FÖRSTÄRKNING AV EGENVÅRDS FÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DIABETES TYP 2 AVSEENDE KOST OCH MOTION EN LITTERATURSTUDIE

Transkript

1 Fakulteten för Hälsa och samhälle Utbildningsområde Omvårdnad FÖRSTÄRKNING AV EGENVÅRDS FÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DIABETES TYP 2 AVSEENDE KOST OCH MOTION EN LITTERATURSTUDIE Hosai Haleemi Hakim ben Hamida Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2012 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 FÖRSTÄRKNING AV EGENVÅRDS FÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DIABETES TYP 2 AVSEENDE KOST OCH MOTION EN LITTERATURSTUDIE Hosai Haleemi Hakim Ben Hamida Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad Abstract Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som orsakas av bl a ärftlighet, övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosam kost. Rekommendationer för egenvård för denna patientgrupp består därför av regelbunden motion och att äta en mer hälsosam kost. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 beskriver åtgärder för att förstärka förmågan till egenvård avseende kost och motion. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 10 kvalitativa artiklar analyserats och granskats. Resultat: Det går att förstärka egenvårdsförmågan hos patienter med diabetes typ 2 så att de förbättrar sin kost och ökar sin dagliga motion med hjälp av individanpassad information och stöd. Motiverande samtal, feedback och kontinuitet visade sig vara framgångsrika metoder för att stärka personernas förmåga till egenvård. En annan framgångsfaktor som beskrevs var även grupp anpassat stöd. Med individanpassat stöd menades att sjukvårdspersonalen visade förståelse, empati och lyssnade till patienterna medan grupp anpassat stöd innebar grupputbildning eller att utbilda hela familjen istället för enbart individen Nyckelord: Diabetes typ 2, egenvård, information, kost, motion, motivation, stöd.

3 PROMOTING SELF-CARE ABILITY IN PATIENTS WITH DIABETES TYPE 2 REGARDING DIET AND EXERCISE A LITERATURE REVIEW Hosai Haleemi Hakim Ben Hamida Ben Hamida, H & Haleemi, H. Promoting self-care ability in patients with diabetes type 2 regarding diet and exercise. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmo University: Health and Society, Department of Nursing, Abstract Background: Type 2 diabetes is a chronic metabolic disorder caused by heredity, obesity, physical inactivity and unhealthy diet. The recommendations regarding self-care activities consists therefore of regular exercising and eating a more healthy diet. Purpose: The aim was to illuminatet how patients with type 2 diabetes describe activities to promote self-care abilities regarding diet and exercise. Method: A literature review was made in which 10 qualitative articles were reviewed. Result: It is possible to promote self-care ability in patients with type 2 diabetes so that they improve their diet and increase their daily exercise with the help of individualized information and support. Motivational interviews, feedback and continuity proved to be successful methods to improve the person s self-care ability. Another described factor of success was group activities including information, education and support. Individualised support meant that health care professionals showed understanding, empathic and was listening to the patients while group activities meant support and education and to include the entire family. Keywords: Diabetes type 2, diet, exercise, information, motivation, self-care support

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Historik 2 Egenvård 2 Teoretisk referensram 3 Kost och motion 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 4 METOD 5 Artikelsökning 5 Inklusions- och exklusionskriterier 5 Tabell 1 6 Val av artiklar 7 Kvalitetsbedömningen 8 Analys 8 RESULTAT 8 Tabell 2 9 Praktiska råd och information 9 Råd om motion 9 Kostråd 9 Stöd 10 Individuellt anpassat stöd 10 Gruppanpassat stöd 11 Motivation 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 SLUTSATS 15 REFERENSER 17 BILAGA Bilaga 1 Artikelöversikt Bilaga 2 Kvalitetsgransknin

5 INLEDNING Diabetes typ 2 utgör ca 90 % av alla diabetesfall runt om i världen och är till stor del ett resultat av övervikt och fysisk inaktivitet. Diabetes ökar särskilt i utvecklingsländerna. Det finns många forskningsresultat som visar att insjuknande i diabetes typ 2 och en stor del av dess komplikationer kan förebyggas genom en hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, bibehållande av en normal kroppsvikt och avhållsamhet från tobak. Trots bevisen lever en stor del av världens befolkning under ohälsosamma förhållanden (WHO, 2011). Det krävs stor ansträngning av patienter med diabetes typ 2 att förändra sin livsstil och dessa förändringar är i många fall nödvändiga för att få kontroll över sjukdomen. Det kan innebära att följa en viss diet, regelbundet motionera, att utföra regelbundna blodsockerkontroller och att följa läkarens ordination livet ut. För många kan frustrationen över sitt sjukdomstillstånd leda till att patienten upplever känslor så som hjälplöshet, nedstämdhet och i vissa fall även depression (Polonsky, 2002). Utmaningarna blir allt större och större för hälso- och sjukvårdspersonal att få patienter med diabetes typ 2 att ta kontroll över sin sjukdom i takt med att allt fler personer insjuknar. Trots ökade sjukdomsfall av diabetes typ 2 har 50 procent av diabetikerna bra blodsockerkontroll och antalet fall av kärlkomplikationer som resulterat från diabetes har minskat de senaste åren vilket är ett tecken på att diabetessjukvården gör framsteg (Socialstyrelsen, 2009). Författarna har arbetat inom vården och träffat många patienter med diabetes typ 2 som har haft problem att hantera sin egenvård avseende kost och motion. I samband med möten med patienter med diabetes typ 2 upplevde författarna det som att bristande kunskap inom detta ämne var förekommande. Därför är det av intresse att belysa hur patienter med diabetes typ 2 beskriver åtgärderna som de åtar sig för att förstärka förmågan till egenvård avseende kost och motion. BAKGRUND Diabetes typ 2 är en långvarig ämnesomsättningssjukdom som orsakas av olika faktorer. Diabetes typ 2 orsakas främst av ärftlighet, övervikt, fysisk inaktivitet och konsumtion av ohälsosam mat. Vid diabetes typ 2 minskar insulinkänsligheten i de insulinberoende vävnaderna och det uppstår så kallad insulinresistens. Som följd av insulinresistens i vävnaderna kan insulinet inte utföra sin uppgift att transportera glukos in i vävnaderna vilket leder till förhöjd blodsockernivå i blodet (Ericson & Ericson 2008). De huvudsakliga symtomen på diabetes typ 2 är stora urinmängder, törst, muntorrhet, energibrist, suddig syn och dålig sömn p g a behovet av att gå upp nattetid och urinera. Diagnosen ställs genom att lämna urinprov som kan undersökas för förekomst av glukos och genom att fastställa huruvida mängden p-glukos överskrider 6,1/mmol (a a). En 1

6 dåligt kontrollerad eller obehandlad diabetes typ 2 kan leda till såväl akuta som kroniska komplikationer. De akuta komplikationerna är oftast lätta att behandla men de kroniska komplikationerna är svårare att kontrollera och de kan leda till en för tidig död. Akuta komplikationer är bl a ketoacidos och kroniska är hjärt- och kärlsjukdomar, t e x angiopati. Målet med behandlingen för alla diabetes typ 2 patienter är att hålla blodsockervärdet under gränsen för det normala utan alltför stora fluktuationer. Målet kan uppnås med en kombination av kostförändring och ökad fysisk aktivitet samt med medicinering (Eriksson & Eriksson 2008). Historik Diabetes är en sjukdom som existerat i mer än 2000 år. Under andra hälften av talet var diabetesmysteriet nästan löst och många forskare var intresserade av diabetesforskning. Under 1900-talet levde en läkare vid namn Frederick Grant Banting i Canada. Tillsammans med sin assistent upptäckte Banting insulinet vilket ledde till att han fick Nobelpriset i medicin år Det var en stor upptäckt för diabetesforskningen. Från början trodde forskarna att insulin skulle bota diabetes men bukspottskörteln kunde inte återuppta sin förmåga att producera insulin trots dagliga insulininjektioner. Trots att diabetes varit känt länge upptäcktes inte skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2 förrän på 1930-talet i England av läkarna H P Himsworth och R B Kerr. Loubaiteres upptäckte 1946 att sulfonamid sänkte blodsockret hos diabetes typ 2 patienter och det blev då den första medicinen att ta per os för dessa patienter (Ajanki, 1999). Egenvård Förmågan till egenvård har en stor betydelse för hur en patient med diabetes typ 2 kan uppnå målen med behandlingen Målsättningen är att patienten ska få så mycket kunskap som möjligt för att själv kunna hantera sjukdomen. För att ta kontroll över sjukdomen krävs förändring i kostvanor, följsamhet till medicinering och blodsockerkontroll samt regelbunden motion. För många patienter med diabetes typ 2 räcker det med att äta hälsosam kost och öka mängden fysisk aktivitet för att blodsockerhalterna skall normaliseras Det är viktigt att patienten blir medveten om hur de olika egenvårdsaktiviteterna påverkar varandra och att psykiskt välmående ökar möjligheten att bedriva en bra egenvård (Polonsky, 2002). Egenvård definieras enligt Kirkevold (2000): Formulerade insikter om handlingar som måste utföras av eller för en person, (och) som man vet eller förmodar är nödvändiga för regleringen av personens funktion och utveckling som människa (s 150). Enligt Socialstyrelsen (2010) ska vårdpersonalen samarbeta med patienter med diabetes typ 2 för att uppnå god egenvård. Målet är att patienterna ska kunna få kontroll över sin sjukdom i olika livssituationer samt ta ansvar för genomförande av egenvården. I en studie Jallinoja m fl (2008) framkom att patienter med diabetes typ 2 hade stor möjlighet att påverka sin hälsa genom livsstilsförändring. Det finns olika personliga erfarenheter och uppfattningar om livsstilförändring. Olika individer har olika möjligheter och olika stor motivation att genomgå livsstilsförändring och upprätthålla den (a a). 2

7 Teoretisk referensram Dorothea Orems omvårdnadsteori har använts i denna litteraturstudie. Valet av hennes teori beror på att teorin utgår från att hjälpa och stödja patienter till egenvård med hänsyn tagen till varje patients situation. Orems omvårdnadsteori består av tre delar, vilka är egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem (Kirkevold, 2000). Egenvård Orem beskriver egenvård som aktiviteter där patienten själv tar initiativ till att upprätta liv, hälsa och välbefinnande. Varje patient har mer eller mindre egenvårdsbehov. Orems egenvårdsbehov är indelat i tre olika begrepp. Dessa är universella behov, utvecklingsmässiga behov och hälsorelaterade behov. Människans universella behov är t ex mat och dryck. De utvecklingsmässiga egenvårdsbehoven är de nya behov som uppstår under individens utveckling, exempelvis under graviditet. Hälsorelaterade behov uppstår när en människa är sjuk och är i behov av medicin. För att patienten ska kunna upprätthålla sina mänskliga funktioner måste denne utföra olika aktiviteter och ställa krav på sig själv (Kirkevold, 2000). Egenvårdsbrist Orem menar att egenvårdsbrist uppstår när en patient inte klarar av att ta hand om sig själv och blir beroende av andras omvårdnad. Med detta menar Orem att ens egenvårdskapacitet är mindre än ens egenvårdskrav. Egenvårdskapacitet är enlig Orem den inlärda förmågan att tillfredsställa sina egna behov. Egenvårdsbegränsningar är faktorer som kan hindra en patient från att vårda sig själv. Egenvårdsbegränsningar kan vara kunskapsbrist, brist på beslutsfattningsförmåga eller begränsad fysisk förmåga för att tillgodose sina behov. Orem tycker först och främst att anhöriga ska ta hand om och vårda de sjuka. När varken anhöriga eller patienten själv kan tillgodose individens egenvårdsbehov ska patienten få hjälp av sjukvårdspersonal (Kirkevold, 2000). Omvårdnadssystem Omvårdnadssystem uppstår när sjukvårdspersonalen med hjälp av omvårdnad försöker få patienten att bli bättre. Omvårdnadssystem består av tre begrepp. Det första begreppet är fullständigt kompenserande omvårdnadssystem som är ett system där sjukvårdspersonalen vårdar patienter som fullkomligt saknar förmåga att ta hand om sig själva. Kompenserande omvårdnadssystem är ett annat begrepp som är framtaget för patienter som är i bättre fysiskt skick och kan hjälpa till mer. Det sista begreppet är undervisande omvårdnadssystem vilket innebär att patienter vårdar sig själva med hjälp av sjukvårdspersonalens kunskap och stöd (Kirkevold, 2000). Valet av Orems teori var självklar för författarna eftersom teorin utgår från att hjälpa och stödja patienter till egenvård med hänsyn till varje patients situation. Ibland hamnar diabetes typ 2 patienter i situationer i vilka egenvårdskraven överstiger förmågan att använda de egna resurserna till att främja välbefinnandet då kan sjukvårdspersonalen gå in med hjälp av sin kompetens och kompensera för patienternas egenvårdsbrist. 3

8 Kost och motion Vid diabetes typ 2 är det viktigt att kosten ska ha ett kaloriinnehåll som inte överstiger det dagliga behovet. Proportionerna av kolhydrater och fett bör hållas konstant för att hålla balansen mellan födointaget och medicineringen. Eftersom fettintaget reduceras ska mer än hälften av energiintaget bestå av sammansatta kolhydrater. Huvudsakligen bör kolhydraterna komma från kostfiberrika livsmedel. Dessa kolhydrater upptas långsamt i tarmen och orsakar inte skadlig blodglukosstegring (Ericson & Ericson 2008). Några direkta riktlinjer finns inte för diabeteskost. Däremot tillråds patienter med diabetes att följa de kostråd som livsmedelsverket har tagit fram till hela den svenska befolkningen. Det som rekommenderas är sund kost som är beskriven i nedanstående meningar. Kroppen fungerar bäst vid regelbunden matkonsumtion t ex frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. Det är lättare att låta bli att småäta och äta lagom mycket vid måltiderna om måltiderna planeras regelbundet. Frukt kan användas som mellanmål mellan huvudmålen eller i anslutning till fysisk aktivitet. För att få i sig alla näringsämnen som kroppen behöver är det bra att äta varierad kost vilket innehåller fibrer, grönsaker, frukt, fisk, bra fetter osv. Eftersom patienter med diabetes typ 2 löper risk för arterioskleros är fettintaget viktigt. Den totala fettkonsumtionen bör inte överstiga 30 % av det dagliga kaloriintaget. Högt fettintag, speciellt av mättat fett, ger ökad mängd LDL-kolesterol i blodet och sänker HDL-kolesterolet (Mosand, 2001). Fysisk aktivitet har en stor positiv inverkan på hälsan särskilt för patienter med diabetes typ 2. Vid fysisk aktivitet förbrukas mer glukos vilket leder till att blodglukosnivån sänks både under och efter den fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet gör att kroppen får lägre insulinbehov och ökar insulinkänsligheten i vävnaderna. Även blodets lipidinnehåll förbättras genom att triglyceridnivån sänks och HDL-kolesterolet ökar. Fysisk aktivitet bidrar till att musklernas glukosupptag blir så effektivt att detta tillsammans med kostreglering hjälper kroppen att hålla en tillfredställande glukosbalans (Mosand, 2001). I en studie av Malpass m fl (2008) framkom att olika fysiska aktiviteter kan fungera som en inkörsport till ett positivt beteende hos patienter med diabetes typ 2 som bidrar till att andra livsstilsförändringar skapas. Exempelvis kan fysisk aktivitet öppna dörren för kostförändring. I slutändan löper kostförändringar och fysisk aktivitet parallellt p g a. att strategisk fysisk aktivitet stödjer kostförändringar på flera sätt. Resultatet visade att kombinationen av kostförändring och fysisk aktivitet gjorde patienten mer motiverade att aktivt sköta sin diabetes (a a). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 beskriver åtgärder för att förstärka förmågan till egenvård avseende kost och motion. 4

9 METOD Artikelsökning Metoden som valdes var litteraturstudie. Artiklar till litteraturstudien har sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Valet av databaserna var en självklarhet p g a. att de innehåller medicin och omvårdnadsartiklar. Vid val av artiklarna har författarna sökt tillsammans men vid var sin dator. En pilotsökning med fritext utan begränsning gjordes initialt för att se om det fanns tillräckligt med vetenskaplig litteratur för ämnet. Sökorden hittades genom att relevanta artiklar lästes som framkom vid pilotsökningen. Vidare avgränsades sökningen för att öka möjligheten till att kunna läsa alla titlarna till artiklarna och granska abstracten. Författarna lutar sin sök metod mot Axelsson (2008). Sökord som användes vid pilotsökningen var diabetes typ 2 och change of lifestyle. Många av artiklarna som hittades var gamla eller översiktsartiklar men de hjälpte vid val av vidare sökord genom nyckelord och referenser. Sökningarna var också alltför omfattande i antal träffar och därför gjordes mer begränsade sökningar enligt tabell 1. I vidare sökningar kombinerades ordet diabetes med olika relevanta sökord, bl a med self-management och strategies i databaserna PubMed och CINAHL. Detta gav flera relevanta träffar som redovisas i tabell 1. Den första sökningen gjordes i PubMed. Vid sökningarna som gjordes i CINAHL användes till en början samma kombinationer av sökord som i PubMed men gav inte tillfredställande träffar och därför användes det olika kombinationer i de två databaserna. Ordet AND användes i kombinationerna för att begränsa området och få artiklar som svarade på studiens syfte. Inklusions och exklusionskriterier Inklusionskriterierna för artiklarna var kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle handla om patienter med diabetes typ 2 och hur de beskrev egenvårdsförstärkande åtgärder avseende kost och motion. Artiklarna skulle inte vara äldre än sex år eftersom de senaste rönen eftersträvades. Artiklarna skulle vara relevanta för syftet av studien och ha en hög eller medel kvalitet enligt bedömning utifrån Willman med m fl (2006) granskningsmall. De artiklar som var äldre än sex år, artiklar som var skrivna på annat språk än engelska, artiklar som undersökte barn och artiklar som kostade pengar exkluderades. 5

10 Tabell 1. databas sökningsprocess Databas Sökord Limits Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract lästa artiklar Använda artiklar PubMed PubMed PubMed Diabetes AND selfmanagement AND strategies Motivation AND diabetes 2 AND exercise Diabetes AND intervention AND advice CINAHL Diabetes type 2 AND change of lifestyle AND qualitative Published date from January Human, All adults 19+ years, abstracts, link to free full text, English Published date from January Human, All adults 19+ years, abstracts, link to free full text, English Published date from January Human, All adults 19+ years, abstracts, link to free full text, English Published date from January human, full text,

11 study CINAHL Diabetes AND Motivation AND advice CINAHL Diabetes type 2 AND experience AND nurse CINAHL Type 2 Diabetes mellitus AND qualitative study CINAHL Diabetes AND strategies AND diet abstract available, English language Published date from January human, full text, abstract available, English language Published date from January human, full text, abstract available, English language Published date from January human, full text, abstract available, English language Published date from January human, full text, abstract available, English language

12 Val av artiklar Många artiklar uteslöts redan efter att bara titlarna lästs. Det berodde på att titlarna inte var relevant för studien syfte. Andra artiklar kunde titeln verka tilltalande men efter att abstraktet lästs insåg författarna att artikeln inte motsvara inklusionskriterierna. I vissa fall verkade både abstrakten och titeln relevanta men efter att de lästs eller granskats motsvarade inte studiens kriterier. Efter att 20 artiklar hittats träffades författarna och diskuterade vilka artiklar som skulle användas. Till slut sorterades det ut elva kvalitativa artiklar. Dessa artiklar verkade vara användbara för studien och därför granskades efter Willman m fl (2006) granskningsmall och Polit och Beck (2006) riktlinjer för kvalitativ forskning. Kvalitetsbedömningen Polit och Beck (2006) riktlinjer går ut på att forskningen ska ha datamättnad och ha ett etiskt resonemang. Validiteten och reliabiliteten i en artikel bör vara hög om den ska hålla god kvalité. Inom kvalitativ forskning innebär hög validitet att forskarna har beskrivit forskningsprocessen tydligt och hög reliabilitet är om data som använts bearbetats på ett tillförlitligt sätt. Med detta menas att forskaren har gjort ett pålitligt analysarbete av den insamlade datan som är exakt och noggrant tolkat. I kvalitativa studier ska det finnas ett välformulerat syfte. Det är viktigt att titta på om kvalitativ metod är lämplig för studien. Urvalskriterier ska framgå i studien och de ska vara lämpade för den. Datainsamlingen och dataanalysen ska beskrivas. Analysen ska vara tillförlitlig och resultatet ska tydligt beskrivas och ha datamättnad (Willman & Stoltz, 2002). Under granskningen har Willman med m fl (2006) granskningsmall använts som presenteras i (bilaga 2). Den kvalitativa granskningsmallen har max 25 poäng. Svarsalternativ är ja eller nej och varje ja ger ett 1 poäng. Poängen räknas sedan ut i procent där 80 % % är hög kvalitet, % är medel och under 60 % är låg kvalitet. Författarna har utfört kvalitetsgranskningen av artiklarna gemensamt. Efter att alla artiklar granskats exkluderades två stycken eftersom de inte höll tillräckligt hög kvalité och därmed återstod nio kvalitativa artiklar med hög och medelkvalitet som analyserades. Analys Axelsson (2008) menar att under analysens gång i en litteraturstudie ska artiklarna i sin helhet läsas till en början. Nästa etapp är att göra en sammanställning i en tabell av syfte, metod, urval och det viktigaste av resultatet. Det är viktigt att resultatet som presenteras är strukturerat och det kan göras genom att dela upp resultatet i teman och underteman som är betydelsefulla för litteraturstudiens syfte. Resultatet i artiklarna bör läsas flera gånger och därefter bestäms var de olika delarna ska passa in. Det ska eftersträvas att finna vettiga sammanhang och förena vetenskaper som belysts i forskningsartiklarna. Artiklar lästes flera gånger och därefter sammanställdes det en sammanfattning av alla artiklar som presenterades i en tabell (bilaga 1). Från resultatet plockades det ut relevanta fakta som var betydelsefulla för studien. Därefter placerades de i teman och underteman. För att öka analysens validitet och reliabilitet lästes 8

13 artiklarna därefter i helhet flera gånger där olika teman jämfördes med artiklarna och studiens syfte. RESULTAT Resultatet baseras på nio kvalitativa artiklar. Efter analysen har 3 huvudtema och 4 undertema identifierats som passar studiens syfte. Teman presenteras i tabell 2. Tabell 2. Tema och undertema till resultat presentationen. Tema Under tema Praktiska råd och information 1-Råd om motion 2-Kostråd Stöd 1-Individuellt anpassat stöd 2- Grupp anpassat stöd Motivation Praktiska råd och information I flera av studierna framhålls betydelsen av relevant information om diabetessjukdomen (Nagelkerk m fl 2006, Furler m fl 2008 & Oftedal m fl 2010). I Oftedal m fl (2010) klagade patienterna på att behovet av information ignorerades och förbisågs av sjukvårdens yrkesutövare. Deltagarna i studien av Furler m fl (2008) var beredda att byta läkare eller använda annan hälso-och sjukvårds personal för att få den information de ville ha. Även i Nagelkerk m fl (2006) studie bytte många deltagare vårdgivare för att hitta en som lyssnade på deras problem, hjälpte dem att göra anpassningar till sin vårdplan och gav kortfattade och enkla instruktioner. Råd om motion En studie av Nagelkerk m fl (2006) visade att det var viktigt att kombinera kostråd med motionsråd eftersom det hänger i hop. Många deltagare nämnde att när vårdgivare gav kostråd och inte gav motionsråd samtidigt så glömdes motionen lätt bort. Majoriteten av deltagarna hade ingen fysisk aktivitet som bidrog till att gå ner i vikt. I en av studierna så var de äldre deltagarna oroliga för att överanstränga sig och för att fysisk ansträngning kunde vara mer skadlig än nyttig för deras hälsa. Därför motionera de inte mycket (Visram m fl, 2008). 9

14 I Gambling och Long (2009) använde sig rådgivaren av olika metoder bl a anpassade råd. Syftet till undersökningen var att utvärdera de olika metodernas effekt till beteendeförändring hos personer som hade diabetes typ 2. En stor andel av deltagarna skyllde deras motionsbrist på dåligt väder eller tidsbrist. De gav telefonrådgivaren under samtalet positiv feedback och bad om mer detaljer angående hur de skulle kunna motionera mer (a a). Kostråd Tre av artiklarna visade att det var viktigt att få vägledning avseende måltidsplanering samt dietjustering (Nagelkerk m fl 2006, Galasso m fl 2005 & Furler m fl 2008). Deltagarna i Nagelkerk m fl (2006) kände att de hade brist på kunskap om sina dagliga dieter p g a. att de inte fått tillräcklig information från sjukvården. Medan i studien av Oftedal m fl (2010) rapporterades det att många deltagare menade att den enda informationen de fick var sådan som var relaterad till råd om kost och måltidsplanering. De ville ha mer allsidig information som var relaterad till deras diabetes. I Glasso m fl (2005) uttryckte många deltagarna att de ville ha mer undervisning om näringskunskap och hur de ska tolka innehållsetiketterna på matförpackningarna. Gambling och Long (2009) undersökte i sin studie vikten av att använda sig av anpassad kostrådgivning. Här använde sig telefonrådgivaren av en metod som kallas personlig rådgivning. Den var anpassad till deltagarnas personliga förhållanden och förutsättningar. Telefonrådgivaren använde denna form av rådgivning i ett samspel med fokus på viktminskning. Telefonrådgivaren visade empati då deltagaren inte kunde gå ner i vikt p g a. Problem med rörligheten. Telefonrådgivaren berömde både vårdare och deltagare för sina insatser och gav positiv förstärkning. Respondenterna tyckte att rådgivningen ökade deras kunskaper om måltidsplanering och de försökte handla efter rekommendationerna. Även Nagelkerk m fl (2006) undersökning visade att det var viktigt att informationen var individanpassad. Deltagarna uppskattade när sjukvårdspersonalen engagerade sig och satte upp mål som var anpassade för dem. Både i Nagelkerk m fl (2006) och i Furler m fl (2008) värderade majoriteten av deltagarna när sjukvårdspersonalen lät dem titta på innehållsförteckningar på olika konserver och förpackningar under informationen och tyckte att de fick bättre insikt vad de skulle köpa för varor till sin matlagning. I studien av Lawton m fl (2008) presenterades effekten av de sociala och kulturella aspekter som begränsade kostbehandlingen för patienter med diabetes typ 2 som bodde i Storbritannien med pakistansk och indisk bakgrund. Trots att de fick mer anpassade kostråd fortsatte de att konsumera ohälsosamma sydasiatiska livsmedel, särskilt på kvällarna eftersom de förknippade maten med sin identitet. Felet som många av deltagarna gjorde var att de försökte balansera sin kost genom att äta mindre. För att kunna hjälpa dessa patienter var det viktigt att under rådgivningen betona att hälsosam mat inte behöver vara intetsägande och smaklös (a a). 10

15 Stöd Individuellt anpassat stöd I Oftedal m fl (2010) och Furler m fl (2008) studie framkom att empati var integrerad i det stöd som vårdgivare gav dem. De tyckte att stöd, empati och förståelse från vårdarna hjälpte dem att förstärka deras egenvård. I Edwall m fl (2008) visades att många patienter uppskattade att få komma till samma sjuksköterska vid varje besök. Genom att sjuksköterskan lyssnade på vad de hade att säga samt att de kunde ställa de frågor som de hade upplevde de stort stöd. De kände trygghet i att veta att sjuksköterskemottagningen låg i närheten och att de kunde nås per telefon vid behov. Enligt studien av Oftedal m fl (2010) var det många deltagare som påpekade att vårdgivaren inte lyssnade eller frågade om deras åsikter om viktiga problem i samband med att leva med diabetes typ 2. När de märkte att vårdgivaren ignorerade deras synpunkter, undvek de dem och därmed minskade deras engagemang för sin diabetes. Grupp anpassat stöd I Visram m fl (2008) och Miller m fl (2010) studier fick deltagarna delta i ett diabetes program där de fick undervisning om diabetes. Efter studien upplevde de att de lättare kunde ta kontroll över sin diabetes med hjälp av det stöd de fick där. I Nagelkerk m fl (2006) studie hade en stor del av deltagare mindre bra erfarenheter av diabetesprogram. De ansåg att diabetesprogrammen hade obekväma tider och klasser som var för långa, detaljerade och kostsamma. De tyckte att om inte grupperna skräddarsys för att möta deras individuella behov av lärande så var de meningslösa. I studien av Oftedal m fl (2010) betonade många deltagare att efter deras första möten med vårdgivare kände de ofta sig tomma och lämnades åt sitt öde efter att de fått en utbildning på ett coping lärande center. De kände att de behövde mer stöd i sin egenvård. Många deltagare tyckte också att de borde ha möjlighet att delta i fokusgrupper. Det skulle ge dem en möjlighet att dela sina erfarenheter, rädslor och frustrationer samt möjlighet till att få stöd. I studien av Lawton m fl (2008) menar många deltagare att stöd och utbildning borde framföras till hela familjen och inte bara till personer med diabetes. Detta eftersom ansvaret för matinköp och beredning kan delegeras till flera medlemmar i hushållet. De kände också oro för att de inte kunde delta i matstunder med släkten. Även I Furler m fl (2008) nämnde många deltagare att det borde finnas möjlighet för partnern att få undervisning för att lära sig laga nyttig mat eftersom det skulle kunna ge ett ökat stöd. Motivation I studien av Miller m fl (2010) framkom det att viljan till förändringar hos patienterna avgjordes främst av vårdpersonalens förhållningssätt. Motiverande samtal (MI) är en rådgivningsmetod som är patientcentrerade och syftar till att förstärka patienternas inre motivation för en livsstilsförändring. För att lättast kunna anpassa informationen för den enskilda patienten kan sjuksköterskan be patienten att t ex beskriva vad ordet fysisk aktivitet betyder för dig. Då får 11

16 vårdgivaren en insyn i patientens tankar och förståelse när det gäller egenvård. Därefter kan sjuksköterskan bygga informationen efter patientens egen kunskap och motivation. Det kan underlätta för sjukvårdspersonalen att hjälpa patienten att genomföra de individuella livsstilsförändringarna. Deltagarna upplevde att båda arbetade tillsammans för att uppnå det uppsatta målet med behandlingen genom MI metoden (a a). Det var inte tillräckligt att identifiera patienternas svårigheter för livsstilsförändringar, snarare måste sjuksköterskor hjälpa patienterna att hitta relevanta och realistiska lösningar för att komma över dem. Genom ett ömsesidigt samtal blir patienten mer villig att fullfölja rekommendationerna och blir mer insatt i behandlingen. MI uppfattades av patienterna som en verkningsfull rådgivningsmetod med många goda aspekter, dock ansåg deltagarna den paternalistiska metoden vara mer effektfull (Miller m fl, 2010). Även om patienterna hade förståelse för fördelarna med den fysiska aktiviteten och hög beredskap för livsstilsförändring upplevde de hinder och brist på motivation (Miller m fl, 2010). I Oftedal m fl (2010) framkom det att när sjukvårdspersonalen gav feedback ökade informanternas motivation. Exempel på feedback kunde vara att vårdgivaren uppmuntrade dem och berömde de för deras goda insatser. Deltagarna förväntade sig att vårdgivaren skulle motivera dem till att förstärka deras egenvård och i de fall när det inte hände vägrade de ofta att samarbeta med sina vårdgivare. I Edwall m fl (2008) studie värderade deltagarna regelbunden hjälp från samma sjuksköterska. Då fick patienterna inblick i sin egen sjukdom och kunskapen om sjukdomen ökade. Detta var orsak till att patienterna själva kunde förstå när deras tillstånd ändrades eller vad detta berodde på samt hur de skulle gå till väga. På detta sätt ökade deltagarnas motivation till att sköta sin diabetes. Multisjuka deltagare i Visram mfl.(2008) studie tyckte att det var viktigt att sjuksköterskan kände till patientens medicinska historia. De kände brist på motivation eftersom sjuksköterskan inte tog hänsyn till deras sjukdom när denne gav dem råd att motionera (Visram m fl, 2008). DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen har egna reflektioner gjorts kring val av artiklar och analys. Metoddiskussionen innefattar styrkor och svagheter med studien. I resultatdiskussionen har författarna diskuterat artiklarnas resultat med hjälp av kurslitteratur, Socialstyrelsens (2010) nationella riktlinjer för diabetesvården och lagar. Metoddiskussion Val av metod bestämdes till en litteraturstudie eftersom det enligt Polit och Beck (2006) är en bra metod för att få ett samlat vetenskapligt underlag kring ett ämne 12

17 eller problem. En litteraturstudie är användbar p g a att många olika forskningsresultat kan sammanställas på en gång och därefter kan en slutsats dras (a a). Sökorden som användes redovisas i tabell 1 och de valdes utifrån studiens syfte. MESH-termer har ej används och kan anses som en svaghet i studien och sökningen var därför inte systematisk. Författarna tog endast med kvalitativa artiklar eftersom kvalitativ forskning beskriver människors erfarenheter och upplevelser och ansågs därmed mer passande för studiens syfte. Det har skrivits mycket om diabetes typ 2 därför blev resultatmängderna enorma när sökningarna gjordes. Det är möjligt att anta att en mer systematik och användning av MESH termer hade gett en mer exakt sökning. Genom inklusions- och exklusionskriterier som nämns i Polit och Beck (2006) kunde sökresultaten minskas och icke relevanta artiklar exkluderas. Det gjordes med hjälp av avgränsningar i PubMed och CINAHL. Nya rön eftersträvades i studien, därför gjordes begränsningen att endast artiklar som var yngre än sex år fick användas. Majoriteten av artiklarna har både återkommit i CINAHL och PubMed samt funnits som träffar vid val av olika sökordskombinationer. Detta säkerställdes för att vara säker på att det rådde datamättnad. För att undvika att artiklar med låg kvalitet kom med i studien hade alla artiklar genomgått en granskning med hjälp av Willman och Stoltz (2002) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Efter att detta genomförts uteslöts två artiklar som ansågs ha låg kvalitet. Genom analysens gång identifierades tre teman och fyra underteman. Det kunde vara svårt att vid enstaka tillfällen placera resultatinnehåll i ett specifikt tema eftersom vissa resultat kunde relateras till mer än ett tema. Genom bearbetning och diskussion kunde alla resultat som var relaterade till studiens syfte placeras in i de tre valda teman och i de fyra valda underteman. Under studiens gång granskades och analyserades artiklar som hade liknande syfte. De flesta artiklar tog både upp motivation, stöd och information till patienter med typ 2. På detta sätt gick det att stärka studiens resultat. En nackdel med studien är att endast en av de undersökningarna som användes var gjorda i Sverige. Olika sätt att leva, kultur och livsstil varierar ifrån land till land. Författarna strävade efter att få med flera svenska artiklar som passade studiens syfte utan framgång. Trots det ansågs det som relevant att ta med forskning från alla världens hörn eftersom Sverige är ett mångkulturellt land och forskning ifrån andra länder är av värde. En annan nackdel var att artiklar som kostade exkluderades. Det fanns en viss risk att värdefulla artiklar som motsvarade författarnas syfte utelämnades. Där fanns också viss risk att andra relevanta artiklar utelämnades p g a. att ett antal artiklar sorterades bort under forskningens gång efter lästa abstrakt. Det kan ha funnits bra artiklar med relevant innehåll men med ett dåligt abstrakt. Även relevanta artiklar som inte var skrivna på engelska språket kunde ha missats eftersom när artiklar söktes på PubMed och CINAHL uteslöts icke engelska artiklar. 13

18 En annan nackdel var att i två av artiklarna som användes i studien undersöktes bara kvinnor. Artiklarna som berörs var Miller m fl (2010) som handlade om afroamerikanska kvinnor med diabetes typ 2 uppfattning av MI samtal före fysisk aktivitet och Galasso m fl (2005) som undersökte livsmedelsvanor och hinder bland afroamerikanska kvinnor med diabetes typ 2 i en tätort. Detta minskade studiens generaliserbarhet eftersom studiens syfte var att både undersöka män och kvinnor. Kvalitativ forskning strävar dock inte efter resultat med hög generaliserbarhet då antalet undersökningspersoner är få och urvalet är ofta varierat (Alvesson & Sköldberg, 1994). En annan svaghet som studien hade var att en del av artiklarna som valts till studien innehöll mer relevant information till studiens syfte än andra. Till följd av detta så är en del av artiklarnas resultat mer förekommande i vissa tema än andra trots en strävan efter att fördela artiklarnas resultat jämnt i temana. Resultatdiskussion Syftet med studien var att belysa aktuella egenförstärkande åtgärder för patienter med diabetes typ 2 som bidrar till en förbättrad kosthållning och ökad motion. Resultatet tyder på att egenvården gick att förstärka genom en rad olika faktorer. En faktor som bidrog till att egenvården förstärktes var information om motion och kost. Det var viktigt att vårdgivaren hade stor kunskap om diabetes typ 2 för att kunna ge adekvat information och kunna se patienten och sjukdomen som en helhet. Information var en viktig del av sjukvården för både sjukvårdspersonalen och patienterna. Även Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beskriver vikten av utbildning/undervisning samt råd och information till patienter och närstående. Hälsosjukvårdspersonalen ska ge rätt information vid rätt tidpunkt till både patienter och anhöriga om behovet finns. Orems omvårdnadsteori stärker också resultatets giltighet eftersom teorin påpekar vikten av att förstärka patienters egenvård genom information. En aspekt som Orem använder sig av i sin teori är undervisande omvårdnadssystem. Här vårdar patienten sig själv med hjälp av vårdpersonalens kunskap, vägledning och information (Kirkevold, 2000). I alla studierna hade patienterna olika förutsättningar och begränsningar. Resultatet visar att råd om kost och motion bör vara individanpassad. Individanpassad information visade sig extra effektiv bland äldre och överviktiga. Anledningen till detta var att en stor del av patienter med diabetes typ 2 är äldre personer med nedsatt fysisk förmåga och kunde inte utöva fysisk aktivitet som yngre. Deltagarna uppskattade sjukvårdspersonalens engagemang och när det sattes upp mål som var anpassade för dem (Visram m fl 2008, Gambling och Long 2009, Nagelkerk m fl 2006, Furler m fl 2008). Enligt Mosand (2001) ska alla patienter med diabetes ha undervisning som är både individ och gruppanpassad. Innan undervisningen påbörjas bör en god relation etableras mellan rådgivaren och patienten. Något som framkom i resultatet som är värt att betona är att information i samband med att visa innehållsförteckningar på olika konserver och förpackningar var till stor hjälp för många deltagare vid kostförändring. Mosand (2001) menar att kunskaper om kost och hjälp med att omsätta kunskaperna i praktiken är viktigare för patienter med diabetes typ 2 än läkemedel. 14

19 I studien av Lawton m fl (2008) fick deltagarna information om sund kost från vårdgivaren, trots det fortsatte de att äta samma mat med mindre portioner vilket inte är rekommenderad. Författarna tolkade maten som en viktig del av det sociala livet liksom att äta tillsamman kunde vara ett trevligt sätt att umgås. Olika länders kostvanor är starkt kopplat till olika kulturella aspekter i respektive länder. Socialstyrelsen (2010) menar att vårdpersonalen bör erbjuda kulturellt anpassade råd till personer med diabetes som har en annan kulturell bakgrund än den svenska. Nästa faktor som var av stor betydelse för att förstärka egenvården var stöd. Ett stort behov hos deltagarna visade sig vara empati integrerad i det stöd som vårdgivare gav dem. Detta kunde uppnås genom regelbunden kontakt till samma vårdgivare och att de lyssnade på dem och svarade på deras frågor. När patienter upplevde att vårdgivare ignorerade dem så minskade deras engagemang för sin diabetes (Oftedal m fl 2010, Furler m fl 2008, Edwall m fl 2008). Det återkommande temat i artiklarna var patienternas behov av stöd och trygghet. När patienterna erbjöds tillgänglighet och uppföljning stärktes självkänslan och patienternas engagemang för sin egenvård förstärktes. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes vården (2010) är det viktigt att sjukvårdspersonalen har en helhetsbild av patientens livssituation för att kunna stödja denne i sin egenvård. Hälsosjukvårdslagen (1982:763) har också särskilda bestämmelser vars syfte är att stärka patientens ställning till egenvård. Olika diabetesprogram bidrog till att deltagare i studien upplevde att de lättare kunde ta kontroll över sin diabetes. Eftersom de upplevde stöd, empati, förståelse från andra som var i samma situation (Visram m fl 2008, Miller m fl 2010). I Socialstyrelsens rapport från (2010) beskrivs att evidensbaserad patientutbildning är ett viktigt stöd för personer med diabetes eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Diabetes är en sjukdom som påverkar hela familjen oavsett vem i familjen som diagnostiseras. Stöd och förståelse från anhöriga kan göra stor skillnad. Detta kan uppnås med hjälp av att höja anhörigas kunskap om diabetes typ 2. Deltagarna i Lawton m fl (2008) upplevde maten som en viktig social faktor i familjen och bland vänner. Samtidigt upplevde de rädsla för att såra personer om de tackade nej till den mat som erbjöds och att de därmed skulle riskera sin identitet och sociala gemenskap. Många patienter kände sig motiverade till egenvård när de fick mer kunskap om sin sjukdom. Det är vårdgivarnas ansvar att skapa kommunikation för att öka patienternas motivation. Ett stort antal av deltagarna menade att få feedback från vårdpersonalen påverkade deras motivation och delaktigheten i egenvården (Miller m fl 2010, Oftedal m fl 2010, I Edwall m fl 2008). I Orems teori om kompenserande omvårdnadssystem förespråkas att vårdpersonal ska kompensera patienternas brister i egenvården och försöka förstärka patientens egenvårdskapacitet (Kirkevold, 2000). Mosand (2001) återspeglar resultatet genom dennes beskrivning av motivation. För att kunna motivera en patient måste vårdgivaren ha förståelse för patientens sjukdomssituation och mottaglighet till förändring. I Miller m fl (2010) tyckte deltagarna att MI var en effektfull metod för att öka motivationen dock föredrog de den paternalistiska metoden. MI är en 15

20 personcentrerad rådgivning som inriktar sig på samarbete med patient och vårdgivaren genom att stimulera och förstärka patienternas egen motivation (Ivarsson 2009). Även Socialstyrelsen (2010) beskrev MI som ett bra förhållningssätt för att öka patienternas motivation till beteendeförändring. Patienternas motivation till livsstilsförändringar var beroende av det bemötande de fick av omgivningen. Därför är det viktigt att lyssna till patienterna och se deras behov samt att anpassa vården efter patienterna och inte tvärtom. SLUTSATS Det har framkommit att det finns en stark koppling mellan information, motivation och stöd. För att kunna stödja och motivera patienterna krävs det information. Informationen ska vara korrekt och individanpassad eftersom alla människor har olika förutsättningar. Att ge patienter med diabetes typ 2 feedback och motiverande samtal framkom som ett bra sätt för att öka patienters delaktighet i sin egenvård. Stöd kunde uppnås genom att erbjuda patienterna regelbunden kontakt med samma vårdgivare, visa empati och lyssna på dem. Med en kombination av information, motiverande och stödjande åtgärder går det att förstärka egenvården hos patienter med diabetes typ 2 till en mer hälsosam kosthållning och att öka den dagliga motionen. Detta innebär bättre hälsa och minskade komplikationer för patienter med diabetes i framtiden. Forskningsresultatet går att tillämpa kliniskt för den allmänna sjuksköterskan i samband med mötet med patienter med diabetes typ 2 som är i behov av att göra en livsstilsförändring. Det har forskats mycket om olika åtgärder för att förstärka förmåga till egenvård hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. Det som kan vara intressant att forska mer om är vilka upplevelser och behov anhöriga till patienter med diabetes typ 2 har i samband med diabetesvården. 16

21 REFERENSER Ajanki T, (1999), Historien om diabetes. Lund: Historiska Media. Alvesson M, Sköldberg K, (1994), Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Axelsson, Åse (2008) Litteraturstudie I: Granskär, M & Höglund Nielsen, B Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Edwall L L, Hellström A L, Öhrn I & Danielson E (2008), The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes, Journal of Clinical Nursing, 17(6), Ericson E, Ericson T, (2008), Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Furler J, Walker C, Blackberry I, Dunning T, Sulaiman N, Dunbar J, Best J &Young D (2008), The emotional context of self-management in chronic illness: A qualitative study of the role of health professional support in the selfmanagement of type 2 diabetes, BMC Health Services Research,214 (8),1-9. Galasso P, Amend A, Melkus G D & Nelson G T(2005),Barriers to medical nutrition therapy in black women with type 2 Diabetes Mellitus, The Diabetes Educator, 31(5), Gambling T & Long A (2009), Tailoring advice and optimizing response: a case study of a telephone-based support for, Family Practice-an international journal, 27(2), Hälso- sjukvårdslagen (1982:763) Ivarsson B H (2009), MI motiverande samtal praktisk handbok för hälso- och sjukvården, Stockholm: Gothia förlag. Jallinoja P, Pajari P, Absetz P (2008), Repertoires of lifestyle change and selfresponsibility among participants in an intervention to prevent type 2diabetes, Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22 (3), Kirkelvold, M (2000) Omvårdnads teorier Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Lawton J, Ahmad N, Hanna L, Douglas M, Bains H, & Hallowell N (2008), We should change ourselves, but we can't': accounts of food and eating practices amongst British Pakistanis and Indians with type 2 diabetes, Ethnicity & Health, 13,( 4),

22 Malpass A, Andrews R, Turner KM (2008), Patients with Type 2 Diabetes experiences of making multiple lifestyle changes. Patient Education and Counseling, 74(2), Miller S T, Marolen K N & Beech B M (2010), Perceptions of physical activity and motivational interviewing among rural African-American women with type 2 diabetes, Women s Health Issues, 20 (1), Mosand R D, Førsund A J, (2001), omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns endokrina funktion, I: Almås H, (red) Klinisk Omvårdnad 2, Liber: Stockholm, s Nagelkerk J, Reick K & Meengs L (2006), Perceived barriers and effective strategies to diabetes self- management, Journal of Advanced Nursing, 54(2), Oftedal B, Karlsen B & Bru E (2010), Perceived support from healthcare practitioners among adults with type 2 diabetes, Journal of Advanced Nursing 66(7), Polit, D & Beck, C T (2006) Essentials of Nursing Research Appraising Evidence for Nursing Practice. (7 th ed.) Philadelphia: Wolter/Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins. Polonsky W (2002), Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapporten Artikelnummer Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för diabetesvården. Artikelnr Visram S, Bremner A, Harrington B & Hawthorne G (2008), Factors affecting uptake of an education and physical activity programme for newly diagnosed type 2 diabetes, European Diabetes Nursing, 5 (1), WHO (2011) Diabetes > Willman, A. Stoltz, P. Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur 18

23 BILAGA 1 Author(s), year and country Title Aim of the study Method Results Quality of study Edwall L L, Hellström A L, Öhrn I & Danielson E Sweden The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes The purpose of this study is to investigate patients with type 2 diabetes experiences of regular checks with diabetes nurse. Narrative interviews were conducted with 10 women and 10 men with type 2 diabetes regarding their lived experience in everyday life and the regular check-ups by the diabetes nurse specialist. A phenomenologicalhermeneutic method inspired by Ricoeur was used in the analysis. Results are presented in four themes, to be confirmed, to be guided in the disease process, to be safe and independent and to be relieved in getting help for a better health and without feeling lonely. 92 % = High Furler J, Walker C, Blackberry I, Dunning T, Sulaiman N, Dunbar J, Best J &Young D 2008 Australian The emotiona l context of s elfmanagement in chronic illn ess: A qualitative study of the role of health prof essional supp ort in the selfmanagement of type 2 diab etes. The purpose of this study is to find out the beliefs that people with type 2 diabetes have, on their self-care strategies and how relationships with care staff can support this. Four focus groups were conducted with people with type 2 diabetes: two with English-speaking and one each with Turkish and Arabic-speaking. Transcripts from the groups were analysed drawing on grounded hermeneutics and interpretive description. It is advantageous to explore each person s social, emotional and cultural factors, while support can be conducted to help patients find selfcare strategies to take control of their diabetes. 72 % = Average Oftedal B Karlsen, B & Bru, E 2010 Norge Nagelkerk J, Reick K & Meengs L 2006 USA Perceived support from healthcare practitioners among adults with type 2 diabetes Perceived barriers and effective strategies to diabetes self management The purpose of this study is to explore whether adults with type 2 diabetes experience different characteristics of support from caregivers and how different characteristics of the support can influence people s motivation to selfmanage their disease. To examine the barriers to effective strategies for self management, for adults with type 2 diabetes who reside in the country. A descriptive/explorative qualitative design and focus groups were used to collect data. The sample consisted of 19 adults with type 2 diabetes, and the data were collected in 2007 and analysed using qualitative content analysis. Twenty-four adults diagnosed with type 2 diabetes were recruited from a rural primary care practice to participate in one of three audiotaped focus groups. Content analysis was conducted on the focus group transcripts and validity was strengthened through independent rankings of Medical personnel may enhance motivation among adults with type 2 diabetes by increasing expectations to be able to make the necessary diabetes care and have consolidated support. Important to raise awareness for barriers, identify strategies to overcome obstacles and the ability to a support person. 100 % = High 86 % = High