Energiplan Lägesbeskrivning 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan 2009. Lägesbeskrivning 2007"

Transkript

1 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 Inledning Öckerö kommuns Energiplan 2009 består av två delar, ett faktaunderlag och ett handlingsprogram. Föreliggande dokument, Energiplan 2009 Lägesbeskrivning, skall ses som en faktakälla där det ges en beskrivning av situationen just nu, den utveckling som lett fram till dagens situation och något om den förväntade utvecklingen i kommunen. Dokumentet innerhåller inga politiska ställningstaganden, vilka istället återfinns i Energiplan 2009 Handlingsprogram. Syftet med denna uppdelning är att handlingsprogrammet skall vara mer långsiktigt medan lägesbeskrivningen skall kunna uppdateras med jämna mellanrum och på sätt användas för en uppföljning av de politiska besluten. Denna upplaga, Lägesbeskrivning 2007, bygger huvudsakligen på statistik som sträcker sig fram till och med Energiplanen vill ge en helhetssyn över situationen i kommunen. Det innebär att alla energislag och samtliga sektorer som använder energi behandlas här. Helhetssynen innebär att planen även behandlar områden där kommunen har ett begränsat eller indirekt inflytande över energianvändningen. Arbetet med planen har samordnats av en styrgrupp ledd av samhällsbyggnadschef Bo Hultskär och bestående av miljö- och hälsoskyddsinspektör Tanja Barrett, elektroingenjör Stefan Ågren och Öbos vd Tomas Karlström. För underlag och sammanställning har konsult Roger Ryberg svarat.

2 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Förutsättningar Kommunens struktur Öckerö är en av Sveriges två ökommuner utan fast landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar, varav endast fyra är sammanbyggda med bro och vägbankar. Det medför att färjetrafiken är betydande, dels med kommunens egna färjor och dels med de bilfärjor som drivs av Vägverket. Kommunen erbjuder en mycket attraktiv boendemiljö, befolkningen har stadigt ökat och uppgår i skrivande stund till innevånare. Samtidigt har de tidigare så dominerande sysselsättningarna inom fiskerinäringen minskat drastiskt, vilket medfört att de flesta yrkesverksamma arbetspendlar till Göteborg och dess kranskommuner. Kommunen är ändå centrum för landets fiskerinäring med fiskebåtar av olika storlekar, varav en del går ut för dagen, några fiskar både när och fjärran, och några besöker endast sporadiskt sin hemmahamn. Bostäderna består till övervägande del av villor, varav många får betraktas som stora med betydande volymer att värma upp. Vidare har kommunen visserligen ett maritimt klimat med relativt varma vintrar, men har i stället många blåsiga dagar, vilket tillsammans med en allmän önskan att placera husen så högt som möjligt ger avsevärda värmeförluster. Varje fastighet har sitt eget uppvärmningssystem, då det i kommunen inte finns någon fjärrvärme. Närheten till Göteborg med åtföljande höga fastighetspriser gör att andelen fritidshus är ganska liten. Olika energislag Energin är som bekant oförstörbar och det vi brukar kalla energiförbrukning är egentligen en process där ett tillstånd med högt energiinnehåll övergår till ett lägre, vilket oftast slutar med att värme tillförs atmosfären. De bränslen som används för att driva olika slag av maskiner eller för att direkt producera värme brukar delas in i fossila och förnybara bränslen. Kol, olja och naturgas räknas som fossila bränslen, eftersom de har bildats för miljoner år sedan av gamla rester av växter och djur. Förnybara bränslen tas från växter som växer idag. Förråden av dessa förnyas hela tiden. De vanligaste förnybara bränslena är ved från träd och buskar, men också säd, halm och andra växter kan komma till användning.

3 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Torv är varken ett fossilt eller ett förnybart bränsle. Torven bildar mossar som består av ofullständigt nedbrutna växtdelar, men dessa mossar växer till under tusentals år, vilket är för långsamt för att de skall kallas förnybara. Kärnbränslen är inte fossila, utan den uran som används har funnits på jorden sedan dess skapelse för miljarder år sedan. Men mycket av den energi som vi konsumerar är i form av elektricitet, som naturligtvis inte är ett bränsle utan som produceras med olika bränslen eller med den direkt instrålade energin från solen. Energipriser I vårt samhälle är priserna avgörande för konsumenternas agerande. Priserna på olika energislag borde variera beroende på tillgång och efterfrågan, men inom energiområdet så styrs priserna främst av politiska beslut om subventioner, skatter och andra pålagor. Det är allmänt bekant att energipriserna har stigit kraftigt de senaste åren. El har historiskt sett varit det dyraste alternativet även med hänsyn taget till skillnader i verkningsgrad. Framför allt på senare år har priset på el ökat jämfört med andra alternativ, främst beroende på att olika energiskatter successivt höjts. Kurvorna i figur 1 visar dock att priserna för olika energislag i stort sett har följts åt, möjligen med undantag för biobränslen. I dagsläget är kostnaden för pellets cirka 60 öre/kwh och fortfarande inte belagt med någon särskild energiskatt. Figur 1 Energiprisernas utveckling

4 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Öckerö kommuns energikonsumtion Det är relativt enkelt att från Statistiska centralbyråns (SCB) databas hämta information om kommunens energiförbrukning de senaste tjugo åren fördelat på olika energislag och olika förbrukare. Visserligen kommer det att visa sig att dessa data är behäftade med stora brister vad gäller de absoluta talen, men under förutsättning att uppgifterna är insamlade på någorlunda likartat sätt ger de en god uppfattning om trender och utvecklingen i stora drag, vilket är nog så viktigt när det gäller att fatta beslut om eventuella åtgärder. Figur 2 Utvecklingen av den totala energiförbrukningen Överst i figur 2 visas kommunens totala energiförbrukning. Som synes så är spridningen i mätdata år från år ganska stor, vilket nog främst återspeglar osäkerheten i ingående data, men ett logaritmiskt medelvärde ger ändå en god bild av utvecklingen. Den totala energiförbrukningen stiger för varje år i hela landet, men den ökar mer i Öckerö kommun, även med hänsyn taget till vår befolkningsökning. Det kan tyckas märkligt att de kraftigt ökade energipriserna inte har slagit igenom på den totala förbrukningen, i denna mening är energin fortfarande att betrakta som billig.

5 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) De tre största förbrukargrupperna vad gäller energi i en kommun som saknar stora industrier (fiskerinäringen behandlas längre fram) är hushållen, transportsektorn och offentlig sektor. Figur 3 Utvecklingen för olika förbrukargrupper Figur 3 visar tydligt att hushållen, som är mest priskänsliga, drastiskt har sänkt sin energiförbrukning, naturligtvis främst vad gäller uppvärmning av bostäder. Minskningen är en följd av allmän sparsamhet genom sänkning av inomhustemperaturen, förbättring av byggnadernas isolering och täthet. Vidare så har det installerats ett stort antal värmepumpar. Transporterna ökar hela tiden med en stigande befolkning och ökande konsumtion, mer om detta längre fram. Men mest anmärkningsvärt är att den offentliga sektorn så tydligt är minst kostnadskänslig och drastiskt har ökat sin energiförbrukning under senaste åren, överstigande hushållens minskning under samma period.

6 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Olika energislag Som tidigare nämnts så är SCB:s statistik ofullständig och för att få en mer rättvisande bild har vi själva inhämtat mer exakta uppgifter, där sådana har gått att få. När vi så gör en sammanställning av energiförbrukningen för år 2007 fördelat på de olika energislagen framkommer följande bild: Figur 4 Förbrukning av olika energislag De olika energislagen diskuteras mer i detalj nedan. Den uppmärksamme läsaren ser att förbrukningen i absoluta tal radikalt skiljer sig från SCB:s data, den faktiska energiförbrukningen är hela 60 % större eller totalt 283 GWh.

7 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) 1.1 Elektricitet Fortum äger elnätet på alla kommunens öar och de har en mycket god statistik över hur mycket el som förbrukas, av vem och till vad. Den senast tillgängliga statistiken gäller år 2007 och i siffran för den totala förbrukningen på 93 GWh har vi inte tagit hänsyn till ledningsförlusterna (som kan uppgå till knappt 10 %). Figur 5 Olika verksamheters elförbrukning Vi har under en längre tid varit på väg mot ett elsamhälle för stationära förbrukare, både vad gäller företagens och hushållens energiförbrukning. Därför innehåller figur 5 inga överraskningar, utan blir en spegling av kommunens struktur. Det kan dock vara intressant att studera hur hushållens elförbrukning på 62 GWh fördelar sig. Överst i figur 6 ses hur kommunens cirka 5000 bostäder är fördelade, med 10 % lägenheter i flerbostadshus och lika många fritidshus. Bland de småhus som förbrukar mindre än 10 MWh per år återfinns de som värmer sina hus med biobränslen eller olja.

8 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Figur 6 Fördelning av hushållens elförbrukning Helt naturligt står de som värmer sina bostäder med el för en proportionellt sett större del av totalen, närmre 80 %. Om vi uppskattar att det man kallar hushållsel den el som används att driva olika apparater som inte primärt är till för uppvärmning för permanentbostäderna är cirka 6000 kwh per bostad och år, så uppgår den delen till 30 GWh. Det innebär att hälften av hushållens elförbrukningen används för ren uppvärmning av bostäder och varmvatten.

9 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) 1.2 Eldningsolja När det gäller förbrukningen av eldningsolja så blir kommunens speciella karaktär extra tydlig. Dels är fiskerinäringen fortfarande betydande, även om den ständigt minskar, dels har vi en omfattande färjetrafik. Det går att ganska väl få reda på fiskeflottans oljeförbrukning, eftersom kommunens fiskare numera i stort sett använder sig av en enda leverantör. För 2007 motsvarade förbrukningen 68 GWh. Här har vi räknat in alla fiskefartyg hemmahörande i kommunen oavsett var de har sina verksamhetsområden. Uppgifterna på hushållens förbrukning av villaolja är också välgrundade, 8 GWh år 2007, även här finns det endast en leverantör i kommunen. Och både kommun och Vägverket har exakt statistik för hur mycket som förbrukas i färjetrafiken, för 2007 motsvarade den 2 GWh respektive 36 GWh. Figur 7 Olika förbrukare av eldningsolja

10 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Figur 8 Utvecklingen av förbrukningen av eldningsolja När man ser på utvecklingen de senaste tre åren blir fiskets fortsatta nedgång tydlig. Den minskande energiförbrukningen beror både på en minskning av antalet fartyg och ett ökande antal liggedagar på grund av minskade ransoner. Förbrukningen av villaolja sjunker också drastiskt, medan färjornas förbrukning inte oväntat är ganska konstant. Sammantaget gör detta att förbrukningen av eldningsolja har halverats bara på de senaste tre åren.

11 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) 1.3 Bensin och dieselolja När det gäller förbrukningen av bensin är det svårt att få fram välgrundade uppgifter. SCB anger att förbrukningen i kommunen var cirka 30 GWh år 2006, vilket torde vara den mängd bensin som försåldes i kommunen. Men många kommuninnevånare tankar naturligtvis sina bilar utanför kommunen och i brist på bättre kan man anta att den mängden är lika stor. Vi ansätter alltså en förbrukning av 60 GWh bensin år När det gäller förbrukningen av dieselolja, så sker den försäljningen till stor del i sjömackar till fritidsbåtar. En del säljs till gästande båtar, men kommuninnevånarna köper också en del på sina semesterturer. En del av de dieselbilar som finns tankar utanför kommunen. SCB har en väldig spridning i sina data för de olika åren (ännu större än för bensin), varför någon trend inte går att dra, men anger för 2006 en förbrukning av drygt 8 GWh. Vi ansätter en rund siffra av 10 GWh för år 2007, men som synes är osäkerheten mycket stor. 1.4 Fasta biobränslen Det är också svårt att få fram exakta värden på hur mycket ved, flis och pellets som förbrukas i kommunen, vi får nöja oss med uppskattningar. Skorstensfejarmästaren uppger att 100 småhus har pannor för fasta biobränslen och huvudsakligen värmer sina hus med dessa ( 89 pellets- och 11 vedanläggningar). Om vi antar att energiåtgången för att värma dessa hus och att producera varmvatten är kwh/år (vi antar att man ej eldar under sommarmånaderna), så blir det totalt 2 GWh. Sedan finns det cirka 2000 småhus som har olika slags sekundära värmekällor vedspisar, kaminer, kakelugnar och braskaminer vilka används huvudsakligen för vedeldning. Dessa används bara för uppvärmning och om vi antar att de bidrar med 2000 kwh/år, så blir det totalt 4 GWh. Sammantaget skulle då förbrukningen av fasta biobränslen under år 2007 vara 6 GWh.

12 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Olika förbrukargrupper Vi kan nu göra en sammanställning av vilka sektorer som förbrukar mest energi. Det blir då tydligt vilken dominerande roll transporterna har i en kommun av vår karaktär. Arbetsresorna och färjornas drivmedel är tunga poster. Till detta kommer fiskebåtarnas förbrukning av brännolja. Båda dessa sektorer drivs med oljeprodukter och det visar tydligt hur svårt det kommer att bli att ersätta dessa energislag. Figur 9 Energiförbrukningen för olika sektorer

13 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) 2.1 Hushållen Hushållens energikonsumtion är summan av det som förbrukas i hushållsel, för produktion av varmvatten och för uppvärmning. År 2007 förbrukades 67 GWh elektricitet, 8 GWh eldningsolja och 6 GWh biobränslen, vilket totalt ger 81 GWh. SCB:s data i figur 3 indikerade att hushållens energiförbrukning minskar med cirka 2 % per år till följd av de höga energipriserna och propagandan vad gäller klimatpåverkan. Hushållen har sedan länge varit på väg att överge oljan för elen och den utvecklingen kommer nog att fortsätta. 2.2 Transportsektorn I avsnitt 1.3 så har vi uppskattat att kommuninnevånarna förbrukade 70 GWh i bensin och diesel för sina bil- och båtresor. Figur 3 visar att SCB:s data indikerar en årlig ökning av transportsektorns energiförbrukning med knappt 2 %, trots de avsevärda prishöjningar som ägt rum. Detta tyder på att andelen kollektivresenär inte har ökat, snarare tvärt om. Detta bekräftas av de resvaneundersökningar som regelbundet görs på uppdrag av kommunen. Man mäter bilåkandet en vanlig vardag förmiddag och dessa mätningar visar att bilåkandet mot Göteborg ökar med just 2 %. Samåkandet har legat ganska konstant med i snitt en passagerare i var femte bil, medan andelen kollektivresenärer faktiskt minskar, från att ha varit 16 % 1997 ner till 13 % år Till detta skall läggas att färjetrafiken år 2007 förbrukade 38 GWh i brännolja.

14 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Figur 10 Utvecklingen av antalet bilresor 2.3 Fisket Som redan diskuterats i avsnitt 1.2 så förbrukade kommunens fiskflotta år 2007 brännolja motsvarande 68 GWh. Förbrukningen minskar stadigt till följd av minskande fiskeflotta, övergång till mindre fartyg och fler liggedagar. Figur 8 visar på en årlig minskning med runt 20 % de två senaste åren. 2.4 Offentlig sektor Figur 3 visar att den förbrukare som mest har ökat sin förbrukning de senaste tjugo åren är offentlig sektor, dvs. de kommunala verksamheterna. Trots det står sektorn för mindre än 10 % av den totala förbrukningen. Det är naturligtvis ganska enkelt att få fram data för hur denna förbrukning fördelar sig på olika kommunala sektorer, men vi har valt att inte tynga rapporten med detta material, utan att fokusera på de största förbrukarna.

15 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Energiproduktion Även om kommunens energiplan formellt sett inte skall behandla produktion av energi, så kan det för att ge en fullständig bild ändå vara på sin plats att nämna att inom kommunen produceras direkt eller indirekt år GWh, vilket utgör 8 % av vad som förbrukades. Vindkraft Sedan 1999 är ett vindkraftverk i drift på Pinan på Hönö. Det har en nominell effekt på 660 kw och levererar ett normalår 1,5 GWh. Återvinning av avfall Det återvunna avfallet innehåller både brännbart hushållsavfall och trädgårds och byggavfall. Det brännbara hushållsavfallet komprimeras och fraktas till Sävenäs för förbränning. År 2007 levererade Öckerö 5500 ton avfall, vilket genererade 16 GWh el och värme till Göteborgs fjärrvärmenät. Trädgårds och byggavfallet flisas av en extern entreprenör och år 2007 resulterande detta i 2500 ton flis, vilket har ett värmevärde av knappt 6 GWh. Inget av detta används för förbränning inom kommunen, utan tas om hand av flisentreprenören.

16 Energiplan 2009 Lägesbeskrivning (16) Leveranssäkerhet Elnätet Dagens samhälle är helt beroende av en säker elförsörjning, utan el fungerar inga arbetsplatser och inga uppvärmningsanordningar som bygger på kompressorer, cirkulationspumpar eller brännare. Det är endast de som värmer sina hus med biobränslen som eventuellt har möjligt att klara ett längre avbrott. Dessutom ökar detta beroende av elektricitet alltmer och det är uppenbart att det är väldigt sårbart samhälle vi bygger. När det gäller leveranser av el till Öckerö kommun så är situationen dock god. Svenska kraftnät levererar 130 kv spänning till en punkt i Torslanda, varifrån både delar av Hisingen och kommunen försörjs. Fortum, som har koncession och äger elnätet i kommunen, har där tillsammans med Göteborgs energi en transformatorstation, som tar ner spänningen till 20 kv. Sedan går det två separata ledningar till Hästevik, vilka är hopkopplade i en slinga som går från ö till ö. Det betyder att skulle det bli ett brott på en kabel till någon ö, så kan ändå dess försörjning klaras. Likaså om det blir brott på en av kablarna i Torslanda. För några år sedan upptäckte Fortum att detta inte räckte för den ökande elförbrukningen och man anlade en ny, separat slinga till de sammanbyggda öarna. I och med detta anser man att försörjningen är säkrad åtminstone för de närmaste tio åren. Över huvud taget så är leveranssäkerheten högre i skärgården än på landsbygden. Naturligtvis finns här inga träd som kan falla över luftburna högspänningsledningar, utan de få störningarna uppstår mer lokalt är på de ställen där man fortfarande har oisolerade luftledningar, som kan slå ihop i någon storm och göra att säkringarna löser ut. Men detta är ett minskande problem i och med att man går över till isolerade ledningar och markkabel. Den svagaste länken borde vara all sjökabel. Man är noggrann med att studera botten när man lägger ner kablarna, förankrar och täcker över på vissa utsatta ställen. Efter detta så kontrollerar Fortum inte regelbundet sina kablar, men det verkar heller inte behövas.

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene 2015 DoA Fjärrvärme Götene Vatten & Värme AB Götene 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Götene Ort/orter FVD20012 Götene Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Moliden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Moliden Ort/orter FVD20012 Moliden Prisområdesnamn FVD20013 Yttre nät Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB 2015 DoA Fjärrvärme Finspångs Tekniska Verk AB 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Finspång Ort/orter FVD20012 Finspång Prisområdesnamn FVD20013 Finspång Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Centrum 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Örnsköldsvik Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Göteborg Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Göteborg Energi Ort/orter FVD20012 Göteborg Prisområdesnamn FVD20013 Göteborg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Nyköping 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nyköping Ort/orter FVD20012 Nyköping Prisområdesnamn FVD20013 Nyköping Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2013 Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla 2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2015 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg 2015 DoA Fjärrvärme Linde Energi AB Lindesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lindesberg Ort/orter FVD20012 Lindesberg Prisområdesnamn FVD20013 Lindesberg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Norberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Norberg Ort/orter FVD20012 Norberg Prisområdesnamn FVD20013 Norberg Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm 2015 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Katrineholm Ort/orter FVD20012 Katrineholm Prisområdesnamn FVD20013 Katrineholm

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Ludvika 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Ludvika Ort/orter FVD20012 Ludvika Prisområdesnamn FVD20013 Ludvika Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Fagersta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fagersta Ort/orter FVD20012 Fagersta Prisområdesnamn FVD20013 Fagersta

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Grängesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Grängesberg Ort/orter FVD20012 Grängesberg Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 Energiprestanda: 144 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Liden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidennätet Ort/orter FVD20012 Liden Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga 2015 DoA Fjärrvärme Forshaga Energi AB Forshaga 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Forshaga Energi Ort/orter FVD20012 Forshaga Deje Prisområdesnamn FVD20013 Forshaga Energi Kontaktperson

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund 2015 DoA Fjärrvärme Jämtkraft AB Östersund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Östersund Ort/orter FVD20012 Östersund Prisområdesnamn FVD20013 Östersund Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög 2015 DoA Fjärrvärme Lantmännen Agrovärme AB Ödeshög 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Ödeshög Ort/orter FVD20012 Ödeshög Prisområdesnamn FVD20013 Ödeshög Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda 2015 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Vislanda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Vislanda fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Vislanda Prisområdesnamn FVD20013 Vislanda Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby 2015 DoA Fjärrvärme Vetlanda Energi & Teknik AB Holsby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Holsby Ort/orter FVD20012 Holsby Prisområdesnamn FVD20013 Holsby Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Smedjebacken Energi & Vatten AB. Smedjebacken, Söderbärke

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Smedjebacken Energi & Vatten AB. Smedjebacken, Söderbärke 2015 DoA Fjärrvärme Smedjebacken Energi & Vatten AB Smedjebacken, Söderbärke 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Smedjebacken, Söderbärke Ort/orter FVD20012 Smedjebacken, Söderbärke

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Gävle Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gävle Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo 2015 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Värnamo 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Värnamo Ort/orter FVD20012 Värnamo Prisområdesnamn FVD20013 Värnamo Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors 2015 DoA Fjärrvärme Bengtsfors kommun Brandstationen Bengtsfors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 PC Brandstationen Bengtsfors Ort/orter FVD20012 Bengtsfors Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg 2015 DoA Fjärrvärme Nässjö Affärsverk AB Annerberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Anneberg Ort/orter FVD20012 Anneberg Prisområdesnamn FVD20013 Nässjö Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer