Examensarbete 30 poäng i civilrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 30 poäng i civilrätt"

Transkript

1 UPPSÄGNING AV ARBETSTAGARE PÅ GRUND AV ALKOHOLMISSBRUK/ ALKOHOLMISSBRUK AV SJUKDOMS- KARAKTÄR - En rättsfallsstudie med utgångspunkt i 1991 års rehabiliteringsreform Av Nadja Stålnacke Examensarbete 30 poäng i civilrätt Stockholm höstterminen 2011

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Disposition 5 2. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Saklig grund 8 3. Arbetsdomstolens rättspraxis Rättspraxis före Uppsägning på grund av alkoholsjukdom Giltig uppsägningsgrund? Intresseavvägning Rättspraxis efter rehabiliteringsreformen Uppsägning på grund av alkoholsjukdom Uppsägning på grund av alkoholmissbruk Arbetstagarens medverkan vid rehabilitering Avskedande Sammanfattning av rättspraxis efter år Avslutande jämförelse 34 2

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund År 1991 genomfördes en rehabiliteringsreform som innebar att man införde regler gällande arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (1962:381) om allmän försäkring. 1 En tidigare skrivning i arbetsmiljölagen angav att skyddskommittén skulle svara för att det fanns en lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Skyddskommittén är ett organ som har en medbestämmandefunktion i arbetsmiljöfrågor. Den nuvarande skrivningen i 3 kap 2 a arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren på lämpligt sätt ska organisera arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Ansvaret åligger alltså arbetsgivaren. 2 Ett av syftena med denna rehabiliteringsreform får antagas ha varit att tydliggöra vikten av denna typ av frågor. Skyddskommittén är som sagt ett medbestämmandeorgan vilket innebar att dessa frågor kom att hanteras som medbestämmandefrågor, vilket i sin tur underströk att frivillighet var ett avgörande inslag vid arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Det är nu 20 år sedan denna rehabiliteringsreform trädde i kraft och det kan finnas anledning att ställa sig frågan vad reformen egentligen inneburit för arbetsgivarens möjligheter att säga upp en sjuk arbetstagare å ena sidan, och den sjuke arbetstagarens rätt att å andra sidan behålla anställningen. Jag har särskilt kommit att intressera mig för hur rehabiliteringsansvaret påverkat Arbetsdomstolens bedömning vad gäller saklig grund vid uppsägning av arbetstagare med alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. 1 Lagen (1962:381) om allmän försäkring har upphävts och regler kring den enskildes rehabilitering återfinns nu i Socialförsäkringsbalken som trädde i kraft 1 januari Iseskog, Tommy, Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, 5 upplagan, Norstedts Juridik AB, Stockholm

4 1.2 Syfte Uppsatsens huvudsakliga syfte är att med utgångspunkt i rättspraxis från Arbetsdomstolen rörande uppsägning av arbetstagare med alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär, analysera den eventuella påverkan rehabiliteringsreformen har haft i denna typ av mål. Jag avser även att presentera huvuddragen för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt redogöra för anställningsskyddet för sjuka och skadade arbetstagare. 1.3 Avgränsningar Min genomgång av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar tjänar i första hand som en introduktion till det resonemang som jag kommer att föra kring rättsfallen som rör saklig grund vid uppsägning av arbetstagare med alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. Ambitionen är således inte att i detalj beskriva vare sig arbetsgivarens rehabiliteringsansvar 3 eller rehabilitering i allmänhet 4. I juli 2008 infördes i lagen (1962:381) om allmän försäkring den så kallade rehabiliteringskedjan. Verkningarna av denna lämnas utanför denna framställning, liksom ersättningsnivåer och försäkringstekniska frågor. Internationella regleringar samt dokument nämns då framställningen kräver det men ingen närmare redogörelse kommer att presenteras. Lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL har upphävts och sedan den 1 januari 2011 återfinns reglerna kring den enskildes rehabilitering i den nya Socialförsäkringsbalken. Syftet med denna uppsats är dock att redogöra för den rehabiliteringsreform som kom att påverka regleringarna vad gäller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i arbetsmiljölagen (1977:1160), AML och lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL och dess eventuella påverkan på rättspraxis från domstolen. Lagen 3 För en ingående redogörelse av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och införandet av rehabiliteringskedjan i lagen (1962:381) om allmän försäkring, se Mitt, Toivo, Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, Verklighet eller chimär?, Utgångspunkt den nya rehabiliteringskedjan, Examensarbete i civilrätt 30 hp, VT 09, Juridicum, Stockholms universitet. 4 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som ska hjälpa den sjuka eller skadade att återvinna bästa funktionsförmåga. I en vidare mening talar man därför om arbetslivsinriktad rehabilitering, medicinsk rehabilitering och social rehabilitering. Denna uppsats behandlar först och främst den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 4

5 (1962:381) om allmän försäkring har trots att den numera är upphävd varit gällande ända fram till alldeles nyligen och regleringarna har alltjämt flyttats över till Socialförsäkringsbalken. 1.4 Metod Detta är i första hand en rättsfallsstudie. Avsnittet i vilket jag redogör för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar avseende uppsägning på grund av sjukdom i allmänhet, baseras dock i första på förarbeten och doktrin. Min huvudsakliga uppgift har varit att gå igenom rättsfall från 1 juli 1991 fram till 31 maj 2011 som behandlar uppsägning av arbetstagare med alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. Exempel på rättspraxis samt analys av denna från åren innan 1991 har jag till absolut största del hämtat från Kent Källströms bok Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd. För att kunna utröna om arbetsgivarens formaliserade rehabiliteringsansvar har påverkat rättspraxis, har det varit absolut nödvändigt att sammanfatta huvuddragen och analysen av rättsfallen på området innan 1991 års reform. Denna sammanfattande redogörelse tjänar som jämförande material då jag redogör för och analyserar rättspraxis från 1991 fram till idag. Jag har även hämtat allmänna resonemang gällande saklig grund vid uppsägning av arbetstagare med missbruksproblematik från Kent Källströms bok. 1.5 Disposition Uppsatsen kan grovt delas in i två avsnitt, ett allmänt och ett särskilt. Det allmänna avsnittet inleder med en genomgång av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt gällande rätt, doktrin och praxis från Arbetsdomstolen. Avsnittet fortsätter sedan med en redogörelse av anställningsskyddet för sjuka eller skadade arbetstagare. Uppsatsens särskilda avsnitt inleder med att presentera och analysera rättspraxis gällande uppsägning av arbetstagare med alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär från tiden innan rehabiliteringsreformen. Sedan följer en genomgång och analys av de rättsfall på området som kommit efter rehabiliteringsreformen. Framställningen avslutas med en sammanfattning samt en avslutande jämförelse. 5

6 2. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbetsgivaren har en central roll när det gäller anställdas arbetsmiljö och rehabilitering vid sjukdom. Grundläggande bestämmelser finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), AML. 5 Bestämmelser om arbetsgivarens ansvar för den enskildes rehabilitering finns, som jag nämnde ovan, i Socialförsäkringsbalken sedan 1 januari Övriga regleringar vad gäller arbetsgivarens ansvar för den enskilde arbetstagarens rehabilitering finns i lag (1982:80) om anställningsskydd och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1994:1 och AFS 2001:1). Andra aktuella lagar som reglerar rehabilitering är diskrimineringslag (2008:567), lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete och lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Enligt 3 kap. 2 a AML ska arbetsgivaren se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt arbetsmiljölagen och 22 kap AFL (numera kap Socialförsäkringsbalken) åvilar arbetsgivaren. Arbetsgivarens skyldigheter i det här avseendet innebär bl.a. att denne ska se till att det finns: kompetens och kontaktpersoner ekonomiska resurser avdelade för ändamålet policy och mål för frågorna en organisation för arbetet tydlig ansvarsfördelning rutiner för tidiga kontakter med sjukskrivna rutiner för undersökning av rehabiliteringsbehov m.m. rutiner för kontakter med myndigheter, företagshälsovård m.fl. rutiner för kontroll, uppföljning och utvärdering samverkan med arbetstagarna. 6 5 Prop. 2007/08:136 s Prop. 2007/08:136 s

7 I 2 kap. 1 AML finns en allmän bestämmelse om arbetsanpassning. Enligt den bestämmelsen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Enligt 3 kap. 3 samma lag ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. 7 I prop. 1990/91:141 anges att det bör ingå i arbetsgivarens ansvar att vidta de arbetslivsinriktade åtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Arbetsgivaren ska bl.a. göra en bedömning av vilka arbetsuppgifter som är lämpliga i det enskilda fallet. Exempel på åtgärder är arbetsprövning, arbetsträning, utbildning och omplacering. I 30 kap Socialförsäkringsbalken, precis som i tidigare gällande lagen (1962:381) om allmän försäkring, slås fast att arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar för den enskilde, dock anges inte konkret vad detta rehabiliteringsansvar omfattar. Det blir därför i Arbetsdomstolens praxis man får söka vägledning. I AD 1999 nr 10 redogör Arbetsdomstolen för vilka krav som ställs på arbetsgivaren. En arbetstagare på ett slakteriföretag hade på grund av en knäskada nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivaren var av åsikten att arbetstagaren inte längre kunde utföra arbete av någon betydelse för företaget. Arbetstagaren hade med anledning av knäskadan och operationer varit sjukskriven under några år. När han i juni 1997 skulle återgå till arbetet erbjöd dock inte företaget honom några anpassade arbetsuppgifter som han kunde utföra. I december samma år sades arbetstagaren upp. Utrett i målet var att arbetsgivaren inte hade upprättat några rehabiliteringsutredningar. Arbetsdomstolen uttalade även att det inte var klarlagt att det fullständigt saknades arbetsuppgifter för arbetstagaren inom ramen för den aktuella verksamheten. Vidare förde Arbetsdomstolen ett resonemang om omfattningen av arbetsgivarens rehabiliterings- och anpassningsansvar enlig AML och AFL. I förarbetena till 1991 års ändringar i de nämnda lagarna hade man markerat vikten av att arbetsgivaren gör allt som är möjligt för att anställningen ska bestå samt överväga alla möjligheter att flytta arbetstagaren till någon annan arbetsuppgift inom företaget. Arbetsdomstolen anförde att man inte hade fått intrycket att bolaget sett som sin skyldighet, eller i vart fall inte gjort några egentliga ansträngningar, att åstadkomma en lösning. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte hade fullgjort sin utredningsskyldighet vad gällde möjligheterna för arbetstagaren att behålla sin anställning innan man valde att säga upp honom, och därmed förelåg inte heller saklig grund för uppsägning. 7 Prop. 2007/08:136 s

8 2.1 Saklig grund Arbetstagares anställningsskydd regleras som bekant i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Ett av de huvudsakliga syftena med LAS var att begränsa arbetsgivarens fria uppsägningsrätt. I 7 LAS står bland annat: Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Saklig grund kan utgöras av arbetsbrist eller personliga skäl. En uppsägning på grund av sjukdom inordnas under personliga skäl. Sjukdom och nedsatt funktionsförmåga bör inte godtas som saklig grund för uppsägning. Om dock nedsättningen är att bedömas som stadigvarande och dessutom så väsentlig att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse, så kan detta åberopas som saklig grund. 8 Arbetsdomstolens praxis visar att arbetsgivaren endast i undantagsfall har saklig grund för uppsägning med hänvisning till arbetstagarens sjukdom. 9 AD 1993 nr 42 var den första dom som meddelades sedan rehabiliteringsreformen trädde i kraft. Av domen framgår att man vid uppsägning på grund av sjukdom ska ta hänsyn till bestämmelserna i AML och AFL om arbetsgivarens skyldighet att medverka till rehabilitering och arbetsanpassning. Vidare uttalade sig Arbetsdomstolen om den närmare betydelsen av 1991 års reform: I motiven till 1991 års ändringar av lagen om allmän försäkring har särskilt markerats att det är väsentligt för den enskildes trygghet i anställningen att arbetsgivaren gör allt som är möjligt för att anställningen ska kunna bestå (prop. 1990/91:141 s. 43). Även i motiven till ändringarna i arbetsmiljölagen har motsvarande markering gjorts genom en erinran om den skyldighet enligt anställningsskyddslagen som en arbetsgivare principiellt har att före uppsägning överväga alla möjligheter att flytta arbetstagaren till någon annan uppgift inom företaget, dvs. att omplacera arbetstagaren (prop. 1990/91:140 s. 51 f.). I detta ligger bl.a. att arbetsgivaren måste överväga om det är möjligt att genom en ändrad arbetsorganisation eller omplacering på annat sätt bereda arbetstagaren arbetsuppgifter så att denne kan stanna kvar. Det kan också vara frågan om att skaffa tekniska hjälpmedel för att på så sätt underlätta för arbetstagaren att behålla sin anställning. Vid bedömandet av hur långt arbetsgivarens åliggande härvidlag kan sträcka sig spelar givetvis bl.a. tekniska faktorer in vid sidan av bedömningar i vilken utsträckning en arbetstagare kan bli mera varaktigt hjälpt av de åtgärder som övervägs (jfr AD 1982 nr 99). I arbetsgivarens ansvar ingår att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till 8 Prop. 1973:129 s Se AD 1999 nr

9 den egna verksamheten t.ex. arbetsträning, utbildning och omplacering (prop. 1990/91:141 s. 42). Arbetsgivarens skyldigheter att medverka till rehabiliteringsåtgärder är inte begränsade endast till sådana åtgärder som kan vidtas på den egna arbetsplatsen. Det kan krävas av arbetsgivaren att denne medverkar till att finna exempelvis relevant arbetsprövning, arbetsträning eller omskolning utanför den egna arbetsplatsen och att arbetsgivaren när det behövs beviljar arbetstagaren tjänstledighet för att genomföra sådan rehabilitering (jfr a. prop. s. 43). Förarbetena ger dock inte stöd för att arbetsgivaren kan åläggas ett längre gående ansvar för arbetstagarens rehabilitering än att vidta sådana åtgärder som syftar till att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Ansvaret är dock inte begränsat till att avse endast rehabiliteringsåtgärder för en återgång till arbete inom ramen för anställningen. Även möjligheterna att efter rehabilitering omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter inom företaget måste givetvis övervägas. Också i detta hänseende måste frågan om vidden av arbetsgivarens skyldigheter avgöras efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet, där såväl arbetstagarens som arbetsgivarens förhållanden och förutsättningar vägs in (prop. 1990/91:140 s. 52). Som också uttalats i motiven kommer det att i en del fall inte vara möjligt att finna lösningar som gör det möjligt att anställningen består. Det blir då en uppgift för samhället att medverka till att den enskilde kan finna ett annat och lämpligare arbete (prop. 1990/91:141 s. 43). Arbetsdomstolen har kommit att hänvisa till denna dom i senare rättsfall. 3. Arbetsdomstolens rättspraxis Rättspraxis från Arbetsdomstolen som rör alkohol kan huvudsakligen delas in i två grupper. I den första gruppen är det om fråga onykterhet på arbetsplatsen. Arbetstagaren är skyldig att utnyttja sin skicklighet och arbetsförmåga samt att utföra arbetsuppgifterna med omsorg och aktsamhet, varför det är att betrakta som ett brott mot anställningsavtalet att uppträda berusad i tjänsten. Vidare måste arbetstagaren följa eventuella föreskrifter på arbetsplatsen gällande förtäring och berusning av alkohol. Att bryta mot dessa föreskrifter är även det ett avtalsbrott. 10 Den andra gruppen omfattar alkoholmissbruk som man också har kommit att kalla alkoholism. Arbetstagare som har ett utpräglat alkoholmissbruk behöver varken ha uppträtt berusade på arbetsplatsen eller de facto druckit alkohol på 10 Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s

10 arbetsplatsen. Problemen rör snarare t.ex. omfattande sjukfrånvaro och samarbetsproblem. 11 Nedan följer en sammanfattning av Arbetsdomstolens rättspraxis för tiden innan år 1991 vad gäller uppsägning på grund av alkoholmissbruk samt domstolens tolkning av begreppet saklig grund. 12 Därefter följer en redogörelse av rättspraxis vad gäller uppsägning p.g.a. alkoholmissbruk/alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär efter 1991 års införande av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i AML och AFL. 3.1 Rättspraxis före 1991 Före införandet av 1974 års anställningsskyddslag hade arbetsgivaren rätt att fritt säga upp arbetstagare. Den fria uppsägningsrätten inskränktes dock i praktiken genom föreskrifter i kollektivavtal och förbud mot uppsägning av arbetstagare p.g.a. sjukdom gällde regelmässigt inom avtalsområden där kollektivavtalet stipulerade arbetstagarens rätt till sjuklön. Flertalet av de mål rörande arbetstagares alkoholmissbruk före 1974 års anställningsskyddslag rörde i huvudsak tolkning av de anställningsskyddsbestämmelser som hade anknytning till kollektivavtalsregler om sjuklön. 13 Arbetsdomstolen slog i ett tidigt skede fast att alkoholmissbruk kunde ses som en följd av psykisk sjukdom. I själva verket var nog dock personer med ett alkoholmissbruk som drabbades av depressioner till följd av missbruket större till antalet. Vetenskapliga undersökningar har senare kommit att påvisa att så oftast är fallet. 14 En annan frågeställning som tidigt kom att prägla Arbetsdomstolens praxis var vilken grad av alkoholberoende som krävs för att arbetstagaren inte ska anses vara ansvarig för de avtalsbrott som alkoholmissbruket ger upphov till på 11 a.a. s Denna sammanfattning bygger helt och hållet på Kent Källströms Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd s. 106 ff. För en mer utförlig redogörelse hänvisas därför till detta arbete i dess helhet. 13 a.a. s.106 f. 14 a.a. s

11 arbetsplatsen. Synen på alkoholmissbruk i arbetslivet påverkades av att det tidigare sannolikt krävdes mer än ett starkt alkoholberoende för att missbruket skulle klassificeras som sjukdom i medicinsk mening. Tvångsingripanden i enlighet med nykterhetsvårdslagstiftningen förutsatte hemfallenhet vilket innebar att missbrukaren lämnat sitt arbete och inte längre levde under ordnade sociala förhållanden. Detta hemfallenhetsbegrepp påverkade troligen även den medicinska bedömningen och fortfarande har missbrukets faktiska effekter betydelse vid bedömningen av om alkoholmissbruket är av sjukdomskaraktär. I AD 1953 nr 25 begärde en arbetstagare sjuklön för den tid han varit intagen för behandling. Arbetsdomstolen slog fast att kollektivavtalets sjukdomsbegrepp ska förutsättas vara identiskt med det medicinska sjukdomsbegreppet. Av denna anledning begärde Arbetsdomstolen in ett yttrande från dåvarande Socialstyrelsen, Medicinalstyrelsen, gällande huruvida missbrukaren kunde anses lida av sjukdom i medicinsk mening. Medicinalstyrelsen konstaterar att arbetstagaren inte kunde anses vara sjuk i medicinsk mening trots det starka alkoholberoendet. Arbetsdomstolen slog därför fast att arbetstagaren inte var berättigad till sjuklön under den tid han var på behandling. 15 I AD 1982 nr 121 begärde Arbetsdomstolen åter in ett yttrande från Socialstyrelsen om huruvida ett alkoholberoende kunde anses vara sjukdom i medicinsk mening. I detta yttrande konstaterades att alkoholorsakade skador/störningar tveklöst faller under sjukdomsbegreppet även om de inte är av kronisk natur. Vidare konstaterades att själva beroendet kan vara av sjukdomskaraktär. Avgörandet måste enligt Socialstyrelsen baseras på missbrukets art och grad och vad som är mest lämpligt ur behandlingssynpunkt. Endast läkare som är väl förtrogna med alkoholfrågor kan avgöra om missbruket har sådan intensitet att det kan anses vara fråga om alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. 16 Under den tid som har förflutit mellan de två yttrandena har en förskjutning i synsättet ägt rum. Det verkar som om läkarvetenskapen eftersträvar att vidga begreppet kronisk alkoholism och ta mindre hänsyn till sociala faktorer då man bedömer om beroendet har sådan styrka att det faller under sjukdomsbegreppet. 15 a.a. s a.a. s

12 Det är även på sin plats att ställa frågan om det i rättspraxis är meningsfullt att dra en gräns mellan missbruk på grund av ett socialt beroende och missbruk av sjukdomskaraktär. Svaret blir att det har betydelse, och då framförallt därför att sjukfrånvaro inte får åberopas som uppsägningsgrund enligt ILO-konventionen nr 158 art I förarbetena till anställningsskyddslagen uttalade föredragande statsråd att en arbetstagare som är onykter i tjänsten inte ska kunna avskedas och då inte ens om det är fråga om upprepade förseelser. 18 I motiven uttalade man vidare att onykterhet i tjänsten ska kunna medföra uppsägning. Det torde dock vara fråga om upprepad förseelse för att uppsägning ska komma ifråga. Av detta ställningstagande kan utläsas att onykterhet inte är ett oviktigt brott mot anställningsavtalet. Vidare torde uttalandet även innebära ett förord för att en intresseavvägning ska ske även om avtalsbrott kan konstateras. Med andra ord så ska inte onykterhet på arbetsplatsen automatiskt leda till uppsägning, utan arbetsgivaren ska försöka utreda vad som kan ligga bakom händelsen eller händelserna. När man i det enskilda fallet avgör huruvida onykterhet utgör saklig grund för uppsägning ska alltså en helhetsbedömning göras där man ska ta hänsyn till anställningens karaktär och arbetsgivarens eventuellt tidigare acceptans av alkoholkonsumtion i tjänsten spelar in. 19 Misskötsamhet i form av onykterhet i tjänsten åberopades i flera uppsägningsmål åren efter 1974 års anställningsskyddslags ikraftträdande 20 och Arbetsdomstolen slog tydligt fast att onykterhet i tjänsten inte är att betrakta som ett ringa avtalsbrott. 21 Arbetsdomstolen konstaterade även att missbruk på arbetsplatsen ska bedömas olika beroende på såväl arbetsplatsens karaktär, som arbetstagarens befattning a.a. s Prop. 1973:129 s Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s. 110 f. 20 Se t.ex. AD 1975 nr 4 och AD 1977 nr Se AD 1977 nr 162 och AD 1977 nr Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s

13 3.1.1 Uppsägning på grund av alkoholsjukdom Rättspraxis under slutet av 70-talet och under 80-talet kom till stor del att handla om fall där arbetstagarsidan hävdade att det var fråga om alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär och att saklig grund för uppsägning därför saknades. I förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag anges att ålder, sjukdom och nedsatt förmåga inte i och för sig utgör grund för uppsägning. Endast i de fall ålder och sjukdom medfört en så stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse kan nedsättningen av arbetsförmågan åberopas som grund för uppsägning. 23 Dessa uttalanden har åberopats av arbetsgivaren i fall då arbetstagarsidan hävdat att arbetstagaren lider av kronisk alkoholism. Arbetsdomstolen har också slagit fast att det principiella förbudet mot uppsägning på grund av sjukdom ska tillämpas även i denna typ av fall. 24 AD 1978 nr 22 En arbetstagare hade arbetat som maskinsättare på ett företag i nästan 30 år. Han hade sedan några år tillbaka personliga problem och efter att hans hustru avled i cancer gick hans alkoholproblem från att vara allvarliga till akuta. Missbruket ledde till ökad frånvaro och samarbetsproblem. Arbetstagaren fick även diagnosen kronisk alkoholism. Efter att ha uppträtt kraftigt spritpåverkad på arbetsplatsen och i samband med detta hotat en arbetskamrat och arbetsledare om våld, avskedades arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren inte hade visat att arbetstagaren hade åsidosatt sina åtaganden så grovt att det förelåg grund för avskedande i enlighet med 18 anställningsskyddslagen. Vidare fann även Arbetsdomstolen att arbetstagaren hade satts under stor press genom en förhandlingsöverenskommelse som gick ut på att arbetstagaren skulle avskedas om han var onykter på arbetsplatsen. Arbetsdomstolen fann inte heller att saklig grund förelåg för att säga upp arbetstagaren. Denne hade arbetat i 30 år på den aktuella arbetsplatsen och hade i och med detta en särskild trygghet i anställningen. Med tanke på arbetstagarens sjukdom kunde inte betydande frånvaro anses utgöra saklig grund för uppsägning. Företaget hade inte heller haft några direkta kostnader på grund av arbetstagarens bristfälliga arbetsprestationer. Slutligen konstaterar domstolen att omplacering borde ha övervägts med tanke på att skiftarbete varit olämpligt på grund av sjukdomen samt att det hade varit önskvärt om arbetstagarens fall hade kunnat behandlas i en anpassningsgrupp. 23 Prop. 1973:129 s Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s

14 I AD 1978 nr 22 fastslår Arbetsdomstolen tre viktiga principer. För det första avvisar Arbetsdomstolen uppgörelser som går ut på att den missbrukande arbetstagaren får behålla sin anställning i utbyte mot att denne inte konsumerar alkohol i samband med arbetet. Arbetsdomstolen menar att denna typ av överenskommelser sätter orimlig press på missbrukaren och detta kan leda till att han/hon inte kan uppfylla sina åtaganden. Denna typ av kontrakt är inte bindande och verkar snarare minska arbetsgivarens möjligheter att åberopa missbruket eller andra brister i arbetstagarens uppträdande som uppsägningsgrund. Den andra principen som slås fast är att misskötsamhet som beror på arbetstagarens alkoholsjukdom inte ska kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Det ovan nämnda motivuttalandet om förbud mot uppsägning på grund av sjukdom har i det aktuella rättsfallet tolkats vidsträckt. Av detta kan man utläsa att sjukdom är en lovlig frånvarogrund samt att försummelser knutna till sjukdomen är ursäktliga. 25 Den tredje viktiga principen rör arbetsgivarens skyldighet att bedriva anpassningsverksamhet på arbetsplatsen. I domen fastslås att den arbetsgivare som inte har organiserat anpassningsverksamhet inte ska anses ha uttömt alla möjligheter att lösa de problem som uppstått på grund av missbruket. Detta är även något som är till arbetsgivarens nackdel vid en helhetsbedömning av en uppsägning. Principen bekräftades även i AD 1982 nr 130. Dessa två avgöranden är från tiden före rehabiliteringspropositionen, 26 i vilken arbetsgivarens skyldighet vad gäller anpassningsverksamhet blev tydligt fastslagen. Detta vittnar också om att Arbetsdomstolen i missbruksfall har legat före arbetsmiljölagstiftningen i övrigt. 27 Det kan ifrågasättas om inte den skyldighet att bedriva anpassningsverksamhet som framgår indirekt av de ovan nämnda domarna sträcker sig längre än skyldigheten i arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Dessa två lagar förutsätter att det är fråga om yrkesinriktad rehabilitering då det föreligger konstaterad skada eller sjukdom. Arbetsdomstolens praxis får anses ta sikte på allvarligt missbruk oavsett om det är av sjukdomskaraktär eller inte, något som arbetsgivaren inte har någon möjlighet att bedöma a.a. s.115 f. 26 Prop. 1990/91: Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, första upplagan, 1992 s a.a. s. 118 f. 14

15 Sjukdom ska som bekant betraktas som ett godtagbart objektivt hinder för att utföra arbetet. Som en naturlig följd av detta måste arbetsgivaren acceptera en viss sjukfrånvaro. Arbetsdomstolens praxis stöder en mycket långt gående skyldighet för arbetsgivaren att acceptera sådana störningar och problem som är förknippade med omfattande sjukfrånvaro p.g.a. missbruk. 29 Detta gäller både stora och mindre företag. 30 Utmärkande för Arbetsdomstolens praxis i anställningsskyddsmål rörande alkoholmissbrukare från tiden närmast efter tillkomsten av 1974 års anställningsskyddslag är en viss oklarhet i fråga om hur intresseavvägningen bör göras vid tillämpning av 7 anställningsskyddslagen. Främst har det varit oklart om arbetsgivarintresset endast ska anses omfatta olika typer av kostnader eller om även andra omständigheter ska vägas in vid bedömningen. Exempel på andra omständigheter är exempelvis reaktioner från arbetskamrater och trivsel på arbetsplatsen. En annan oklar punkt i Arbetsdomstolens praxis från samma tidperiod är hur en intresseavvägning ska gå till i de fall uppsägningen beror på försummelser begångna av en arbetstagare som lider av ett alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. Vissa avgöranden 31 indikerar att en intresseavvägning ska ske även om arbetstagaren lider av alkoholism i medicinsk mening, och då också om arbetstagarens behov av anställningen i rehabiliteringssyfte ska väga mycket tungt. 32 I andra fall tenderar Arbetsdomstolen att dra en skarp gräns mellan alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär och vanligt alkoholmissbruk. I AD 1982 nr 24 verkar Arbetsdomstolen inte göra någon intresseavvägning utan nöjer sig med att konstatera att misskötsamheten inte förorsakats av sjukdom och att arbetsgivaren utan tvekan gjort vad som kan förväntas av honom för att förhindra att den missbrukande arbetstagaren stöts ut från arbetslivet. I förarbetena till 1982 års anställningsskyddslag görs vissa uttalanden om hur intresseavvägningen bör göras vid uppsägning av alkoholmissbrukare. Man upprepar även uttalanden i motiven till 1974 års anställningsskyddslag, d.v.s. att 29 a.a. s Se AD 1978 nr 139 och 1979 nr Se t.ex. AD 1978 nr Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s. 120 f. 15

16 man bör se allvarligt på onykterhet i tjänsten och att upprepade fall av onykterhet bör kunna medföra uppsägning av den missbrukande arbetstagaren. Vidare anför det föredragande statsrådet beträffande alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär att möjligheterna att säga upp arbetstagaren måste begränsas. Enligt statsrådet kan det bli fråga om svåra avvägningar i det enskilda fallet trots att de medicinska aspekterna klarats ut, då en rimlig avvägning gentemot de skäl som från arbetsgivarens och arbetskamraternas synpunkt talar för uppsägning, är av yttersta vikt. 33 Av detta uttalande förstår vi att regeln om saklig grund vid uppsägning är en avvägningsnorm och att en intresseavvägning ska ske även i fall då arbetstagaren lider av alkoholism i medicinsk mening. Om ett företag har intresse av att säga upp en alkoholmissbrukande arbetstagare och detta intresse väger tyngre än arbetstagarens behov av att behålla anställningen, har arbetsgivaren därmed rätt att säga upp arbetstagaren. 34 Vidare syftar sannolikt motivuttalandet till att påverka domstolarna till att inta en mer restriktiv hållning gentemot alkoholism. Praxis efter införandet av 1982 års anställningsskyddslag verkar emellertid inte avvika från tidigare avgöranden från Arbetsdomstolen på någon väsentlig punkt. Företagen får alltjämt acceptera de kostnader och olägenheter som är knutna till den alkoholsjuke arbetstagaren och även i senare praxis förefaller det som om arbetstagarens intresse av att behålla sin anställning för att underlätta rehabiliteringsarbetet väger tungt vid en intresseavvägning. 35 På en punkt tycks dock en viss förändring av praxis ha skett efter 1982 års anställningsskyddsreform. Arbetsdomstolen utgår inte längre från ett principiellt förbud att säga upp en arbetstagare som lider av alkoholism i medicinsk mening. Även i dessa fall ska en helhetsbedömning göras. I AD 1982 nr 33 godtog Arbetsdomstolen en uppsägning av en radioreporter som under flera år inte kunnat syssla med programverksamhet. Arbetsprestationen bedömdes ha undergått en så 33 Prop. 1981/82: I AD 1979 nr 87 utgick domstolen från att nästintill total immunitet ska råda för alkoholsjuka i anställningsförhållandet. Detta synsätt ska därmed längre inte anses gälla efter uttalandena i förarbetena till 1982 års anställningsskyddslag. 35 Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s

17 stadigvarande och väsentlig nedsättning att han inte längre kunde anses utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. I domskälen sammanfattade domstolen sin syn på rätten att säga upp alkoholsjuka. Arbetsdomstolen uttalade att man i AD 1978 nr 139 mot bakgrund av motivuttalandena i propositionen dragit slutsatsen, att regeln i anställningsskyddslagen rörande saklig grund för uppsägning innebär ett principiellt förbud för arbetsgivare att säga upp arbetstagare på grund av sjukdom och att en sådan uppsägning därför endast kan ske i undantagsfall. Domstolen uttalade vidare att om en arbetstagare har blivit uppsagd på grund av ett avvikande beteende som bottnar i ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär, innebär det att domstolen ska göra en prognos för den anställdes förutsättningar att fortsättningsvis klara sina arbetsuppgifter. Arbetstagarens avvikande beteende ska inte heller utan vidare läggas honom/henne till last som misskötsamhet, och detta gäller då särskilt beteende som man av erfarenhet vet är en vanlig följd av alkoholism såsom att inte passa tider och olovlig frånvaro från arbetsplatsen. Ofta leder en sådan prövning till att saklig grund för uppsägning inte anses föreligga. 36 Arbetsdomstolen uttalar vidare att det anförda inte betyder att man kan sätta ett likhetstecken mellan den situation som föreligger vid vanlig sjukdom och fall när arbetstagarens avvikande beteende bottnar i alkoholberoende av sjukdomskaraktär. Man måste vid uppsägningstvisten ta hänsyn till att det allvarliga missbruket under åtminstone perioder påverkar såväl arbetstagarens som arbetsgivarens möjligheter att tillgodogöra sig arbetstagarens arbetsförmåga. Att missbruket ibland kan ha sådan inverkan på personligheten att arbetstagaren får svårt att sköta sitt arbete måste omgivningen acceptera, dock kan problemen växa sig alltför stora om arbetstagaren exempelvis i sitt arbete har att representera arbetsgivaren eller om han/hon utgör en fara för sig själv eller andra. Omfattande och återkommande frånvaro i förening med en starkt reducerad arbetsförmåga kan i slutändan leda till att arbetstagarens arbetsinsats är så bristfällig att man skäligen inte kan kräva att anställningen ska bestå. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna typ av problematik kan hanteras med hjälp av omplacering. Möjligheterna till omplacering måste alltid tas till vara a.a. s. 124 f. 37 a.a. s

18 Över huvud taget, slår domstolen fast, är det av yttersta vikt att framhålla att en uppsägning i allmänhet ska ses som en sista utväg när alla andra möjligheter att lösa problemen är uttömda. Detta synsätt lägger givetvis en relativt tung börda på arbetsgivaren och vilka åtgärder som kan krävas i det enskilda fallet beror på arbetsgivarens resurser. Det är dock även viktigt att arbetskamrater, den lokala fackliga organisationen samt anpassningsgrupper utgör ett stöd. Slutligen är givetvis arbetstagarens egen inställning till sin sjukdom viktig. Visar sig arbetstagaren oemottaglig för den hjälp som erbjuds är detta skäl i sig att godta att anställningsförhållandet bryts. Om å andra sidan arbetstagaren anstränger sig för att komma ifrån sitt alkoholmissbruk bör han/hon inte berövas det viktiga stöd som ett arbete innebär. 38 Rättsutvecklingen kom under de följande åren att följa de huvudlinjer som anförts i rättsfallet ovan. Fem domar från bekräftar att Arbetsdomstolen håller fast vid att alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär intar en särställning och ska bedömas annorlunda än andra former av alkoholmissbruk. Redan i AD 1982 nr 24 antyder dock domstolen att missbruk som inte är av sjukdomskaraktär ändå kan berättiga arbetstagaren till rehabiliteringsinsatser, om missbruket har lett till anpassningssvårigheter. I de fem rättsfallen från 1992 konstaterar Arbetsdomstolen att man måste räkna med att missbrukaren kan befinna sig i en s.k. gråzon där missbruket inte är av sjukdomskaraktär, men där övervägande skäl talar för att samma principer ska gälla som vid sjukdom. Det medicinska sjukdomsbegreppet har kommit att innefatta inte bara hemfallna, utan även missbruk som fått mindre allvarliga konsekvenser. Det kan vara förenat med ett visst risktagande att jämställa kronisk alkoholism med annat missbruk eftersom det då kan bli svårt att skapa legitimitet åt särregler. Ett vidgat anställningsskydd för missbrukare bör endast ha till syfte att förhindra utslagning och bör inte kunna åberopas som grund för att behålla en befattning som ställer särskilda krav på arbetstagaren a.a. s AD 1992 nr Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s

19 Rättsfallen AD 1992 nr behandlar alla avskedande av poliser i enlighet med då gällande 11 kap 1 lagen om offentlig anställning (LOA) 41 på grund av trafikonykterhetsbrott. Enligt lagrummet fick arbetstagare som begått brott avskedas om brottsligheten visar att han/hon är uppenbarligen olämplig för sin anställning. I AD 1992 nr konstaterade domstolen att enstaka fall av rattonykterhet inte visade att en polis är olämplig för sin anställning. I samtliga av dessa fall var det fråga om alkoholism av sjukdomskaraktär. I dessa fall hade även rehabiliteringen lyckats och prognosen var god. Sammantaget ledde detta till att Arbetsdomstolen ogiltigförklarade avskedandena. I AD 1992 nr 42 stod dock avskedandet fast. Polismannen ifråga hade gjort sig skyldig till flera brott och Arbetsdomstolen fann att han hade skadat det anseende som måste tillkomma en polistjänsteman. Arbetsdomstolen såg särskilt allvarligt på att arbetstagaren hade gjort sig skyldig till grovt rattfylleri och grov olovlig körning efter det att personalansvarsnämnden beslutat att han skulle avskedas. 42 Arbetsdomstolens avgöranden från 1992 nr speglar främst att allmänhetens och lagstiftarens syn på alkoholmissbruk och trafiknykterhetsbrott förändrats. Arbetsdomstolens ståndpunkt verkar vara att en polisman som dömts till skyddstillsyn och vård inte därigenom blivit uppenbart olämplig på grund av att förutsättningar saknas för att allmänheten ska ha förtroende för polismannen i hans yrkesroll. Den som avtjänar ett fängelsestraff och inom ramen för sitt yrke kan komma i komma i kontakt med fångar torde normalt anses mindre lämpliga att fortsätta inom polisyrket. 43 Vid en jämförelse mellan tillämpningen av 7 LAS och 11 kap 1 LOA framkommer tydliga skillnader som är viktiga att understryka. En förutsättning för att missbrukaren ska särbehandlas vid tillämpningen av 7 LAS är att arbetstagaren är i behov av anställningen för sin rehabilitering. Vid tillämpningen av 11 kap 1 LOA i AD 1992 nr förlorade den arbetstagare som hade störst behov av rehabilitering anställningen. Domstolen påpekade dock att staten skulle kap. LOA har upphävts och 18 LAS omfattar nu även statsanställda. 42 Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s. 130 f. 43 a.a..s

20 beakta polismannens behov av rehabilitering när man prövade om han skulle erbjudas en annan tjänst Giltig uppsägningsgrund? Kravet på saklig grund vid uppsägning av arbetstagare syftar dels till att förhindra godtyckliga beslut, dels till att arbetsgivaren i en uppsägningssituation ska beakta arbetstagarens berättigade intresse av att få behålla anställningen. En domstolsprövning sker i två steg. Det första steget är att pröva om en giltig uppsägningsgrund föreligger. Föreligger ingen giltig uppsägningsgrund ska uppsägningen ogiltigförklaras. Det andra steget är att domstolen prövar om arbetsgivaren beaktat arbetstagarens intresse av att behålla anställningen i tillräcklig omfattning, 7 2 st. LAS. 45 Av motiven till anställningsskyddslagen och av Arbetsdomstolens praxis framgår att sjukdom inte är en giltig uppsägningsgrund. Sjukdom ger också arbetstagaren rätt till sjukfrånvaro. Sett mot bakgrund av ILO konventionen nr 158 innebär detta att sjukfrånvaro inte kan utgöra grund för uppsägning. Å andra sidan bör andra följder av sjukdomen kunna utgöra en giltig uppsägningsgrund. Olovlig frånvaro, som t.ex. beror på bakfylla, utgör däremot en giltig uppsägningsgrund. I AD 1978 nr 139 kan man närmast tolka Arbetsdomstolen så att olovlig frånvaro som kan antas bero på alkoholsjukdom inte skulle kunna utgöra en giltig uppsägningsgrund. I senare praxis får det dock anses stå klart att olovlig frånvaro är ett brott mot anställningsavtalet och att det därför också föreligger en giltig uppsägningsgrund. Det som avgör om en alkoholmissbrukare får behålla sin anställning är om han/hon trots allt har ett starkt intresse av att behålla anställningen och att arbetsgivaren i vart fall har försökt att beakta detta intresse a.a. s. 131 f. 45 a.a. s a.a. s. 132 f. 20

21 3.1.3 Intresseavvägning Innan arbetsgivaren beslutar att säga upp arbetstagaren ska denne ta reda på om de uppkomna problemen kan lösas på annat sätt än genom uppsägning. Det är på detta sätt arbetsgivaren beaktar arbetstagarens intresse och behov av att få behålla anställningen. Om arbetstagaren väljer att föra talan om ogiltigförklaring av uppsägningen prövar domstolen om arbetsgivaren har försökt utreda vad som kan ligger bakom försummelserna och undersöka möjligheterna att komma till rätta med problemen. Om det är fråga om bristande arbetsprestationer från arbetstagarens sida har arbetsgivaren i enlighet med arbetsmiljölagen en skyldighet att med hjälp av anpassningsgrupp eller på annat sätt försöka att hjälpa den anställde. Vid samarbetsproblem ska arbetsgivaren i första hand genomföra en omplacering. 47 I några rättsfall från senare delen av 1970-talet har Arbetsdomstolen dragit upp en tydlig skiljelinje mellan underlåtenheter som har sin grund i alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär och andra former av missbruk. I praxis från 1980-talet och början av 1990-talet verkar Arbetsdomstolen tagit intryck av motivuttalandena i förarbetena till 1982 års reform av anställningsskyddslagen, i vilka man betonar att en intresseavvägning ska ske även i de fall där arbetstagarens missbruk kan klassificeras som sjukdom. Gränsdragningen mellan missbruk av sjukdomskaraktär och övrigt missbruk är dock fortfarande av stor betydelse. 48 Om man har skäl att anta att arbetstagarens anmälda frånvaro beror på sjuklig alkoholism kan detta inte utgöra grund för uppsägning. Inte heller oanmäld frånvaro vid enstaka tillfällen är normalt tungt vägande skäl för uppsägning av arbetstagaren. I denna typ av fall måste arbetsgivaren finna sig i att acceptera besvär och kostnader på grund av frånvaro (även olovlig sådan vid enstaka tillfällen), enstaka fall av berusning på arbetsplatsen, konflikter med arbetskamrater etc. Även i fall där det handlar om arbetstagare som har ett starkt beroende men missbruket inte har karaktären av sjukdom, har arbetstagaren sannolikt rätt till stödåtgärder men arbetsgivarens rehabiliteringsplikt är dock inte lika långtgående. Här är det arbetstagarens behov av anställningen för att kunna 47 a.a. s Se AD 1992 nr

22 leva ett socialt liv som ska beaktas. Detta får anses vara fastslaget i Arbetsdomstolens praxis. 49 I motiven till 1982 år anställningsskyddslag uttalades att domstolen bör sträva efter en rimlig avvägning gentemot de skäl som från arbetsgivarens och arbetskamraternas synpunkt talar för en uppsägning av den missbrukande arbetstagaren. Detta förhållningssätt har dock inte fått genomslag i rättspraxis. På arbetsmiljörättens område har man istället i och med rehabiliteringsreformen försökt stärka arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Rättspraxis efter rehabiliteringsreformen 1991 I enlighet med 1991 års rehabiliteringsreform står det klart att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt AML och kap Socialförsäkringsbalken (och innan den 1 januari 2011 enligt AFL) gäller fullt ut vid alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. I AFS 1994:1 anges också särskilt att arbetsgivaren ska ha utarbetade rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusande substanser. 51 Även efter rehabiliteringsreformen år 1991 är de gällande principerna vid alkoholmissbruk relativt klara. Om det är fråga om onykterhet på arbetsplatsen, får detta snarast ses som misskötsamhet, likgiltighet för arbetsuppgifterna eller arbetskamraterna och man anlägger samma synsätt som vid andra yttringar av misskötsamhet. Rör det sig däremot om sjukdom i olika stadier blir bedömningen en annan. 52 Vid alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär ska frågan om rehabilitering i princip behandlas som vilken annan sjukdom som helst. I normalfallet bör läkare kunna styrka att det är ett sjukligt kroniskt beroende och missbruk av alkohol. Det kan också av omständigheterna framgå att det är fråga om ett alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär Källström, Kent, Alkoholpolitik och arbetsrätt, En komparativ studie av missbrukares anställningsskydd, 1992 s. 133 f. 50 a.a. s Se även Åhnberg, Lars, Rehabansvar, femte upplagan, 2008, s SOU 2006:107 s. 169 f. 53 Åhnberg, Lars, Rehabansvar, femte upplagan, 2008, s

23 3.2.1 Uppsägning på grund av alkoholsjukdom I AD 2000 nr 111 belyser Arbetsdomstolen förbudet mot att säga upp en arbetstagare på grund av alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. AD 2000 nr 11 En gymnasielärare hade under många år haft hög frånvaro på grund av alkoholmissbruk. Arbetsdomstolen slog fast att alkoholmissbruket var av sådan karaktär att det kunde jämställas med sjukdom. Arbetsgivaren hade under ett antal år vidtagit olika rehabiliteringsåtgärder och dessa hade lett till en synbar förbättring av situationen. Arbetsdomstolen konstaterade även att frånvarofrekvensen varit låg under de senaste två åren före uppsägningen vilket fick domstolen att komma till slutsatsen att gymnasielärarens arbetsförmåga inte varit så nedsatt att en uppsägning var motiverad. Saklig grund för uppsägning förelåg således inte. Arbetsdomstolen uttalade även i AD 2000 nr 111: Som Arbetsdomstolen har utvecklat i åtskilliga tidigare domar innebär karaktären av Lennart Ws alkoholmissbruk att uppsägningsfrågan skall bedömas mot bakgrund av att anställningsskyddslagen bygger på principen att det inte föreligger saklig grund för uppsägning på grund av sjukdom eller handlingar som beror på sjukdom. Denna princip gäller dock inte utan undantag. Uppsägning anses kunna komma i fråga om arbetstagarens arbetsförmåga har stadigvarande nedsatts så mycket att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av betydelse. I det enskilda fallet får frågan avgöras efter en avvägning mellan arbetsgivarens intresse att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt och arbetstagarens intresse att få behålla sin anställning. Se även AD 1997 nr 145 som påvisar att alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär ska hanteras på samma sätt som vid fall av övrig sjukdom. AD 1997 nr 145 En arbetsgivare sade upp en arbetstagare som led av konstaterad kronisk alkoholism. Arbetsgivaren var av åsikten att arbetstagaren hade misskött sitt arbete under lång tid, bl.a. hade olovlig frånvaro förekommit. Fråga i målet var också om arbetstagaren hade låtit bli att medverka till sin egen rehabilitering på ett sådant sätt att saklig grund för uppsägning förelåg. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetstagaren olovligen på grund av ett återfall uteblivit från ett behandlingstillfälle. Arbetsdomstolen förklarar vidare att arbetstagarens eget beteende i förhållande till de rehabiliteringsinsatser som görs har betydelse för bedömningen. Enligt domstolen fanns det dock ingenting som tydde på att arbetstagarens generella inställning till rehabiliteringen var negativ. Slutligen konstaterade Arbetsdomstolen att arbetsgivaren valt att säga upp arbetstagaren i ett skede då man ännu inte hade uttömt möjligheterna till rehabilitering. Saklig grund för uppsägning ansågs inte föreligga. 23

24 I AD 2005 nr 105 ansågs dock saklig grund ha förelegat trots att det rörde sig om alkoholism av sjukdomskaraktär. Arbetsgivaren ansågs ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar då arbetstagaren genomgått behandlingsinsatser som inte nått gott resultat och arbetstagaren sedan avbrutit ett nytt behandlingsprogram. AD 2005 nr 105 En arbetstagare inom träindustrin led sedan många år av alkoholism av sjukdomskaraktär. Arbetstagaren hade vid ett flertal tillfällen uppträtt berusad på arbetsplatsen samt varit olovligt frånvarande. Vidare hade han även avbrutit ett behandlingsprogram. Arbetsdomstolen slog fast att arbetsgivaren under i varje fall åtta års tid vidtagit olika åtgärder för att åstadkomma en god rehabilitering. Arbetstagaren höll dock en låg arbetstakt och utförde inte sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Domstolen konstaterade även att det var utrett i målet att det inte fanns några andra arbetsuppgifter inom företaget han kunde omplaceras till och att bolaget fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Saklig grund för uppsägning ansågs föreligga. Om en arbetstagare gjort sig skyldig till en särskilt allvarlig förseelse som i sig kan ligga till laglig grund för avskedande, saknas det i normalfallet betydelse att förseelsen haft visst samband med arbetstagarens alkoholproblem. 54 AD 2007 nr 33 En servicetekniker hade vid två tillfällen uppträtt påverkad av amfetamin respektive alkohol vid utförandet av sina arbetsuppgifter och som sedan dömts för rattfylleri som begåtts i tjänsten. Arbetsdomstolen slog fast att arbetstagaren J.W. vid tidpunkten för den händelse som utlöste uppsägningen led av ett alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. Däremot uttalade Arbetsdomstolen att det inte var visat att arbetsgivaren hade kännedom om detta före uppsägningen av arbetstagaren. Vidare konstaterade domstolen att man vid en samlad bedömning kunde konstatera att J.W:s handlande varit av så allvarligt slag att vad som framkommit om hans personliga förhållanden inte borde tillmätas sådan betydelse att uppsägningen av J.W. inte kunde anses var sakligt grundad. Saklig grund för uppsägning förelåg således. Det är i AD 2007 nr 33 fråga om lagbrott, rattfylleri samt olovligt befattande med narkotika, 55 vilket innebär att Arbetsdomstolen gör bedömningen att man inte behöver ta hänsyn till de personliga omständigheterna som framkommit, d.v.s. alkoholmissbruket av sjukdomskaraktär. Arbetsdomstolen menade att arbetstagarens handlande i det aktuella fallet var så allvarligt, att laglig grund för 54 a.a. s Se även AD 1982 nr 52. I denna dom slog Arbetsdomstolen fast att utgångspunkten måste vara att en arbetsgivare inte ska behöva tolerera att en arbetstagare gör sig skyldig till någon typ av narkotikabrott på eller i samband med arbetet. 24

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Alkoholmissbruk på arbetsplatsen När är det grund för uppsägning?

Alkoholmissbruk på arbetsplatsen När är det grund för uppsägning? Ekonomihögskolan HT 2005 Institutionen för handelsrätt HAR137 Självständigt arbete Kandidatuppsats Alkoholmissbruk på arbetsplatsen När är det grund för uppsägning? Handledare: Lea Hatzidaki-Dahlström

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom Cirkulärnr: 2006:46 Diarienr: 2006/1734 P-cirknr: 2006-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, LAS, omplacering, rehabilitering, uppsägning Johanna Read Hilmarsdottir, Hedda Mann Datum:

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 oktober 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Phillip Eldon LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Alkohol och Drogmissbruk

Alkohol och Drogmissbruk Alkohol och Drogmissbruk Handlingsprogram För anställda och förtroendevalda Antaget av KF 110 981026 Redaktionella ändringar 20091120 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Mål 3 2. Syfte med handlingsprogrammet

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom

Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom Innehållsförteckning Förkortningar...4 Sammanfattning...16 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Introduktion till regelverket...6 Arbetsmiljölagen...6 Socialförsäkringsbalken...6

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER

Läs mer

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Granskning av rehabiliteringsverksamheten Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1

Läs mer

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun

Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING 8.1.35 Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2005-01-11 8 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTAND E 25 NOVEMBER 2012 SID 1 (5) Handläggare: Ulla Cadwalader Telefon: 08-508 04 047 Dnr 2.3.4-471-2012 Sammanträde 11 december 2012

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Psykisk ohälsa som saklig grund för uppsägning. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Maria Tymchenko 2014

EXAMENSARBETE. Psykisk ohälsa som saklig grund för uppsägning. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Maria Tymchenko 2014 EXAMENSARBETE Psykisk ohälsa som saklig grund för uppsägning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Maria Tymchenko 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för rehabilitering KOMMUN Vilhelmina kommuns arbetsmodell Dag 1- Sjukanmälan registreras Medarbetaren sjukanmäler sig till sin arbetsledare/chef eller enligt gällande rutiner på arbetsplatsen.

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Linda Wallin LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/14 Mål nr B 69/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/14 Mål nr B 69/13 1 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/14 Mål nr B 69/13 Fråga dels om tvåmånadersregeln varit tillämplig, dels om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som varit alkoholpåverkad på arbetsplatsen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

PROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN

PROMEMORIA. Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN PROMEMORIA Till: Ingemar Herdenberg, Dans- och Cirkushögskolan Från: Gustaf Dyrssen, tel. 08/407 09 30 Datum: 2010-08-27 Angående: PAN PM PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) VID DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN 1 PAN

Läs mer

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 april 2007 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist - Om problem och lösningar Isac Jonsson Examensarbete i arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/07 Mål nr A 92/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/07 Mål nr A 92/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/07 Mål nr A 92/06 Sammanfattning Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en servicetekniker som vid två tillfällen uppträtt påverkad av amfetamin resp. alkohol vid

Läs mer

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 jämställdhetsombudsmannen Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Resultat av granskningen

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03 Sammanfattning En arbetstagare har efter en arbetsskada ostridigt nedsatt arbetsförmåga. Fråga om arbetstagaren på grund därav har beretts särskild sysselsättning

Läs mer

REHABILITERING 1 (4) PEP Tommy Siverdal/UK 2617 1991-11-13

REHABILITERING 1 (4) PEP Tommy Siverdal/UK 2617 1991-11-13 -. Tjänsteställe Handläggare Ankn Datum Beteckning PEP Tommy Siverdal/UK 2617 1991-11-13 REHABLTERNG 1 (4) Vi har nu nya lagregler som styr Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar : 1991-7-1 ändringar i Arbetsmiljölagen,

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

TB förpliktas att av kostnaden för SGs rättshjälp återbetala sjutusensjuhundrasextio YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2006 T 3692-04 KLAGANDE 1. SBE 2. TB Ombud för 1 och 2: Advokat MLS MOTPART SG Ombud och rättshjälpsbiträde: Advokat JM SAKEN Skadestånd

Läs mer

Stockholm den 15 november 2012

Stockholm den 15 november 2012 R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt

Läs mer

lagen.nu RÅ 1996 ref. 58 Metadata Rättsfall som hänvisar till detta (4) Nyheter Lagar Domar Begrepp Om

lagen.nu RÅ 1996 ref. 58 Metadata Rättsfall som hänvisar till detta (4) Nyheter Lagar Domar Begrepp Om lagen.nu Nyheter Lagar Domar Begrepp Om Sök RÅ 1996 ref. 58 Rätten till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall bestämmas med hänsyn till bl.a. den försäkrades förmåga att trots

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren

Läs mer

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget): Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 oktober 2008 B 1467-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat S-EO SAKEN

Läs mer

måndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen

måndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen Missbruksproblem på arbetsplatsen Nämndemansgårdens,En,Dag,i,Taget,, och,,förbundet,arbetsliv,&,forskning,, hälsar,välkommen!,, K.#1.5.v1 6,5 miljoner utan alkoholproblem > 15 år 450.000 riskbruk 6,5

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 maj 2013 Ö 1459-12 SÖKANDE BÅ Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat TO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Missbruk av alkohol, spel och droger. Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Lotta Sundin Arbetsrättsjurist

Missbruk av alkohol, spel och droger. Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Lotta Sundin Arbetsrättsjurist Missbruk av alkohol, spel och droger Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter Lotta Sundin Arbetsrättsjurist Missbruk? Medicinskt Arbetsmiljörättsligt Arbetsrättsligt dvs AD:s resonemang Droger Alkohol

Läs mer

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21 Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02 Sammanfattning En arbetstagare på ett mindre företag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetsgivaren har gjort en tillräckligt noggrann omplaceringsutredning.

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

2016-03-17. Frukostmöte 2016 Arbetsrätt. Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar INLEDNING VARNING / ERINRAN

2016-03-17. Frukostmöte 2016 Arbetsrätt. Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar INLEDNING VARNING / ERINRAN Frukostmöte 2016 Arbetsrätt Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar Hässleholm 10 februari Lund 17 februari Eslöv 31 februari INLEDNING Svenska arbetsrätten som skyddslagstiftning Ständig utveckling

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/06 Mål nr A 167/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/06 Mål nr A 167/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/06 Mål nr A 167/05 Sammanfattning En polisman har blivit avskedad sedan han dömts för grov kvinnofridskränkning till villkorlig dom och dagsböter. Fråga om det förelegat laglig

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Rättsavdelningen Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2015-11-03 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd. Vid drog- och annan missbruksproblematik.

EXAMENSARBETE. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd. Vid drog- och annan missbruksproblematik. EXAMENSARBETE Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd Vid drog- och annan missbruksproblematik Anna Sellin Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer