Skadade fotgängare. Kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadade fotgängare. Kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader. www.vti.se/publikationer"

Transkript

1 VTI rapport 735 Utgivningsår 2012 reviderad utgåva Skadade fotgängare Kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader Gudrun Öberg Anna K. Arvidsson

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 735, reviderad utgåva Utgivningsår: 2012 Projektnummer: Dnr: 2010/ Linköping Projektnamn: Skadade fotgängare olika väghållare kostnader Författare: Gudrun Öberg och Anna K. Arvidsson Uppdragsgivare: Sveriges Kommuner och Landsting Titel: Skadade fotgängare kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Syftet med projektet var att analysera betydelsen av väghållare. Är det avgörande för skadeutfallet om det är kommunen självt eller fastighetsägare som sköter vinterväghållningen? Vad kostar fotgängarskadorna i relation till kostnaden för vinterväghållningen? Skadade fotgängare från STRADA-sjukvårdsklienten under perioden har utgjort underlag för analyserna. Ofta har endast länen Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland och Jämtland (H, M, S, U, Y och Z) ingått i analysen eftersom sjukhusen där registrerat under hela perioden. Alla skadade uppsöker dock inte sjukhus utan söker sig till annan sjukvård. Ju större avståndet är till sjukhuset desto troligare är det att man uppsöker annan sjukvård. Vinterväghållningskostnad har erhållits för vintrarna under kalenderåren 2005 och Kostnaderna avser kommunens totala vinterväghållningskostnader. När fastighetsägare vinterväghåller gångytor motsvarar kommunens kostnader främst vinterväghållning av gator, det vill säga fordonsytor. Där kommunen varit väghållare även på gångytor är kostnaden för att vinterväghålla dessa ytor endast en del av de totala kostnaderna. Detta innebär att de väghållarkostnader som används är en överskattning av kostnaden. Kostnaden för skadade fotgängare är större än vinterväghållningskostnaden. Nyckelord: Fotgängare, olyckor, sjukhusdata, skadekostnad, vinterväghållningskostnad, vinterväghållning ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 735, revised Published: 2012 Project code: Dnr: 2010/ SE Linköping Sweden Author: Gudrun Öberg and Anna K. Arvidsson Project: Skadade fotgängare olika väghållare kostnader Sponsor: Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) Title: Injured pedestrians the cost of pedestrian injuries compared to winter maintenance costs Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: The project s aim was to analyse the importance of the authority or the association responsible for winter maintenance. Did it make a difference in the number of injury cases if it was the road authority or a property association who managed the winter maintenance? What was the pedestrian injury cost in relation to the cost of winter maintenance? Injured pedestrian data from STRADA healthcare client, from the period 2003/07/01 to 2010/06/30, provided a basis for the analysis. Often, it was only the Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland and Jämtland regions that were included in the analysis. This was because hospitals from these regions had registered injured pedestrian data in STRADA during the whole analysis period. All injured persons do not necessarily seek hospital treatment. Treatment may have been obtained from other health care providers. The greater the distance to the hospital, the more likely it is to seek other health care treatment. This means that there will be an underestimate of the number of injured. Winter maintenance costs were obtained for the years 2005 and The costs are related to the municipalities total winter road maintenance costs. Property associations maintenance costs for footway surfaces are not included in road authority costs so the costs are for road maintenance. Where the road authority is also responsible for footway surfaces, the cost of maintaining these surfaces is included in the total cost. This means that road authority costs are overestimated. Pedestrian injury costs are higher than winter maintenance costs. Keywords: Pedestrian, accidents, hospital data, injury cost, winter maintenance cost ISSN: Language: No. of pages: Swedish appendices

5 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samband med ett annat projekt, finansierat av Skyltfonden och redovisat i VTI rapport 705, framfört önskemål om att undersöka om det är någon skillnad i antal skadade och skadornas svårhetsgrad mellan tätorter där kommun respektive fastighetsägare sköter vinterväghållningen. SKL vill också veta vad kostnaden för skadade fotgängare är och gärna satt i relation till kostnaden för vinterväghållningen. SKL har finansierat dessa båda delar där Örjan Eriksson var initiativtagare. Övriga kontaktpersoner från SKL har varit Johan Lindberg, Jenny Källström och Hanna Lamberg. De har alla försett projektet med data om kommuntyp, invånarantal, väghållare respektive vinterväghållningskostnader. Anna Arvidsson, VTI, har gjort alla Excelkörningar. Gunnar Lindberg, VTI, har beräknat kostnader för olika svårt skadade fotgängare. Undertecknad har varit projektledare, analyserat och skrivit merparten av rapporten. Den första utgåvan av föreliggande rapport färdigställdes i december I denna reviderade utgåva har vissa justeringar angående de samhällsekonomiska kostnaderna för de skadade fotgängarna förtydligats. I den första versionen av rapporten hade endast hänsyn tagits till vilken skadeklass en patient hade nu skiljer vi på om patienterna har fått lämna sjukhuset samma dag eller om de blev inlagda på en avdelning och därmed har även vissa beräkningar gjorts om. Linköping september 2012 Gudrun Öberg VTI rapport 735 Omslag: VTI/Hejdlösa bilder och photos.com

6 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 20 december 2011 av Jörgen Larsson, VTI. Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Gunilla Franzén, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 16 januari Quality review Internal peer review was performed on 20 December 2011 by Jörgen Larsson, VTI. The authors have made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Gunilla Franzén examined and approved the report for publication on 16 January VTI rapport 735

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund och syfte Datamaterial Skadade Kommundata Resultat Kommundata Skadade i kommuner med olika väghållaransvar Samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare jämfört med vinterväghållningskostnader Kostnadsjämförelse mellan kommuner som själva är väghållare och där sjukhusen registrerar i STRADA Diskussion och slutsatser Referenser Bilagor: Bilaga 1 Skadekategori Bilaga 2 Invånarantal och vinterväghållare i kommunerna Bilaga 3 Totalkostnad för vinterväghållning 2005 respektive 2007 Bilaga 4 Olyckskostnader för oskyddade trafikanter Bilaga 5 Diverse skadedata Bilaga 6 En kort beskrivning av de olika vintrarna utifrån SMHIs Väder och Vatten Bilaga 7 Klimatzoner i Sverige VTI rapport 735

8 VTI rapport 735

9 Skadade fotgängare kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader av Gudrun Öberg och Anna K. Arvidsson VTI Linköping Sammanfattning Fotgängarna är den trafikantkategori som vid is/snöväglag drabbas av flest skador som kräver sjukvård. Cirka 85 procent av de skadade fotgängarna i trafikmiljö skadas i tätort. Detta gör att Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill få bättre kännedom om dessa skador. Syftet med projektet var att analysera betydelsen av väghållare. Är det avgörande för skadeutfallet om det är kommunen själv eller fastighetsägare som sköter vinterväghållningen? SKL vill också veta vad fotgängarskadorna kostar och sätta detta i relation till kostnaden för vinterväghållningen. Skadade fotgängare från STRADA-sjukvårdsklienten under perioden har utgjort underlag för analyserna. Ofta har endast länen Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland och Jämtland (H, M, S, U, Y och Z) ingått i analysen, eftersom sjukhusen där registrerat under hela perioden. Alla skadade uppsöker dock inte sjukhus utan söker sig till annan sjukvård. Ju större avståndet är till sjukhuset desto troligare är det att man uppsöker annan sjukvård, det vill säga det blir en underskattning av de skadade. Vinterväghållningskostnad har erhållits för vintrarna under kalenderåren 2005 och Kostnaderna avser kommunens totala vinterväghållningskostnader. När fastighetsägare vinterväghåller gångytor motsvarar kommunens kostnader främst vinterväghållning av gator, det vill säga fordonsytor. Där kommunen varit väghållare även på gångytor är kostnaden för att vinterväghålla dessa ytor endast en del av de totala kostnaderna. Detta innebär att de väghållarkostnader som används är en överskattning av kostnaden. Det har inte gått att utifrån detta dataunderlag avgöra om det finns någon skillnad i antal skadade fotgängare beroende på om det är kommun eller fastighetsägare som vinterväghåller. Det har däremot gått att visa att på is/snöväglag är den samhällsekonomiska skadekostnaden för fotgängare betydligt mycket högre än kostnaden för vinterväghållningen. Jämfört med den totala vinterväghållningskostnaden i kommuner där kommunen vinterväghåller gångytor är skadekostnaden minst dubbelt så stor. Det innebär att samhällsekonomiskt vore det lönsamt med större satsningar på vinterväghållning för fotgängare. VTI rapport 735 5

10 6 VTI rapport 735

11 Injured pedestrians the cost of pedestrian injuries compared to winter maintenance costs by Gudrun Öberg and Anna K. Arvidsson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary Pedestrians are the road user category that suffered most injuries that were caused by ice or snow surface conditions and required medical care. Approximately 85 per cent of the pedestrians were injured in urban traffic environment. As a result of these facts, the Swedish Association of Local Authorities and Regions (Salar) wants to develop a better understanding for these types of accidents. The project s aim was to analyse the importance of the authority or the association responsible for winter maintenance. Did it make a difference to the number of injury accidents if it was the road authority or a property association who managed the winter maintenance? SKL also wanted to know the extent of pedestrian injury costs and relate these to the cost of winter maintenance. Injured pedestrians data from STRADA healthcare client, in the period to , provided a basis for the analysis. Often, it was only the Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland and Jämtland regions that were included in the analysis. This was because hospitals from these regions had registered injured pedestrian data in STRADA during the whole analysis period. All injured persons do not necessarily seek hospital care. Treatment may have been obtained from other health care providers. The greater the distance to the hospital, the more likely it is to seek other health care treatment. This means that there is an underestimate of the number of injured. Winter maintenance costs were obtained for the years 2005 and The costs related to road authorities total winter maintenance costs. Property associations maintenance costs for footway surfaces are not included in road authority costs so the costs are for road maintenance. Where the road authority is also responsible for footway surfaces, the cost of maintaining these surfaces is included in the total cost. This means that road authority costs are overestimated. Using the available data, it has not been possible to determine any differences in the number of injured pedestrians associated to winter maintenance carried out by either road authorities or property associations. However, it has been demonstrated that pedestrian socio-economic injury costs, attributed to footway accidents caused by ice and snow, are much higher than the actual winter maintenance cost. In fact, where the road authority also maintains pedestrian surfaces, injury costs are at least twice as large as the total cost of winter maintenance. This means that, in socio-economic terms, it would be worthwhile to invest more resources in footway winter maintenance. VTI rapport 735 7

12 8 VTI rapport 735

13 1 Bakgrund och syfte Fotgängarna är den trafikantkategori som drabbas av flest skador vid is/snöväglag som kräver sjukvård. Cirka 85 % av de skadade fotgängarna i trafikmiljö skadas i tätort (Öberg, 2011). Detta gör att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill få bättre kännedom om dessa skador. Syftet med projektet är att analysera betydelsen av väghållare. Är det avgörande för skadeutfallet om det är kommunen eller fastighetsägare som sköter vinterväghållningen på gångytor? SKL vill också veta vad fotgängarskadorna kostar och sätta detta i relation till kostnaden för vinterväghållningen. VTI rapport 735 9

14 2 Datamaterial 2.1 Skadade Vägverkets (numera Trafikverket) nationella informationssystem om skador och olyckor i vägtransportsystemet har använts i detta projekt. Databasen kallas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och här används STRADA-sjukvårdsklienten, dvs. de fotgängare som uppsökt akutsjukvården pga. skadan och som då registrerats. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet i Sverige. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Trafikolyckor rapporteras och registreras av polisen. Denna registrering är rikstäckande sedan STRADA får också uppgifter från ett stort antal akutsjukhus. Våren 2010 var drygt 79 procent av Sveriges sjukhus med akutmottagningar anslutna till STRADA. Detta arbetssätt innebär en stor skillnad jämfört med tidigare registrering av skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vid jämförelse mellan antal fotgängarolyckor hos polis respektive sjukvård framkommer att under vintern är andelen hos polisen endast % av sjukvårdens antal. Under sommaren är motsvarande andel % och under vår och höst runt 30 %. Perioden har studerats. Under den tiden har andelen anslutna akutsjukhus till STRADA ökat från cirka 30 % till cirka 79 %. De skadade kategoriseras efter vilket färdsätt de har haft vid olyckan, t.ex. fotgängare eller i bil, dessa koder finns beskrivna i bilaga 1. I denna rapport används kod 10 Fotgängare och dessutom ska skadan ha inträffat i trafikmiljö. Oftast används de 6 län som har haft fullständig registrering på alla sjukhus hela tiden. Det innebär att länen Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland och Jämtland (H, M, S, U, Y och Z) ingår i den analysen med skadade fotgängare i trafikmiljö för hela perioden, dvs. inte bara vintern. För perioden oktober april under alla år finns skadade fotgängare. För vintrarna under kalenderåren 2005 och 2007, där det finns uppgifter om vinterväghållningskostnader, används skadedata även från andra kommuner. I ett stort antal fall ger olycksbeskrivningen ingen indikation om bidragande orsak till olyckan. Orsaken till olyckan beskrivs av fotgängaren själv och kan därför inte ses som strikt objektiva eller heltäckande. Underlaget kan betraktas som grovt men det är ändå meningsfullt med en analys eftersom detta underlag är avsevärt mycket bättre än övriga datamaterial. När det kommer till väglag/vägförhållanden (I STRADA: Road State) varierar de i 12 olika klasser (se Tabell 1), i denna studie har kod 11 Vägen/gång- /cykelbanan var hal pga. snö/is använts. 10 VTI rapport 735

15 Följande koder finns i det aktuella STRADA-materialet om vägytans tillstånd. Tabell 1 STRADA-kod för väglag. Kod Vägomständighet (vägytestandard) 0 Okänt 9 Uppgift saknas 11 Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. snö/is 12 Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. löv 13 Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. vatten 14 Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. annat 15 Vägen/gång-/cykelbanan var ojämn 16 Vägen/gång-/cykelbanan hade hål och gropar 17 Vägen/gång-/cykelbanan hade löst grus 18 Vägen/gång-/cykelbanan hade spårvägs-/järnvägsspår 19 Annat 20 Ej relevant för skadehändelsen Ytterligare information kan finnas i text om skadan men i analyserna har koderna enligt tabell 1 använts utan komplettering. Antalet fotgängarolyckor som har skett när beskrivningen vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. snö/is var stycken. För att beskriva hur allvarliga skadorna är används ISS=Injury Severity Score. ISSvärdet (1 till 75) som kan sägas vara ett prognostiskt index för sannolikheten för överlevnad vid multipla skador. ISS <9 ISS 9 15 ISS >15 lätt måttlig skada svår skada mycket svår skada Det finns även en kodning i STRADA som anger om patenten har fått vård eller har åkt hem. Det är fem olika kategorier Care 1 Care 2 Care 3 Care 4 Care 5 Åkt hem Avvikit Död vid ankomst Avdelning Annat sjukhus SKL hade önskemål om att ett nytt sätt att beräkna hur allvarligt skadad en person är skulle användas. Detta sätt att beräkna har tyvärr inte gjorts tillgängligt för oss i detta projekt. I STRADA användarhandledning finns följande text Ange om vägomständigheter påverkade olycksförloppet. Det är den skadade själv som lämnar uppgiften om VTI rapport

16 vägytans standard till sjukvården och om den påverkat olycksförloppet. I fortsättningen används därför begreppet orsak när t.ex. is/snö angivits. 2.2 Kommundata Invånarantal SKL har försett oss med befolkningsmängden den 31december 2005 och 2007 för vissa kommuner. Uppgifterna redovisas i bilaga 2 och Väghållare SKL har tillhandahållit uppgifter om väghållare i de olika kommunerna för Kommunen kan antingen själv vara väghållare eller har fastighetsägarna ansvar för gångbanorna. Det finns också kommuner där både fastighetsägare och kommun sköter gångbanorna. SKL menar att väghållaransvaret är tämligen oförändrat och att därför uppgifterna för 2005 kan användas för hela den period som vi har skadedata. Uppgifterna redovisas i bilaga Kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning enligt nedan började gälla den 1 januari 2011 (SKLs rapport om kommungruppsindelning, 2011). Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31 kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 12 VTI rapport 735

17 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km Kostnader för vinterväghållning 2005 och 2007 SKL har redovisat den totala kostnaden för vinterväghållning i de olika kommunerna dvs. kostnaden för enbart gångytor har inte gått att få fram, se tabell i bilaga 3. Alla kommuner har inte svarat på frågan. I enkätutskicken till kommunerna anges följande: "Frågorna gäller, då annat inte anges, det kommunala vägnätet, inkluderande bilnät, gång- och cykelvägar samt gångbanor. Kostnader för vinterväghållning avser områden där kommunen har renhållningsansvar. Kostnaderna inkluderar snöröjning, halkbekämpning, snöbortforsling, sandupptagning, gatuuppvärmning med mera. Även kostnad för beredskap för vinterväghållning ingår." SKL har, vid fråga inom projektet, angett att har kommunen kostnader för vinterväghållning av gångbanor är dessa alltså inkluderade. Om kommunen betalar ut ersättning till de fastighetsägare som tagit över renhållningen av gångbanorna vintertid (vet inte om så brukar vara fallet), ska dessa kostnader också vara inkluderade i de kostnadsuppgifter avseende vinterväghållning som kommunerna rapporterat in. Vissa kommuner har även kontaktats för att försöka få fram fler uppgifter om kostnader för vinterväghållning men det har inte gått att få fram i sådan utsträckning att det har kunnat användas i analyser. VTI rapport

18 3 Resultat 3.1 Kommundata För att kunna jämföra kommuner med olika väghållning delas kommunerna in i kommungrupper enligt delkapitel I tabell 2 redovisas det totala antalet invånare (för de kommuner där uppgifter erhållits) i respektive grupp för länen H, M, S, U, Y och Z. Av bilaga 2 framgår vilka som vinterväghåller gångytor i de olika kommunerna. Tabell 2 Totalt antal invånare i respektive kommungrupp i länen H, M, S, U, Y och Z. Kommungrupp Fastighetsägare Kommun Kommun+ Fastighetsägare Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Fastighetsägarkommuner har totalt sett betydligt fler invånare än kommuner med annan väghållare. Ett medelvärde beräknas för varje grupp och väghållare, se tabell 3. Detta görs för att kunna avgöra om det skiljer i storlek mellan kommuner med olika väghållningsansvar. Förortskommunerna är ungefär lika stora för de olika väghållarna medan det kan vara ganska stora skillnader mellan de andra kategorierna och detta kan påverka jämförelserna. Även medelvärdena är större för fastighetsägarkommuner, dvs. det är inte bara fler kommuner utan de är också större inom de olika kommungrupperna. Tabell 3 Medelvärde av invånarantalet i respektive kommungrupp i länen H, M, S, U, Y och Z. Kommungrupp Fastighetsägare Kommun Kommun+Fastighetsägare Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region VTI rapport 735

19 3.2 Skadade i kommuner med olika väghållaransvar I nedanstående tabell anges olika svårt skadade fotgängare i trafikmiljö vid is/snöväglag för olika kommungrupper och ansvarig väghållare. I bilaga 5 finns motsvarande men för alla väglag under vintrarna. Tabell 4 Antal skadade fotgängare i trafik, is och snöväglag, okt till apr under 7 vintrar, län H, M, S, U, Y och Z. ISS-värde Total- per Ansvarig Kommungrupp < >15 summa inv. och år Fastighetsägare Storstäder ,07 Förortskommuner till storstäderna ,11 Större städer ,97 Förortskommuner till större städer ,66 Pendlingskommuner ,19 Turism- och besöksnäringskommuner ,64 Varuproducerande kommuner ,16 Glesbygdskommuner ,43 Kommuner i tätbefolkad region ,76 Kommuner i glesbefolkad region Kommun Storstäder Förortskommuner till storstäderna ,22 Större städer ,67 Förortskommuner till större städer ,48 Pendlingskommuner ,35 Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner ,56 Glesbygdskommuner ,41 Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region ,48 Kommun+ Storstäder Fastighetsägare Förortskommuner till storstäderna Större städer ,62 Förortskommuner till större städer ,9 Pendlingskommuner ,11 Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner ,48 Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region ,13 Kommuner i glesbefolkad region ,86 #SAKNAS! Totalsumma De flesta fotgängarolyckorna resulterar i den lägsta skadeklassen lätt till måttlig skada och oftast får de lämna sjukhuset samma dag. Antal skadade per kommungruppsinvånare varierar dock tämligen mycket, vilket framgår av figur 1. Större städer ligger högt för alla de olika väghållarna medan förortskommuner till de större städerna ligger ganska lågt. VTI rapport

20 I bilaga 5 redovisas tabell 4 för alla väglag och med indelning även i klimatzoner (se bilaga 7 för indelningen av klimatzonerna). Då framgår att kommuntyper saknas i vissa klimatzoner vilket kan påverka de sammanfattande resultaten. Tabell 5 sammanfattar bilagan men utan indelning i kommungrupper. I figur 1 är samma data använt som i tabell 4 men inte som årsmedelvärde utan för alla 7 vintrarna sammantaget. Underlaget är ibland väldigt litet eller saknas t.o.m. för vissa kommungrupper eller väghållare. Antal olyckor/ kommuninv Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Figur 1 Antal fotgängarolyckor per kommuninvånare i länen H, M, S, U, Y och Z under 7 vintrar från hösten 2003 t.o.m. våren 2010, 95 % konfidensintervall för den lägsta ISS-klassen. Färgförklaring nedan: I de flesta kommungrupperna i figur 1 är skillnaden liten mellan olika vinterväghållare och skillnaden är oftast inte statistiskt säkerställd. Det finns vissa kommungrupper där skillnaden är statistiskt säkerställd, men det är olika vilken väghållare som har högst/lägst antal skadade. Det går således inte att utifrån detta underlag särskilja de olika vinterväghållarna från varandra vad avser utfallet i form av skadade fotgängare. Vid en uppdelning även i klimatzoner (se bilaga 7 för klimatzoner) framstår dock kommunerna som den vinterväghållare som medför lägst antal skadade (tabell 5). Det behövs dock en djupare analys där hänsyn tas till ytterligare beskrivningar av kommunerna för att kunna slå fast att kommunal väghållning leder till färre antal skadade då olika indelningar ger så olika resultat. 16 VTI rapport 735

21 Tabell 5 Skadade fotgängare i trafik, vid is och snöväglag, oktober april under 7 vintrar, län H, M, S, U, Y och Z, per kommuninvånare. Indelning i klimatzoner. ISS-värde Klimatzon Ansvarig < >15 Södra Fastighetsägare 23,6 3,0 0,1 Kommun 15,1 2,1 0,0 Kommun, Fastighetsägare 22,6 2,9 0,0 Mellersta Fastighetsägare 30,3 0,8 0,3 Kommun 23,7 0,0 0,0 Kommun, Fastighetsägare 28,1 0,7 0,0 Norra Fastighetsägare 29,3 2,9 0,0 Kommun 27,4 3,8 0,0 Kommun, Fastighetsägare 34,5 2,9 0, Antal skadade Sala Västerås Osby Filipstad Mörbylånga Lomma Burlöv Sollefteå Karlstad Forshaga Vellinge Skurup Nybro Arvika Årjäng Höör Landskrona Kävlinge Svedala Helsingborg Lund Ängelholm Kalmar Båstad Sjöbo Oskarshamn Hässleholm Ystad Trelleborg Kristianstad Åstorp Höganäs Kristinehamn Fagersta Köping Åre Härjedalen Kramfors Timrå Munkfors Kil Östersund Hultsfred Ånge Staffanstorp Bromölla Surahammar Norberg Hallstahammar Hagfors Härnösand Sundsvall Hörby Mönsterås Sunne Säffle Figur 2 Antal skadade i respektive kommun 2005 i länen H, M, S, U, Y och Z. Ansvarig väghållare lila=fastighetsägare, blå=kommun, orange=kommun och Fastighetsägare. Antalet skadade är ju givetvis beroende av hur stor kommunen är men också beroende av rapportering till STRADA, dvs. om det i kommunen finns ett sjukhus. I övriga kommuner kommer de flesta att uppsöka annan sjukvård. Även i kommuner med sjukhus uppsöker en del vårdcentral eller annan läkare. I Skåne finns många sjukhus, dvs. nära till sjukhus och de har registrerat sedan De skånska kommunerna har högt antal skadade enligt figur 2. För en enstaka vinter har ju vädret också stor betydelse och 2005 var det relativt milt. De kommuner som själva eller tillsammans med fastighetsägare VTI rapport

22 sköter vinterväghållningen visas i figur 3 med angivande av hur svårt skadade fotgängarna är Hultsfred Staffanstorp Bromölla Kil Munkfors Surahammar Antal skadade Norberg Ånge Timrå Kramfors Östersund Mönsterås Hörby Sunne Hagfors Säffle Hallstahammar Härnösand Sundsvall Figur 3 Antal skadade i respektive kommun i länen H, M, S, U, Y och Z vintrarna 2003/ /10. Ansvarig väghållare blå=kommun, orange=kommun och Fastighetsägare. Ljusgrön stapel=iss <9, mörkgrön stapel=iss Kommunerna i figur 3 är egna väghållare eller tillsammans med fastighetsägare. Det finns sjukhus i Östersund och Sundsvall/Härnösand som rapporterar till STRADA. De högsta staplarna är också för dessa kommuner. Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand ligger i Sundsvall men Sundsvall har dessutom nästan fyra gånger så många invånare som Härnösand. Sundsvall har dock ca 8 gånger fler skadade. Närheten till sjukhus liksom invånarantal bidrar till den stora skillnaden i rapporterat antal skadade. Det kan givetvis också bero på olika vinterväghållningsstandard. I bilaga 6 redovisas kortfattat vädret under de olika vintrarna. Några kommuner med sjukhus som rapporterar till STRADA har tagits ut för att analysera antalet skadade fotgängare i förhållande till invånarantalet såsom framgår av tabell VTI rapport 735

23 Tabell 6 Antal skadade fotgängare per invånare år Kommun Skadad/inv* Skadade Ängelholm 5,7 22 Ystad 10,3 28 Trelleborg 7,0 28 Malmö 2,9 78 Lund 5,1 52 Kristianstad 8,3 63 Hässleholm 9,0 44 Helsingborg 5,3 65 Västerås 1,0 13 Karlstad 1,9 16 Arvika 4,2 11 Torsby 9,7 12 Västervik 8,8 32 Oskarshamn 20,2 53 Kalmar 5,7 35 Östersund 3,6 21 Sollefteå 4,3 9 Härnösand 5,2 13 Östersund 3,6 21 Skillnaden är som synes ganska stor mellan de olika kommunerna. Om vi tar som exempel Västervik och Kalmar som har nästan samma antal skadade trots att Kalmar har nästan 70 % fler invånare. Oskarshamn som ligger mellan dessa två kommuner har 65 % fler olyckor men har inte ens hälften så många invånare som Kalmar. Vädret i de tre kommunerna borde inte skilja sig åt i någon större omfattning. Innebär detta resultat att det i Oskarshamn är främst sjukhuset man uppsöker vid skada medan man i de två andra kommunerna i större omfattning än i Oskarshamn uppsöker annan sjukvård? Då detta avser is/snöolyckor kan det ju vara vädret men också standarden på vinterväghållningen som skiljer sig åt. Om alla 7 vintrarna studeras har Oskarshamn i genomsnitt mindre än hälften så många skadade som vintern Västervik har samma antal skadade medan Kalmar och Nybro har fler skadade 2005, se tabell 7. Oklart varför dessa skillnader. Karlstad och Västerås har under 2005 bara en tredjedel respektive en femtedel av det genomsnittliga antalet skadade under 7 vintrar , se tabell 7. Denna stora skillnad beror säkerligen på den milda vintern VTI rapport

24 Tabell 7 Antal skadade fotgängare dels vinterperiod kalenderåret 2005 och medelvärde för 2003/ /2010. Kommun 2005 Medelvärde Kalmar 35 23,9 Nybro 10 5,6 Oskarshamn 53 22,3 Västervik 32 32,6 Karlstad 16 48,1 Västerås 13 66,0 3.3 Samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare jämfört med vinterväghållningskostnader Kostnaden för skadade fotgängare har räknats fram beroende av skadans allvarlighet och om de har lämnat sjukhuset samma dag eller fått stanna kvar på en avdelning för vård eller i vissa fall även blivit flyttade till ett annat sjukhus. I tabell 8 är de materiella kostnaderna för respektive skadeklass redovisade tillsammans med en riskvärdering som avser individers uttryckta betalningsvilja för en riskförändring omräknad till ett statiskt liv samt ett avrundat totalvärde för hur mycket respektive skada kostar. I bilaga 4 finns det detaljerad information över hur de olika kostnaderna är beräknade. Tabell 8 Samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare. ISS klass Materiella kostnader Riskvärdering Totalt (avrundat) Lindrigt skadad > Dödsfall Lindrigt skadad enligt tabellen ovan är de skadade som har fått lämna sjukhuset samma dag eller i vissa fall har avvikit från sjukhuset. Vid kostnadsberäkningen är dessa exkluderade från ISS-klass 0-8. De övriga som blev inlagda på avdelning är uppdelade efter respektive ISS klass. SKL har gett oss tillgång till invånarantal, information om väghållare samt vinterväghållningskostnader för åren 2005 och Väghållarkostnaderna är kommunens totala kostnader för vinterväghållning såsom anges i Kostnaderna för gångytor har inte gått att få fram. Antalet fotgängarskador under 2005 i de 6 länen fördelar sig enligt tabell 9. Alla halkolyckor skedde under månaderna januari till april och oktober till december. 20 VTI rapport 735

25 Tabell 9 Antal fotgängarskador med olika ISS-värden 2005 i länen H, M, S, U, Y och Z. ISS-klass Väglag < > Totalsumma Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga. snö/is Övriga Totalsumma Övriga är fördelat enl. följande: Uppgift saknas Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga löv Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga vatten Vägen/gång-/cykelbanan var hal pga annat Vägen/gång-/cykelbanan var ojämn Vägen/gång-/cykelbanan hade hål och gropar Vägen/gång-/cykelbanan hade löst grus Annat I figuren på nästa sida jämförs samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare vid is/snöväglag med kostnaden för vinterväghållningen. Kommunerna har rangordnats efter andelar inom respektive väghållare. I den vänstra delen av figuren från Sala Åstorp vinterväghåller fastighetsägare gångytorna vilket innebär att de kostnader (andel) som anges här avser fordonsytor. Kostnaden för att vinterväghålla gångytor är troligen mindre. Näst till höger från Hultsfred Bromölla är kommunen väghållare och då avser väghållarkostnaden både fordons-, gång- och cykelytor. I de sju kommunerna längst till höger är både kommun och fastighetsägare vinterväghållare. VTI rapport

26 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sala Osby Filipstad Mörbylånga Västerås Lomma Burlöv Höör Årjäng Karlstad Arvika Vellinge Sollefteå Ängelholm Lund Kävlinge Skurup Forshaga Nybro Landskrona Helsingborg Ystad Kalmar Sjöbo Svedala Oskarshamn Hässleholm Kristianstad Båstad Trelleborg Höganäs Åstorp Hultsfred Munkfors Staffanstorp Kramfors Timrå Östersund Kil Ånge Bromölla Hallstahammar Hagfors Mönsterås Hörby Sundsvall Härnösand Sunne Vvhkost/inv Skadekost/inv Figur 4 Jämförelse mellan samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare vid is/snöväglag och vinterväghållarkostnad år I tabell 10, där de kommuner som har de högsta och lägsta värdena när vinterväghållningens totala kostnader ställs mot de samhällsekonomiska kostnaderna för skadorna. Det är totalt 48 kommuner, 14 av dem har större kostnader för väghållningen än vad de har för fotgängarskador. Resterande kommuner har en mindre kostnadsandel för vinterväghållning, men detta skulle kunna vara en spegling av temperaturen under vintermånaderna. SMHI (2005) skriver i sin årsredovisning av vädret under året som gått: Med 2005 fogades ytterligare ett varmt år till en imponerande rad som började redan Under de senaste 18 åren är det bara 1996 som i hela landet har varit kallare än medelvärdet för den nu använda normalperioden var varmare än de närmast föregående fyra åren och i norra Norrbotten till och med lika varmt som år I exempelvis Haparanda, med mätningar sedan 1860, var 2005 det fjärde varmaste året efter 1938, 1934 och 2000, det sistnämnda året var där bara en tiondels grad varmare än I landets norra hälft var året nederbördsrikare än vanligt på de flesta håll, medan förhållandevis torra områden dominerar i söder. Återigen tar vi upp det faktum att skadade troligen även uppsöker annan sjukvård än de sjukhus som rapporterar till STRADA och att dessutom kostnaden för vinterväghållningen avser kommunens totala kostnad för vinterväghållningen. 22 VTI rapport 735

27 Tabell 10 Antal skadade vid is/snöväglag, samhällsekonomiska kostnader för skadade fotgängare och totala vinterväghållningskostnader i respektive kommun samt den procentuella skillnaden mellan väghållnings- och skadekostnaden för Alla kommuner är inte redovisade, bara de i topp och botten. Skador Totalkostnader (tkr) Vinterväghållningskostnader (tkr) Ansvarig väghållare vinter Vinterväghållningskostnader mot skadekostnader (%) Kommun Invånare Antal skadade Hallstahammar K,F Sala F Osby F 729 Filipstad F 629 Mörbylånga F 521 Västerås F 437 Lomma F 435 Burlöv F 332 Oskarshamn F 9 Hässleholm F 7 Kristianstad F 7 Båstad F 6 Trelleborg F 4 Höganäs F 3 Bromölla K 3 Åstorp F Kostnadsjämförelse mellan kommuner som själva är väghållare och där sjukhusen registrerar i STRADA Tyvärr är det tämligen få kommuner som är egen väghållare och där samtidig registrering till STRADA pågår. I nedanstående tabell finns skadekostnader för 2005 och 2007 för de kommuner där sjukhus i närheten registrerar i STRADA. Tabell 11 Samhällsekonomisk kostnad för skadadefotgängare för kommuner med egen vinterväghållning och där registrering sker på sjukhus i närheten. KUS=Karolinska Universitetssjukhuset. Kommun Skadekostnader (tkr) Is/snö Alla Is/snö Alla Sjukhus skaderegistrerar i STRADA fr.o.m. år Botkyrka KUS Huddinge 2003 Nacka KUS Huddinge 2003 Sundbyberg KUS Solna 2006 Solna KUS Solna 2006 Lidingö KUS Solna 2006 Jönköping Jönköping 2006 Östersund Östersund 2002 VTI rapport

28 Vissa kommuners skadade uppsöker inte de sjukhus som vi uppfattade låg närmast och därför redovisas kvoten mellan skadekostnad respektive väghållarkostnad bara för de kommuner och år då registreringen förefaller vara helt igångsatt, se tabell 12. Tabell 12 Kvoten mellan samhällsekonomiska kostnaden för de som skadats vid halka och den totala vinterväghållningskostnaden. Kommun Skadekostnad / Väghållarkostnad 2005 Skadekostnad / Väghållarkostnad 2007 Förhållande kostnader Botkyrka 55977/ / ,4 1,9 Sundbyberg 17687/6242 2,8 Solna 32129/9519 3,4 Jönköping 37762/ ,1 Östersund 28945/ / ,8 1,9 I de flesta kommunerna ligger samhällskostnaden för skadade fotgängare på is/snöväglag på ungefär två gånger högre än den totala vinterväghållningen. I Solna är skadekostnaden över tre gånger kostnaden för den totala vinterväghållningen. Vinterväghållningskostnaden för gångytor är förmodligen en mindre del av den totala vinterväghållningskostnaden. Om alla skadade var kända, dvs. även de som uppsöker annan sjukvård än de sjukhus som registrerar i STRADA skulle samhällskostnaden för de skadade bli ännu större i förhållande till vinterväghållningskostnaden. Det är därmed klart att skadekostnaden är betydligt högre än vinterväghållningskostnaden för fotgängare. 24 VTI rapport 735

29 4 Diskussion och slutsatser Skadade fotgängare under perioden har utgjort underlag för analyserna. Ofta har endast länen Kalmar, Skåne, Värmland, Västmanland, Västernorrland och Jämtland (H, M, S, U, Y och Z) ingått i analysen eftersom sjukhusen där registrerat under hela perioden. Alla skadade uppsöker dock inte sjukhus utan söker sig till annan sjukvård. Ju större avståndet är till sjukhuset desto troligare är det att man uppsöker annan sjukvård. De antal skadade som analyserats är således en underskattning av det verkliga antalet. Vinterväghållningskostnad har erhållits för vintrarna under kalenderåren 2005 och Kostnaderna avser kommunens totala vinterväghållningskostnader vilket innebär att där kommunen varit väghållare, även på gångytor, är kostnaden för att vinterväghålla dessa ytor endast en del av de totala kostnaderna. När fastighetsägare vinterväghåller gångytor motsvarar kommunens kostnader främst vinterväghållning av gator dvs. fordonsytor. Det har inte gått att utifrån detta dataunderlag avgöra om det finns någon skillnad i antal skadade fotgängare beroende på om det är kommun eller fastighetsägare som vinterväghåller. Det har däremot gått att visa att på is/snöväglag är samällets kostnader för skadade fotgängare betydligt mycket högre än kostnaden för vinterväghållningen. Jämfört med den totala vinterväghållningskostnaden i kommuner där kommunen vinterväghåller även gångytor är skadekostnaden minst den dubbla. Detta innebär att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att satsa mer resurser på vinterväghållning för fotgängare. VTI rapport

30 Referenser SMHI (2005). Väder och vatten. Väderåret SMHI. Nr 13/2005. SKL (2010). Kommungruppsindelning Öberg, G (2011). Skadade fotgängare. Fokus på drift och underhåll vid analys av sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA. VTI rapport 705, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Linköping VTI rapport 735

31 Bilaga 1 Sidan 1 (1) Skadekategori Kod Skadad 10 Fotgängare 11 Inlinesåkare 12 Rullstolsburen 13 Skateboardåkare 14 Sparkcykelåkare 15 Sparkstöttingsåkare 16 Annan 20 På cykel 30 På moped 31 På EU-moped 40 På motorcykel 41 På tung motorcykel 42 På lätt motorcykel 50 I personbil 51 I minibuss 60 I lastbil 61 I tung lastbil 62 I lätt lastbil 70 I buss 80 Övrigt 81 På snöskoter 82 I spårvagn 83 I traktor 84 I tåg 85 Ryttare 90 Okänt VTI rapport 735

32

33 Bilaga 2 Sidan 1 (6) Invånarantal och vinterväghållare i kommunerna Kommun Invånare 31 dec 2005 Ansvarig för gångbanor inom detaljplanerat (stadsplanerat) område? (vinter) Ale Fastighetsägare Alingsås Fastighetsägare Arvika Fastighetsägare Avesta Fastighetsägare Boden Fastighetsägare Bollnäs Fastighetsägare Borlänge Fastighetsägare Borås Fastighetsägare Burlöv Fastighetsägare Båstad Fastighetsägare Enköping Fastighetsägare Eskilstuna Fastighetsägare Essunga Fastighetsägare Fagersta Fastighetsägare Falkenberg Fastighetsägare Falun Fastighetsägare Filipstad Fastighetsägare Gislaved Fastighetsägare Gävle Fastighetsägare Göteborg Fastighetsägare Halmstad Fastighetsägare Helsingborg Fastighetsägare Hudiksvall Fastighetsägare Hällefors Fastighetsägare Härjedalen Fastighetsägare Hässleholm Fastighetsägare Höganäs Fastighetsägare Höör Fastighetsägare Kalmar Fastighetsägare Karlshamn Fastighetsägare Karlskoga Fastighetsägare Karlskrona Fastighetsägare Karlstad Fastighetsägare VTI rapport 735

34 Bilaga 2 Sidan 2 (6) Katrineholm Fastighetsägare Kinda Fastighetsägare Kiruna Fastighetsägare Knivsta Fastighetsägare Kristianstad Fastighetsägare Kristinehamn Fastighetsägare Kumla Fastighetsägare Kungälv Fastighetsägare Kävlinge Fastighetsägare Köping Fastighetsägare Landskrona Fastighetsägare Laxå Fastighetsägare Lekeberg Fastighetsägare Lidköping Fastighetsägare Linköping Fastighetsägare Ljusdal Fastighetsägare Ljusnarsberg Fastighetsägare Lomma Fastighetsägare Ludvika Fastighetsägare Luleå Fastighetsägare Lund Fastighetsägare Malmö Fastighetsägare Markaryd Fastighetsägare Motala Fastighetsägare Mörbylånga Fastighetsägare Nora Fastighetsägare Norrköping Fastighetsägare Nybro Fastighetsägare Nykvarn Fastighetsägare Nyköping Fastighetsägare Orust Fastighetsägare Osby Fastighetsägare Oskarshamn Fastighetsägare Partille Fastighetsägare Sala Fastighetsägare Sandviken Fastighetsägare Sjöbo Fastighetsägare VTI rapport 735

35 Bilaga 2 Sidan 3 (6) Skurup Fastighetsägare Skövde Fastighetsägare Sollefteå Fastighetsägare Svedala Fastighetsägare Sävsjö Fastighetsägare Söderhamn Fastighetsägare Södertälje Fastighetsägare Sölvesborg Fastighetsägare Tibro Fastighetsägare Tidaholm Fastighetsägare Tierp Fastighetsägare Tranås Fastighetsägare Trelleborg Fastighetsägare Trollhättan Fastighetsägare Töreboda Fastighetsägare Ulricehamn Fastighetsägare Uppsala Fastighetsägare Vadstena Fastighetsägare Valdemarsvik Fastighetsägare Vara Fastighetsägare Varberg Fastighetsägare Vellinge Fastighetsägare Vingåker Fastighetsägare Vänersborg Fastighetsägare Värnamo Fastighetsägare Västerås Fastighetsägare Växjö Fastighetsägare Ystad Fastighetsägare Åmål Fastighetsägare Åre Fastighetsägare Årjäng Fastighetsägare Ängelholm Fastighetsägare Ödeshög Fastighetsägare Örebro Fastighetsägare Överkalix Fastighetsägare Degerfors Fastighetsägare Forshaga Fastighetsägare VTI rapport 735

36 Bilaga 2 Sidan 4 (6) Hedemora Fastighetsägare Uddevalla Fastighetsägare Vaggeryd Fastighetsägare Åstorp Fastighetsägare Jönköping Kommun Kil Kommun Östersund Kommun Alvesta Kommun Arvidsjaur Kommun Bengtsfors Kommun Bollebygd Kommun Botkyrka Kommun Bromölla Kommun Dals-Ed Kommun Falköping Kommun Gagnef Kommun Gnosjö Kommun Gällivare Kommun Habo Kommun Heby Kommun Hofors Kommun Hultsfred Kommun Håbo Kommun Härryda Kommun Järfälla Kommun Kramfors Kommun Lerum Kommun Lidingö Kommun Lycksele Kommun Malung Kommun Mark Kommun Mora Kommun Munkfors Kommun Nacka Kommun Norberg Kommun Norsjö Kommun Ockelbo Kommun VTI rapport 735

37 Bilaga 2 Sidan 5 (6) Olofström Kommun Ovanåker Kommun Oxelösund Kommun Pajala Kommun Piteå Kommun Salem Kommun Sigtuna Kommun Skellefteå Kommun Sollentuna Kommun Solna Kommun Staffanstorp Kommun Stockholm Kommun Sundbyberg Kommun Surahammar Kommun Svenljunga Kommun Timrå Kommun Tingsryd Kommun Tyresö Kommun Upplands Väsby Kommun Vallentuna Kommun Vetlanda Kommun Vindeln Kommun Vårgårda Kommun Ydre Kommun Ånge Kommun Åsele Kommun Åtvidaberg Kommun Älvdalen Kommun Älvkarleby Kommun Östhammar Kommun Härnösand Kommun, Fastighetsägare Sundsvall Kommun, Fastighetsägare Säffle Kommun, Fastighetsägare Lysekil Kommun, Fastighetsägare Ronneby Kommun, Fastighetsägare Grästorp Kommun, Fastighetsägare Hagfors Kommun, Fastighetsägare VTI rapport 735

38 Bilaga 2 Sidan 6 (6) Hallstahammar Kommun, Fastighetsägare Herrljunga Kommun, Fastighetsägare Hörby Kommun, Fastighetsägare Karlsborg Kommun, Fastighetsägare Lindesberg Kommun, Fastighetsägare Mölndal Kommun, Fastighetsägare Mönsterås Kommun, Fastighetsägare Sunne Kommun, Fastighetsägare Täby Kommun, Fastighetsägare Älmhult Kommun, Fastighetsägare Österåker Kommun, Fastighetsägare Hallsberg Strängnäs VTI rapport 735

39 Bilaga 3 Sidan 1 (8) Totalkostnad för vinterväghållning 2005 respektive 2007 Kommun Totalkostnad för vinterväghållning 2005 (tkr) Ale Alingsås Alvesta Arvidsjaur Arvika Avesta Bengtsfors Boden Bollebygd 802 Bollnäs Borlänge Borås Botkyrka Bromölla 300 Burlöv Båstad 905 Dals-Ed 820 Degerfors Enköping Eskilstuna Essunga 164 Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Forshaga Gagnef 50 Gislaved Gnosjö Grästorp 235 Gällivare Gävle Göteborg Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hofors Hudiksvall Hultsfred Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs 770 Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalmar Karlsborg 715 Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Knivsta

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2015:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2015-02-06 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.

Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun

Läs mer

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg

Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade

Läs mer

Parametrar i den demografiska modellen

Parametrar i den demografiska modellen Parametrar i den demografiska modellen I den demografiska modellen används ett antal parametrar i beräkningarna av de viktiga förändringar som påverkar beräkningen av befolkningen som - Fruktsamhet - Dödlighet

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015

Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut Dnr 8.1.2-2015:45 1 (7) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut om ansökan Skolverket har med stöd i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk

Läs mer

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde

Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde Resebyråtjänster 2011-2 Antagna leverantörer i rangordning per Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Resecity i Huddinge AB 5563662997 4 Arvidsjaur kommun Askersunds kommun Resecity

Läs mer

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto

Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,

Läs mer

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16 Kommunbeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om dispens (exklusive avslag 1 ) från strandskyddet enligt 7

Läs mer

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009

Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Publicerad 2009-08-03 Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. For mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se

Läs mer

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms

Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms Stockholms län Ekerö Ekerö Energi AB 5676 5901 4% Stockholm Fortum Distribution AB, Stockholm 5780 5825 1% Norrtälje Norrtälje Energi AB 5383 5768 7% Solna Vattenfall Sveanät AB, Huvudsta 4991 5745 15%

Läs mer

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne 2011-07-14 Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juni visar att andelen dieslar av nyregistrerade personbilar i Skåne län

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013.

Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013. Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013. Förklaringar: Län Sortering SKL:s kommuntyp (1-10) Befolkningsg rupp Intern samordning

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands Väsby 31,85 37 517 12,95 - Fortum Värme, AB 769 Graninge Elnät AB 35,6 Vallentuna 31,45 26 889 13,93 11,01 Vallentuna Närvärme AB 710 Elverket Vallentuna AB 33,3 Österåker

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag kr per MWh Elnätföretag och pris i öre/kwh Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 9,37 - Brista Kraft AB 551 Graninge Järfälla Elnät AB 35,9 Vallentuna 28,00 100 12,66 8,40 #Saknas! 0 Vallentuna

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Återvinningen av elprodukter fortsätter öka

Återvinningen av elprodukter fortsätter öka Pressmeddelande 2015-02-17 Återvinningen av elprodukter fortsätter öka 2014 återvann svenskarna 147 500 ton elektronik. Det motsvarar vikten av 15 Eiffeltorn eller drygt 15 kilo per person. Totalt återvann

Läs mer

Bilaga Avropsberättigade

Bilaga Avropsberättigade Bilaga Avropsberättigade Licensförsörjning 2010 1 (8) Avropsberättigade i ramavtalsområde Licensförsörjning 2010 Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

ABF, Studieförbundet Bilda, Studiefrämjandet Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan

ABF, Studieförbundet Bilda, Studiefrämjandet Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan Musikhus i kommunen Folkbildningsförbundet Musikrapport 2014 Kommuner Antal Studieförbund (antal) Alvesta 1 ABF Arboga 1 ABF Arjeplog 1 ABF Arvika 1 Askersund 1 Boden 1 Bollnäs 2 Studieförbundet Bilda,

Läs mer

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag

Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag företag Stockholms län Upplands-Väsby 29,90 85 9,37 - Brista Kraft AB 586 Graninge Elnät AB,Upplands-Väsby 22,4 Vallentuna 28,00 100 12,70 10,05-0 Vallentuna Elverk AB 29,8 Österåker 29,85 99 18,48 - -

Läs mer

Stöd och service till funktionshindrade

Stöd och service till funktionshindrade Stöd och service till funktionshindrade den 1 juni 1999 1 Inledning Regeringen uppdrog i maj 1999 åt Socialstyrelsen att ta fram en individbaserad statistik om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2006:11 Utkom från trycket den 9 maj

Läs mer

I ARBETE. UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 ÅNGEHOLMS 2015-09- 36/2015/364. Enligt sändlista Dnr:

I ARBETE. UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 ÅNGEHOLMS 2015-09- 36/2015/364. Enligt sändlista Dnr: DELEGATIONEN FOR UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 I ARBETE beslut Delegi tionen för Unga till arbete 2015-09-03 A 2014 ÅNGEHOLMS KO!> MUNS17 06 2015-09- Enligt sändlista Dnr: 36/2015/364 C.OMMUN RELSEN

Läs mer

Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län

Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län Kommun/län Andel av de riktade statsbidragen, landstingsbidrag Stockholms län 1 847 308 983 - Andel av de riktade statsbidragen, kommunbidrag Botkyrka -

Läs mer

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag

Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag Bilaga 2 Kommun Kommuna lskatt år 2000 exkl. kyrkoavgift Avgiftsfinanserad VA, % Avfallskost n (vid 1900 l/v) kr/m2 inkl Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl Färrvärme företag Fjärrvärm e kr per MWh inkl

Läs mer

Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder. Kommunkartläggning 2008

Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder. Kommunkartläggning 2008 Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder Kommunkartläggning 2008 1 (11) Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder kommunkartläggning 2008 Innehållsförteckning Seniorbostäder, 55+, 65+bostäder kommunkartläggning 2008...1

Läs mer

Avropsberättigade parter

Avropsberättigade parter Fabs AB Alvesta Kommun Aneby Kommun Aneby Miljö & Vatten AB (AMAQ) Arboga Kommun Arvidsjaur Energi AB Arvidsjaurhem AB Arvidsjaurs Kommun Askersunds Kommun Askersundsbostäder AB Avesta Industristad Aktiebolag

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 11. Senior alert

Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 11. Senior alert Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 11 Senior alert Sammanfattning 17569 personer har observerats från särskilt boende, demensboende och korttidsboende i 177 kommuner. 31 procent hade ökad risk

Läs mer

Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning

Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning Pressmeddelande 2016-02-15 Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning Producenternas nationella insamlingssystem El-Kretsen har tillsammans med landets kommuner samlat in nästan 140 000 ton

Läs mer

Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag

Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Outhyrda

Läs mer

OLOFSTRÖMS KOMMUN 2014-10- o 9 Svenskt Vattens statistik över V J~laxo.r.. 2.0.1.4....... Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Hela riket Vid presentationer och publiceringar - ange alltid Källa:

Läs mer

Jämförelse av kommunala verksamheter mellan kommuner med olika ekonomiskt resultat 1

Jämförelse av kommunala verksamheter mellan kommuner med olika ekonomiskt resultat 1 Jämförelse av kommunala verksamheter mellan kommuner med olika ekonomiskt resultat 1 1 Studiens frågeställning och genomförande 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Studiens frågeställning 2 1.3 Studiens nyckeltal 2 1.4

Läs mer

Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner

Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner En fullständig förklaring till hur vi gjort rankningen finns i slutet på detta dokument, SKL, SCB, Arbetsförmedlingen / Bearbetat av Dagens Samhälle # Kommun

Läs mer

Statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb

Statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb 1 (3) Statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb 2016 Beslut om omfördelning Skolverket har beslutat att omfördela statsbidrag enligt bilaga. Beslutet har tagits med stöd i 2 förordning

Läs mer

Bilaga 1. Statsbidrag för extra platser inom yrkesvux och komvux SFS (2009:43) och SFS 2015:403) Dnr 2015:1182 2015-12-15 1 (5)

Bilaga 1. Statsbidrag för extra platser inom yrkesvux och komvux SFS (2009:43) och SFS 2015:403) Dnr 2015:1182 2015-12-15 1 (5) Bilaga 1 1 (5) Återkrav Skäl till beslut 2120002775 HAPARANDA KOMMUN 5 587 kr Bidraget har helt eller delvis inte utnyttjats 2120001157 HELSINGBORGS KOMMUN 2 541 638 kr Bidraget har helt eller delvis inte

Läs mer

Folkbiblioteken i. Finspång 2008. lokala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Finspång 2008. lokala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Finspång lokala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens strategiska betydelse Utvecklingen mot ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll är tydlig.

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2015 vecka 40

Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2015 vecka 40 Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2015 vecka 40 Senior alert Jämförelse PPM-mätningar (sida 1/3) v40 2013, v11 2014, v37 2014, v11 2015 och v40 2015 v40-13 v11-14 v37-14 v11-15 v40-15 Andel risk

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Sveriges vatten ochavloppsavgifter Sveriges vatten ochavloppsavgifter En jämförelse mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Förbundsutredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. TYPKUND 3 3. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KOMMUNERNA 4 4. De högsta

Läs mer

Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015

Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015 2016 Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015 31 % ekologiskt under 2015! 2016-05-30 EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska Produkter har samlat in statistisk för att kartlägga inköpen av ekologiska

Läs mer

Sveriges friluftskommun 2015 JOSEFINE NILSSON

Sveriges friluftskommun 2015 JOSEFINE NILSSON Sveriges friluftskommun 2015 JOSEFINE NILSSON RAPPORT 6668 APRIL 2015 Författare Josefine Nilsson, CMA Research NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2013. KS 2014-68

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2013. KS 2014-68 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-11 40 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2013. KS 2014-68 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2010 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec 2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553

Läs mer