Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. E 91/2001 rd. Statsrådets utredning med anledning av vitboken om den gemensamma transportpolitiken

Transkript

1 MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 18/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av vitboken om den gemensamma transportpolitiken Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 12 oktober 2001 statsrådets utredning med anledning av vitboken om den gemensamma transportpolitiken (E 91/2001 rd) till miljöutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - biträdande avdelningschef Reino Lampinen, kommunikationsministeriet - miljörådet Jussi Rautsi, miljöministeriet - miljöchef Mikko Viinikainen, Luftfartsverket - sekreteraren för internationella ärenden Matti Eronen, Sjöfartsverket - överdirektör Ossi Niemimuukko, Banförvaltningscentralen - direktören för styrinstrumentenheten Mikael Hildén, Finlands Miljöcentral SYKE - arkitekt Anders Jansson, Vägförvaltningen - professor Harri Kallberg, Tammerfors tekniska högskola/trafik- och transportteknik - specialforskare Kari Mäkelä, STFC Byggnads- och Samhällsteknik - ekonomidirektör Veikko Vaikkinen, VR- Koncernen Ab - regionplanechef Kari Pakarinen, Finlands Kommunförbund - transportekonomiske ombudsmannen Maire Kaartama, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT - projektchef Esa Mannisenmäki, Bussförbundet - verkställande direktör Matti Aura, Finlands Hamnförbund - direktör Iiro Lehtonen, Finlands Lastbilsförbund - avdelningschef Jukka Kantola, Finlands Rederiförening - koordinator Tapio S. Linna, Finlands Naturskyddsförbund rf - skyddsdirektör Jari Luukkonen, WWF Finland. Dessutom har utskottet mottagit skriftliga utlåtanden av följande: STFC Energi Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf Motiva Oy Finnair Abp Finlands Taxiförbund och Järvi-Suomen Kanavat Neuvottelukunta. E 91/2001 rd Version 2.0

2 STATSRÅDETS UTREDNING Förslaget Kommissionen antog en vitbok om den gemensamma transportpolitiken den 12 september Huvudtemat är hur problemen med transporttillväxten i Europa skall lösas. Transporterna i Europa har följande problem: transportsystemet hindrar genomförandet av den inre marknaden, transportefterfrågan visar fortsatt tillväxt, olidliga trafikstockningar, dålig kvalitet på transporttjänster, isolering av randområden, miljöpåverkan och sämre trafiksäkerhet. Vitboken understryker behovet av vägval: "time to decide". Den intermodala konkurrensen måste regleras för att minska flaskhalsarna och vägtransporternas dominans. Finansieringen av nödvändiga infrastrukturella förbättringar måste säkerställas. Antalet dödsfall i trafiken måste halveras fram till Prisstrukturen skall bättre återspegla kostnaderna. Människors behov och förväntningar måste tillgodoses genom bättre transporttjänster. Det behövs en långsiktig strategi för att genomföra ett hållbart transportsystem i hela Europa. Åtgärdsprogrammet i vitboken är ett första steg i riktning mot en reform. Regeringens hållning Regeringen anser att de allmänna målen i vitboken, dvs. en smidig trafik, minskad miljöpåverkan, bättre trafiksäkerhet och bättre service till resenärerna, är acceptabla för Finlands vidkommande. Men vitboken domineras av problemen för de medlemsländer där trängseln är som störst, inte minst genomfartsländerna, och följaktligen gäller också lösningarna främst dessa områden. Regeringen menar att en del av de föreslagna lösningarna inte är tillämpliga i våra förhållanden. Regeringen framhåller vidare att det föreslagna åtgärdsprogrammet inte är anpassat till måluppställningen i början av vitboken och att målen inte kan nås enbart genom de föreslagna åtgärderna. Regeringens hållning redovisas i större detalj i samband med utskottets ställningstaganden. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Behovet av en gemensam transportpolitik Inom transportsektorn i Europa emotses en fortsatt kraftfull tillväxt. Godstransporterna beräknas öka med 38 procent fram till 2010 och persontransporterna med 24 procent från nivån Störst beräknas tillväxten vara inom tunga lastbilstransporter, hela 50 procent. Tillväxten i transporterna ökar transportutsläppen. År 2010 beräknas transporterna stå för en tredjedel av samtliga CO 2 -utsläpp i Europa (28 % i dag). Också trafikstockningarna kommer att öka. Det råder redan trängsel i 10 procent av det europeiska vägnätet. Flaskhalsar förekommer på 20 procent av järnvägsavsnitten. På de största flygplatserna är 30 procent av flygen över 15 minuter försenade. Inte bara trafikstockningarna utan också risken för dödsfall i trafiken ökar. För närvarande omkommer ca personer varje år i vägtrafikolyckor i EUländerna. I vitboken framhålls att förväntningarna på en förbättring av det europeiska transportsystemet är stora. De är till en del ekonomiska transporterna får inte hämma den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Å andra sidan förväntar man sig mindre miljöpåverkan och bättre säkerhet. Kommissionen anser att det behövs en strategi för de kommande trettio åren för att genomföra ett hållbart transportsystem inom EU i mot- 2

3 svarighet till dessa utmaningar. Den föreliggande vitboken innehåller de principiella riktlinjerna för ett hållbart transportsystem och ett program med omkring 60 åtgärder i första etappen av strategin som sträcker sig ända fram till Kommissionen påskyndar åtgärdsprogrammet. Miljöutskottet menar i likhet med kommissionen att EU absolut bör utveckla sin gemensamma transportpolitik. Utskottet omfattar kommissionens syn också på att åtgärderna för att lägga om kursen brådskar. I linje med sitt område bekymrar sig miljöutskottet speciellt för de ökade trafikutsläppen. I Kyotoprotokollet har EU åtagit sig att reducera utsläppen av växthusgaser med 8 procent från nivån Men ökade CO 2 -utsläppen i EU med ca 15 procent. De ökade trafikutsläppen hotar att sätta stopp för EU:s utsikter att uppnå den målsatta reduktionen för utsläpp av växthusgaser. Enligt erhållen utredning har behandlingen av vitboken om transportpolitiken avbrutits i rådet. Miljöutskottet ser det som mycket viktigt att behandlingen fortsätter. Vitboken är en del av gemenskapens politiska åtgärder som ingår i EU:s klimatförändringsprogram för genomförande av Kyotoprotokollet. Meningen är att besluta om ratificering av Kyotoprotokollet i miljöministerrådet i mars I det sammanhanget behövs det en genomförandestrategi som anger med vilka instrument åtagandena i protokollet skall genomföras. Transporterna är en central sektor i denna strategi. Utskottet anser att Finland bör vara pådrivande för att få vitboken upptagen till behandling igen. En allmän bedömning av vitbokens innehåll Riktlinjerna i vitboken utgår från EU:s strategi för en hållbar utveckling som antogs vid toppmötet i Göteborg sommaren I vitboken nämns transportsektorn som ett av de fyra primära områden där en hållbar utvecklingspolicy skall påskyndas. I strategin för en hållbar utveckling ställs som främsta mål för transporterna att gradvis bryta sambandet mellan tillväxten av transporterna och den ekonomiska tillväxten och att återgå till 1998 års förhållande i fråga om vägtransporterna i proportion till de totala transporterna före Utifrån strategin för en hållbar utveckling och de nuvarande transportproblemen i Europa har kommissionen ställt som allmänt mål för vitboken: att minska trafikstockningarna och avlägsna flaskhalsarna i trafiken att dämpa transporternas ökade miljöeffekter, inte minst de ökade koldioxidutsläppen att gynna miljövänligare trafikformer, speciellt att vitalisera järnvägssektorn och närsjöfarten, att halvera antalet dödsfall i vägtrafiken fram till 2010, att förbättra användarnas rättigheter och tjänster, att harmonisera de intermodala konkurrensvillkoren och motarbeta diskriminering (bl.a. integrering av externa transportkostnader i priserna) och att skapa beredskap för att tackla transportproblem till följd av EU-utvidgningen. Regeringen noterar rent generellt att målen i vitboken är acceptabla för Finland. Men åtgärdsprogrammet är inte anpassat till målen och målen kan inte uppnås enbart genom dem. Dessutom är vitboken och de föreslagna åtgärderna enligt utskottets mening inriktade på problemen i trängsel- och genomfartsländerna. Därför är en del av åtgärderna inte tillämpliga på våra förhållanden. Miljöutskottet omfattar regeringens åsikt att målen i vitboken generellt sett är acceptabla ur Finlands synvinkel. Utskottet har analyserat åtgärdsprogrammet i relation till målen i vitboken och konstaterar att miljösynpunkterna är väl framme. Men programmet innehåller bara ett fåtal förslag som uttryckligen avser att dämpa transporternas miljöeffekter. Som helhet betraktat är programmet i alla fall betydelsefullt i miljöhänseende. De viktigaste åtgärdsförslagen, som en vitalisering av järnvägs- och vattentransporterna, en intermodal utveckling av transportsektorn och integre- 3

4 ring av kostnaderna i transportpriserna, hjälper att styra transportreformen i en hållbar riktning. Miljöutskottet håller med regeringen om åtgärdsprogrammets lämplighet för våra förhållanden. Som sådant är det inte lämpligt för oss. Det typiska för Finland jämfört med förhållandena i Centraleuropa är gles bosättning, svagt trafikflöde, långa transportavstånd och få trafikstockningar. Också den intermodala balansen är bättre hos oss; så har t.ex. järnvägstransporterna här inte minskat lika mycket proportionellt som i Centraleuropa. Från och med 1995 har också den ekonomiska tillväxten hos oss varit snabbare än tillväxten inom transportområdet. Miljöutskottet håller med regeringen om att större hänsyn måste tas till medlemsstaternas särförhållanden, inte minst när förslag till rättsakter bereds i kommissionen utifrån riktlinjerna i vitboken. Utskottet understryker samtidigt att Finland bör stödja sådana åtgärder i EU som avser att lösa trängselproblemen i Centraleuropa. Det är viktigt av miljöskäl och för våra exportoch importföretag. Nästan hälften av till exempel partikelnedfallet i Finland härstammar från Centraleuropa och transporterna är en betydande källa till dem. Vidare ser miljöutskottet här närmare på åtgärdsprogrammets lämplighet för finländska förhållanden, EU-utvidgningen och behovet av att komplettera vitboken. Järnvägstransporterna Järnvägstransporterna spelar en strategisk roll för målet att begränsa tillväxten i vägtransporterna. I vitboken läggs därför en rad åtgärder fram för att vitalisera järnvägstransporterna. Regeringen förhåller sig i princip positiv till en utveckling av järnvägstransporterna. Den framhåller att järnvägstransporterna i Finland utgör 25 % av alla godstransporter, vilket är rätt mycket med tanke på medeltalet (8 %) för EU. Regeringen vill hålla fast vid denna andel. Enligt miljöutskottets syn är det viktigt att godstransporterna i Finland till stor del fortsättningsvis sker på järnvägarna, för transporter på elektrifierade järnvägar är en miljövänlig transportform. Målet i vitboken att vitalisera järnvägstrafiken är således viktigt också ur finländsk synvinkel, även om det hos oss snarare är fråga om att bibehålla än att öka andelen järnvägstransporter. För att transportandelarna skall kunna bibehållas på nuvarande nivå måste banorna underhållas och förbättras. I Finland gäller det framför allt att anlägga fler snabbförbindelser. Utskottet anser att lågtrafikerade banavsnitt helst inte bör läggas ner, för det är inte acceptabelt av miljöhänsyn att tunga transporter flyttas över på landsvägarna. Därför är det viktigt att det läggs upp en långsiktig strategi för utveckling av järnvägarna i Finland. Beträffande enskilda åtgärdsförslag har utskottet sina dubier om kommissionens förslag om konkurrensutsättning. Järnvägstransporternas lönsamhet i Finland bygger i stor utsträckning på integrering av person- och varutransporter och ett landsomspännande transportsystem. Om de mest lönsamma transporterna sprids över olika aktörer på grund av konkurrensutsättning kan det i värsta fall betyda att järnvägarnas andel minskar. Utskottet hänvisar till de dåliga erfarenheterna av konkurrensutsättning i EU-länderna (t.ex. Storbritannien). Erfarenheterna bör analyseras noga innan alleuropeiska riktlinjer för konkurrensutsättning antas. Det är inte heller lämpligt med separata banor för varutransporter i Finland eftersom transportavstånden är långa och trafikflödet tunt. Men det är viktigt att vi också i Finland ser om bannätets kapacitet och avlägsnar flaskhalsar genom tillräckliga investeringar. Vattentransporter Enligt kommissionen skall problemen med trängseln på landsvägarna och den otillräckliga järnvägskapaciteten avhjälpas genom närsjöfart och transporter på inre vattenvägar. Kommissionen föreslår att det skapas "höghastighetssjövägar" inom det transeuropeiska transportnätet. För det behövs det förbättrade transportförbindelser från hamnarna till järnvägslinjer och inre vattenvägar samt hamntjänster av högre kvalitet. Regeringens hållning till främjad närsjöfart är inledningsvis positiv. Miljöutskottet omfattar 4

5 regeringens ståndpunkt. Närsjöfarten står för över 80 procent av våra exporttransporter. För Finland är det därför viktigt att det vidtas åtgärder för att utveckla sjöfarten. Utskottet konstaterar vidare att en välfungerande sjöfart samtidigt gör järnvägstransporterna konkurrenskraftigare. Det understryker att vi behöver smidiga järnvägsförbindelser till hamnarna och hamntjänster av hög klass. För Finland är Östersjön höghastighetssjövägen framför andra. Trafiken på Östersjön försvåras visserligen av vinterförhållandena som kräver särskilda åtgärder för att farlederna skall kunna hållas öppna när havet fryser. Det är ytterst viktigt att våra havsfarleder hålls i skick ända upp till Bottenviken, menar utskottet. För det krävs det offentligt stöd. Allting talar för att stöd för isbrytarverksamheten borde fås också från EU. Utskottet motiverar sin syn med att EU för tillfället också stöder muddring på grund av exceptionella naturförhållanden. Finland bör lyfta fram isbrytarfrågan vid den fortsatta behandlingen. Samtidigt som närsjöfarten utvecklas bör också skyddet av den marina miljön absolut uppmärksammas, menar utskottet. I vitboken anmodas EU att förstärka lagstiftningen om sjösäkerhet ytterligare. Utskottet ser det också som nödvändigt. Däremot befattar sig vitboken inte t.ex. med oljigt spillvatten eller svavel- och kväveutsläpp från fartyg (kvalitetskrav på bränslen). I Östersjön uppdagas allt fler oljiga spillvattensutsläpp. Det är också allmänt känt att de sura utsläppen från sjöfarten på Östersjön är avsevärda jämfört med utsläppen från de omgivande staterna. Svavelutsläppen från sjöfarten uppskattas till 228 kiloton svaveldioxid (SO 2 ) och 352 kiloton kväveoxid (NO 2 ) per år. Det är viktigt att EU skrider till åtgärder också på detta område, menar utskottet. Finland bör vara pådrivande i saken. Enligt vitboken är transporterna på inre vattenvägar en naturlig förlängning på sjöfarten. Utskottet omfattar kommissionens ståndpunkt om utveckling av transporterna på inre vattenvägar. Förverkligad intermodalitet Vitboken lyfter fram förverkligandet av en intermodalitet i syfte att skapa en effektivt administrerbar integrerad transportkedja (intermodala transporter). För detta ändamål inrättas ett nytt stödprogram Marco Polo i början av I samband med de intermodala transporterna uppmärksammar utskottet framför allt behovet av driftskompatibilitet mellan vatten- och järnvägstransporter. På ett senare stadium av behandlingen har kommissionen dock slagit fast att intermodala transporter i vitboken också avser landsvägstransporter. Miljöutskottet anser att målen i vitboken för utveckling av en intermodalitet är av väsentlig betydelse för Finland. Hos oss är det nödvändigt att anlita flera transportformer i transportkedjan både inom importen och exporten. I Finland är fördelningen mellan olika transportformer stabil. På grund av den glesa bosättningen och de långa transportavstånden spelar landsvägstransporterna en viktig roll hos oss. Å andra sidan har industrins struktur gjort att järnvägstransporterna spelar en viktigare roll än i Centraleuropa i snitt. Exporten förlitar sig på närsjöfart. Miljöutskottet menar att vi inte har ett likadant behov av att rucka på fördelningen mellan transportformer som vitboken ställer som mål för förhållandena i Centraleuropa. Det är viktigare att förbättra olika kombinationer mellan befintliga transportformer och tjänster. För att järnvägstransporterna skall bibehålla sin nuvarande nivå är det viktigt att kombinationsmöjligheterna mellan järnvägar och andra transportformer förbättras, anser utskottet. Flygtrafiken Enligt en utredning till utskottet menar kommissionen att det är nödvändigt att se på målen för flygtrafiken på nytt efter händelserna i Förenta staterna i september. Miljöutskottet omfattar kommissionens uppfattning om behovet av en omsyn beträffande såväl kontrollen av tillväxten i flygtrafiken som säkerheten. Samtidigt vill miljöutskottet framhålla att flygtrafiken är den trafikform som alst- 5

6 rar näst mest koldioxidutsläpp. Också dessa utsläpp måste reduceras. Det är viktigt inte minst för att utsläppen äger rum i stratosfären, där de får flerfaldig effekt. Miljöutskottet uppmärksammar två enskilda förslag om flygtrafiken. Vitboken erkänner svagheterna i den europeiska flygtrafikledningen och kräver åtgärder för att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum och en översyn av systemet med avgångs- och ankomsttider inom flygtrafiken. Utskottet tillstyrker förslagen eftersom utsläppen från flygtrafiken och flygplatsbullret direkt kunde minskas genom dem. För det andra framhåller kommissionen i vitboken att EU förhandlar i den internationella organisationen för civil luftfart om beskattning av flygdiesel från och med Miljöutskottet har tidigare i flera sammanhang fört fram som sin åsikt att flygbränsle bör beskattas. Utskottet tillstyrker kommissionens förslag. I övrigt hänvisar utskottet till sitt utlåtande MiUU 1/2000 rd (kommissionens meddelande om flygtrafiken och miljön), där det bl.a. ger sitt stöd åt kommissionens strategi att ta hänsyn till särförhållandena med flyg till randområden. Långa transportavstånd förutsätter att snabba flygtransporter kan ordnas till randområden och integreras i det övriga transportnätet. Avgiftspolitiken I vitboken föreslås en översyn av avgiftspolitiken på området för transporter och att alla externa kostnader skall räknas in. Detta betyder att det måste sättas ett pris inte bara på ny infrastruktur och underhåll av den utan också på olyckor och miljökonsekvenserna av trafiken. Regeringen tillstyrker i princip förslagen som avser en harmonisering av grunderna för beskattning och avgifter och som medger styrning av trafikpolitiken. Men besluten om beskattningens nivå bör fattas nationellt. Regeringen menar vidare att skatte- och avgiftspolitiken inte får försvaga avsides och glest bebyggda områdens livsbetingelser och konkurrenskraft. Miljöutskottet omfattar regeringens ståndpunkt men understryker samtidigt att det är viktigt att väga in de externa kostnaderna i transportavgifterna och bränslebeskattningen. Principen nedsmutsaren betalar skall tillämpas också i trafiken. I detta sammanhang har utskottet uppmärksamgjorts på livscykeltänkandet i miljökonsekvensbedömningen. Det har påpekats för utskottet att bedömningarna bör ta hänsyn till hela området inte bara transporterna. På senare tid har industrin och handeln koncentrerats med ett ökat transportbehov som följd. Men samtidigt har till exempel behovet av byggnader minskat och produktionen blivit effektivare. Det betyder att de ökade utsläppen från transporter åtminstone delvis kompenseras i andra led av leveranskedjan. EU-utvidgningen Ett av de centrala målen för vitboken är att göra unionen beredd för en avsevärd transportökning när EU utvidgas. Trycket kommer att vara störst på vägtransporterna. Med tanke på utvidgningen föreslår vitboken bland annat att de nya medlemsstaterna skall knytas till unionens transeuropeiska nät via infrastrukturer av hög kvalitet i syfte att bibehålla järnvägstransporternas andel i dessa länder på en nivå av 35 procent fram till Enligt vitboken räknar EU också med att skjuta till lämplig offentlig finansiering av infrastrukturer i de nya medlemsstaterna. Miljöutskottet ser det som mycket viktigt att EU har beredskap för de ökade transportvolymer som utvidgningen medför och att järnvägstransporterna hålls på högsta möjliga nivå för att dämpa tillväxten i landsvägstrafiken i de nya medlemsländerna. Utskottet stöder kraftfullt kommissionens strategi. Brister i vitboken Regeringen och de sakkunniga som utskottet har hört har i sina ställningstaganden och bedömningar påtalat en del ytterligare bristfälligheter i vitboken. Helhetsstrategin. Regeringen påpekar att vitboken i första hand vill lösa transportproblemen genom åtgärder inom transportsektorn trots att problemen till stor del beror på den övriga ut- 6

7 vecklingen i samhället och ekonomin, regionaloch strukturpolitiken och markanvändningen. Regeringen menar att det behövs åtgärder också inom andra sektorer för att lösa problemen. Flera av de sakkunniga som utskottet hört hade samma åsikt. Att det är så medges också i vitboken. Kommissionen anför att den gemensamma transportpolitiken skall integreras i en helhetsstrategi som omfattar åtminstone den ekonomiska politiken och dess konsekvenser för transportefterfrågan och förändringarna i produktionsmetoder, stadsplanering och regionpolitik, transportpolitiken i stora tätorter, budget- och skattepolitiken samt konkurrenspolitiken. Kommissionen utgår från att den gemensamma transportpolitiken måste kompletteras med andra policyer och genom nationella eller lokala insatser. Miljöutskottet omfattar regeringens ståndpunkt och anser att kommissionens syn inte är fullt ut motiverad. Vitboken borde ha kommit med en djupare analys till exempel av hur de principer för regionalplaneringen och den regionala utvecklingen som EU:s regionplaneringsministrar antagit kunde vägas in för att transportbehovet skall kunna minskas. Stadstrafiken. Vitboken behandlar i korthet olika metoder att förbättra stadstrafiken kvalitativt. Kommissionen tar till exempel fram användningen av alternativa energikällor i stadstrafik (biobränslen, naturgas, vätgas), elbilar och insatser för kollektivtrafiken samt för gång- och cykeltrafiken. Men kommissionen hänvisar till subsidiaritetsprincipen och drar därmed upp bara ett fåtal riktlinjer. Flera av de sakkunniga som utskottet hört kritiserade vitboken på denna punkt. Miljöutskottet framhåller att vitboken borde ha fäst större vikt vid stadstrafiken. Hälften av alla trafikutsläpp uppkommer i städerna. Också i Finland gör den splittrade regionala strukturen att trafikutsläppen ökar mest i städerna. Miljöutskottet hänvisar till kommissionens meddelande "En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: ett handlingsprogram" (1998), som har som mål att skapa samordnade tillvägagångssätt inom gemenskapen och att anpassa EU:s lagstiftning och finansiella instrument i syfte att bekämpa bland annat städernas trafikoch miljöproblem. Riktlinjerna också i detta dokument borde ha analyserats i vitboken. Utskottet välkomnar kommissionens meddelande i avsnittet om stadstrafiken att den har för avsikt att utarbeta ett direktivförslag om obligatoriska minsta konsumtionsmängder biobränslen och lagstiftning om sänkt beskattning på biobränslen. Persontransporter samt gång-, cykel- och mopedtrafiken. I regeringens preliminära ställningstagande och i sakkunnigutlåtandena kritiseras vitboken också för den knapphändiga behandlingen av persontransporterna samt gång-, cykel- och mopedtrafiken. Vitboken koncentrerar sig främst på problemen inom godstransporterna. Miljöutskottet omfattar kritiken. Som framhålls i början av utlåtandet ökar persontransporterna i EU med 24 procent fram till 2010 från nivån Utskottet menar att det behövs samordnade riktlinjer inom gemenskapen för att främja kollektivtrafiken och dessutom bör ökningen i transportefterfrågan dämpas genom markanvändningsstyrning. Det samma gäller främjande av gång-, cykel- och mopedtrafiken framför allt i städerna. I glesbygderna bör också taxitransporter betraktas som kollektivtrafik, om transporttjänster inte kan ordnas på annat sätt. Taxitrafiken bör därför utvecklas som ett led i intermodaliteten. Andra iakttagelser. En del sakkunniga har i sina utlåtanden uppmärksamgjort utskottet på vissa detaljer som är bristfälliga i vitboken. Som exempel kan nämnas inverkan av körsättet på energiförbrukningen och den vägen på trafikutsläppen. Det snabbaste sättet att reducera utsläppen vore att lära ut ett sparsamt körsätt. Vitboken nämner över huvud taget inte detta. Flera expertutlåtanden från EU efterlyser mera forskning, utveckling och främjad användning av en ren transportteknik. Utskottet omfattar denna uppfattning. 7

8 Utlåtande Miljöutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt i saken kompletterad med anmärkningarna ovan. Helsingfors den 5 december 2001 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Pentti Tiusanen /vänst medl. Mikko Elo /sd Christina Gestrin /sv Rakel Hiltunen /sd Marjukka Karttunen /saml Tarja Kautto /sd Esko Kurvinen /saml Kari Kärkkäinen /kd Jari Leppä /cent Rauha-Maria Mertjärvi /gröna Säde Tahvanainen /sd Hannu Takkula /cent Pia Viitanen /sd Pekka Vilkuna /cent. Sekreterare vid behandlingen i utskottet var utskottsrådet Salme Kandolin. 8