamhet (13) Tid efter sjukhusutskrivning (dagar) p = 0,0026 (Nevins et al. Kidney Int 2001; 60:

51 Icke-följsamhet är associerad med graftförlust hos njurtransplanterade patienter Icke-följsamhet är den tredje viktigaste orsaken till graftförlust (efter akut rejektion och infektion) hos njurtransplanterade patienter 1 I Gastons studie med 1005 njurtransplanterade patienter inträffade graftförlust tidigare hos icke-följsamma än hos följsamma patienter 2 Icke-följsamhet är associerad med minskad 5-års graftöverlevnad 93.6% vs 98.9% (p<0.03) enligt De Geest 3 Risken för graftförlust är 7 gånger högre hos icke-följsamma jämfört med följsamma patienter (p < 0,001) 4 1 Didlake RH, et al. Transplant Proc 1988;20: Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:21S 3S 3 De Geest S, et al. Transplantation 1995;59: Butler J, et al. Transplantation 2004;77:769-76

52 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

53 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

54 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

55 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

56 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

57 Icke-följsamhet vid hjärttransplantation Mätt med hjälp av intervjuer och journalgenomgångar 145 hjärttransplanterade patienter: intervjuades efter 2, 7 och 12 månader följdes upp 3 år efter transplantationen Risken för akut rejektion var 4,2 gånger högre hos icke-följsamma patienter Risken för hjärttransplantatsjukdom var 6,9 gånger högre hos icke-följsamma patienter Dew M, et al. J Heart Lung Transplant 1999;18:549 62

58 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

59 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

60 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

61 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

62 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 Incidens av sen akut rejektion 1,2 % 14,3 % 22,2 % 0,01 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

63 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

64 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

65 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall 8,1 1,7 0,12 Dödsfall på grund av kronisk rejektion 8,1 0 < 0,05 Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

66 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

67 Ekonomiska konsekvenser Återgång i dialys SEK per år Retransplantation SEK

68 Ekonomiska konsekvenser Direkta kostnader Ökade kostnader för mediciner som inte tas Ökade kostnader för behandling av morbiditet Ökade kostnader för sjukhusinskrivningar som skulle kunna undvikas Indirekta kostnader Missade skoldagar/arbetsdagar Transport-, hushålls- och barnomsorgskostnader Sänkt livskvalitet Ökade kostnader för utveckling av kraftfullare läkemedel

69 Kostnaden för icke-följsamhet: 115 Miljoner USD Tabell 5. Njurtransplantation och graftöverlevnad i USA under år 2004 Organtyp Antal transplantationer i USA Ojusterad transplantatöverlevnad efter 1 år Transplantatsvikt efter 1 år, n (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (n) Kostnader för organtransplantationer (USD) 51 Kostnader för transplantatförluster associerade med tidigare non-adherence (USD) Njure: avliden donator ,0 % 993 (11,0 %) 36,4 % Njure: levande donator ,1 % 326 (4,90 %) 36,4 % Totalt Uppskattad kostnad: graftförlust pga icke-följsamhet: (480 fall à USD) sen akut rejektion pga icke-följsamhet: (903 fall à USD) USD USD Hansen et al. Transplant Proc 2007

70 Kostnaden för icke-följsamhet: Europa Långvarig följsamhet med immunsuppressiv behandling är associerad med högre totala sjukvårdskostnader eftersom följsamma patienter i allmänhet lever längre Den livslånga kostnaden uppskattas vara euro högre för följsamma patienter jämfört med icke-följsamma patienter 2 Cleemput I, et al. Pharmacoeconomics 2004;22:

71 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

72 Riskfaktorer: patientrelaterade Ålder Ungdomar Äldre Barn med icke-följsamma föräldrar Kvinnligt kön Förtida transplantation Kunskapsnivå Socioekonomiska förhållanden Yrke Utbildningsnivå Språk- eller kulturbarriär Dåligt socialt stöd Etnisk bakgrund Psykiatriska tillstånd Depression Stress/ångest Andra Missbruk Alkohol Narkotika Tidigare dålig följsamhet Medicinering Dialysbehandling Åsikter om immunsuppressiva läkemedel Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

73 Riskfaktorer: Enhets- och läkemedelsrelaterade Enhetsrelaterade Utbildning före transplantationen Utbildning efter transplantationen Övervakning via apotek Negativ personkemi med personalen i transplantationsenheten Tid och uppföljning efter transplantationen Läkemedelsrelaterade: Typ av läkemedel Inträffade biverkningar Förväntade biverkningar Antal olika läkemedel Kostnaden för patienten Doseringsfrekvens Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

74 Doseringsfrekvens En dos per dag ökar följsamheten Prospektiv multicenter-kohortstudie med 278 njurtransplanterade patienter En gång dagligen 2,35 (95 % KI, 1,01 5,45) Två gånger dagligen 1,00 3 till 4x/dag 0,43 (95 % KI, 0,22 0,86) p = 0,003 jämfört med två gånger dagligen Sannolikhet för följsamhet (oddskvot) Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16:

75 Sammanfattning Icke följsamhet är: vanligt svårt att förutsäga svårt att diagnosticera Följsamhetsstrategier är viktiga och bör implementeras tidigt efter transplantation Uppföljning av följsamheten i nära samarbete med patienten är en förutsättning för goda resultat

76 Förbättra följsamheten vid transplantation Vill vi försöka göra något eller ska vi utestänga patienterna från paradiset?

77 Tack så mycket

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010

Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna njurtransplanterade patienter

Adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna njurtransplanterade patienter Adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna njurtransplanterade patienter FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Cecilia Skoglund Fristående kurs, 15 högskolepoäng/ OM5250 Examensarbete

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR

Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Ska patienten göra som vi säger? Den motivstyrda patientenen utmaning för vem? Den motivstyrda patienten Den motivstyrda och handlande patienten

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården

KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure

En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:53 En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure Matilda

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!

Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical Den 5 mars 2014 beslutade en extra bolagsstämma i Hansa Medical att genomföra en nyemission av

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

C-uppsats i Omvårdnad

C-uppsats i Omvårdnad C-uppsats i Omvårdnad Transition - från kroniskt sjuk till transplanterad FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Christina Tinggaard Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT 2006 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE

COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE Hälsa och samhälle COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE - EN LITTERATURSTUDIE KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300

Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300 Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300 Tilläggsvillkor 2015-04-01 1. Gemensamma bestämmelser 1.1 Grundläggande förutsättningar 1.1.1 Hur och för vem gäller detta tilläggsvillkor? Detta

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt tandvårdsbidrag (STB); beslutade den 2012. SOSFS

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

BESLUT. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Modigraf Granulat till oral 0,2 mg Dospåsar, 50 st ,74 563,00

BESLUT. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Modigraf Granulat till oral 0,2 mg Dospåsar, 50 st ,74 563,00 BESLUT 2013-10-03 Vår beteckning 1 (6) SÖKANDE Astellas Pharma A/S Kajakvej 2 2770 Kastrup, DENMARK SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Inledning. Sammanfattning

Inledning. Sammanfattning Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den

Läs mer

6.2 Offentlig sammanfattning Översikt över sjukdomens utbredning

6.2 Offentlig sammanfattning Översikt över sjukdomens utbredning 6.2 Offentlig sammanfattning 6.2.1 Översikt över sjukdomens utbredning Njurtransplantationer är en av de vanligaste transplantationerna. I USA, ökade antalet med njurtransplanterade förstagångspatienter

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Vem riskerar bli sjukpensionär? Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer