Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö"

Transkript

1 Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö

2 Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats nämnvärt under senare år Små förbättringar Transplantationsår År till halveringstid , , , , , , , ,5 Halveringstiden har bara blivit 6 månader längre från 1988 till År efter transplantation Meier-Kriesche H-U, et al. Am J Transplant 2004;4:

3 Malmö: 5-års graftöverlevnad typ av donator LD AD LD = Levande donator AD = Avliden donator

4 Malmö: 5-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

5 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

6 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator

7 Finns det något Recept på följsamhet? Recept Kalle Johansson Följsamhet 3 ggr dagl Compliance 2 ggr dagl Adherence 4 ggr dagl Hela livet ut! Dr Godtrogen

8 Gör som jag säger, inte som jag gör... Följer vi själva ordinationer? Vem här fullföljer en hel antibiotikakur? Följer våra patienter ordinationerna? Är vi förvånade? Vi ska tala om: Adherence Compliance - Följsamhet Olika termer, samma problem

9 Problemet Barn - ungdom Många läkemedel Många doser Biverkningar Kosmetiska effekter Oberoende Missförstånd Dåligt minne Missad medicinering Akut rejektion Kronisk rejektion Graftförlust

10 Icke-följsamhet: Vem bär skulden? Har vi gjort vad vi kan göra?

11 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

12 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

13 Du kan välja att inte se de dåliga långsiktiga resultaten... Måste vara nattkikare. Jag ser ingenting

14 ... eller så kan du fråga dig själv varför det inte finns någon väg som leder till förbättrade långsiktiga resultat Akilles häl Peter Paul Rubens 1630 Vad är transplantationsområdets akilleshäl?

15 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter

16 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter Målet = att optimera behandlingsresultatet!

17 Eva med äpplet i Edens lustgård... Det första fallet av icke-följsamhet

18 Definition Compliance = adherence = följsamhet = "Omfattningen av hur väl en persons beteende motsvarar de ordinationer som överenskommits med en vårdgivare" (Haynes 1979; WHO 2003)

19 Definition av följsamhet för transplanterade patienter Dold, ej överenskommen minskning av, eller avbruten medicinering med ordinerade immunsuppressiva läkemedel som används för att förebygga avstötningsepisoder 1 Ett syndrom Har en mätbar effekt på behandlingsresultatet 1 Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

20 Följsamhet eller icke avseende ordinerad immunsuppression Intag hur? Dosering hur mycket? Tidpunkter när? Läkemedelssemester

21 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

22 Följsamhet vid kroniska sjukdomar Hjärtsvikt 66 % Epilepsi 60 % Typ 2-diabetes 73 % Depression 48 % Astma 55 % Följsamhet (%) Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:

23 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna transplanterade patienter Prevalens av NA (Viktat medeltal) Denhaerynck et al. Transplant Int 2005; 18(10): Desmyttere et al. Acta Gastroenterol Belg 2005; 68(3): Dew et al. Transplantation 2007; 83: Njure Hjärta Lever Lunga Typ av transplantation (vuxna)

24 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna njurtransplanterade patienter Non-adherence (%) , ,3 22,6 26,6 27,7 35, ,0 0 1 Butler JA, et al. Transplantation 2004;77:769 76; 2 Vlaminck H, et al. Am J Transplant 2004;4: Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16: ; 4 Denhaerynck K, et al. Transpl Int 2005;18: ; 5 Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:S21 3; 6 Vasquez EM, et al. Am J Health Syst Pharm 2003;60:266 9;

25 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

26 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

27 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

28 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Sen Återkommande Osårbarhet Kontinuerlig Ihållande Beslutad Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

29 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

30 Levertransplantation i Skottland: Följsamheten avtar med tiden efter transplantation Följsamhet mätt med mikroprocessor i locket (spelar in datum och tidpunkt varje gång locket öppnas): Azatioprin en gång dagligen, dvs. borde vara var 24:e timme Ciklosporin två gånger dagligen, dvs. borde vara var 12:e timme Resultat (längst tidsintervall mellan flasköppningarna): Azatioprin: 38 timmar i den tidiga gruppen mot 55 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Ciklosporin: 19 timmar i den tidiga gruppen mot 37 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Tidig grupp: < 6 mån efter transplantation Sen grupp: > 6 mån efter transplantation Pacitti L, et al. BASL Congress 1997 (Abstract 35)

31 Mönster vid icke-följsamhet Ofta DOLD: görs utan att transplantationsteamet och familjen får veta något Riktar sig mot den immunsuppressiva behandlingen Vanligen < 5 % under månad 1, men ökar med tiden efter transplantationen Liten njurtransplantationsstudie 1 (N = 18) 95 % följsamhet efter 5 månader 75 % följsamhet efter 7 månader 48 % följsamhet efter 12 månader 1 Chisholm M, et al. Transplantation 2000;

32 Klassifikation av icke-fökljsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

33 Klassifikation av icke följsamhet efter frekvens 16,6 % 16,6 % 16,6 % 50 % Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Tillfällig: nästan perfekt följsamhet = tar nästan alla doser, men med oregelbundna tidsintervall - missar enstaka (< 10 %) av doserna Återkommande: läkemedelssemester 3 4 gånger per år Ihållande: läkemedelssemester en gång i månaden Fullständig: tar få eller inga doser alls Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:

34 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

35 Prevalens av non-adherence (%) Klassifikation efter orsak Oavsiktlig Osårbarhet Beslutad Glömmer att ta mediciner -> Förenklade regimer, dosetter Tror inte att de skadas av att inte ta läkemedlen -> Utbildning Aktivt oberoende, beslut att ignorera behovet -> Svårast att behandla Greenstein S, et al. Transplantation 1998;66: Rianthavorn P, et al. Pediatr Transplant 2005;9:

36 Klassifikation av non-adherence efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

37 Svårt att ställa diagnosen icke-följsamhet Skriva in patienten på vårdavdelning Mäta läkemedels-koncentrationerna i blodet Läkemedelsövervakning: elektronisk tabletträkning eller övervakning via apoteket i samband med utlämning eller förpackningsåterlämning Händelserelaterad (t.ex. avstötningsepisod) Observationer av tredje part, t.ex. föräldrar, vänner, syskon, make/maka Förtroliga samtal (t. ex. via compliance-sköterska) Leta problem lösa problem i samarbete Hembesök Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

38 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

39 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

40 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

41 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

42 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

43 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

44 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

45 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Analys Kronisk avstötning 81 (44) 35 (19) Dödsfall med funktion 53 (29) 53 (29) Akut avstötning 31 (17) 28 (15) Icke-följsamhet 4 (2) 48 (26) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S

46 Akut rejektion pga non-adherence (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % < 6 månader (n = 47) 53 % > 6 månader (n = 40) Mer än hälften (53%) av episoder med akut rejektion > 6 mån efter transplantation beror på icke-följsamhet Tid efter transplantation Morrissey P, et al. Transplant Proc 2005;37:2044 7

47 Sen akut rejektion (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % p = 0, % Många (24%) av icke-följsamma patienter drabbas av sen akut rejektion 5 0 Följsamma (n = 115) Icke-följsamma (n = 33) De Geest S, et al. Transplant 1995;59:340 7

48 Graftfunktion som s-kreatinin hos följsamma jämfört med icke-följsamma Serumkreatinin (mg/dl) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Följsamma Icke-följsamma 1,0 0,5 0 Inklusion År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Vlaminck et al. Am J Transplant 2004

49 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma Överlevnad 100 % 90 % 80 % 70 % Följsamma Icke-följsamma 60 % 50 % Månader Vlaminck et al. Am J Transplant 2004

50 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma 100 (19) (107) Stadig följsamhet (102) (13) Avtagande följsamhet (13) Tid efter sjukhusutskrivning (dagar) p = 0,0026 (Nevins et al. Kidney Int 2001; 60:

51 Icke-följsamhet är associerad med graftförlust hos njurtransplanterade patienter Icke-följsamhet är den tredje viktigaste orsaken till graftförlust (efter akut rejektion och infektion) hos njurtransplanterade patienter 1 I Gastons studie med 1005 njurtransplanterade patienter inträffade graftförlust tidigare hos icke-följsamma än hos följsamma patienter 2 Icke-följsamhet är associerad med minskad 5-års graftöverlevnad 93.6% vs 98.9% (p<0.03) enligt De Geest 3 Risken för graftförlust är 7 gånger högre hos icke-följsamma jämfört med följsamma patienter (p < 0,001) 4 1 Didlake RH, et al. Transplant Proc 1988;20: Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:21S 3S 3 De Geest S, et al. Transplantation 1995;59: Butler J, et al. Transplantation 2004;77:769-76

52 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

53 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

54 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

55 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

56 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:

57 Icke-följsamhet vid hjärttransplantation Mätt med hjälp av intervjuer och journalgenomgångar 145 hjärttransplanterade patienter: intervjuades efter 2, 7 och 12 månader följdes upp 3 år efter transplantationen Risken för akut rejektion var 4,2 gånger högre hos icke-följsamma patienter Risken för hjärttransplantatsjukdom var 6,9 gånger högre hos icke-följsamma patienter Dew M, et al. J Heart Lung Transplant 1999;18:549 62

58 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

59 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

60 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

61 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

62 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 Incidens av sen akut rejektion 1,2 % 14,3 % 22,2 % 0,01 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:

63 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

64 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

65 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall 8,1 1,7 0,12 Dödsfall på grund av kronisk rejektion 8,1 0 < 0,05 Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10

66 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

67 Ekonomiska konsekvenser Återgång i dialys SEK per år Retransplantation SEK

68 Ekonomiska konsekvenser Direkta kostnader Ökade kostnader för mediciner som inte tas Ökade kostnader för behandling av morbiditet Ökade kostnader för sjukhusinskrivningar som skulle kunna undvikas Indirekta kostnader Missade skoldagar/arbetsdagar Transport-, hushålls- och barnomsorgskostnader Sänkt livskvalitet Ökade kostnader för utveckling av kraftfullare läkemedel

69 Kostnaden för icke-följsamhet: 115 Miljoner USD Tabell 5. Njurtransplantation och graftöverlevnad i USA under år 2004 Organtyp Antal transplantationer i USA Ojusterad transplantatöverlevnad efter 1 år Transplantatsvikt efter 1 år, n (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (n) Kostnader för organtransplantationer (USD) 51 Kostnader för transplantatförluster associerade med tidigare non-adherence (USD) Njure: avliden donator ,0 % 993 (11,0 %) 36,4 % Njure: levande donator ,1 % 326 (4,90 %) 36,4 % Totalt Uppskattad kostnad: graftförlust pga icke-följsamhet: (480 fall à USD) sen akut rejektion pga icke-följsamhet: (903 fall à USD) USD USD Hansen et al. Transplant Proc 2007

70 Kostnaden för icke-följsamhet: Europa Långvarig följsamhet med immunsuppressiv behandling är associerad med högre totala sjukvårdskostnader eftersom följsamma patienter i allmänhet lever längre Den livslånga kostnaden uppskattas vara euro högre för följsamma patienter jämfört med icke-följsamma patienter 2 Cleemput I, et al. Pharmacoeconomics 2004;22:

71 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer

72 Riskfaktorer: patientrelaterade Ålder Ungdomar Äldre Barn med icke-följsamma föräldrar Kvinnligt kön Förtida transplantation Kunskapsnivå Socioekonomiska förhållanden Yrke Utbildningsnivå Språk- eller kulturbarriär Dåligt socialt stöd Etnisk bakgrund Psykiatriska tillstånd Depression Stress/ångest Andra Missbruk Alkohol Narkotika Tidigare dålig följsamhet Medicinering Dialysbehandling Åsikter om immunsuppressiva läkemedel Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

73 Riskfaktorer: Enhets- och läkemedelsrelaterade Enhetsrelaterade Utbildning före transplantationen Utbildning efter transplantationen Övervakning via apotek Negativ personkemi med personalen i transplantationsenheten Tid och uppföljning efter transplantationen Läkemedelsrelaterade: Typ av läkemedel Inträffade biverkningar Förväntade biverkningar Antal olika läkemedel Kostnaden för patienten Doseringsfrekvens Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6

74 Doseringsfrekvens En dos per dag ökar följsamheten Prospektiv multicenter-kohortstudie med 278 njurtransplanterade patienter En gång dagligen 2,35 (95 % KI, 1,01 5,45) Två gånger dagligen 1,00 3 till 4x/dag 0,43 (95 % KI, 0,22 0,86) p = 0,003 jämfört med två gånger dagligen Sannolikhet för följsamhet (oddskvot) Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16:

75 Sammanfattning Icke följsamhet är: vanligt svårt att förutsäga svårt att diagnosticera Följsamhetsstrategier är viktiga och bör implementeras tidigt efter transplantation Uppföljning av följsamheten i nära samarbete med patienten är en förutsättning för goda resultat

76 Förbättra följsamheten vid transplantation Vill vi försöka göra något eller ska vi utestänga patienterna från paradiset?

77 Tack så mycket

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR

Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Ska patienten göra som vi säger? Den motivstyrda patientenen utmaning för vem? Den motivstyrda patienten Den motivstyrda och handlande patienten

Läs mer

Medlemsbladet 2. Vikings årsmöte 2015. men med... i stort & smått, * fokus på ungdomssatsningen. forskningens framsteg. * fokus på utmaningar.

Medlemsbladet 2. Vikings årsmöte 2015. men med... i stort & smått, * fokus på ungdomssatsningen. forskningens framsteg. * fokus på utmaningar. Medlemsbladet RIKSFÖRENINGEN FÖR HJÄRT- LUNGTRANSPLANTERADE 015 Vikings årsmöte 015 i stort & smått, men med... * fokus på ungdomssatsningen * fokus på forskningens framsteg * fokus på liktydiga kostråd

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE

COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE Hälsa och samhälle COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE - EN LITTERATURSTUDIE KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer 1 Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer Annette Lennerling,, leg sjuksköterska, med dr Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GöteborgG

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer

SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer SAMTALSMETODIK Kommunikation sändare/mottagare Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologisektionen Christina Fischler, leg psykolog doktorand Verbal

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Transplantationer hos barn

Transplantationer hos barn Transplantationer hos barn Christer Holmberg och Hannu Jalanko I Finland kom transplantationer hos vuxna i gång 1964 för njurar, 1982 för lever, 1985 för hjärta och 1987 för lungor. Samtliga åldersgrupper

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Årsredovisning TRANSPLANTATION

Årsredovisning TRANSPLANTATION Årsredovisning 2010 TRANSPLANTATION Innehåll Året i sammandrag 1 Detta är Glycorex Transplantation AB 2-3 VD har ordet 4 Marknaden för Glycosorb -ABO 5-7 Glycosorb -ABO i över 20 länder 8-9 Patient berättar

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

PCP, Aspergillus och Candida

PCP, Aspergillus och Candida PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

Årsredovisning 2011 TRANSPLANTATION

Årsredovisning 2011 TRANSPLANTATION Årsredovisning 2011 TRANSPLANTATION Innehåll Året i sammandrag 1 Detta är Glycorex Transplantation AB 2-3 VD har ordet 4 Marknaden för Glycosorb -ABO 5-7 Glycosorb -ABO används i över 20 länder 8-9 Utmärkta

Läs mer

Nulojix (belatacept)

Nulojix (belatacept) Nulojix (belatacept) Hälsoekonomiskt kunskapsunderlag Utvärderad indikation NULOJIX, i kombination med kortikosteroider och en mykofenolsyra, som profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njurtransplantationspatienter.

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer

Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Diabetespatienters följsamhet till läkemedelsordinationer Författare: Lena Kindmalm, diabetessköterska Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:1 Handledare: Lars Nilsson, professor Stiftelsen

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010

SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 SJUNDE NATIONELLA NJURKONFERENSEN 2010 Den Sjunde Nationella Njurkonferensen är lyckligen genomförd! Rekordmånga deltagare, utmärkt program och god stämning präglade mötet. Många synpunkter kommer fram

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Seretide. 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Seretide. 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Seretide 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en lungsjukdom som inträffar

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON

XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON XVIVO PERFUSION NO ONE SHOULD HAVE TO DIE WAITING FOR A NEW ORGAN ÅRSSTÄMMA 2015 VD MAGNUS NILSSON SAMMANFATTNING AV XVIVO Stort behov, patienter dör i väntan på en ny lunga XVIVO har en unik Patenterad,

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer