Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Ro2 Örbyhus Skola. Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Transkript

1 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Ro2 Örbyhus Skola Förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsåret

2 2

3 Innehållsförteckning Vision, mål och syfte... 4 Likabehandlingsarbetet 203/ Analys av tema nätetik 203/ Tema mångfald/rasism 204/ Analys av dokumenterade kränkingar 202/ Resultat och analys av elevenkät 203/ Struktur och arbetsgång över läsåret... 7 Definitioner... 8 Befogade tillsägelser... 9 Främjande och förebyggande arbete 203/ Främjande arbete... 9 Dagligt förebyggande arbetssätt... 0 Långsiktigt förebyggande arbetssätt... 0 Arbetsgång vid trakasserier eller annan kränkande behandling... 2 Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av vuxen... 3 Dokumentation... 3 Ansvarsfördelning... 3 Fortbildning av personal... 4 Revidering av likabehandlingsplan... 4 Bilaga Lagar och förordningar... 5 Bilaga 2 Dokumentation i arbetslag gällande kränkning och diskriminering Bilaga 3 Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling Bilaga 4 Dokumentation gälkande diskriminering, trakaserier och annan kränkande behandling av vuxen Bilaga 5 Elevenkät åk Bilaga 6 Elevenkät åk 5 och Bilaga 7 Elevenkät fritidshem Bilaga 8 Resultat enkät 203/

4 Vision, mål och syfte Vision Lust att lära Rätt att lyckas Alla barn/elever och vuxna på vår skola - känner trygghet, trivsel och arbetsglädje - utvecklas efter sin förmåga och i sin egen takt - tar ansvar för sitt arbete - utvecklar sin initiativförmåga, fantasi och nyfikenhet - kan och vågar säga sin mening och blir respekterad för sina åsikter - känner att alla är lika mycket värda - uppnår minst godkänt i alla ämnen Mål Mål på lång sikt: att skolmiljön präglas av en positiv stämning med respekt för varandra. Mål på kort sikt: att vuxna agerar och tar ansvar för situationen om kränkningar uppstår. Miljömål: att personal och elever i skolan värnar om en trevlig miljö. Syfte Att nå de uppställda korta och långa målen genom ett strukturerat och aktivt likabehandlingsarbete. Att skapa samsyn och ansvarstagande gällande kränkningar hos all personal på skolan genom att beskriva likabehandlingsarbetet och målen i likabehandlingsplanen. Att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och trivsel. Likabehandlingsarbetet 203/204 Under hösten 203 beslutades att det skulle finnas en materialbank i de gemensamma dokumenten, där all personal kan lägga in och hämta material som rör likabehandling. Materialbanken ligger dock näst intill tom, och det finns därför behov av att sprida information om materialbanken i personalen. I december 203 samlades pärmar med Dokumentation i arbetslag gällande kränkning och diskriminering från vårterminen -3 och höstterminen -4 in till likabehandlingsgruppen. Det som var intressant och viktigt att ta reda på var förstås hur mycket kränkningar det förekommer på skolan och i vilka diskrimineringsgrunder de kan kopplas till. Hur dokumentationen ser ut och hur långt skolan kommit i likabehandlingsarbetet var också av intresse för hur planeringen av hur likabehandlingsgruppens arbete ska läggas upp framåt. Analysen presenteras i planen under Analys av dokumenterade kränkningar i arbetslag. Elevenkäterna genomfördes i åk 2, 5 och åk 8 under början av vårterminen 204. När sammanställningen var färdig presenterades enkäterna för skolans personal på APT. Likabehandlingsgruppen har sedan samlat in synpunkter och reflektioner på enkätsvaren från personal, elever och föräldrar, Dessa synpunkter och reflektioner har samlats. De ligger till 4

5 grund för vissa förändringar som gjorts i enkäterna. En förändring är att fritids har fått större utrymme genom att de fått en egen enkät. Slutligen gjordes vissa förändringar efter skolinspektionens kommentarer angående likabehandlingsarbetet. Skolinspektionen saknade en plan för vilka rutiner som finns när vuxna kränker elever, vilket har tillkommit i likabehandlingsplanen i form av en ny blankett. Inspektionen krävde även att likabehandlingsarbetet skulle innehålla mer långsiktigt arbete för att förebygga kränkande behandling. Likabehandlingsgruppen har diskuterat hur detta långsiktiga arbete kan se ut, och beskrivit skolans långsiktiga arbete mera tydligt. Analys av tema nätetik 203/204 En arbetsgrupp bestående av likabehandlingsgruppens representanter, kurator, skolsköterska och yrkes- och studievägledaren planerade temat för läsåret. Temat är kopplat till enkätresultatet 203 och även utifrån önskemål från elevrådet. Även analysen av dokumenterade kränkningar 202 bekräftar att nätet är en arena där kränkningar förekommer. Resultaten från 203/204 elevenkäter visar på fortsatt behov av att arbeta med nätetik, vilket vi därför ska arbeta med fortlöpande. Syfte och mål med tema nätetik Syftet är att arbeta med ett tema som är genomgripande för barn och ungas vardag vilket påverkar känslan av trygghet och otrygghet både hemma och i skolan. Temat är aktuellt och berör både vuxna, barn och unga. Arbetet är förebyggande och målet är att barn och unga ska lära sig mer om nätanvändning och få en förståelse kring konsekvenserna kring anonymitet, utsatthet men även de möjligheter som nätet kan innebära Övergripande aktiviteter Föreställningen Ung utan pung visas för elever i åk 6-9. F-3 Nätetik ingår i SET-undervisningen och även i SO åk -3. Högläsning ur böcker som berör temat nätetik planeras. Diskussioner kring nätetik kommer att föras i Elevrådet och Kamratstödjargruppen. Arbetet i F-3 fokuseras på att utreda och undersöka elevernas medievanor och föra diskussioner tillsammans med elever och föräldrar. 4-6 I åk 4-6 ingår nätetik på mentorstiden och i ämnet SO. Eleverna kommer att se på film, delta i diskussioner och göra grupparbeten kring nätetik. 7-9, Sirius och Villan Eleverna kommer att arbeta med diskussioner utifrån dialogkort från medierådet på mentorstimmen. Arbetet planeras utifrån arbetsmaterial som ingår före och efter föreställningen Ung utan pung. Arbete planeras utifrån upplägget Favorithemsida där pedagoger nätvandrar tillsammans med elever. Diskussioner har förts kring nätet och brott men även det positiva med nätet. Fritidshem Fritids har inte kommit igång med arbetet med nätetik under 203/204. 5

6 Tema mångfald/rasism 204/205 Inför det kommande läsåret har likabehandlingsgruppen planerat ett nytt tema; mångfald/rasism. Detta eftersom likabehandlingsgruppen fått signaler från elever och personal om att det finns behov av att arbeta med frågor som rör detta tema. Analys av dokumenterade kränkningar 203/204 Analysen gjordes utifrån de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning. Likabehandlingsgruppen tittade även efter hur kränkningen gått till, om den var utförd av en eller flera elever, fanns samma elever som utsatt och utsättare. Dokumentationen analyserades som god eller bristfällig, inte alltid fullständigt ifylld och åtgärder var inte alltid insatta. Kränkningarna rörde sig om slagsmål, utfrysningar, skällsord, meningsskiljaktigheter, retas och hot och de rörde diskrimineringsgrunderna sexualitet, funktionshinder och etnicitet. Det gick att se att samma utsättare förekom i flera av fallen, och ett mönster som gick att utläsa var att en person som var utsatt även var utsättare. Kränkningarna sker på skolgården, i klassrummet, i omklädningsrummet, på toaletterna och i korridoren. För att få en bättre överblick av vilka elever som utsätter, och är utsatta, föreslogs att varje pärm har en överblickande elevlista där man fyller i datum då kränkning förekommit, både på elev som kränkts och elev som kränkt. Resultat och analys av elevenkät 203/204 Enkäten genomfördes i åk 2, 5 och åk 8. I åk 2 deltog 5 pojkar och 6 flickor. I åk 5 deltog 4 pojkar, 8 flickor och en som inte angivit kön. I åk 8 deltog 2 pojkar, 2 flickor och 3 som inte angivit. Enkäten redovisas fråga för fråga. Enkäten består av skalor -0 där eleven ringar in en siffra men även ja- och nejfrågor. Resultatet redovisas i gubbar i åk 2. Gubbarna har positiv mun, neutral mun och negativ mun. För enkätresultaten, se bilaga 8. Vi har sett att flera elever valt att inte ange kön i enkäten. Vissa kan ha missat frågan, andra har kommenterat att de inte vill ange. Därför kommer det tredje alternativet, vill ej ange, finnas med nästa gång enkäterna genomförs. Nästan alla elever upplever att de blivit retade, men likabehandlingsgruppen har dock inte fått in några ärenden, och tar upp detta till diskussion används blanketterna som de ska? Eftersom att bli retad kan betyda så mycket olika för olika elever förtydligas frågan genom att lägga till så att du blivit ledsen. Eleverna blir främst retade på raster, både inne och ute. Vi frågar oss varför eleverna tycks vara inne på rasterna? Någon elev skriver att de blir retade i hallen, en punkt som läggs till i enkäten till nästa år. I alla årskurser förekommer kränkningar främst på rasterna. Vi måste se över arbetet med rastvärdar. När det gäller kränkningar på nätet och via mobilen förekommer de i högre utsträckning ju äldre eleverna är, vilket kan bero på att de yngre eleverna inte använder internet och mobiler lika mycket som de äldre. Vi är dock förvånade över resultatet i årskurs 5, då personalen upplever att kränkningar förekommer i högre utsträckning än vad resultaten visade. Det är 6

7 också intressant att eleverna i årskurs 8 inte tycks se kränkningar på nätet som kränkningar i egentlig mening, då fler har svarat att de blivit kränkta på nätet än som har svarat att de blivit kränkta. Frågan ändras till: Vet du om andra elever blivit sårade och ledsna på datorn eller mobilen? Många elever känner inte till att det finns en likabehandlingsplan. Vi har diskuterat hur vi kan sprida den, och arbetar nu med att utforma en översikt som kan sättas upp och diskuteras i skolans alla klassrum. Vi ska också utlysa en tävling där eleverna får utforma en film som konkretiserar Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. För att ytterligare sprida arbetet med likabehandling hos eleverna, har en värdegrundsöversikt utformats som ska sättas upp i skolans lokaler (denna översikt finns att hämta i mappen Likabehandling i gemensamma dokument). Planen har nytt namn och vi ändrar därför frågans formulering. Vi lägger dessutom till en följdfråga: arbetar ni med handlingsplanen? Eleverna behöver inte endast känna till planen, de behöver arbeta med- och förstå planen och dess innehåll. För att i framtiden få en bättre översikt av vilka av diskrimineringsgrunderna som är vanligast förekommande, har även en sådan fråga lagts till för eleverna i årskurs 5 och 8. Struktur och arbetsgång över läsåret Augusti: Likabehandlingsgruppen ansvarar för att teman, diskussioner i arbetslag och planerat likabehandlingsarbetet startas upp för året. September, Oktober och November: Likabehandlingsarbete pågår med elever och personalen utvecklar sitt värdegrundsarbete tillsammans med elevhälsan. Likabehandlingsgruppen arbetar med att utveckla likabehandlingsarbetet och se över dokumentation. December: Likabehandlingsgruppen utvärderar teminens arbete med temat och likadehandling genom att inhämta synpunkter och tankar från arbetslagen. nuari: Pärmar med dokumentation kring kränkningar samlas in från arbetslagen till Likabehandlingsgruppen för analys av läget. Vilka slags kränkningar har vi på vår skola, vilka åldrar och förekommer samma elever som utsättare eller utsatt. Elevenkäten genomförs i åk 2, 5 och 8. nuari och februari: Elevenkäten sammanställs och presenteras för personal på APT, elever och föräldrar. I vilken omfattning enkäten presenteras för elever och föräldrar planeras i Likabehandlingsgruppen. Februari och mars: Synpunkter på likabehandlingsplanen och elevenkätresultatet tas in utifrån presentationen, Mars och april och maj: Planering av likabehandlingsarbete inför nästa läsår påbörjas och färdigställs. Revidering av likabehandlingsplanen färdigställs senast vid terminsslut. 7

8 Definitioner Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika communities). Kränkande behandling kan delas in i: Trakasserier Annan kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Diskriminering Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning eller annan trosuppfattning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte indirekt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. 8

9 Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, tillrättavisningen ska ske på ett ickekränkande sätt. Främjande och förebyggande arbete 203/204 Hösten 202 startade likabehandlingsgruppen en diskussion kring främjande och förebyggande arbete vilket resulterade i att varje verksamhet åk F-2, åk 3-5, åk 6-9, Sirius/Villan och fritidshem fick i uppdrag att beskriva det främjande och förebyggande arbetet. Det främjande arbetet är det som bidrar till ett gott klimat och god lärandeutveckling. En skola där elever och personal mår gott. För personal kan främjande arbete bestå av samsyn och bemötande. Det förebyggande arbete består mer av metoder och arbetssätt. Arbetslagen kommer att fortsätta att utveckla det främjande och förebyggande arbete genom diskussioner arbetslagen under ht 203. Redovisning nedan är från arbetet 202. Främjande arbete Verksamhet F-2 Att alla ska få komma till tals och ha en plats i gruppen Lyssna på varandra turtagning sociala spelregler Starta dagen på ett lugnt sätt t ex genom musik och dämpad belysning Att det finns synliga vuxna både i klassrummet och på rasterna Diskussioner om hur vill vi ha det tillsammans i vår skola Värna om våra lokaler Samarbete mellan klasserna F-2 Att det finns två eller flera vuxna ute på alla raster Att det finns vuxna som äter med barnen och är kvar i matsalen tills alla är klara Verksamhet 3-5 Gemensamma utflykter och studiebesök för att stärka sammanhållningen Åk 3 och 4 har ibland gemensam idrott Viktig kontakt med föräldrar Vi diskuterar mycket I klassen för att få ett bra klimat Verksamhet 6-9 Friluftsdagar alla kan delta vid Aktivt Skol-IF Stort elevinflytande Belysning av teman som rasism och nazism i undervisning Verksamhet Sirius och Villan Stort elevinflytande (definitionerna är hämtade från Diskrimineringsombudsmännens skrift: Förebygga diskriminering & Främja Likabehandling). 9

10 Personalen har en samsyn Nära samarbete med familjerna Samarbete/information mot hemklasserna Verksamhet Fritidshem Samtal vid med elever vid konflikt Samtal med föräldrar Alla barn får komma till tals i diskussion Demokratiskt beslutande där elever får vara med att påverka Visionen är att alla elever ska får vara med Träna på att vänta på sin tur, Dagligt förebyggande arbetssätt Det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling pågår ständigt i skolans alla verksamheter. Det kan exempelvis röra sig om Konflikthantering med hjälp av sociala berättelser/seriesamtal Sociala spelregler (såsom turtagning, att alla får komma till tals och ha en plats i gruppen) Gemensamma trivselregler Kontakt med föräldrar Klassråd och elevråd Veckobrev Tillfällig uppdelning i kill- och tjejgrupper Struktur i klassrummet med hjälp av exempelvis bestämda platser, och dagordning. Rastvärdar Som en del i det dagliga arbetet har vi strukturerade och fungerande rastvärdssystem som innebär att en vuxen finns närvarande där eleverna vistas under sina raster. Detta system gör att vi täcker upp de områden där elever normalt vistas och på så sätt skapar en trygghet att det finns en vuxen till hands. En positiv effekt av detta system är även att elever lätt kan komma i kontakt med lärare och på ett naturligt sätt prata med de vuxna i skolan. Till hösten planerar man för de yngre årskurserna att införa organiserade rastaktiviteter där elever från åk 2 och åk 3 kan vara lekvärdar tillsammans med de vuxna. Kamratstödjare Inom varje spår finns det en kamratstödjargrupp som består av två utvalda elever från varje klass i spåret samt en ansvarig pedagog. Dessa kamratstödjare fungerar som personalens ögon och öron i verksamheten och kan fungera som ett stöd vid arbetet för att förebygga olika former av kränkande behandling. Grupperna träffas minst två ggr i månaden. Spår 7-9 har endast i liten utsträckning använt sig av kamratstödjare (vilket beskrivs Systematiskt Kvalitetsarbete vt4 Arbetslag 7-9), arbetslaget ska under den kommande terminen arbeta fram nya rutiner och arbetsformer tillsammans med eleverna. Långsiktigt förebyggande arbetssätt Förutom det ovan beskrivna dagliga arbetet är det viktigt att arbeta mer långsiktigt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete delas nedan in under underrubriker. 0

11 Lokaler För att skapa en god miljö för elever och personal är det viktigt att värna om de olika verksamheternas lokaler. I spår 7-9 har man uppmärksammat skadegörelse av skolans lokaler och inventarier. Vi planerar därför att under kommande terminer införa städdagar där elever och personal tillsammans tar hand om gemensamma utrymmen inomhus och utomhus. Det skapar en känsla av gemenskap och samarbete inom elev- och personalgrupper samt mellan dessa och en i längden en djupare förståelse för att en trevlig miljö är allas ansvar. Elevhälsan 204 kom Socialstyrelsen och Skolverket ut med en vägledning för elevhälsan för att stärka elevhälsan och bidra till utvecklig av en likvärdig elevhälsa i hela landet. Enligt vägledningen är elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Elevhälsans arbete består av samverkan mellan de samlade professionerna och med betoning på det hälsofrämjande och förebyggande arbete. Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer- organisation, grupp och individ. På organisationsnivå handlar arbetet om lärandemiljö, arbetsklimat, strukturer och företeelser som antingen främjar eller utgör hinder för elevernas utveckling mot utbildningens mål. På gruppnivå arbetar elevhälsan med elevgrupper, handledning och med skolbeteenden. På individnivå arbetar elevhälsan med elevärenden, stöd-och motivationssamtal, konsultation och basutredningar. Elevhälsan i Ro2 består av psykolog, kurator, specialpedagog, skolsköteska och yrkes- och studievägledare. Under vårterminen 204 har elevhälsan diskuterat hur arbetet ännu mer kan fokusera på hälsofrämjande arbete och att utveckla samverkan inom elevhälsan. Samsyn i personalgruppen För att skapa en samsyn hos personalen är likabehandling en stående punkt på arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Där finns möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor och skapa en samsyn i värdegrundsfrågor, vilket är en förutsättning för att bemöta eleverna på ett bra sätt. Till hösten planeras föreläsning om yrkesetik in för personalen, i syfte att arbeta vidare med temat i arbetslagen. Under vårterminen 204 har all personal i f-3 gått utbildningen Skolkomet för att skapa en samsyn kring bemötande av elever. Samarbete mellan verksamheterna En förutsättning för att personalen över hela skolan ska ha en samsyn är att det ständigt pågår ett samarbete mellan skolans olika verksamheter. Många av de yngre eleverna går på fritids, och Sirius och Villans elever har möjlighet att gå på ungdomsgård, utanför skoldagen. Personalen i dessa verksamheter också delaktiga i skoldagen vilket underlättar samarbetet. Både vuxna och elever samarbetar i gemensamma aktiviteter såsom utflykter, friluftsdagar och gemensamma aktiviteter i samband med högtider. Det gör att eleverna lär känna varandra och ökar sitt samarbete över åldersgränserna. Dessutom gör det att personalen kommer i kontakt med andra elever än de elever de vanligtvis träffar. Det ger en ökad samsyn i personalen, och eleverna blir förhoppningsvis tryggare när de känner många vuxna. Livskunskap Alla elever på skolan arbetar med livskunskap varje vecka. För de äldre eleverna sker detta under mentorstiden och för de yngre under kompistimmen. Där ges möjlighet att diskutera saker som hänt under veckan och eleverna får också arbeta med det tema som gäller för läsåret.

12 Vid livskunskapen används bland annat materialet SET, vilket betyder Social och Emotionell Träning. Eleverna tränas i sociala situationer och känslohantering exempelvis vid samarbetsövningar, diskussioner och lekar. Temadagar För åk 6-9 arbetar vi med den årligen återkommande temadagen Lika-Olika. Temadagen har ett rullande schema, där ett ämne berörs för varje årskurs: Handikapp i årskurs 6 Mobbning i årskurs 7 Homo-Hetro i årskurs 8 Att byta land i årskurs 9 Syftet med dessa temadagar är att eleverna ska få fördjupa sig i olika värdegrundsfrågor och öka sin förståelse för likheter och olikheter. För att ytterligare kunna arbeta förebyggande på ett långsiktigt sätt planerar likabehandlingsgruppen tillsammans med alla skolans arbetslag att årligen uppmärksamma vissa tema-/auktionsdagar, såsom FN-dagen, förintelsens minnesdag eller världshälsodagen. Arbetsgång vid trakasserier eller annan kränkande behandling av elev/elever.personal Ingriper i konflikt, samtalar med berörda och kontaktar elevansvariga och överlämnar ärendet. 2.Elevansvarig Dokumenterar på blanketten Dokumentation i arbetslag gällande kränkning diskriminering. samtal med utsatt/utsatta 2. samtal med utsättande elev/elever 3. kontaktar alla inblandades vårdnadshavare 4. Gör en bedömning utifrån ovanstående underlag om vidare åtgärder i arbetslag, avslut, anmälan till likabehandlingsgruppen. 5. Utse ansvarig för åtgärder och uppföljning 6. Rektor beslutar utifrån ovanstående underlag och elevansvarigs bedömning 3.Beslut av rektor Rektor beslutar om avslut, vidare åtgärder eller anmälan till likabehandlingsgruppen. Vid anmälan till likabehandlingsgruppen anmäler rektor till huvudman. 4. Elevansvarig/rektor Elevansvarig eller rektor anmäler och lämnar underlag till samordnande kurator i likabehandlingsgruppen. 5.Samordnande kurator Samordnande kurator lägger ut ärendet på lämplig representant i likabehandlingsgruppen. Med lämplig avses arbetslagstillhörighet i förhållande till utsatt eller utsättande elever. Bedömning görs även utifrån belastning i likabehandlingsgruppen, representanter kan få 2

13 ärenden i andra arbetslag än sitt eget. Arbetar representanten med ett ärende fördelas ärendet till annan representant. Kurator informerar Elevhälsan. 6. Utredning Likabehandlingsrepresentanten startar utredning. Dokumenterar på utredninsgblanketten Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Utredning - Samtal med utsatt/utsatta - Samtal med utsättande - Samtal med vårdnadshavare enskilda eller grupp - Inhämta information från berörd personal på skolan - Formulera åtgärdsplan - Inhämta beslut om åtgärder av rektor utifrån ovanstående underlag - Utse ansvarig för uppföljning med datum 7. Om problemet kvarstår Rektor polisanmäler och anmäler till socialtjänsten Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av vuxen Alla på skolan personal och elever som får kännedom om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling anmäler detta till rektor genom blankett, bilaga 4. Rektor ansvarar för åtgärder. Dokumentation Dokumentation görs fortlöpande i alla kontakter med elever och vårdnadshavare. I arbetslaget används dokumentet Dokumentation i arbetslaget gällande kränkning och diskriminering. Dokumentet utgör sedan underlag för beslut av rektor för vidare utredning i likabehandlingsgruppen eller ett avslut. Underlaget kan även mynna i åtgärder i arbetslaget. I likabehandlingsgruppen används dokumentet Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. I varje arbetslag finns pärmar där dokumentation i kränkningsärenden sparas. Pärmarna samlas in av likabehandlingsgruppen vid höstterminens slut eller vid vårterminens start för att göra en överblick över vad som kan åtgärdas på en förebyggande eller främjande nivå. Utifrån dokumentationen kan även insatser behöva sättas in på grupp- eller individnivå. Ansvarsfördelning Den lagstiftade ansvarsfördelningen finns att läsa i bilaga. Ansvarsfördelningen på skolan kan delas in i följande tre områden. Rektor Det övergripande ansvaret för att denna handlingsplan följs ligger hos rektor. Denne delegerar arbetet till övrig personal men har ett ansvar att söka inblick i verksamheten och se till så att den möter de krav som ställs. Likabehandlingsgruppen 3

14 Rektor delegerar arbetet till Likabehandlingsgruppen som består av rektor, samordnande kurator samt en lärarrepresentant från varje arbetslag och verksamhet. Denna grupp ansvarar för att hjälpa övrig personal i likabehandlingsfrågor och fördela arbetet och se till så att arbetet med likabehandling fortskrider enligt planen. Likabehandlingsgruppen ansvarar även för att kamratstödjarverksamheten fungerar och för att stötta kamratstödjarna i deras arbete. Varje lärarrepresentant i Likabehandlingsgruppen ska fungera som en länk mellan det egna arbetslaget och gruppen, och även kunna stötta arbetslaget i likabehandlingsfrågor. Likabehandling är en stående punkt på arbetslagens träffar. All personal Varje anställd på skolan har ett personligt ansvar för att arbeta utifrån den gemensamt beslutade likabehandlingsplanen. All personal har s.k. ageringsplikt vilket innebär att de måste agera om de uppmärksammar någon form av diskriminering, trakasserier, annan kränkande behandling eller mobbning, de måste även agera skyndsamt i dessa ärenden och ingripa så snart som möjligt. Fortbildning av personal Under läsåret 3/4 har likabehandlingsgruppen haft tid på arbetsplatsträffar och gått igenom arbetssätt och dokumentation kring kränkningar och diskriminering. Revidering av handlingsplanen Likabehandlingsplanen revideras varje läsår. Arbetslagen, föräldrar och elever lämnar synpunkter och utvecklingsområden på planen. Elevgrupper kommer även involveras i detta arbete genom att alla kamratstödjare tillsammans med ansvarig lärare ser över planen och även elevrådet kommer att arbeta på liknande sätt. Vårdnadshavare blir delaktiga vid utarbetandet av planen i föräldrarådet. 4

15 Bilaga Lagar & Förordningar Skollagen Kapitel 4-8, Kapitel 6-6 Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 6 Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara ickekonfessionell. 7 Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 5

16 Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och 6

17 elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 0 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 2 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 0 eller ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. 7

18 Rättegången 3 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 4 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 5 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 6 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 6 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. Lgr 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2. NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 8

19 Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 9

20 Bilaga 2 Utsatt elev: Elevansvarig/annan personal: Datum: Dokumentation i arbetslag gällande trakasserier och annan kränkande behandling Händelse: Samtal med utsatt elev/elever: Datum och sign: Samtal med utsättande elev/elever: 20

21 Datum och sign: Samtal med vårdnadshavare: Datum och sign Åtgärder: Ansvarig: Beslut om uppföljning: Anmälan till Likabehandlingsgruppen eller avslutat ärende: Rektor 2

22 Bilaga 3 Utredning i ärende gällande trakasserier eller kränkande behandling. Den utsattes personuppgifter Namn Personnummer Adres Telefonnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Likabehandlingsrepresentant Namn Datum för start av utredning Ansvarig rector Diskrimineringsgrund Tidigare dokumentation, när startade utsatthet/diskrimineringen/kränkning? Åtgärder som vidtagits på arbetslagsnivå 22

23 Den utsattes upplevelse av situationen Den utsattes önskemål och förslag till åtgärder Andra inblandades upplevelse Namn Förslag till åtgärder 23

24 Utsättare/s upplevelse Namn Förslag till åtärder Namn Förslag till åtgärder Namn Förslag till åtgärder Vårdnadshavares upplevelse av situationen Namn 24

25 Förslag till åtgärder Likabehandlingsgruppens sammankallande åtgärdsmöte Datum Kallade: Åtgärdsplan. Åtgärd anges på individ, grupp eller organisationsnivå Ansvarig Uppföljningstillfällen och datum 25

26 Uppföljning av likabehandlingsgruppens åtgärdsmöte Datum Kallade: Beslut: Ärendet avslutat den / 20 Underskrifter. Likabehandlingsrepresentanter Den utsatte Den utsattes vårdnadshavare Rektor Den utsattes vårdnadshavare 26

27 Bilaga 4 Utsatt elev: Elevansvarig/annan personal: Datum: Dokumentation gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av vuxen Anmäls alltid till rektor Händelse: Samtal med utsatt elev/elever: Datum och sign: Anmälan till rektor: Datum och sign 27

28 Bilaga 5 Elevenkät åk 2 Frågor om mobbning. Är du: Tjej Kille Vill ej ange 2. Trivs du på skolan? Gör en ring! 3. Känner du dig trygg på skolan? Gör en ring! 4. Är vuxna på skolan rättvisa? 5. Har du blivit retad av andra elever i skolan? Gör en ring! Aldrig En gång Flera gånger 6. Vet du om andra elever blir retade? 28

29 7. Var blir elever retade? klassrummet toaletterna idrotten på raster busslingan på bussen matsalen på väg till och från skolan annat Har någon skrivit dumma saker till dig på datorn eller mobilen? 9. Vet du om andra elever har blivit sårade på datorn eller mobilen? 0. Vet du om att skolan har en Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling?. Arbetar ni med handlingsplanen? Tack för hjälpen! 29

30 Bilaga 6 Elevenkät åk 5 och 8 Mobbning och kränkande behandling. Är du: Tjej Kille Vill ej ange 2. Trivs du på skolan? Ringa in på skalan Inte alls!, jättebra! Känner du dig trygg på skolan? Ringa in på skalan Inte alls!, jättebra! Känner du att vuxna är rättvisa på skolan? Ringa in på skalan Inte alls!, jättebra! Känner du dig utsatt av andra elever? Om ja, hur ofta? En gång/mån En gång/vecka Flera ggr/veckan Varje dag 6. Vet du om andra elever är utsatta? 7. Hur är stämningen i din klass? Jättebra Både bra och dålig Dålig 30

31 8. Var förekommer det kränkningar? Kryssa så många du tycker under lektioner toaletterna idrotten på lektionerna idrotten/bad omklädningsrummen utomhus raster inomhus raster busslingan matsalen till och från idrottshall/ bad/ Ica på väg till och från skolan annat Vad handlar kränkningarna om? Kryssa så många du tycker Kön Etnisk tillhörighet Religion Funktionshinder Sexuell läggning Annan trosuppfattning 3

32 0. Har du någon gång blivit utsatt via nätet/mobilen som t.ex. SMS, Facebook, mail, MSP eller Instagram?. Vet du om andra elever har blivit sårade/ledsna via nätet/mobilen? 2. Känner du till att skolan har en Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Arbetar ni med handlingsplanen? Tack för hjälpen! 32

33 Bilaga 7 Elevenkät fritidshem, åk. 3 och 4 Frågor om mobbning. Är du: Tjej Kille Vill ej ange 2. Trivs du på fritids? Gör en ring! 3. Känner du dig trygg på fritids? Gör en ring! 4. Är vuxna på fritids rättvisa? 5. Har du blivit retad av andra elever på fritids så att du blivit ledsen? Gör en ring! Aldrig En gång Flera gånger 6. Vet du om andra elever blir retade på fritids? 7. Får du hjälp när det är bråk? 8. Vem hjälper dig när det är bråk? Vuxen/förälder/kompisar Kompis Förälder Vuxen på skolan 33

34 9. Vet du om att fritids har en Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling? 0. Arbetar ni med handlingsplanen? Tack för hjälpen! 34

35 Bilaga 8 Resultat elevenkäter 203/204 Örbyhus skola, åk 2 Fråga : Är du tjej eller kille? Tjejer Killar 6 5 Tjej Kille Fråga 2: Trivs du på skolan? Tjejer Killar Glad smiley Neutral smiley Ledsen smiley Fråga 3: Känner du dig trygg på skolan? Tjejer Killar 0 0 Glad smiley Neutral smiley Ledsen smiley 35

36 Fråga 4: Är vuxna på skolan rättvisa? Tjejer Killar Glad smiley Neutral smiley 2 Ledsen smiley Fråga 5: Har du blivit retad av andra elever på skolan? Tjejer Killar Aldrig En dag Flera gånger Fråga 6: Vet du om andra elever blir retade? Tjejer Killar Fråga 7: Var blir elever retade? Tjejer Killar

37 Fråga 8: Har någon skrivit dumma saker till dig på datorn eller mobilen? Tjejer Killar 4 6 Fråga 9: Vet du om andra elever har fått dumma saker på datorn eller mobilen? Tjejer Killar Fråga 0: Vet du om att skolan har en likabehandlingsplan? Tjejer Killar

38 Örbyhus skola, åk 5 Fråga : Är du tjej eller kille? 4 8 Tjej Kille Ej angivet Fråga 2: Trivs du på skolan? = Inte alls! 0 =, jättebra! Fråga 3: Känner du dig trygg på skolan? = Inte alls! 0 =, jättebra! Fråga 4: Känner du att vuxna är rättvisa på skolan? = Inte alls! 0 =, jättebra!

39 Fråga 5: Känner du dig utsatt av andra elever? Fråga 5: Om ja, hur ofta (känner du dig utsatt av andra elever?) En gång/mån En gång/vecka Flera ggr/veckan Varje dag Fråga 6: Vet du om andra elever är utsatta?

40 Fråga 7: Hur är stämningen i din klass? 2 Jättebra 6 Både bra och dålig Dålig Fråga 8: Var förekommer det kränkningar? Fråga 9: Har du någon gång blivit utsatt via nätet/mobilen som t.ex. SMS, Facebook, mail, MSP eller Instagram?

41 Fråga 0: Vet du om andra elever har blivit utsatta via nätet/mobilen? 3 7 Fråga : Känner du till att skolan har en likabehandlingsplan? Örbyhus skola, åk 8 Fråga : Är du tjej eller kille? Tjej Kille Ej angivet 4

42 Fråga 2: Trivs du på skolan? = Inte alls 0 =, jättebra! ,5 3 0, Fråga 3: Känner du dig trygg på skolan? = Inte alls, 0 =, jättebra! Fråga 4: Känner du att vuxna är rättvisa på skolan? = Inte alls! 0 =, jättebra! Fråga 5: Känner du dig utsatt av andra elever?

43 Fråga 5: Om ja, hur ofta (känner du dig utsatt av andra elever?) 2 En gång/mån En gång/vecka Flera ggr/veckan Varje dag Fråga 6: Vet du om andra elever är utsatta? Fråga 7: Hur är stämningen i din klass? Jättebra Både bra och dålig Dålig 43

44 Fråga 8: Var förekommer det kränkningar? Fråga 9: Har du någon gång blivit utsatt via nätet/mobilen som t.ex. SMS, Facebook, mail, MSP eller Instagram? Fråga 0: Vet du om andra elever har blivit utsatta via nätet/mobilen? Fråga : Känner du till att skolan har en likabehandlingsplan?