Förstudierapport Nationella Nätverk
|
|
- Oliver Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förstudierapport Nationella Nätverk
2 1. Sammanfattning Bakgrund, syfte och genomförande Bakgrund och syfte Genomförande Terminologi Nätverk Övriga begrepp Intressenter, aktörer och leverantörer Intressenter och aktörer Leverantörer Planerade och pågående projekt och aktiviteter inom målområdet Vinnovaprojekten Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Skandionkliniken Regionalt bilddiagnostiskt samarbete Projektet GRATTIS samverkan inom ett landsting Region Skåne ett exempel på extern samverkan för granskningstjänster Planerade och befintliga nätverk Externa organisationer med nätverkstänkande Önskade effekter, nuvarande möjligheter och problem Möjligheter och önskade effekter Bakomliggande drivkrafter Framtida arbetsprocesser för nationella nätverk (rutinmässigt arbete i nätverk) Digitalflödet för diagnostik och resultatdistribution Att teckna avtal för extern granskning/kompetens flöde kontraktsmotor Arbetsflöde från att remiss anländer till att svar förs in i labbets LIS Skandionklinken Rutinmässigt arbetsflöde i ett nätverk Nätverk och gemensamt språk IT-stöd för framtida arbetsprocesser Plattformar, system och produkter nuläge Sid 1/61
3 8.2 Nätverk och samverkande IT-stöd Juridik Om frågor kring informationshantering i vård- och omsorgssektorn Nationella nätverk och nuvarande lagstiftning Idéer till hur nationella nätverk kan drivas Att identifiera nätverk Att etablera ett nätverk Om kund leverantörsnätverk Drivkrafter för att medverka Idéer om att etablera specialistnätverk att börja enkelt? Slutsatser och rekommendation till fortsatt arbete Två inledande reflektioner Sammanfattning utifrån syftet Förstudiens slutsatser och rekommendationer Bilaga A, Terminologi Bilaga B, Beskrivande texter case Bilaga C, Kartlagda projekt/utredningar, planerade leveranser Bilaga D, Noterade svårigheter och möjligheter inför eventuellt kommande steg Bilaga E, Källor Sid 2/61
4 Inera mall Projektplan v Revisionshistorik Vers. Datum Författare Kommentar Anders Blomé Kompletterad efter genomgång med styrgruppen. Sid 3/61
5 1. Sammanfattning Idén till denna förstudie föddes i september Då arrangerade SKL tillsammans med HSD en workshop med rubriken Patologi - Vision Under den workshopen formulerades en vision med kraftigt förbättrade svarstider avseende kvalitetssäkrad diagnostik för klinisk patologi. Ett förslag bland flera för att nå visionen var att etablera nationella nätverk. Med stöd av HSD rekommenderade CeHis strategiska råd och Ineras programstyrgrupp att genomföra en förstudie för att bedöma möjligheterna och förutsättningarna för landstingen i Sverige att i den operativa verksamheten använda arbetsformen nätverk. SKL gav Inera uppdraget att genomföra denna förstudie. Förstudiens resultat och rekommendation bygger på erfarenheter från projekt som har anknytning till organisering med hjälp av nätverk erfarenheter från befintliga och planerade nätverk intervjuer och arbetsmöten med specialister inom områdena o radiologi o patologi o kvalitetssäkring patologi o It- och verksamhetsstöd o juridik studier av rapporter och Internet-källor Begreppet nätverk definieras i rapporten som en organisationsform och samverkansform för rutinmässigt arbete som genomförs över landstings/region gränser i syfte att ge jämlik och högkvalitativ vård kostnaderna för ett nätverk fördelas mellan ingående organisationer. Två typer av nätverk har identifierats: Nätverk för samverkan mellan kunder och leverantörer, mellan aktörer som har behov av en tjänst och de som kan utföra önskad tjänst. Nätverk för specialister för analys, diagnos och rekommendation till behandling. Det insamlade materialet ger idéer, tankar och förslag inom många områden och på flera nivåer och med olika detaljeringsgrad. Förstudiens resultat och rekommendation baseras utifrån tre grundläggande nyttor och behov. Hur ska hälso- och sjukvården hantera nuläget avseende brister på tillgång till specialister och fördelning av resurser inom specialistområden? säkra jämlik och högkvalitativ vård oberoende av var medborgaren geografiskt är verksam? ta tillvara de möjligheterna som medicinsk forskning och IT-utveckling ger? Förstudiens slutsats är att samverkan mellan landstingen och regionerna bör förstärkas och att förutsättningarna för nationellt samarbete bör vidareutvecklas. Det är förstudiens rekommendation att fortsätta arbetet med att etablera nationella nätverk. Förstudien föreslår: Utse ansvarig för etablering av och stöd till nationella nätverk förslagsvis initialt Inera. Sid 4/61
6 Påbörja en samordning av sympatisörer, eldsjälar och projekt som utgår från arbetsformen nätverk. Etablera en dialog och samverkan mellan IT-enheter som arbetar med IT-stöd som ska möjliggöra nationell samverkan i nätverk. Genomför ett proof-of-concept som utgår från den nationella e-hälsostrukturen som finns idag med exempelvis NPÖ, Video- och distansmöte, SITHS, HSA och Sjunet. Kommunicera och förankra nytta med olika aktörer. Ytterligare förslag till aktiviteter redovisas i det avslutande kapitlet i rapporten. Motiven till rekommendationen går att finna i exempelvis akut brist på tillgång till personal inom vissa diagnoser som inte kortsiktigt kan lösas med utbildningsinsatser sned regional fördelning av resurser inom specialistområden utvecklingen och forskningen ger vi handen att professionen går mot specialisering, behov av fler och fler subspecialister möjligheter finns till samverkan utan att fysiskt flytta kompetens och arbetsunderlag. För ytterligare information hänvisas till innehållsförteckningen för att enklare få en överblick och underlag för fortsatt läsning. Sid 5/61
7 2. Bakgrund, syfte och genomförande 2.1 Bakgrund och syfte Hälso- och sjukvårdsdirektörerna (HSD) identifierade 2010 behovet av en statlig genomlysning av den patologiska verksamheten. Detta ledde till en statlig utredning som i mars 2012 avgav rapport. I september 2013 arrangerade SKL tillsammans med HSD en workshop med rubriken Patologi- Vision Inbjudna var verksamhetschefer patologi, HSD, Regionala Cancer Centrum (RCC), personaldirektörer och Socialdepartementet. Intresset var mycket stort från verksamhetscheferna och närvarande var 67 personer. Under workshopen formulerades följande vision: Utmaningen till 2020 är rätt svar med lika och korta svarstider! 95 % ska vara klara inom 48 timmar! För att nå visionen identifierade deltagarna på workshop ett antal förslag. Ett av dessa var att verksamheten 2020 måste bygga på nätverksbildning med möjlighet att bedöma digitala preparat över hela Sverige. En rekommendation var att ta fram en generisk modell för nätverksbildande som kan vara grunden för att möjliggöra arbete i nationella nätverk. Nätverk som exempelvis kan erbjuda möjlighet att dels få hjälp med enklare volymsdiagnostik, dels kunna vara en resurs i samband med komplicerade diagnoser. Med stöd av HSD har detta förslag presenterats för CeHis strategiska råd och Ineras programstyrgrupp som rekommenderat förstudien. Denna förstudie syftar till att ge en bedömning av möjligheterna och förutsättningarna för landstingen i Sverige att i den operativa verksamheten använda arbetsformen nätverk i form av nationella nätverk. Nätverk som verkar över landstingsgränser och som kan ses en nationell resurs. SKL har genom Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare vid SKL, har lagt ett uppdrag på CeHis/Inera att genomföra en förstudie inom området Nationella Nätverk. Rapporten från förstudien ska vara ett beslutsunderlag för om landstingen ska ta nästa steg i arbetet med att etablera nationella nätverk. Steg som skulle kunna vara att etablera något eller några nationella nätverk för sjukvårdsproduktion (exempelvis för patologi) samt att ta fram stöd i form av exempelvis mallar för nätverksarbete över landstingsgränser. Rapporten ska presenteras för och rapporteras till CeHis/Inera strategiska rådet. 2.2 Genomförande Utgångspunkten för innehållet i denna rapport har varit dels studier av artiklar och rapporter, dels ett antal intervjuer och arbetsmöten som fokuserat på nätverk som arbetsform och som verkar över landstingsgränser nätverk som en nationell resurs att göra tekniska bedömningar och behov av IT-stöd för nätverken Sid 6/61
8 att finna hur nätverken administrativt ska hanteras och drivas Inom ramen för förstudien har ett flertal intervjuer och arbetsmöten samt en workshop arrangerats för att utröna om arbetsformen nätverk går att använda för processerna volymsdiagnostik komplicerade diagnoser/subspecialiserade områden lastbalansering mellan vårdenheter. Under dessa möten har deltagarna också belyst kodning (termer och begrepp) nationell Snomed-kodning att samverka kring utbildning och forskning. Inom ramen för förstudien har en arbetsgrupp med verksamhetskompetens funnits tillgänglig för intervjuer, arbetsmöten och workshop. Medlemmar i denna grupp har varit: Christina Kling Hassler, RCC Stockholm/Gotland o repr Vinnovaprojektet ExDIN Claes Lundström, LIU/CMIV o repr Vinnovaprojektet Digipat Jens Enoksson, specialist patologi RCC Syd Johan Lindholm, specialist patologi SÖS, aktiv i KVAST o Vinnovaprojektet ExDIN Mats Wolving, specialist patologi SU o KVAST-general Olle Matsson, chef Skandionkliniken Dick Stockelberg, Inera, sakkunnig inom hälso- och sjukvård Madeleine Marklund, Inera, specialist nationella IT-lösningar inom vården Peter Öberg, Inera, specialist nationella IT-lösningar inom vården Allt eftersom arbetet har fortskridit har fler personer intervjuats. Se bilaga E, Källor för ytterligare information om genomförda intervjuer samt underlag i form av dokument och material tillgängligt på Internet. Med arbetssättet som redovisats ovan har denna rapport vuxit fram och sammanställts. Sid 7/61
9 3. Terminologi Nedan följer en definition av begreppet nätverk. För övriga begrepp hänvisas till bilaga A, Terminologi. 3.1 Nätverk Begreppet nätverk kan betyda olika saker och kan exempelvis användas för att beskriva en infrastruktur för hämta/lämna information från/till datoranvändare en samverkan mellan individer eller organisationer för att utveckla kontakter och kunskap inom ett specifikt område. Ofta genomförs arbetet inom ett nätverk ideellt eller utan möjlighet för de medverkandes chefer att få ersättning för nedlagt arbete. I denna förstudierapport används begreppet nätverk på följande sätt (ett förslag och en utgångspunkt för dialog): En organisationsform och samverkansform för rutinmässigt arbete som genomförs över landstings/regionsgränser i syfte att ge jämlik och högkvalitativ vård. Ett nätverk byggs upp av organisatoriska enheter inom landstingen och av externa aktörer som ingått avtal med ett eller flera landsting. Navet eller centrum för ett nätverk identifieras i samband med att nätverket etableras. Navet eller centrum för nätverket kan flyttas runt mellan deltagande organisationer. Kostnaderna för nätverket fördelas mellan ingående organisationer. I samband med skrivandet av rapporten har olika reflektioner lyfts fram avseende om det ska stå landstings/regionsgränser eller vårdgivargränser. I denna slututgåva har förstudien valt det första alternativet för att tydligare lyfta fram samverkan mellan självstyrande landsting/regioner. 3.2 Övriga begrepp Se bilaga A, Terminologi för en beskrivning av nedanstående begrepp. Sammanhållen journalföring Vårdgivare Kommunalförbund Patientinformation och patientdata Streaming Sid 8/61
10 4. Intressenter, aktörer och leverantörer 4.1 Intressenter och aktörer Intressenter i form av roller och organisationer som medvetet eller omedvetet vill eller kommer att påverkas av arbetsformen nationella nätverk är många. Under arbetet med rapporten har nedanstående roller/aktörer identifierats. Medborgare Patient Anhörig Övergripande ledning och styrning Region- och landstingförmäktige med region- och landstingsråd för hälso- och sjukvård SKL Inera Landsting och landstingsdirektörer Regioner och regiondirektörer Utförare operativ styrning Sjukhusdirektörer Ansvariga privata aktörer Verksamhetschefer Verksamhetsutvecklare Hälso- och sjukvårdsproduktion Läkare, specialister och subspecialister Sjuksköterskor, exempelvis kontaktsjuksköterska Laboratoriepersonal Läkare under utbildning (AT- o ST-läkare) Myndigheter Socialstyrelsen E-hälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Organisationer och föreningar Regionala Cancercentrum (RCC) Svensk förening för patologi, Kvast Equalis Svenska läkaresällskapet (SLS) Sveriges läkarförbund (SLF) Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap (IBL) Nationella kvalitetsregister Sid 9/61
11 I praktiken kan de personer som agerar i de olika rollerna och organisationerna förhålla sig allt från mycket positiva till mycket negativa till nationella nätverk. I sina roller har de också mer eller mindre formell och informell makt. I det fortsatta arbetet så bör man för varje nytt steg ta ställning till både roll och om möjligt person, när man bedömer hur de olika intressenterna ska hanteras och involveras i det arbete som stundar. Ovanstående förteckning ska därför ses som en checklista inför det fortsatta arbetet. 4.2 Leverantörer Nedan redovisas exempel på områden som identifierats för att kunna underlätta arbetet med nationella nätverk. Produkter och företag har identifierats inom områdena: tjänster/produkter inom nationell e-hälsa och e-förvaltning produkter inom medicinsk radiologi produkter för elektroniska mötesplatser för medicinsk bilddiagnostik produkter för bildanalys produkter för taligenkänning produkter för Computer Assisted Diagnosis (CAD) produkter för möten på distans (video, telefon) produkter för lagring och åtkomst av information produkter för chatt, skriftlig kommunikation i arbetsgrupper via datorer Sid 10/61
12 5. Planerade och pågående projekt och aktiviteter inom målområdet 5.1 Vinnovaprojekten ExDIN; Nationellt Bilddiagnostiskt Samarbete Företagen RxEye leder ett konsortium som syftar till att skapa samarbete kring kompetens, kapacitet och multidisciplinära team inom bilddiagnostik. I konsortiet som driver ExDIN projektet så ingår Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för teknik och hälsa Blekinge Tekniska Högskola Landstinget i Blekinge Patologiverksamheten Regionalt Cancer Centrum Stockholm Gotland Ekokardiografiska laboratoriet på Hjärtklinken Karolinska Huddinge Patologiverksamheten Företaget RxEye Satsningen är på cirka 20 miljoner kronor och har beviljats anslag på drygt 9 miljoner från VINNOVA. Projektet kommer att utvärderas löpande och slutrapportering sker i början av hösten 2014 till VINNOVA. Utifrån en teknisk plattform som leverantören idag erbjuder inom radiologi ska projektet skapa en nationell samarbetsplattform för att nå experter regionalt, nationellt och internationellt. Patienten ska kunna nå diagnostisk expertis oavsett vart patienten befinner sig. I den nya samarbetsplattformen ska samarbete ske över organisatoriska gränser med start inom patologi, ekokardiografi och multidisciplinära team (utöver den befintliga radiologiska funktionen). Projektet syftar till att: Realisera samarbeten över organisationsgränser för tillgång till: o Kompetens o Kapacitet o Multidisciplinära team Process för att stimulera kontinuerlig utveckling Den nya samarbetsplattformen består av tre samverkande delar: Connect ger tillgång till en arbetslista där man får kontroll och överblick över flödet med ordrar (beställda distansgranskningar) Access ger möjligheten att arbeta med flera parallella granskningsleverantörer på ett och samma ställe Reading ger möjlighet att erbjuda tjänster för distansgranskning från ett eller flera parallella sjukhus Sid 11/61
13 Digipat: Optimerade flöden och IT-verktyg för digital patologi Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV) inom Linköpings Universitet leder ett konsortium som ska ta fram nya arbetsmetoder och IT-verktyg som utnyttjar digitaliseringen av mikroskopibilder. I konsortiet ingår totalt nio landsting/vårdgivare - Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Norrlandstingen, Sahlgrenska och Östergötland - samt medicinteknikföretaget Sectra och industriforskningsinstitutet Swerea IVF. Satsningen är på cirka 20 miljoner kronor och har beviljats anslag på drygt 9 miljoner från VINNOVA. Steg två i arbetet ska vara avslutat till början av hösten och ansökan om medel för steg tre har lämnats in till VINNOVA. Bakgrunden till projektet är att patologin har ett akut behov av effektivisering parallellt med fortsatt vårdutveckling. En möjlighet att uppnå detta är digitalisering av de patologiska bilderna. Detta projekt syftar till att definiera en helhetslösning baserat på denna möjlighet. Denna design inkluderar utveckling av arbetsflöden, anpassad IT-arkitektur, samt prioriterad kravbild för ITstöd. Projektet kommer att utveckla en demonstrator för bärande delar av helhetslösningen samt lägga grunden till ett nationellt kompetens- och forskningscentrum inom området. Målet för de lösningar för digitaliserad patologi som utvecklas är att uppnå kortare väntetider, högre diagnostisk säkerhet, mer kostnadseffektiv resursanvändning och förbättrad medicinsk utbildning. Steg två av projektet har syftet att: Designa det optimal arbetsflödet för digitalserad histopatologi. Skapa en Demonstrator i form av IT-verktyg som stödjer detta arbetsflöde. Etablera en forskningsplattform för fortsatt forskning inom området digital patologi. Initiala effektmål för projektet är: Visa för verksamhetschefer och beslutsfattare inom svensk patologi hur effektiv produktionsuppföljning ger kortare ledtider inom patologiavdelningarna och större möjlighet att effektivt utnyttjande av regionala resurser. Visa för svenska vårdgivare att patientnyttan och vårdekonomi förbättras genom digitaliserad patologi. Övertyga merparten av patologer verksamma i Sverige om fördelarna med digital patologi på dator jämför med mikroskop. Mina vårdflöden Projektet Mina vårdflöden genomfördes under Syftet med projektet var att öka patientengagemang och förbättra förutsättningarna för samsyn kring individens hälsa mellan patienter, vårdgivare och anhöriga. Målet var att skapa invånartjänster som möjliggör för patienter att administrera, äga och förvalta sina vårdflöden, samt att utveckla metoder och riktlinjer som beskriver framtagning av liknande tjänster i samproduktion. Resultatet från projektet består av tre delleveranser: 1) e-tjänsten Mitt vårdflöde som möjliggör för patienter att följa sitt vårdflöde, 2) en säkerhetstjänst API Gateway och en öppen dataplattform som möjliggör innovation av nya e-tjänster och 3) en verktygslåda Software development kit (SDK), en webbplats som erbjuder verktyg som app-utvecklare kan använda för att själva skapa invånartjänster. Resultaten förbättrar förutsättningar att få en sammanhållen insyn i vården. En pilot för e-tjänsten Följ din remiss fick positivt mottagande från både vård och patienter. Sid 12/61
14 Projektet genomfördes som ett nationellt projekt med bred förankring en samverkan mellan vårdverksamheter, patientrepresentanter, landsting, universitet, patientföreningar samt leverantörer. Totalt medverkade 13 projektparter med tvärfunktionell samverkan. 5.2 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och Skandionkliniken Skandionkliniken är Nordens första klinik för protonterapi och byggs och drivs av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS). Medlemmar i kommunalförbundet är de sju landsting/regioner som har universitetssjukhus; Landstinget i Uppsala, Landstinget i Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen sam Örebro läns landsting. Kliniken byggs i Uppsala. Den började byggas i juni 2011 och den första patienten kommer att behandlas Skandionkliniken dimensioneras initialt för 1000 patienter per år, för att i ett senare skede kunna byggas ut. Skandionklinikens verksamhet bygger på principen distribuerad kompetens. Den operativa verksamheten utgår från tillgången till medicinska videokonferenser med deltagande från landets alla universitetssjukhus och Skandionkliniken. På dessa konferenser kan det bli aktuellt att presentera dosplaner samt diagnostiskt underlag som till exempel CT-, MR- eller PETundersökningar. För detta krävs möjlighet att hantera upp till tre samtidiga högkvalitativa bildströmmar med minst åtta samtidigt anslutna kliniker. Den ansats till teknisk lösning som finns är att bygga på fyra befintliga plattformar SITHS, video- och distansmöte, NPÖ och Sjunet. I skrivande stund har inte alla strålbehandlingsverksamheter på universitetssjukhusen tillgång till den videoutrustning som behövs. Dessutom har olika landsting valt olika tekniska plattformar som inte är kompatibla över landstingsgränserna. Till detta kommer att videokonferenserna behöver ske i en miljö som garanterar patientsäkerheten, och det finns idag synpunkter inom landstingen om Sjunet kan betraktas som ett tillräckligt säkert nätverk. Med dessa förutsättningar som grund håller Skandionkliniken på att specificera och handla upp en lösning för videokonferens som ska vara kompatibel med medverkande landstings system. 5.3 Regionalt bilddiagnostiskt samarbete Stockholms läns landsting diagnostiserar ca 1000 patienter med kolorektalcancer årligen. Ett problem är att innehållet i röntgenutlåtandet håller varierande kvalitet och att undersökningar därför ibland måste göras om. För att förbättra kunskapsutbyte, kvalitetssäkring och flödeseffektivitet har ett pilotprojekt startas där Stockholms läns landsting och Region Gotland samarbetar kring ett virtuellt diagnostiskt nätverk för preoperativ utredning av patienter med kolorektalcancer. Projektet finansieras av SLL/RCC Stockholm-Gotland. Genom att använda en webbaserad samarbetsplattform (RxEye) kan röntgenverksamheterna i Stockholm Gotland samarbeta och dela kompetens med och mellan varandra. En infrastruktur Sid 13/61
15 där röntgenavdelningar är kopplade till samarbetsplattform samt en förteckning över specialister finns på plats. Nästa steg är att se över arbetsflöden. Projektet arbetar idag med att summera erfarenheter av hittills genomfört arbete och ska med dessa som grund formulera planer för det fortsatta arbetet. 5.4 Projektet GRATTIS samverkan inom ett landsting Projektet GRATTIS startades hösten Syftet med projektet är att realisera en för Stockholm Läns Landsting (SLL) gemensam bild och funktionstjänst (BFT) som möjliggör att radiologisk information blir tillgänglig mellan olika verksamheter inom SLL-finansierad vård, i praktiken både privata och landstingsägda vårdgivare. Projektet finansieras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom SLL. Effektmålen beskrivs på följande sätt: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tretton delmål/mål finns för projektet och nedan redovisas några av dessa: Ta fram en SLL-gemensam informationsstruktur för bild och funktionsområdet radiologitjänster Upphandla en bild och funktonsinfrastruktur som baseras på framtagna krav Etablera den upphandlade bild och funktonsinfrastrukturen som en grundkomponent för bild och funktionstjänsten Ansluta SLL-finansierade radiologiska verksamheter till BFT via standardiserade tjänstegränssnitt (att ansluta: inlägg av ny information och migrering av historisk information remiss/svar/bild) Etablera förvaltningsstruktur enligt SLLs förvaltningsmodell I skrivande stund pågår en förhandlad upphandling utifrån en kravspecifikation som verksamheterna tillsammans har utarbetat. En erfarenhet från projektet är att det har blivit en katalysator för och utvecklat samverkan mellan privat och landstingsägda verksamheter. Projektet planeras pågå till december 2015 då alla verksamheter inom SLL ska vara uppkopplade och möjlighet ska finnas att dela radiologisk information. Migrering av historisk information kan eventuellt fortsätta under 2016 på grund av stora volymer och tidsåtgång för själva migreringen. Sid 14/61
16 5.5 Region Skåne ett exempel på extern samverkan för granskningstjänster Region Skåne har vid tre tillfällen handlat upp tjänst för extern granskning av röntgenbilder. Ett av skälen till att samverka med extern aktör är att verksamheten kan producera fler bilder än man har förmåga att hinna med att analysera och skriva svar. Senast upphandlingen resulterade i ett avtal med Telemedicine Clinic (TMC) i Barcelona. Avtalet avser tidsbokade tjänster. I vardagen används TMC både för rutinärenden och för att kapa toppar. TMC har tillgång till en speciell lista som pekar ut granskningar och arbetar med det radiologiska journal systemet som används inom Region Skåne. Svaren skrivs på svenska och utifrån best-practice, mallar i form av avidentifierade svar som visar på praxis hur svaren ska skrivas. TMC flyttar över aktuella bilder till egna servrar för att sedan använda egen utrustning i form av bildbehandlare/viewers. Tillgång till Region Skånes interna nät och system fås med hjälp av VPN-tunnlar (Virtual Private Network). En teknik för säker förbindelse med hjälp av Internet som är krypterad. 5.6 Planerade och befintliga nätverk Mammografinätverket Ett förslag finns att etablera ett virtuellt kompetensnätverk för bilddiagnostik. Syftet med nätverket och de kortsiktiga målen man vill uppnå är: Höja kompetensen hos befintliga specialister. Skapa möjligheter till att enkelt samarbeta med annan mammografiavdelning. Skapa en utbildningsdatabas samt verktyg för effektivare utbildning av nya specialister (genomsnittsåldern för mammografiläkare är idag hög). På längre sikt pekas följande möjligheter ut: Lastbalansering mellan vårdenheter Tillgång till mjukvarubaserad diagnostik I skrivande stund finns ett förslag till hur ett projekt i tre etapper kan genomföras för att etablera ett mammografinätverk. De tre etapperna föreslås omfatta att 1. etablera en teknisk lösning och process och genomför en skarp test i mindre skala av process + teknisk lösning 2. öka antalet anslutna enheter och specialister breddinförande 3. ta fram och börja använda en gemensam utbildningsdatabas. Kvast KVAST står för Kvalitets- och standardiseringskommittén och handlägger frågor som rör kvalitetsutveckling och standardisering av diagnostik inom klinisk patologi och cytologi inklusive ackrediteringsfrågor och kontakter med EQUALIS. Arbetet inom KVAST genomförs i arbetsgrupper med olika specialinriktningar, exempelvis bröstpatologi och hudpatologi. Sid 15/61
17 Arbetsgruppernas viktigaste uppgift är att ta fram dokument för standardisering av utskärning och diagnostik av vanligt förekommande sjukdomar samt vara stöd för validering och kvalitetskontroll av undersöknings- och diagnostikmetoder. KVAST är en del av den verksamhet som Svensk förening för patologi (SvFP) bedriver. Arbetet i KVASTs arbetsgrupper genomförs på frivillig basis och utförs av specialister under deras ordinarie arbetstid eller fritid. Nätverk med Inera som samordnare Utifrån tjänster och uppdrag som Inera eller Ineras samarbetspartners, som exempelvis Stockholms läns landsting, har levererat har ett antal nätverk vuxit fram. Dessa nätverk är till för landstingen och är en av få arenor för samverkan mellan landsting. Från början kan mindre användargrupper träffats. Fler och fler medlemmar har sedan anslutit så att nätverken har fått en mer nationell prägel. Nätverken har en informell karaktär vilket innebär att det är frivilligt att medverka deltagande bygger på egna initiativ och efter samråd med verksamhetschef nätverksträffarna syftar till att byta information och erfarenheter, få tips, samråd kring och kanske skapa konsensus kring någon fråga skriftliga och fastställda instruktioner saknas för nätverken. Uppgiften som sammankallande till nätverksträffarna har Inera. Nätverken och nätverkandet upplevs generellt positivt och givande av deltagarna. En av svårigheterna med nätverken är att mandaten och uppgifterna är otydliga och odokumenterade. I praktiken kan arbetet i ett nätverk bestå av allt från att träffas, byta tankar och idéer till att i praktiken fatta beslut i frågor. Beslut som ett nätverk, ur ett formellt perspektiv, inte har mandat att fatta. Nätverken i sig kan också växa sig så starka att de fortsätter att verka även om ledningen inom landstingen strävare efter att avveckla dessa. 5.7 Externa organisationer med nätverkstänkande Utanför den skattefinansierade hälso- och sjukvården finns ett antal organisationer som kan ses som nätverksorganisationer eller antas arbeta i nätverk. Några exempel som har kommit fram under arbetet med förstudien redovisas nedan. MedUniverse MedUniverse är en oberoende professionell webbtjänst. Tjänstens syfte är att hjälpa läkare att fatta beslut i det dagliga arbetet genom kommunikation med läkarkollegor över hela landet. Grunden är ett webbaserat socialt nätverk med behörighetskontroll. Tjänsten är kostnadsfri och öppen endast för läkare samt läkarstudenter från termin 5. Tjänsten har funnits sedan december Innehållet på MedUniverse skapas av läkarna själva, länkas in från andra namngivna, kvalitetssäkrade webbtjänster eller är sponsrat av kommersiella partners. I medlemsvillkoren förbinder man sig som medlem att inte röja enskilda patienters uppgifter. Sid 16/61
18 MedUniverse är ett svenskt privatägt företag utan ägande från läkemedelsbolag, fackförbund, landsting eller politiska sammanslutningar. Verksamheten finansieras genom kommersiella samarbeten såsom sponsorskap och marknadsundersökningar. Allt sponsrat innehåll på webbtjänsten är markerat. Sedan i maj 2010 har MedUniverse ett samarbete med Storbritanniens ledande läkarnätverk Doctors.net.uk med cirka anslutna brittiska läkare. Inom MedUniverse finns cirka 170 nätverk uppstartade med ett medlemsantal från någon enstaka till ett större antal. Svenska läkaresällskapet Svenska läkaresällskapets (SLS) huvudsakliga uppdrag är att verka för en bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter. De är en opartisk remissinstans och samtalspartner inom medicinskt vetenskapliga och vårdpolitiska frågor. SLS är aktiva i kvalitetsutvecklingen av svensk hälso- och sjukvård genom att de är delägare i Equalis. SLS har cirka medlemmar och byggs upp av 68 sektioner. Inom sektionerna bedrivs den huvudsakliga verksamheten och deras uppgift är att bevaka och främja forskning, utbildning samt utveckling inom sina ämnesområden. Sektionerna i sig kan betraktas utifrån ett nätverksperspektiv. Exempelvis genom att se på de regler som finns för sektionerna och som citeras här. Sektion ska vara riksomfattande och bereda utrymme även för yngre och blivande läkare. Sektion ska omfatta minst 30 medlemmar i Sällskapet. Ny sektion får bildas inom ämnesområden som vunnit allmänt erkänd självständig ställning. Antalet sektioner fastställs av SLSs fullmäktige. Sektionerna bör särskilt beakta möjligheten att genom egna stadgeändringar skapa utrymme för subsektioner. Ledamot i styrelse ska vara medlem eller associerad medlem i Sällskapet, och övriga medlemmar bör vara medlemmar eller associerade medlemmar i Sällskapet. Uppgift om sektionens styrelseledamöter ska meddelas Sällskapet omedelbart efter förrättade val. Sid 17/61
19 6. Önskade effekter, nuvarande möjligheter och problem 6.1 Möjligheter och önskade effekter De senaste åren har medfört en IT-utveckling som på många sätt har påverkat förutsättningarna och möjligheterna till samverkan mellan individer och organisationer. Nu kan man välja om man ska ses fysiskt öga mot öga eller om man ska ses och höras via datorn och då med datornätverk som exempelvis Internet som underliggande infrastruktur. Böcker, bilder, preparat och dokument där man tidigare behövde tillgång till originalet eller en om möjligt en fysisk kopia av densamma, kan man idag välja att få tillgång till genom att ta del av en digitaliserad utgåva. I många fall finns inte det fysiska dokumentet, bilden eller boken utan den/det får man vid behov själv producera. Samverkan mellan individer där man möts via konferenssystem och samtidigt kan dela tillgång till digitaliserad information väljs allt oftare när man inte ser behov av ett fysiskt möte. ITutvecklingen har medfört att man har fått möjligheten välja hur man ska få tillgång till böcker, bilder, preparat, dokument och arbetskollegornas kompetens. Genom att där så är möjligt välja bort flyttandet borde förutsättningarna för tidsvinster och därmed högre produktivitet finnas. Här skapas också möjlighet till asynkront arbete inom givna tidsramar, det vill säga att medarbetare kan lösa sina uppgifter när tillfälle ges för att sedan meddela att nästa person kan fortsätta. En annan aspekt på att välja bort flyttandet är att de som vill medverka måste acceptera och se nytta med att dela information och kunskap. Här spelar också lagar och förordningar in som kan vara upprättade utifrån en verklighet där nuvarande IT-möjlighet och IT-användning inte fanns tillgänglig. Denna förstudie syftar till att ge en bedömning av möjligheterna och förutsättningarna för landstingen i Sverige att i den operativa verksamheten använda arbetsformen nätverk i form av nationella nätverk. Nätverk för rutinmässigt arbete som genomförs över landstingsgränser i syfte att ge jämlik och högkvalitativ vård. Förstudiens antagande är att nationella nätverk måste bygga på att exploatera och ta tillvara de tekniska möjligheter som finns och som fortsätter att utvecklas. I praktiken bygger nätverkstanken på att välja att sträva efter att minimera tidskrävande flyttande av arbetsmaterial, specialister och kanske också i förlängningen patienter och anhöriga öka möjligheterna för att nyttja tillgänglig specialistkompetens för samverkan, samråd och kvalitetssäkring ge möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling av specialister. Punkter som sammantaget ska ge effekt i form av en mer jämlik och högkvalitativ vård kortare vänte- och kötider ökat antal rätta diagnoser och därmed behandlingar ett effektivare utnyttjande av de resurser som finns inom landstingen förbättrad och kostnadseffektivare utbildning av ST-läkare Sid 18/61
20 bättre/effektivare produktionsplanering och även prioriteringar med ett IT-stöd som stödjer arbetsflödet samt kan identifiera och visa upp köbildningar. Inom ramen för denna förstudie genomförs ej någon K/I-analys. Förstudien bygger på antagandet att kortare vänte- och kötider, ökat antal rätt diagnoser och därmed behandlingar samt en mer jämlik vård kommer att kunna motivera de kostnader som införandet av nationella nätverk kommer att medföra. 6.2 Bakomliggande drivkrafter Skäl till att arbeta i nationella nätverk och att exploatera nya IT-möjligheter går att finna inom flera områden och ur olika perspektiv. Akut brist på tillgång till personal inom vissa diagnoser som inte kortsiktigt kan lösas med utbildningsinsatser. Exempelvis o o 2010 fanns 200 utbildade patologer och behovet uppfattas som betydligt fler. Antalet patologer i Sverige är i förhållande till befolkningen hälften så många som i Norge, Danmark och Finland åldersstruktur o utbildningstiden för att få fram en specialist är lång (5 års ST-utbildning + därefter flera år för att bli en erfaren specialist). Sned regional fördelning av resurser inom flera specialistområden. Behov finns att lastbalansera mellan vårdgivare avdelningar som exempelvis har tillfälligt lägre bemanning måste kunna få hjälp med volymsdiagnostik. I dagsläget inte alltid möjlighet att göra utredningar/diagnoser där det krävs att minst två specialister tillsammans samverkar för att komma fram till en gemensam diagnos. I många fall ställs diagnos utan att andra specialister ger second opinion. I vissa fall långa väntetider för patienter och anhöriga o o o o o innan man får beslut om behandling som tvingar fram prioriteringar som kostar administrativ tid och är till nackdel för patient och anhöriga som orsakas av långa (ej värdeskapande) ledtider, exempelvis transporttider som orsakas av att det saknas samordning av väntetider på grund av ekonomiska styrsystem (vårdgivare vill ej betala för extern tjänst även om det i grunden är samma skattemedel som används). Forskningen och framsteg ger ett större utbud av behandlingar som också leder till ökat behov av subspecialister. IT-utvecklingen, globaliseringen och privatiseringen ger möjlighet för aktörer utanför landstingen att erbjuda tjänster inom hälso- och sjukvård. Externa aktörer kan börja använda landstingen som rekryteringsbas. Sid 19/61
21 En prognostiserad ökad folkmängd och medellivslängd ger ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Planerade förändringar i lagstiftningen kommer att underlätta för patienterna att söka öppenvård utanför eget landsting eller egen region. 7. Framtida arbetsprocesser för nationella nätverk (rutinmässigt arbete i nätverk) I detta avsnitt presenteras exempel på arbetsflöden som skulle kunna genomföras och styras inom ramen för ett nationellt nätverk. Arbetsflöden är hämtade från Vinnova-projekten samt från Skandionkliniken. Som avslutning finns summeringar och diskussionsunderlag för hur man övergripande kan se på rutinmässigt arbete inom nationella nätverk. I tur och ordning kommer här avsnitt om: Digipat-projektet; Digitalflödet för diagnostik och resultatdistribution ExDin-projektet; Att teckna avtal för extern granskning/kompetens flöde kontraktsmotor ExDin -projektet; Arbetsflöde från att remiss anländer till att svar förs in i labbets LIS. Skandionklinken Regionalt Bilddiagnostiskt Samarbete Rutinmässigt arbetsflöde i ett nätverk Nätverk och gemensamt språk 7.1 Digitalflödet för diagnostik och resultatdistribution Digipat-projektet syftar till att bygga en demonstrator och inte kravställa ett fullfjädrat verksamhetssystem. Projektet ska inspirera till kommande förändringar och hitta de förändringar som har störst effekt. Efterföljande projekt får gå vidare med att ta fram flöden och produkter som kan införas i verksamheten. Inom Digipat-projektet har nedanstående arbetsflöden analyserats. Patologens arbetsflöde Arbetsflöde vid laboratorium för diagnostik av cell- och vävnadsprover Leverans av svar till remittent Efter en kort beskrivning av flödena redovisas information om demonstratorn, patologens arbetsplats. Patologens arbetsflöde Flödesbeskrivningen nedan beskriver patologens övergripande processflöde från remiss till mottaget svar. Fyra steg remisskrivning/provtagning, glasframställning, diagnostik och Sid 20/61
22 resultatdistribution har analyserats med fokus på att finna moment som kan förändras när man tar tillvara de möjligheter som en digitalisering erbjuda. Analys har också genomförts av flödet för att hitta de stopp och flaskhalsar där ett prov/remiss kan hamna i kö. Stopp som kan medföra att man tvingas prioritera om ordningen mellan proven. Första steget, remisskrivandet, ligger utanför patologens ansvar men påverkar i högsta grad hur effektivt arbetet kan genomföras på en patologiavdelning. Därför har detta steg belysts av projektet. Ovanstående flöde visar på ärenden som kräver samverkan mellan remittent och patologiavdelning/patologilaboratorium. Aktörer som kan representera olika vårdgivare. För ytterligare information hänvisas till projektets slutrapporter. Arbetsflöde patologiska laboratorier Arbetet vid kliniskt patologiska laboratorier i Sverige uppfattas av verksamheten som drop-in verksamhet där det endast på en grov nivå går att uppskatta hur många prover som kommer att ankomma laboratoriet och hur arbetssituationen kan se ut för morgondagen. Syftet med denna del av Digipat-projektet är att visa hur ett optimalt arbetsflöde kan se ut för biomedicinska analytiker. Följande flöde och arbetsmoment: Remiss Ankomstregistrering Sid 21/61
23 Fixering Nedläggning och utskärning Dehydrering Inbäddning Snittning Färgning och motering Skanning och utlämning Spårbarhet Avvikelse Produktionstavlor För ytterligare information hänvisas till projektets slutrapporter. Leverans av svar till remittent Leverans av svar innebär att en patologisk anatomisk diagnos (PAD) ska sättas samman och presenteras för remittenten. Arbetsflödet belyses utifrån perspektiven ändamålsenlig kommunikation och rond. Följande aspekter lyfts fram: Behov av digitaliserad remiss och PAD-svar Tvingande fält Standardisering med hjälp av mallar Att infoga bildinformation Uppmärkning och demonstration av fynd För ytterligare information hänvisas till projektets slutrapporter. Demonstratorn, patologens arbetsplats En av leveranserna från projektet är att skapa en demonstrator, en protoyp i form av IT-verktyg som stödjer de arbetsflöden som analyserats och modellerats. Identifierade funktioner (stöd och verktyg) i en digital arbetsstation för en patolog är: Utskärning Arbetslista (papperslöst arbetsflöde) Bildvisare Morfometiska funktioner (bildanalys och bilddiagnostik) Röststyrd diktering Platsoberoende diagnostik Multidisciplinära ronder Utrustning och ergonomi för en digital arbetsplats Ett exempel från demonstratorn och bildvisaren för delmomentet diagnos presenteras nedan. Sid 22/61
24 Förstudierapport Nationella Nätverk För ytterligare information hänvisas till projektets slutrapporter. Krav och egenskaper på teknisk lösning DigiPat-projektet har belyst IT-arkitektur avseende Nationellt bildsystem för digital patologi. Deras slutsatser: Inera AB Central lösning Nationellt bildsystem rekommenderas Efter beräkningar: Rimligt att anta att tillräcklig nätverksbandbredd kan fås in mot datacenter Tid som läggs på överföring till och från datacenter är relativt liten i förhållande till inscanningstid överföringen begränsar ej möjligheterna att scanna. Box Sid 23/61
25 7.2 Att teckna avtal för extern granskning/kompetens flöde kontraktsmotor Nedanstående flödesbeskrivning har tagits fram inom ExDIN-projektet och beskriver hur laboratorier kan teckna avtal med företag/organisationer som erbjuder granskare/kompetens på distans. En förutsättning för att teckna avtal är att bägge parter finns med i RxEye-produktens marknadsplats. Bägge parter kan söka kontakt för framtida kontrakt. Beroende på upphandlingens omfattning i förhållande till gällande upphandlingsgränser eller om redan ramavtal finns tecknade kan kontrakt upprättas utan att upphandling behöver göras. I arbetsflödet för kontraktsskrivning ingår att ange vem som får tillgång till underlag inför granskning. På så sätt uppfyller processen och IT-stödet de legala krav som PDL föreskriver. Kedjan från förfrågan till signerat avtal är digital. Avtalen signeras digital och kan också vid behov skrivas ut. 7.3 Arbetsflöde från att remiss anländer till att svar förs in i labbets LIS. Nedanstående flödesbeskrivning har tagits fram inom ExDIN-projektet och beskriver övergripande processflöde från remiss till mottaget svar. Flödet förutsätter att kontrakt finns upprättade mellan laboratoriet och granskande organisation (se arbetsflöde ovan). Sid 24/61
26 Arbetsflödet bygger på att laboratoriets scanners Media server ansluts till RxEye, vilket möjliggör streaming av högupplösta bilder (exvis bilder cell- och vävnadsprov) till extern granskare. Möjlighet finns att skapa system till system kommunikation mellan laboratoriets informationssystem/journalsystem och RxEye. Detta möjliggör att remissvaret kan återföras in i laboratoriets IT-system. En granskande organisation har ej access till laboratoriets IT-system utan bildinformation streamas till mottagaren och utan att information sparas lokalt. När system till system kommunikation finns implementerad kan ett laboratorium se status avseende påbörjad granskning, signering osv. 7.4 Skandionklinken Skandionkliniken erbjuder protonbehandlingar, där behandlingen är en del av ett vårdflöde som patientens hemmakliniken har totalansvar för. Det övergripande arbetsflödet kan beskrivas med aktiviteterna förberedelse för behandling (exempel delmoment: diagnos, beslut om behandling, mobilisering, tillbehör, tidsbokning) protonbehandlingar överlämnande till hemmaklinik. Arbetsflödet ovan och samverkan mellan Skandionkliniken och hemmakliniken stöds av Onkologiskt informationssystem Sid 25/61
27 Dosplaneringssystem Videokonferens Bägge parter i arbetsflödet ovan har access till dessa IT-system. Det finns en överenskommen standard för videokonferens inom landstingen. I praktiken uppstår problem med att arrangera videokonferenser på grund av att standarden är olika implementerad. Allmän information om patienten kommer att hämtas/lämnas via NPÖ. Sjunet kommer att användas som kommunikationsnät samt SITHS för fysisk och elektronisk identifiering. För att säkerställa en gemensam terminologi strävar man efter att ta tillvara det arbete som genomförs inom Vinnova-projektet Nationell testbädd för innovativ strålbehandling. Ett av delresultaten från projektet är en svensk nomenklatur för begrepp inom området radioterapi (strålbehandling). 7.5 Rutinmässigt arbetsflöde i ett nätverk Efter att ha analyserat dokumentation och noteringar från genomförda intervjuer om nätverk och hälso- o sjukvård i stort, kan rutinmässig samverkan i nätverk ses ur flera perspektiv. Ärenden och vårdflöden Ett vårdflöde kan liknas vid ett ärende, hälsoärende. En kedja av aktiviteter ska genomföras för att i slutändan resultera i en behandlad patient. Ärendet, som löper från och med att en patient söker vård till och med att han eller hon har fått en rekommendation avseende behandling och erhållit behandling, kan utföras av flera vårdgivare/aktörer. Utförare som kan vara antingen offentliga eller privata. Oberoende av utförare i ärendet finansieras det vanligtvis av offentliga medel. Således bör kostnader för hela ärenden vara i fokus när man genomför en kostnads- och intäktsanalys. Flödet kan övergripande beskrivas på följande sätt (aktiviteter för behandling ej medtagna). Många tillämpningar av flödet ovan finns men huvudsekvensen av aktiviteter är intressant att belysa ur nätverksperspektiv. När vi i flödet ritar in var gränser i praktiken kan passeras blir bilden som följer. Gränserna A till D kan vara Sid 26/61
28 offentlig till offentlig utförare offentlig till privat utförare eller tvärtom privat till privat utförare. Varje utförare i kedjan har sina IT-stöd för journalhantering och ett eller flera system för beställning/svar av prover och bilder. Systemen kan vara lika eller olika för de olika utförarna. Även om systemen är lika hos en vårdgivare kan informationen vara lagrad i skilda register/databaser. Ingen samlad information finns idag om hela vårdflödet och ett ärende i sig, utan varje utförare får med tillgänglig historisk information plus information från patienten skapa sig en egen bild av ärendet fram till aktuellt vårdtillfälle. Gränsövergångarna A D medför bland annat att lagar och regler för sammanhållen journalföring måste beaktas. Nätverk av olika typ om med olika medverkande Vad innebär de olika gränsövergångarna ut ett nätverksperspektiv? Två typer av nätverk kan identifieras: Nätverk för samverkan mellan kunder och leverantörer, mellan aktörer som har behov av en tjänst och de som kan utföra önskad tjänst. Nätverk för specialister för analys, diagnos och rekommendation till behandling. Nätverk för samverkan mellan kunder och leverantörer Gränserna A, B och C kan liknas vid arenor, marknadsplatser eller nätverk som möjliggör för en vårdgivare som har behov av en tjänst att finna en utförare av och beställa önskad tjänst. Arenan skulle också kunna omfatta möjligheter för leverantörer av visa upp sina tjänster och sin kompetens. Tjänster/kompetenser som bör vara kvalitetssäkrade och upphandlade. På en sådan marknadsplats kan man sedan publicera behov av tjänst. Den som sedan har tillgänglig kapacitet och kompetens kan åta sig att utföra önskad tjänst. Både offentliga och privat aktörer skulle kunna agera på marknadsplatsen både i rollerna som behövande och utförande, men då kanske inte samtidigt för en och samma tjänst. I denna typ av nätverk är det alltid den behövande som alltid måste säkerställa att önskad tjänst blir utförd inom utpekad tidsperiod. Det rutinmässiga arbetet i ett nätverk för samverkan bör då styras utifrån en förteckning över behov (nätverkets inkorg/arbetslista). Ingående medlemmar i nätverket lägger in behov av tjänst i förteckningen. Hanteringen av behov av tjänst kan initieras på två olika sätt direktadressering eller publicering på marknadsplats. Direktadressering innebär att ett behov (exempelvis analys och diagnos av prover/preparat) adresseras direkt till en enhet/organisation som är medlem i nätverket. Innan man skickar vidare ett ärende till en utförare skulle detta kunna föregås av en bokningsfunktion. Utförare i nätverket visar upp ledig kapacitet och när den finns tillgänglig som sedan behövande kan boka. I vardagen har sedan varje medlem i ett nätverk en egen förteckning över ärenden (medlemmens in/ut-korg/arbetslista). Och varje organisation har en egen förteckning över ärenden (organisationens in/ut-korg/arbetslista). Publicering på marknadsplats innebär att den som initierat behovet erbjuder medlemmar i nätverket att utföra efterfrågad tjänst. Någon medlem i nätverket accepterar/åtar sig att genomföra tjänsten samtidigt som initiativtagaren får information om detta. Efter genomfört Sid 27/61
29 arbete lämnas resultatet över till initiativtagaren eller utpekad medlem i nätverket (person el organisation). Gränsen D innebär att en dokumenterad diagnos baserad på historiska och de senaste provsvaren överförs till remittenten. En gränsövergång som har olika egenskaper beroende på stöd för beställning/svar (elektroniska remisser + remissvar) och integration med eller access till journalsystem. Nätverk för specialister Nätverk för specialister kan kopplas samman med aktiviteterna analys/diagnos och rekommenderad behandling. Här kan nätverk etableras inom specialistområden antingen för respektive aktivitet eller för de bägge tillsammans. Den typen av nätverk finns säkerligen redan idag inom regioner, landsting eller vårdgivare. I vardagen konsulterar kollegor varandra för samråd om analys/diagnos och behandling. Begreppet diagnostiska nätverk förekommer och multidisciplinära ronder/konferenser/möten genomförs regelbundet. Det rutinmässiga arbetet i nätverket bör innebära att nätverken har regelbundna ronder/möten/samråd där ett antal förbestämda ärenden diskuteras. Det vill säga att varje nätverk har en förteckning över kommande ronder/möten/samråd. Akuta ronder/möten/samråd bör kunna genomföras utanför ordinarie schemaläggning. Nätverket behöver därför upprätta rutiner för akutärenden. Ronder/möten/samråd behöver inte innebära att alla på deltagarlistan behöver närvara samtidigt antingen fysiskt eller med hjälp av digitala hjälpmedel (exvis videokonferenser). För att öka flexibiliteten i vardagen skulle ronder/möten/samråd kunna arrangeras som asynkrona möten, det vill säga att mötena genomförs mellan förbestämda klockslag. Under den tiden ska mötesdeltagarna lämna sina synpunkter på aktuellt ärende eller ärenden. Samtliga deltagare bör garantera att de kan lämna sina bidrag inom överenskommet tidsintervall. I texten ovan finns arbetsflödet med aktiviteterna diagnostik och beslut om behandling. Normalt är inte diagnostikern en del av beslutet om behandling. Eventuellt kan man ha två delar i ett nätverk. En grupp som diagnostiserar och en som beslutar om behandling. För varje aktivitet kan man upprätta en prislista där varje aktivitet eller delaktivitet har ett överenskommet pris. Sid 28/61
Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS
Läs merHandlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015
1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund
Läs merRegional strategi för ehälsa i Västernorrland
Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord
Läs merSamverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården
Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna
Läs merSammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merSLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna
Läs merYTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016
YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merKontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merUppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar
Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merNationellt digitalt nätverkssamarbete inom patologi för samnyttjande av kapacitet och kompetens. Av vården för vården
Nationellt digitalt nätverkssamarbete inom patologi för samnyttjande av kapacitet och kompetens Av vården för vården Presentatör Kristina Landqvist Verksamhetsutvecklare med fokus på digital patologi och
Läs merÄnnu bättre cancervård
1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merTill ordförande RCC i samverkan
Till ordförande RCC i samverkan Vi skriver detta brev till er då vi är djupt oroade över bristen på hematopatologer i Sverige och i er region. Blodcancer är sammanlagt den tredje vanligaste dödsorsaken
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merProjektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.
Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,
Läs merNationell flerpartstjänst. En pilotstudie
Nationell flerpartstjänst En pilotstudie 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Om piloten... 2 4. Resultat... 3 4.1 Administration av piloten av projektet... 3 4.2 Intryck från användarna... 3 5. Norge har
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merYttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merDen nationella cancerstrategin
10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merRapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT
Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt
Läs merIntroduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur
Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merCBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Läs merRegionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning
2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden
Läs merIT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
Läs merStyrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala
Läs merTill dig som driver företag
Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk
Läs merIT-policy med strategier Dalsland 2009-2013
IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merVad är Nationell Patientöversikt och vem använder den? E-hälsodagen 2012
1 Vad är Nationell Patientöversikt och vem använder den? E-hälsodagen 2012 Andreas Mårtensson 2 Nationell e-hälsa Vad är NPÖ ur ett användningsperspektiv? Användningsområden Stöd och Förutsättningar 3
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merAmbulansdirigering Medhelp
LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns
Läs merRegionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016
1 Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 2 Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Aktiviteter 2015 5 - Möten 5 - Föreslagen infrastruktur
Läs merÅterrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion
1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden
Läs merPatologi samverkan i Norra Regionen. Helena Teglund, Memeologen Metod- och processtöd (NRF) E-post: helena.teglund@vll.se
Patologi samverkan i Norra Regionen Helena Teglund, Memeologen Metod- och processtöd (NRF) E-post: helena.teglund@vll.se Samverkansarbete inom Patologin i de 4 nordligaste Landstingen: Bakgrund /problembeskrivning
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merLäkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium
Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma
Läs merAlla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merNya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne. Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet
Nya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet 1 Laboratoriemedicinprojekt - en del av förnyelsearbetet Detta är inte en ny utredning
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merIT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering
REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig
Läs merProjektdirektiv. Uppdrag på toppen av sin kompetens 2015-10-09
Projektdirektiv Uppdrag på toppen av sin 2015-10-09 Projektdirektiv Datum 2015-10-09 Dnr 2015/0293 Version 4.0 Projektnamn: Uppdrag på toppen av sin Projektägare: Jonas Kullberg, Rosa Nilsson,. Checklista
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merYttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS)
Socialdepartement Yttrande över betänkande - Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 2015:32 (Dnr: S2015/2282/FS) Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar och andra sjukdomar i rörelseorganen,
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merUpphandling framtidens vårdinformationsstöd
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Christer Blomstrand Staben för ehälsa +4616103630 2015-12-28 LS-LED15-1795-1 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott
Läs merRCC samverkansmöte 21 april 2016 Videomöte RCC Stockholm Gotland
RCC samverkansmöte 21 april 2016 Videomöte RCC Stockholm Gotland Närvarande: Nils Conradi, Maria Rejmyr Davis, Lars Holmberg, Beatrice Melin, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri, Gunilla Gunnarsson (ordförande),
Läs merAvtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Läs merÅtagande bilddiagnostisk verksamhet
2009-05-25 1 Åtagande bilddiagnostisk verksamhet Inledning Röntgenklinikerna i Östergötland tillhandahåller bilddiagnostisk verksamhet inklusive mammografiscreening och interventionell behandling samt
Läs merDiagnos på primärvården i Region Skåne
Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merYttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merAnslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1
Anslutningsavtal avseende anslutning till nationell patientöversikt (NPÖ) version 1.1 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. NPÖ 4 3. Definitioner 5 4. Avtalstolkning 6 5. Anslutning 6 6. Förändringar under avtalsperioden
Läs mer2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Läs merGöteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.
Till Näringsdepartementet s.registratoregeringskansliet.se s.fsegeringskansliet.se Yttrande till Näringsdepartementet - Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 (Regeringskansliets
Läs merKartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
Läs mer22 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården RS150289
22 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården RS150289 Ärendet Regionstyrelsen fattar beslut om fördelningen av regionala medel till införande av standardiserade vårdförlopp. Regeringen och
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merE-tjänst över näringsidkare
E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merNorrbottens Läns Landsting 2015
1 Redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Norrbottens Läns Landsting 2015 Datum: Fastställd av: Hans Rönnkvist, Landstingsdirektör 2 Nationell
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merRIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur
Läs merE-strategi för Södertälje kommuns skolor
E-strategi för Södertälje kommuns skolor I Södertälje finns sedan 2004 en övergripande IT-vision och strategi, e-södertälje. IT-visionen är: IT möjliggör en positiv samhällsutveckling genom skapandet av
Läs merFörstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Förstudierapport mars 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 4 3. Informationsinsamling...
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merSLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Grafisk originalproduktion
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Grafisk originalproduktion Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merUtredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen
Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs mer2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden
Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Sophia.sollen@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Informations- och kommunikationsteknik
Läs mer