Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Fjärdhundraskolan, Enköping Läsåret 11/12. Vision:

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Fjärdhundraskolan, Enköping Läsåret 11/12 Vision: Skolans miljö kännetecknas av värme, trygghet och hänsyn men också av fasta och tydliga gränser mot oacceptabelt beteende. Alla elever på Fjärdhundraskolan känner trygghet, gemenskap och arbetsglädje.

2 Inledning Fjärdhundraskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av kränkande handlingar. Denna likabehandlingsplan upprättas i samverkan med elever, personal och vårdnadshavare. Den kommer att följas upp i slutet av varje läsår och utvärderas i kvalitetsgranskningen. Resultatet av denna utvärdering ligger till grund för analys av arbetet och utgör grunden för revidering av planen. På detta sätt säkerställs att planen alltid är aktuell. Målet är att skolan ska bli helt fri från alla former av hot, våld och kränkande behandling och att ingen ska utsättas för trakasserier på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen ska heller utsättas för repressalier. Lagar som styr är Skollagen, grundskoleförordningen och Lag om förbud mot diskriminering och annan form av kränkande behandling av barn och elever. Se bilaga 1 för utförligare beskrivning av lagstöd. Syfte I enlighet med rådande lagstiftning ska Fjärdhundraskolan förhindra och förebygga att någon elev på skolan utsätts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Definitioner 1 Kränkande behandling Ett uppförande som kränker en elevs värdighet och/eller sårar och kanske förnedrar henne. Kränkningar kan vara: Verbala: - genom prat. Det kan vara hot, svordomar, öknamn, att bli kallad hora, bög, sexualiserat språkbruk etcetera. Psykosociala: -tysta. Utfrysning, blickar, alla går när man kommer, tystnar när någon passerar, ryktesspridning och liknande. Fysiska: - kroppsliga. Slag, knuffar, sparkar, hålla fast någon, tafsande och liknande. Text- och bildburna kränkningar: Här ingår hotbrev, lappar, klotter, fotografier, sms, msn, meddelanden på olika communites, e-post, filmning, chat med mera. 2 Trakasserier Är kränkande behandling som har med någon av de fem diskrimineringsgrunderna att göra. Det är orättvis behandling på grund av någon av detta: Kön: här ingår trakasserier som är kopplade till en elevs kön. Sexuella trakasserier ingår här. Transexuella elevers rättigheter skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella och etniska ursprung. 1 Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan. Handledning från JämO, DO, HomO och BEO 2 Uppdelning hämtad från Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skadestånd för kränkande behandling. Kristina Bartley 2007.

3 Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller kristendom. Funktionshinder: hit räknas såväl fysiska, psykiska som intellektuella funktionshinder. Funktionshindren kan vara synliga eller dolda. Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Annan kränkande behandling Hit räknas sådan behandling som utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Här ingår mobbning. Det är absolut förbjudet för vuxna i skolan att kränka elever, t.ex. att ge nedsättande kommentarer, hota eller använda fysiskt våld. Elev som upplever sig kränkt av vuxen kan vända sig till BEO. Mobbning En person är mobbad när hon/han upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer, samt att det råder obalans i styrkeförhållandet fysiskt och psykiskt. 3 Skolinspektionens uppdrag innebär att det föreligger 0-tolerans mot mobbning! Diskriminering Är när en vuxen i skolan behandlar en elev orättvist och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etcetera. Repressalier Repressalier är när en person på något sätt blir straffad för att ha berättat om att någon har blivit utsatt för en kränkande behandling. Detta är förbjudet på skolan. Här är det viktigt att framhålla vuxnas uppgift att stärka elevernas tilltro till att få stöd och hjälp utan att riskera att det blir bara värre om jag berättar hur jag har det. Kartläggning och nulägesanalys Kommunenkäten - elever 93% känner sig trygga i skolan. 91% av eleverna tycker att de behandlas bra av sina skolkamrater. 82% tycker att de behandlas bra av sina skolkamrater på nätet och via sms. 66% av eleverna tycker att det är roligt i skolan. 82% uppger att de trivs i skolan. LUPP Ungdomsstyrelsens undersökning genomförd oktober-december ,7% av eleverna tycker att det är bra stämning i skolan. 29,4% av eleverna anser inte att skolan agerar om en elev mobbas. 22,2% av eleverna anser att främlingsfientlighet är ett problem. 3 Mobbning i skolan. Olweus Definitionen används av BEO.

4 20,5% av eleverna anser att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. 31,2% av eleverna anser inte att lärare och elever bemöter varandra med respekt. 36,6% av eleverna anser inte att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Omkring 40 % av eleverna anser att pojkar och flickor inte särbehandlas i skolan. Elevrådet åk 2-5 Samtal med elevrådet åk 2-5. De tycker att det är bra att det är lärare överallt men att de inte är där när det händer något. Det är oftast ingen lärare/personal i backen. Femmorna känner många i högstadiet vilket gör att de känner sig trygga på skolan. Det är en del småretningar i klasserna. Om eleverna informerar någon lärare kan de uppleva att den retande eleven blir tillsagd men att det inte händer så mycket mer. Många elever väljer att inte säga till lärare eftersom de är rädda för att bli mer retade då. Elevrådet säger också att några av de som är kamratstödjare inte är snälla. Eleverna berättar att det förekommer retningar på Internet, att personer som inte retar i vanliga fall gör det där. Elevrådet önskar tydligare information om vilka som är kamratstödjare. De vill också att lärarna ska bli tydligare i sitt agerande mot retningar och mobbning. De klasser som har haft kill- och tjejsnack upplever att det har varit bra för klassen och att det har blivit lugnare. Elevrådet åk 6-9 Samtal med elevrådet åk 6-9. De upplever att trapporna fortfarande är en otrygg plats. Det är bättre än tidigare men inte helt bra. Cafeterian gör att det blir mindre häng i trapporna men kan vara läskigt för fyror och femmor då niorna är där. Elevrådet upplever att det är få som inte trivs i skolan. Flera av eleverna upplever att klasserna är grupperade och att det kan vara svårt att komma in som ny. Elevrådet tycker att de blir tagna på allvar om man berättar om kränkningar. De vanligaste kränkningarna är fula ord och prat bakom ryggen. TIM åk 6-9 TIM har haft 30 ärenden under läsåret 10/11 vilket är mindre än ett ärende per skolvecka. Några ärenden är återkommande. Nulägesanalys Enligt kommunenkäten och elevråden trivs eleverna bra på Fjärdhundraskolan. Detta förhållande visar sig även i färre antal ärendet som inkommit till TIM under läsåret än tidigare år. Däremot behöver vi bli tydligare i informationen om skolans arbete mot mobbning då många elever inte upplever att skolan agerar tillräckligt. I överensstämmelse med kartläggningen väljer vi att prioritera följande förbättringsområden år 11/12. Ökad insikt i skolans anti-mobbningsarbete. Respekt mellan elever och lärare. Kamratstödjarnas arbete. Skapa en inkluderande miljö. Kommande kartläggning Alla elever i åk 1-7 ska svara på en trivselenkät. Klassföreståndare/mentor gör en anonym sammanställning av resultatet som lämnas till kurator. Ansvar: Mentor/ klassföreståndare.

5 Kamratstödjarna och elevrådet tillfrågas om vilka som är trygga och otrygga platser på skolan och hur de upplever tryggheten och likabehandlingen på skolan. Ansvar: kurator Kommunenkät. Enkät från Ungdomsstyrelsen. TIM-grupp samt Kamratstödjare tillfrågas om sin verksamhet. Mål Alla ska känna till likabehandlingsplanen och vad den innebär. Alla upplevda kränkningar ska tas på allvar. Alla elever upplever sig lika behandlade oavsett kön, etnicitet, sexualitet, handikapp eller trosuppfattning. Alla misstänkta mobbningsfall anmäls till Anti-mobbningsgruppen (TIM). Åtgärder Exempel på förebyggande åtgärder Friendsverksamhet. 4 Skolan har kamratstödjare som fungerar som positiva förebilder i sin klass genom att de stöttar dem som är utanför och säger ifrån när någon blir trakasserad utanför klassrummet. Trivselenkät genomförs en gång per termin i åk 6-9 inför utvecklingssamtal. Enkäten är ej anonym och ligger till grund för direkta åtgärder. Ansvar: Mentor. Trivselenkät genomförs en gång per termin för åk 1-5. Enkäten är ej anonym och ligger till grund för direkta åtgärder. Ansvar: Klassföreståndare Skolans personal har ett salutogent förhållningssätt., d.v.s. ett positivt och hälsofrämjande förhållningssätt. Personalen ser till elevernas styrkor. Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka. Elevhälsoteamet förkortas EHT och består av rektor, skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagoger. Teamet arbetar med elevhälsoarbete övergripande och individuellt. Gemensamma ordningsregler för hela skolan. Se bilaga 1. Rastvaktssystem där rastvakt finns tillgänglig och synlig alla raster. Utvecklingssamtal en gång per termin där bland annat elevens trivsel och sociala utveckling tas upp. Etiska samtal, värdegrundsfrågor och värderingsövningar ska vara ett naturligt inslag i alla skolämnen och vara regelbundet återkommande. Elever i åk 9 fungerar som bussvärdar och har i uppdrag att bevaka att skolans regler efterlevs på skolbussarna. De har meddelandeskyldighet till skolledningen. Planerade åtgärder TIM-grupperna presenterar sig för eleverna och berättar om sitt arbete. TIM-gruppen vidareutbildas i ämnet kränkande behandling/mobbning. Kamratstödjarnas roll förklaras tydligt för eleverna så att de bäst lämpade eleverna blir valda. Det ska inte vara en populäritetstävling. Kamratstödjarna utbildas av t.ex. Friends. Kamratstödjarna presenterar sig i skolan på något sätt, t.ex. genom att ordna någon form av rolig aktivitet. Gruppstärkande aktiviteter i klasserna regelbundet under läsåret. 4 För mer information se

6 Skolstärkande aktiviteter där elever och lärare får träffas över årskurser. Åtgärder vid inträffad händelse Skolan har en aktiv TIM-grupp (Tolerera Ingen Mobbning). TIM är indelad i lägre och högre åldrar. Varje grupp träffas en gång per vecka och utreder även mindre retsamheter och trakasserier för att det inte ska växa till ren mobbning. Ansvar: Rektor Om någon får kännedom om att trakasserier förekommer meddelas klassföreståndare eller mentor som ansvarar för att ta kontakt med eleven och försöka åtgärda problemet. Den vuxna som blivit kontaktad avgör om hon/han själv hanterar ärendet eller om TIM-gruppen ska kontaktas. Klassföreståndare/mentor kontaktar vårdnadshavare om behov finns. Ansvar: Enskild individ. Mentor/klassföreståndare. TIM-gruppen träffas på tisdagar för ärenden gällande åk 6-9 och på onsdagar gällande åk F-5. Gruppen genomför samtal med den utsatte och mobbaren. Ärendet återförs till klasslärare/mentor som kontaktar vårdnadshavare snarast. Kontakt med samtliga berörda vårdnadshavare sker via mentor/klassföreståndare Ansvar: Mentor/klassföreståndare. För mer detaljerad information se bilaga 2 Vid akut händelse avgör situationen hur den ska hanteras. Personal som bevittnar kränkning eller mobbning ska ingripa direkt. Om TIM-gruppstid ej kan inväntas kontaktas rektor. Ansvar: Berörd personal Åtgärd vid diskriminering: I fall där diskriminering enligt ovanstående definition kan påvisas är det ett uppdrag för skolledningen i form av allvarssamtal med berörd person. Uppföljning, utvärdering och revidering Denna version av likabehandlingsplanen har skapats i samverkan med elevhälsoteamet 5 och bygger på Fjärdhundraskolans version från I förarbetet till likabehandlingsplanen har elever, skolpersonal och vårdnadshavare medverkat. Under läsåret 11/12 ska all personal, alla elever samt vårdnadshavare som önskar kunna lämna synpunkter på hur likabehandlingsplanen ska förbättras. Hur ska planen göras känd? Likabehandlingsplanen ska göras känd för skolans personal på ett personalmöte och ska diskuteras i arbetslag. Ansvar: Rektor och lagledare. Klassföreståndare och mentorer ska gå igenom likabehandlingsplanen med sina elever och förklara vad den innebär. Ansvar: Mentor/klassföreståndare. Likabehandlingsplanen ska gås igenom med alla vårdnadshavare på ett föräldramöte och delas ut till dem som önskar. Ansvar: Klasslärare/mentor Planen ska läggas ut i sin helhet på skolans hemsida.

7 Hur ska elever, vårdnadshavare och personal göras delaktiga i arbetet med planen? Likabehandlingsplanen ska revideras i samråd med elevrådet. Ansvar: Kurator Det ska finnas möjlighet för elever, personal och vårdnadshavare att lämna förslag direkt till kurator via e-post eva.grape.ersson@orsundsbro.enkoping.se. Ansvar: Alla uppräknade Alla lärare ska ha möjlighet att diskutera planen i sitt arbetslag och lämna förslag till förändringar. Ansvar: Lagledare Föräldrarådet diskuterar frågan. Ansvar: rektor och ordförande Planen diskuteras på föräldramöten. Ansvar: klasslärare Elevråd och Kamratstödjare får ut likabehandlingsplanen på remiss i april. Ansvar: kurator. Skolinspektionens material Förebygga diskriminering och kränkande behandling och Barnkonventionen rekommenderas som material i arbetet med eleverna och båda kan laddas ner från webbplats

8 Bilaga 1 Följande lagar och förordningar styr skolans arbete i dessa frågor: Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka kränkande behandling. (Lag om förbud mot diskriminering och annan form av kränkande behandling av barn och elever, 1 ) Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Skollagen, 1 kap. 2 ) Följande lagar och förordningar styr skolans arbete i dessa frågor: Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka kränkande behandling. (Lag om förbud mot diskriminering och annan form av kränkande behandling av barn och elever, 1 ) Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Skollagen, 1 kap. 2 ) I skolan omfattas såväl lärare, övrig personal som elever av arbetsmiljölagstiftningen. De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan gäller dock inte i lägre årskurs än årskurs 7. / / Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt / /. (Arbetsmiljölagen, 5 kap. 17, 18 )

9 Bilaga 2 Fjärdhundraskolans ordningsregler Regler skapar ordning som ger trygghet. Du ska respektera alla, gammal som ung. Du ska respektera arbetsron på lektionerna. Du måste passa de tider som gäller och ha med dig material för att alla ska ha en chans att uppnå målen. Elever i F-5 får inte äta godis under skoltid. De behöver särskilt tillstånd för att lämna skolområdet. I 6-9 är det inte tillåtet att äta godis eller annan förtäring på lektionstid eftersom det påverkar undervisningen negativt. Mobiltelefoner kan vara ett bra arbetsmedel som får användas när läraren tillåter. Övrig tid ska de vara avstängda eller ljudlöst inställda så att de inte stör undervisningen. Ta av ytterkläder och huvudbonader i matsalen. För F-5 gäller detta även i klassrummet Det är inte tillåtet att kasta snöboll, stenar eller annat som kan skada personer eller egendom. Vi vill inte att någon ska göra sig illa. Parfym och starka dofter är något man kan vara allergisk mot. Det är därför viktigt att det inte används på skolan. Du får åka rollerblades, sparkcykel och skateboard men bara på aktivitetsytan, och för säkerheten måste du då ha hjälm. Rökning är inte tillåten på skolans område. All fordonstrafik inom skolans område är förbjuden mellan kl och kl Affischering ska beviljas av rektor då han måste kontrollera vad som sätts upp. Besökare ska anmäla sig på expeditionen för att vi ska veta vilka som är här. Detta kan hända om du inte följer reglerna: Samtal med någon vuxen på skolan Samtal med dig och dina föräldrar Utvisning från pågående lektion Kvarsittning efter skoldagens slut Du får ersätta det som du medvetet har förstört Omhändertagande av föremål Vid allvarliga händelser kan rektor besluta om: - polisanmälan - tillfällig omplacering - avstängning från skolan I övrigt gäller samhällets lagar och förordningar på vår skola så som - Våld och stöld medför polisanmälan - Förbjudet att medföra farliga saker - Förbjudet att klottra och skräpa ner - Vid skadegörelse blir man ersättningsskyldig

10 Bilaga 3 Beskrivning av TIM-gruppens arbetsgång Vid morgonmötena sker en avstämning och gruppen beslutar vilka ärenden som ska utredas. Två personer ur gruppen samtalar med den som upplever sig vara utsatt. Innan detta samtal sker kontaktas vårdnadshavare. Därefter sker samtal med den/de utpekade en i taget. Under samtalen sker dokumentation och efter en tid sker uppföljning som bekräftar att kräkningarna har upphört. Gruppen arbetar snabbt och effektivt. Det är ett personaluppdrag att kontakta TIM-gruppen vid misstanke om att en elev blir utsatt för trakasserier eller kränkningar. Vårdnadshavare till de elever som utpekats får information via klasslärare eller mentor. Ansvarig lärare avgör när den informationen ges. Fjärdhundraskolan Mats Holm Rektor