BARNRÄTTSPILOTERS. Erfarenheter av sitt uppdrag i primärvården JENNIE NIMBORG. [Ditt födelsedatum] Handledare: Maja Söderbäck Examinator: Lena Wiklund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNRÄTTSPILOTERS. Erfarenheter av sitt uppdrag i primärvården JENNIE NIMBORG. [Ditt födelsedatum] Handledare: Maja Söderbäck Examinator: Lena Wiklund"

Transkript

1 [Ditt födelsedatum] BARNRÄTTSPILOTERS Erfarenheter av sitt uppdrag i primärvården JENNIE NIMBORG Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete inom primärvård Avancerad nivå 15 hp Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska VAE062 Handledare: Maja Söderbäck Examinator: Lena Wiklund Datum:

2 SAMMANFATTNING Barns rättigheter är idag ett högaktuellt ämne. Sveriges riksdag har tillämpat en Strategi för att stärka barns rättigheter (prop.2009/10:232) som synliggör ansvaret hos stat, landsting och kommun för att implementera ett barnperspektiv i det vardagsnära arbetet. Barn ska synliggöras och ha rätt till en god vård som utgår utifrån att värna om det individuella barnets autonomi, integritet och självbestämmande. Där barnets ska kunna göras delaktig och medskapande i sin egen vård och behandling. Landstinget Sörmland har sedan 2002 utbildat barnrättspiloter, som verkar för att initiera och informera en kompetensutveckling i barnrättigheter och barnperspektiv i den egna verksamheten. Syftet med denna studie var att beskriva barnrättspiloters erfarenheter av sitt uppdrag inom primärvården. Metoden utgjordes av en kvalitativ intervjustudie med fem barnrättspiloter i Sörmland. Resultatet visade att barnrättspiloterna beskriver svårigheter att sprida kunskap kring barns rättigheter och barnperspektiv i den egna verksamheten. I resultatet framkom även avsaknad av stöd från organisationen för att kunna genomföra aktiviteter, samt brister i motivation att utföra sitt uppdrag. Slutsatsen är att det behövs konkreta styrmedel för att kunna göra uppdraget mer legitimt i hela organisationen. Nyckelord: barnrättspiloter, barnrättsperspektiv, erfarenheter, implementering, primärvård

3 ABSTRACT Children's rights are a highly topical subject today. The Swedish Parliament has implemented a strategy to strength children's rights (prop.2009/10: 232), which specifies the responsibilities of the state, counties and municipalities to adopt a child's perspective into the daily routines. Children should be made visible and have a right to good health care, based on the protection of the individual child s autonomy, integrity and self-determination. The child should be involved and participate in their own care and treatment Since 2002, the Local County Council in Sormland has trained child rights pilots, whose task is to initiate training and information regarding children's rights and children's perspectives in their own area of occupation. The aim of this study was to describe the pilots of children`s rights experiences of their mission in primary care. The method used was qualitative interviews, including five child rights pilots in the county of Sormland. The results indicated that children`s rights pilots describe difficulties in being able to spread awareness about children's rights and children's perspectives in their areas of occupation. The results also revealed a lack of support from the organization as a whole, and shortcomings in motivation to perform their duties. The conclusion is that there is a need for specific instruments in order to make the task more legitimate in the organization. Key words: pilots of children`s rights, experiences, child rights perspective, implementation, primary care

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND Barn i primärvård Barns rättigheter Barnrättsperspektiv Barnkompetens Forskning om barn i vården Implementering Implementering i Hälso- och sjukvården Implementeringsprocess och dess faktorer Ramverk, ett stöd för implementering Aktörer Kontextens betydelse Implementering av ett barnrättsarbete i Sörmland Barnrättspiloters uppdrag och åtagande Kartläggning av barnperspektivet hos vårdpersonal PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD Urval Datainsamling Analysmetod Analysförfarande Etiska överväganden RESULTAT Att vara beroende av organisationens stöd för uppdraget Att ha ett tilldelat uppdrag...16

5 6.1.2 Att behöva konkreta styrmedel Att vara begränsad av prioriteringar Förmåga att utveckla kompetens genom uppdraget Att kunna förmedla Att uppmärksamma barns bästa Erfarenhet ger säkerhet Att föra barns talan Att känna sig motiverad för uppdraget Att vara betydelsefull Att hantera de utmaningar som barnperspektivet medför DISKUSSION Metoddiskussion Urval Intervju Analys Resultatdiskussion Barnrättspiloter som aktör i uppdrag Organisationens förändringsbenägenhet Spridning av barnrättsperspektivet Etikdiskussion Slutsats och förslag till fortsatt forskning...31 REFERENSLISTA BILAGA1: INFORMATIONSBREV BILAGA2: INFORMERAT SAMTYCKE BILAGA 3: INTERVJUGUIDE BILAGA4: RESULTAT MATRIS

6 1 INLEDNING Arbetet inom hälso- och sjukvården innebär möten med patienter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje patient mötas med respekt och ha rätten till ett eget självbestämmande. Sjuksköterskans profession utgår från omvårdnad med ett förhållningssätt som ska värna om varje patients autonomi, integritet och självbestämmande. Barn finns i vården och är lika mycket patient som de vuxna och har samma rätt till självbestämmande och respekt. För att kunna möta barn utifrån ett barnperspektiv där barnets behov står i centrum krävs kompetens och resurser. Detta har visat sig vara en svårighet i många verksamheter inom hälso- och sjukvården. Utifrån dessa erfarenheter och synliggjorda behov av att bl. a kunna möta barnet som patient i vården har Sveriges riksdag utformat en strategi för att stärka barns rättigheter (prop.2009/10:232). Strategin tydliggör ansvaret hos stat, landsting och kommun för implementering av barnperspektiv i det vardagsnära arbetet. I många delar av landet pågår just nu en implementeringsprocess för att förankra barnperspektivet i verksamheterna. SKL, Statens kommun och Landsting har genom ett projekt, Handslaget, bidragit med kunskap och ekonomiskt stöd för att verksamheter ska kunna arbeta mer aktivt. En del av dessa projekt som nu pågår i landet presenterades under en kongress, Barns rätt på rätt sätt, Karlstad , som författaren hade förmånen att ta del av. Landstinget Sörmland ligger i framkant av detta högaktuella arbete med att föra in barnrättsperspektiv i det vardagsnära arbetet. Och har sedan 2002 utbildat barnrättspiloter, med mål att inom varje verksamhet ha utbildad sakkunnig person i frågor om barns och ungas rättigheter och barnperspektiv (Landstinget Sörmland 2002). Inom primärvården finns i dag verksamma distriktssköterskor som genomfört barnrättspilots utbildning i syfte att implementera ett barnrättsarbete i primärvården. Jag vill tacka Folkhälsocentrum som gav mig förmånen att under arbetsgång fått tagit del barnrättspiloters uppdragsbeskrivning och riktlinjer samt medverkat på en uppföljningsdag med utbildade barnrättspiloter för att få en ökad inblick och förståelse i deras arbete. Denna studie kan öka förståelsen för att omsätta en strategi från politiska mål och dess komplexa process till att kunna implementeras i det vardagsnära arbetet. 1

7 2 BAKGRUND Bakgrunden behandlar barns rättigheter i vården. Innebörden av ett barnrättsperspektiv och barnkompetens samt tidigare forskning om barn i vården. Implementeringsprocessen i hälso- och sjukvården tydliggörs, dess faktorer och stöd av ett ramverk. Vidare beskrivs implementering av ett barnrättsarbete i Sörmland, dess uppdrag och åtagande samt vårdpersonals tidigare erfarenheter av barnperspektivet. 2.1 Barn i primärvård I Sörmland bor närmare barn i åldrarna 0-18 år, vilket utgör 22 % av länets befolkning (Landstingest Sörmland, 2013). Enligt FN:s barnkonvention anses varje människa under 18 år som barn (Utrikesdepartementet, 2006). Barn söker till hälso- och sjukvården både i ett hälsofrämjande syfte men även vid behov av sjukvård. Primärvården står ofta som den första instansen i vårdkedjan och möter därför många barn i behov av hälso- och sjukvård. Inom primärvården bedrivs barnhälsovårdsverksamhet, som arbetar för att uppmärksamma, förebygga och åtgärda ohälsa, sjukdom och utvecklingsförsening hos barn 0-5 år samt stödja dess föräldrar (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Inom primärvården i Sörmland utgörs 13,9 % av läkarbesöken av barn som patient (Socialstyrelsen, 2013). De vanligaste barnsjukdomarna har minskat men behovet av sjukvård är fortfarande stort. Antalet sökande barn till primärvårdens mottagningar har ökat med åren. Majoritet av de barn som söker sig till primärvården är barn med akuta infektionssjukdomar, allergiska samt psykosomatiska besvär (Lindberg & Lagercrans, 2006: Edwinsson Månsson, Enskär, 2008 & Socialstyrelsen 2013) Barns rättigheter Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) betonar patientens integritet och självbestämmande och att vården ska vara lättillgänglig och tillgodose patientens behov av säker vård och behandling, samt tillgodose behov av trygghet och kontinuitet. Vården ska ske i samråd med patienten samt att patienten ska vara delaktig i sin egen vård. Omvårdnadens mål är att främja patientens hälsa och välbefinnande med en öppenhet för patienten egna upplevda och förmedlande budskap. En förutsättning för en god omvårdnad beskrivs utgå från vårdpersonals förmåga att kunna se den individuella patienten med en strävan av att patienten, så långt möjligt, ska vara medskapande och göras delaktig i sin egen vård och behandling (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2010). Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning omfattar sjuksköterskans yrkesområde att möta barn, ungdomar, vuxna och äldre. Sjuksköterskan ska ha ett förhållningssätt utifrån omvårdnadens värdegrund som utgår från respekt för patients autonomi, integritet och självbestämmande (Socialstyrelsen, 2005). Även distriktssköterskans kompetens och arbetsområde utgår från omvårdnad. Distriktssköterskan ska kunna informera och förbereda en patient inför undersökningar på ett sätt att patienten känner sig delaktig i sin vårdsituation. Distriktssköterskan ska även försäkra sig om att patienten förstått den informationen som 2

8 lämnats. För detta krävs en förståelse för individens resurser samt att kunna uppmärksamma den individuella situationen patienten befinner sig i för att skydda individens autonomi och hälsa (Distriktssköterskeföreningen, 2008). Hälso- och Sjukvårdslagen nämner i dag inte barn som specifik grupp. FN:s barnkonvention är ingen lagstiftning utan ett folkrättligt bindande dokument som verkar för att synliggöra barnets rättigheter. Konventionen ratificerades 1990 och är internationellt antagen. Konventionen består av 54 artiklar och verkar för barns mänskliga rättigheter på alla samhällsnivåer för att tillgodose, säkerställa och bevara barnets rätt till skydd, delaktighet, värdighet och respekt för sitt människovärde. FN:s barnkonventions barnsyn utgår utifrån fyra huvudprinciper (Utrikesdepartementet, 2006). Artikel 2- Alla barns lika värde med samma rättigheter och skall skyddas mot diskriminering Artikel 3- Barnets bästa ska alltid komma i första rummet vid alla beslut som rör barn Artikel 6- Barns rätt till liv och utveckling Artikel 12- Barns rätt till egen åsikt och fritt få uttrycka sig i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska beaktas samt ges möjlighet till delaktighet och kunna påverka sin situation. Det enda land som tagit konventionen till lag är dock Norge, vilket gör att inget annat land kan i dag stämmas för brott mot konventionen i en domstol (Barnombudsmannen, 2012). Under 1990-talet utformades NOBAB`s standar (2012) som utgår utifrån FN:s barnkonvention. NOBAB standar lyfter barnets rättigheter i vården i 10 standar`s där personals kompetens och utbildning ses som en viktig faktor för att kunna tillgodose barns och föräldrars behov i mötet med sjukvården. Enligt riksdagens strategi för att stärka barnets rättigheter, prop.2009/10:232, har stat, landsting och kommun ett gemensamt ansvar för att omsätta barnets rättigheter till konkreta avsikter och vardagsnära arbetssätt. I alla beslut och åtgärder som rör barn under 18 år ska ett barnperspektiv finnas (Socialdepartementet, 2010). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har alla patienter rätt till individuell anpassad information. Informationen skall även ges till den som berörs. Vårdnadshavaren ansvarar för barnet och har en rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Barnet ska således ha ett medinflytande som med tiden tangerar eller, under vissa omständigheter, övergår till ett självbestämmande. (Socialstyrelsen, 2010) 3

9 2.1.2 Barnrättsperspektiv Att ha ett barnperspektiv i Hälso- och sjukvården innebär att sjukvårdspersonal stärker barns ställning som patienter, deras rättigheter, behov, önskningar samt att skydda barnet i utsatta situationer (Söderbäck, Coyne & Harder, 2011). I en vårdsituation möts barnet av den vuxne med respekt, känner delaktighet och ges utrymme för information som är anpassade efter barnets mognad och ålder. I mötet med barnet är det viktigt att kunna se och lyssna in barnets individuella erfarenheter, funderingar och önskningar för att kunna möta och tillgodose barnets behov där de befinner sig (Söderbäck, 2010a). Enligt Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011) innebär barnperspektiv att de vuxnas uppmärksamhet riktas mot barnet med en förståelse av hur barn uppfattar och erfar situationen. Barns perspektiv utgår ifrån hur barnet själv uppfattar, erfar och förstår situationen Barnkompetens För att kunna ha ett barnperspektiv och verka för barnets bästa i hälso- och sjukvården krävs barnkompetens hos vårdpersonal. Söderbäck (2010b) beskriver barnkompetens omfatta både formell kompetens som nås genom utbildning, men även erfarenhetsbaserad kunskap genom daglig kontakt med barn och föräldrar. Söderbäck (2010b) nämner barnkompetens utifrån tre olika dimensioner: organisatorisk, social och pedagogisk kompetens. Den organisatoriska kompetensen ser till verksamhetens medvetenhet om barns behov och rättigheter. Detta kan innebära en miljö som är anpassad för barn, tiden för det vårdande mötet tar hänsyn till barnets behov, vilket kan innebära en längre avsatt tid, men även att kunna arbeta tvärprofessionellt för att kunna tillvara ta olika gruppers kompetens kring barn. Social och pedagogisk kompetens behövs för att i mötet med barnet skapa trygghet och delaktighet för både barn och föräldrar. Förmågan till god och förstående kommunikation är ett av vårdpersonalens viktigaste redskap för att för att kunna informera, förbereda och genomföra undersökningar i vården (Söderbäck, 2010b). 2.2 Forskning om barn i vården För att kunna stödja barnet på bästa sätt behöver hälso- och sjukvården föräldrarnas kunskap om barnets individuella situation och egenskaper. Omvänt behöver hälso- och sjukvården förmedla kunskap och vägledning till föräldrar för att de ska kunna hjälpa barnet på bästa sätt (Edwinsson Månsson & Enskär, 2008). Harder (2011) lyfter det komplexa i barnkonventionens barnrättsperspektiv i en vårdsituation där sjuksköterskan och förälderns syn på vad som är det bästa för barnet, ibland konkurrerar med barnets perspektiv. Där vuxnas barnperspektiv utgår ifrån vad som främjar hälsa medan barnets perspektiv utgår ifrån inställning och förhållningssätt till vårdhandling. Harder (2011) beskriver en utmaning i att förhålla sig till barnrättsperspektivet och barnperspektivet, vilket kräver ett skräddarsytt bemötande som tar tillvara varje barns uttryck, handlingar, strategier och tillstånd. Även Tveiten (2000) ser en svårighet i att kunna möta och kommunicera med både barn och föräldrar. Hon menar att det kräver en god självinsikt över de egna känslorna för att i mötet 4

10 kunna hantera barnets reaktioner. Den goda vården är individualiserad, tar hänsyn till barnets totala situation, ser till barnets och föräldrarnas upplevelse, där barnet och föräldrarna känner stöd, trygghet och tillit (Tveiten, 2000). Föräldrars inflytande har stor betydelse i barnets möte med Hälso- och sjukvården. En bra relation, kommunikation och samspel mellan vårdpersonal och förälder är av betydelse för barnets trygghet och tillfrisknad (Söderbäck, 2010a). Studier visar att barn vill vara delaktiga i sin egen vård samt i de ställningstagandena rörande deras egen hälsa (Coyne, 2008; Coyne, 2006; Runeson, Hallström, Elander & Hermerén, 2002). Coyne (2006) hävdar att barn inte känner en delaktighet och utanför sin egen vård och beslutsprocess när vårdpersonal talar till föräldrar med termer de inte förstår. Även Lambert, Glacken, och McCarro (2008) studie visar att barnet lättare kunde känna sig utanför men även en rädsla i att inte veta vad som kommer att hända då kommunikationen mestadels skedde mellan vårdpersonal och förälder. Söderbäck (2010a) menar att föräldrar ofta ser sig själva som experter på sina barn och vill föra barnets talan och önskar att deras kunskaper efterfrågas i vården. Det ligger här en svårighet att se till vad som är barnets bästa och vad som är förälderns bästa. Söderbäck, Coyne och Harder (2011) beskriver att vården som familjecentrerad behöver bli mer barncentrerad, där det individuella barnet inte bara står som mottagare utan synliggörs och främjar till delaktighet i den egna vårdsituationen. Denna problematik kan även urskiljas i Lambert, m.fl (2008), Runeson, m.fl (2002) studier som visar att barn inte alltid bjuds in att delta i beslutsfattande frågor vad gäller deras vård. De fastslår att det är betydelsefullt att låta barn vara delaktiga i beslutsprocesser som handlar om dem själva. Genom att låta barnet delta visas respekt för deras autonomi. För att kunna delta krävs att barnet fått information och kunskap om vad som ska hända, samt varför. Runeson, m.fl (2002) beskriver hur barn som var väl informerade och förberedda gavs möjlighet till att vara delaktiga i besluttagande och därmed kunde behålla kontroll över vårdsituationen. Lambert m.fl (2008) lyfter även vårdpersonals betydelse för att synliggöra barnet i vården. Att lyssna och bjuda in barnet till ett aktivt deltagande i sin vårdsituation. Flangman (2002) visar på brister i sjuksköterskors förmåga till att kunna göra barn delaktiga i sin egen vård. Där barns delaktighet avgjordes utifrån barnets egna kognitiva förmåga att själv kunna göra sig delaktig. Baillie, Ford, Gallagher och Wainwright (2009) beskriver ett värdigt vårdande utifrån att kunna fråga hur barn vill ha det samt att visa respekt för hur de känner. Även Harder (2011) menar att kunskap och förståelse för hur barn gör när de deltar i vårdsituationer kan främja sjuksköterskors lyhördhet i mötet med barn. Genom kunskap och förståelse kan vårdpersonal upprätthålla ett barnperspektiv där barns rätt tas tillvara. Runeson, Enskär, Elander och Hermerén (2001) beskriver tid som en viktig faktor för att kunna ge barn tydliga instruktioner som medför att barnet blir delaktig och därmed kan åtgärd utföras snabbare. Brist på tid, där en åtgärd måste utföras snabbt, är en faktor som leder till att barnet inte blir delaktig i sin egen vård. Ives och Melrose (2010) belyser sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med barn som stressfull samt innefatta ett etiskt dilemma i hur sjusköterskan ska agera i vårdsituationen. Vårdsituationen beskrivs innebära en känsla av maktlöshet, där oro och ilska var en bidragande faktor till den negativa stressfyllda känslan i mötet med barn i primärvården. 5

11 2.3 Implementering Enligt Nilsen (2010) finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet implementering. Implementering beskrivas till vardags som att införa, genomföra, förverkliga, utföra, applicera och sätta i verket. Implementering kan även förstås som något som ska genomföras utefter ett beslut om att införa en ny idé eller ett nytt objekt, med objekt menas en ny metod, ny kunskap Implementering i Hälso- och sjukvården Enligt Nilsen (2010) finns det idag stora förväntningar på att forskningsresultat ska implementeras i hälso- och sjukvården. Evidensbaserad vård som utvecklades under talet, strävar efter att vården ska förbättras och bygga på forskningsbaserade beslut som lever upp till bästa tillgängliga vetenskap. Detta för att säkra att patienter ges den bästa möjliga vård utifrån kvalitetssäkrad kunskap. Denna utveckling av evidensbaserad kunskap visar sig dock ge upphov till ett gap mellan forskningsresultat och praktisk förverkligande i hälso- och sjukvården. Johansson och Wallin (2013) menar att många förändringar i vården utgörs av interventioner. Krav på färdigheter hos personal samt en förändring av organisationen och dess fördelning av resurser. Dessa egenskaper gör att implementering ofta tar tid att genomföra. Även Socialstyrelsen (2013) menar att förändringsarbeten sker över långtid, är kostsamt samt misslyckas ofta. Socialstyrelsen (2013) menar dock att forskning om implementering gett kunskap för vad som gör implementering framgångsrik. Detta beskrivs skapa förutsättningar för att nå framgång i dagens Hälso- och sjukvård. Kunskapsöverföring av ett barnrättsligt arbete i primärvården och distriktssköterskornas arbetsfält är där av stor betydelse för att arbeta med barnets bästa i fokus. Distriktssköterskors kunskapsområde innebär att delta i forsknings- och utvecklingsarbeten. Med en förmåga att ta initiativ och vidta åtgärder som främjar den fysiska, psykiska och sociala hälsan för patienten (Distriktssköterskeföreningen, 2008). Enligt International Council of nurses (2008) har sjuksköterskan ett ansvar gällande sitt sätt att utöva yrket och genom ett livslångt lärande behålla sin yrkeskompetens. Hon ska även som yrkesutövande sjuksköterska stimulera arbetsplatsen att bedriva, sprida och använda forskning som är relaterad till omvårdnad och hälsa (a a, s 9). Forskning visar dock att överföring av evidensbaserad kunskap till vårdverksamheter inte fungerar optimalt. Under senaste åren har intresset för implementering av evidensbaserad vård ökat (Johansson & Wallin, 2013; Nilsen, 2010). Socialstyrelsen (2012) utgåva Om Implementering menar att kunskap om implementering är en förutsättning för ett lyckat förändringsarbete Implementeringsprocess och dess faktorer Kunskap om implementering kan hjälpa organisationen att skapa redskap som underlättar att den nya kunskapen kan leda till ett praktiskt förverkligande. Här ses dock inga enkla lösningar, utan implementeringsprocessen beskrivs som komplex med många faktorer som kan påverka spridning av kunskap till att bli ett praktiskt handlande (Nilsen, 2010; Sannerstedt, 2001). Sannerstedt (2001) problematiserar implementeringsprocessen av 6

12 genomförandet av politiska beslut. Politiska beslut beskrivs ofta som otydliga och motstridiga, vilket leder till en bristande kunskap om vad som ska implementeras. Även Hallden (2003) problematiserar införande av barnperspektiv som begrepp och dess mångsidiga innebörder. Barnperspektiv används som ett ideologiskt ställningstagande i olika politiska sammanhang samt ur ett vetenskapligt perspektiv vilket gör att perspektivet får många olika innebörder och kan försvåra verkställandet av perspektivet. Nilsen (2010) och Sannerstedt (2001) menar att kunskap och förståelse krävs hos dem som ska verkställa för att kunna implementera. Nilsen (2010) ser att problemet kan ligga i hur det nya ska införas inte är tydliggjort, vilket leder till en svårighet att omvandla kunskap till praktiskt handlande. Även Garpenby (2010) problematiserar implementeringen i Hälso- och sjukvården och menar att det är svårt att få målgrupper i sjukvården att tillämpa riktlinjer i den önskvärda utsträckning som var syftet. En viktig fråga att ställa är vad som ska implementeras i organisationen, vem som bär ansvaret samt vilken nytta det gör för organisationen (Nilsen, 2001; Sannerstedt, 2010). Nilsen, Roback och Krevers (2010) presenterar attribut som beskriver i vilken grad som innovationen (det nya) upplevs ha fördelar eller anses vara ett bättre alternativ. Det första attributet är Kompatibilitet, i vilken utsträckning som innovationen upplevs överensstämma med befintliga behov, värderingar och erfarenheter. Komplexitet, i vilken utsträckning som innovationen upplevs som förstålig och möjlig att implementera i verksamheten. Prövbarhet, avser möjligheten att pröva innovationen för att se om den lever upp till dess tänkta förväntningar. Observerbarhet handlar om i vilken utsträckning som innovationens nytta blir påtaglig eller synlig Ramverk, ett stöd för implementering Nilsen, Roback och Krevers (2010) presenterar ett ramverk för implementering som innefattar sex olika förklaringsfaktorer. De olika förklaringsfaktorerna påverkar implementeringsprocessen och pressenteras var för sig men beskrivs alltid stå i relation till varandra. Den första förklaringsfaktorn är implementeringsobjekt, hur den nya kunskapen tas emot. Det anses finnas ett behov av individer och organisationen för det nya är av betydelse. Implementeringsaktiviteter, berör hur organisationen lyckas sprida information till dem som ska använda den nya kunskapen, för att kunna påverka implementeringens utfall. Implementeringsaktörer, hur dem som är avsatta att implementera hanterar sin roll som implementerare. Användarna, hur de faktiska användarna tillämpar det nya i sitt arbete. Här blir användarnas egenskaper och inställning till det nya betydelsefullt. Den inre kontexten, avser förhållanden och egenskaper i organisationen där implementeringen sker. Den inre kontexten i en verksamhet påverkar implementeringen i stor utsträckning av hur ledarskap inom organisationen fungerar. Hur organisationen agerar under implementeringsprocessen är av vikt för implementeringsprocessens utfall. Yttre kontext, samhällsförhållanden som påverkar implementeringsprocessen exempelivs normer, lagar och regler (Nilsen, m.fl. 2010). 7

13 2.3.4 Aktörer Aktörer är en betydelsefull faktor under implementeringsprocessen och påverkar den tänkta förändringen genom att underlätta eller försvåra processen. (Nilsen, m.fl, 2010; Sannerstedt, 2001). Sannerstedt (2001) definierar aktörer som avsatta för att verkställa politiska mål och beslut utefter de resurser som finns tilldelat. Aktören behöver inte bara förstå sitt uppdrag utan måste förstå beslutet, kunna genomföra beslutet samt ha en vilja att genomföra. Aktören behöver vara motiverad samt ha ett eget intresse av att vilja genomföra de politiska målen. Då aktören ses ha andra intressen beskrivs det finns risk att aktören inte genomför den tänkta implementeringen (Sannerstedt, 2001). Nilsen, m.fl. (2010) skiljer på olika aktörer. Beslutsfattaren som utformar de riktlinjer och policyer och verkar för att dessa sprids samt följs i ett praktiskt handlande samt informella aktörer som ges eller tar på sig en roll att implementera. Detta åtagande ska bygga på personligt intresse eller en social position som förändras efter den aktuella situationens behov Kontextens betydelse Nilsen, m.fl. (2010) redogör betydelsen av kontextens förutsättningar för organisationens implementeringsprocess som avser egenskaper inom verksamheten och organisationen. Detta kan ses i organisationens kultur dvs. det klimat som råder i verksamheten samt hur individer i organisationen förhåller sig och uttrycker sig till varandra. Den befintliga kunskapen som finns i organisationen är av betydelse för hur individer kan ta till sig ny kunskap samt förmågan att kunna förmedla kunskap. Organisationens förändringsbenägenhet ligger i ledarskap, visioner, risktagande, tydliga mål och prioriteringar. Ledarskapet attityd till förändring i organisationen, där ledarskapet stödjer en förändring av ny och befintlig kunskap och även i vilken omfattning implementering uppmuntras i organisationen. Sannerstedt (2001) menar att mål som ska genomföras behöver resurser, som tid och kunskap, för att kunna genomföras. 2.4 Implementering av ett barnrättsarbete i Sörmland För att möta de politiska målen (prop.2009/10:232) arbetar i dag SKL (2011) Sveriges Kommun och Landsting aktivt med en översyn hur barns rättigheter och ett barnperspektiv ska implementeras i verksamheterna. Projektet Handlaget är en satsning som bidrar med ekonomiskt stöd, utbildningsstöd och fördjupningsområden för att kunna påbörja en implementering av konventionen om barns rättigheter ute i verksamheterna och som pågått mellan Barnombudsmannen (2008) anger att ett flertal landsting har fattat beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen och de flesta har utformat styrdokument för hur uppdraget gällande barnkonventionen ska tillkämpas. Vissa landsting har i dag avsatt personella resurser för att driva arbetet kring barnkonventionen. Vid en enkätundersökning sågs tydligt att det fanns tre län i Sverige som visade ha en mycket positiv erfarenhet av detta arbetssätt. Landstinget Sörmland har utbildat barnrättspiloter sedan 2002 i syfte att implementera 8

14 barns rättigheter i verksamheterna. Målet har varit att det ska finnas en verksam sakkunnig barnrättspilot i varje verksamhet (Landstinget Sörmland, 2002). Englundhs (2008) översyn av Landstingets Sörmlands implementeringsprocess av barnkonventionen, visade på vikten av förankring och en medvetenhet på alla nivåer vara av vikt för att implementering av konventionen samt ett barnperspektiv i verksamheten skall vara genomförbart. Resultatet visade att en medvetenhet fanns både på politiker- och barnrättspilotnivå men gapet dem emellan försvårar uppdraget. Svaret ansåg Englundh (2008) kunna ligga i det bristande kravet på uppföljning och effekt av de politiska beslut om införandet av barnperspektiv. Även SKL (2013) resultat av projektet Handslaget visar att arbetet med implementering av barns rättigheter i verksamheterna måste förankras på alla nivåer, både tjänstemän och politiker behöver få insikt och kompetens i barnkonventionens innebörd och tillämpning Barnrättspiloters uppdrag och åtagande Landtinget Sörmland (2012) stödjande dokument för barnrättspiloterna tydliggör syfte, åtagande och uppdrag med den tvådagars utbildning som barnrättspiloterna får om barns rättigheter. Efter avslutad utbildning blir barnrättspiloten medlem i ett nätverk där det finns möjlighet att utbyta idéer och erfarenheter med andra barnsättspiloter. Utbildningen syftar till att ge fördjupad kunskap om Begreppen barn och barnperspektiv FN:s konvention om barns rättigheter Konventionens inverkan på landstingets uppdrag i verksamhet Goda exempel på barnrättsarbete Förutsättningar för planering av pilotuppdraget En fördjupad kunskap kring FN:s konvention om barns rättigheter, artikel 2, 3, 6 och 12 (se avsnitt ), benämns som grundprinciper och artikel 4, 0ch 42 som generella genomförandeartiklar och spelar en central roll i barnrättsarbete för barnrättspiloterna. De senare lyder: Artikel 4- Genomförande av konventionens rättigheter, att aktivt prioritera barn Artikel 42- Att göra konventionen allmänt känd, att kunna arbeta med införandet av konventionen. För att kunna förverkliga barns rättigheter beskrivs vikten av att kunna involvera alla i verksamheten i ett lärande om konventionen och hur barnperspektiv kan genomsyra verksamhetens arbetssätt och miljöer. Anställda ska ha kunskap om konventionen och de krav som den ställer på verksamhetens beslut och arbetsprocess. Vuxnas kännedom och kunskap om konventionen beskrivs som en förutsättning för att barn ska kunna utöva sina rättigheter. För att kunna arbeta med införandet ses även ett behov av resurser, resurser som behövs för att kunna prioritera barns bästa och deras rättigheter i det vardagsnära arbetet. Barnrättspiloternas uppdrag efter utbildning är att informera och initiera en kompetensutveckling i den egna verksamheten kring barnrätt och barnperspektiv. Till stöd 9

15 har barnrättspiloterna utöver utbildning och andra piloter ett stödjande dokument (Landstinget Sörmland, 2012) som ger en beskrivning av uppdrag och konkreta exempel och verktyg för hur den teoretiska kunskapen kan tillämpas i praxis Kartläggning av barnperspektivet hos vårdpersonal Under 2010 genomfördes en kartläggning av Folkhälsocentrum (2011) i syfte att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal beskriver mötet med barn, samt kartlägga personals kunskap om barns rättigheter. Resultatet visade på en upplevd svårighet i mötet med barn bland hälso- och sjukvårdspersonal. Barn beskrivs upplevas som rädda och osäkra med en begränsad förståelse vilket inger en svårighet i att kunna kommunicera med barn. Kartläggningen visade att 60 % av vårdpersonal har kännedom om barnets rättigheter i vården, samt att vårdpersonal anser att barn i alla åldrar kan informeras om sitt hälsotillstånd och sin behandling. Här sågs en skillnad avseende i vilken ålder ett barn kunde informeras om sitt tillstånd. Sjukvårdspersonal inom primärvården skattade barnets ålder som högre för att kunna informeras om deras tillstånd än sjukvårdspersonal inom specialistsjukvård. Kartläggning visade även att vårdpersonal ansåg läkare och förälder som dem som ska ge barn information om barnets hälsotillstånd samt behandling. Kartläggningen synliggjorde även problematiken kring att möta föräldrar, där föräldrar inte upplevs som något stöd för barnet, inte kommer överens med vårdpersonal, där bakgrunden försvårar mötet, utnyttjandet av vården i eget syfte samt då föräldern vet mer om barnets sjukdom än vårdpersonal. Utifrån Landstinget Sörmlands kartläggning har Högberg (2011) tittat närmare på de två öppna frågor som fanns med i kartläggningen som avsåg innebörden av barnperspektiv respektive barns perspektiv. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal hade svårigheter att beskriva de båda begreppen samt kunskap av innebörd och förhållningsätt. 10

16 3 PROBLEMFORMULERING Tidigare forskning visar att barns autonomi tas tillvara genom att vara delaktiga i sin egen vård samt i de ställningstagandena rörande deras egen hälsa. Vårdpersonal beskrivs ha en stor betydelse för hur vårdsituationen blir för barn. Dock visar tidigare studier att vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever en svårighet i att kunna möta och göra barn delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har sedan 2002 utbildat barnrättspiloter inom hälso- och sjukvårdens verksamheter i syfte att informera och initiera kompetensutveckling om barns rättigheter och barnperspektiv till kollegor i den egna verksamheten. Tidigare forskning visar dock att överföring av evidensbaserad kunskap till vårdverksamheter inte fungerar optimalt. Där implementering beskrivs som komplex med många faktorer som påverkar implementeringsprocessens utfall där kunskap ska leda till praktiskt handlande. Kunskap och förståelse av vad som ska implementeras krävs hos dem som är avsedda att verkställa. Genom att implementera ett barnrättsligt arbete kan barns autonomi, integritet och självbestämmande synliggöras och barn tillåtas vara medskapande och delaktiga i sin egen vård och behandling. Samtidigt som detta är ett viktigt initiativ väcks frågan om vad som händer när man på politisk nivå beslutat, sanktionerat en strategi för att stärka barns rättigheter, där ett barnperspektiv ska finnas i den vardagsnära verksamheten. Ges förutsättningar för att barnrättspiloterna ska kunna verka för en kompetensutveckling om barns rättigheter och synligöra barnperspektivet i primärvården? 4 SYFTE Syfte med denna studie är att beskriva barnrättspiloters erfarenheter av sitt uppdrag inom primärvården i Landstinget Sörmland. 5 METOD En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, då författaren syftar till att samla in barnrättspiloters erfarenheter av implementering av barnperspektiv inom primärvården. En intervjustudie har genomförts i syfte att öka förståelsen för informantens personliga perspektiv och ge en bild av dess situation (Olsson och Sörensen, 2001). Den induktiva ansatsen innebär att data samlas in förutsättningslöst där begrepp kan utvecklas (Forsberg & Wengström, 2003). 11

17 5.1 Urval Ett ändamålsenligt urval har gjorts (Polit & Beck, 2004) av barnrättspiloter utbildade i Landstinget Sörmland. Inklusionskriterier för att medverka i studien var att informanterna skulle vara distriktssköterskor som genomgått barnrättspilotsutbildning och vara verksamma i primärvården Landstinget Sörmland. Namn på barnrättspiloter delgavs av Folkhälsocentrum i Landstingets Sörmland. Det fanns sju forskningspersoner som passade in i inklusionskriterierna. Samtliga kontaktades via informationsbrev (bilaga 1). En av informanterna tackade nej för att hon inte gått utbildningen. Tre valde att inte delta då de inte ansåg sig arbeta med uppdraget som barnrättspiloter. Författaren valde därför att även kontakta samtliga tre sjuksköterskor verksamma i primärvården, varav en var bortrest, övriga tackade ja och visade sig vara en distriktssköterska och en barnsjuksköterska. Samtliga barnrättspiloter visade sig arbetade på BVC (barnavårdcentral). Tid för intervju bokades via telefon och ingen ansåg sig behöva inhämta samtycke av verksamhetschef för intervju. 5.2 Datainsamling Halvstrukturerad intervju med öppna frågor som avser att besvara syftet genomfördes (Polit & Beck 2004). Vid intervju som insamlingsmetod är det viktigt att komma väl förberedd och en pilotintervju är att rekommendera för att se om de uppsatta frågorna besvarar det tänkta syftet (Dahlberg, 1997). I detta fall fanns inte utrymme för en pilotintervju, efter första intervjun övervägde författaren sina frågor för att utvärdera om de besvarade det tänkta syftet. En intervjumall med nyckelområden (Dahlberg, 1997) användes vid samtliga intervjuer och inleddes med samma fråga (hur se du på din roll som barnrättspilot). Därefter följde samtalets innehåll och ordningsföljd anpassad efter informantens svar och intresse. Nyckelområden under intervjun är kunskap kring barnperspektiv och barns rättigheter, implementerings möjligheter i verksamheten samt stöd och förutsättningar för att kunna arbeta ur ett barnperspektiv. Nyckelområden (Dahlberg, 1997) är inspirerade och hämtade från Landstingest Sörmland (2013). Inför intervjuerna läste författaren Kvale och Brinkman (2009) samt Dahlberg (1997) rekommendationer för intervjuförberedelser. Miljön under en intervju är av betydelse, en lugn och trygg tillvaro ska eftersträvas för den som intervjuas. Plats för intervjuerna valdes av informanterna, samtliga skedde i deras arbetslokaler, där informanten känner sig trygg. Intervjuaren försökte eftersträva en avslappnad atmosfär för att främja ett naturligt samtal. Som intervjuare krävs en lyhördhet och en öppenhet i vad som sägs och inte sägs, detta för att fånga upp följdfrågor av viktig karaktär för att tydliggöra det som sägs mellan raderna. Polit och Beck (2004) menar att den avgörande färdigheten hos intervjuaren är att vara lyhörd och att inte avbryta informanten. Intervjuare ska förhålla sig neutralt och vara medveten om sin egen förförståelse. Intervjun bandades och diktafon som användes för inspelning placerade på diskretplats för att inte distrahera informanten i samtalet. 12

18 5.3 Analysmetod Intervjuerna blev minuter långa och spelades in med hjälp av en diktafon. Enligt Kvale och Brinkman (2009) ska intervjun transkriberas ordagrant av författaren själv i anslutning till intervjutillfället för att eliminera risken för eventuella missuppfattningar. Detta eftersträvades men vissa hummande och upprepningar av obetydlig karaktär uteslöts för att inte försvåra förståelsen för texten. Datamaterialet blev totalt 39 sidor. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Granheim (2008) kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna lyssnades igenom ett flertal gånger innan kondensering genoomfördes för att säkerställa att ingen information gått förlorad (Kvale & Brinkman, 2009) Analysförfarande Det transkriberade materialet lästes igenom ett flertal gånger för att få en förståelse för texten. Därefter markerades meningar som besvarade det tilltänkta syftet. Meningarna kondenserades och tillskrevs koder. Koder med liknade betydelse placerade tillsammans. Här försökte författaren finna centrala begrepp som sammanförde koderna till subkategorier. Kondenseringen av meningarna som ledde fram till koder gicks igenom flera gånger för att säkerställa att koden höll sig empirinära och ledde fram till rätt subkategori. Därefter söktes likheter och skillnader för att skapa kategorier. En viktig del av kategoriseringen var att en kod inte passade in i fler kategorier. Kategorier som sågs var, Organisationens stöd för uppdrag, Utveckla Kompetens genom uppdrag samt Motivation för uppdrag. Resultatet pressenteras i en sammanhängande text som utgörs av de sammanfattade meningsbärande enheterna. Citat från intervjuerna presenteras i varje subkategori för att styrka trovärdigheten av resultatet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Tabell 1: Exempel på analys förfarande Meningsbärande Kondensering Kod Subkategori Kategori Tema Man måste börja om, en ny satsning och då måste cheferna med och få ut det till de andra. De måste prioritera det här, annars går det inte. Chefer måste vara med och prioritera, annars går det inte chefer behöver vara delaktiga Att vara begränsad av prioriteringar Att vara beroende av organisationens stöd för uppdraget Ett osynligt uppdrag 13

19 5.4 Etiska överväganden En ansökan om etikprövning fylldes i via Mälardalens högskola. Studien ska förhålla sig till de internationella etiska koderna för omvårdnadsforskning (International Council of nurses, 2008) där principen om autonomi, där samtalet bygger på respondenternas värdighet och integritet kommer att stå i fokus. Studien ska även bejaka Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) fyra etiska huvudkrav för forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Deltagarna skickade ett brev där det tydligt framgick studiens syfte, vem som är ansvarig, att deltagandet var frivilligt och rätten till att avbryta sin delaktighet utan närmare förklaring när som helst under studiens gång. För att förhålla sig till samtyckandekravet skrevs ett samtycke till att delta i studien vid intervjutillfället. Vid förfrågan om det frivilliga deltagande uppfylldes även konfidentialitetskravet då det tydligt framgick att det insamlade data avidentifieras och behandlas konfidentiellt och kasseras efter avslutad studie (se bilaga 1). Under studiens gång förvaras insamlat data i låst utrymme. Nyttjandekravet uppfylls genom att endast använda insamlat data för redogjort syftet med studien. Under intervjuerna förhåller sig intervjuaren med en etisk medveten nyfikenhet (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003, s 27) för att kunna få svar på frågor rörande syftet utan att inkräkta på informanternas autonomi och integritet. Barnrättspiloterna är få till antal och insatta i varandras arbete. Därav pressenteras resultatet med onumrerade citat för att inte kunna knytas till person och plats. Detta för att vidmakthålla informanternas konfidentialitet (Dahlberg, 1997). 14

20 6 RESULTAT I resultatet framkom tre kategorier som beskriver barnrättspiloters erfarenhet av sitt uppdrag. Dessa var, Att vara beroende av organisationens stöd för uppdraget, Förmåga att utveckla kompetens genom uppdraget, Att föra barns talan samt Att känna sig motiverad för uppdraget. Dessa kategorier kan sammanfattas i ett tema som berör, ett osynligt uppdrag. Se resultatmatris (Bilaga, 4) Ett osynligt uppdrag Att vara beroende av organisationens stöd för uppdraget Förmåga att utveckla kompetens genom uppdraget Att föra barns talan Att känna sig motiverad för uppdraget Att ha ett tilldelat uppdrag Att kunna förmedla Att vara betydelsefull Att behöva konkreta styrmedel Att vara begränsad av prioriteringar Att uppmärksamma barns bästa Erfarenhet ger säkerhet Att hantera de utmaningar som barnperspektivet medför Figur 1: Illustration av de tre kategorier och underliggande subkategorier som framkom i analysen av barnrättspiloternas erfarenheter av sitt uppdrag inom Primärvården. 6.1 Att vara beroende av organisationens stöd för uppdraget Barnrättspiloterna beskriver hur de på olika sätt behöver stöd från organisationen för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Detta stöd utgår från att de tilldelats ett uppdrag som barnrättspiloterna vill utföra och har ett intresse av, samtidigt som detta uppdrag begränsas av såväl andra prioriteringar i verksamheten som otillräckliga styrmedel. I vilken grad uppdraget blir synligt eller osynligt är med andra ord beroende av huruvida det ges också ett praktiskt stöd. 15

21 6.1.1 Att ha ett tilldelat uppdrag Barnrättspiloterna beskriver att de tilldeladats uppdraget av sin chef i den egna verskamheten. Detta gav möjlighet att genomföra utbildning till barnrättspilot. "Det ska finnas barnrättspiloter, det är chefen som har frågat mig och gett mig uppdraget, det är ingenting jag hittar på". Genom att bli utvald och tillfrågad att genomgå utbildning samt att ha chefernas stöd beskrivs som en styrka i uppdraget. Att ges dagar till att åka på utbildning förstärkte stödet för det tilldelade uppdraget Jag tycker att med utbildning fick jag mer kunskap, vara med den där dagen och träffade andra barnrättspiloter och se hur de jobbar och då kunde jag få lite inspiration och idéer." Barnrättspiloterna uttrycker dock en ensamhet i uppdraget och önskar vara fler för att kunna genomföra sitt tilldelade uppdrag. Ensamhet i den egna verksamheten, där barnrättspiloterna önskade vara fler med samma kunskap och perspektiv. Jag tror inte metoden med barnrättspilot är fel men hur ska man arbeta med det. Kanske ha mer återkommande träffar, vi har återträffar men man behöver mer, få tiden, reflektera och träffas. Barnrättspiloterna uttrycker behovet av reflektion och ett forum där uppdraget ges utrymme för att kunna synligöra behov och möjliga åtgärder, men även ett erfarenhetsutbyte mellan barnrättspiloter eftersöks för att kunna arbeta mer aktivt med uppdraget i organsisationen. Att verka som ensam barnrättspilot i den egna verksamheten här är det bara jag som ser barnen, det är ingen annan, bara jag beskrivs som ett hinder i att kunna göra barnrättsarbetet synligt i verksamheten Att behöva konkreta styrmedel Samtliga barnrättspiloter efterfrågar ett stöd genom konkreta styrmedel. Det framkommer ett behov av att ha en tydlig arbetsmall som stöder barnrättsarbetet. Riktlinjer i verksamheten beskrivs som en typ av styrmedel och skapar förutsättningar för att kunna implementera ett barnrättsperspektiv i verksamheten som ger en tydlighet och ett stöd i arbetet samt en möjlighet till följsamhet. Vi har sådana regler, vi sticker inte utan bedövning, det är bestämt. Behovet av att ha en tydlig arbetsmall att utgå ifrån ansågs viktigt för att kunna arbeta ur ett barnperspektiv. Barnkonventionen saknar utrymme i befintliga arbetsmallar samt att en önskan om att riktlinjerna borde utgå mer ifrån ett barnperspektiv och inte ett vuxet barnperspektiv. 16

22 Jag hoppas man kommer fråga barnen mer, om det finns en manual, något att gå efter då, blir det mycket enklare. För annars kan det vara svårt att vet hur man ska bära sig åt. Men då ser man barnen på ett mer konkretsätt Det finns ett behov av konkreta verktyg som utgår från barnens åsikter. Att fråga vad barn tycker ger en möjlighet att skapa riktlinjer som utgår från deras önskemål i det vardagsnära arbetet, vilket både ger ett barncentrerat synsätt men även en inspiration till spridning. Exempel ges på den nyligen utförda rundvandring i primärvården som genomförts av barn, där barns syn på vårdmiljön, blev tydlig och där med en förhoppning om att lättare kunna förankras i verksamheten. Barnkonventionen finns beskriven i den gröna barnhälsoboken och beskrivs användas som ett stöd i att kunna ta upp konventionen med föräldrarna. I övrigt saknas manualer att arbeta utifrån i verksamheten, och barnrättspiloterna uttrycker att det finns mycket som kan förbättras. Det är konstigt att bara ta något i luften, om det finns på papper så finns det här och nu. Det finns behov av att mera synligöra barnrättsarbetet i verksamheten. Arbetet borde finnas som en punkt på en agenda i verksamheten där det synliggörs och skapar utrymme för diskussioner kring barnrättsarbetet. Arbetsplatsträffar beskrivs som ett exempel där barnrättsarbetet inte ges plats. Barnrättsarbetet blir därmed osynligt i verksamheten. Barnrättspiloterna ser även att det i nya riktlinjer inte alltid främjar till ett barnperspektiv. Ibland känns det inte riktigt som verklighet och teori hänger ihop. Barnrättspiloterna ser att barnrättsarbetet behöver synligöras i konkreta riktlinjer som styr verksamheten och det egna arbetet, och inte stannar vid att förbli fina ord som svävar. Konventionen anses inte synlig i barnhälsovårdens styrda arbete som basprogrammet innebär. Det framkommer en önskan av att uppdraget skulle gynnas av att komma från barnhälsovården, detta skulle kunna innebära en möjlighet till att uppdraget skulle ges en större plats i det styrda arbetet Att vara begränsad av prioriteringar Prioriteringen i verksamheten beskrivs ligga som ett hinder i barnrättspiloternas uppdrag. De beskriver bära en känsla av att inte kunna påverka verksamhetens fördelning av resurser. Chefer behöver göras delaktig och anse uppdraget viktigt för att prioriteras och kunna förmedlas i verksamheten. När man sen kommer hem och är jättetaggad och sen blir det inget mer av det. Det finns ingen tid, inget gehör. Informanterna beskriver hur resurer som främjar barn i verksamheten lätt prioriteras bort. Politiska intressen beskrivs som styrande för vad som ska proriteras, där tillgänligheten till vård anses som en hög prioritering, vilket leder till att annat prioriteras bort. 17

23 Vi ska kunna erbjuda en tid nu, inte om tre veckor, utan nu. Verksamheten har även ett ekonomiskt intresse som blir styrande för prioriteringen av resurserna. Att implementera ett barnperspektiv prioriteras inte eftersom det inte finns en tydlig, mätbar ekonomisk vinning i det. Det här när hälsoval kommer med saker och ting som, livsstil till rökavvänjning, fem frågor om din hälsa, då tjatas det jättemycket om det för det är ju något som vårdcentralen tjänar pengar på. Det här är inget vårdcentralen får pengar för. Så det finns ett ekonomiskt intresse, då vill man lägga tid och resurser. Det här är ett mer osynligt arbete. Barnrättspiloterna beskriver sitt uppdrags osynliga natur ligga som ett hinder för att det ska kunna prioriteras i verksamhetens resurser. Även den tid som verksamheten erbjuder barnrättspiloterna att arbeta med sitt uppdrag ses som bristfällig. Detta påverkar uppdraget negativt eftersom de måste kunna arbeta aktivt och kontinuerligt för att införa konventionen i det vardagsnära arbetet, samt i hela verksamheten. Sjuksköterskor har 100 % patientkontakt och skall ändå bidra med att utveckla vården och det är en omöjlig ekvation, det går inte ihop. Andra yrkesgrupper som läkare får avsatt tid i sin tjänst för utbildning och utvecklingsarbete. Bortprioritering och en svårighet att få gehör i verksamheten, samt att inte få avsätta tid tillsammans för att kunna engagera och reflektera över hur barnrättsarbetet skall kunna genomsyra hela verksamheten gör att det stannar av. Genom att få avsatta resurser anses uppdraget kunna bli legitimt, vilket ger en möjlighet till spridning och utveckling av verksamheten. Där konventionen ska finnas som ett stöd bakom allt som sker i verksamheten. Vi har lyft att vi skulle ha en heldag med barn som far illa och med anmälningar, men det har ej funnits tid i verksamheten för chefen att sätta in de timmarna eller dagen. De bristande resurserna ses även hos kollegor, där alla har fullt upp med sitt. Resurserna räcker inte till för att kunna få med alla i arbetet. Dagens sjukvård beskrivs som allt mer specialiserad där alla blir insatta i sitt område och har inte tid till annat. Detta beskrivs medföra ett hinder till möjlighet av spridning av barnrättsarbetet. 6.2 Förmåga att utveckla kompetens genom uppdraget Barnrättspiloterna beskriver sig besitta en kunskap kring barns rättigheter och barnperspektiv genom utbildning och erfarenhet vilket beskrivs som en resurs i detta uppdrag. "Jag ser barnperspektivet som ett stöd i mitt arbete med barn i vården, man har ett stöd i ryggen som man kan använda sig av i mötet med barnet." 18

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

BARNPERSPEKTIV OCH BARNETS PERSPEKTIV

BARNPERSPEKTIV OCH BARNETS PERSPEKTIV BARNPERSPEKTIV OCH BARNETS PERSPEKTIV Beskrivning av vad begreppen innebär för hälso- och sjukvårdspersonal SOFIA HÖGBERG Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete i Vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad

Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad PROTOKOLL 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Plats Beslutande Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl (S), vice ordförande Annetthe Zettergren (M) Kerstin

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Det vårdande mötet mellan distriktssköterska och barn i barnhälsovården

Det vårdande mötet mellan distriktssköterska och barn i barnhälsovården EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:72 Det vårdande mötet mellan distriktssköterska och barn i barnhälsovården En kvalitativ intervjustudie Lina Bodinger

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09

Barn och ungas delaktighet i 6 K. Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Barn och ungas delaktighet i 6 K Rapport från 6 K folkhälsogrupp nr 2015-09 Sammanfattning Under 2011 gjordes en folkhälsokartläggning av Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga (kallas

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Styrelsens egenskaper och kompetens

Styrelsens egenskaper och kompetens Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund

Läs mer

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer