Debatten om Dodo-fågeln: Spelar behandlingsmetoden någon roll i klientarbete?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Debatten om Dodo-fågeln: Spelar behandlingsmetoden någon roll i klientarbete?"

Transkript

1 Debatten om Dodo-fågeln: Spelar behandlingsmetoden någon roll i klientarbete?

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad april

3 Förord Artikeln har skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen. Författarna är professor Edward J. Mullen, Columbia University, sociologen Joseph Shuluk, Social Work Leadership Institute of the New York Academy of Medicine, samt professor Haluk Soydan, University of Southern California och Socialstyrelsen. Delar av artikeln består av material som har omarbetats, dels från en presentation den 24 september 2008 på Jyväskylä universitet, Jyväskylä, Finland och dels från en artikel i Journal of Social Work [1, 2]. En version av presentationen hölls på ett seminarium hos IMS, Socialstyrelsen, den 23 november 2009 och en sammanställd version presenterades på invigningssymposiet hos National Association of Social Workers, Social Work Policy Institute, den 16 januari Rapporten har språkgranskats av Synnöve Ljunggren. Stockholm i januari 2011 Anders Tegnell chef för avdelningen för kunskapsstyrning 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Dodofågeln i effektutvärderingar myt eller verklighet? 10 Hypotesen om Dodofågeln 10 Kritik av Dodofågelns dom 11 Vad visar effektutvärderingar i socialt arbete om Dodofågelhypotesen? 15 Översikter före Översikter efter Beror positiva resultat på att forskare är partiska? 18 Beror positivt resultat på publikationsbias? 19 Känner sig avhandlingsförfattare pressade att redovisa positiva resultat?20 Finns det bevis för att interventioner har olika effekter? 20 Spelar teoretiska modeller någon roll? 21 Finns det differentiella effekter? 22 Sammanfattning och slutsatser 23 Ett perspektiv på den framtida utvecklingen 24 Referenser 27 5

6 6

7 Sammanfattning Debatten om Dodofågelns dom, även kallad Dodofågelns hypotes, handlar om sociala interventioners verkningsmekanismer. Orsakas effekter av sociala interventioner av en för alla interventioner gemensam faktor (vanligast talar man om alliansen mellan terapeut och klient) eller är interventioners effekter avhängiga av de bakomliggande teorier och tekniker som används i olika interventioner? I denna artikel beskrivs först den historiska bakgrunden till Dodofågelns dom. Därefter redogörs för aktuell forskning om generella och specifika faktorer som visar att det vetenskapliga stödet för Dodofågelns dom är mycket svagt. Avslutningsvis sammanfattas forskning om interventioner i socialt arbete med hjälp av vetenskapliga översiktsartiklar. Resultaten visar att det finns ett starkt stöd för att en rad interventioner inom socialt arbete är effektiva för olika sociala problem och målgrupper. De refererade översikterna visar att ungefär två tredjedelar av de klienter som fått hjälp av socialarbetare har haft nytta av det. Dessa positiva resultat kvarstår även efter kontroll av publikationsbias och eventuell partiskhet i utvärderarnas tolkningar. Sökord: Dodofågelns dom, interventioner i socialt arbete, sociala interventioner, evidensbaserad praktik, effektivt socialt arbete, jämförande forskning, jämförande effektivitet 7

8 Inledning Det finns svenska forskare som hävdar att alla psykosociala behandlingsmetoder (interventioner, insatser) är ungefär lika effektiva i att hjälpa klienter och brukare [3, 4]. Dessa forskare menar att de skillnader i effekter som uppstår beror på det som psykosociala behandlingsmetoder har gemensamt, framför allt en varm och positiv relation mellan terapeut och klient. I det fall vi accepterar hållbarheten i argumentationen kring DBV (vår kommentar: Dodofågelns dom) kan konsekvenserna tryggt beskrivas som långtgående. Vi borde sluta med eller begränsa genomförandet av RCT-studier som jämför utfallet av olika typer av behandlingsinterventioner. Vi bör sluta betona nödvändigheten av manualer som ett medel för genomförandet av specifika terapeutiska ingredienser, och möjligen kanske också överge hela idén om EBP (vår kommentar: evidensbaserad praktik) / / Enligt min bedömning är det empiriska stödet för DBV mycket övertygande [3] Om detta påstående stämmer får det konsekvenser för allt socialt behandlingsarbete eftersom det då inte spelar någon roll vilken typ av behandling man väljer. Samhället behöver inte heller satsa stora resurser på psykoterapiutbildningar av olika slag. Men det har också en direkt påverkan på teorin om och införandet av en evidensbaserad praktik. Den evidensbaserade praktiken innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vård och omsorg på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens) för att öka möjligheten att hjälpa och undvika att skada. Men vetenskaplig kunskap räcker inte. Den behöver kompletteras med annan information om personens unika förutsättningar och önskemål, med kontextuella förhållanden och begränsande faktorer samt med den professionelles kompetens. Den vetenskapliga kunskapen blir därför en nödvändig men inte tillräcklig komponent för att kunna erbjuda den bästa hjälpen. Om det stämmer att alla behandlingsmetoder är lika effektiva finns det ingen anledning att göra systematiska översikter för att identifiera de metoder som fungerar bäst. Därmed faller också behovet av en evidensbaserad praktik. Debatten om Dodofågelns hypotes handlar om sociala interventioners verkningsmekanismer. Frågan är om sociala interventioners effekter beror på en gemensam faktor (vanligast talar man om alliansen mellan terapeut och klient) som alla interventioner kan tänkas innehålla eller om interventioners effekter är avhängiga av olika bakomliggande teorier och tekniker som används i olika interventioner. I denna artikel beskriver vi först debat- 8

9 tens historiska bakgrund, som har sitt ursprung i psykoterapin. Med tiden har debatten successivt kommit att beröra även andra psykosociala professioner. Inom socialt arbete har debatten varit något mer intensifierad och använts som ett argument mot framväxten av en evidensbaserad praktik. Därefter sammanfattar vi mer specifikt forskning om interventioner i socialt arbete. Vad kan man säga om effekter av det sociala arbetets interventioner genom att granska översiktsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter sedan ? Kan positiva effekter bero på att forskare är partiska (eng. biased)? Kan effekterna bero på publikationsbias, dvs. att det är enklare att publicera artiklar som bekräftar att en intervention har en effekt än artiklar där interventionen inte har det? Den centrala frågan är: Finns det evidens för att interventioner i socialt arbete har olika effekter; har interventioner i socialt arbete olika effekter beroende på problematik och målgrupp? 1 Det var ungefär då som den moderna litteraturöversiktsmetodologin inklusive metaanalytiska tekniker började utvecklas. 9

10 Dodofågeln i effektutvärderingar myt eller verklighet? Hypotesen om Dodofågeln År 1865 publicerade pseudonymen Lewis Carroll i England en barnbok, Alice s Adventures in Wonderland (svensk översättning, Alices äfventyr i sagolandet, 1870), numera kallad Alice i Underlandet [5]. Carrolls bok blandar på ett mästerligt sätt fantasi och mänsklig logik, och handlar om en liten flicka vid namn Alice som råkar ramla ner i ett hål i marken och kommer in i en värld befolkad av fantasifigurer. En av dessa figurer är den påhittiga Dodofågeln som bekymrar sig för att fåglarna i sällskapet är blöta i fjäderdräkten och behöver torka sig. Han utlyser en tävling för alla fåglar, som går ut på att alla ska springa runt sjön tills de blir torra. När fåglarna sprungit runt och är torra, frågar de Dodo vem som vann tävlingen. Den diplomatiske Dodo tänker länge och annonserar sen resultatet: Var och en har vunnit, alla måste få ett pris! Sedan publiceringen har Carrolls bok, som är full med genialiska påhitt om livets komplikationer, underhållit både barn och vuxna. Den har inspirerat till liknelser i olika sammanhang och samhällsforskare har inte varit sämre utan har hakat på Carolls språkbruk! Dodofågelns dom eller Dodofågel-hypotesen Hypotesen säger att alla psykosociala interventioner är ungefär lika effektiva. Den har sitt ursprung i psykoterapi och myntades första gången av Saul Rosenzweig Hypotesen säger att effekter av psykosociala interventioner i huvudsak beror på generella faktorer, såsom alliansen mellan terapeut och klient, och inte på specifika faktorer som rör en metods specifika teori och teknik År 1936, endast fyra år efter avslutade psykologistudier vid Harvard universitet, publicerade den amerikanska psykologen Saul Rosenzweig en artikel på tre och en halv sidor där han hävdade att olika teorier, som ger upphov till olika arbetstekniker och olika psykoterapeutiska förhållningssätt, var verksamma på grund av ett antal gemensamma faktorer (eng. common factors) [6]. I synnerhet menade han att kontakten mellan terapeut och patient 10

11 hade så stor inverkan att det skulle bli enbart små effektskillnader om man jämförde olika psykoterapeutiska interventioner, inklusive sådana som bygger på kristen tro (eng. Christian Science). Det han kallade specifika faktorer var bakomliggande teorier och tekniker, vilka inte skulle orsaka märkbara effektskillnader. Påståendet kallade han Dodofågelhypotesen. Rosenzweigs hypotes blev berömd trots att den saknade empiriskt stöd. Till stor del kan det förklaras av att metoder för mätning av sociala interventioners effekter var primitiva på 1930-talet och att stora delar av psykoterapi, psykologi och psykiatri var påverkade av filosofi och metafysik. Därmed spreds myten att det inte spelar någon roll vilken psykoterapi eller typ av social insats man väljer. Fyrtio år efter publiceringen av Rosenzweigs hypotes genomförde Luborsky, Singer och Luborsky en översikt över jämförande studier av behandlingsmodeller [7]. Enligt dessa forskare fanns inte någon evidens för att olika psykoterapier gav skillnader i behandlingseffekter. Det som förklarade skillnader i effekter angavs istället vara de generella faktorerna. Slutsatsen var alltså att alla psykoterapier kan betraktas som likvärdiga och alla måste få pris. Det finns dock ingen enighet om vad som räknas till generella faktorer. Det som ofta räknas in är den terapeutiska relationen (alliansen), förväntningar på att behandlingen ska vara framgångsrik och upplevd kontroll över problemet [8]. Ibland räknas även klient-karaktäristika till de generella faktorerna (t.ex. problematikens allvar, språklig begåvning). Kritik av Dodofågelns dom Dodofågelhypotesen fortsatte länge att dominera bland psykoterapeuter och psykoterapiforskare, även om det kom studier som helt eller delvis ifrågasatte den [9]. I takt med utvecklingen av mer sofistikerade mätmetoder och teoretiska modeller kom allt fler studier som ifrågasatte hypotesen. Redan 1980 visade Smith, Glass och Miller i en metaanalys av psykoterapier att när man studerade olika subgrupper av terapier kunde man se skillnader i terapiutfall [10]. Till exempel hade kognitiva och kognitiva-beteendebaserade terapier betydligt större effekter än psykodynamiska och humanistiska terapier. Skillnader i resultat hittade man också när man jämförde olika klientgrupper som hade behandlats med samma typ av psykoterapi. Weisz, Weiss, Alicke och Klotz (1987) och Weiss och Weisz (1995) visade i omfattande metaanalyser av interventioner för barn och ungdomar att kognitiva, kognitivabeteendebaserade och beteendebaserade terapier var signifikant mer effektiva än psykodynamiska och humanistiska terapier [11, 12]. Numera visar den samlade, kvalificerade forskningen om differentierade behandlingseffekter att Dodofågelhypotesen i princip saknar vetenskapligt stöd. Till exempel visar Stevens, Hynan och Allen i en metaanalys att specifika psykoterapeutiska behandlingskomponenter har större effekter än gemensamma faktorer, och att det framför allt gäller när klienter har svårare problem [13]. Chambless visar på fundamentala problem i det sätt som Luborsky med flera genomfört sina metaanalyser (t.ex. grova kategorier av behandlingsmetoder), vilket leder till falska slutsatser [14]. Chambless menar att det finns mycket 11

12 evidens för att specifika interventioner är effektiva för specifika personer i specifika situationer och med specifika problem. Chambless varnar för att Dodofågelhypotesen sätter klientsäkerheten i fara. Också Hunsley och Di Giulio visar i en omfattande genomgång av metaanalyser relaterade till Dodofågelhypotesen att den är falsk [15]. DeRubeis, Brotman och Gibbons visar att de fyra typer av psykiska störningar som de studerade svarar på behandlingsmetoder som verkar genom specifika faktorer och att likartade behandlingseffekter inte med nödvändighet förorsakas av generella faktorer, som till exempel alliansen mellan terapeut och klient [16]. Lilienfeld varnar för att Dodofågelhypotesen kan leda till att vi bortser från bevisligen skadliga effekter av vissa behandlingsmetoder 2 [17]. Om det finns interventioner som ger skadliga effekter och interventioner som inte ger skadliga effekter så finns det uppenbarligen en skillnad i effekter. Att bortse från detta faktum motverkar behandlande professioners etiska regel primum non nocere det vill säga: Först och främst gäller att inte skada patienten/klienten. Moderna kunskapsportaler (eng. clearinghouse) för evidensbaserade interventioner beskriver ofta interventioner som har olika starka effekter [18]. Exempelvis tillhandahåller The California Evidence-Based Clearinghouse for Child Welfare (www.cebc4cw.org) för närvarande 23 effektiva interventioner med starkt vetenskapligt stöd och differentiella effekter inom barnoch ungdomsområden 3. Likaså tillhandahåller Socialstyrelsens Metodguide flera interventioner med differentierade effekter (www.socialstyrelsen.se). Det finns knappast någon oberoende metaanalys som har bekräftat Dodofågelns hypotes. För det första bygger metaanalyser som stödjer Dodofågelns hypotes på att 100-tals olika psykoterapier slagits samman i en handfull grupper. Detta förutsätter att terapierna är homogena, vilket förespråkare för olika terapier knappast accepterar. För det andra har de klumpat ihop ineffektiva interventioner med effektiva, vilket gör det svårt att urskilja effekten av de effektiva interventionerna. Det är också så att interventioner kan framstå som effektiva eller ineffektiva beroende på hur väl de har implementerats och med vilken programtrohet de har använts. Denna information har man inte tagit hänsyn till i analyserna. För det tredje har de klumpat ihop alla problem i en och samma kategori. Ett sådant tillvägagångssätt är inte bara teoretiskt orimligt (jfr. frågan: Är insulin eller antibiotika bäst?) utan också felaktig eftersom interventioner kan vara effektiva för en problematik men inte för en annan. För det fjärde har de uteslutit interventioner som är skadliga. Om dessa hade inkluderats skulle det rimligen ha visat på skillnader mellan olika interventioner. 2 Exempel på potentiellt skadliga interventioner är Attachment-terapi (holding och rebirthing) för aggressiva och olydiga barn; studiebesök på fängelse (scared straight) för antisociala ungdomar; institutioner med militärdisciplin (boot camps), gruppinriktade interventioner för kriminella ungdomsgäng och gruppinriktade interventioner för antisociala ungdomar; VÅGA (DARE) mot ungdomars drogmissbruk; återskapande av minnen (hypnos, styrd dagdröm) för utredning av förekomsten av sexuella övergrepp; stresshantering för traumatiserade personer med hjälp av Critical incident stress debriefing [17] 3 Antal ökar i takt med att kunskapsportalen byggs upp. 12

13 Ett annat resultat som ifrågasätter Dodofågelns hypotes är att det finns starka bevis för att datorstyrd kognitiv beteendeterapi (CCBT), där terapeut och klient inte träffas ansikte mot ansikte, ger ungefär samma resultat som konventionell kognitiv beteendeterapi [8]. Om den terapeutiska relationen är så viktig, hur kommer det sig då att webbaserad behandling är effektiv trots att klienten inte träffar terapeuten? En förklaring är att den terapeutiska relationen inte i sig hjälper utan att den ger förutsättningar för både generella och specifika effekter. I normal terapeutisk verksamhet finns både skickliga och mindre skickliga behandlare. Att webbaserad behandling är effektiv kan således till en del förklaras med att den minskar risken för mindre kompetenta terapeuter att försvårar tillfriskande. Det är viktigt att notera att kritiken mot Dodofågelns hypotes inte innebär att generella faktorer saknar betydelse. Tvärtom finns en bred enighet om att generella faktorer är viktiga, och då inte minst den terapeutiska alliansen mellan behandlare och klient [8]. De som hävdar Dodofågelns hypotes brukar emellertid framställa det som att de specifika faktorerna endast bidrar till en försumbar andel av effekterna. Den andel av effekten som ofta brukar knytas till specifika faktorer är mellan tio och femton procent. Det är ungefär samma andel som Beutler med kollegor anger för den terapeutiska alliansen [19]. I ett projekt som bedrivits på behandlingshem i Umeå kunde patientfaktorerna förklara 50 procent av variationen i förbättring (yngre förändrades mer än äldre, kvinnor mer än män och psykoser mindre än ickepsykoser) [20]. Faktorer som kunde knytas till psykoterapin svarade för nio procent av variationen i utfall och personalens upplevelse av krav, stöd och inflytande förklarade ytterligare 19 procent av variationen i utfall för patienterna. Att de specifika faktorerna förklarar tio till 15 procent är emellertid inte obetydligt. Det motsvarar korrelationer på 0,30 respektive 0,40 vilket inte anses som litet. En korrelation på 0,30 anses vara medium. Till exempel motsvarar 15 procent av variationen med att 69 procent i en behandlingsgrupp lyckas jämfört med 31 procent i en jämförelsegrupp [21] 4. Knappast någon behandlare skulle betrakta detta som en försumbar effekt. Sammanfattningsvis visar forskningen idag inom en rad behandlingsområden att Dodofågelhypotesen bygger på ett antal misstag i den vetenskapliga forskningsprocessen. Idag finns ett omfattande vetenskapligt stöd för att olika behandlingsmetoder kan ha differentierade effekter (varav en del är skadliga) för klienter och patienter. Det behövs dock mer forskning för att bättre förstå vad som är aktiva komponenter i såväl specifika som gemensamma behandlingsfaktorer. 4 Åtta procents förklarad varians motsvarar exempelvis 64 procents lyckade fall i en behandlingsgrupp och 36 procent i en jämförelsegrupp. 13

14 Argument mot Dodofågelns dom 1. Ett omfattande antal metaanalyser har identifierat differentierande effekter mellan olika insatser. 2. Behandling av olika typer av problem har inte hållits isär; blandning av äpplen och päron (Är insulin eller antibiotika bäst?) 3. Cirka 400 olika psykoterapier har indelats i en handfull grupper, vilket förutsätter att terapierna är homogena (men det har inte bevisats). 4. Effektiva och ineffektiva insatser har slagits samman och därmed blir det mer eller mindre omöjligt att identifiera differentierande effekter. 5. Eftersom det finns skadliga insatser (t.ex. Scared straight) betyder det att det finns skillnader som inte endast beror på generella faktorer. 6. Kognitiv beteendeterapi som genomförs via internet har effekt trots att terapeut och klient knappast alls träffas fysiskt. 7. Även om det stämmer att specifika faktorer endast förklarar procent av variansen i effekter så är det en inte obetydlig effekt. 14

15 Vad visar effektutvärderingar i socialt arbete om Dodofågelhypotesen? 5 Den evidensbaserade praktiken föddes inom läkarvetenskapen. Bakgrunden var en oro över att många medicinska interventioner användes utan vetenskapliga belägg för deras effektivitet [22-24]. De tidiga förespråkarna för evidensbaserad medicin försökte åtgärda problemet genom att upprätta utbildningsprogram för att lära ut principerna för evidensbaserad medicin. De försökte också utarbeta nödvändiga färdigheter för att kunna bedöma forskningsbevis om interventionseffekter [25]. Trots att begreppet evidensbaserad medicin inte dök upp i tidskrifter förrän 1991 [26] började frågor rörande resultaten inom sjukvården dyka upp i början av 1970-talet [27]. Evidensbaserad praktik lanserades inte för socialt arbete förrän i slutet av talet [28], men frågor om de sociala interventionernas effektivitet och resultat dök upp tidigare än inom läkarvetenskapen. Inom socialt arbete började frågor ställas om interventioners effekter på och 1970-talet [29]. Störst uppmärksamhet ägnades åt resultatet av arbetet på mikronivå, som på den tiden kallades för socialt casework [30]. Eftersom forskningen om det sociala arbetets effektivitet och resultat är så central för evidensbaserad praktik, är det viktigt att redovisa vad som är känt om det allmänna resultatet av sociala interventioner. I fortsättningen av denna artikel beskriver vi översikter av sociala interventioners effekter. Vi undersöker dessa översikter i kronologisk ordning, dels därför att de tenderar att bygga vidare på varandra, dels därför att något varierande frågor ställs om interventioners effekter. Sammantaget beskriver dessa översikter de slutsatser som nu kan dras om det allmänna resultatet av interventioner i socialt arbete. Även om mycket har skrivits och diskuterats om resultatet av socialt arbetet under de senaste 50 åren finns det de som betraktar den här frågan som meningslös. Några anser att den är alltför generell för att vara meningsfull. Andra menar att om frågan ska ställas bör den gälla vissa specifika interventioner, eftersom det är vissa specifika interventioner som vanligtvis används av socialarbetare. Båda åsikterna är relevanta men vi anser trots det att det är värdefullt att få veta vad de som har analyserat resultatet av socialt arbete har kommit fram till. Vi menar också att socialarbetare historiskt sett har använt interventioner för sociala problem som andra yrkesgrupper har und- 5 Vi har inte skiljt mellan forskning som rör effekter av interventioner i välkontrollerade modellutvärderingar där forskaren kan ha full kontroll över att en metod används exakt som avsett (eng. efficay) och effekter från utvärderingar av ordinarie verksamhet där professionella använder metoder mer fritt (eng. effectiveness). Vi anser dock att det viktigaste är kunskap om hur interventioner inom socialt arbete fungerar i ordinarie verksamhet. Om en intervention är effektiv i en modellutvärdering är intressant för utvecklingsforskningen, men är mindre relevant för dem som vill ha vägledning om vad som fungerar i vardagligt professionellt arbete. 15

16 vikit. Vi anser att det är värdefullt att veta hur effektiva dessa sociala interventioner har varit. Den informationen utgör grunden för en evidensbaserad praktik, menar vi. Översikter före 1990 Forskning om effekter av socialt arbete har efterfrågats sedan Richard Clark Cabot initierade 1935 den berömda Cambridge-Somervillestudien om brottsprevention bland ungdomar [31]. Publicerade rapporter om enskilda fältexperiment, där socialt arbete har undersökts inom ramen för Cambridge-Somervillestudien 6, kom i början av 1950-talet [33]. Trots att översikter av interventioners effektivitet har publicerats inom psykologin så tidigt som 1952 [34], dök inte de första publicerade översikterna av socialt arbete upp förrän 1972 [29]. Dessförinnan var det inte meningsfullt att göra översikter eftersom det fanns så få studier. Fram till 1970 fanns endast 15 fältexperiment som undersökte resultatet av socialt arbete. På grund av det lilla antalet handlade frågorna om vilka slutsatser som kunde dras från utvärderingar av socialt arbete generellt, snarare än resultatet av enskilda interventioner. Detta motiverade den första nationella konferensen 1971 om forskning om effekter av socialt arbete. Antalet effektutvärderingar växte också och 1988 inkluderade Videka-Sherman 61 effektutvärderingar i sin översikt [35]. Dessa utvärderingar hade publicerats mellan 1965 och 1983 och omfattade endast socialt arbete inom psykiatri. År 2003 granskade Reid och Fortune 130 effektutvärderingar av socialt arbete, genomförda mellan 1990 och 1999 [36]. När de första översikterna av socialt arbete redovisades 1972 fanns ingen välutvecklad metod för att göra översikter. Det tillvägagångssätt man använde var att summera antalet utvärderingar med statistiskt säkerställda skillnader mellan de interventioner som hade undersökts, antalet studier med negativa skillnader och antalet studier utan säkerställda skillnader. Därefter drogs slutsatserna. Det finns flera nackdelar med denna metod, varav en av de viktigaste är att studier som baseras på många individer får samma vikt som studier med få individer. Detta sätt att värdera interventioners effekter med hjälp av översikter användes även inom andra vetenskapsgrenar [37]. År 1975 presenterade Gene Glass ett nytt sätt att väga ihop information från flera studier i sitt anförande hos AERA (American Educational Research Association). Glass kallade metoden metaanalys. Metoden blev populär efter att Smith och Glass år 1977 hade publicerat en metaanalys av effektutvärderingar av psykoterapi [38]. Fördelen med metaanalys är att den statistiskt väger in enskilda effektutvärderingars tyngd och noggrannhet. En effektutvärdering som omfattar många undersökta personer, och där effekterna för de enskilda personerna är mer homogen, tilldelas en större tyngd i 6 Denna experimentella studie testade en insats som Cabot hade utvecklat. Insatsen, hållbar och vänlig rådgivning, syftade till att förebygga brottslighet bland ungdomar som var bosatta i socialt utsatta områden i Boston. En interventionsstudie genomfördes med 325 pojkar vardera i experiment- och kontrollgruppen. När studien slutfördes 1945 visade resultaten att det gått sämre för insatsgruppen! En uppföljningsstudie 1978 av McCord ändrade inte detta resultat [32]. 16

17 analyserna. Den första metaanalysen av socialt arbete var Videka-Shermans översikt 1988 av 61 effektutvärderingar från psykiatri [35]. Därefter har metodiken att göra översikter utvecklats ytterligare för att idag också hantera ett antal problem som rör möjlig snedvridning av enskilda effektutvärderingars resultat. Idag finns tydliga kriterier för vilka studier som ska tillåtas ingå i en översikt och vilka som ska exkluderas på grund av svag vetenskaplig metodik. Sammantaget har dessa metoder blivit kända som systematiska översiktsmetoder [39]. Senare översikter av effekter av sociala interventioner innehåller mer information än tidigare översikter eftersom det nu finns både väl utvecklade metoder för att genomföra översikter och ett större antal publicerade effektutvärderingar inom ett stort antal områden av socialt arbete. I återstoden av den här artikeln behandlas de översikter av effekter av interventioner i socialt arbete som har publicerats sedan Vi menar att dessa översikter sammantaget ger starkt vetenskapligt stöd för att socialt arbete är effektivt och att det finns en rimligt stabil grund för modern evidensbaserad praktik inom det sociala området. Det betyder att en invändning mot evidensbaserad praktik att det saknas evidens för att socialt arbete är effektivt kan bemötas [40]. Översikter efter 1990 Sammanlagt har sju översikter efter 1990 identifierats via EDAC-databasen (Evidence Database on Aging Care) 7. Dessa översikter har publicerats som tidskriftsartiklar i tre vetenskapliga tidskrifter: British Journal of Social Work (en översikt), Social Work (en översikt) och Social Work Research (fem översikter). Den senaste översikten publicerades Sammanlagt omfattar de sju översikterna 375 unika primärstudier. Översikterna som har gjorts efter 1990 utgår från de till övervägande del positiva slutsatser som dragits i översikterna från 1980-talet. Viktigast bland de tidigare översikterna är de som har skrivits av Reid och Hanrahan, Thomlison, Rubin och Videka-Sherman [35, 41-43]. Generellt sett är slutsatsen i översikterna från 1980-talet att socialt arbete i hög grad förbättrar, mildrar eller löser det problem som har identifierats av klienten och socialarbetaren [44]. Med undantag för Videka-Shermans översikt är dessa tidiga översikter begränsade metodiskt sett eftersom det då ännu inte fanns systematiska översiktsmetoder. Bland översikterna som gjorts efter 1990 används metaanalys och översikterna behandlar snedvridning av slutsatser på grund av publikationsbias och forskarens partiskhet samt undersöker effekter av intervention, problematik och egenskaper hos målgruppen (moderatorvariabler). Översikterna som är gjorda efter 1990 inkluderar effektutvärderingar av olika typ (inte endast randomiserat kontrollerade studier), vilket gör att fler studier kan analyseras och att olika forskningstyper kan undersökas (t.ex. om effekterna blir svagare i utvärderingar som har bättre kontroll på selektion; om avläsbara effekter efter insatsen beror på att de undersökta grupperna inte var jämförbara). 7 Åtta procents förklarad varians motsvarar exempelvis 64 procents lyckade fall i en behandlingsgrupp och 36 procent i en jämförelsegrupp. 17

18 Effektutvärderingar med många olika designer Macdonald, Sheldon och Gillespies översikt från 1992 omfattar 87 effektutvärderingar som har publicerats som artiklar i vetenskapliga tidskrifter mellan 1979 och 1991 [45]. Samtliga effektutvärderingar behandlar någon aspekt av det sociala arbetets effektivitet. Författarna har inkluderat en rad vetenskapliga designer, såsom experimentella, kvasiexperimentella 8, preexperimentella 9 samt retrospektiva studier av brukartillfredsställelse. Totalt var sociala interventioner effektiva i 75 procent av studierna (65 stycken). Åtta procent (sju studier) redovisade ett blandat resultat och 17 procent (15 studier) redovisade enbart negativa resultat [45]. I effektutvärderingar med experimentell och kvasiexperimentell design hade beteendeinriktade och kognitiva-beteendeinriktade interventioner de starkast positiva effekterna, följt av familjeterapi, vård i hemmet av äldre, gruppbaserade interventioner för misshandlande män och övergångsprogram. I effektutvärderingar med pre-experimentell design fanns positiva effekter av kognitiva-beteendeinriktade interventioner, familjeterapi, casework och gruppbaserade interventioner som inte är beteendeinriktade. Utvärderingar av brukartillfredsställelse visade att klienter i allmänhet uppskattade det sätt som socialarbetarna försökt att engagera dem på, men att socialarbetarna mindre ofta hade motiverat de mål och interventioner de valt för klienterna [45]. Många effektutvärderingar med positiva resultat kännetecknades av gemensamt uppställda behandlingsmål av klienter och socialarbetare och där socialarbetarna tydligt deklarerat att de förväntade sig positiva resultat [45]. Huvudparten av studierna avsåg kortsiktiga interventioner. Beror positiva resultat på att forskare är partiska? Det finns metaanalyser som visar att den som utvärderar sin egen intervention medvetet eller omedvetet kan förledas att producera resultat som bekräftar den egna interventionen. Resultat från effektutvärderingar som gjorts av dem som också utvecklat interventionerna bör därför betraktas med större skepsis [46, 47]. Gorey [48] undersökte detta antagande i en metaanalys där han jämförde resultat från effektutvärderingar och särskilt tittade på vem som hade utfört utvärderingarna; var det personer som hade anknytning till interventionen eller var det oberoende personer? Han klassificerade effektutvärderingar efter den förstnämnda författarens anknytning till det som skulle utvärderas. Forskare som utvärderade sin egen intervention eller en intervention som deras arbetsgivare tillhandahöll klassificerades som interna. Forskare som inte var knutna till interventionen, och som baserade resultaten på data som samlats in från oberoende källor, klassificerades som externa. Goreys analys handlade om huruvida fokuserade interventioner hade starkare effekter än jämförelsegruppens intervention och om huruvida interna forskare redovisade starkare effekter än externa. Hans hypotes var att den genomsnittliga 8 Effektutvärderingar med jämförelsegrupp och för- och eftermätning, men där personerna inte har randomiserats till grupperna. 9 T.ex., pre-post-studier utan jämförelsegrupp respektive endast eftermätning. 18

19 effekten hos de interna utvärderarna skulle vara betydligt större än bland de externa utvärderarna. Goreys metaanalys omfattade 88 effektutvärderingar som publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter mellan 1990 och 1994 och där tillräckligt mycket statistisk information redovisats för att det skulle gå att beräkna effektstorlekar. De flesta (73 procent) av effektutvärderingarna behandlade oftast korta individualiserade interventioner, medan resten (27 procent) hade utvärderat mer omfattande program eller organisationer [48]. Sett över alla studierna fick 78 procent av klienterna som fått den fokuserade interventionen bättre resultat än de i jämförelsegrupperna (r = 0,356). De interna forskarna hade betydligt starkare positiva resultat (r = 0,518) än de externa utvärderarna (r = 0,186) [48]. Goreys resultat, som visade att det gick bättre för cirka 78 procent av klienterna som deltog i en social intervention än för dem som ingick i jämförelsegrupperna, stämmer med resultatet av tidigare översikter och stödjer hypotesen att sociala interventioner är effektiva för merparten av klienterna. Hans resultat stödjer också hypotesen att de studier som redovisas av interna utredare tenderar att redovisa mer positiva resultat än de som utförs av externa utredare. Därmed blir det viktigt att ta hänsyn till utredarens relation till interventionen när slutsatser ska dras om hur effektiv en intervention är. Detta resultat vittnar om vikten av oberoende utvärderare [49]. Beror positivt resultat på publikationsbias? Både Macdonald, Sheldon och Gillespies översikt från 1992 och Goreys metaanalys från 1996 replikerar översikterna från 1980-talet genom att visa att sociala interventioner i allmänhet är effektiva [45, 48]. Goreys översikt antyder att dessa positiva resultat kan vara förhöjda på grund av interna granskares intresse i att se positiva resultat. En annan möjlig källa till snedvridning är publikationsbias, eller som det också har kallats, skrivbordsproblemet [50]. Det betyder att studier av en viss karaktär eller med ett visst utfall inte blir publicerade, vilket kan ge en skev bild av resultaten av en behandling. Typfallet är att studier som inte visar säkerställda skillnader i utfall publiceras i mindre utsträckning än studier med skillnader. Detta medför att bilden i forskningslitteraturen av en viss intervention blir alltför positiv. Smith och Glass metaanalys inom psykoterapi från 1977 har exempelvis kritiserats eftersom den endast inkluderade publicerade studier och inte tog hänsyn till publikationsbias [38]. de Smidt och Gorey undersökte denna möjliga källa till snedvridning i en metaanalys från 1997, där de upprepar Goreys metaanalys från 1996 [44, 48]. de Smidts och Goreys metaanalys inkluderar 24 doktorsavhandlingar och magisteravhandlingar från 1990 till 1994 som redovisar empiriska resultat från effektutvärderingar av sociala interventioner [44]. de Smidt och Gorey antog att det vid tidpunkten för avhandlingarnas disputation var mer sannolikt att de innehöll resultat som inte var statistiskt säkerställda eller hade svagare effekter än liknande publicerade studier vars resultat har kontrollerats och godkänts av tidskrifters yrkesverksamma granskare [44]. de Smidt och Goreys resultat påminner om tidigare resultat av det sociala arbetets effektivitet, nämligen att 73 procent av klienterna som fick en social 19

20 intervention fick ett bättre resultat än klienter i en jämförelsegrupp [44]. Det är ungefär samma resultat (78 procent) som redovisades av Gorey, 1996 [48]. de Smidts och Goreys slutsats är att publikationsbias inte tycks påverka den allmänna slutsatsen att socialt arbete i allmänhet är effektivt men att publikationsbias svarar för en del av skillnaderna i effektstorlek [44]. Den genomsnittliga effekten i de publicerade studierna var cirka 15 procent högre än i de opublicerade studierna som redovisades i de Smidts och Goreys översikt (r =.36 respektive r =.30). Denna kunskap har därefter kommit att integreras i moderna systematiska översikter, där det numera är ett krav att söka efter såväl opublicerad som publicerad litteratur samt att korrigera data där publikationsbias identifieras [51]. Känner sig avhandlingsförfattare pressade att redovisa positiva resultat? Grenier och Gorey har utvidgat Goreys och de Smidts och Goreys metaanalyser [44, 48, 52]. I en översikt från 1998 granskade de en annan typ av opublicerade rapporter för att se om det fanns några bevis för att publikationsbias kan förklara de i allmänhet positiva rapporterna om effekterna av socialt arbete. En möjlig begränsning av de Smidts och Goreys översikt är att avhandlingar kanske inte är representativa för opublicerade rapporter, eftersom forskarstuderande kan känna sig pressade att rapportera positiva resultat och att underrapportera negativa resultat och nollresultat [44]. Därför baserade Grenier och Gorey sin metaanalys från 1998 på opublicerade konferensbidrag som behandlade sociala interventioner inom gerontologi för äldre och deras familjer [52]. Dessa studier redovisades mellan 1990 och Efter en genomsökning av sammandrag från seminarier hos Gerontological Society of America valdes 42 studier för denna metaanalys. Grenier och Gorey replikerade resultatet från Goreys studie från 1996 [52]. De rapporterade att 69 procent av de äldre och deras familjer, som erhöll sociala interventioner, klarade sig bättre än de som ingick i jämförelsegrupperna. Den siffran är lägre än den som redovisades för de publicerade studierna (78 procent) och närmar sig en signifikant nivå i jämförelse med publicerade studier med en liknande äldre population (78 procent). Publikationsbias kan dock inte ensam förklara det allmänt positiva resultat som redovisas i tidigare översikter av sociala interventioners effektivitet, även om de Smidts och Goreys resultat tyder på att publikationsbias framställer effekterna som något högre än de egentligen är [44]. Finns det bevis för att interventioner har olika effekter? De fyra översikter som behandlats ovan har alla undersökt hur effektiva sociala interventioner är för att ge positiva resultat. Vi menar att det samlade resultatet ger ett gediget empiriskt stöd för att sociala interventioner i allmänhet är till nytta för en klar majoritet av de klienter som erhåller sådana tjänster. De översikter som återstår att behandla ställer mer specifika frågor 20

21 om vilken typ av intervention som är mest effektiv. Som Reid noterat är det en klen tröst för dem som vill bedriva ett forskningsbaserat arbete att veta att sociala interventioner i allmänhet är effektiva när de vill ha kunskap om huruvida en viss intervention är effektivare än en annan [53]. Dodofågelhypotesen säger att alla interventioner är ungefär lika effektiva. Om så är fallet spelar det ingen roll vilken intervention som väljs. Därmed faller också den teoretiska grunden för en evidensbaserad praktik, som ju handlar om att sträva efter att använda interventioner som har bästa vetenskapliga stöd [7]. Reid inspirerades av tidiga översikter av psykoterapeutiska och beteendeinriktade interventioner [53]. Dessa har gett stöd för Dodofågel-hypotesen och uppfattningen att effekterna i huvudsak orsakas av det som är gemensamt för alla psykoterapier, till exempel en stödjande relation mellan terapeut och klient [54]. I sin översikt från 1997 var Reids ambition att undersöka om Dodofågelhypotesen också gäller för studier som undersöker psykosociala interventioner inom kliniskt socialt arbete [53]. Hans hypotes var att det skulle gå att se differentiella effekter vid undersökning av ett bredare urval av interventioner som används av kliniska socialarbetare. Till skillnad från andra översikter som vi redogjort för inkluderade Reid bara metaanalyser i sin analys eftersom det vid det tillfället redan fanns alltför många primärstudier som passade in på hans kriterier. De metaanalyser som han tog med skulle ha utvärderat interventioner för specifika problem som var relevanta för socialt arbete (dvs. inga läkemedelsstudier). Han begränsade sökningen till de 42 metaanalyser som publicerats mellan 1986 och I de 42 metaanalyserna fanns 31 differentiella effekter bland de granskade interventionerna. I de fall olika metaanalyser granskat samma intervention var resultaten i allmänhet överensstämmande. Reids [53] viktigaste slutsatser var: (1) bättre effekter för beteendeinriktade och kognitivabeteendeinriktade interventioner jämfört med andra metoder, (2) interventioner med flera komponenter gav bättre resultat än interventioner med en enda komponent, (3) kognitiva interventioner gav bättre resultat för emotionella störningar i form av ångest och depression. Reids översikt är viktig för evidensbaserad praktik eftersom den talar för att interventioner har olika effekter när hänsyn tas till klienternas problem. Reids översikt reser alltså tvivel om Dodofågelhypotesen. Spelar teoretiska modeller någon roll? Gorey, Thyer och Pawluck publicerade 1998 en metaanalys där de undersökte om interventioner som baseras på olika teoretiska modeller om socialt arbete gav olika effekter [55]. Det är en viktig fråga eftersom socialarbetare vanligtvis har utbildats i olika teorier. Gorey, Thyer och Pawluck använde samma data som Gorey använde i sin metaanalys från 1996, men använde metaanalys där teoretisk inriktning för interventionen användes som en moderator. Av de 88 studier som ingick i Goreys metaanalys från 1996 inkluderades 45 i analysen. Resten av studierna uteslöts av följande skäl: de omfattade inte socialarbetare, de omfattade inte interventioner riktade till enskilda individer, familjer eller grupper, de hade inte en jämförande forskningsdesign eller de använde bara utfallsmått som omfattade klienternas 21

22 tillfredsställelse. Fyra huvudgrupper av teoretiska inriktningar jämfördes: (1) personorienterade (kognitiva-beteendeinriktade, psykosociala, psykodynamiska), (2) generalistiska (problemlösande, uppgiftsorienterade); (3) systeminriktade (familjesystem, allmänna system, ekosystem) och (4) radikala-strukturella (feministiska). Forskarna fann ingen skillnad mellan de fyra inriktningarna [55]. Resultatet talar till synes för Dodofågelhypotesen. En moderatoranalys visade emellertid att när behandlingsfokus var på klienten så var interventioner mer effektiva om de var personorienterade, medan om fokus var strukturell förändring och miljöfaktorer så var systeminriktade och strukturella modeller effektivare. Det antyder att när hänsyn tas till förändringsfokus spelar det roll vilken teoretisk inriktning som används. Finns det differentiella effekter? Tidigare översikter av sociala interventioner omfattar studier med en rad olika vetenskapliga designer, framför allt experimentella och kvasiexperimentella designer, där en lovande intervention jämförs med en kontrollgrupp som inte har erhållit någon insats eller en kontrastgrupp som har erhållit en annan intervention som traditionell behandling. De översikterna visar tydligt att när sådana jämförelser görs uppvisar den fokuserade interventionen oftast ett bättre resultat. Sådana resultat är användbara och uppmuntrande, men har liten praktisk betydelse för utövare som behöver välja mellan olika interventioner. Reid, Kenaley och Colvin var de första att behandla den frågan i en översikt över interventioner i socialt arbete [56]. De inkluderade studier som utförts inom ramen för socialt arbete och med inriktning på problemförebyggande eller klientbehandling. Studierna hade en jämförande design, där två eller flera interventioner jämfördes med hjälp av en prospektiv, experimentell eller kvasiexperimentell design och där statistiska analyser av resultaten redovisades. Totalt 39 studier som publicerats mellan 1990 och 2001 identifierades (25 av dem med experimentell och 14 med kvasi-experimentell design). Studierna klassificerades efter den primära interventionen och efter om de var riktade till individer, familjer, grupper, case management eller annat). En klar majoritet av jämförelserna mellan olika interventioner visade på differentiella effekter; det fanns alltså interventioner som var effektivare än andra. Även om differentiella effekter påträffades varnar forskarna för att dra säkra slutsatser om differentiell effektivitet eftersom det trots allt var få granskade studier och eftersom det fanns stora variationen mellan studierna. Samtidigt menar Reid, Kenaley och Colvin att de granskade studierna ger ett visst stöd för att den multifunktionella familjeterapin är effektivare än den vanliga familjeterapin när det gäller familjerelaterade problem (två studier), samt att social färdighetsträning är effektivare än alternativa interventioner för personer med schizofreni (två studier) [56]. Dessa exempel kan ses som exempel på den typ av vägledning som effektutvärderingar av olika interventioner kan ge dem som arbetar med evidensbaserad praktik. 22

23 Sammanfattning och slutsatser Idag finns ett omfattande vetenskapligt stöd för att en rad interventioner inom socialt arbete är effektiva för olika sociala problem och målgrupper. De refererade översikterna visar att ungefär två tredjedelar av de klienter som fått hjälp av socialarbetare har haft nytta av det. Dessa positiva resultat kvarstår även efter kontroll för publikationsbias och eventuellt partiska utvärderare. Eftersom det finns ett ökat antal effektutvärderingar av olika interventioner i en och samma studie börjar det också komma evidens för den relativa effektiviteten hos olika interventioner som är inriktade på en viss problematik och målgrupp. En berättigad fråga är vad som händer med den resterande tredjedelen av klienterna. Effektutvärderingar resultat uttrycks som den genomsnittliga skillnaden mellan behandlings- och jämförelsegrupper, vilket innebär att skillnader mellan enskilda individer inte syns. Det betyder att även bland dem som får den vetenskapligt bästa behandlingen så kommer det att finns enskilda individer med mindre bra resultat. Det innebär att man inte på förhand kan förutsätta att samtliga klienter ska svara positivt på en insats bara för att socialarbetaren använder en insats som fungerar enligt befintlig evidens. Problemet med den resterande tredjedelen har lett till att vissa förkastar hela idén om en evidensbaserad praktik [57, 58]. Det finns flera svar på denna kritik. För det första finns det inga interventioner, vare sig medicinska 10 eller psykosociala, som fungerar för alla personer. Att inte alla svarar positivt på en behandling är således normalt och något vi måste leva med. För det andra är alternativet till evidensbaserade interventioner oprövade interventioner som används med förhoppningen att de ska fungera! Eftersom det finns exempel på skadliga interventioner är det oetiskt. En tredje invändning är att en evidensbaserad praktik inte är detsamma som evidensbaserade interventioner. I en evidensbaserad praktik måste socialarbetaren vid val av insats ta hänsyn till varje klients specifika förutsättningar och erfarenhet [40]. Forskare har försökt att identifiera tänkbara orsaker till att en intervention ger bättre resultat än en annan. De översikter som har undersökts i den här artikeln tyder inte på att den teoretiska inriktningen kan förklara skillnader i effektivitet [53, 55]. Skillnader i effekter finns dock när olika interventioner jämförs för klienter med ett visst problem [53, 56]. Det har också varit av intresse att ta reda på i vilken utsträckning som de variabler, som är gemensamma för alla sociala interventioner, kan förklara det allmänt positiva resultat som förekommer i senare översikter. Det är värt att notera att sådana gemensamma faktorer som förekommer i sociala interventioner tycks spela mindre roll i jämförelse med gemensamma faktorers roll i psykoterapeutiska interventioner. Reid har noterat att den roll som de gemensamma faktorerna spelar tycks minska genom att allt fler interventio- 10 För tänkvärda exempel på detta faktum från hälso- och sjukvård rekommenderas [58-60]. 23

24 ner i socialt arbete distanserar sig från traditionella psykoterapeutiska modeller [53, 56]. Det har blivit allt vanligare att inte bara ställa frågan om interventioners effektivitet utan att även ställa frågor om kostnadseffektivitet. Få effektutvärderingar och översikter av socialt arbete har inkluderat kostnadseffektivitet eller kostnad och nytta. I framtiden behöver frågor om kostnader och nytta och kostnadseffektivitet fokuseras om resultaten ska få brett politiskt genomslag. Sammantaget visar de översikter av interventioner som har granskats i den här artikeln att interventioner varierar i effektivitet. Vår kunskap om vilka dessa interventioner mer exakt är, är dock begränsad. Det främsta hindret för att utveckla denna kunskap är bristen på effektutvärderingar som studerar vilka interventioner som är effektiva, under vilka omständigheter, för vilket problem, under vilka förhållanden och för vilken målgrupp [56]. Dessutom finns det ett stort behov av studier som inkluderar kostnadseffektivitet. Vidare behövs fler systematiska översikter för att få säkrare kunskap om vad som fungerar bra, vad som är ineffektivt och vad som är skadligt. Dessa översikter behöver göras i enlighet med den metodik som utvecklats av Cochrane respektive Campbell Collaborations och som används av Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen. Det är knappast troligt att det kommer att göras fler översikter av det sociala arbetets allmänna effektivitet eftersom resultaten så tydligt visar på positiva resultat. Som vi inledningsvis visat är debatten om den så kallade Dodofågelns hypotes gammal. Om hypotesen om att den verkningsfulla faktorn i alla psykoterapeutiska interventioner endast är alliansen mellan terapeut och klient är det ointressant att implementera nya interventioner som baseras på olika teorier och har olika teknisk utformning. Som framgått av denna artikel finns det i princip inget vetenskapligt stöd för Dodofågelhypotesen i modern forskning. Att hypotesen varit så seglivad och har spridit sig till socialt arbete kan nog till stor del förklaras med att frånvaron av effektutvärderingar av sociala interventioner i Sverige. En förklaring internationellt är att forskning om interventioners effekter tidigare har hållit låg vetenskaplig kvalitet. En annan viktig förklaring är att det saknats översikter av hög kvalitet där olika tillstånd och problem analyserats separat från varandra. Ett perspektiv på den framtida utvecklingen Tack vare gjorda framsteg under de senaste 10 till 15 åren finns det idag anledning till optimism inför en utveckling där socialtjänstens klienter ska få tillgång till interventioner med bättre fokus, effektivitet och säkerhet. Viktiga orsaker till det är ökad kunskap om och erfarenheter av systematiska forskningsöversikter och metaanalyser under ledning av Cochrane och Campbell Collaborations, ökad insikt om vikten av evidensbaserat beslutsfattande och praktik och ett ökat intresse för forskning om effektivare kunskapsöverföring till praktiker ( translational research ). Tack vara insikten om att interventioner faktiskt har olika effekter satsar det amerikanska National Institutes of Health för närvarande med kraft på jämförande effektforskning inom hälso- och sjukvård, psykiatrisk vård och socialt arbete [59]. Traditionellt domineras det psykiatriska arbetsfältet i 24

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011 Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Denna presentation Om den rörelse som evidensbaserad medicin (EBM)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg.

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund. Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT. 2008-09-09 Reg. Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se BESLUT 2008-09-09 Reg.nr 31-5011-07 Anmälan mot Lunds universitet angående kostnader för egenterapi Högskoleverket

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy)

Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) Utbildningsplan för Påbyggnadsutbildning i Psykoterapi, (Post-graduate diploma in Psychotherapy) 90 högskolepoäng Allmänt Psykoterapi som metod för behandling av psykiska problem har fått en ökad betydelse

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet.

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet. Hej! Vi har glädjen att berätta att du blivit antagen till kursen Psykologi GR (A), Introduktion till beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), 7.5h, kurskod: PS062G, anmälningskod: P4081. Varmt

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga

Mars 2013. i 15 april. efternamn: För och. Arbetsplats. kommer att ha. Bilaga Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Meritsammanställning Mars 2013 Sid 1 (8) Meritsammanställningen med bilagor skickas till: VHS Antagningsservicee 833 82 STRÖMSUND Jag har sökt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 90 HP UPPSALA CAMPUS 50% Psykoterapeutprogrammet är en påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykologisk behandling) för personer som har ett annat människovårdande yrke

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 maj 2013 Ö 1459-12 SÖKANDE BÅ Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat TO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer