-2, STST :00

Transkript

1 -2, STST :00 Möteskallelse Måndagen den kl. 16:00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande Mona Vikström Kenneth Holmgård Maria Lunabba Owe Sjölund Christina Helsing Kari Koskela Tua Mäenpää Eero Luomala Personliga ersättare Markus Granholm Pentti Silvennoinen Anna-Maija Lyyra Bo Forsman Marcus Suojoki Annica Haldin Brita Brännbacka-Brunell Bjarne Kull Mervi Rantala Kurt Hellstrand Marita Salmu Övriga deltagare Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Milla Kallioinen, stadssekreterare Carola Sundqvist, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 199, STST :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 200, STST :00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den 18 maj Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen utser Tua Mäenpää och Kari Koskela till protokolljusterare.

4 201, STST :00 CFV: 49/2015 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadsdirektörens ersättares beslut: Bilaga 201 A Stadssekreterarens beslut: Bilaga 201 B Stadssekreteraren: Enligt 51 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från tekniska nämndens sammanträde finns till påseende på sammanträdet, samt på Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta behandlingen av något av de tjänstemannabeslut som nämns i bilagorna ovan samt ej heller överta något av de ärenden som det fattats beslut om på tekniska nämndens sammanträde

5 202, STST :00 TV: 116/2015 SNABB FÖRBÄTTRING AV GATORNAS SKICK, ANHÅLLAN OM ANSLAG TN et år 2013: Bilaga 20 Beredning: Johan Enlund, Harri Kotimäki, Vid behandling av budget och ekonomiplan diskuterades det mycket om våra gator och deras skick. Stadsfullmäktige och invånarna har nu samma åsikt att nivån har sjunkit för lågt. För att få en uppfattning av helheten utfördes år 2012 en konditionsgranskning över alla asfalterade gator, med undantag av Västermalm som då var under sanering. På hösten 2013 har kommunaltekniska avdelningen också svarat på frågan hur får vi gatorna i skick? Då gjordes en grov uppskattning och förslag till åtgärder som skulle leda till en nivåhöjning på investeringsoch driftsekonomi. Kort sagt har gatorna lika som byggnader sin tekniska livslängd och vi har en saneringsskuld. Det finns gator som bör saneras djupt och gator som har brister i överbyggnaden eller bara i beläggningen. Om man vill se en snabb förbättring så skador på ytan är det som går snabbast att åtgärda, det vill säga asfalteringar. Oljepriset påverkar asfalteringar på många sätt och nu skulle det inte vara en dålig tidpunkt att åtgärda det som i alla fall behöver åtgärdas. Ifjol var vi helt utan asfalteringsanslag och också tidigare har vi lämnat flera gator halvfärdiga, utan beläggning. Nu har vi uppskattat våra akuta behov som gäller asfalteringar. Till nybyggnad (sanerade och nya gator ännu utan asfalt) skulle behövas (5,9 km) och till pådragningar (spår, slitage och hål i asfalt) Till trafikregleringar (skyddsvägar och linjemålningar) skulle behövas Det skulle också finnas behov till andra åtgärder som att förbättra avrinningen, belysningen och trafiksäkerheten. Det kunde tas i beaktande i kommande budgeter då man ger ramar för kommunaltekniken. Återställningsarbeten och asfalteringar som behövs, dvs. hur anslaget disponeras, skulle tekniska nämnden skilt besluta om. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå för stadsstyrelsen att den skulle föreslå för stadsfullmäktige ett tilläggsanslag om

6 202, STST :00 TV: 116/ för 2015 till tekniska nämndens förfogande för att med snabba åtgärder förbättra gatornas skick i Jakobstad. Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Karta över gatuandelar som bör beläggas/repareras: Bilaga 202 A Gatorna specificerade och priskalkyl: Bilaga 202 B Stadssekreteraren: Stadsingenjören och kommunaltekniska avdelningen har nu uppgjort en preliminär plan över vilka gator tilläggsanslaget skulle användas för. Gatornas dåliga skick i staden är ett av stadsbornas största bekymmer. Av strategienkäten som genomfördes år 2013 framgick att 70 % av dem som svarat ansåg att om staden hade mer pengar till sitt förfogande, skulle pengarna i första hand användas för att förbättra vägar och gator. Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på år 2015 till tekniska nämndens förfogande för sådana snabba åtgärder, som skulle förbättra gatornas skick i Jakobstad. Tilläggsanslaget finansieras i första hand med kassamedel.

7 202, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 202 A, stst STST KH A

8 202, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 202 B, stst J:\tv\investering\ASFALTERINGAR\AFALTERINGSPROGRAM \ ASFALTERINGSPROGRAM/ ASFALTOINTIOHJELMA Inv Ej byggd Ej byggd Ej byggd OBJEKT/ KOHDE År/ vuosi Grundade gator/ pohjustetut kadut Tjurgränden 11200,00 Kogränden 11200,00 Kalvgränd 9200,00 Johannesgränd 9300,00 Solkullavägen,södra 58000,00 Violvägen 12600,00 Violgränd 8600,00 Kullagränd 14400,00 Konvaljegränden 10300,00 Konvaljevägen 6000,00 Solringen, återstående tå del Verkviksvägen Gammelklockarsvägen Vägmästarvägen Företagarvägen,resterande bit söderut 630mtr Bovallavägen, norra invid Sandåkersvägen Bovallagränd Bockholmsvägen, del 2 Hjortrongränd Sandåkersvägen Bränntomtsvägen Borgarmalmsstigen(gata+cykelväg) Staravägen Starastigen Tranbärsvägen Odonvägen Törnrosvägen Nypongränd Nyponvägen Vesterundsgatan mellan Tengstrg-Västra Ringvägen Sundbergsvägen Sundåkersvägen 18200, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00 0, ,00 OBJEKT/ KOHDE År/ vuosi Inv Sanerade gator/ saneeratut kadut 92000,00 Bottenviksvägen mellan Korsg.v-Sofiedalsg(gata+cy) , ,00 Östanpåvägen mellan Svedenv-Östanfjärdsv.(0-500) , ,00 Östanpåvägen mellan Svedenv-Östanfjärdsv.( ) ,00 Sofiedahlsgatan mellan Bottenvv. - Notviksgatan 13300,00 Östermalmsgatan,mellan Idmansg-Ahlströmsg ,00 Kråkholmsvägen,mellan Ahlströmsg-Fänrik Stålsg 18100,00 Fänrik Stålsgatan mellan,bottenviksv- Ahlströmsg ,00 Lotta Svärdsgatan, mellan Bottenviksv-Kråkholmsv. 6200,00 Ahlströmsgatan trottoar,kantstenar östra sidan 44100, , ,00 Uppskattad kostnad 55500, , , _Jen Grundade nya gator/ pohjustetut uudet kadut Sanerade gator/ saneeratut kadut Pådragningar och trafikmålningar i bör även våren 2015 besiktas okulärt för att få fram de mest akuta ställen TOTALT: , , ,00

9 203, STST :00 CFV: 563/2011 FULLMÄKTIG JYRKI JOUPPI M.FL.: MOTION OM FÖRBÄTTRANDE AV TRAFIK- SÄKERHETEN OCH -KULTUREN I JAKOBSTAD Stfm Motionen: Bilaga 37 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motionen: Bilaga 267 Stadssekreteraren: Samarbetsnämnden har inlett en uppdatering av säkerhetsplanen för Jakobstadsregionen. En del av den uppdateringen kunde lämpligen utgöra ett svar på motionen om förbättrande av trafiksäkerheten i Jakobstad. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter sända ärendet till samarbetsnämnden för att beaktas i samband med uppdateringen av säkerhetsplanen för Jakobstadsregionen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN Motionen: Bilaga 84 A Beredning: Harri Kotimäki, Ärendet har inte behandlats av samarbetsnämnden utan riktades nyligen till centralen för tekniska tjänster. En uppdatering av trafiksäkerhetsplanen startade för två år sedan efter tekniska nämndens beslut (TN ). Projektet finns nu färdigt i bokform och arbetet för trafiksäkerheten är på gång. Nya planen kan hittas på stadens hemsida. Se en

10 203, STST :00 CFV: 563/2011 kort presentation direkt på: Den regionala arbetsgruppen har nu samlats två gånger som också den lokala arbetsgruppen. Tanken är att upplysningsarbetet fortsätter och möten hålls regelbundet. Arbetet som nu blev gjort och ännu fortsätter motsvarar motionens innehåll. Stadsingenjören: Tekniska nämnden sänder beredningen till stadsstyrelsen som sitt utlåtande. Motionen kan anses vara slutbehandlat men arbetet för bättre trafiksäkerhet skall fortsätta. Beslut T.f. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Motionen: Bilaga 203 Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner stadsingenjörens utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad.

11 203, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 203, stst

14 204, STST :00 CFV: 214/2013 FULLMÄKTIG RICHARD SJÖLUND M.FL: MOTION OM TVÅSPRÅKIGHETEN SOM RESURS INOM UNDERVISNINGEN Stfm Motionen: Bilaga 48 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Richard Sjölund m.fl:s motion: Bilaga 172 Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen sänder motionen till dagvårds- och utbildningsverket för utlåtande. Utlåtandet bör ges till stadsstyrelsen senast Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn Richard Sjölund m.fl. skriver i sin motion att tvåspråkigheten i högre grad än idag borde användas som en resurs i undervisningen av svenska och finska i stadens skolor. Försök har gjorts att knyta svenska o finska skolor närmare varandra men Sjölund anser att resultaten inte motsvarat målsättningarna. Undantaget är enligt honom språkbadsundervisningen som infördes för drygt 20 år sedan med en särskild språkbadsskola sedan Innan jag går in på förslagen i motionen vill jag poängtera att alla elever enligt lag om grundläggande utbildning har rätt att få sin undervisning på sitt modersmål. Tvåspråkighet och tvåspråkiga skolor behöver noggrant definieras förrän beslut tas om hur undervisningen skall ordnas. Språkundervisningen bör under alla omständigheter utvecklas mot en mera kommunikativ undervisning där eleverna erbjuds möjlighet att aktivt träna sina muntliga färdigheter och först i ett senare skede lära sig nödvändig grammatik. Självklart har ele-

15 204, STST :00 CFV: 214/2013 verna nytta av att ha goda eller till och med utmärkta kunskaper i våra två nationalspråk. Ett ypperligt tillfälle för utveckling erbjuds nu emedan nya läroplaner skall uppgöras och tas i bruk i alla stadier fr.o.m. hösten Arbetet med LP2016 har startat och lokala arbetsgrupper har utsetts. En del arbete med läroplanen sker även regionalt. Regionala angelägenheter är bl.a. timplan, språkprogram, bedömning och utvärdering. en som Sjölund m.fl. framför kommenteras enligt följande: 1. Undervisningen i det andra inhemska skall utvecklas för att stärka de kommunikativa färdigheterna. De lärare som undervisar i svenska respektive finska har haft möjlighet att fortbilda sig i dessa ämnen. Skolorna har fått utse lämpliga lärare med tvåspråkig bakgrund som deltagit i fortbildningen. Fortbildningen har delvis ordnats genom att språkbadsskolans lärare Mira Tallgård har samlat lärarna till fortbildningstillfällen och hon har även besökt enskilda skolor för att dela med sig av sina erfarenheter och gett tips och idéer om hur kommunikativa färdigheter rent konkret kan övas upp. Lärarna har även haft möjlighet att delta i fortbildning som ordnats inom projekt som kunnig (svenskspråkiga) och osaava (finskspråkiga). 2. Våra gymnasier, Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio finns sedan hösten 2013 i samma fastighet. Sakta men säkert hittas allt större kontaktytor mellan gymnasierna och de studerande har möjligheter att välja kurser från det andra gymnasiet. Undersökningar visar att de studerandena trivs bra i den gemensamma inlärningsmiljön. 3. Jakobstad skall absolut aktivt marknadsföra sig som en tvåspråkig stad. Olika projekt kan med fördel prövas i vår stad för att göra språkundervisningen bättre. Ett exempel på detta är att Bonäs och Länsinummi skolor aktivt byter lärare i språkundervisningen. Begreppet tvåspråkiga skolor definieras närmare i samband med en annan motion och i utredningsarbetet kring skolor och daghem I det här skedet kan redan konstateras när det gäller tvåspråkiga skolor att det inte finns särskilt många områden i Jakobstad för att naturligt skapa en närskola för de båda språkgrupperna. Enda lågstadiet som naturligt kunde ha sex svenska klasser och sex finska klasser är Länsinummi skola. I detta område finns tillräcklig med svenskspråkiga och finskspråkiga barn för en hel skola. I övriga delar av staden skulle tvåspråkiga skolor innebära enskilda klasser placerade in i en annan språkmiljö. För och nackdelar med tvåspråkiga skolor behöver noggrant övervägas. Bildningsdirektören: Bildningsnämnden ger ovanstående som svar på Richard Sjölund m.fl. motion. Beslut

16 204, STST :00 CFV: 214/2013 Bildningsnämnden: et godkändes. Stst Motionen: Bilaga 204 Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bildningsdirektörens utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad.

19 205, STST :00 CFV: 530/2013 STADSKANSLIET: FÄRDIGSTÄLLANDE AV JAKOBSTADS HISTORIA DEL V Stst Stadssekreteraren: Jakobstads historia del V har trots att de olika avsnitten i åratal varit klara aldrig färdigställts. Texterna behöver korrekturläsas och i viss mån uppdateras samt bilderna placeras i texten och förses med bildtexter innan den tekniska sammanställningen kan göras. I diskussioner med Jakobstads museum har ett förslag framkommit som går ut på att amanuens Carola Sundqvist beviljas tjänstledighet i tre månader för att färdigställa Jakobstads historia del V. Stadsstyrelsen föreslås stå för Sundqvists lön under den tid hon är tjänstledig Jakobstads museum anställer under samma tidsperiod en vikarie för Sundqvist. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att ge amanuens Carola Sundqvist i uppdrag att färdigställa Jakobstads historia del V samt står för Sundqvists lön under tiden Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Antecknades, att Carola Sundqvist var utstigen för jäv under behandlingen av 322; orsak: part i ärendet. Stst Stadssekreteraren Arbetet med att färdigställa den femte delen i Jakobstads historik har visat sig vara mera omfattande än planerat. Uppdraget förslås därför bli förlängt med en månad. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen förlänger Carola Sundqvists uppdrag till Stadsstyrelsen: Stadsdirektören gjorde ett tillägg till beslutsförslaget enligt vilken stadsstyrelsen föreslår att Jakobstads museum inte anställer någon vikarie för Carola Sundqvist för tiden Stadsstyrelsen beslutade enligt stadsdirektörens förslag.

20 205, STST :00 CFV: 530/2013 Stst Stadssekreteraren: Jakobstads historia del V är nu i det skedet att den kunde sändas till tryckeriet. Avsikten är att den färdiga publikationen ska finnas att tillgå i oktober Några anslag för tryckningskostnaderna har inte reserverats. Planen är att låta trycka en upplaga på 2000 exemplar på båda språken. Stadssekreteraren presenterar en noggrannare kostnadskalkyl över tryckningskostnaderna på mötet. Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar bevilja medel ur stadsstyrelsens anslag för att täcka tryckningskostnaderna för boken i enlighet med det förslag som stadssekreteraren presenterat.

21 206, STST :00 TV: 179/2015 REPARATION AV RÅDHUSETS GRUNDKONSTRUKTIONER TN Bilaga 28 A, B, C och D På hösten 2004 upptäckte utrymmesförvaltningens personal sprickbildningar i Rådhusets källarväggar och valv. Över sprickorna ritades det in mätlinjer för att kunna följa upp hur de förändras. Den kontinuerliga uppföljningen av förändringarna i sprickornas storlek och omfång visade att dessa ökar årligen. År 2007 beställdes det en konditionsgranskning av Rådhusets grundkonstruktioner och grundningsförhållanden. Arbetet utfördes av ingenjörsbyrå Mikko Vahanen Oy. På basen av undersökningarna kunde man konstatera att sprickbildningen och deformationerna i Råhusets konstruktioner beror på att grunderna sätter sig som en följd av att den under naturstensgrunden befintliga stock krossbädden förmurknas. Fundatec Oy uppgjorde handlingar för reparationsåtgärderna som kostnadskalkylerades genom att inbegära ett förhandspris av företag som har expertis av dylika byggnadsarbeten. Förhandsprisen då 2007 var Dessutom tillkommer det kostnaderna för att återställa källarvåningen som uppskattades till ca Beaktande byggnadskostnadsindexet är dagspriset ca kontra Utrymmesförvaltningen har varje år försökt få med i budgeten ett anslag för reparationsåtgärderna men dessa har ännu inte blivit beviljade. I slutet av år 2014 gjorde företaget Ideastructura en uppföljningsmätning av sättningarna i Rådhuset, bilaga 28 A. Enligt Ideastructuras mätningsrapport har sprickorna och förändringarna i konstruktionerna nu blivit så stora att det finns en uppenbar risk för konstruktionsras i byggnaden. Nu då byggandet av torgparkeringen är i startgroparna bör även reparationen av Rådhusets grunder påbörjas eftersom torgparkeringens grunder sträcker sig till lägre nivå än Rådhusets grunder och därigenom inverkar negativt på Rådhuset. Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige beviljar ett investeringsanslag på för reparation av Rådhusets grundkonstruktioner och året efter för återställandet av källarvåningens utrymmen. Anslaget för reparation av grundkonstruktionerna beviljas då byggarbetena för torgparkeringen påbörjas, dock senast Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget.

22 206, STST :00 TV: 179/2015 Stst PM: Rådhuset i Jakobstad: Uppföljningsmätningar av sättningarna i grunden : Bilaga 206 A Utlåtande: Rådhuset i Jakobstad: Brådskande förstärkning av grundkonstruktionerna : Bilaga 206 B Stadssekreteraren: Husavdelningen har inbegärt anbud på hur mycket en reparation av Rådhusets grundkonstruktioner skulle kosta och på vilket sätt det skulle vara ändamålsenligast att genomföra reparationen. Beslut om när reparationen av Rådhusets källarvåning kan inledas och om anslaget för den reparationen fattas senare. Sektionen för interna stödtjänster fattar beslut om valet av entreprenör efter att stadsfullmäktige har beviljat anslag för ändamålet. Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige beviljar ett investeringsanslag på för reparation av Rådhusets grundkonstruktioner år 2015.

23 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 A, stst IdeaStructura Pietarsaaren kaupunki Tekninen virasto Strengberginkatu Pietarsaari MUISTIO Pietarsaaren raatihuone Perustusten painuman seurantamittaukset /2 Pietarsaaren raatihuone PERUSTEN PAINUMAN SEURANTAMITTAUKSET Tehtävänä oli analysoida rakennukseen sokkeliin vuonna 2007 asennettujen korkeusseurantamittapisteiden viimeisimmät vaaitustulokset (Esari Oy ) ja samalla selvittää perustusten painumisen kehittymistä viimeisen noin neljän ja puolen vuoden aikana. Edellinen vastaava seurantamittaus oli tehty keväällä Perustusten painumista ja siitä aiheutuneita vaurioita on kuvattu tarkemmin vuonna 2007 laaditussa perustusten kuntotutkimuksessa (Insinööritoimisto Mikko Vahanen Oy / Fundatec Oy, ) sekä vuonna 2010 tehdyssä seurantatutkimuksessa (Vahanen Oy, ). Tutkimusten mukaan perustusten painuminen on seurausta luonnonkiviperustuksen alla olevan hirsiarinan lahoamisesta ja painumisvauhti on kiihtynyt viimevuosina aiheuttaen jo vakavia rakenteellisia vaurioita kellarikerroksen kantaviin rakenteisiin. Liitteessä 1 on esitetty nyt tehtyjen viimeisempien korkeusvaaitusten tulokset ja kaavioissa 1 on yhteenveto em. tuloksista. Kaavio 1. Sokkeleiden korkeusseurantamittapisteiden vaaitustulokset , ja sekä painuman kasvaminen mittapisteittäin vuodesta 2007 lähtien. Mittapisteiden sijainti on esitetty liitteessä 1. IdeaStructura Oy Kutomotie Helsinki Satamatie 330 / PL Kokkola etunimi.sukunimi@ideastructura.com Y-tunnus

24 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 A, stst IdeaStructura MUISTIO Pietarsaaren raatihuone Perustusten painuman seurantamittaukset /2 Kaaviossa 1 esitettyjen seurantamittausten tulosten mukaan perustusrakenteiden painuminen on jatkunut edelleen kaikkien mittapisteiden kohdilla. Painuminen on ollut suurinta rakennuksen eteläpäädyn sekä länsisivun alueella, joissa painumaa on tapahtunut vuodesta 2007 lähtien mittapisteestä riippuen 6 20 mm. Rakennuksen lounaisnurkalla sijaitsevan mittapisteen K kohdalla painuma on ollut suurinta ja se on selvästi näkyvissä myös sokkelin luonnonkiviharkkojen liikkumisena. Seurantamittausten tulosten perusteella perusten korjaaminen on nyt vähintäänkin yhtä kiireellisistä kuin mitä on jo aikaisemmin tehtyjen tutkimusten perusteella todettu. Seurantamittausten tuloksia tulkittaessa ja samalla korjaustarvetta harkittaessa on huomioitava se, että kyse on rakennuksen ulkoseinälinjoilla sijaitsevista mittapisteistä. Niiden kohdilla hirsiarinan lahoamisen ja samalla perusten painumisen on jo aikaisemmin todettu olevan hitaampaa verrattuna kantaviin väliseinä- ja pilarirakenteisiin, joissa hirsiarinan lahoaminen on nopeampaa pienemmän perustamissyvyyden ja korkeamman lämpötilan takia. Rakennuksen sisäpuolella painuman suuruus on halkeamavaurioiden perusteella paikoin jo useita senttimetrejä aiheuttaen ilmeisen sortumavaaran rakennuksen eteläosassa keskirungon alueella. Mikäli korjauksiin ei ryhdytä lähiaikoina, on entisen kahvilan 005 ja sen viereisten muiden tilojen alueella kellarikerroksen kattorakenteita syytä ryhtyä jo tukemaan väliaikaisilla lattiaan tukeutuvilla puumuotti- tms. rakenteilla mahdollisen sortuman aiheuttamien henkilöturvallisuusriskien minimoimiseksi. Seinärakenteiden halkeamiin aiemmin asennetut pistemäiset teräslevykiilaukset eivät yksinään ole enää riittäviä niiden kiristysvaran jo osittain loputtua ja vakavien halkeamien esiintyessä myös katon kantavissa tiiliholvi- ja kaarirakenteissa. Kokkolassa IdeaStructura Oy Jukka Huttunen, DI Liitteet 1. Sokkeleiden korkomittauspisteiden tarkkavaaituksen tulokset ja mittapisteiden sijainti, Esari Oy , 2 sivua IdeaStructura Oy Kutomotie Helsinki Satamatie 330 / PL Kokkola etunimi.sukunimi@ideastructura.com Y-tunnus

25 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 A, stst LIITE 1 (1/2) MITTAUSRAPPORTI Ristikarintie Pietarsaari Puh/Tel Pietarsaaren raatihuone, seurantamittaus P.nro Korkeus Korkeus ero Korkeus ero ero A 4,222 4,220-0,002 4,217-0,003-0,005 B 4,212 4,208-0,004 4,203-0,005-0,009 C 4,218 4,215-0,003 4,210-0,005-0,008 D 4,218 4,216-0,002 4,213-0,003-0,005 E 4,164 4,161-0,003 4,159-0,002-0,005 F 4,231 4,229-0,002 4,226-0,003-0,005 G 5,366 5,364-0,002 5,362-0,002-0,004 H 5,436 5,435-0,001 5,433-0,002-0,003 I 5,878 5,875-0,003 5,871-0,004-0,007 J 5,902 5,899-0,003 5,895-0,004-0,007 K 5,823 5,816-0,007 5,803-0,013-0,020 L 5,453 5,451-0,002 5,443-0,008-0,010 M 4,327 4,325-0,002 4,321-0,004-0,006 N 4,201 4,199-0,002 4,195-0,004-0,006 Pietarsaari Oy Esari Ab Thomas Bergman

26 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 A, stst LIITE 1 (2/2) Rådhuset H G F E D I C B J A K L M N Ab Ostromap T. Östman Skala 1:200

27 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 B, stst IdeaStructura Pietarsaaren kaupunki Tekninen virasto Strengberginkatu Pietarsaari LAUSUNTO Pietarsaaren raatihuone Perustusten vahvistusten kiireellisyydestä /2 Pietarsaaren raatihuone PERUSTUSTEN VAHVISTUSTEN KIIREELLISYYDESTÄ Tehtävänä on ollut ottaa kantaa aikaisempien tutkimusten ja seurantatutkimusten (mm. IdeaStructura Oy, muistio ) pohjalta perustusten vahvistamisen kiireellisyyteen huomioiden raatihuoneen länsipuolelle, sen välittömään läheisyyteen suunnitellun pysäköintilaitoksen edellyttämät rakennustyöt. Lausunnon laatimisen taustalla on lähinnä tarve varmistua siitä, että em. hankkeiden etenemisestä ja aikatauluista päättävillä tahoilla on käsitys nykytilanteeseen liittyvistä ilmeisistä henkilöturvallisuus- ja muista onnettomuusriskeistä. Onnettomuusriskit liittyvät lähinnä siihen, että raatihuoneen perustusrakenteena on yhtenäisen, noin cm:n paksun puisen hirsiarinan varaan tehty luonnonkivilatomus. Perusmuurien leveys on niiden alaosassa arviolta noin 2,5 3,0 m ja ne ulottuvat kellarin lattianpinnasta mitattuna 2 3 m:n syvyydelle kohdasta riippuen. Tällaisessa massiivisessa kiviladelmassa kivet tukeutuvat toisiinsa ainoastaan paikoittain, koska kivien välissä ei ole laastia eikä havaintojen mukaan juuri myöskään kiven liikkumista estävää maa-ainesta. Painuminen tapahtuu vaiheittain kivien liikahdellessa osin sattumanvaraisesti suhteessa toisiinsa. Kiviä kannattelevan hirsiarinan lahotessa pienikin lisäpainuma voi siten johtaa erityisesti kiviladelman keskellä sijaitsevien kivien äkilliseen liikkumiseen ja edelleen myös laajempaan muodonmuutokseen. Tilanne eroaa merkittävästi verrattuna esim. uudempiin puupaaluperustuksiin, jossa puun lahoamisesta huolimatta suuri osa kuormasta välittyy edelleen paaluanturoiden kautta suoraan maaperään. Tällöin liikkeet ovat hitaita ja painumisnopeus ennustettavissa. Myös pienempien rakennusten kapeammissa luonnonkiviperustuksissa osa kuormasta välittyy perusmuurin sivupintojen kautta maaperään estäen nopean painumisen, vaikka alimpien kivien alla olisikin maaperän tiivistymisen tai puurakenteiden lahoamisen seurauksena syntyneitä tyhjätiloja. Raatihuoneen tapauksessa onnettomuusriskejä lisää myös se, että perustuksiin tukeutuvat tiiliseinät ja niiden kannattelemat tiiliholvit ja -kaaret ovat rakenteeltaan hauraita ja vetoa kestämättömiä tiilirakenteita. Tilanne eroaa merkittävästi esimerkiksi puu- tai teräsrakenteista sekä myös raudoitetuista betonirakenteista, joiden tapauksessa murtotapa ei ole hauras vaan rakenteet taipuvat havaittavasti ennen niiden lopullisista kantokyvyn menetystä. Hauraista tiilirakenteista johtuen rakenteen sortuminen voi tapahtua äkillisesti esimerkiksi tiiliholvin pienen osan pudotessa paikallisesti, mikä taas voi pahimmillaan johtaa ns. jatkuvaan sortumaan myös viereisten tilojen rakenteiden osalta. Sortuman ajankohtaa on käytännössä lähes mahdotonta ennustaa etukäteen, koska pienikin lisämuodonmuutos, tärähdys tai vaikka hetkellinen lisäkuormitus 1. kerroksen lattioihin voi johtaa halkeamien etenemiseen ja samalla kappaleiden putoamiseen. IdeaStructura Oy Kutomotie Helsinki Satamatie 330 / PL Kokkola etunimi.sukunimi@ideastructura.com Y-tunnus

28 206, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 206 B, stst IdeaStructura LAUSUNTO Pietarsaaren raatihuone Perustusten vahvistusten kiireellisyydestä /2 Viereen rakennettavan pysäköintilaitoksen perustusrakenteet ulottuvat saatujen tietojen mukaan arviolta tasolle -2-2,5 m eli jopa noin 3 4 m raatihuoneen perustamistason alapuolelle. Uudisrakentamisen yhteydessä pohja- / orsivedenpintaa joudutaan laskemaan ainakin väliaikaisesti, mikä väistämättä kiihdyttää hirsiarinoiden lahoamisprosessia. Lisäksi rakentamisesta sekä erityisesti mahdollisten teräspontti- ja patoseinien asennuksesta aiheutuvat tärinät voivat myötävaikuttaa perustuskivien sattumanvaraisesti tapahtuviin liikkeisiin. Tästä aiheutuvien ongelmien ehkäisemiseksi raatihuoneen perustukset tulisi ehdottomasti vahvistaa ennen lähiympäristössä tehtäviä merkittäviä pohjarakennustöitä. Mikäli vahvistuksiin ei ryhdytä ajoissa, on onnettomuuksien lisäksi mahdollista, että raatihuoneen korjaustyöt myös vaikeutuvat merkittävästi edellyttäen myös samalla kalliimpia korjaustöitä, kuten esimerkiksi kellarin ja 1. kerroksen välisen välipohjan uusimista kokonaisuudessaan joltain alueelta. Kokkolassa IdeaStructura Oy Jukka Huttunen, DI Liitteet Ei liitteitä IdeaStructura Oy Kutomotie Helsinki Satamatie 330 / PL Kokkola etunimi.sukunimi@ideastructura.com Y-tunnus

29 207, STST :00 CFV: 245/2014 FULLMÄKTIG ANNA-MAIJA LYYRA M.FL.:S MOTION: FÖREDRAGANDET AV IN- VESTERINGSPLANEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK SAMT UT- REDNINGEN AV RISKERNA MED KRAFTVERK Stfm Motionen: Bilaga 27 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motionen: Bilaga 156 Stadssekreteraren: Anna-Maija Lyyra m.fl. kräver att stadsstyrelsen ser till att Jakobstads energiverks kärnkraftverksinvesteringar samt riskerna med dessa presenteras för stadsfullmäktige. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att ge en redogörelse till stadsfullmäktige om Jakobstads energiverks kärnkraftverksinvesteringar samt eventuella risker med dessa. Stadsstyrelsen: Stadsdirektören kompletterade sitt beslutsförslag enligt följande: Stadsstyrelsen besluter att ge en redogörelse till stadsfullmäktige om Jakobstads energiverks kärnkraftverksinvesteringar samt eventuella risker med dessa och ger affärsverket Jakobstads Energi i uppdrag att utarbeta denna redogörelse. Stadsstyrelsen godkände enhälligt det förnyade beslutsförslaget. Stst Motion: Bilaga 207 A Jakobstads Energi Ab:s svar på motionen: Bilaga 207 B

30 207, STST :00 CFV: 245/2014 Stadssekreteraren: Stadsstyrelsen beslutade att ge en redogörelse till stadsfullmäktige om Jakobstads energiverks kärnkraftverksinvesteringar samt eventuella risker med dessa och ger affärsverket Jakobstads Energi i uppdrag att utarbeta denna redogörelse. De aktier som Jakobstads energiverk ägde i Oy Katternö Kärnkraft Ab överläts till Jakobstads Energi Ab, och uppdraget att utarbeta redogörelsen överfördes på Jakobstads Energi Ab. Jakobstads Energi Ab har gett sitt svar på motionen och svaret finns som bilaga till den här föredragningslistan. Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner Jakobstads Energi Ab:s redogörelse som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad.

31 207, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 207 A, stst

32 207, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 207 B, stst Svar på Anna-Maija Lyyras m.fl. motion till stadsstyrelsen Av hela landets energiproduktion kom år 2014 en tredjedel från kärnkraft. För Jakobstads del var andelen kärnkraft under 15 %. Jakobstads Energiverk har tagit det första beslutet att teckna aktier i kärnkraftprojektet Övriga beslut om tecknande av aktier har fattats , , , , och De av Jakobstad Energiverk ägda aktierna i Oy Katternö Kärnkraft Ab övergick till Jakobstads Energi Ab vid årsskiftet Vid årsskiftet innehade Jakobstads Energiverk totalt 657 aktier i Oy Katternö Kärnkraft Ab. Oy Katternö Kärnkraft Ab äger aktier i Voimaosakeyhtiö SF (ca 10 %) som äger aktier i Fennovoima. Jakobstads Energiverk har under åren satsat ,61 euro i energiaktier, av vilket belopp ,59 euro har gått till att teckna aktier i Oy Katternö Kärnkraft Ab. Energiverkets investeringar i aktier har ingått i stadens budgettexter. Satsningen i kärnkraftverket i Pyhäjoki har för staden Jakobstads del beräknats kosta sammanlagt 15 miljoner euro i aktiekapital fram till år Enligt instruktionen för Jakobstads Energiverk 483/ punkt 3) skall direktionen för energiverket besluta om investeringar som hör till affärsverket; nivån på affärsverkets investeringar fastslås av stadsfullmäktige årligen i samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen. Enligt samma punkt 11) ska direktionen besluta om energianskaffningen antingen via avtal eller genom delägarskap i produktionsbolag. I motionen efterfrågas vilka risker som är förknippade med kraftverksprojektet. Det kapital som satsats i aktiekapital kan inte fås tillbaka ifall projektet inte färdigställs, något som är mycket osannolikt. Riskerna med verksamheten kan vi tyvärr inte redogöra för. Jakobstad För Jakobstads Energi Ab Anne Ekstrand