Adherence - Compliance - Följsamhet. Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö
|
|
- Ebba Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Adherence - Compliance - Följsamhet Vad vet vi och vad tror vi? Henrik Ekberg Professor i Transplantationskirurgi Malmö
2 Transplantatöverlevnad (%) Graftöverlevnaden efter njurtransplantation har inte förbättrats nämnvärt under senare år Små förbättringar Transplantationsår År till halveringstid , , , , , , , ,5 Halveringstiden har bara blivit 6 månader längre från 1988 till År efter transplantation Meier-Kriesche H-U, et al. Am J Transplant 2004;4:
3 Malmö: 5-års graftöverlevnad typ av donator LD AD LD = Levande donator AD = Avliden donator
4 Malmö: 5-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator
5 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator
6 Malmö: 25-års graftöverlevnad per decennium Njurtransplantation från avliden donator
7 Finns det något Recept på följsamhet? Recept Kalle Johansson Följsamhet 3 ggr dagl Compliance 2 ggr dagl Adherence 4 ggr dagl Hela livet ut! Dr Godtrogen
8 Gör som jag säger, inte som jag gör... Följer vi själva ordinationer? Vem här fullföljer en hel antibiotikakur? Följer våra patienter ordinationerna? Är vi förvånade? Vi ska tala om: Adherence Compliance - Följsamhet Olika termer, samma problem
9 Problemet Barn - ungdom Många läkemedel Många doser Biverkningar Kosmetiska effekter Oberoende Missförstånd Dåligt minne Missad medicinering Akut rejektion Kronisk rejektion Graftförlust
10 Icke-följsamhet: Vem bär skulden? Har vi gjort vad vi kan göra?
11 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
12 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
13 Du kan välja att inte se de dåliga långsiktiga resultaten... Måste vara nattkikare. Jag ser ingenting
14 ... eller så kan du fråga dig själv varför det inte finns någon väg som leder till förbättrade långsiktiga resultat Akilles häl Peter Paul Rubens 1630 Vad är transplantationsområdets akilleshäl?
15 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter
16 Behandling av transplanterade patienter: Psykosociala aspekter Beteendeaspekter Fysiska aspekter Målet = att optimera behandlingsresultatet!
17 Eva med äpplet i Edens lustgård... Det första fallet av icke-följsamhet
18 Definition Compliance = adherence = följsamhet = "Omfattningen av hur väl en persons beteende motsvarar de ordinationer som överenskommits med en vårdgivare" (Haynes 1979; WHO 2003)
19 Definition av följsamhet för transplanterade patienter Dold, ej överenskommen minskning av, eller avbruten medicinering med ordinerade immunsuppressiva läkemedel som används för att förebygga avstötningsepisoder 1 Ett syndrom Har en mätbar effekt på behandlingsresultatet 1 Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
20 Följsamhet eller icke avseende ordinerad immunsuppression Intag hur? Dosering hur mycket? Tidpunkter när? Läkemedelssemester
21 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
22 Följsamhet vid kroniska sjukdomar Hjärtsvikt 66 % Epilepsi 60 % Typ 2-diabetes 73 % Depression 48 % Astma 55 % Följsamhet (%) Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:
23 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna transplanterade patienter Prevalens av NA (Viktat medeltal) Denhaerynck et al. Transplant Int 2005; 18(10): Desmyttere et al. Acta Gastroenterol Belg 2005; 68(3): Dew et al. Transplantation 2007; 83: Njure Hjärta Lever Lunga Typ av transplantation (vuxna)
24 Prevalens av icke-följsamhet hos vuxna njurtransplanterade patienter Non-adherence (%) , ,3 22,6 26,6 27,7 35, ,0 0 1 Butler JA, et al. Transplantation 2004;77:769 76; 2 Vlaminck H, et al. Am J Transplant 2004;4: Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16: ; 4 Denhaerynck K, et al. Transpl Int 2005;18: ; 5 Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:S21 3; 6 Vasquez EM, et al. Am J Health Syst Pharm 2003;60:266 9;
25 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
26 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
27 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Sen Kontinuerlig Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
28 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Sen Återkommande Osårbarhet Kontinuerlig Ihållande Beslutad Fullständig Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
29 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Tidpunkt Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
30 Levertransplantation i Skottland: Följsamheten avtar med tiden efter transplantation Följsamhet mätt med mikroprocessor i locket (spelar in datum och tidpunkt varje gång locket öppnas): Azatioprin en gång dagligen, dvs. borde vara var 24:e timme Ciklosporin två gånger dagligen, dvs. borde vara var 12:e timme Resultat (längst tidsintervall mellan flasköppningarna): Azatioprin: 38 timmar i den tidiga gruppen mot 55 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Ciklosporin: 19 timmar i den tidiga gruppen mot 37 timmar i den sena gruppen (p < 0,05) Tidig grupp: < 6 mån efter transplantation Sen grupp: > 6 mån efter transplantation Pacitti L, et al. BASL Congress 1997 (Abstract 35)
31 Mönster vid icke-följsamhet Ofta DOLD: görs utan att transplantationsteamet och familjen får veta något Riktar sig mot den immunsuppressiva behandlingen Vanligen < 5 % under månad 1, men ökar med tiden efter transplantationen Liten njurtransplantationsstudie 1 (N = 18) 95 % följsamhet efter 5 månader 75 % följsamhet efter 7 månader 48 % följsamhet efter 12 månader 1 Chisholm M, et al. Transplantation 2000;
32 Klassifikation av icke-fökljsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
33 Klassifikation av icke följsamhet efter frekvens 16,6 % 16,6 % 16,6 % 50 % Tillfällig Återkommande Ihållande Fullständig Tillfällig: nästan perfekt följsamhet = tar nästan alla doser, men med oregelbundna tidsintervall - missar enstaka (< 10 %) av doserna Återkommande: läkemedelssemester 3 4 gånger per år Ihållande: läkemedelssemester en gång i månaden Fullständig: tar få eller inga doser alls Hansen R, et al. Transplant Proc 2007;39:
34 Klassifikation av icke-följsamhet efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
35 Prevalens av non-adherence (%) Klassifikation efter orsak Oavsiktlig Osårbarhet Beslutad Glömmer att ta mediciner -> Förenklade regimer, dosetter Tror inte att de skadas av att inte ta läkemedlen -> Utbildning Aktivt oberoende, beslut att ignorera behovet -> Svårast att behandla Greenstein S, et al. Transplantation 1998;66: Rianthavorn P, et al. Pediatr Transplant 2005;9:
36 Klassifikation av non-adherence efter transplantation Timing Frekvens Anledning Diagnostisk säkerhet Tidig Tillfällig Oavsiktlig Definitiv Sen Återkommande Osårbarhet Trolig Kontinuerlig Ihållande Beslutad Möjlig Fullständig Osannolik Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
37 Svårt att ställa diagnosen icke-följsamhet Skriva in patienten på vårdavdelning Mäta läkemedels-koncentrationerna i blodet Läkemedelsövervakning: elektronisk tabletträkning eller övervakning via apoteket i samband med utlämning eller förpackningsåterlämning Händelserelaterad (t.ex. avstötningsepisod) Observationer av tredje part, t.ex. föräldrar, vänner, syskon, make/maka Förtroliga samtal (t. ex. via compliance-sköterska) Leta problem lösa problem i samarbete Hembesök Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
38 Icke-följsamhet 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
39 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
40 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
41 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
42 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
43 Det finns troligen ett mörkertal av icke-följsamhet 1005 transplanterade patienter med > 6 månaders graftöverlevnad 184 förlorade därefter sina transplantat Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
44 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Kronisk avstötning 81 (44) Dödsfall med funktion 53 (29) Akut avstötning 31 (17) Icke-följsamhet 4 (2) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
45 Mörkertalet påvisades genom retrospektiv analys 8 patienter hade ordinerats sänkt immunsuppression pga t.ex. lymfoproliferativ sjukdom efter transplantation Hos 48 av de återstående patienterna påvisades betydande ickeföljsamhet Registrerad primär orsak till förlusten Förekomst n (%) Analys Kronisk avstötning 81 (44) 35 (19) Dödsfall med funktion 53 (29) 53 (29) Akut avstötning 31 (17) 28 (15) Icke-följsamhet 4 (2) 48 (26) Gaston R, et al. Trans Proc 1999;31:21S 3S
46 Akut rejektion pga non-adherence (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % < 6 månader (n = 47) 53 % > 6 månader (n = 40) Mer än hälften (53%) av episoder med akut rejektion > 6 mån efter transplantation beror på icke-följsamhet Tid efter transplantation Morrissey P, et al. Transplant Proc 2005;37:2044 7
47 Sen akut rejektion (%) Icke-följsamhet är associerad med akut rejektion hos njurtransplanterade patienter % p = 0, % Många (24%) av icke-följsamma patienter drabbas av sen akut rejektion 5 0 Följsamma (n = 115) Icke-följsamma (n = 33) De Geest S, et al. Transplant 1995;59:340 7
48 Graftfunktion som s-kreatinin hos följsamma jämfört med icke-följsamma Serumkreatinin (mg/dl) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Följsamma Icke-följsamma 1,0 0,5 0 Inklusion År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Vlaminck et al. Am J Transplant 2004
49 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma Överlevnad 100 % 90 % 80 % 70 % Följsamma Icke-följsamma 60 % 50 % Månader Vlaminck et al. Am J Transplant 2004
50 Graftöverlevnad utan sen akut rejektion hos följsamma jämfört med icke-följsamma 100 (19) (107) Stadig följsamhet (102) (13) Avtagande följsamhet (13) Tid efter sjukhusutskrivning (dagar) p = 0,0026 (Nevins et al. Kidney Int 2001; 60:
51 Icke-följsamhet är associerad med graftförlust hos njurtransplanterade patienter Icke-följsamhet är den tredje viktigaste orsaken till graftförlust (efter akut rejektion och infektion) hos njurtransplanterade patienter 1 I Gastons studie med 1005 njurtransplanterade patienter inträffade graftförlust tidigare hos icke-följsamma än hos följsamma patienter 2 Icke-följsamhet är associerad med minskad 5-års graftöverlevnad 93.6% vs 98.9% (p<0.03) enligt De Geest 3 Risken för graftförlust är 7 gånger högre hos icke-följsamma jämfört med följsamma patienter (p < 0,001) 4 1 Didlake RH, et al. Transplant Proc 1988;20: Gaston RS, et al. Transplant Proc 1999;31:21S 3S 3 De Geest S, et al. Transplantation 1995;59: Butler J, et al. Transplantation 2004;77:769-76
52 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:
53 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:
54 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:
55 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:
56 Graftöverlevnad och följsamhet med MMF vid njurtransplantation, avliden donatorer (N = 7062) Cox analys baserad på receptåteruttag Risk för graftförlust Variabel referens OR (95 % KI) p-värde < 69 % > 98 % följsamhet 1,43 (1,11 1,84) 0, % - 80 % 1,46 (1,13 1,88) 0, % - 98 % 1,32 (1,00 1,75) 0,053 < 50 % reduktion Ingen dosreduktion 0,65 (0,36 1,18) 0,155 > 50 % reduktion 1,69 (1,15 2,50) 0,008 Avslutat MMF Fortsatt MMF 8,34 (6,85 10,2) < 0,001 Takemoto et al. Am J Transplant 2007; 7:
57 Icke-följsamhet vid hjärttransplantation Mätt med hjälp av intervjuer och journalgenomgångar 145 hjärttransplanterade patienter: intervjuades efter 2, 7 och 12 månader följdes upp 3 år efter transplantationen Risken för akut rejektion var 4,2 gånger högre hos icke-följsamma patienter Risken för hjärttransplantatsjukdom var 6,9 gånger högre hos icke-följsamma patienter Dew M, et al. J Heart Lung Transplant 1999;18:549 62
58 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:
59 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:
60 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:
61 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:
62 Sen akut rejektion efter hjärttransplantation 101 hjärttransplanterade CsA-behandlade patienter (1 6 år efter transpl) Elektronisk övervakning under 3 månader Utmärkt följsamhet (N = 84) Mindre subklinisk NA (N = 7) Måttlig subklinisk NA (N = 9) p-värde Intagsföljsamhet: 99,5 % 97,0 % 93,2 % 0,0001 Doseringsföljsamhet: 98,9 % 95,0 % 87,9 % 0,0001 Varierande doseringsintervall: 1:30 h 2:50 h 4:30 h 0,0001 Läkemedelssemester: 1,19 % 14,29 % 55,56 % 0,0001 Incidens av sen akut rejektion 1,2 % 14,3 % 22,2 % 0,01 De Geest et al. J Heart Lung Transplant 1998; 17:
63 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10
64 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall Dödsfall på grund av kronisk rejektion Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10
65 Icke-följsamhet efter levertransplantation 37 av 97 (38 %) levertransplanterade ungdomar var icke-följsamma Ickeföljsamma n = 37 (%) Följsamma n = 60 (%) p-värde Sen akut rejektion 67,6 28,3 < 0,001 Sen akut rejektion utan tidigare rejektion Ny transplantation p.g.a. kronisk rejektion 43,2 13,3 < 0,001 13,5 0 < 0,006 Dödsfall 8,1 1,7 0,12 Dödsfall på grund av kronisk rejektion 8,1 0 < 0,05 Berquist R, et al. Pediatr Transplant 2006;10:304 10
66 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
67 Ekonomiska konsekvenser Återgång i dialys SEK per år Retransplantation SEK
68 Ekonomiska konsekvenser Direkta kostnader Ökade kostnader för mediciner som inte tas Ökade kostnader för behandling av morbiditet Ökade kostnader för sjukhusinskrivningar som skulle kunna undvikas Indirekta kostnader Missade skoldagar/arbetsdagar Transport-, hushålls- och barnomsorgskostnader Sänkt livskvalitet Ökade kostnader för utveckling av kraftfullare läkemedel
69 Kostnaden för icke-följsamhet: 115 Miljoner USD Tabell 5. Njurtransplantation och graftöverlevnad i USA under år 2004 Organtyp Antal transplantationer i USA Ojusterad transplantatöverlevnad efter 1 år Transplantatsvikt efter 1 år, n (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (%) Transplantatförlust associerad med tidigare non-adherence (n) Kostnader för organtransplantationer (USD) 51 Kostnader för transplantatförluster associerade med tidigare non-adherence (USD) Njure: avliden donator ,0 % 993 (11,0 %) 36,4 % Njure: levande donator ,1 % 326 (4,90 %) 36,4 % Totalt Uppskattad kostnad: graftförlust pga icke-följsamhet: (480 fall à USD) sen akut rejektion pga icke-följsamhet: (903 fall à USD) USD USD Hansen et al. Transplant Proc 2007
70 Kostnaden för icke-följsamhet: Europa Långvarig följsamhet med immunsuppressiv behandling är associerad med högre totala sjukvårdskostnader eftersom följsamma patienter i allmänhet lever längre Den livslånga kostnaden uppskattas vara euro högre för följsamma patienter jämfört med icke-följsamma patienter 2 Cleemput I, et al. Pharmacoeconomics 2004;22:
71 Non-Adherence 1 Definition 2 Prevalens 3 Klassifikation 4 Kliniska effekter 5 Kostnader 6 Riskfaktorer
72 Riskfaktorer: patientrelaterade Ålder Ungdomar Äldre Barn med icke-följsamma föräldrar Kvinnligt kön Förtida transplantation Kunskapsnivå Socioekonomiska förhållanden Yrke Utbildningsnivå Språk- eller kulturbarriär Dåligt socialt stöd Etnisk bakgrund Psykiatriska tillstånd Depression Stress/ångest Andra Missbruk Alkohol Narkotika Tidigare dålig följsamhet Medicinering Dialysbehandling Åsikter om immunsuppressiva läkemedel Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
73 Riskfaktorer: Enhets- och läkemedelsrelaterade Enhetsrelaterade Utbildning före transplantationen Utbildning efter transplantationen Övervakning via apotek Negativ personkemi med personalen i transplantationsenheten Tid och uppföljning efter transplantationen Läkemedelsrelaterade: Typ av läkemedel Inträffade biverkningar Förväntade biverkningar Antal olika läkemedel Kostnaden för patienten Doseringsfrekvens Chapman J. Transplantation 2004;77:782 6
74 Doseringsfrekvens En dos per dag ökar följsamheten Prospektiv multicenter-kohortstudie med 278 njurtransplanterade patienter En gång dagligen 2,35 (95 % KI, 1,01 5,45) Två gånger dagligen 1,00 3 till 4x/dag 0,43 (95 % KI, 0,22 0,86) p = 0,003 jämfört med två gånger dagligen Sannolikhet för följsamhet (oddskvot) Weng FL, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16:
75 Sammanfattning Icke följsamhet är: vanligt svårt att förutsäga svårt att diagnosticera Följsamhetsstrategier är viktiga och bör implementeras tidigt efter transplantation Uppföljning av följsamheten i nära samarbete med patienten är en förutsättning för goda resultat
76 Förbättra följsamheten vid transplantation Vill vi försöka göra något eller ska vi utestänga patienterna från paradiset?
77 Tack så mycket
Adherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010
Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet
Läs merRiktlinjer för njurtransplantation
Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merAdherence till immundämpande läkemedel hos vuxna njurtransplanterade patienter
Adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna njurtransplanterade patienter FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Cecilia Skoglund Fristående kurs, 15 högskolepoäng/ OM5250 Examensarbete
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merRegisterdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Läs merDRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset
DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset LIVET MED SVÅRREGLERAD DIABETES DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES?
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merDenna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på
Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari
Läs merAtt donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merVarför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR
Varför gör de inte som vi säger? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Ska patienten göra som vi säger? Den motivstyrda patientenen utmaning för vem? Den motivstyrda patienten Den motivstyrda och handlande patienten
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merTidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång
Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merPersoncentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.
Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merMina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.
Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:
Läs merPst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24
Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Läs merCannabis och psykos. Google:
Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merResultat från Apotekets kundpanel
Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merEn förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:53 En förändrad kropp Patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure Matilda
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merEBV och CMV Klinik. Det beror på
EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta
Läs merVälkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter!
Välkommen till denna undersökning som avser dialysbehandlade och njurtransplanterade patienter! Den europeiska patientföreningen skulle vilja att du delar med dig av dina synpunkter på behandlingsval som
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merTentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.
Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merEtt starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen
Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merwww.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.
VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merInbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ)
Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical Den 5 mars 2014 beslutade en extra bolagsstämma i Hansa Medical att genomföra en nyemission av
Läs merAktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö
Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning
Läs merLäkemedelsfakta för barnfamiljer
Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av
Läs merOnt i magen, ont i själen?
Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merTransplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright
Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation
Läs merC-uppsats i Omvårdnad
C-uppsats i Omvårdnad Transition - från kroniskt sjuk till transplanterad FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Christina Tinggaard Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT 2006 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merOsteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merTILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION
TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merCOMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE
Hälsa och samhälle COMPLIANCE HOS NJURTRANSPLANTERADE - EN LITTERATURSTUDIE KRISTOFFER BORGSTEDT JOHANNA SCHERSTÉN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
Läs merSärskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300
Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300 Tilläggsvillkor 2015-04-01 1. Gemensamma bestämmelser 1.1 Grundläggande förutsättningar 1.1.1 Hur och för vem gäller detta tilläggsvillkor? Detta
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt tandvårdsbidrag (STB); beslutade den 2012. SOSFS
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merDin guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.
Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merBESLUT. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Modigraf Granulat till oral 0,2 mg Dospåsar, 50 st ,74 563,00
BESLUT 2013-10-03 Vår beteckning 1 (6) SÖKANDE Astellas Pharma A/S Kajakvej 2 2770 Kastrup, DENMARK SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merInledning. Sammanfattning
Inledning Svenskt Register för Aktiv Uremivård (srau) startade 1991 med syftet att dokumentera den aktiva uremivårdens omfattning i Sverige och har sedan 1994 givit ut en publikation årligen. Från den
Läs mer6.2 Offentlig sammanfattning Översikt över sjukdomens utbredning
6.2 Offentlig sammanfattning 6.2.1 Översikt över sjukdomens utbredning Njurtransplantationer är en av de vanligaste transplantationerna. I USA, ökade antalet med njurtransplanterade förstagångspatienter
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merFysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd
Läs merHandlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Läs merVem riskerar bli sjukpensionär?
Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merRätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merVilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar
Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merRiktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL
Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs mer