Motioner och utlåtanden. Grupp L Övriga politikområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner och utlåtanden. Grupp L Övriga politikområden"

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Grupp L Övriga politikområden Stockholms arbetarekommuns representantskap september 2012

2 2

3 Innehåll L01 Internet och medborgarnas rättigheter... 5 Utlåtande L L02 Tillväxt genom aktiv industri- och näringspolitik... 8 Utlåtande L L03 Kompetensmål och införandet av nationellt förarbevis för utryckningspersonal Utlåtande L L04 Kooperativ har en roll i välfärdssektorn Utlåtande L L05 Stopp barnfamiljvräkningen! L06 Stopp barnfamiljvräkningen! Utlåtande L05 och L L07 För Sveriges bästa stärk gruvnäringen Utlåtande L L08 Förbud mot uppfödning av minkar Utlåtande L L09 Regelverk för Banker Utlåtande L L10 Den improduktiva finanskapitalismen Utlåtande L L11 Regler för prissättning av Taxis taxor Utlåtande L L12 Barnprostitution Utlåtande L L13 Sammanfattning på svenska av akademiska avhandlingar på annat språk Utlåtande L

4 L14 Gratis glasögon Utlåtande L L15 Sänk priset på SL-periodkort och ta bort zonindelningen Utlåtande L L16 Se över ersättningsnivåerna till juridiska biträden Utlåtande L L17 Stopp för telefonbedrägerierna! Utlåtande L L18 Stöd för Utanförskapets människor - hemlösa och gästtiggare Utlåtande L L19 Övervåld på krogen Utlåtande L

5 L01 Internet och medborgarnas rättigheter Den moderna informations- och kommunikationsteknologins betydelse har växt och växer enormt snabbt. Utvecklingen har inte bara gått framåt kraftigt i utvecklade och moderna länder som Sverige, där många medborgare, myndigheter, företag och organisationer använder nätet dagligen. Även i utvecklingsländer får allt fler människor tillgång till mobiltelefoni och internet. Miljarder människor runtom i världen beräknas idag ha tillgång till internet. Detta skapar nya möjligheter för människors möjligheter att utbyta och ta till sig information, uttrycka sina åsikter och till deras möjlighet till organisering. I mångt och mycket handlar interneträttigheter om mänskliga rättigheter. Därför bör även Socialdemokraterna modernisera och förtydliga sitt förhållningssätt i dessa frågor. Partiet behöver erkänna internet som grundläggande arena för samhällsdeltagande, både demokratiskt och informationsmässigt. Särskilt mot bakgrund av att allt mer av samhällsinformationen och samhällstjänsterna i Sverige fokuseras till nättjänster och förutsätter tillgång till internet. I takt med Internets ökande betydelse och räckvidd har även mer också mäktiga aktörer reagerat och försöker på olika sätt inskränka människors rättigheter eller dominera och styra internet på ett sätt som inte gagnar medborgarnas intressen. Det handlar primärt om följande trender. Militariseringen av internet. Stater skapar och satsar på digitala insatsstyrkor och nätförsvar. Det sker en omfattande militär underrättelseverksamhet via de digitala kanalerna och internet riskerar att bli en framtida skenbart öppen arena där stormakterna rustat för att äga kontrollen över vilka som får tillträde. Och internet används också för attacker och sabotageverksamhet. Detta måste Sverige som nation förhålla sig till och ha en strategi för att hantera. Cyberbrottslighetens utbredning. Under senare år har internet även vuxit som en arena där medborgare, företag och organisationer utsätts för en ny typ av brottslighet. Det handlar bland annat om utpressning efter kapning av datorer och uppgifter, stöld av kontouppgifter, fejkade e-butiker, hackade smartphones och storskaliga, samordnade attacker på samhällsfunktioner och infrastruktur. Företag drabbas av dataintrång i syfte att komma över affärshemligheter. Det är ett lovvärt initiativ att European Cyber Crime Centre, EC3, nu bildas och får i uppgift att varna EU-länderna om stora hot vid horisonten och om svagheter i deras onlineförsvar. Men Sverige behöver också stärka kapaciteten inom landets egna myndigheter. Regeringars inskränkning av medborgarnas information och kommunikation. Detta sker primärt av repressiva stater, där metoder och strategier varierar. Det kan handla om filtrering/blockering av sajter och, i vissa fall, internet. Stater använder också internet och digitala metoder för att spionage, infiltration och sabotage mot exempelvis rättighetsaktivister och dissidenter. Men även i demokratier frestas politikerna att inskränka människors tillgång till nättjänster, sajter och digital kommunikation. Detta kan möjligtvis accepteras om aktörer via nätet bedriver allvarlig brottslighet, men friheten på nätet måste stå stark som svensk grundvärdering och målsättning. Staten ska definitivt inte ha tillstånd att stänga sajter på grund av att man vill ändra människors beteende, exempelvis blockering av internationella spelsajter för att minska människors spelande (i syfte att minska spelmissbruket). I Sverige har vi ett nätfilter som använts sedan Internetleverantörer samarbetar på frivillig basis med Rikskriminalpolisens Barnpornografi-grupp med att blockera åtkomst till några tusental webbsidor 5

