Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan för likabehandling Knutsbo skola, förskoleklass och fritidshem

Transkript

1 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Knutsbo rektorsområde F-4 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan för likabehandling Knutsbo skola, förskoleklass och fritidshem Läsåret 2015/ html Knutsbo rektorsområde F-6 Smultronstigen LUDVIKA Tel. expeditionen

2 LUDVIKA KOMMUN 2 Vision Knutsbo skolas och fritidshems vision är: Att alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet. Att barnen tror på sig själva, vågar visa sina känslor och uttrycka sina åsikter. Att skapa en miljö som innebär en trygg vardag där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, Att nolltolerans ska råda när det gäller diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolans och fritidshemmet arbetar med skolans värdegrund genom ledstjärnorna, all verksamhet genomsyras av följande ledord: respekt, trygghet och ansvar. Elevernas rättigheter: Två lagar skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan och på fritidshemmet, Skollagen och Diskrimineringslagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Skolor och fritidshem ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver hur skolan och fritidshemmet arbetar med att främja, förebygga, upptäcka samt en årlig plan som beskriver hur skolan och fritidshemmet arbetar med att förebygga, upptäcka samt åtgärda kränkande behandling. På Knutsbo har skola och fritidshem samma plan. Definitioner Diskriminering Diskriminering är när någon på osakliga grunder behandlar en person sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, eller ålder.

3 LUDVIKA KOMMUN 3 Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när man tillämpar en bestämmelse eller praxis som verkar neutral och lika för alla men som kan komma att missgynna någon person utifrån diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t.ex. vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Skolpersonalens befogenheter: Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Personal kan ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande: Tillrättavisande av elever: Tillrättavisande för att upprätthålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Avvisning: Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen.

4 LUDVIKA KOMMUN 4 Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både person och egendom. En person kan t.ex. hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Skriftlig varning: Rektor kan besluta att utdela skriftlig varning om elev upprepade gånger stört ordningen eller uppträtt olämpligt. Tillfällig omplacering: Rektor kan besluta att elev ska följa undervisningen i annan undervisningsgrupp om tidigare åtgärder inte fungerat eller om det är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Avstängning: Rektor kan besluta om avstängning av elev om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Undervisning på annat sätt än i ordinarie klass/grupp ordnas. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggningen av likabehandling sker på flera olika sätt. Varje vår fyller alla klasser i en trygghetskarta. Varje höst och vår genomförs en elevenkät med eleverna. Vårdnadshavare fyller i en enkät varje vår. Enkäterna sammanställs av respektive klassansvarig och lämnas till trygghetsgruppen som gör en övergripande sammanställning och analys. Trygghetsgruppen informerar personalgrupp och rektor. Via klassråden diskuteras på elevråden stämningen på skolan. I personalgruppen diskuteras kontinuerligt stämningen på skolan. Analys sker av de ärenden som trygghetsgruppen hanterat under höstterminen respektive vårterminen för att se mönster. Kartläggningen ligger till grund för åtgärder i kommande årlig plan. Trygghetsgruppen ansvarar för att elevenkäten genomförs med eleverna en gång per termin. Om svar från någon elev ger upphov till oro, sker uppföljande samtal för att klargöra orsaken till elevens svar. Samtalet genomförs med någon i trygghetsgruppen, som eleven har förtroende för. Vidare ansvarar trygghetsgruppen för att det genomförs en kartläggning av ute- och innemiljön i form av en trygghetskarta. Denna kartläggning sker en gång per läsår. Vid behov genomförs strukturerade samtal med elever enskilt eller i grupp för att kartlägga. Uppföljning och utvärdering De olika kartläggningarna av vårt likabehandlingsarbete utvärderas och analyseras i slutet av varje läsår liksom de anmälningar som skolan och fritidshemmet arbetat med. Detta utgör sedan grunden för en ny årlig plan inför höstterminens start. Det främjande arbetet handlar om att förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet ska omfatta alla diskrimineringsgrunderna och vara en naturlig del av det vardagliga arbetet.

