Barndialogen En arena för samverkan kring ungas hälsa i Jönköpings län

Transkript

1 Barndialogen En arena för samverkan kring ungas hälsa i Jönköpings län De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... För Barndialogen Linda Frank Distriktssköterska MPH Boel Andersson-Gäre Barnläkare Docent i pediatrik Landstinget i samverkan med länets kommuner, Qulturum, Futurum, LUPPEN kunskapscentrum och ideella organisationer

2 Sammanfattning Ungas hälsa är en viktig samhällsfråga som kräver samverkan och kompetens från många: hälso- och sjukvård, skola och förskola, socialförvaltningar m fl. Ofta finns dock brister i dialog om målsättning, koordination - integration, kunskap om varandras kompetenser och uppföljning av resultat. Barndialogen är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget, kommunerna i länet och många organisationer som berör barns hälsa. Barndialogen utgår från Barnkonventionens helhetssyn på barns rätt till hälsa, vård och omsorg. Grupper av barn för processarbete identifierades i dialog mellan deltagande professioner utifrån barns behov och problemens omfattning; exempelvis barn med astma, koncentrationssvårigheter, övervikt, psykiska hälsa, barn som far illa samt barns miljö och hälsa. Varje process drivs av en processledare med kompetens både inom det specifika området och inom processledning. En särskild koordinator har ansvar för att hålla samman Barndialogen i sin helhet. Att ha organisationen riggad genom Barndialogen bidrar till att vi vid behov snabbt och samfällt kan agera på olika situationer eller problem som uppstår. Barndialogen vill fokusera på barnets och familjens behov, erbjuda rätt kompetens nära barn och familj, koordinera insatser samt lösa problem eller länka vidare i kedjan utifrån ett system med en gemensam värdegrund. Viktiga erfarenheter från Barndialogen: Avgörande att alla berörda är med från starten, gör barn och föräldrar mer delaktiga, ta vara på varandras kompetens, samverka med respekt och generositet. Det är hela systemets resultat som räknas! Viktiga förutsättningar för ett sammanhängande system är; en gemensam värdegrund, gemensamma mål och mätetal samt samsyn från ledningen. Ett exempel. Komplexa problem kräver komplexa lösningar. Detta kommer tydligt till uttryck i programmet mot övervikt och fetma bland barn som är den process i Barndialogen som vi valt att fördjupa i denna uppsats. Det växande problemet ledde till att ett vårdprogram på basen av nationella riktlinjer antogs i länet Individ-, familj-, grupp- och samhällsnivå inkluderas. Ett systematiskt utvecklingsarbete påbörjades grundat på befintlig forskning inom; intersektoriell samverkan, social movement -teori samt kvalitets- och förbättrings-kunskap. Målet är att halvera andelen barn med fetma/övervikt. Fetmarelaterade vårdkostnader beräknas till 3% av direkta vårdkostnader. Strategiska mål som bygger på familjestöd för livsstilsförändring har skapats för preventivt arbete. Många aktörer bidrar till bredd och uthållighet i förbättringsarbetet: BVC, SHV, barnmott., hälsoplanerare, dietister, tandhälsa., förskola, fritids, skola, idrottsrörelse, kyrkor, Högskolan m fl. Kartläggning av BMI genomförs årligen sedan 2004 av alla barn vid fem olika tillfällen under uppväxten; på BVC vid 4 års ålder och inom skolhälsovården skolår F, 4, 7 alt 8, samt gymnasiet år 1. En årlig enkätundersökning visar hur förskolor, fritidshem och grundskolor arbetar för mer fysisk aktivitet och bättre mat. Hälsokurvan som samtalsmetod utvecklas för BVC och skolhälsovården. En hälsoekonomisk analys av insatser på BVC och barnmottagningarna pågår. Kompetenshöjning erbjuds kontinuerligt utifrån verksamheternas behov. Särskilt kan nämnas lärandeseminarier som genomfördes vid programmets början med tvärsektoriella team i de olika kommunerna. Programmet bygger på olika aktiviteter som har vuxit fram från ett bottom up perspektiv, men med ett starkt och positivt stöd från ledningar. Bland framgångsrika interventioner kan nämnas: Viktiga barn som skapats genom en kyrkas ideella arbete för att stärka den fysiska och psykiska hälsan hos barn med övervikt, tävlingen Årets skolcafé, butiksbesök för föräldrar tillsammans med dietist, föräldramatlagning mm. Resultat: Mätningen år 2008 visar sänkt BMI bland 6- och 10-åringar! Projektet övergick 2006 i ordinarie verksamhet med 30% koordinatorstjänst. De viktigaste framgångsfaktorerna har varit: Arenan för dialog, ledningsstöd, samverkan, mångfalden av utbud samt uthållighet i mätningar. Internationellt intresse Did we break the obesity trend among children in Jönköping County? presenterades vid International Scientific Symposium on Improving the Quality and Value of Health Care i USA, December Bland ca 100 granskade arbeten blev det svenska bidraget rankat som nummer två.

3 Innehållsförteckning Sida: Inledning Barndialogen bygger en arena för möten och utveckling av samverkan Grundläggande frågor i Barndialogen Strategiska målområden för barn och ungdom Barndialog 1 Utgångspunkter för förbättringsarbete Lärdomar från Barndialogen Processer i Barndialogen Om barns miljö och hälsa Om barn som far illa Om barns psykiska hälsa Om barn med koncentrationssvårigheter Om barn med astma Övervikt och fetma bland barn en viktig process Bakgrund Målsättning Metod Resultat Slutsats Barndialogen - Så blickar vi framåt 12 Referenser 13

4 Inledning Barndialogen bygger en arena för möten och utveckling av samverkan Barn och ungdomar (0-18 år) utgör cirka tjugo procent av befolkningen i Sverige och deras hälsa är en viktig samhällsfråga. Många barn har sammansatta problem och svårigheter som kräver samverkan och kompetens från flera områden såsom hälso- och sjukvården, skolan och förskolan, socialförvaltningen med flera. Bilden är komplex med många aktörer som ofta har svaga samband mellan sig. Det finns exempelvis gap i grundläggande synsätt, informationsöverföring, kunskap om varandras verksamheter och kompetenser, mellan organisationer och deras förutsättningar (1-3). Barndialogen är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer för att överbrygga dessa gap och på ett innovativt sätt förbättra barns hälsa och förstärka barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen. Argumenten för samverkan bygger i huvudsak på att kvaliteten för individen och familjer skall öka och att samhällets resurser skall användas effektivt för maximalt värdeskapande (4). Grundläggande frågor i Barndialogen Hur går vi från kunskap till aktion? Nationella och lokala riktlinjer finns för hur behov ska mötas på ett kunskapsbaserat sätt, men uppföljningar visar på stora variationer hur denna kunskap omsätts i praktiken. Vårt mål är att på ett systematiskt sätt nå varje barn varje gång med det de har behov av. På så sätt kan vi minska avståndet emellan det vi vet och det vi gör. Barndialogen vill sätta fokus på barnets och familjens behov genom att rätt kompetens ska finnas så nära barn och familj som möjligt. För att underlätta för barnfamiljer som har behov av flera professioner behöver samhällets stödfunktioner samordnas och integreras. Barndialogen ser vård och omsorg som sammanhängande flöden med gemensamma mål, där alla och envar tar sitt ansvar för att lösa problemen och för koppling till nästa steg i kedjan. Viktiga förutsättningar för ett sammanhängande system är; en gemensam värdegrund, gemensamma mål och mätetal samt samsyn från ledningen. Strategiska målområden för barn och ungdom I Landstingets i Jönköpings län strävan mot visionen Ett bra liv i ett attraktivt län har ett antal strategiska målområden identifierats. Dessa har åskådliggjorts i en bild Diamanten som återkom Figur 1. Landstingets strategiska målområden för barn och ungdom 1

5 mer i landstingets flerårsplan och många andra sammanhang (Figur 1). Diamantbilden är ett bra verktyg för att illustrera de fokusområden vi valt att arbeta med för att uppnå bästa möjliga för barn och ungdomars hälsa och vård. Bilden fungerar både för den interna kommunikationen mellan dem som arbetar direkt med barn, ungdomar och deras familjer och i kommunikationen med ledningar på olika nivåer. Den illustrerar på ett tydligt sätt att alla de strategiska områdena hänger ihop. Det går t ex inte att förbättra vården för barn med astma om inte vården är tillgänglig, om vi inte kan använda bästa möjliga läkemedel och om vi inte kan mäta och få återkoppling på vilka åtgärder som leder till att resultaten förbättras ur patientens och familjens perspektiv. Det strategiska målet för samverkan/fl öde är också väsentligt för de flesta processer vi försöker förbättra exempelvis samverkan genom hela vårdkedjan för det ofödda/nyfödda barnet, från MVC via förlossning och BB till BVC ge föräldrar och det nyfödda barnet för att ge den trygghet och det stöd som kan behövas. De strategiska processer som illustreras i Barndiamanten och som vi sätter särskilt fokus på enades vi om vid de första Barndialogerna. De rör barn och ungdomar som många kände oro för eller upplevde att barn riskerade att hamna mellan stolarna när flera olika verksamheter behöver vara involverade för att få goda resultat. Några har valts för att de berör ett stort antal barn och familjer. Så här gick vi tillväga. Istället för omorganisation och förhandlingar mellan verksamheter beslutade vi att använda dialoger som instrument för förbättring. Vi beslutade också att börja där värdet skapas där barn/familjer och verksamheter möts. De som står längst fram i verksamheten fick också identifiera vilka barn det var viktigast att börja arbeta med och för vilka man kände mest otillräcklighet. Vi utgick från systemtänkande, med förbättringsmetoder som verktyg samt lärande och dialog som förändringsmetod Varje process drivs av en utvald processledare med kompetens inom det specifika området med processledningsstöd från landstingets utvecklingsenhet Qulturum. En särskild koordinator har ansvar för att hålla samman Barndialogen i sin helhet. Vi bedömer att dessa funktioner är fundamentala för att hålla samman det komplexa system i vårt län som barns och ungas hälsa utgör. Att ha organisationen riggad genom Barndialogen bidrar till att vi vid behov snabbt och samfällt kan agera på olika situationer eller problem som uppstår (5). Barndialog 1 I januari 2001 gick en bred inbjudan ut till barnarbetare i Landstinget och kommunerna. Frågorna som fokuserades var: Hur ser vårt system runt barn och familjer ut? Vad brister i vårdprocesserna? Vilka områden behöver vi arbeta vidare med? Vid mötet tecknade deltagarna denna bild som visar de olika aktörerna runt familjen Den visar på en mångfald resurser runt familjen men utan tydlig koordination, vilket medför misshushållning med våra resurser samt risk för sämre kvalitet på vård och omvårdnad ur barn och familjers perspektiv. Figur 2. Aktörer runt barn och familjer, tecknat av deltagare vid Barndialogens första möte 2

6 Grupper av barn med särskilt stor risk att hamna mellan stolarna eller hamna på fel vårdnivå med låg tillgänglighet som identifierades. Barn med astma Barn med infektioner Barn med koncentrationssvårigheter Barn med övervikt Ledsna flickor och utåtagerande pojkar Barn som riskerar att fara illa Barn med psykisk ohälsa Barns miljö och hälsa Utifrån ovan nämnda grupper skapades att antal tvärprofessionella processgrupper med deltagare från landstinget, kommunerna i länet samt externa organisationer. Därefter togs faktabaserade underlag fram i form av vårdprogram och vårdplaner. Inställningen att det är systemets resultat som helhet som räknas ökar vikten av en god samverkan men är också något som vi ständigt behöver påminna varandra om (6). Utgångspunkter för förbättringsarbete En utgångspunkt i vårt förbättringsarbete är att varje system är perfekt byggt för att nå det resultat det presterar. Det är inte fel på människorna utan det finns brister i de betingelser de befinner sig i. Vi är också medvetna om att alla förändringar är inte förbättringar, men alla förbättringar kräver någon form av förändring. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande. Det komplexa system vi arbetar i kräver organisation, ledning och koordination för att en sammanhängande vård och omsorg ska kunna erbjudas med barnet och familjen i centrum (7, 8). Figur 3. Komplexa system kräver komplexa lösningar och sammansatta kompetenser hos medarbetarna enligt Paul Batalden. Vi har utgått från behov som identifierats i God Vård (efter Batalden), fig.3, att den professionella kunskapen i vården behöver kombineras med förbättringskunskap för att skapa största möjliga värde för dem vi är till för. Förståelse av system, variation och lärandestyrt förändringsarbete har därför varit viktiga komponenter i vårt angreppssätt (9). 3

7 Lärdomar från Barndialogen Några erfarenheter från Barndialogen är att det är viktigt att; alla berörda i respektive process är med från starten. att göra barn och föräldrar delaktiga i processen. samverkan bygger på respekt och generositet och tar tid. ta vara på varandras kompetensområden för bästa möjliga värdeskapande Processer i Barndialogen Om barns miljö och hälsa Processområdet Barns miljö och hälsa ingår i Barndialogen. Den nationella Barnmiljörapporten (2004? ref) var en viktig väckarklocka för oss det finns stora brister i det preventiva arbetet runt buller, exponering för rök och UV-ljus etc. Uppdraget vi enades om är att öka kunskapen och utveckla strategier inom miljöområdet som befrämjar barns hälsa. Ett övergripande mål inför 2010 är att alla barn ska tillförsäkras en helt rökfri miljö samt en miljö som inte framkallar allergi- eller bullerbesvär. Inga barn ska utsättas för UV-ljus i en sådan omfattning att de får framtida skador. Ljudmiljön är ett högprioriterat område då höga nivåer utgör en risk för barnens hälsa. Utmaningen är att minska skadliga ljud och skapa en ljudmiljö som inbjuder till utveckling, lärande och hälsa. Det går att göra förbättringar av ljudmiljön med kostnadseffektiva åtgärder, särskilt om fler mindre insatser görs på de platser där behovet är störst. Exempelvis har förskolor i länet under ingått i ett nätverk för att förbättra ljudmiljön i förskolan. Tillsammans med barn och föräldrar har personalteam kartlagt situationer, genomfört förändringar i dagliga situationer och involverat barnen i olika mätmetoder helt i barnkonventionens anda. T o m så små barn som 3-åringar har kunnat bli delaktiga! Figur 4. Hur har dina öron mått? Förskolornas mål har varit att: Skapa en hälsofrämjande ljudmiljö för barn och vuxna inom förskolan. Genomföra åtgärder som inte försämrar andra hälsorisker för barn och vuxna. Säkerställa effektiva och generaliserbara arbetssätt som förbättrar ljudmiljön på förskolan. 4

8 För att nå fler berörda instanser arrangeras lokala träffar med fokus på ljudmiljön inom förskolan. En erfarenhet från pilotförskolornas arbete är att förändringar i ljudmiljön kan påverka andra miljöfaktorer varför arbete med allergier, UV-strålning, passiv rökning och fysisk aktivitet behöver integreras. En strukturerad barn-miljörond är under utveckling. Den fortsatta inriktningen är att hitta smarta förbättringsidéer för såväl inom- som utomhusmiljön. Om Barn som far illa Ett övergripande mål är att barn och deras behov alltid ska uppmärksammas i de många situationer där de riskerar att fara illa då vuxenvärlden sviktar av olika skäl. Det kan ske både då barnet är direkt drabbat, eller indirekt drabbat till exempel som anhörig till en allvarligt sjuk förälder. De områden som vi arbetar specifikt med är: Barn som utsätts för misshandel, övergrepp och vanvård Barn som bevittnar våld i familjen Barn till allvarligt sjuka föräldrar, såväl somatisk som psykisk sjukdom Barn i flyktingfamiljer som behöver stöd för integration Sjukvårdsrädda barn Om barns psykiska hälsa I dagarna har Landstinget tillsammans med kommunerna Jönköping och Eksjö valts ut av Sveriges Kommuner och Landsting, som modellområden i arbetet för barns och ungas psykiska hälsa. Barndialogen ger oss en struktur för koordinering av arbetet och spridning av resultat. Sedan 2007 finns en spädbarnsverksamhet i länet. Målet är att blivande föräldrar eller familjer med barn upp till ett år, med risk för eller redan etablerad samspels- eller anknytningsproblematik, tidigt ska få hjälp och stöd. En tidigt förebyggande verksamhet kan motverka en förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa under uppväxten och som vuxen.. Spädbarnsverksamheten har två uppdrag: Stöd till berörd personal inom både landsting och kommunal verksamhet i form av kunskap, råd och handledning. Att genomföra behandlingsarbete, oftast i hemmiljö, med det som familjerna själva upplever som svårigheter. Alla insatser är helt frivilliga. Förra året fick 92% av familjerna med behov besök av handläggaren inom en vecka. I år har också en tjänst som utvecklingspsykolog tillskapats för att koordinera samverkan runt barns psykiska hälsa. Andra betydelsefulla områden för forskning och utveckling som utvecklats och spridits genom vår samverkansmodell är; Barn och stress intervention med avspänning i skolan Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion Livslustarbetet ett utbildningsprogram mot suicid bland barn och ungdom Föräldrastöd till förälder med barn upp till 12 år 5

9 Om barn med koncentrationssvårigheter Barndialogen har under 2000-talet varit initiativtagare till utbildning och utveckling av arbetet kring barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Specialistverksamheterna inom Landstinget - Barn och ungdomspsykiatrin och Barn och ungdomshabiliteringen, har under de senaste tio åren märkt en ökning av familjer som söker hjälp med denna problematik. Endast ett fåtal av barnen uppfyller kriterierna för diagnos med behov av behandlingsinsatser från specialistverksamheterna. Istället möts, föräldrars, förskolans och skolans behov av utbildning och stöd ökar för att bättre hjälpa dessa barn i sin vardagsmiljö. Erfarenhet visar att barn och ungdomar som inte får rätt hjälp i tidigt skede kan riskera psykisk ohälsa oavsett bakgrunden till koncentrationsproblemen. VITS, Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan är en arbetsmodell, utvecklad i Uppsala, som i Barndialogens hägn sprids och vidareutvecklas, där Landstingets och kommunens verksamheter samverkar kring barn med koncentrationssvårigheter. En projektledare har anställt med uppdrag att: anordna utbildningar i VITS- modellen hjälpa till att skapa arenor för samverkan i länets tretton kommuner tillsammans med de tre sjukvårdområdena informera ledning och politiker för att ge VITS arbetet mandat från ledningsnivå identifiera samordnare/kontaktpersoner i varje kommun som ansvarar för VITS- modellens fortsatta lokala utveckling. Målet är att hjälpa fler barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter i Jönköpings län, i ett så tidigt skede som möjligt. VITS- modellen är en metod för att nå målet. Endast en liten andel av barnen har behov och hjälp av medicinering men de som har det ska efter utredning enligt vårdprogram få behandling och uppföljning på ett jämlikt sätt oberoende av var i länet man bor. När processen startade var den geografiska variationen i handläggning stor, men blir successivt förbättrad, fig. 4 Läkemedelsbehandling vid ADHD per länsdel Andel barn i procent 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, År Östra Södra Norra Totalt Figur 5. Läkemedelsbehandling vid ADHD per länsdel. Enligt studier har ca 1-2 % av barnen nytta av läkemedelsbehandling. 6

10 Barn med astma Astma drabbar 6-8% av barnen i vårt län, i de yngsta åldrarna 10-15%, och är den vanligaste kroniska sjukdomen i barnaåldrarna. Förekomsten har fördubblats ca vart 20:e år sedan mitten på 1900-talet. Begränsad kunskap om framförallt små barns astmasjukdom, ledde tidigare ofta både till underbehandling som ledde till sjukhusinläggning och felbehandling ex. antibiotika-behandling i onödan. För att förbättra organiserades astmavården på ett nytt sätt med multi-professionella team som leddes av läkare och sjuksköterska inom såväl primärvård som barnsjukvård. Teamens gemensamma uppgift var att se till att hela vårdkedjan för patienten fungerade. Ett lokalt vårdprogram fastställdes år Vårdprogrammet gav i enlighet med Barndialogen en struktur för flöden och samverkan, men också grundläggande kunskaper om utredning och behandling av olika allergisjukdomar. Barndialogen medförde bl a bättre kontakt med skolvärlden framförallt via skolsköterskor men också via beslutsfattare som rektorer. Som mått på hur systemet som helhet förbättrats redovisas antalet akutinläggningar på länets enda barnklinik (se fig 6). Vi har nu endast ca åtta inläggningar för astma per barn och år trots en fördubblad astmafrekvens sedan 1980-talet. Vi har fortfarande en minskande trend framförallt bland de minsta barnen 0-3 år. Mycket få inläggningar sker av barn äldre än tre år. Detta resultat är bland de bästa i Sverige som i sig ligger i världsklass. Antal inläggningar med astmadiagnos antal inläggningar år 4-5 år 0-3 år Figur 6. Antal inläggningar med astmadiagnos Övervikt och fetma bland barn en viktig process Bakgrund WHO klassar fetma som en kronisk sjukdom och ser fetma som världens i dag snabbast växande epidemi (10). Övervikt och fetma ger sämre livskvalitet och ökad risk för tidigt insjuknande i sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdomar (11,12). Barn och tonåringar med övervikt blir tidigt utsatta för diskriminering med psykosomatiska komplikationer som följd både under uppväxtåren och som vuxna (13,14). Lokalt i Jönköpings län ledde detta till att ett vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdom utarbetades år 2004 (15). Programmet har såväl en förebyggande som behandlande inriktning och vänder sig till både enskilda barn och familjer, till grupper och till den övergripande samhällsnivån. Ett tidsbegränsat projekt har i Barndialogen övergått till permanent verksamhet där Landstinget, kommunerna och frivilligorganisationer i länet samverkar aktivt. 7

11 Barnfetma är ett komplext problem som kräver många lösningar. Vi kan inte vänta på bästa möjliga evidens i studier utan agerar utifrån den kunskap som idag står till buds och omsätter den i praktisk handling. Vår strategi utgår från en kombination av aktuell fetmaforskning, intersektoriell samverkan, samt kvalitets- och förbättringskunskap. Kartläggning, kompetenshöjning och metodutveckling utgör grundbultarna för det systematiska utvecklingsarbetet. Programmet överensstämmer med den handlingsplan som Statens Folkhälsoinstitut har presenterat för ökad fysisk aktivitet, hälsosam mat och goda matvanor, Nordiska Näringsrekommendationer samt riktlinjer från Statens Livsmedelsverk. För fysisk aktivitet har Skolverkets anvisningar i läroplanen varit utgångspunkt. Behandlingsinsatser bygger på stöd till livsstilsförändring i små steg men i ett livslångt perspektiv. Detta stämmer väl överens med de nationella målen för folkhälsan (16). Målsättning Den övergripande målsättningen för barn- och ungdomsprogrammet är 50% lägre andel barn med fetma och övervikt i länet, med bevarad eller ökad livskvalitet. De strategiska målen innebär; Ökad daglig fysisk aktivitet och minskad inaktivitet Hälsosam, balanserad mat och goda matvanor Interaktion med familjen Miljöer där barn vistas ska vara trygga och inspirera till rörelse Metod Samarbete är nödvändigt Ett stort antal aktörer medverkar till programmets styrka, variation och uthållighet. Här har familjer, elever, läkare och sjuksköterskor inom barnhälsovård, skolhälsovård och barnmottagningar, hälsoplanerare, dietister, sjukgymnaster, barnmorskor, psykologer, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger, lärare, skolledare, fritidssektorn med föreningslivet, studieförbund, lokala Rotary klubbar, idrottsrörelsen, apoteken, näringslivet, biblioteken, kyrkorna, Högskolorna i Jönköping m fl. bidragit. Allas insatser bidrar till en helhet som skulle var omöjligt för en enskild kommun eller landsting att åstadkomma. Bland de viktigaste insatserna kan nämnas: Kartläggning Från läsåret 2004/2005 görs en årlig rapportering av Body Mass Index (BMI) på länets alla 4-åringar och skolhälsovården skolår F, 4, 7 alt 8 samt gymnasiets år 1. Data analyseras och sammanställs av Landstingets Folkhälsoavdelning. Från 2005 genomförs en årlig enkät om följsamhet till nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och mat vid förskolor, fritidshem och grundskolor i länet. Medverkan är frivillig. År 2008 deltog 75-80% av länets samtliga enheter. Data redovisas öppet. Sedan mätningarna började visar inte mindre än 83% av parametrarna en positiv utveckling. Lokala media har följt upp resultaten vilket bidragit till spridning och ökat intresse i samhället för dessa frågor. Hälsokurvan är en pedagogisk modell för hälsosamtal, utvecklad för vuxna och barn i olika åldrar och utifrån dialogen som bas. Hälsosamtal enligt Hälsokurvan erbjuds samtliga föräldrar till barn i 1-årsåldern. Samtalet har till syfte att ge stöd till hela familjen att bibehålla eller utveckla ett hälsofrämjande levnadssätt. Resultat av intervjuer med berörda BVC-sjuksköterskor visar i en utvärdering att så också har skett (18). Hälsokurvan är den metod för hälsosamtal som nu i huvudsak 8

12 används inom skolhälsovården (gymnasiet år 1 samt grundskolan skolår 7 alt 8 och 4). Vid samtalet tas följande områden upp och med fokus på det eleven upplever som angeläget. Skolsituation Familj och vänner Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet Måltidsordning Matvanor Sömn Tobak (från skolår 7) Alkohol (från skolår 7) Vikt Upplevd hälsa Figur 7. Hälsokurva för gymnasiet Hälsokurvan som metod för barn utvecklas och studeras i ett pågående avhandlingsarbete. En sammanställning av pågående aktiviteter av olika karaktär och omfattning för samtliga kommuner en s k GRIDD har med något undantag genomförts årligen sedan GRIDDen ger en enkel överblick utvecklingen och spridningen av det totala länsarbetet över tid. En hälsoekonomisk analys med värdeberäkning av förebyggande arbete mot fetma pågår av barnmottagningarnas och BVC.s insatser på området. Ett flertal examensarbeten av studenter vid Hälsohögskolan och Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping har genomförts inom området barn med fetma däribland en som utsågs till Årets uppsats bland samtliga uppsatser inom Högskolan 2008: Ungdomar med övervikt och deras upplevelser i mötet med skolsköterskan. Kompetenshöjning En gemensam kunskapsbas som grund för ett samordnat budskap är a och o. Utbildning pågår kontinuerligt utifrån de behov som uppstår i verksamheterna. Här följer några exempel; Utbildning av tvärprofessionella team med Genombrottsmetodik för ökad samverkan kring prevention och behandling av barnfetma genomfördes under år 2005 med nio av kommunerna i länet. Ett hundratal personer deltog. Teamens arbete pågår och vidareutvecklas fortfarande (17). 3-dagars utbildningen Motiverande samtal arrangerad av Folkhälsoinstitutet, har genomförts med berörd personal i Landstinget, kommuner och frivilliga organisationer. Specifik grupphandledning har erbjudits personal vid de öppna medicinska barnmottagningarna och inom skolhälsovården. Utbildning av ledare för matlagning i grupp med småbarnsföräldrar och tonåringar liksom utbildning av idrottsledare om bra mat och goda matvanor har genomförts. Aktiviteter Jönköpings län ingår som Sveriges representant i EU.s största projekt för en hälsosam uppväxt Shape Up. Shape Up vill ge möjligheter att engagera, uppmuntra och stödja barn och unga så att de kritiskt reflekterar, undersöker och gör hälsofrämjande förändringar själva. Shape Up innefattar såväl den egna livsstilen som omgivande levnadsförhållanden. Kommunerna Nässjö och Eksjö har framgångsrikt arbetet med detta projekt. Den metodologiska ramen hämtar stöd från forskning kring empowerment och hälsofrämjande skolforskning. 9

13 Butiksbesök i grupp med föräldrar till barn med övervikt tillsammans med dietist anordnas för att utifrån en praktisk vardagssituation öka kunskapen om hälsosam mat och underlätta hälsosamma val i familjen. För att bjuda in unga att själva göra förändringar utifrån sina tankar och drömmar om vad som är hälsa för dem anordnades en tävling för länets grundskolor och gymnasier om nyttigare utbud på skolcaféerna Årets skolcafé år 2005 och Särskilt lyckosam upplevdes samverkan med näringslivet i denna satsning. Som en utveckling av detta koncept är inriktningen i år föreningslivets och idrottsklubbarnas caféutbud i Jönköpings kommun och med länsspridning som mål. Praktisk matlagning för småbarnsföräldrar i grupp arrangeras av ett studieförbund i samverkan med BVC på många orter i länet. Arbete pågår i hela länet för att skapa säkra och inspirerande skolgårdsmiljöer som stimulerar till fysisk aktivitet. Vi ingår i ett nätverk för Småland och Blekinge Linnés skolgårdsrike. Viktiga barn Gruppverksamheter av olika slag för Viktiga barn, dvs de som har behov av livsstilsförändringar pga övervikt och fetma, utvecklas tillsammans med idrottsrörelse, kyrkor och föreningsliv i hela länet. Att stärka självkänsla och skapa en god kamratanda är ett viktigt inslag i denna verksamhet. Lägerverksamhet, senast skidläger i Östersund mars 2009, arrangeras återkommande. Mot bakgrund av att socioekonomisk problematik ofta samverkar med fetma är möjligheterna för dessa barn att få delta i aktiviteter till mycket låg kostnad ofta avgörande för familjerna. Viktiga barn drivs i Kungsportskyrkans regi och har med stöd av Allmänna Arvsfonden utvecklat fungerande modeller för ideellt arbete samt mobiliserat till nya insatser för att främja fysisk aktivitet, goda matvanor och god psykisk hälsa hos barn och ungdomar med överviktsproblem. Kungsporten är inriktad på barnverksamhet, coachning av skolor och föreningar i länet och drivs av en synnerligen kompetent projektledning med ett 25-tal ideella ledare. Utvärderingen visar att man lyckats bra med att öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna hos en relativt stor andel av barnen. Projektet har lyckats mycket bra med ett skapa en välfungerade modell för samverkan mellan en ideell verksamhet i samverkan mellan föräldrar, vård, skola och andra aktörer, och att engagera ledare för verksamheten. Man har också lyckats bra med att motverka en låg självkänsla hos de överviktiga barnen och ungdomarna. Några av de deltagande ungdomarna har också själva blivit resurspersoner i grupperna (19). Samarbete kring föräldrastöd och gruppverksamhet för barn och ungdom inom habiliteringen pågår och utvecklas då barn med olika fysiska hinder eller förståndshandikapp utgör särskild risk att utveckla övervikt. Strategierna för arbetet mot barnfetma bygger på gemensamma mål, vilja och relationer enligt teorin kring social movement. Social movement beskrivs som djupgående kulturella och känslomässiga processer som inspirerar till och producerar kollektiv handling. Nyckeln är inte en enskild faktor utan dynamik och samband mellan känsla, struktur och kultur som förstärker eller undergräver varann. (20) 10

14 Övrigt Informationsmaterial för rörelseglädje, bra mat och goda matvanor Pjonk har tagits fram av en expertgrupp tillsammans med ungdomar och ger stöd att ge gemensamma, enkla budskap i det dagliga arbetet. Resultat barnfetma BMI i åldersgrupperna 6 och 10 har minskat i mätningarna för Jönköpings län Vi kan hittills inte se nedgång i BMI bland de yngsta barnen och tonåringarna vilket ger anledning för oss att intensifiera arbetet för dessa målgrupper. Glidande 3-års medelvärde av övervikt och fetma bland alla flickor och pojkar födda 1998, 1999, 2000 och 2001 i Jönköpings län, data från skolår 2004/2005 till 2007/2008, Trender för övervikt och fetma bland flickor och pojkar födda 1995, 1996 and 1997, data har insamlats skolår 2005/2006 till 2007/2008, Jönköpings län och delar av Malmö percent ,6 17,3 14,7 Percent , , ,1 19, / / / / / / /2008 flickor pojkar Jönköping flickor Jönköping pojkar Malmö flickor Malmö pojkar Figur 8 och 9. BMI - resultat. Slutsats Erfarenheter vi fått i Barndialogen och framgångsfaktorer av betydelse för arbetet mot barnfetma är vikten av. En stabil arena för ledningsstöd när nya frågor dyker upp är en hjälp att ligga steget före En mångfald aktörer och en bred samverkan som bidrar till varierat utbud och uthållighet Återkommande mätningar över tid med lokal återkoppling för lärande och förbättring i inter aktion mellan verksamheter, barn och deras familjer Faktorer som ytterligare behöver förstärkas... Resultatet ska leda till fortsatt lärande och förbättring I högre grad ta med barn och föräldrar som medaktörer i metodutveckling Hälsoekonomiska analyser Förenklat IT-stöd och registrering Nationellt and internationellt samarbete Forskning, strategier och åtgärder; hur det fungerar, för vem, när och var. Programmet mot övervikt bland barn och ungdom i Jönköpings län presenterades på International Scientific Symposium on Improving the Quality and Value of Health Care Nashville USA december Bland ett 100- tal granskade arbeten blev det svenska bidraget rankat som nummer två vilket bidragit till ett ökat antal nationella och internationella kontakter och medverkan vid konferenser och studiebesök. Det positiva gensvaret stärker oss att vidareutveckla strategierna med än större entusiasm och trygghet då vi stärkts i vår övertygelse att arbetssättet gör skillnad för barns 11

15 Figur 10. Det krävs multipla kunskapssystem för att omsätta generell vetenskaplig evidens i praxis För att omsätta generell vetenskaplig evidens i praxis krävs multipla kunskapssystem. Olika teorier ligger till grund för denna modell för systemövergripande och praktiskt förebyggande arbete i samhället. Ett tvärsektoriellt deltagande innefattar kommuner och vårdsektorn såväl som ideella organisationer, kyrkor och idrottsrörelsen. Allas insatser är betydelsefulla. Resultatet av insatser har följts upp årligen sedan 2004 genom olika kartläggningar och analys av BMI data. Den bästa planen för implementering bedömde vi utgörs av nationella riktlinjer kombinerat med vetenskaplig evidens, lärande och förbättring med dialogen som bas. Arenan var Barndialogen. Förutsättningarna har varit mycket goda med ett stödjande ledarskap, aktiva kommuner och med perspektiv som förenar top down såväl som bottom up. (21) Barndialogen så blickar vi framåt En komplex kunskap om samverkan har vävts samman med det faktiska innehållet och teorier har använts som stöd i angreppssätt för att förbättra barnens verklighet. De erfarenheter vi gjort, de metoder vi använt och det koncept vi byggt i Barndialogen för förbättrinar på systemnivå och som givit synliga resultat kan användas och anpassas till även andra komplexa områden som t ex äldres hälsa. Genom erfarenheter från området barnfetma kan strategier och nätverk nyttjas för att fokusera mer operativt också i de övriga processerna i Barndialogen. Det vi behöver bli bättre på i framtiden är att. använda resultat för fortsatt lärande och förbättring få med barn och föräldrar som co-designers av processer ta fram hälsoekonomiska analyser förbättra IT-stöd-registrering öka nationellt och internationellt utbyte och samarbete genom forskning djupare förstå; hur interventioner fungerar, för vem, när och var 12

16 Referenser 1. Aronsson H. Om professionella nätverk för ungdomar med särskilda behov. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Josefsson B. Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen. Skrivelse till Landsting och kommuner Red Axelsson R., Axelsson S B. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur Löfström M, Selander M, Lindberg K, Wikström E. (2001) Vilka effekter leder DELTA-aktiviteterna till hos de samverkande organisationerna? Göteborg: FE-rapport Robnett B. (1997) How long? How long? African-American women in the struggle for civil rights, New York; Oxford University Press 6. Riley BL. Dissemination of heart health promotion on the Ontario Public Health System: Health Education Research : Fonseca J. Complexity and innovation in Organisation. London: Routledge, Plsek PE, Greenhalgh T. Complexity science: the challenge of complexity in health care. British Medical Journal 2001;323: Langley GI, Nolan KM, Nolan TW, Norman CL, Provost LP. The Improvement Guide. A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. San Francisco: Jossey-Bass Obesity: prevention and managing the global epidemic. Geneva: WHO; Dietz WH. Health consequences of obesity in youth: childhood predictors of adult disease. Pediatrics 1998;101(3 PT 2): Rossner S. Childhood obesity and adulthood consequences. Acta Paediatr 1998;87(1): CDC Update: Prevalence of Overweight Among Children, Adolescents, and Adults in United States, Morbidity and mortality weekly report 1997; 46(09): Available at: Atlanta, USA.: Centers for Disease Control and Prevention.; Dietz WH, Robinson TN. Assessment and treatment of childhood obesity. Pediatr Rev 1993;14(9): QUIZ Fåhraeus, C., Lingfors, H. (2004) Vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdom i Jönköpings län. 16. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. Betänkande från Nationella Folkhälsokommittén. Mål 9 och 10. SOU 2000:91. Also available at: social.regeringen.se/propositionermm/ sou/sou2000.htm. Stockholm: Socialdepartementet.; Plsek PE. Collaborating across organizational boundaries to improve the quality of care. Am J Infect Control 1997;25: Golsäter M, Enskär K, Lingfors H and Sidenvall B. Health counselling: parental-oriented health dialogue - an innovation for childhealth nurses. Journal of Child Health Care 2009, 13 (1) Persson L-G. Viktiga barn och ungdomar. Utvärdering av det arbete som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Landstinget i Jönköpings län; Morris AD and Staggenborg S. (2004) Leadership in social movements. in Snow DA, Soule SA and Kriesi H (eds.)the Blackwell Companion to Social Movements, Oxford;Blackwell 21. Batalden PB, Davidoff F. Quality and Safety in health Care, Volume 16, P Gå gärna in och titta på Barndialogens webbplats 13