Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster 2011"

Transkript

1 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster 2011 Rapport från E-delegationen

2

3 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Uppföljning av myndigheternas arbete med e- förvaltning och e-tjänster 2011

4 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning Om undersökningen Uppdrag Genomförande Grunddata Avgränsningar E-tjänster E-tjänsternas ärendevolymer Automatisering av bakomliggande ärendehantering Planerad utveckling av e-tjänster Ledning och styrning E-förvaltningens prioritet Strategi för utveckling av e-förvaltning Kanalstrategi Sourcingstrategi Sourcing av e-förvaltningsprojekt Metoder och verktyg Samverkan Effekter och hinder Effekter E-förvaltning som drivkraft för förändring Hinder kopplade till utvecklingen av e-förvaltningen Öppenhet och innovation Vidareutnyttjande av offentlig data Mobila applikationer Publicering av diariet på internet IT för en grönare förvaltning Informationssäkerhet Sociala medier Öppen programvara Molntjänster Användning av molntjänster Motiv till användning av molntjänster Ipv6 och DNNSEC Införande av IPv Införande av DNSSEC Bilagor Bilaga 1: De e-tjänster som genererar flest antal ärenden (gränssnitt maskin-till-människa) Bilaga 2: Information som myndigheterna efterfrågar tillgång till elektroniskt online Bilaga 3: E-tjänster som myndigheterna tillhandahåller maskin-till-människa Bilaga 4: E-tjänster som myndigheterna tillhandahåller maskin-till-maskin... 50

5 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Figurförteckning Figur 1: E-tjänsternas konstruktion (maskin-till-människa)... 8 Figur 2: Automatiseringsgrad av bakomliggande ärendehantering Figur 3: Myndigheternas planerade utveckling av e-tjänster för de kommande två åren Figur 4: E-förvaltningfrågornas prioritet Figur 5: Strategi för e-förvaltning Figur 6: Myndigheternas arbete med kanalstrategier Figur 7: Status över myndigheternas arbete med att ta fram en sourcingstrategi Figur 8: Intern eller extern bemanning i arbetet med e-förvaltning Figur 9: Myndigheternas användning av metoder och verktyg för utveckling av e-förvaltning Figur 10: Samverkan kopplad till e-förvaltning Figur 11: Effekter av myndigheternas arbete med e-förvaltning Figur 12: Förändring i organisation, roller och kompetenser kopplade till de senaste två årens arbete med e-förvaltning Figur 13: Hinder kopplade till utveckling av e-förvaltning Figur 14: Myndigheternas publicering av information om tillgänglig och maskinläsbar data för vidareutnyttjande Figur 15: Tillhandahållandet av mobila applikationer Figur 16: Myndigheternas arbete med IT för en grönare förvaltning Figur 17: Myndigheternas arbete med informationssäkerhet Figur 18: Myndigheter som har policy för användningen av sociala medier Figur 19: Myndigheternas användning av öppen programvara Figur 20: Programvara som molntjänst Figur 21: Infrastruktur som molntjänst Figur 22: Motiv till användning av molntjänster Figur 23: Myndigheternas införande av IPv Figur 24: Myndigheternas införande av DNSSEC Tabellförteckning Tabell 1: Exempel på e-tjänster med höga transaktionsvolymer... 9 Tabell 2: Exempel där samtliga ärenden går via e-tjänsten... 9 Tabell 3: Exempel på mobilapplikationer som tillhandahålls av myndigheter Tabell 4: Exempel på mobilapplikationer baserade på offentlig information... 21

6 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Förord Statliga myndigheter ställs inför nya krav, nya förväntningar och ett snabbt växande utbud av nya tekniker och verktyg. För att vara effektiva i dagens komplexa, sammanlänkade och snabbt föränderlig miljö måste myndigheter se över tjänster och processer för att kunna dra nytta av de möjligheter som informations- och kommunikationsteknologi erbjuder. E-förvaltning handlar om att göra det enklare för privatpersoner och företag att utnyttja offentliga tjänster och att göra rätt för sig, liksom att effektivisera processer och arbetssätt inom offentlig sektor. I Europeiska kommissionens återkommande jämförelse över medlemsstaternas e-förvaltningar placerar sig Sverige regelbundet i topp. Rapporten Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster, 2011 har genomförts inom ramarna för E-delegationens uppdrag att följa upp myndigheternas arbete med e- förvaltning. Syftet har varit att ge en samlad översiktsbild. I rapporten redovisas ett antal indikatorer på e-förvaltningens effekter på förvaltningen, företag och privatpersoner. Ambitionen är att undersökningen ska genomföras årligen och att den ska bidra till ökad kunskap om e-förvaltningens utveckling och genomslag. Parallellt med myndighetsrapporten har Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en liknande undersökning, E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, vilken går att ladda ner från SKL:s webbplats (www.skl.se). Rapporten har utarbetats av Mårten Janerud. Claes Thagemark, Kanslichef E-delegationen

7 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Sammanfattning I fokus för denna rapport är statliga myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster. Rapporten baseras på en enkät som genomfördes våren E-tjänster 74 procent av myndigheterna tillhandahåller cirka 640st e-tjänster via gränssnittet maskintill-människa. 36 procent av myndigheterna tillhandahåller cirka 150st e-tjänster via gränssnittet maskintill-maskin. Cirka 15 procent av myndigheterna anger att de helt kunnat automatisera den bakomliggande ärendehanteringen för en majoritet av de e-tjänster de tillhandahåller via ett webbaserat gränssnitt. 56 procent av myndigheterna planerar att utveckla och införa nya e-tjänster under de kommande två åren. För 17 procent av myndigheterna är detta inte aktuellt. Ledning och styrning För mer än hälften av myndigheterna har e-förvaltningsfrågor mycket eller ganska hög prioritet. För 35 procent av myndigheterna har e-förvaltningsfrågor ganska låg eller mycket låg prioritet. Cirka en fjärdedel av myndigheterna anger att de har pågående strategiformuleringsprocesser kopplade till e-förvaltning, sourcing och kanalval. Framtagandet av kostnads/nyttoanalyser (Business Case) inför beslut om investering används ofta av cirka 50 procent av myndigheterna, men systematisk uppföljning av effektmål och tillämpning av en process för nyttorealisering används i mer begränsad omfattning. Samverkan Samverkan kopplat till e-förvaltning sker i störst utsträckning med andra statliga myndigheter. 37 procent av myndigheterna anger att de samverkat med andra myndigheter i utvecklingen av e-tjänster. 35 procent av myndigheterna anger att de delar IT-infrastruktur med andra myndigheter. För 36 procent av myndigheterna har utvecklingsarbete kopplat till e-förvaltning inneburit ökad samverkan med andra offentliga organisationer, 27 procent ser inte någon förändring. Effekter Nästan 60 procent av myndigheterna anger att arbetet med e-förvaltning har inneburit att de har kunnat höja sina servicenivåer till privatpersoner och företag. Samtidigt uppger strax över 60 procent att de kunnat effektivisera sina arbetsprocesser och höja kvaliteten på den information de förvaltar. Strax över 25 procent anger att de kunnat konstatera förbättringar vad gäller minskat uppgiftslämnande för privatpersoner och företag. 36 procent anger att de kunnat frigöra resurser internt. Hinder Det största hindret kopplat till myndigheternas utveckling av e-förvaltningen är finansieringen. Nästan 60 procent har svarat att detta är ett mycket stort eller ganska stort hinder. 42 procent av myndigheterna har angivit att de befintliga lagar och regelverk utgör ett mycket stort eller ganska stort hinder för deras utvecklingsarbete. 37 procent har angivit att kompetensfrågan är ett mycket eller ganska stort hinder kopplat till deras utveckling av e-förvaltningen, men 48 procent menar att det är ett ganska eller mycket litet hinder.

8 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Öppenhet och innovation Ett av huvudsyftena med lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen är att i ökad omfattning tillgängliggöra (maskinläsbar) offentlig information för att företag och privatpersoner ska kunna skapa nya informationsprodukter och tjänster. 17 procent av myndigheterna har svarat att de idag publicerar information om tillgänglig och maskinläsbar data för vidareutnyttjande. 11 procent meddelar att arbete pågår. 66 procent publicerar inte någon information om vilken data de tillgängliggör för vidareutnyttjande. Sociala medier Antalet myndigheter som har tagit fram en policy om användandet av social medier har ökat från fem procent år 2010 till 26 procent Samtidigt anger 48 procent av myndigheterna att arbete pågår. Molntjänster Nästan hälften av de statliga myndigheterna använder sig av programvara som molntjänst i någon omfattning. Exempel är t.ex. projektverktyg, klienter för e-post och grupp/samarbetsprogramvara. Samtidigt uppger 18 procent av myndigheterna att man utvärderar abonnemang av olika programvaror/applikationer tillhandahållna som molntjänster. Cirka 23 procent av myndigheterna använder sig av infrastrukturtjänster i molnet i någon omfattning. Ipv6 och DNNSEC 91 procent av myndigheterna har inte infört IPv6 (juli 2011) 90 procent av myndigheterna har inte infört DNSSEC (Domain Name System Security Extensions) (juli 2011).

9 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 1 Om undersökningen 1.1 Uppdrag Undersökningen har genomförts inom ramarna för E-delegationens uppdrag att följa upp myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning mot de förvaltningspolitiska målen och de mål som regeringen kan komma att besluta (kommittédirektiv 2009:1, Delegation för e-förvaltning). 1.2 Genomförande Undersökningen skickades till samtliga 250st förvaltningsmyndigheter i myndighetsregistret. Totalt inkom 201st svar, vilket ger en svarsfrekvens på 80 procent. Bortfallet om 20 procent förklaras sannolikt bl.a. av enkätens omfattning och att e-förvaltningsfrågor och e-tjänster inte uppfattas som prioriterat av ett flertal myndigheter. 1.3 Grunddata Data är insamlad under våren år 2011 via en webbenkät. Grunddata finns publicerad på E- delegationens webbsida tillsammans med rapporten (www.edelegationen.se). 1.4 Avgränsningar Undersökningen har avgränsats från områdena e-tillgänglighet och e-handel, efter samråd med Handisam och Ekonomistyrningsverket vilka ansvarar för uppföljning av dessa områden.

10 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 2 E-tjänster E-delegationen har definierat en e-tjänst som en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt. Det elektroniska gränssnittet kan vara maskin-till-människa eller maskin-till-maskin procent av myndigheterna tillhandahåller cirka 640st e-tjänster via gränssnittet maskintill-människa (för sammanställning se bilaga 3) procent av myndigheterna tillhandahåller cirka 150st e-tjänster via gränssnittet maskintill-maskin (för sammanställning se bilaga 4). Figur 1: E-tjänsternas konstruktion (maskin-till-människa) E-tjänsten kräver identifiering mha. eid/bankid 20% E-tjänsten kräver identifiering mha. användarnamn/lösenord 59% E-tjänsten kräver underskrift (e-signatur) 15% E-tjänsten är integrerad med eller del av bakomliggande verksamhetssystem 68% E-tjänsten är samproducerad (utveckling, drift och förvaltning) med andra offentliga aktörer E-tjänsten är beroende av information från andra aktörer 25% 29% Det är möjligt att följa ärendets status via e-tjänsten 32% Myndigheten mäter kundernas uppfattning om e-tjänsten 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 2.1 E-tjänsternas ärendevolymer Myndigheterna ombads redovisa de tre e-tjänster som har de högsta ärendevolymerna samt sätta denna volym i relation till ärendetypens totala volym (volym e-tjänst / total volym). I tabell 1 redovisas exempel på e-tjänster med höga transaktionsvolymer. I tabell 2 redovisas exempel där e- tjänsten kommit att bli den enda kanalen för interaktionen mellan förvaltningen och dess avnämare. 1 Målgrupper för e-tjänsten kan vara privatpersoner, företag, andra offentliga organisationer, men också den egna myndigheten. Vad som är, och vad som inte är, en e-tjänst är ofta kopplat till situation och kontext. I denna inventering ombads myndigheterna att avgränsa bort nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut eller sparas på datorn för att skickas in separat via e-post eller brev. Länk på webbplats till e-postprogram avgränsades också bort. I övrigt har ingen klassificering (t.ex. mognadsnivå) eller kategorisering (t.ex. mot ärendetyper) gjorts myndigheter har redovisat mer än 10st e-tjänster. Sju myndigheter har redovisat mer än 20st e-tjänster. Fem myndigheter har redovisat fler än 26st e-tjänster (Centrala Studiestödsnämnden,, Högskolan i Gävle Jordbruksverket, samt ).

11 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Tabell 1: Exempel på e-tjänster med höga transaktionsvolymer Myndighet E-tjänst Volym e-tjänst Total volym V E-TJ/TV Fråga på annat fordon n/a n/a Tandvårdsportalen % Skattekontot n/a n/a Inkomstdeklaration % Aktuell studieskuld n/a n/a Planerad utbetalning n/a n/a Deklaration moms/arbetsgivaravgifter % Tillfällig föräldrapenning % Föräldrapenning % Avställning/Påställning fordon n/a n/a Lämna studieförsäkran % Tabell 2: Exempel där samtliga ärenden går via e-tjänsten Myndighet E-tjänst Volym e-tjänst Total volym V E-TJ/TV Pensionsmyndigheten Fondbyte/dag % Sjöfartsverket Fartygsrapportering % Statens skolverk SFI nationella prov % Sjöfartsverket Farledsdeklaration % Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Kommunicera med projekt % Högskolan i Halmstad Studentportalen % Högskolan Väst Antagning % Rättsmedicinalverket Kontrakterade läkare % Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Extranät kunder % Verket för innovationssystem Intressentportalen % Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fraps, ansökningshantering % Myndigheten för yrkeshögskolan Ansökan om att få ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag % Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ansökan Fortbildning % Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Extranät bedömare % Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ansökan Atlas % Myndigheten för yrkeshögskolan Rekvisition av statsbidrag % Myndigheten för yrkeshögskolan Ansökningar om förändring av utbildning % Statens bostadskreditnämnd Avrop hyresgarantier % Boverket Register för energideklarationer n/a n/a 100%

12 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 2.2 Automatisering av bakomliggande ärendehantering Digitaliseringen av de tjänster som myndigheterna tillhandahåller via ett webbaserat gränssnitt skapar förutsättningar för att effektivisera den bakomliggande ärendehanteringen. Förutsättningar skapas för att realisera s.k. dubbel nytta (nytta för myndighetens externa målgrupper liksom nytta internt inom myndigheten). Helt automatiserad ärendehantering innebär att samtliga de steg som är möjliga har automatiserats. Cirka 15 procent av myndigheterna anger att de helt kunnat automatisera den bakomliggande ärendehanteringen för en majoritet av de e-tjänster de tillhandahåller via ett webbaserat gränssnitt Delvis automatiserad ärendehantering innebär att ett eller flera steg har automatiserats, men några steg som skulle kunna automatiseras handläggs fortfarande manuellt. Cirka 26 procent av myndigheterna anger att de delvis kunnat automatisera den bakomliggande ärendehanteringen för en majoritet av de e-tjänster som de tillhandahåller via ett webbaserat gränssnitt. 45% Figur 2: Automatiseringsgrad av bakomliggande ärendehantering Helt automatiserade Delvis automatiserade 40% 35% 40% 30% 25% 20% 15% 10% 15% 26% 25% 30% 22% 22% 20% 5% 0% Majoritet av bakomliggande flöden Något/några bakomliggande flöden Inte alls Uppgift saknas 2.3 Planerad utveckling av e-tjänster 56 procent av myndigheterna planerar att utveckla och införa nya e-tjänster under de kommande två åren. För 17 procent av myndigheterna är detta inte aktuellt. Figur 3: Myndigheternas planerade utveckling av e-tjänster för de kommande två åren >9 4 % % % % 0 17 % Uppgift saknas 27 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %

13 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 3 Ledning och styrning 3.1 E-förvaltningens prioritet E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisations-, process- och kompetensutveckling. För mer än hälften av myndigheterna har e-förvaltningsfrågor mycket eller ganska hög prioritet. För 35 procent av myndigheterna har e-förvaltningsfrågor ganska låg eller mycket låg prioritet. Figur 4: E-förvaltningfrågornas prioritet Mycket hög prioritet; 17% Ganska hög prioritet; 36% Ganska låg prioritet; 27% Mycket låg prioritet; 8% Uppgift saknas; 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 3.2 Strategi för utveckling av e-förvaltning En e-förvaltningsstrategi beskriver de mål, processer och resurser som ska användas för att utveckla och effektivisera verksamheten med hjälp av IT och digitalisering. Fem procent av myndigheterna anger att de har en sådan särskild e-strategi, 11 procent av myndigheterna anger att detta är en del av utvecklingsplanen. 29 procent av myndigheterna hanterar e-förvaltningsfrågor i andra strategier/styrande dokument. Cirka 20 procent håller på med att ta fram strategier för fortsatt utveckling av sin e-förvaltning, medan 35 procent av myndigheterna inte har en strategi eller några planer på att ta fram en. Figur 5: Strategi för e-förvaltning Nej 35% Särskild e-strategi 5% Del av utvecklingsplanen 11% Håller på att ta fram 19% Del av annan strategi/styrande dokument 29%

14 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 3.3 Kanalstrategi 19 procent av myndigheterna anger att de har en beslutad kanalstrategi som stödjer deras utvecklingsarbete, hos 25 procent pågår ett arbete med att ta fram en sådan strategi. Hos 56 procent av myndigheterna finns ingen beslutad strategi och inget arbete pågår heller med att ta fram en. En kanalstrategi beskriver vilka kanaler myndigheten ska prioritera för att nå sina långsiktiga mål och lyckas med sitt uppdrag. Kanalstrategin bör innehålla en analys av vilka kanaler som myndigheten och dess målgrupp ska kommunicera via. Enligt E-delegationens vägledning för kanalstrategier bör strategin innehålla; myndighetens målgrupper, övergripande mål och principer för myndighetens kommunikation med målgrupperna under de kommande åren, en sammanställning av myndighetens olika tjänster och kanaler samt en prioriteringar mellan kanaler. Figur 6: Myndigheternas arbete med kanalstrategier Ja; 19% Nej; 56% Håller på att ta fram; 25% För ytterligare information se: E-delegationens vägledning för kanalstrategi: 3.4 Sourcingstrategi 20 procent av myndigheterna anger att de har en beslutad sourcingstrategi, 25 procent håller på att ta fram en strategi. Hos 55 procent av myndigheterna finns ingen beslutad strategi och inget arbete pågår med att ta fram en sådan. En sourcingstrategi syftar till att säkerställa tillgång till rätt kompetens, i rätt omfattning, i rätt tid för att realisera beslutade verksamhetsmål). Kompetens kan hämtas internt eller genom att nyttja marknadens tjänster med beaktande av varje myndighets specifika situation. Sourcingstrategin omsätts i en genomförandeplan och bör vara en del av den årliga verksamhetsplaneringen. Figur 7: Status över myndigheternas arbete med att ta fram en sourcingstrategi Ja; 20% Nej; 55% Håller på att ta fram; 25%

15 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 3.5 Sourcing av e-förvaltningsprojekt Grundläggande funktioner kopplade till e-förvaltning är utveckling av strategier och planer, projektledning, drift av e-tjänster samt utveckling av e-tjänster. Myndigheterna ombads besvara i vilken utsträckning bemanning skedde av respektive funktion, med egna eller externa resurser, eller en kombination. 60 procent av myndigheterna använder i huvudsak egna resurser för att utveckla strategier och planer för e-förvaltning. 36 procent av myndigheterna tar stöd av externa resurser. Bemanningen av projektledare i e-förvaltningsprojekt sker för 45 procent av myndigheterna i huvudsak med interna resurser, medan 47 procent hämtar externt stöd när det behövs. 8 procent av myndigheterna använder sig i huvudsak av externa projektledare. Det verkar vara vanligare att driften av e-tjänster läggs ut externt, 26 procent av myndigheterna anger att så i huvudsak är fallet. 35 procent delar driften mellan interna och externa resurser, medan 39 procent av myndigheterna genomför denna i huvudsak själva. 83 procent av myndigheterna anger att de tar hjälp utifrån för att bemanna upp utvecklingen av e- tjänster. Figur 8: Intern eller extern bemanning i arbetet med e-förvaltning I huvudsak interna resurser Interna/externa I huvudsak externa resurser Utveckling av strategier och planer för e-förvaltning Projektledning i e-förvaltningsprojekt Drift av e-tjänster Utveckling av e-tjänster % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

16 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 3.6 Metoder och verktyg En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det utvecklings- och förändringsarbete som e- förvaltning innebär är strukturerade och systematiska arbetssätt. Sammanställningen av myndigheternas svar visar att projektstyrningsmodeller, riskhantering och behovsanalyser är de verktyg som används mest frekvent, tillsammans med målstyrning och processkartläggning. Framtagandet av kostnads/nyttoanalyser (Business Case) inför beslut om investering, liksom systematisk uppföljning av effektmål och tillämpning av en process för nyttorealisering nyttor används i mindre omfattning. Figur 9: Myndigheternas användning av metoder och verktyg för utveckling av e-förvaltning Alltid Ofta Sällan Inte alls Uppgift saknas Projektstyrningsmodell Riskhantering Behovsanalys Effektmål som kopplas till verksamhetsmål Processkartläggning Kostnads/nyttoanalys Uppföljning av effektmål och nyttorealisering % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För ytterligare information se: E-delegationens vägledning i behovsanalys: (betaversion) E-delegationens vägledning i nyttorealisering:

17 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 4 Samverkan För att kunna realisera E-delegationens vision om så enkelt som möjligt för så många som möjligt ställs ökade krav på samverkan inom offentlig sektor, mellan myndigheter, kommuner och landsting. Samverkan med företag kommer sannolikt också att öka för att tillhandahålla gemensamma lösningar (ett exempel på samverkan mellan en myndighet och företag är t.ex. när bilhandlare gör direktanmälan i vägtrafikregistret.). Samverkan kopplat till e-förvaltning sker i störst utsträckning med andra statliga myndigheter. 37 procent av myndigheterna anger att de samverkat med andra myndigheter i utvecklingen av e- tjänster. 35 procent av myndigheterna anger att de delar sin IT-infrastruktur med andra myndigheter. Figur 10: Samverkan kopplad till e-förvaltning 40 Kommuner Landsting Statliga myndigheter Företag Utveckling av e- tjänster Drift och förvaltning av e-tjänster Upphandling Gemensam ITinfrastruktur 14 Bechmarking 10 Behovsanalys

18 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 5 Effekter och hinder 5.1 Effekter Myndigheterna ombads uppskatta effekterna av deras arbete med e-förvaltning. Nästan 60 procent av myndigheterna anger att arbetet med e-förvaltning har inneburit att de har kunnat höja sina servicenivåer till privatpersoner och företag. Samtidigt uppger strax över 60 procent att de kunnat effektivisera sina arbetsprocesser och höja kvaliteten på den information man förvaltar. 42 procent anger att de kunnat konstatera stora eller ganska stora förbättringar vad gäller deras processer för beslutsfattande och ledtider för företag och privatpersoner. Strax över 25 procent anger att de kunnat konstatera förbättringar vad gäller minskat uppgiftslämnande för privatpersoner och företag. 36 procent anger att de kunnat frigöra resurser internt. För 36 procent av myndigheterna har utvecklingsarbetet inneburit ökad samverkan med andra offentliga organisationer, 27 procent ser inte någon förändring. Bara 18 procent ser förbättringar vad gäller företags och privatpersoners insyn i myndighetens beslutsprocesser. Figur 11: Effekter av myndigheternas arbete med e-förvaltning Mycket stor förbättring Ganska stor förbättring Ingen förändring Ganska stor försämring Mycket stor försämring Ej aktuellt Uppgift saknas Ökad service för privatpersoner och företag Effektivare arbetsprocesser Bättre informationskvalitet Snabbare besked och beslut till privatpersoner och företag Ökad och förenklad tillgång till offentlig information Minskat uppgiftslämnande för privatpersoner och företag Frigjorda resurser Ökad samverkan med andra offentliga organisationer Större insyn i myndigheternas beslutsprocesser % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

19 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 5.2 E-förvaltning som drivkraft för förändring 25 procent av myndigheterna anger att de senaste två årens arbete med e-förvaltning inneburit en förändring vad gäller organisation, roller och kompetensbehov i mycket hög grad eller ganska hög grad. För 32 procent av myndigheterna har påverkan varit mindre. 29 procent ser inte någon förändring som går att koppla till e-förvaltning. Figur 12: Förändring i organisation, roller och kompetenser kopplade till de senaste två årens arbete med e-förvaltning Uppgift saknas; 14% I mycket hög grad; 5% I ganska hög grad; 20% I mycket låg grad/inte alls; 29% I ganska låg grad; 32% 5.3 Hinder kopplade till utvecklingen av e-förvaltningen Det största hindret kopplat till myndigheternas utveckling av e-förvaltningen är, kanske föga förvånande, finansieringen. Nästan 60 procent har svarat att detta är ett mycket stort eller ganska stort hinder. 42 procent av myndigheterna har angivit att de befintliga lagar och regelverk utgör ett mycket stort eller ganska stort hinder för deras utvecklingsarbete. Nästan 40 procent har svarat att befintliga regelverk utgör ett ganska eller mycket litet hinder. Andra utmaningar är verksamheternas förmåga till organisationsutveckling liksom integration av befintliga systemmiljöer. 37 procent har angivit att kompetensfrågan är ett mycket eller ganska stort hinder kopplat till deras utveckling av e-förvaltningen, men 48 procent menar att det är ett ganska eller mycket litet hinder. Figur 13: Hinder kopplade till utveckling av e-förvaltning Mycket stort hinder Ganska stort hinder Ganska litet hinder Mycket litet hinder/inte alls Uppgift saknas Finansiering Befintliga lagar och regelverk Organisationens förmåga att genomföra verksamhetsutveckling Befintlig systemmiljö svår att integrera Tillämpning av gemensamma standarder Företag och privatpersoner efterfrågar inte e-tjänster Tillgång till nödvändig kompetens Samverkan över organisationsgränser Ledningens förståelse och engagemang Kunskap om målgruppens behov Övrigt % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

20 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) Andra hinder som lyfts fram: Begreppet e-förvaltning är närmast okänt i vår organisation. Eftersom det inte ställs några krav att redovisa vad vi planerar eller gör inom e-förvaltning är inte heller ledningen engagerad i att skapa en samlad syn på e-förvaltningsfrågor. Att kravbilden är så otydlig är den även svår att förmedla. Bristande samordning och långsiktighet på regeringsnivå för digitaliseringsfrågor, liksom avsaknad av styrning från departementen upplevs som ett mycket stort hinder. Avsaknad av ett svenskt e-id för medborgare.

21 Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning och e-tjänster (53) 6 Öppenhet och innovation 6.1 Vidareutnyttjande av offentlig data 17 procent av myndigheterna har svarat att de idag publicerar information om tillgänglig och maskinläsbar data för vidareutnyttjande. 11 procent meddelar att arbete pågår. 66 procent publicerar inte någon information om vilken data de tillgängliggör för vidareutnyttjande. Ett av huvudsyftena med lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen är att i ökad omfattning tillgängliggöra (maskinläsbar) offentlig information för att företag och privatpersoner ska kunna skapa nya informationsprodukter och tjänster. 3 För att underlätta vidareutnyttjandet ska myndigheterna publicera information om vilka handlingar (datakällor) som finns tillgängliga, liksom avgifter och villkor för vidareutnyttjandet. Figur 14: Myndigheternas publicering av information om tillgänglig och maskinläsbar data för vidareutnyttjande Uppgift saknas 7% Ja 17% Arbete pågår 11% Nej 66% För ytterligare information se: Lagen om vidareutnyttjande av offentliga handlingar E-delegationen om vidareutnyttjande av information ink. länk till pågående vägledningsarbete: 6.2 Mobila applikationer Att göra offentlig information tillgänglig och utveckla nya tjänster för interaktion med hjälp av applikationer för mobila enheter är fortfarande ett omoget område. Nio procent av myndigheterna har angivit att de själva tillhandahåller mobila applikationer, i tabell 3 redovisas ett antal exempel. 18 procent av myndigheterna anger att arbete pågår, men en stor majoritet (71 procent) har inte några planer på att utveckla s.k. appar. Tillgängliggörandet av offentlig information för att möjliggöra för utomstående aktörer att utveckla nya tjänster, t.ex. mobila applikationer är ett prioriterat område. I Tabell 4 tabell 4 redovisas exempel på mobila applikationer som utvecklats av tredje part. 3 Några exempel där företag använder offentlig data för att tillhandahålla olika typer av informationstjänster är t.ex. Eniro m.fl. karttjänster (Lantmäteriet), Soliditets kreditupplysningar och kreditinformation (Kronofogden), Infotorgs informationstjänster om företag, privatpersoner, fordon, fastighet osv. (Bolagsverket,,, Lantmäteriet osv.), (Pensionsmyndigheten), Genline s och Arkivdigitals släktforskningstjänster (Riksarkivet), Vädertjänster från Väderradar (SMHI).

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007 Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Välkomna! Praktisk information Hålltider Lunch - Serveras i två matsalar Presentationsmaterial - www.verva.se/seminarium/programvaror

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Nästa generations ramavtal för Programvaror och tjänster (molntjänster och konsulttjänster)

Nästa generations ramavtal för Programvaror och tjänster (molntjänster och konsulttjänster) Nästa generations ramavtal för Programvaror och tjänster (molntjänster och konsulttjänster) Mikael Larsson Sid 1 Agenda Kort om befintliga ramavtal och förstudien. Nya ramavtalen programvaror och tjänster

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 2015:229 Utkom från trycket den 6 maj 2015 utfärdad den 23 april 2015. Regeringen

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

Rubrik: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Rubrik: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Texten har hämtats från regeringskansliets rättsdatabaser 2009-08-11 där det varnas för att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Några myndigheters rapportering om informationssäkerhet i årsredovisningen INFORMATIONSSÄKERHETEN ÄR TILLRÄCKLIG

Några myndigheters rapportering om informationssäkerhet i årsredovisningen INFORMATIONSSÄKERHETEN ÄR TILLRÄCKLIG Underlag 1. Några myndigheters rapportering om informationssäkerhet i årsredovisningen Årsredovisningar år 2009 Läkemedelsverket Ledningssystemet för informationssäkerhet SS-ISO/IEC 27001:2006 är under

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 8 januari 2010 Myndigheten

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete

Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete 2014 En bild av myndigheternas informationssäkerhet 2014 tillämpning av MSB:s föreskrifter Enkätundersökning februari 2014 Utskick

Läs mer

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Förslag från E-delegationens Förstudier Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Vilka är med i E-delegationen? 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL Vision 2020 Digitala välfärdstjänster

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter

DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter DN:s test av offentlighetsprincipen 2010-09-26 Kristoffer Örstadius, reporter Så här gick testet till: Steg 1: Vi skickade ett mejl till myndigheterna med en begäran att få en sammanställning över vilken

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 2009:907 Utkom från trycket den 28 juli 2009 utfärdad den 16 juli 2009. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning

Läs mer

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 1/7 Datum Handläggare 2015-10-26 Eva Engdahl Gäfvert och Anne-Marie Ögren ESV-dnr 4.1-450/2015 Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 Myndigheter under

Läs mer

Varför ska min organisation införa IPv6 och hur kan vi gå till väga

Varför ska min organisation införa IPv6 och hur kan vi gå till väga Varför ska min organisation införa IPv6 och hur kan vi gå till väga Kommits vårkonferens, 25 april 2013 Erika Hersaeus Post- och telestyrelsen Innehåll Bakgrund Kort om varför behövs adresser på internet?

Läs mer

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC?

Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? Varför och hur införa IPv6 och DNSSEC? SSNF:s Årskonferens den 22 mars 2012 Linköping Erika Hersaeus Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Agenda Vad är IPv6? Varför IPv6?

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20 E-strategi Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 3 3. E-strategins omfattning och avgränsningar 5 4. Inriktningsmål

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer Agenda 10:00 Mötets öppnande Riksarkivarie Björn Jordell 10:15 Projektets övergripande resultat Göran Kristiansson, Caspar Almalander

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Utmaningar vid molnupphandlingar

Utmaningar vid molnupphandlingar Utmaningar vid molnupphandlingar Inger Gran Grundare av Cloud Sweden och Kompetens@rkitekt En skeptisk och entusiastisk it-användare redan på 70-talet Kopplade upp mig på internet 1993 sedan aldrig frånkopplad

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Status: Bruttolista Version: 2012-03-20 Innehåll INTRODUKTION... 3 REDOVISNING AV ETT PROJEKT/UTREDNING... 4 HUVUDPROJEKT: ÖKAD MOBILITET... 5 1.

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Myndigheternas IT-rankning

Myndigheternas IT-rankning 21 augusti 2008 Myndigheternas IT-rankning E-förvaltning i myndigheter och kommuner 2008 Sammanfattning Stockholms Handelskammares första undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen hos statliga myndigheter

Läs mer

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver

Läs mer

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Riktlinje för stadens it-infrastruktur

Riktlinje för stadens it-infrastruktur Riktlinje för stadens it-infrastruktur tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stockholm webb... 3 3 E-tjänstplattform... 4 4 Plattform för utveckling

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e Caspar Almalander Arkivimpulser! Agenda Om e Vad är på gång Riksarkivets eard Att utreda nyttor Viktigt med samarbete Arkivimpulser!

Läs mer

Bilaga 4. Normativa specifikationer

Bilaga 4. Normativa specifikationer 1 (5) Bilaga 4 Normativa specifikationer Innehåll 2 (5) 1 Allmänt 3 2 Beslutsordning 3 3 Normativa specifikationer 3 3.1 Styrande specifikationer 3 3.2 Författningar inom området 4 3.3 Rekommenderade och

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

1 av 7 2011-03-03 16:35

1 av 7 2011-03-03 16:35 1 av 7 2011-03-03 16:35 Kommun som du representerar Antal svar: 14 Din funktion/roll Kommunledning 28.6% (4) Information/kommunikation 7.1% (1) IT-chef/strateg 42.9% (6) Verksamhetsansvarig 0.0% (0) Annan

Läs mer

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster

Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster 24-TIMMARSUPPDRAGET Länsstyrelsernas gemensamma e-tjänster Håkan Jönsson hakan.jonsson@o.lst.se Verva 28 sept 24-TIMMARSUPPDRAGET 24-timmarsuppdraget är en del av ett antal regeringsuppdrag För alla länsstyrelser

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer!!! Agenda 13:00 Mötets öppnande Riksarkivarie Björn Jordell 13:10 Moderator för dagen Björn Skog 13:15 Bakgrund till projektet

Läs mer

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden PM 45 Samtlga myndgheter Blaga Tabellblaga 1: alt (män och kvnnor) och andel kvnnor lednngsgrupper samt antal och andel kvnnor med operatva befattnngar nom lednngsgrupper (lnjeansvarga exklusve myndghetschefen),

Läs mer

Nationella Initiativ kring e-förvaltning

Nationella Initiativ kring e-förvaltning Nationella Initiativ kring e-förvaltning Information om nuvarande och kommande nationella Initiativ kring e-förvaltning Ulf Palmgren Ulf.Palmgren@skl.se Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se

Läs mer

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Vervas allmänna råd till föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Namn: Handläggare: Daniel Melin Referensnr: 96-36-2014 Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling Telefon: +46

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN jan.isberg.bransell@lm.se gunnar.jansson@kronofogden.se stephan.sandelin@pensionsmyndigheten.se Revision av outsourcad verksamhet Vad menar vi

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

medborgarservice En resa mot ett esamhälle som ger enhetlig och förbättrad service för göteborgarna Klas Eriksson chefredaktör goteborg.

medborgarservice En resa mot ett esamhälle som ger enhetlig och förbättrad service för göteborgarna Klas Eriksson chefredaktör goteborg. medborgarservice En resa mot ett esamhälle som ger enhetlig och förbättrad service för göteborgarna Klas Eriksson chefredaktör goteborg.se Utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice 2006: Kommunfullmäktigeuppdrag

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F VERVA Fujitsu Services Kenneth Landérus F Fujitsu Services 2008 Fujitsus erbjudande produkter Volymlicensiering på 40 programtillverkares produkter 2 Fujitsu Services 2008 2008-01-28 Verva Programvaror

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Välkommen till enkäten!

Välkommen till enkäten! Sida 1 av 12 Välkommen till enkäten! Enkäten går ut till samtliga statliga myndigheter, oavsett storlek. För att få ett så kvalitativt resultat av uppföljningen som möjligt är varje myndighets svar av

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Innehåll Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Om uppdraget Skatteverket har ett regeringsuppdrag att följa upp statliga myndigheters anslutning

Läs mer

E-strategi för Nykvarns kommun E-STRATEGI. Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009

E-strategi för Nykvarns kommun E-STRATEGI. Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009 E-strategi för Nykvarns kommun Antagen av kommunstyrelsen den 2 juni 2009 Ändringar införda till och med KS, 174/2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Nuläge e-tjänster i Nykvarns kommun... 2 E-strategi

Läs mer