6 som sägs innehålla barnpornografiskt material. Detta är bra. Barnpornografi måste kraftfullt motarbetas och är något som det finns en bred samhällelig konsensus mot. Filterarbetet har dock vissa brister. a) Inte rättssäkert. Filterlistan regleras inte i lag, utan är ett verktyg i Polisens verktygslåda. Därför krävs inga kontrollerbara beslut för att en sida ska filtreras bort, och det går inte heller att överklaga felaktig filtrering. b) Ickefungerande. Tekniska lösningar på mänskliga problem tenderar att arbetas runt väldigt snart. Att ta sig runt Rikskriminalpolisens filterlista är en fråga om sekunders arbete, vilket gör att de aktörer som med stor sannolikhet är menade att hindras åtkomst till barnpornografiskt material ändå kan ta del av detta. Filterlösningar angriper dessutom inte källan till materialet, vilket gör att det barnpornografiska materialet fortsätter finnas tillgängligt bara man känner till vägen. En tydlig kraftsamling mot grundspridningen i form av offensiv mot källorna vore mer rimlig. c) Överfiltrering. Att filtrera barnpornografiskt material är tämligen okontroversiellt. Men samma tekniker kan användas (och används på olika håll redan) för att filtrera bort även annan typ av information. Fildelningssajter spärras i våra nordiska grannländer, i andra Europeiska länder spärras även utländska spelsajter och nätapotek. Under arabiska våren har ljuset kastats på regimer som blockerar ännu mer. Om vi är överens om hur viktigt det fria nätet är och ser det som en slags allmänning måste vi värna dess öppenhet. Filtreringsstrategier riskerar att skada mer än de hjälper. Företagens agerande. Såväl teknikleverantörer som så kallade internetleverantörer är naturligtvis enormt viktiga för Internets utveckling, tillgänglighet och robusthet. Men runtom i världen utförs den mesta av nätcensuren av privata aktörer. Och leverans av specialanpassad högteknologi möjliggör för diktaturer att effektivt infiltrera, övervaka och attackera meningsmotståndare med förödande konsekvenser för demokratirörelser och kampen för mänskliga rättigheter. I Sverige har det funnits - och finns det - en tydlig positionering bland internetleverantörer att man är just detta: leverantörer av internet. Samtidigt finns det aktörer på arenan som allt starkare kräver att leverantörerna ska ta ett större ansvar för vad som passerar i deras nät. Om detta realiserades skulle det riskera att snabbt sabotera den öppna nätstruktur som vi i Sverige har förmånen att ta del av. Om Internetleverantörer skulle åläggas ansvar för vad deras användare gör på nätet finns en klar och överhängande risk att de också börjar reglera vad som är möjligt att göra i näten. Eftersom information är protokolloberoende - näst intill all information kan flöda på näst intill alla sätt - skulle ett sådant ansvarsåläggande snabbt riskera att stänga den ena öppna tjänsten efter den andra, med resultatet att enbart godkända (eller obestritt lagliga) tjänster skulle tillåtas i näten. Resultatet skulle då bli ett slags kabel-tv-internet, där nätet enbart innehåller tjänster som leverantören godkänt. Eventuellt i form av olika tjänstepaket beroende på avtalen som internetleverantören gjort med tjänsteleverantörer, upphovsrättsorganisationer och andra aktörer. Här kan man dra paralleller till postväsendet, som ju inte får öppna brev för att kika vad som finns i dem. Mot denna bakgrund föreslår vi 1. att Socialdemokraterna som parti antar målsättningen att alla människor ska ha tillgång ett fritt och öppet internet så att de kan använda internet för informationsinhämtning och -utbyte, kommunikation, utövande av yttrandefrihet och organisationsfrihet. 6

7 2. att Socialdemokraterna slår fast att nätfiltrering måste motarbetas för att hindra nätcensur, överfiltrering på lösa grunder och rättsosäker blockering av material, samt att partiet förespråkar och verkar för att alla inskränkningar i nätfrihet tydligt ska regleras rättsligt, transparent och återkalleligt. 3. att Socialdemokraterna verkar för beslut i riksdagen om en lagstiftning som motverkar att internetleverantörer åläggs ansvar för vad deras användare gör på nätet. Internetleverantörer ska således inte ha rätt att filtrera och blockera sajter och nättjänster för kunderna/användarna, utan dessas godkännande. 4. att Socialdemokraterna erkänner Internet som grundläggande krav för samhällsdeltagande och att partiet i linje med detta och genom politiska beslut exempelvis verkar för att internet abonnemangs kostnad ska ingå i Socialtjänstlagen, så att medborgare ska kunna få stöd av socialtjänst för internetkostnader precis som man kan få för hyra och el. 5. att Stockholms arbetarekommun antar motionen som sin egen, samt 6. att Stockholms arbetarekommun sänder motionen vidare till Partikongressen 2012 Styrelsen för Högalid-Hornstulls S-förening Motionär: Högalid-Hornstulls Socialdemokratiska förening Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun Utlåtande L01 Motionärerna har gjort en djupgående och kunnig analys av de möjligheter och risker som är starkt kopplade till ett modernt samhälle där Internet är en nyckelpelare. Motionen gör en utmärkt sammanfattning av de inskränkningar av medborgarnas rättigheter som kan ske on- och offline både nu- och i framtiden. Motionen beskriver hur Internet har blivit en nödvändighet i vårt samhälle. Styrelsen anser liksom motionärerna att Internet är en grundläggande förutsättning för samhällsdeltagande samt att Internet har stor potential att förstärka demokratin här i Sverige och utomlands. Vidare lyfter motionärerna ett antal risker som finns vad det gäller inskränkningar av medborgares rättigheter och frihet till information, kommunikation och rörlighet på Internet. Motionen lyfter särskilda hot som: - Militarisering av Internet - Cyberbrottlighet: dess framväxt och medborgarnas utsatta situation - Regeringars inskränkningar av medborgarnas rörlighet på Internet, bland annat blockering, spionage och filtrering - Företags agerande: nätcensur och risken att Internet förvandlas till en kabel-tv tjänst Motionärerna vill se en modern socialdemokratisk politik som inkluderar ett öppet Internet vilket värnar om medborgares rättheter on- och offline. Det vill också styrelsen se. 7