5 LUDVIKA KOMMUN 5 Det förebyggande arbetet ska leda till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte uppstår. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i det som kartläggningen visat kan vara riskfaktorer. Åtgärder och insatser Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt förhållningssätt. (LGR 11) Vid kränkande behandling eller trakasserier mellan elever: All personal ska agera direkt och tydligt vid dåligt språkbruk, diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentation sker och klasslärare informeras. Om en elev, vårdnadshavare eller personal upplever eller upptäcker att en elev på något sätt utsatts för diskriminering eller kränkande behandling så ska detta omgående anmälas skriftligt till rektor. Rektor beslutar om utredning, vem som utreder och delger huvudmannen beslutet om utredning. Utredningens storlek är beroende av ärendets omfattning. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som blivit utsatt. Den ska ge tillräcklig information och kunskaper om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. Trygghetsgruppen samlar in konkret information om vad som hänt för att skapa sig en bild av händelsen. Därefter genomförs samtal med den utsättande eleven. Samtalet avslutas genom att utsättande eleven informeras om att man tror att hen kommer att lyckas och att hen kommer att övervakas. Om trygghetsgruppens arbete inte får nödvändig effekt kopplas skolans elevhälsoteam in, som vid behov tar kontakt med kommunens resursgrupp, polis eller individ- och familjeomsorgen. Uppföljning sker inom två veckor. Vid kränkande behandling eller diskriminering där personal är inblandad: Elev, vårdnadshavare eller personal som får kännedom om händelsen kontaktar rektor. Rektor samlar in information om vad som hänt och har samtal med den utsatte eleven. Eleven kan med fördel ha en personal på skolan med som hen känner sig trygg med. Rektor samtalar med personal som utsatt eleven och vidtar därefter lämpliga åtgärder. Facklig representant informeras och kan även vara med under samtalet mellan personal och rektor. Upplever någon elev att rektor utsatt

6 LUDVIKA KOMMUN 6 denne för kränkande behandling utser huvudmannen utredare av ärendet. Uppföljning sker inom två veckor. Åtgärder och insatser utvärderas innan ärendet avslutas. Vid återkommande diskriminering eller kränkande behandling så träffar den ansvarige i trygghetsgruppen respektive vårdnadshavare och elev. Åtgärder och insatserna kan vara individuella eller på grupp- eller organisationsnivå, utifrån fallets karaktär och elevens behov. Personal i elevhälsoteamet kopplas in vid behov. Trygghetsgruppen består läsår 2015/2016 av rektor Åsa Strömberg och pedagogerna Johanna Stenberg-Andersson, Solveig Bång och Yvonne Svantesson. Skolans elevhälsoteam som består av rektor, specialpedagoger, skolsköterska samt kurator diskuterar och analyserar kring elever som mår dåligt av olika anledningar eller elever som är i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet har möten en gång per månad. Trygghetsgruppen presenterar sig i början av varje läsår inför varje klass. Där klargörs att eleverna kan kontakta någon i trygghetgruppen eller någon annan vuxen på skolan som de känner förtroende för om de känner sig utsatta för diskriminering eller kränkande behandling. Vårdnadshavare får information om vilka som ingår i trygghetsgruppen på föräldramöte samt i informationsfolder vid terminstart på höstterminen. Främjande och förebyggande arbete Främjande Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan. Det handlar bland annat om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra. Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter. (Skolverket, 2015, s. 12) Det är viktigt att skapa en god atmosfär och positivt klimat på skolan. All personal på skolan ska föregå med gott exempel. Skolan och fritidshemmet ska arbeta för att eleverna ska få en känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar. Vi ska hälsa på varandra, vara positiva och uppträda respektfullt mot varandra. All personal ska ha positiva förväntningar på alla elever, lyssna på dem och berömma dem när de hjälper, stöttar och möter andra elever med respekt och ödmjukhet. Skolan och

7 LUDVIKA KOMMUN 7 fritidshemmet har ett inkluderande arbetssätt. Det innebär att undervisning och aktiviter planeras så att alla kan delta, utvecklas och vara med på sina egna villkor och förutsättningar. Skolan och fritidshemmets regler ska vara synliga och tydliga för eleverna. Varje höst när läsåret startas upp första veckan arbetar alla elever i sina klasser med skolans ledstjärnor och ordningsregler, vilka bygger på den värdegrund som finns i läroplanen. Detta aktualiseras sedan kontinuerligt under läsåret. Efter stormöte med alla elever skriver eleverna på en överenskommelse för att följa skolans ledstjärnor. Att arbeta med jaget, olikheter, lika värde, empati, trygghet, jämlikhet, jämställdhet, tolerans, samhörighet, gemenskap, solidaritet, demokrati, harmoni, rättvisa och respekt för varandra ska ske systematiskt och långsiktigt samt ingå i det vardagliga arbetet i klasserna. Detta kan t.ex. göras genom samtal (grupp eller enskilda), lek, musik, rollekar och bild. Det är de ansvariga pedagogerna/mentorerna för respektive klass som har ansvar för att detta genomförs. Personalen har etiska samtal med eleverna i grupp och enskilt. I samtalen anknyter personalen till skolans ledstjärnor. Personalen ska föra diskussioner med eleverna om bl.a. sociala medier utifrån elevens eller barnets ålder. Detta gäller elevens rättigheter, skyldigheter, hur de påverkas av dem, etik samt hur de används på ett respektfullt sätt. Man bör också föra diskussioner om hur vuxna tar kontakt med elever via sociala medier. Personalen skall göra eleverna medvetna om, och arbeta med, diskrimineringsgrunderna, FN:s barnkonvention och de mänskliga rättigheterna. Skolan och fritidshemmet skall verka för jämställdhet. Personalen ska vara observant på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten. Det är betydelsefullt att lyfta fram olikheter och likheter mellan olika människogrupper. Alla människor har lika värde, men var och en har alla olika egenskaper, förmågor, intressen och behov. Skolans undervisning och fritidshemmets verksamhet ska vara mångfasetterad, saklig och allsidig. Skolan och fritidshemmet ska vara öppna för skilda uppfattningar och personliga ställningstaganden. Skolan och fritidshemmet ska arbeta mot främlingsfientlighet och intolerans. I skolan och på fritidshemmet har personalen ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att personal tar tillvara på alla elevers olika bakgrund och erfarenheter. Vid varje skolstart skall vårdnadshavare och elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna eller andraspråkselever informeras om rätten till modersmålsundervisning. Skolan och fritidshemmet ska lyfta fram olika kulturers högtider och religioner. Vid läsårets början görs en inventering över vilka olika kulturer som finns på skolan. På skolan ska en multireligiös almanacka finnas och personalen är medvetna om och uppmärksammar olika högtider under året.

8 LUDVIKA KOMMUN 8 Personalen belyser de olika sexuella läggningar som finns i den fortlöpande undervisningen. Det kan innebära att läsa litteratur där barn lever t.ex. med homosexuella, bisexuella eller transexuella föräldrar. Undervisningen ska lyfta fram olika former av sexuell läggning på ett neutralt sätt. Skolan och fritidshemmet ska motverka alla former av homofobi. Sex- och samlevnadsundervisningen ska innehålla diskussioner om transfrågor och normer kring kön. Eleverna ska också ges tillfälle att arbeta med att öva på att säga nej för att värna om elevernas kroppsliga identitet, t ex genom drama eller forumspel. Vid utvecklingssamtal berörs alltid barnets trivsel på skolan och kamratrelationer. Förebyggande Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. (Skolverket, 2015, s. 44) I klassråd och elevråd bevakas frågor gällande trygghet och trivsel i inomhus- och utomhusmiljön på skolan och eleverna görs delaktiga i skolans och fritidshemmets likabehandlingsarbete. På elevrådet finns en stående punkt gällande respekt, trygghet och ansvar. Alla elever känner till rutinerna för att uppmärksamma vuxna på kränkande behandling och trakasserier. Rastregler revideras varje läsårsstart och fastställs av elevrådet. Regler för rastaktiviteter finns för t.ex. bildande av lag så att ingen känner sig utanför. I klasserna och på fritidshemmet arbetar eleverna varje vecka med jag- och gruppstärkande övningar. T.ex. kompissamtal, projekt Charlie, samarbets- och dramaövningar. Skolan och fritidshemmet ska verka för olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar umgås och samarbetar. Detta görs t.ex. på friluftsdagar. Elever i behov av särskilt stöd ska stödjas i undervisningen. Elever med funktionsnedsättningar skall ha tillgång till utrymmen samt nödvändiga hjälpmedel för att klara sin undervisning. När eleverna går ut på rast och kommer in från rast ska det finnas en vuxen i korridoren. På raster skall det alltid vara personal ute. Rastvakterna ska bära reflexväst och cirkulera på området under rasten. Vid ombyten innan och efter idrottslektioner ska personal finnas i eller utanför omklädningsrummen. Vid grupparbeten eller bildande av olika lag, bestämmer personalen grupperingar för att ingen ska bli utanför. Personalen bestämmer också var eleverna ska sitta i klassrummet och i matsalen.

9 LUDVIKA KOMMUN 9 Inför friluftsdagar eller andra gemensamma aktiviteter ska personalen diskutera/analysera och se till att alla elever har samma förutsättningar att delta. Trygghetsgruppen träffas var tredje vecka. Elevhälsoteamet träffas en gång per månad. All personal ska vara väl insatt i denna plan och under läsåret ska personalen på APT och lärar- samt arbetslag diskutera begrepp, attityder, normer och hur de vårdar goda relationer. Elevernas psykosociala miljö uppmärksammas. Information om planen Planen mot diskriminering och kränkande behandling är och ska vara ett ständigt aktuellt verktyg i vårt dagliga arbete på Knutsbo skola och fritidshem. I planen visar skolan och fritidshemmet hur vi tolkat vårt uppdrag utifrån de styrdokument som finns. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska skrivas om årligen och elever ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Eleverna på Knutsbo deltar bl.a. i enkäter, samtal och genom klassråd, elevråd och stormöten. Vårdnadshavare ska också informeras och vara delaktiga, vilket har sker via enkät, verksamhetsråd och föräldramöten. Planen mot diskriminering och kränkande behandling och skolans regler finns på skolans hemsida. De kan också rekvireras från skolans personal. Rektor initierar att planen revideras inför varje nytt läsår. Vi informerar om innehållet i Knutsbos plan mot diskriminering och kränkande behandling genom att: Trygghetsgruppen går igenom planen med all personal vid läsårsstart. Klasslärare går igenom betydelsen av olika begrepp och definitioner i planen och hur arbetet enligt planen bedrivs vid läsårsstart. Planen finns på skolans och fritidshemmets hemsida. Planen presenteras för vårdnadshavare på föräldramöte och verksamhetsråd. Alla vårdnadshavare får i en informationsfolder veta vilka som ingår i trygghetsgruppen och var planen i sin helhet finns. Analys av föregående års främjande och förebyggande arbete Vår kartläggning visar att eleverna är trygga och trivs på skolan och med personalen. Pojkar och flickor behandlas lika. Alla eleverna trivs på rasterna. Eleverna behöver göras mer aktiva i skolans och fritidshemmets arbete med likabehandlingsfrågor. Vad gäller rasterna inträffade under höstterminen 2014 en del konflikter på och personalen ägnade mycket tid till att reda ut detta. Något som inte varit fallet under vårterminen 2015, då ett fåtal

10 LUDVIKA KOMMUN 10 konflikter och incidenter utretts. Rastvakter cirkulerar i utemiljön på rasterna. Kompisgungan är populär och där samlas många barn och konflikter har inträffat där någon enstaka gång. Det har handlat om enstaka händelser som snabbt kunnat åtgärdas. Elevernas trygghetskarta visar trygg utemiljö, dock nämns att en del elever är rädda för att göra illa sig på stenar och grenar. På klassråd och elevråd har det lyfts att det finns elever som använder en del fula ord. Framförallt sker det på raster. Ett aktivt arbete har skett i alla klasser. Prickar och hemringningar har varit konsekvensen av att använda fula ord. Det har haft gott resultat. Riktade insatser och åtgärder har satts in kring en klass. Förstärkning av vuxna har skett hela våren i den klassen. Gemenskapsdagar och art-grupp är exempel på insatser. Insatserna har syftat till att stärka gemenskapen och tryggheten i gruppen. Skolans utvärderingar visar att detta haft gott resultat. Åtgärder när kränkningar upplevts ha inträffat har bl.a. varit samtal och möten med berörda elever och dess vårdnadshavare. Kartläggningen visar behov i personalgruppen att samtala och diskutera kring normer och normkritiskt förhållningssätt. Den visar också att det finns vårdnadshavare som inte vet hur skolan och fritidshemmet arbetar för att motverka och bekämpa konflikter. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling läsår 2015/2016 Utifrån kartläggning och analys av föregående års främjande, förebyggande och åtgärdande arbete har vi kommit fram till att följande områden kan vara eller är riskfaktorer för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vi behöver i vårt arbete under läsår 2015/2016 rikta in oss på följande:

11 LUDVIKA KOMMUN 11 Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Mål Åtgärd Ansvar Nolltolerans för verbala kränkningar All personal reagerar alltid direkt med tillsägelse. All personal med koppling till diskrimineringsgrunderna. Kontakt med vårdnadshavare sker. Eleverna får prickar. Värdegrundssamtal med eleverna. På skolan och fritidshemmet sker planerade och spontana återkommande samtal om respekt, trygghet och ansvar utifrån skolans ledstjärnor. Del ett och två av läroplanen är en del av pedagogiska planeringar. All personal. Ökad trygghet och trivsel hos alla elever. Verksamheten planeras så att alla ska kunna vara med. (Tillgänglighet) Ingen ska känna utanförskap Inkluderande arbetssätt Interkulturellt förhållningssätt Alla vårdnadshavare känner till hur Knutsbo skola och fritidshem arbetar mot diskriminering och kränkande behandling Personalen diskuterar normer, värden och normkritiskt förhållningssätt. Eleverna är delaktiga i likabehandlingsarbetet. Rastvakter är ute på alla raster. Trygghetsgruppen presenterar sig för alla klasser i början av höstterminen. I matsalen finns personal som äter pedagogisk lunch. Personalen tar hänsyn till elever som har funktionshinder vid planering av aktiviteter och undervisning. Personalen bestämmer placering i klassrum och matsal, grupper och lag. Personalen planerar undervisning och aktiviteter och ger ledning och stimulans utifrån varje elevs förutsättningar och olikheter. Positiva förväntningar på alla elever. Personalen tar hänsyn till, och utnyttjar som tillgång i undervisning och aktiviteter att det finns kulturell mångfald, olika bakgrund, språk och erfarenheter. Högtider i olika kulturer uppmärksammas. Multireligiösa almanackan är uppsatt så alla kan se den. Planen mot diskriminering och kränkande behandling revideras varje år och den nya årliga planen delges vårdnadshavare på föräldramöte och på hemsidan. Likabehandlingsarbete tas upp på verksamhetsråd. På APT, lärarlagstid, fritidslagstid diskuteras värdegrundsfrågor och normkritiskt förhållningssätt utifrån Skolverkets stödmaterial: Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda: Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. På klassråd, elevråd, fritidsråd och storsamlingar är respekt, trygghet och ansvar en stående punkt. Rastvakterna. Trygghetsgruppen. All personal All personal All personal. All personal All personal Rektor ansvarar för att planen revideras. Mentorer ansvarar för att vårdnadshavare informeras om planen. Rektor All personal

12 LUDVIKA KOMMUN 12 Referenser Diskrimineringsombudsmannen (2012), Lika rättigheter i skolan handledning. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling (2008), Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Stockholm Skollagen 2010:800 Skolverket (2012), Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013), Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2015), Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda: Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013), Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013), Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes Skolverket (2011), Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011), Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling lagens krav och huvudmannens ansvar. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011), Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011), Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes.

13 LUDVIKA KOMMUN 13 Ordningsregler Knutsbo skola och fritidshem Bilaga 1 Jag visar hänsyn och är vänlig mot andra. Jag pratar i vanlig samtalston med andra i korridorer, matsal, bibliotek och övriga gemensamma lokaler. Jag använder ett vårdat språk. Jag tar ansvar för och är rädda om skolans böcker och material. Jag ställer tillbaks allt på sin rätta plats. Jag ska hålla mig på skolans område på raster och fritidstid. Jag är inte längre bort än att jag hör skolklockan och kan komma in i tid till lektion. Jag är ute på rasterna. Jag har knäppt hjälm vid herre på täppan och all åkning på vintern. Jag cyklar på skolans cyklar endast på nedre planen och då med knäppt hjälm. Jag använder inte pinnar som tillhygge, att vifta eller slå med. Kojor och byggen på skolans område kan ingen äga - de tillhör alla. Men jag har ingen rätt att förstöra för andra. Snöbollskastning får endast ske i skogen ovanför basketplanen. Bilparkering och körbana är förbjudna lekplatser.

14 LUDVIKA KOMMUN 14 Bilaga 2 RESPEKT LYSSNA Jag lyssnar på den som pratar med mig. SLUTA Jag slutar bråka eller tjafsa när någon säger sluta. FÖLJA Jag följer de regler som vi har bestämt. TRYGGHET VISA Jag visar att jag bryr mig om mina skolkamrater. TÄNKA Jag tänker på att behandla andra så som jag själv vill bli behandlad. SE Jag ser på den jag möter, och hälsar på morgonen. Jag ser och uppmärksammar om någon är ensam. ANSVAR SKÖTA Jag sköter mitt skolarbete på det bästa sätt jag kan. HJÄLPA Jag hjälper andra när jag ser att dom behöver hjälp. VARA RÄDD OM Jag är rädd om skolans saker.

15 LUDVIKA KOMMUN 15 Bilaga 3 Elevenkät Knutsbo skola och fritidshem 1. Jag trivs i skolan Jag trivs på fritids 2. Jag trivs på rasterna Jag trivs ute på fritids 3. Jag känner mig trygg med skolans Jag känner mig trygg med fritids personal personal 4. Jag tycker skolgården är trygg och Jag tycker fritidsgården är trygg och säker säker 5. Finns det någon plats där du inte känner dig trygg? Berätta:

16 LUDVIKA KOMMUN Jag trivs i klassen Jag trivs i min fritidsgrupp 7. Jag har känt mig illa behandlad Jag har känt mig illa behandlad i skolan på fritids Berätta mer! Av vem/vilka? Vad hände? När hände det? Har det hänt flera gånger? Var hände det? 8. Tror du eller vet du att det är någon som inte har det bra på skolan eller på fritids? VEM? VAR? 9. Pojkar och flickor behandlas lika i skolan Pojkar och flickor behandlas lika på fritids

17 LUDVIKA KOMMUN Aktiviteter och lektioner i skolan planeras Aktiviteter på fritids planeras så att alla så att alla kan och får vara med kan och får vara med 11. Mina lärare förklarar tydligt vilka Personalen på fritids förklarar tydligt vad vi målen med undervisningen är ska göra och varför 12. Jag får veta av mina lärare vad jag Jag får veta av personalen på fritids vad jag är bra på och vad jag kan bli bättre på är bra på och vad jag kan bli bättre på 13. Jag blir lyssnad på och får lämna förslag Jag får vara med och välja och önska vad på vad vi ska göra på lektionerna vi ska göra på fritids 14. Jag får den hjälp jag behöver i Jag får den hjälp jag behöver på skolarbetet fritids

18 LUDVIKA KOMMUN Det här vill jag också berätta:

19 LUDVIKA KOMMUN 19 Bilaga 4 Vårdnadshavare! För att säkerställa och utveckla Knutsbo skola och fritidshem genomför vi denna enkät. Vi vill att ni fyller i en enkät per barn. Lämnas till klassläraren senast 22/4-15. Vi tackar på förhand för att du tar dig tid att svara på påståendena och frågorna. Åsa Strömberg Rektor Jag är vårdnadshavare till elev i: Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 1. Mitt barn trivs i skolan Mitt barn trivs på fritids 2. Mitt barn känner sig trygg med Mitt barn känner sig trygg med skolans personal fritids personal 3. Jag tycker att skolgården är trygg Jag tycker att fritidsgården är trygg och säker och säker

20 LUDVIKA KOMMUN Mitt barn trivs i klassen Mitt barn trivs i fritidsgruppen 5. Jag vet hur konflikter förebyggs och Jag vet hur konflikter förebyggs och bekämpas i skolan bekämpas på fritids 6. Pojkar och flickor behandlas lika i skolan Pojkar och flickor behandlas lika på fritids 7. Aktiviteter och lektioner planeras så Aktiviteter på fritids planeras så att alla att alla kan och får vara med kan och får vara med 8. Jag vet vad mitt barn arbetar med Jag har inblick i vad mitt barn gör och lär sig i skolan på fritids 9. Jag vet vad mitt barn ska kunna och vilka kunskapsmålen i skolan är

21 LUDVIKA KOMMUN Läraren tar hänsyn till mitt barns Mitt barn är med och påverkar innehållet förslag och åsikter på lektionerna i fritids verksamhet 11. Mitt barn får tillräckligt stöd och Mitt barn får hjälp när det behöver stimulans i skolan på fritids 12. Skolan lyssnar på mina åsikter som Fritids lyssnar på mina åsikter som förälder förälder 13. Här har du möjlighet att lämna övriga synpunkter och kommentarer för att förbättra vår verksamhet: