Pensionspolitik och EU - hur EU påverkar vår nationella politik

Transkript

1 Pensionspolitik och EU - hur EU påverkar vår nationella politik Vitboken och pensionsrapporter av socialskyddskommitten med tyngpunkt på adequacy Nordiska socialförsäkringskonferensen 2012 Social- och hälsovårdsministeriet Finland

2 Syfte: att diskutera i vilken mån EU påverkar vår nationella pensionspolitik i dag och eventuellt i morgon

3 Innehåll Den pensionspolitiska diskussionen inom EU bakgrund och legimitet Stabilitet och tillräcklighet (adequacy and sustainability) - varandras motsatser eller komplement? Vad vet vi och vad tror vi Indikatorer och argument Har offentliga pensionssystem en framtid och harmoniseras våra system?

4 Den pensionspolitiska diskussionen inom EU Enligt principen om subsidiaritet är socialpolitik (inklusive pensionspolitik) är en nationell angelägenhet MEN EU har viss kompetens att påverka nationell pensionspolitik:

5 juridisk kompetens (gammal) rätt att verka visavi minimiskydd (ny) rätt att verka inom kraven på hållbar offentlig ekonomi I princip ingen rätt bestämma över innehåll, omfattning eller nivå men kan utfärda rekommendationer inom EU2020-processen

6 rätt som uppkommer via politiska beslut Rådets konklusioner => rätt till kommissionen att verka: ge rekommendationer, framställa rapporter, utföra jämförelser, verka för att sprida goda exempel.. De nya kompetenserna via ekonomisk politik har givits att EU-rådet (European Council = statsministermötet)

7 Diskussionen inom EU:s socialpolitiska fora Kommitten för socialskydd (Social Protection Committee SPC) Via OMC-proceduren ( den öppna koordineringsmetoden) följer SPC via årliga rapporter (NSR- rapporten) utveckligen av tre politikområden i medlemsländerna varav ett är pensionspolitik Fyra pensionsrapporter 2005, 2008, 2010 (gemensam med EPC), 2012 : fokus på tillräcklighet inom pensionssystemen

8 Via EU 2020 målsättningarna gemensamt godkänd målsättning att minska antalet personer som lever i hushåll i risk för fattigdom eller utslagning (exclusion) uppföjning av fattigdom hos åldringar; eventuella minimutkomststöd => årliga NRP-rapporter (national reform program) på utveckling av gemensamma indikatorer och genomförda åtgärder Rapporterna diskuteras gemensamt inom SPC och kommenteras av kommissionen

9 SPC:s resolutioner ( opinion) gällande komissionens meddelanden och rapporter, som delges (socialminister)rådet till kännedom eller för att bifalla: t.ex. om grön/vitboken om pensioner, den årliga tillväxtrapporten AGS, rapporten om den sociala situationen i Europa) Syfte: att gemensamt lyfta fram socialpolitiska aspekter, risker och framgångar att hålla även socialpolitiska målsättningar och frågor på EUagendan

10 Diskussionen inom ekonomiska fora Bakgrund: oro över budgetbalansen på sikt: den demografiska utvecklingen, den ekonomiska recessionens verkningar Befolkningen åldras, försörjningskvoten försämras, de ekonomiska utsikterna förvärras => konklusion att reformer (inbesparingar) är nödvändiga => utgångspunkt: högst bibehållen skattebörda ; att säkra ekonomisk tillväxt Den ekonomiska krisen har förvärrat situationen =>nya gemensamma regler för finanspolitik och budgetdisciplin

11 Ekonomisk styrning inom EU Riktlinjerna för ekonomi och sysselsättning Eurooppa 2020 strategin Euro Plus avtalet Six Pack lagstiftning inklusive att förhindra och åtgärda imbalans i makroekonomin budgetförordningarna för Euro-länderna den finanspolitiska pakten

12 Sysselsättningpolitiska riktlinjer Att förnya socialskyddet inklusive pensionsskyddet.. så att de säkrar tillräcklig utkomst samtidigt som systemen är ekonomisk på en hållbar grund och stöder deltagande i samhället och arbetsmarknaden de sociala skyddsystemen bör (should) minska bl.a. fattigdom hos åldringar både män och kvinnor

13 Europluspaktens rekommendationer: Reformerna kan bestå av bl.a. att höja den lagstadgade pensionsåldern att binda pensionsåldern till den förväntade livslängden att öka sysselsättningsgraden genom att begränsa rätten till förtida pensionsordningar samt öka incitament att anställa äldre arbetstagareden

14 Ekonomiskt hållbara system eller tillräckliga pensioner? Ekonomisk hållbarhet i fokus: att säkra de offentliga pensionssystemens stabilitet (sustainability) genom att höja den lagstadgade pensionsåldern höja den effektiva pensionsåldern säkra längre tid i arbete ( höja sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare) slopa förtida pensionssystem öka sambandet mellan betalda avgifter och förmåner

15 Ekonomiskt hållbara system eller tillräckliga pensioner? Ekonomisk hållbarhet i fokus: att säkra de offentliga pensionssystemens stabilitet (sustainability) genom att höja den lagstadgade pensionsåldern höja den effektiva pensionsåldern säkra längre tid i arbete ( höja sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare) slopa förtida pensionssystem öka sambandet mellan betalda avgifter och förmåner

16 då de offentliga pensionerna minskar, säkra tillräckliga pensioner genom att öka andelen arbetsgivarrelaterade och/eller privata sparlösningar/pensionsförsäkringar dvs. öka andelen av pensionsansvar inom de s.k. II och III pelarna ( the 3-pillar approach ) Inom EU2020-processen för 2012 har 15 länder erhållit rekommendationer gällande pensionsreformer

17 Stabilitet och tillräcklighet (adequacy and sustainability) - en delikat balansgång Ett pensionssystem som lovar runt men är finansiellt instabilt håller tunt MEN Ett pensionssystem som är finansiellt stabilt men betalar otillräckliga pensioner är inget pensionssystem => målsättningarna är två sidor av samma medalj

18 Tre rapporter med olika fokus AGEING REPORT (ECOFIN) FOKUS PÅ STABILITET PENSION ADEQUACY REPORT (SPC) FOKUS PÅ TILLRÄCKLIGHET VITBOKEN OM PENSIONER STRÄVAN EFTER BALANS MELLAN DE TVÅ MEN HUVUDSAKLIG FOKUS PÅ KOMPLETTERANDE SYSTEM => BÄTTRE BALANS MELLAN DE OLIKA ASPEKTERNA BEHÖVS PÅ BESLUTSFATTARNIVÅ

19 VAD VET VI OCH VAD TROR VI

20 Påståenden 1. Kostnaderna ökar markant när befolkningen åldras => pensionssystemens ekonomi kollapsar 2. De föreslagna sparåtgärderna underminerar de offentliga systemen med fattigdom och ojämlikhet som föjd 3. Satsningen på kompletterande system löser problemet att säkra tillräckliga pensioner 4. De kompletterande systemen är ojämlika och riskerna för litet beaktade 5. Reformerna leder till att vissa grupper får större försämringar än andra

21 EL LU SI RO CY HU ES BE FR AT IT PT MT FI LT BG DE SK E U 2 7 CZ SE PL NL LV DK UK IE EE % of GDP Kostnadsutveckligen i de offentliga I-pelarens system; Läget 2060 (% BKT) Mandatory funded pensions Social security: other pensions (disability, survivors) Social security: old-age and early pensions

22 years Förväntad livslängd och pensioneringsålder/utträde från arbetsmarknaden RO SK HU PL LU SI LT FR IT MT CZ AT EL BE FI DE DK ES EE PT LV CY UK NL BG IE SE Exit age from the labour market in years before the age of 65 Remaining life expectancy at

23 Pensionssystemens utjämningseffekt i dag: Pensionens ökning/minskning för hög/låginkomstagare i förhållande till en medelinkomsttagare ( i %-enheter) RO HU DE PT MT AT ES IT BG FR NL CY FI SK LU LV EL UK BE PL IE CZ LT EE SE DK SI Percentage point (p.p.) change in Net TRR for variant cases of earning profiles compared to the average earner (basecase). Theoretical worker retiring in High income earner -rising earnings from 100%% to 200% of average w age - compared to average earner Low income earner -2/3 of average earnings - compared to average earner

24 HU IE BE SK LU CY IT LT PL LV UK FI BG NL ES DE EE RO CZ FR AT SE PT DK EL MT SI Hur inverkar arbetlöshetsperioder i dag? (medelinkomsttagare) Percntage points Change in Current Net TRR for an average earner with 1, 2 or 3 years of unemployment compared to one with no unemployment year unemployment compared to no unemployment 2 years unemployment compared to no unemployment 3 years unemployment compared to no unemployment

25 Förhindrande av fattigdom; läget 2010 Fattigdomsgrad (personer vilkas inkomst < AROP = 60% av medianinkomsten s)

26 Less than 65 years Är pensionärer fattigare än personer i aktiv ålder? (AROP 65+/65-); nuläge IE PT EE EU27 UK LU DE MT HU FR BE SK SE DK NL AT FI SI CZ LT PL RO IT LV ES EL BG CY Older people more likely to be poor years and over

27 Females Kvinnliga pensionärer är fattigare än män; 2010 (AROP 65+/M) / 65+(F)) 40 BG 30 Women more SI likely to be poor 20 UK EL FI ES PT SE LV RO IT BE EE AT EU27 DK MT PL DE 10 CZ SK LT FR IE HU NL LU Men more likely to be poor Males

28 At-risk-of-poverty rate Hur fattiga är de fattiga? (AROP 60% och närheten till gränsnivå (poverty gap) 2010) 50 CY 40 BG SK CZ LV FI DK EE SE LT FR NL HU BE EL MT PT ES IT EU27 AT DE PL LU UK SI RO IE Poverty gap

29 EL PL CZ RO LV IT PT FR HU LU IE SK MT ES SE FI SI NL DK UK LT BE AT EE DE BG CY Hur pensionsreformerna påverkar pensionsnivån: ändring ( % enheter) vid pensionering i åldern 65 år Percentage points (p.p.) change in net and gross TRR, Net TRR Gross TRR Antagande: medellön och full karriär

30 Förändring av ersättningsgraden i snitt (< 5 %-enheter) 0,65 0,55 0,45 0,35 0, EU-27 CZ DE LU HU NL PL SI FI SE BE IE ES MT AT

31 ökning > 5 %-enheter 0,65 0,55 0,45 0,35 0, EU-27 DK EE FR CY RO LT SK UK

32 Pensionsreformernas inverkan på framtida beräknade pensioner: ändring i %-enheter från nuläge (lagstadgade pensionssystem)

33 EL PL CZ IT LV RO LU FR IE PT SE MT SK FI ES SI UK AT LT BE NL BG DE EE HU DK CY Komponenter i reformerna Trends of the different components in gross Replacement Rates p.p. Change in Total Gross RR p.p. Change in Gross RR owing to occupational and other supplementary pension schemes p.p. Change in Gross RR owing to statutotry funded schemes p.p. Change in Gross RR owing to statutory DB or NDC

34 Konklusion: reformerna har fört med sig nya utmaningar Nedgången i kompensationsgrad i de offentliga systemen är tänkta att kompenseras av kompletterande system => I flera fall har dessa som frivilliga nått en låg täckningsgrad och/eller kompensationsgraden är låg Systembytet ofta på hälft (övergången från fondreserv till annuitet oplanerad eller bristfällig) => vissa grupper har svårt att få skäliga pensionslösningar placeringsrisken ligger på den enskilda : finanskrisen har förvärrat situationen utjämningen av riskerna är bristfällig

35 Avvikelser försämrar i regel läget ytterligare frånvaroperioder inverkar mer (kompenseras mindre) ökar skillnaden mellan kvinnor och män i länder där sysselsättninggraden olika och/eller pensionsåldern olika skillnaden kan kompenseras (i regel) genom att arbeta mer risk att de som inte kan får sämre pension än tidigare pga sämre kompensationsregler kompletterande system har i regel inte kompenserande komponenter

36 Har offentliga pensionssystem en framtid och harmoniseras våra system?

37 Endast offentliga (obligatoriska) system kan garantera en tillräcklig miniminivå utjämna risker mellan grupper och generationer i tillräcklig grad PAR (2012) : Analysis of the composition of projected pension income in 2050 demonstrates that Member States will continue to use public pension schemes as the main element in adequate retirement income provision, even though complementary occupational pension schemes and individual retirement plans are set to acquire an increasing share in earnings- and contribution-related provision in a growing number of Member States

38 EU kommer att inverka allt mer på nationella beslut => en gradvis harmonisering sker EU ger samma råd för reformer för att öka tiden i arbetslivet och minska offentliga utgifter EU bygger sin lagstifting utgående från vissa tankemodeller : koordinering av offentliga system minimiregler ( eftersträvas) för kompletterande system de finansiella reglerna för fonderade system samordnas fattigdomsproblematiken för med sig krav på minimiförmåner avvikande system har anpassningssvårigheter goda modeller söks självmant utifrån in i den nationella debatten

39 MEN förändringar är tröga och måste anpassas tll realiteter i samhället och de övriga trygghetssystemen => DISKUSSIONEN KOMMER ATT FORTGÅ OCH NYA REFORMER PÅVERKAS AV EU-DEBATTEN

40 Pensionsreformernas redultat för individen?