8 Mot bakgrund av detta föreslår Stockholms Arbetarekommun att: att bifalla motion L01 Beslut: L02 Tillväxt genom aktiv industri- och näringspolitik I denna läsvärda motion vill vi lyfta fram betydelsen av att svensk social demokrati verkar för en aktiv näringspolitik. De förslag som vi lägger fram rör sig inom några av de nyck elområden som vi menar en sådan politik behöver omfatta. Det handlar om satsningar på forskning och innovationer, de små och medelstora företagens växtkraft, utbildning samt ett hållbart arbetsliv. Vi pekar i motionen på konkreta områden som socialdemokratin i dialog och samverkan med olika viktiga aktörer behöver agera inom. Förnyelse för nationell tillväxtkraft En aktiv politik för full sysselsättning behöver en aktiv näringspolitik för hållbar tillväxt och ökad internationell konkurrenskraft. I en allt tuffare internationell konkurrens behö ver företagen öka sin förmåga till förnyelse och utveckling. Nya och förbättrade produk ter och tjänster behöver tas fram, som kan möta kraven på marknader som ständigt ut vecklas och förändras. Den globala konkurrenskraften handlar om att vara först i ut vecklingen och vara effektiv i översättningen från idé till verkliga produkter och tjänster. Därför är insatser för forskning och innovation, som når den verklighet och de utmaningar som företagen möter, helt avgörande för landets framtida konkurrenskraft. De stora företagen är ryggraden i svensk industri och därmed för den svenska ekonomin. De stora företagen har i allmänhet utvecklat kapacitet att hantera behovet av utveckling för att bli vinnare på de globala marknaderna. Men är konkurrensen stenhård att stanna av i utvecklingen innebär förlorad konkurrenskraft. En industri som förlorar konkurrens kraft innebär för Sverige förlorade jobb, lägre tillväxt och ett mindre utrymme för väl färdsutveckling. En politik som främjar ständig utveckling är därför nödvändig. Samordningen mellan industrins utvecklingskraft och nationella satsningar på forskning och innovationer behöver därför bli starkare. Samtidigt ser vi en utveckling där de mindre företagen spelar en växande roll för svensk konkurrenskraft. De mindre företagen står för en betydelsefull del av förnyelsen och jobbtillväxten inom näringslivet och industrin. Många mindre företag bygger sina fram gångar på att vara en skicklig underleverantör och tillverkningsspecialist åt de större globala företagen. På så sätt medverkar de till de stora företagens nödvändiga utveckling. Såväl stora som mindre företag spelar en viktig roll för Sveriges ekonomiska utveckling. Därför behövs moderna målinriktade åtgärder för att stödja utveckling och tillväxt i såväl stora som mindre företag. I stället för att tala om varu- eller tjänsteproducerande stora eller små företag, handlar det om att främja samspelet mellan olika företag, såväl varu- som tjänsteproducerande, och näringsliv. Det handlar om hur de olika satsningar som görs, nationellt för forskning och innovationer i större utsträckning, kan samspela med företag i syfte att öka landets konkurrenskraft. Staten satsar årligen runt 30 miljarder kronor på forskning samtidigt som näringslivet avsätter cirka 80 miljarder kronor på forskning och utveckling av nya produkter och tjänster. Genom en starkare samverkan 8

9 mellan dessa två områden av forskningen kan Sverige nå större genomslag, för att få fram fler nya produkter och tjänster, och medverka till att nya marknadsmöjligheter tas tillvara. Vi vill se en politik där socialdemokratin målmedvetet verkar för stora investeringar i forskning och innovationer. Sådana investeringar för utveckling måste Sverige kunna ha råd med. De betalar sig genom ökad tillväxt och är därmed nödvändiga för att vi ska kunna fortsätta utveckla välfärden. Socialdemokratin behöver verka för att nya strategiska forskningssatsningar genomförs som både utvecklar och bygger vidare på förmågor som svensk industri och forskning har. Satsningarna behöver ske med tydlig branschanknytning och samverkan i linje med de tidigare branschforskningsprogrammen. Socialdemokratin behöver verka för att forskningsresultat inom universitet och univer sitet och högskolor får förutsättningar att nå ut och förverkligas i företagen. Samtidigt behöver forsknings frågor kunna få större utrymme att kunna ta avstamp i konkreta behov inom näringslivet. Människors kunskap utvecklas av möten med andra forskning förs framåt och får ökad samhällsnytta när kunskap sprids och kommer till användning på olika områden. Därför finns det ett stort värde i att verka för ökad rörligheten av männi skor mellan den natio nella forskningen och näringslivets forsknings- och utvecklings arbete. Socialdemokratin behöver verka för statliga insatser som främjar att allt fler mindre och medelstora företag kan satsa på forskning och utvecklandet av nya innovativa lösningar. Vi kan idag till exempel. se att Vinnovas program VinVäx, med denna inriktning, tillhör bland de mest översökta. Intresset och potentialen finns om bara staten också vågar satsa. Tröskeln att komma igång med utvecklingsarbete i mindre företag kan sänkas genom satsning på att stimulera dessa att anställa sin första ingenjör. Socialdemokratin behöver verka för att staten satsar på att utveckla industriella samar beten mellan små och stora företag som, tillsammans med industriforskningsinstitut och andra forskningsaktörer, ges möjligheter att utveckla demonstratorer alltså avancerade uppvisnings- och testmiljöer inom avgörande områden. Socialdemokratin behöver verka för att satsningar genomförs på uppbyggnad av ett rikstäckande nät av regionala industriella utvecklingsresurser som stöd till primärt mindre företags utvecklingsprojekt. Närheten till insatser som stärker utvecklingsarbetet under lättar genomslaget i de enskilda företagen runt om i landet. Satsningen bör kunna utformas som en kompletterande del i industriforskningsinstitutens struktur. Socialdemokratin behöver verka för att stärka tillgången till rikskapital så att nystartade företag får bättre förutsättningar att växa och skapa sysselsättning. Det är ofta i de allra tidigaste faserna av innovationsoch företagsutvecklingen det råder brist på riskvilligt kapital. Därför har staten i just dessa skeden en särskilt viktig roll att kunna komplettera den privata kapitalmarknaden. I dag är de nationella satsningar på spretiga lösningar, vilket försvårar genomslaget. Statens olika riskkapitalverksamheter bör därför samlas hos färre aktörer och med tydligare inriktning på finansiering i de tidiga faserna i innovations- och utveck lingsarbetet. Tillväxtkraft genom utbildning och kompetens Kunskap är landets mest räntebärande framtidsinvestering och är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Samtidigt är kunskap och kompetens avgörande för människors möjligheter till anställning och vidareutveckling genom hela arbetslivet. Sverige behöver ett nationellt kompetenslyft ett investeringsprogram som når männi-skor i olika åldrar, inom och utanför arbetslivet. Satsningarna behöver få genomslag inom såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken. Möjligheterna att möta kompetensförsörjningsbehoven och stärka människors ställning på arbetsmarknaden handlar i stor utsträckning om 9

10 hur nationella satsningar stödjer utvecklingen på lokal och regional nivå. Det är inom de lokala arbetsoch utbildningsregionerna som de handfasta behoven finns och där kraften måste finnas för att möta behoven. Socialdemokratin behöver verka för att nationella resurser riktas till att stärka den lokala och den regionala kraften i kompetensförsörjningen. Det handlar om det handfasta genom förandet av kompetensinventeringar och valideringar/kompetenskartläggningar. Det handlar om insatser för nödvändig samordningen uppbyggnad och användning av utbildningskapacitet för att öka tillgängligheten till utbildning. Socialdemokratin behöver verka för ett brett kunskapslyft som ger alla möjligheter att få utbildning som motsvarar treårigt gymnasium. I det nära perspektivet behövs satsningar som ger unga arbetslösa en utbildningsgaranti för att läsa in motsvarande gymnasieexa men. Garantin bör kunna ge förstärkt studiefinansiering och vara flexibelt utformad för att kunna kombineras med praktik eller aktiv insats inom arbetsmarknadspolitiken. Parallellt med detta behövs satsningar i grund- och gymnasieskolan för att öka andelen elever med behörighet till gymnasiet och andelen elever som når gymnasieexamen. Socialdemokratin behöver verka för riktade satsningar på yrkeskomvux med fokus på angelägna bristyrkesområden som kan ge möjlighet till förstärkt studiefinansiering. Satsningen bör kunna riktas till unga arbetslösa som saknar gymnasieexamen, personer med gymnasieutbildning men med svaga arbetsmarknadsförutsättningar och personer med examen från yrkesprogram som har behov av fördjupade kunskaper inom något område. Socialdemokratin behöver verka för att skapa fler platser inom Yrkeshögskolan med särskild prioritet på bristyrkesområden. Vidare bör övervägande göras, till exempel med inspiration från gamla Särskilt vuxenstudiestöd för teknik- och naturvetenskapliga studier (NT-svux) om riktade insatser för att öka rekryteringen till avgörande utbildningsom råden inom yrkeshögskolan och högskola/universitet. Socialdemokratin behöver verka för att stärka rekryteringen till yrkeslärarutbildning genom förstärkt studiefinansiering och uppsökande insatser för att nå arbetslösa eller andra med förutsättningar att genomgå yrkeslärarutbildning. Bristen på behöriga yrkeslärare är ett hot mot Sveriges förmåga att klara konkurrenskraften. Möjligheten för en skilda och skolor att kombinera yrkesverksamhet/studier och lärartjänst behöver utveck las. Socialdemokratin behöver verka för att ökade omfattningen av utbildningar och arbets marknadspolitiska insatser där arbetsförlagda delar följs upp med satsningar på att stimu lera utbildning av handledare på arbetsplatserna. Ju mer arbetsmarknads- och utbildningspolitiken siktar på arbetsförlagt lärande desto större blir beho ven av att stärka arbetsplatserna kapacitet att klara kvaliteten i denna utbildning och praktik. Socialdemokratin behöver verka för att främja arbetstagares möjligheter till kompetens utveckling under anställningstiden. Tidvis genomför staten riktade insatser till exempel lärare och äldreomsorgspersonal. För ett stärka såväl Sveriges konkurrenskraft som varje enskilds människas utvecklingsmöjligheter behövs bredare lösningar. En nationell kom petensförsäkring, eller motsvarande, bör skapas där staten medverkar i finansieringen av kompetensutveckling. Satsningen behöver ge stort utrymme för samverkan mellan fack och arbetsgivare för det praktiska genomförandet av insatserna på de enskilda arbetsplat serna. Hållbart arbetslivet ger tillväxtkraft Sverige och svensk industri är satt under hårt globalt konkurrenstryck. Detsamma gäller den företagsnära tjänstesektorn som, direkt eller indirekt, verkar på en global marknad. Trycket att hela tiden effektivisera och minska kostnaderna ställer stora krav på arbets platserna. Risken är uppenbar att detta omvandlingstryck 10

11 driver på en utveckling som inte är förenlig med hälsa och utveckling för alla anställda. Utvecklingen kan också riskera att driva på ökad kortsiktigt vinsttänkande i företagen. Sverige har goda förutsättningar att bygga vidare på vår konkurrensfördel att i större utsträckning ta vara på människors förmåga att lära nytt, lösa problem, ta ansvar och utveckla sin kompetens. En produktionsoch arbetsorganisation med detta sikte har stor potential att också bli mer flexibel och kunna möta det globala trycket på ett fungerande sätt. Även inom den offentliga sektorn kan det finnas en målkonflikt mellan å ena sidan ökade behov av vård och omsorg och å den andra sidan svårigheten att klara de kostnadsökningar som detta kan innebära. På samma sätt som inom industrins varu- och tjänsteproduktion kan det alltså finnas ett behov av organisationsutveckling för ett mer utvecklande arbetsliv, som förenar effektivitetskrav med kraven på utvecklande arbete för anställda. Att utveckla ett modernt arbetsliv av denna typ fodrar många olika insatser och det sker inte av sig självt. Parterna på arbetsmarknaden har givetvis ett ledande ansvar. Samtidigt kan politiken spela en viktig roll för att främja framsteg genom att stödja till utvecklingsinsatser och forskning samt genom att underlätta ett erfarenhetsutbyte inom och mellan olika sektorer. Syftet ska vara att främja en utveckling som på samma gång förenar vikten av ökad produktivitet och konkurrenskraft med utveckling av hälsosamma och stimulerande arbeten. Socialdemokratin behöver verka för att det genomförs en nationell satsning på att stödja förbättrad produktivitet i företag och offentliga verksamheter genom ett utvecklat arbetsliv. Staten kan stimulera branscher och sektorer att genomföra sådana satsningar som bygger på aktiv partssamverkan och som sker tillsammans med högskola och forskningsinstitut. Exempel på satsningar med denna inriktning att hämta inspiration från är Produktionslyftet och Verksamhetslyftet. Socialdemokratin behöver verka för att ett nationellt kunskaps- och utvecklingscentrum för produktiva arbetsorganisationer inom industri, vård och omsorg med flera sektorer inrättas. Centret bör kunna fungera som ett nav för forskning och handfast utvecklingsar bete som sker i nära samverkan med företag och arbetsmarknadens parter. Syftet bör vara att utveckla modeller för arbetslivet som kännetecknas av ökad produktivitet, hälsosamma arbetsmiljöer och utvecklad organisation av arbete och produktion. Viktiga kunskapsresurser för centrets arbete finns inom såväl universitet och högskolor som industriforskningsinstituten. Socialdemokratin bör verka för att en rikstäckande inventering genomförs av arbetsmiljöproblem såsom olyckor, förslitning och psykosocial ohälsa, i syfte att systematiskt bygga bort dessa. Insatser behövs för att stärka Arbetsmiljöverkets kapacitet att genomföra inspektioner. Resurser bör riktas till arbetsmiljöutbildningar för skyddsombud och personer i chefs- eller ledande ställning på arbetsplatserna. Insatser behöver genomföras för att främja företagshälsovårdens funktion för att stärka det förebyggande arbetet med arbetsmiljön på enskilda arbetsplatser. Statliga incitament till exempel tillfällig nedsättning av arbetsarbetsgivareavgifterna bör kunna riktas till näringslivet för att arbetsplat ser under en utsatt tidsperiod uppnår en halvering av såväl arbetsolyckor som sjukskrivningstal. 11

12 Vi hemställer om att s-fackklubben Löftet och Stockholms arbetarekommun behandlar motionen och översänder den, jämte beslut, till Socialdemokra terna för behandling på partikongressen Vi föreslår partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen besluta 1. att verka för strategiska forskningssatsningar med tydliga branschanknytningar 2. att verka för att forskningsresultat inom universitet och högskolor i större utsträckning kan nå ut och omsättas i företag samt att forskningssatsningar i större utsträckning får möjlighet att ta avstamp i konkreta branschbehov 3. att verka för statliga satsningar som stimulerar fler mindre och medelstora företag, inom såväl tillverkning som företagsnära tjänsteproduktion, att satsa på forskning och utvecklandet av nya innovativa lösningar 4. att verkar för satsningar på uppbyggnaden av ett rikstäckande nät av regionala indust riella utvecklingsresurser till stöd för primärt mindre företags innovations- och utvecklingsverksamhet 5. att verka för att stärka tillgången till riskkapital så att nystartade varu- och tjänsteproducerande företag får ökade förutsättningar att växa och skapa sysselsättning 6. att verka för satsningar som ger unga arbetslösa en utbildningsgaranti, med möjlighet till förstärkt studiefinansiering, för att läsa in motsvarande gymnasieexamen 7. att verka för att satsningar genomförs inom grund- och gymnasieskolan för att öka andelen elever med behörighet till gymnasiet och andelen elever som når gymnasieexamen 8. att i linje med vad som beskrivs i motionen verka för nationella satsningar på yrkes komvux och yrkeshögskola 9. att verka för att stärka rekryteringen av yrkeslärare 10. att verka för satsningar på arbetsplatsernas möjligheter att utveckla kvalitén i arbetsplatsförlagd utbildning och praktik 11. att verka för en nationell kompetensförsäkring, eller motsvarande, där staten medverkar i finansieringen av arbetstagares kompetensutveckling under anställningstiden 12. att i linje med vad som beskrivs i motionen verka för att nationella satsningar genomförs för att stödja förbättrad produktivitet i näringslivet och offentliga verksamheter genom ett utvecklat arbetsliv 13. att i linje med vad som beskrivs i motionen verka för att ett nationellt kunskaps- och utvecklingscentrum för produktiva arbetsorganisationer inom industri, vård och omsorg, m.fl. sektorer inrättas 14. att i linje med vad som beskrivs i motionen verka för satsningar som stärker arbets platsernas möjligheter att förebygga och åtgärda arbetsmiljöproblemen såsom arbets platsolyckor, förslitningsskador och psykosocial ohälsa. S-fackklubben Löftet antog motionen vid sitt medlemsmöte den 3 maj 2012 och sänder den vidare till Stockholms arbetarekommun för vidare behandling inför partiets kongress. 12

13 Motionär: S-fackklubben Löftet Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun Utlåtande L02 Arbetarekommunens styrelse finner motionen mycket intressant och genomarbetad. Därför skulle vi vilja skicka motionen som partidistriktets egen, utan utlåtande. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta 1. att bifalla motion L02 2. att skicka motion L02 till partikongressen som arbetarekommunens egen Beslut: L03 Kompetensmål och införandet av nationellt förarbevis för utryckningspersonal Inom ambulans och räddningstjänsten ingår att framföra utryckningsfordon snabbt och trafiksäkert. För att kunna fullgöra brådskande uppdrag vid utryckningskörning får förare av utryckningsfordon i trängande fall, med ljud och ljus och med särskild försiktighet påkalla fri väg. I Sverige krävs läkarundersökning, syntest, specialkompetens och olika former av förarbevis för att köra truck, taxi, buss m.m. Det nuvarande regelverket för att framföra utryckningsfordon ställer inga särskilda kompetenskrav förutom att föraren innehar körkortskategori B för ambulans och kategori C för framförande av brandfordon överstigande 3,5 ton. Att föraren har kunskap, trafik och körvana efterfrågas inte, vilket ter sig märkligt med tanke på samhällets krav på nollvision. Rekryteringen till ambulanssjukvårdare och ambulanssjuksköterska sker idag efter att de genomgått vård och omsorgsprogrammet samt sjuksköterskeutbildningen. För räddningstjänsten sker rekryteringen när de genomgått den eftergymnasiala utbildningen Skydd Mot Olyckor. Det innebär att övervägande delen av dem som rekryteras har liten körvana eller aldrig ägt en bil. I dag är numerären för personal inom ambulans och räddningstjänst så begränsad att nya medarbetare tvingas framföra utryckningsfordon långt tidigare än vad som är lämpligt. Detta kan också avläsas i att tillbuden och olyckorna, i flera fall med mycket allvarliga konsekvenser där utryckningsfordon varit inblandade i, kraftigt ökat de senaste åren, vilket också kan avläsas i statistik och forskning bl a i boken Säker utryckning krasch och prevention vid utryckningskörning av Jörgen Lundälv. I dag finns inte några enhetliga krav på kunskap och kompetens för förare av utryckningsfordon. Det innebär att de olika huvudmännen har stora olikheter vad gäller anställningskrav, fortlöpande utbildning och förebyggande åtgärder. Det ställs höga krav på dagens utryckningsförare, eftersom tempot är högt 13

14 och det finns många medtrafikanter. Därför är det angeläget att föraren av utryckningsfordon har kunskap om trafiksäkerhet, körteknik och hur man agerar i olika situationer samt vilka konsekvenser utryckningskörning kan medföra för personalen, patienter och för medtrafikanter. Det är upp till varje arbetsgivare att avgöra vilken kompetens föraren ska ha men arbetsgivaren har också ett särskilt ansvar och skyldighet att förvissa sig om förarens kompetens enligt arbetsmiljölagen och dess regelverk. Då borde det också underlätta för alla om kompetenskraven var nationella och likadana över hela landet. En sådan utveckling borde också vara förenlig med samhällets krav på nollvision. Det är viktigt att alla som ska framföra utryckningsfordon har samma grund att stå på. Vidare kan nationellt godkända instruktörer utbildas vid de trafikcenter som finns över hela landet och de kan med fördel rekryteras bland erfarna ambulanssjukvårdare och brandmän. Med stöd av ovanstående yrkas att Socialdemokraterna verkar för förslag om ett nationellt krav för utbildningsplan som leder till att ett nationellt förarbevis för förare av utryckningsfordon utfärdas. På så sätt kvalitetssäkras utryckningsförare och medtrafikanter i sin arbetsmiljö vilket leder till minskade olyckor och bidrar till samhällets syn på nollvision i trafiken. Motionär: Polstjärnans Socialdemokratiska förening Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun Utlåtande L03 Polstjärnans Socialdemokratiska förening konstaterar i sin motion (nr 67) rubricerad Kompetensmål och införandet av nationellt förarbevis för utryckningspersonal att det krävs läkarundersökning, syntest, specialkompetens och olika former av förarbevis för att köra truck, taxi, buss m.m. Men finner det märkligt att för att framföra utryckningsfordon finns det inga särskilda kompetenskrav utom körkort av kategori B för ambulans och kategori C för framförande av brandfordon överstigande 3,5 ton. Föreningen yrkar att socialdemokraterna verkar för att förslag till en utbildningsplan till en utbildning som leder fram till nationellt förarbevis för förare av utryckningsfordon. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta: 1. att bifalla motion L03 2. att skicka motion L03 till partikongressen som arbetarekommunens egen Beslut: 14

15 L04 Kooperativ har en roll i välfärdssektorn Vid sidan av offentligt driven verksamhet inom välfärdssektorn har vinstmaximerande bolag nu fått en betydande roll. Det kan dock ifrågasättas om företag där målsättningen är att maximera sin egennytta är lämpliga leverantörer av omsorg och vård av enskilda personer. Synen på välfärdssektorn som en marknad är feltänkt. Det är lätt att låta ett privat företag bygga ett vårdhem men svårare att låta ett vinstdrivet företag bedriva vården (Bo Rothstein). Om man lämnar över så svårdefinierade uppgifter som vård och omsorg så öppnas många möjligheter att göra oetiska besparingar. Argument som framförts till gagn för privata alternativ är ökad produktivitet och professionalism. Ett antal konkreta problem har nu framkommit främst beroende på neddragningar av kvaliteten. Förespråkarna för privata företag inom välfärden hävdar dock att med tydligare krav i upphandlingskontrakt och effektivare kontroll av dess efterföljd finns det hopp om att valfrihet också är lika med trygghet. För de flesta produkter gäller att man i förväg kan beskriva vad man vill ha och beräkna vad det får kosta och om det blir fel så går det att rätta till. Omsorg och vård berör tusentals individer som var för sig borde ses som enskilda projekt och ett sådant uppdrag går naturligtvis inte att beskriva i ett upphandlingskontrakt. Slutsatsen måste bli att vinstkravet är svårt att förena med den känsliga uppgiften att ta hand om och vårda enskilda personer. De anställda ska inte i varje ögonblick jagas av ett lönsamhetskrav. Om samhället trots allt bestämmer sig för att lämna ifrån sig en del av driftsansvaret så bör man allvarligt överväga att göra det till rörelser vars målsättning inte är vinstmaximering. Det finns faktiskt väl prövade alternativ som t.ex. kooperativ och stiftelser. I andra länder är hälsokooperativ en stor succé. I Japan finns 115 hälsokooperativ som driver 78 sjukhus och fler än 900 vårdcentraler och även äldreboenden. Ett samarbete har ingåtts med japanska regeringen om rehabilitering och förebyggande sjukvård. Sex utav 10 fransmän omfattas av sjukvård organiserad på ömsesidig basis. 600 icke vinstdrivande föreningar står för omvittnat förstklassig sjukvård. För 17:e året i följd har hälsokooperationen UNIMED i Brasilien behållit sitt starka varumärke startade några läkare i hamnstaden Santos ett hälsokooperativ. Idag ingår över 100 tusen läkare i 372 medicinska kooperativ som driver över 3000 ackrediterade sjukhus, laboratorier och räddningstjänster. För att balansera läkardominansen har UNIMED initierat patientkooperativ. I Spanien har flera hälsokooperativ fått ta över ansvaret av driften av offentlig sjukvård. Ett väsentligt skäl för framgången och tillväxten av dessa idéburna organisationer är den grundläggande principen att den genererade vinsten betraktas som överskott att användas för att förmera kvalité och värdet av den sjukvård och omsorg som bedrivs. I sin syn på välfärdspolitiken finns den kooperativa modellen med i SAP:s partiprogram från 2001: Mångfald och variation i utformningen är viktig ur såväl jämlikhets- som valfrihetssynpunkt. Det är en av den offentliga sektorns självklara huvuduppgifter att inom ramen för den egna verksamheten utveckla alternativ för att möta medborgarnas skilda behov och önskemål. Men kooperativa, ideella och enskilda alternativ kan också spela en roll. De ska därför ha möjlighet till offentlig finansiering om de följer samma regler som de offentliga verksamheterna. 15

16 Jag föreslår att kongressen beslutar 1. att tillsätta en arbetsgrupp som studerar och undersöker förutsättningarna för kooperativa alternativ inom den svenska välfärdssektorn. Internationella erfarenheter bör noga beaktas. 2. att i uppdraget också bör ingå att undersöka behovet av en specifik lagstiftning vid sidan av den befintliga för ekonomiska föreningar. Hans Dahlberg Motionen behandlad och antagen som föreningens egen på årsmötet med S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa den 13 februari Motionär: S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun Utlåtande L04 I motionen riktas kritik mot privata utförare av vård som drivs med vinstmaximering som främsta drivkraft. Samtidigt vill motionären understryka det som sägs i det nu gällande partiprogrammet där man understryker behovet av mångfald och variation i välfärdssektorn. Inte minst kooperativa alternativ framhålls som i möjlighet i programmet. Motionen kräver att man tillsätter en arbetsgrupp som studerar och undersöker förutsättningarna för kooperativa alternativ inom den svenska välfärdssektorn. Samt att man undersöker behovet av specifik lagstiftning vid sidan av den befintliga för ekonomiska föreningar. Arbetarekommunens styrelse delar i allt väsentligt de resonemang som förs fram i motionen. För sin del vill styrelsen framhålla att den berättigade kritik som riktas mot vinstmaximerande företag inom välfärdssektorn, inte får blandas ihop till att bli en kritik mot mångfald, valfrihet och variation inom densamma. Målet med den gemensamt finansierade välfärden är att öka jämlikheten och tryggheten för medborgarna. Men också att frigöra människor från de av klassamhället skapade inskränkningarna i människors möjligheter att frigöra sina bästa stämningars längtan. Mot den bakgrunden så är svaret på de problem som vi står inför inte att inskränka variationen och mångfalden inom de tjänster och de trygghetssystem som samhället erbjuder medborgarna. Kooperativa och ideellt drivna verksamheter gör idag stora insatser för att utveckla välfärden. Många av dem är idag anslutna till organisationen Famna. Tyvärr har de inte den omfattning och styrka som styrelsen skulle önska att de skulle ha. Ett av hindren för dessa verksamheter att utveckla sig är den nuvarande upphandlingslagen (LOU) som kraftigt gynnar stora aktiebolag med tillgång till upphandlingsavdelningar. Därför behövs en översyn av de villkor som gäller för ideella och kooperativa verksamheter. 16

17 I motionen framhålls kravet om att man ska undersöka behovet av specifik lagstiftning vid sidan den befintliga för ekonomiska föreningar. Det arbetet är till stor del redan gjort. Den förra socialdemokratiska regeringen genomförde förändringar i aktiebolagslagen så att det idag är möjligt att bilda aktiebolag där all eventuell vinst återinvesteras tillbaks till verksamheten, dvs utan aktieutdelning. Huruvida partikongressen ska besluta om att tillsätta arbetsgrupper tycker styrelsen att det svårt att ha en uppfattning om. Men åtgärder i motionens anda behöver definitivt göras. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motion L04 Beslut: L05 Stopp barnfamiljvräkningen! Vi har sett och hört det senaste året hur antal vräkta barnfamiljer har ökat trots den borgerliga regerings nationella strategi om att nollvision ska råda när det gäller vräkta barnfamiljer. Sedan valet 2006 har mer än 1900 barnfamiljer vräkts enligt Stockholmsstadsmissionen. Trots den borgerliga regeringens löfte om att nollvision ska gälla barnfamiljvräkningen så visar en enkät från Stadsmissionen en tydlig ökning av vräkta barnfamiljer. En femtedel av landets kommuner uppger att antalet barnfamiljer som riskerar att förlora sitt boende ökar. Varje verkställd barnfamiljvräkning blir en dyr affär för samhället och den berörda familjen samt de andra inblandade parter, man tvingas inte bara att flytta utan barnen måste också ofta byta skola och tappa kontakt med sina vänner och den miljö som barnen är vana vid, dessutom tvingas samhället att ofta betala mycket högre boendekostnad än den verkliga boendekostnaden var från början. Detta är en stor förlust för samhället och för den vräkta barnfamiljen. Vi menar att till socialnämndens uppgifter hör att- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka att ingen barnfamilj vräks genom att samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda barnfamiljer för att förhindra barnfamiljvräkningar verkställs för att främja barnens bästa i alla lägen. Vi anser att det är kommunernas uppgift att informera om socialtjänsten i kommunen genom uppsökande verksamhet och på så sätt minimera risken att barnfamiljer blir vräkta från sina hem. Vi anser att en bättre samordning mellan berörda familjer, socialtjänsten, hyresvärden och andra inblandade parter och myndigheter skulle kunna förebygga en eventuell vräkning som är en förlust för alla inblandade. Därför föreslår vi en total stopp på barnfamiljvräkning. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi: 1. Att socialdemokratin ska ha nolltolerans mot barnfamiljvräkning. 2. Att socialdemokratin ska förespråka en nationell samordning mellan familjen, socialtjänsten, hyresvärden och andra inblandade parter och myndigheter så att det blir lättare att kunna förebygga en eventuell vräkning 17

18 3. Att fastighetsägaren/hyresvärden måste informera kommunen innan barnfamiljvräkning verkställs 4. Att varje kommun ska ha en stark beredskap inom sitt organisation för att agera så fort det kommer till kommunens vetskap att en barnfamiljvräkning är på gång. 5. Att motionen sänds till partikongressen 2013 Juan Carlos Cebrián Motionen behandlades av Latinamerikanska Socialdemokratiska förening den 4 maj 2012 som beslutade enhälligt att stödja motionen Motionär: Latinamerikanska Socialdemokratiska förening Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun L06 Stopp barnfamiljvräkningen! Vi har sett och hört det senaste året hur antal vräkta barnfamiljer har ökat trots den borgerliga regerings nationella strategi om att nollvision ska råda när det gäller vräkta barnfamiljer. Sedan valet 2006 har mer än 1900 barnfamiljer vräkts enligt Stockholmsstadsmissionen. Trots den borgerliga regeringens löfte om att nollvision ska gälla barnfamiljvräkningen så visar en enkät från Stockholms stadsmission en tydlig ökning av vräkta barnfamiljer. En femtedel av landets kommuner uppger att antalet barnfamiljer som riskerar att förlora sitt boende ökar. Varje verkställd barnfamiljvräkning blir en dyr affär för samhället och den berörda familjen samt de andra inblandade parter, man tvingas inte bara att flytta utan barnen måste också ofta byta skola och tappa kontakt med sina vänner och den miljö som barnen är vana vid, dessutom tvingas samhället att ofta betala mycket högre boendekostnad än den verkliga boendekostnaden var från början. Detta är en stor förlust för samhället och för den vräkta barnfamiljen. Vi menar att till socialnämndens uppgifter hör att- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka att ingen barnfamilj vräks genom att samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda barnfamiljer för att förhindra att barnfamiljvräkning verkställs för att främja barnens bästa i alla lägen. Vi anser att det är kommunens uppgift att informera om socialtjänsten i kommunen genom uppsökande verksamhet och på så sätt kan man minimera risken att barnfamiljer blir vräkta från sina hem. Somaliska socialdemokratiska föreningen i Stockholm med fl. föreningar anser att en bättre samordning mellan berörda familjer, socialtjänsten, hyresvärden och andra inblandade parter och myndigheter skulle kunna förebygga en eventuell vräkning som är förlust för alla inblandade. Därför föreslår vi en total stopp på barnfamiljvräkning. 18

19 Med hänvisning till ovanstående yrkar jag 1. Att socialdemokratin ska ha nolltolerans mot barnfamiljvräkning. 2. Att socialdemokratin ska förespråka en nationell samordning mellan familjen, socialtjänsten, hyresvärden och andra inblandade parter och myndigheter så att det blir lättare att kunna förebygga en eventuell vräkning 3. Att fastighetsägaren/hyresvärden måste informera kommunen innan barnfamiljvräkning verkställs. 4. Att varje kommun ska ha ett extra ansvar för att förhindra en barnfamiljvräkning, så fort det kommer till kommunens vetskap att en barnfamiljvräkning är på gång. 5. Att motionen skickas till socialdemokraternas fullmäktigegrupp i syfte att förmå att stadens och privata bostadsbolag verkställer inga barnfamiljvräkning 6. Att motionen ska skickas till riksdagsgruppen 7. Att motionen ska skickas till socialdemokraternas partikongress Motionär Abdikani Mohamed Motionen behandlades på Somaliska Socialdemokratiska föreningen i Stockholms styrelsemöte den där styrelsen valde enhällig att ställa sig bakom motionen. Motionen behandlat av den Afrikanska föreningen vid medlemsmötet den 26 november 2011 som beslutade att anta den som sin egen. Motionär: Somaliska-och Afrikanska Socialdemokratiska föreningen Partidistrikt: Stockholms Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Stockholms arbetarekommun 19

20 Utlåtande L05 och L06 Motionerna, som tidigare behandlats på arbetarekommunens årsmöte, tar upp det ökande antalet vräkningar av barnfamiljer. Man vill att socialdemokratin ska ha noll tolerans mot vräkning av barnfamiljer. Vidare efterlyser man närmare samverkan mellan kommunala myndigheter och fastighetsägare i syfte att motverka vräkningar. Motion L05 bifölls av Arbetarekommunens årsmöte. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta 1. att bifalla motion L05 2. att avslå motion L06 Beslut: L07 För Sveriges bästa stärk gruvnäringen Svensk gruvnäring befinner sig i en starkt expansiv fas. Exporten ökar stadigt samtidigt som den direkta sysselsättningen inom branschen idag den högsta på över 20 år. På flera håll i landet genomförs mångmiljardinvesteringar för att utveckla utvinningen. Prospekteringen blir allt intensivare för att utvinna de mineraltillgångar som finns runt om i Sverige. Gruvnäringen har alltid haft en stor betydelse för Sveriges ekonomi och det har näringen också idag och i framtiden. Gruvnäringen är liktydig med stora exportinkomster, direkt och indirekt ett stort antal jobb och en teknikdriven utveckling som ger stora samhällsvinster för hela landet. Därför är främjandet av gruvnäringens utveckling en angelägen framtidsfråga för hela Sverige. Gruvnäringens expansiva utveckling medverkar också till utmaningar. Utmaningar som behöver mötas med aktiva nationella politiska insatser. Främja kompetensförsörjningen! Svensk gruvnäring riskerar att tappa kraft av bristen på utbildad arbetskraft. Arbetsförmedlingen skriver: Efterfrågan på kompetent arbetskraft är stor inom gruvnäringen och en rekrytering på upp till personer kommer att bli aktuell när nya gruvor etableras samtidigt som stora pensionsavgångar sker och nya tillträdande på arbetsmarknaden blir färre. Därför behöver Socialdemokraterna verka för riktade insatser inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att möta gruvnäringens kompetensförsörjningsbehov. Stärk forsknings- och innovationskraften! Svensk gruvnäring är i ordets rätta bemärkelse en high-tech-industri och en kraftkälla för nya innovationer inom alltifrån verkstadsprodukter till miljöteknik och energieffektivisering. Gruvnäringen är redan idag världsledande, såväl inom det producerande som inom maskin- och utrustningsområdet. Potentialen för den framtida utvecklingen är oerhörd. 20

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 2.2 Fler jobb och en starkare arbetslinje 5 2.2.1 En jobbskapande näringspolitik Locked, 1:a pris Cykelstyre och lås i ett. Styret fälls ihop och låser framhjulet.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Snabbrådslag om jobben i Östergötland

Snabbrådslag om jobben i Östergötland Socialdemokraterna Östergötland 2009-09-07 Snabbrådslag om jobben i Östergötland Bakgrund Arbete åt alla är en klassisk paroll. Dessutom är jobb grunden för att hålla ihop ett samhälle. Arbetslösheten

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motion: tydliggör företagens ansvar De svenska börsnoterade

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer