EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E

Transkript

1 Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, produktionstillbehör och -insatser 3 12 EN NY TID BÖRJAR: MAITURI 12 OOO E DEN NYA SKÖRDEN tas emot FODER- INDUSTRIN JÄMNAR UT SKÖRDE- VARIATIONERNA Livsviktiga spårämnen FÖR SVINEN SPANNMÅLSHANDELN OCH MARKNADS- RISKERNA

2 MAGASINET Aktuellt Raisioagro satsar på service...4 Nya rackartyg på Okra...5 Stormar förstörde skördarna...6 Foderindustrin och skördevariationerna...7 Raisioagros nya ekofoder...7 Utbildning på dikeskanten...8 Möglig spannmål är en risk...9 Kom ihåg att analysera din spannmål...9 Växtodling Familjen Hunsa i Nousis...10 Brasetto-rågen förbättrar sjukdomsresistensen...11 Spannmålsmarknaden accelererar 12 Spannmålshandel och marknadsrisker...13 Mottagningen av spannmål pågår för fullt...14 Lågt protein i tidig skörd...15 Inbesparingar med exakt gödsling 16 Efterfrågan på gödselmarknaden...18 Selen effektivt via gödseln...18 Svämspridning på vallar...19 Nya vallblandningar...19 Nöt Maituri E försöksresultat...20 Otrolig utveckling av mjölkhalterna...22 Maituri E höjer halterna...24 Höga halter kompenserar kostnader...25 Kor behöver inte soja...26 Raisioagros nya ekofoder...28 Lönsamt optimera proteinet...29 Seleeni-Melli tryggar selenet...30 Förebygg kalvningsförlamning...31 Tjurarna flyttas till Hollola...32 Nya 150-tonnare och 100 tonnare...33 Svin Hemrökeriet i Kivikylä...34 Koppar och zink i svinfodren...36 Paavos spalt...37 Rutiner för skötsel av svin...38 Fjäderfä IB-virussmitta hos broilrar...40 Piias funderingar...41 Ny teknik på broilergårdar...43 Raisioagros kalkonfoder...43 På nätet Beställningar behändigt på nätet...44 Mellanmål En paj är enkel bjudmat...45 Nyheter

3 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab Pb 101, Reso Tfn Fax E-post: ANSVARIG CHEFREDAKTÖR bengt-erik Rosin kommersiell direktör Tfn REDAKTION Marjo Keskikastari sakkunnig i marknadskommunikation Tfn Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRåD Juha Anttila produktchef Ilmo Aronen forsknings- och utvecklingsdirektör Merja Holma utvecklingschef Marja Hongisto utvecklingschef Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundansvarig Heidi Seitala produktchef Päivi Volanto utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH PRENUMERATIONER Marjo Keskikastari marjo.keskikastari@raisio.com Tfn LAY-OUT OCH OMbRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Marjo Keskikastari På pärmfotot Noora Kaukinen på en kornåker i Nousis. ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKERI ForssaPrint ISSN årgång 38 AgroMagasinet utkommer nästa gång i december 2012 Vi kan påverka framtiden för vår matkedja Maten blir dyrare och efterfrågan ökar, vilket tycks vara goda nyheter för dem som är i matkedjan. Men på grund av den knappa tillgången och prisvariationerna har matråvarorna blivit ett intressant redskap på derivatmarknaden. Placerare vars intresse är att stärka variationerna har kommit in i bilden. G-20-länderna och FN:s jordbruksorgan arrangerar nu ett krismöte på grund av prishöjningen på mat. Det har till och med framförts krav på en reglering av derivathandeln. För spannmålsgårdarnas del är det bra att avkastningen är rimlig i förhållande till arbetsinsatsen. Den ohämmade prisstegringen på råvaror ger husdjursproducenterna och foderindustrin problem. Vi sitter med Svarte Petter, om det inte går att fullt ut och i realtid få prisändringar genomförda hela vägen till butiken. Butikskedjorna försvarar sitt bruk av förhandlingsstyrka med att de tänker på kunderna. Det torde dock också vara fråga om att maximera vinsten, som industrins hårda konkurrens om andelarna stöder. Om den nuvarande prissättningspraxisen gör det möjligt, kan vi inte enbart klandra handeln. Det blir kärvare tider för producenterna också av att den högre avkastningen från produktionen inte har stannat gårdarna till godo. En betydande del har försvunnit till handeln. Skulle handeln i fortsättningen kunna ge mera utrymme för värdeval i beslut och prissättning, som på lång sikt skulle rädda vår inhemska närproducerade mat. I början av september gjordes ett företagsköp som ledde till att S-gruppen blir mindre bunden till producenterna. Vilka följder får detta? Jag anser att en modernisering av prissättningsmodellerna, som snabbare skulle reagera på marknadens tvära kast, är ett brådskande utvecklingsobjekt. Och i båda riktningarna. När produktionsinsatserna blivit dyrare har det lett till likviditetsproblem för husdjursgårdarna. Man borde i fortsättingen fästa mera uppmärksamhet vid brukskapitalet och kassaströmmarna. Detta betonas då produktionen utvidgas. Skulle det finnas behov av att ändra utbetalningstiden för stöden till lantbruket. Trots alla dessa svårigheter tror jag att de som är i matkedjan har en god framtid. Enligt OECD:s och FAO:s prognoser borde produktionen från lantbruket öka med 60 % under de kommande 40 åren, trots att odlingsarealen samtidigt kan växa med ca 5 %. Denna skillnad måste krympas genom bättre produktivitet. Med innovativa produktlösningar kan man i betydande grad förbättra bl.a. verkningsgraden i mjölkproduktionen och beakta miljöaspekterna. I detta utvecklingsarbete kan vi finländare vara föregångare. Välkommen med och diskutera metoderna på höstens Maituri-evenemang, som det informeras mera om i den här tidningen. Leif Liedes 3

4 AKTUELLT AGRO magasinet 3/12 Raisioagro satsar på professionell service Raisioagro är ett ungt företag, endast tre kvartal gammalt. Kontraktsodlingen och foderindustrin som företaget är förankrat i är dock välbekanta för de finländska jordbrukarna sedan tre generationer tillbaka i tiden. Raisioagro grundades för att betjäna jordbrukets moderna struktur och samtidigt utmana lanthandelns traditionella handelssätt. TEXT Bengt-Erik Rosin FOTO Kimmo Kesälä Gårdarna fortsätter växa medan deras antal sjunker. För serviceproducenten innebär detta ett allt mindre antal kunder som visserligen har desto större köpkraft. Att tillfredsställa kundernas behov förutsätter yrkesskicklighet och effektivitet i alla arbetsskeden från råvaruanskaffning till finansieringslösningar. Där den traditionella lanthandeln utvidgar sitt utbud för att locka allt flera konsumenter-kunder, är det vår strävan att ta hand om yrkesproducenten. Vårt utbud täcker lantbrukets viktigaste insatser, t.ex. foder, gödselmedel, utsäde, växtskyddsmedel och bränslen. Gemensamt för dessa produkter är att de summor som används för inköpen är rätt stora i förhållande till gårdens omsättning. Då volymerna och summorna är stora, blir varje effektiviseringsåtgärd ekonomiskt betydande. Vårt verksamhetssätt är sådant att vi inte binder pengar i affärsfastigheter och stora varuhus. I stället för fasta försäljningsställen använder vi de tjänster som datatekniken och modern logistik erbjuder. Med denna metod får vi en lätt kapitalstruktur och klara kostnadsinbesparingar för våra kunder. Å andra sidan tror vi på bra och professionell service. Därför har alla finländska producenter en personlig kundansvarig i vår organisation och med hjälp av honom/henne tas alla ärenden om hand på ett smidigt sätt. Vi tilldelar våra kunder kundansvariga som har yrkeskicklighet som motsvarar gårdens produktionsinriktning. Experter på utfodring betjänar husdjursgårdar och experter på odlingsrådgivning och spannmålshandel är kontaktpersoner för växtodlingsgårdar. Tanken är att alla ärenden med oss ska tas omhand av personliga kundansvariga, oberoende av om det är fråga om att sälja, köpa eller finansiera. Kundrelationen med Raisioagro innebär också att man har gratis hjälp av experter i t.ex. utfodringsplanering. Den personliga servicen kompletteras av näthandeln, som är en köp- och beställningskanal som är öppen dygnet runt. Vår nya nätbutik använder samma databas som våra kundansvariga. Därför är priset på produkterna detsamma också i näthandeln. De förmåner som gäller för beställning på nätet gör att inköp på nätet är förmånligast för kunden. En kund som beställer varor regelbundet kan därför under ett år spara en ansenlig summa pengar. Enklaste sättet att få koder till näthandeln är via personliga kundansvariga. Kundansvarige Mikko Koski (till höger) diskuterar med en kund på Okra-utställningen. 4

5 Nya rackartyg på Okra Raisioagro presenterade sig på lantbruksutställningen Okra 2012 i Oripää med en ny framtoning och med nya produkter första veckan i juli. Värmeböljan som omhuldade mässan fick folket på gott humör och skapade en god stämning. TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari Under den fyra dagar långa utställningen fick vi ett nytt besökarrekord, , på vår avdelning. Handeln med gödsel var livlig, men också växtskyddsmedel, balnät och balplast och andra produktionsinsatser väckte intresse. Våra samarbetspartners Neste Oil, Yara, Tama och Trioplast presenterade sina produkter på vår avdelning. Ett trevligt och intressant tidsfördriv blev färgläggningen av ensilagebalarna som placerats utanför utställningsladan. Barnen och en del av de vuxna släppte lös konstnären inom sig. Det populäraste föremålet för avbildning var traktorn men också kattor och hästar avbildades på balarna. Nästan fyra kilometer ny plast lindades runt balarna under utställningsdagarna, för att alla skulle få plats att visa sina förmågor. Tävlingar hölls i Agrobaren och en ny vinnare utsågs varje dag genom lottdragning. Vinnarna hittar du på vår hemsida okra-maatalousnayttely. Prisen, Arabia Elovena-muggar, har sänts till vinnarna. Smoothien Elovena var en ny bekantskap för många. Det är kul att måla på balarna. 5

6 AKTUELLT AGRO magasinet 3/12 Stormar förstörde skördarna i Finland På flera orter har det förekommit kraftiga stormar med regn i sommar. I början av juli översvämmades områden i Österbotten och norra Satakunta av ett kraftigt regn. Under två dagar fick man över tvåhundra millimeter regn, som lade hundratals hektar mark under vatten och förstörde potatis-, spannmåls- och vallskörden. TEXT Juha Anttila I FOTON Jouko Lotvonen Omkring en månad senare översvämmades ett ännu större område i Norra Österbotten. Det veckolånga regnet lade tusentals hektar åkrar under vatten längs älven Siikajoki. Vissa områden översvämmades två gånger detta år. En del av mjölkgårdarna måste nu fundera på var man ska ta sitt foder. Man kan inte ge djuren skämt foder och det får inte innehålla kadaver. Botulism-förgiftning hotar om djuret äter skämt foder. Det lönar sig att krossa eller slå döda spannmålsbestånd och bala halmen, om en livskraftig vall växer upp under grödan. Betesmarkerna är förstörda av översvämningen, och djuren kan inte släppas ut på bete utan rensningsslåtter. Vallen är dock överraskande seg och den kan liva upp igen. Rensningsslåtter efter översvämningen kan ge en tredje skörd. Det lönar sig att ta en skörd så sent som i oktober. Om det ändå finns för lite grovfoder, kan man fundera på om andra producenter har extra foderskiften och naturvårdsåkrar. Det lönar sig också att bala halm om sådan finns att tillgå. Det är lättare att ersätta spannmålen med ett mångsidigt kraftfoder. Om man använder sig av fiberrika kraftfoder kan man tryggt höja kraftfodergivan till mer än 60 procent beroende på grovfodret. Också fiberrika biprodukter från foderindustrin, t.ex. Raimix-potatisfoder, kan ersätta spannmål och ensilage. Vi på Raisioagro kan hjälpa dig att optimera utfodringen. Det är skäl att prioritera om man måste utmönstra djur. Skulle andra producenter t.ex. kunna föda upp kvigorna? 6

7 Foderindustrin jämnar ut skördevariationerna Den största enskilda faktorn som bestämmer priset på maten är vädret. Den globala väderleken får priset på spannmål och proteingrödor att variera. I informationssamhället avspeglas dessa variationer på de lokala prisen runt om på jorden. Det monetära värdet på den finländska jordbrukarens spannmål bestäms också på världsmarknaden. Eftersom det i husdjursproduktionen i praktiken är fråga om vidareförädling av åkergrödorna, blir inverkan på produktionskostnaderna omedelbara och multipla. TEXT bengt-erik Rosin Den gångna växtperioden har varit utmanande i vårt land och de regionala skillnaderna i skörden är ovanligt stora. Den vanligaste plågan i sommar var kallt väder och alltför mycket regn. På vissa platser har dock omständigheterna varit gynnsamma och skördepotentialen därefter. I år kommer därför dispersionen i skördemängden och kvaliteten att vara ovanligt stor. Därför blir det omöjligt att ge exakta rekommendationer. Men trots att mängden och kvaliteten på skörden varierar måste man i alla förhållanden försöka uppnå en foderstat som är näringsmässigt renlärig och har jämn kvalitet. En analys av de egna fodren och en bedömning av hur fodren kommer att räcka till är grunden för en god utfodringsplan. En av foderindustrins viktigaste uppgifter är att hjälpa sina kunder att planera utfodringen så att den inte blir en flaskhals då man ställer upp mål för produktionen. Råvarumarknaden förutspås bli hård denna skördeperiod. Utöver stigande pris kommer det också åtminstone regionalt att bli brist på vissa råvaror. Som landets största förädlare av åkergrödor är Raisioagro en erfaren aktör på råvarumarknaden. Eftersom den inhemska råvaruanskaffningen i stor utsträckning baseras på kontraktsodling, har vi tryggat anskaffningen av de viktigaste råvarorna. Tack vare våra egna foderfabriker och den riksomfattande logistiken kan vi erbjuda många lösningar, som ska hjälpa oss att också i år åstadkomma goda utfodringskoncept och produktionsresultat. Raisioagros nya ekofoder Försäljningen av ekoprodukter har ökat i Finland under senare år. I höst svarar Raisioagro på efterfrågan genom att ge ut ett nytt ekologiskt allfoder på den landsomfattande marknaden och ett halvkoncentrat som ska underlätta utfodringen på ekogårdar. På detta sätt kan ekogårdar satsa på att odla grovfoder på de egna åkrarna. Läs mer om ekofoder på sidan 28. 7

8 AKTUELLT AGRO magasinet 3/12 Kundansvarigas utbildningsdag på dikeskanten: Regniga somrar lönar det sig att öka höstsådden Raisioagros kundansvariga var ute på åkrarna och fingrade på växtligheten på dikeskanten och fick samtidigt en rejäl dos professionell ledning av Lasse Matikainen från berner. TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari Då man fått goda instruktioner blir det lättare att identifiera gårdarnas behov och hjälpa kunderna att välja de lämpligaste växtskyddsmedlen, gödselmedlen, utsädet och andra produktionsinsatser. Försäljarna från Reso och Ilmajoki gjorde en runda på åkrarna i juni i Lundo nära Åbo. Den första grödan som undersöktes var Petri Tiainens Fairytale-korn som såddes i maj. Enligt Lasse Matikainen var våren besvärlig, eftersom det regnade mycket i april och maj. På leråkrarna i Egentliga Finland blir problemet mera markant. Om åkern är alltför våt vid sådden, kan växten inte andas och skördemängden lider. Jorden borde hinna torka upp före sådden. Jag anser det vara ett gott alternativ att öka arealerna av höstsådd i år. T.ex. höstsorter av råg, vete och raps har lyckats mycket bättre än vårsådda sorter, poängterade Lasse Matikainen. Ett annat exkursionsmål var en Amaretto-veteåker. På åkern kunde man se stora baldersbrån och kvickrot. Odlaren Petri Tiainen berättade att han besprutat sin åker med en blandning av Tooler och Primus en vecka innan, och man kunde se att ogräsen börjat sloka. Lätt bearbetning av åkrarna och direktsådd ökar mängden ogräs i synnerhet den stora baldersbrån är ett ökande problem. På plöjda åkrar är det bättre, upplyste Matikainen. Ally 50 ST som saluförs av Raisioagro bekämpar stora baldersbrån bäst. Ryps- och rapsskiften kräver noggrann bekämpning På den tredje åkern bekantade man sig med Tapio Lipponens rypsodling. Plantorna hade just kommit upp. Lasse berättade att jordlopporna varit till förfång för oljeväxterna den här våren. Jag rekommenderar att man besprutar oljeväxter mot jordloppor dagtid i det tidiga plantstadiet. Ogräsmedlet Galera och i synnerhet selektiva sorter mot kvickrot och flyghavre, t.ex. Targa Super, är bäst att använda tidiga morgnar när luftfuktigheten är över 70 procent. Det är också bra att hålla koll på hur ogräset växer och bekämpa det vid optimal tidpunkt. Baggar kan bekämpas på kvällen efter kl. 21, då baggarna ha satt sig i beståndet eller på morgonen, om man vill kombinera bekämpningen med t.ex. Targa. Rapsen har blivit allt populärare bland odlarna vilket beror på den senare skördetidpunkten och den större skördepotentialen. På det sättet hinner man stöka undan det övriga åkerarbetet. Den sista exkursionen gick till Heikki Jaakkola som odlar raps andra året i följd och är nöjd med situationen i början av juni. Plantorna har kommit upp till stor del och inga ogräs kan märkas. Den första besprutningen mot skadeinsekter är gjord och den andra bekämpningen ska göras inom en vecka, berättar Jaakkola. Kundansvariga från Kouvola och Karleby var på motsvarande skolning i juni. Kimmo Kesälä, Jaakko Laurinen och Vesa Kaitanen undersöker om det finns jordloppor i rypsen. Enligt Lasse Matikainen är Broadway det bästa växtskyddsmedlet på veteåkrar som invaderats av flera ogrässorter. Om det dessutom finns flyghavre på åkern, lönar det sig att använda medel avsedda för flyghavre, t.ex. Swipe eller Puma Extra, för att slutresultatet ska bli bra. 8

9 Kom ihåg att analysera din spannmål TEXT Merja Holma Möglig spannmål är riskfyllt foder Efter den regniga sommaren kan mögelhalterna i spannmålen öka i synnerhet om skörden drar ut på tiden. Om man kan se ett rödaktigt mycel på ytan av kärnorna, ska man vara försiktig. Då kan spannmålen innehålla mögeltoxiner. Ju mer tröskningen drar ut på tiden, desto större blir risken för mögeltoxiner. Kraftiga ändringar i temperaturen sätter igång toxinproduktionen. Därför hör den spannmål som tröskats efter frostnätter till den största riskgruppen, i synnerhet om man kan se rödmögel på kärnorna, om spannmålen är fuktig eller har en unken lukt. Preparat som binder mögeltoxiner kan minska utfodringsriskerna, om spannmålen innehåller toxiner. Kalluftstorkning ökar risken Havre är ofta den gröda som tröskas sist och därför brukar den innehåller mögeltoxin. Om spannmålen har tröskats före frostnätterna är risken mindre. Toxiner kan visserligen bildas senare också, om torkningen har varit bristfällig. Kalluftstorkning ökar toxinrisken efter en regnig höst. Vid Raisioagros mottagning av spannmål undersöker man mögeltoxinhalterna, för att rena livsmedel och foder ska kunna tryggas. I de spannmålsprover som gårdarna sänder till Raisio för analys med tanke på utfodringsrekommendationen, fastställs råprotein, fukthalt och hektolitervikt. I dessa prov analyseras inte mögeltoxinhalten. Spannmål som ser normal ut, som tröskats före frostnätterna och torkats noggrant kan sannolikt tryggt ges till djuren. Om spannmål som innehåller rödmögel inte har torkats ordentligt, kan det bildas toxiner i den under lagringen, fastän toxiner inte skulle finnas i den under tröskningen. Spannmål som verkar tvivelaktig och luktar illa borde inte ges till djuren. Enmagade djur är mer känsliga för mögeltoxiner, men också nöt kan få problem av dem, i synnerhet om halterna är höga. Vädret och odlingsåtgärderna inverkar bl.a. på spannmålens hektolitervikt, protein- och fiberhalt. Spannmålens proteinhalt är lägre än i fjol. Kvalitetsskillnaderna kan vara stora och därför lönar det sig att analysera skörden. I takt med att priset på råvaror stiger blir analyserna allt viktigare. Ta kontakt med Raisioagros kundansvariga, om du vill analysera din spannmål. 9

10 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/12 På Hunsas gård växer det nya specialgrödor varje år Marja och Seppo Hunsa har brukat åkrarna på bådas hemman i Nousis under tre decennier. Familjens yngsta, Ilmari 21 år, kommer att ta över om några år. Han är öppen för nya utvecklingsidéer. TEXT OCH FOTO Janita Virtanen Familjen Hunsa har haft kontraktsodlingssamarbete med Raisio i tiotals år. De odlar sammanlagt omkring 170 hektar åker. Utöver de egna hemmanen har de dessutom köpt och arrenderat åkrar i den nära omgivningen. I år odlar paret råg, maltkorn, vårvete, bondböna, höst- och vårvete, ryps, kummin och sockerbeta. Paret Hunsa förkovrar sig genom att odla nya specialgrödor nästan varje år. Marja, Seppo och Ilmari har deltagit flitigt i Raisios evenemang och utlandsresor. På resorna får man nyttig information och tips och så hör man erfarenheter. På hybridrågresan år 2007 fick man idén att odla raps med sockerbetsteknik. Denna idé har vidareutvecklats så att den passar vanliga såmaskiner, och det ser lovande ut. Det är främst jag och pappa som deltagit i evenemang. Det är intressant att bekanta sig med nya sorter och sedan odla dem själv. Ett av våra senaste försök är hybridmidsommarråg och radodlad bondböna, höstraps och kummin. Hybridråg och hybidvårraps har odlats omkring fem år. Också idéer som man fått utomlands kan man förverkliga om än på det finländska klimatets villkor, säger Ilmari. Kunskaper förvärvade hemma och i skolan I familjeföretaget med tre personer finns det arbete för alla. Ilmari har förkovrat sig inom lantbruket ända sen han var barn, men den riktiga gnistan fick han på grundutbildningen inom lantbruk i Tuorla. Jag körde maskiner redan i högstadiet, men samtidigt med studierna väcktes intresset för den teoretiska sidan. Plötsligt var det viktigt att veta varför det skulle vara en viss mängd gödsel eller varför man skulle bespruta med ett visst medel. Ilmari blev lantbruksföretagare år 2010 och sedan var han ett år i militären. Nu har han läst ett år på sin agrologexamen i Mustiala. I Tuorla lärde man sig praktiskt arbete, i Mustiala får man ökade kunskaper också inom ekonomi och marknadsföring. En tid tänkte jag som så att om jag studerar jordbruk sammanlagt sju år blir jag nog en riktig lantis, skrattar Ilmari. Tips från Estland Ilmari är just nu på arbetspraktik i Estland. Arbetet på den finskägda gården på 1200 ha fortgår till slutet av september. Jag försöker få något med mig hem från Estland, naturligtvis! Jag försöker få ut mycket i synnerhet om växtskydd och gödsling. Ilmari Hunsa (till vänster) har dansat folkdans sen han var 3 år. Då han var 15 år köpte han ett dragspel för mopedpengarna och det blev en älskad hobby. Också Seppo och Marja dansar folkdans. Raisios kundansvariga Marianne Leskinen (till höger) har samarbetat med familjen Hunsa under många år. Förr blev det pengar, men nu debiterar Marianne alltsammans alltså köper vi något också, säger Seppo och ler. 10

11 Ilmari tar alla tillfällen i akt att åka på studieresor utomlands. Jag tycker att det är viktigt att resa medan man är ung och lära sig hur saker och ting sköts utanför Finlands gränser. Jag hinner nog plöja lera sen i fyrtio år, säger Ilmari och ler. Intresse för specialgrödor Ilmari håller ögon och öron öppna för nya sorter. Hos oss blir odlingen åtminstone inte långtråkig. Vi har nästan allt utom havre. Vi har försökt med allt från camelina till oljelin och höstraps. Om jag ska utvidga något blir det i så fall specialgrödor. Det är helt enkelt så intressant att odla växter! Det bästa vore om var och en av sorterna skulle ha ett eget område. Om man har lite ett av varje på skiftena och alla grödor går i otakt i odlingsrotationen, får man sicksacka med tröskan längs hela åkern, säger Ilmari skrattande. För företagarna från Nousis, som alltid har nya idéer, bjuder lantbruket på utmaningar. Penningbrist, konstaterar paret Hunsa och skrattar. Den allra största förändringen under våra trettio år som lantbrukare var inträdet i EU. Det ändrade branschen mycket, säger Marja. Lantbrukarna är eviga optimister Marja tycker att i synnerhet oljeväxterna varit Ilmaris och Seppos mest utmanade projekt under de senaste åren. Vi har odlat vete och korn i trettio år redan, så det kan vi till och med i sömnen. Det är intressant att söka utmaningar och fundera på var man ska gödsla, säger Marja. Vädret är lantbrukarens ständiga sorg eller glädjeämne. Lantbrukarna är eviga optimister. Då det är verkligt svårt tänker man på om det är förnuftigt det vi håller på med och varför vi håller på. Men då det blir vår är vi lika tokigt ivriga att få börja på igen. Det här är ett evigt ekorrhjul, där man alltid försöker lära sig något av föregående år, säger makarna Hunsa. Claus Nymand från KWS (till vänster) bedömer Brasetto-rågbeståndet på studiedagen på dikeskanten i Nousis. Jaakko Laurinen, Ilmari Hunsa, Seppo Hunsa och Teppo Laakso lyssnar på Nymand. brasetto-rågen tillför bättre sjukdomsresistens och mera sidoskott På Hunsas gård hölls en åkerdag i början av juli och där kunde man se nya sorter av hybridråg och hybridvårraps. Evenemangen arrangerades av föreningen Pro Råg i samarbete med boreal och Raisioagro, och därför var den viktigaste sevärdheten den nya hybridrågsorten brasetto. Sorten har i år såtts på endast två platser. TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Marjo Keskikastari KWS som har förädlat hybridrågen hade sin sakkunniga Claus Nymand från Danmark med på evenemanget och han hade mycket intressanta fakta att förmedla - fakta som man ännu inte fått via de finländska sortförsöken. Brasettos förmåga att skjuta sidoskott är klart bättre än t.ex. Evolos. Detta betyder att Brasettos såningstäthet kan sänkas under det som rekommenderats tidigare. Detta betyder att man av årets utsäde behöver endast kg/ha under goda omständigheter. Hunsas utmärkta bestånd skulle ha kunnat vara ännu bättre med en mindre mängd utsäde än de 83 kg/ha man sådde. Det är viktigt att inte så djupare än två centimeter, betonar Nymand. I fråga om sjukdomsresistens klår Brasetto Evolo som är lite känslig för rost. Dessutom har sorten förädlats med Pollen Plus -genen, som förbättrar pollineringen och förebygger därmed mjöldryga. Brasettos falltal är inte lika högt som Evolos, men det står sig väl, och lite regn förstör inte falltalet. Raisioagro hör till grundarmedlemmarna i projektet Pro Råg rf. Aino Sipilä koordinerar odlingsutvecklingsprojektet Pro Råg. 11

12 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/12 Spannmålsmarknaden accelererar Svaga skördar på de viktigaste produktionsområdena för spannmål och soja och växande efterfrågan har fått prisen att accelerera. TEXT Pasi Lähdetie Den långvariga torkan i vintras i Sydamerika tog nästan en femtedel av soja- och majsskörden. Sommarens torka tar lika mycket av USA:s sojaoch majsskörd. Dessutom har torkan i länderna kring Svarta Havet, t.ex. Ryssland, Kazakstan och Ukraina, tagit toppen av vete-, korn- och solrosskörden. Eftersom världsbefolkningen samtidigt ökar och levnadsstandarden höjs i Kina, Indien och Brasilien, ökar efterfrågan på spannmål och i synnerhet på oljeoch proteingrödor. Prisutvecklingen för sojakross /ton i Chicago Skörden i USA Torkan i Sydamerika Skörden i Brasilien Torkan i USA Kina drar sojan från världsmarknaden Sojakross är det överlägset största och viktigaste kompletteringsproteinet i husdjursproduktionen. I praktiken utgör dess andel 80 % av allt protein som används i utfodringen av husdjur. Den ökande husdjursproduktionen behöver mer sojaprotein. I början av 2000-talet var världens sojaproduktion 175 miljoner ton, och av den rörde sig 50 miljoner ton på världsmarknaden. Nu produceras drygt 250 miljoner ton soja, på världsmarknaden rör sig drygt 90 miljoner ton och Kinas andel av importen är drygt 60 %. Kina har satsat kraftigt på utveckling av det egna jordbruket under 2000-talet, men samtidigt har importen av majs och speciellt av soja ökat i rasande fart. Kina köper varje år 5-10 % mera soja på världsmarknaden än året innan. Bruttonationalprodukten i Kina har ökat litet långsammare under de två senaste åren, men 7-8 % årlig tillväxt i bruttonationalprodukten ser till att konsumtionen av kött och mjölkprodukter ökar stadigt. Brasilien och Argentina har fördubblat sin sojaproduktion inom tio år och med den ökningen har man 12 Douglas Hockman Dreamstime.com

13 kunnat tillgodose den växande efterfrågan. Torkan som började i december slog hårt mot Brasiliens och Argentinas sojaskörd i våras, och i sommar kommer det att gå likadant för den skörd som tröskas i USA i september-oktober. Detta innebär i praktiken att den sojaskörd som ska tröskas i Sydamerika våren 2013 måste vara rekordstor, för att världens växande efterfrågan ska kunna tillfredsställas. Sojamarknaden kommer fortsätta vara nervös långt in på början av år 2013 och prisfluktuationerna stora. Kärv spannmålsbalans Torkan och majsen i mellanvästern i USA har skapat rubriker sedan juli. I augusti började man tala om torka och vete i Ryssland. USA svarar för nästan hälften av den majs som rör sig på världsmarknaden. Den svaga skörden betyder i praktiken mindre att exportera och importländerna måste köpa foderspannmål från andra länder. Majsen kan ersättas med andra spannmål som t.ex. fodervete och korn eller med hirs och havre. Av den anledningen är foderspannmålsmarknaden annorlunda är foderproteinmarknaden. Torkan i Ryssland inverkar i synnerhet på vetemarknaden i början av skördeåret. På norra halvklotet är Ryssland först ute på marknaden före EU och USA. Eftersom EU:s skörd är 1-2 veckor senare än normalt råder det mycket större efterfrågan än utbud på marknaden. När det blir kärvare på matmarknaden ökar den politiska osäkerheten, vilket ökar oron på marknaden. Spannmålen tar inte slut i världen Spannmålsproduktionen i världen förutspås bli större än konsumtionen under skördeåret 2012/13, men lagren kommer att fortsätta vara ganska stabila. Den besvärliga situationen för soja avspeglas på spannmålen, vilket ökar prisvariationerna också på spannmålsmarknaden. Marknaden är fortfarande långt ifrån den matkris vi hade åren 2007 och Spannmålen håller inte på att ta slut i världen och det finns mat. Men den blir dyrare. Kan man ha kontroll över riskerna på den kraftigt fluktuerande marknaden? Raisioagros prissättningsmodeller är kontrakt till marknadspris, medelpris eller fast pris. Med tanke på riskerna lönar det sig att använda flera modeller. Om skördemängden, kvaliteten och gårdens andra behov ger möjlighet till det, lönar det sig att dela spannmålsaffärerna mellan olika kontraktsmodeller. Vi kan fortfarande rekommendera kontraktsmodellen 1/3+1/3+1/3, dvs. för en del av skörden tecknas kontrakt till fast pris redan på våren, för en del tecknas kontrakt på hösten och för en del på våren. Att sträva efter att få högsta möjliga pris för hela skörden är största möjliga risktagning. Det är endast sällan som man kan förutspå säsongens högsta pris många år i rad. Då man gör affärer är det också bra att minnas att det alltid är odlaren som fattar besluten på basis av den information som finns. Kontrakt till marknadspris Då odlaren säljer spannmåls- och oljeväxtpartier till marknadspris, finns det flera alternativ för prisfixeringen. Då affären görs upp kan priset fixeras till dagspris genast. Detta är det vanligaste sättet just nu. Om grödan levereras inom en månad och priset inte är fixerat, fastställs grundpriset enligt leveransdagen. Men man kan också lämna priset öppet och det kan fixeras under följande månad när som helst. Det behövs endast ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande till köparen om att priset ska fixeras. Om leveranstiden är avtalad till senare än om en månad och priset är öppet och odlaren inte har reagerat på priset, låses priset automatiskt efter 30 TEXT Minna Oravuo dygn efter affärsuppgörelsen. Om priset fixeras vid affärsuppgörelsen, kan det inte längre ändras. Kontrakt till medelpris I medelprismodellen fastställs medelpriset som medelvärdet över en prisperiod. Prisperiod I är och prisperiod II är För prisperiod I kan man teckna kontrakt ända till slutet av september och för prisperiod II till årets slut. Medelprismodellen är ett tryggt alternativ när priset varierar kraftigt. Med den kan man försäkra sig om periodens medelpris oberoende av leveranstidpunkten. Man får med andra ord aldrig periodens sämsta pris. Kontrakt till fast pris Kontrakt till fast pris kan tecknas endast på våren för den nya skörden. I kontraktsmodellen avtalas om slag av gröda, sort, mängd och grundpris för skörd som ska levereras kommande vinter. Kontrakt till fast pris är ett riskhanteringsredskap. Oberoende av fluktueringarna på marknaden vet odlaren vilket pris han/ hon får av sin skörd redan vid sådden, om odlingen lyckas. Syftet med ett kontrakt till fast pris är inte att säkra periodens toppris, utan att trygga en viss inkomstnivå oberoende av marknadsläget. 13

14 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/12 Mottagningen av spannmål pågår för fullt Efter en regnig och sval sommar inleddes skörden av spannmål och oljeväxter i slutet av augusti. Efter tröskningen började leveranserna av spannmål. Vi har nu fler leveransställen än i fjol för att kunna undvika långa köer vid mottagningen. ningar för leveranser av spannmål. Vi kan bli tvungna att justera kraven på kvalitet och kvalitetsprissättning under hösten, då vi får en uppfattning om totalkvaliteten. Vi uppdaterar dagsfärska kvalitetskrav på vår hemsida. TEXT Minna Oravuo I FOTO Pasi Eskola Förutom vid Raisioagros traditionella fabriksorter tar vi emot spannmål på flera andra orter vid Suomen Viljava Oy:s mottagningsplatser. På vår hemsida under spannmålspris ser du vilka dessa mottagningsplatser är. Förhandsprovet ger en fingervisning om kvaliteten Det lönar sig att sända ett förhandsprov genast efter tröskningen, fastän man planerar sälja spannmålen först senare under vintern. Det lönar sig att sända förhandsprov av kvarnvete, maltkorn, råg och grynhavre också av ekologisk kvalitet. Man kan dessutom sända förhandsprov av oljeväxter och foderspannmål, om man misstänker att kvaliteten inte uppfyller mottagningskraven. Uppgifter om pris och kvalitet på nätet Du hittar grundpris- och kvalitetsprissättningstabeller på vår hemsida. Där finns också detaljerade anvis- Spannmål köps av alla producenter Odlingskontrakt har tecknats som förut. Kontraktsodlare kan boka leveranstider via Viljalaari. I Viljalaari kan du också läsa analysresultaten för förhandsprovet, när analyserna är klara. Koder till Viljalaari får du av din kundansvariga, om du inte redan har fått dem. Vi köper i första hand spannmål och oljeväxter av våra kontraktsodlare, men vi köper också spannmål utan kontrakt. Det lönar sig alltså att bjuda ut spannmålen fastän du inte har tecknat kontrakt. Odlingsväxternas mottagningsplatser skördeperioden Mottagningsställen Kvarnvete Reso, Ylivieska. Kouvola Råg Nokia Grynhavre Nokia, Raumo Grynkorn Nokia Maltkorn Reso/Nådendal, Tavastehus Fodervete Reso, Ylivieska, Kouvola, Idensalmi Foderkorn Reso, Ylivieska, Kouvola, Idensalmi Foderhavre Reso, Ylivieska, Kouvola Ryps och raps Reso, Ylivieska, Kouvola, Kumo, Seinäjoki Camelina Turenki Bondböna Reso, Ylivieska, Kouvola Foderärter Reso, Ylivieska, Kouvola Ekovete Reso, Nokia Ekoråg Nokia Ekogrynhavre Nokia Ekofodervete Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi Ekofoderkorn Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi, Ylivieska Ekofoderhavre Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi, Ylivieska Ekobondböna Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi Ekofoderärt Loimaa, Koria, Kuopio, Liperi 14

15 Allmänna leveransanvisningar Leveransanvisningarna har inte ändrats. Leveranstider kan reserveras i Viljalaari och via kundansvariga. Det lönar sig att reservera leverans i god tid, och för att köer ska kunna undvikas måste leveranstiderna följas. Man måste alltid meddela eventuella avbokningar och ändringar. Skördeskador under växtperioden Tyvärr har det besvärliga vädret under sommaren förstört odlingar. Skördeskador på grödorna som är en följd av regn, översvämningar eller torka ska alltid anmälas till köparen. En förutsättning för att häva kontrakt till fast pris eller medelpris och lämna grödor olevererade är att skördeskadeanmälan sänts till köparen före Tilläggsuppgifter får du av din kundansvariga. Lågt protein i den tidiga skörden Den svala sommaren och den utdragna sådden skjöt upp tröskstarten med omkring två veckor. Också höstspannmålen är sen fastän den inte är beroende av såningstiden. Det har varit nödvändigt att bekämpa växtsjukdomar, fastän detta försenade skörden. TEXT Jaakko Laurinen I början av september var tröskningen av höstsäden på slutrakan, men tröskningen av vårsäden hade just inletts. På basis av anlända förprov kan man se att proteinhalten är låg hos höstvetet, rågen och kornet. Dessa grödor är skördade främst i södra Finland och största delen av kornsorterna är maltkorn. Proteinet i maltkornet är 1,5 procent lägre än i fjol dvs. endast något över 10 procent. Sorteringsmedelvärdet uträknat över flera år visar att växtsjukdomar och svaga sidoskott ger ett sämre sorteringsresultat i år, men inte i samma mån som i fjol. Falltalet för höstvete och råg är nästan utan undantag högt, fastän det inte riktigt når upp till fjolårets nivå. Hektolitervikten hos dessa grödor är mycket hög, klart högre än i fjol. Medelproteinet i höstvetet stannar under 12 procent, vilket är den enda faktorn som försämrar kvaliteten. Mjöldryga förekommer i vissa rågpartier. De första havreprovens hektolitervikt har varit hög. Om tröskningen drar ut länge på tiden kan förekomsten av mögel och toxiner få ökad betydelse. Det är viktigt att spannmål som tröskas fuktig blir torkad tillräckligt snabbt, vilket får mögeltillväxten att stanna av. 15

16 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/12 Vädret var gynnsamt för dem som ville vandra i åkrarna. På eftermiddagen bekantade man sig med vårvete- och höstrapsskiften i Mietoinen. Expertföreläsningar under Raisios skördevandringsdag betydande inbesparingar med exakt gödsling På Ketarsalmen Kievari i Taivassalo samlades 125 odlare i augusti till Raisioagros skördevandringsdag. Medan deltagarna drack förmiddagskaffe fick de höraaktuell information om spannmålsmarknaden och framställningar av MTT:s experter, och på eftermiddagen gjordes exkursioner till åkrar som gödslats med hjälp av N-Sensor. TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Minna Oravuo Raisio organiserade en kvävetillsatsgödsling med hjälp av Yara N-Sensor på fyra gårdar i Mietoinen i slutet av juni. Entreprenör Mikko Lindeman utförde spridningen på vårvete- och vårrapsåkrar. Yara N- Sensor fastställer kvävebehovet genom att mäta det ljus som växterna reflekterar på drygt 50 m 2. Optimala spridningsmängder beräknas på basis av kvävebehovet med beaktande av växt och tillväxtgrad. Uppgifterna sänds till spridningsmaskinen som ändrar doseringen av gödslingen. Om gödslingen med Yara N-Sensor -tekniken gjordes en video på Juha Mettalas gård. Titta gärna på videon på adressen Yara N-Sensor -tekniken har testats bl.a. på Ravean Maatalousyhtymäs och Oskari Virtanens skiften i Mietoinen. På Raveas skifte med Marble-vårvete hade man haft betor som förfrukt, vilket skulle ha inverkan på kvävetillgången. I samband med sådden hade kvävemängden varit endast 100 kg/ha. Man planerade att N-Sensorn skulle känna av i medeltal 25 kg kväve/ha. N-Sensorn varierade spridningsmängden utgående från biomassan och klorofyllet i beståndet och medeltalet blev 15 kg/ ha. Tre fjärdedelar av åkern fick endast % tilläggskväve. Det blev en betydande inbesparing i gödselmängden och samtidigt förbättrades skörde- och kvalitetspotentialen. På Oskari Virtanens skifte med Marble-vårvete hade man basgödslat med mer än 100 kg kväve/ha. På den frodiga veteväxten gödslade N-Sensor i medeltal 31 kg kväve. Största mängden tilläggskväve gick åt i ena ändan av åkern. En dryg femtedel av åkern fick så mycket som 60 kg extra kväve/ha, eftersom biomassan hade mycket potential. Virtanen förklarade att skillnaden berodde på olika bearbetningar - ena ändan av åkern var plöjd och den andra lättbearbetad. Skalbaggar måste bekämpas i tid Idén med integrerat växtskydd (IPM) är kombineringen av olika sätt att bekämpa skadeinsekter, så att bekämpningen blir ekonomiskt förnuftig. Växtskyddsmedel borde användas endast för konstaterat behov och med rätt dosering. I växtskydd ingår också förebyggande metoder, t.ex. växelbruk, gödsling och friskt utsäde av sorter som är så sjukdomshärdiga som möjligt. Raisio är intressent i 16

17 0 m 50 m 100 m Oskari Virtanen och Anne Kerminen undersöker höstrapsskörden. Du känner väl till vilka gödselmedel som innehåller mycket svavel? YaraBela Sulfan innehåller 26 % kväve och 14 % svavel. YaraVita Thiotrac är ett svavelrikt bladgödselmedel som innehåller sulfatsvavel som kan upptas till 100 % av växterna och som håller förhållande mellan kväve och svavel optimalt, vilket är viktigt för växterna. MTT:s Pesticide Life -projekt, som forskar kring integrerat växtskydd. Bekämpningströsklar är viktiga redskap för IPM. Det är möjligt att göra prognoser för förekomsten av havrebladlus, och i år visar förhandsbedömningen på stora mängder. På gårdar där Pesticide Life -projektet genomförs användes gula fällor då man följde med inflygningen av havrebladlöss. Bekämpningströsklarna överskreds främst i Nyland, där det som mest fanns över 100 löss per planta. För havrebladlusens del fungerar således IPM väl, eftersom man i merparten av landet inte behövde bekämpa dessa, fastän man utgående från prognosen skulle ha trott det. I år var rapsbaggar ett större hot mot oljeväxterna än bladlössen. Också jordloppor förekom i det tidiga plantstadiet. Det är svårare att förutse mängden av dessa skadegörare än mängden havrebladlus. Till största förfång för skörden är att plantorna skadas i knoppstadiet, vilket minskar skörden från huvudskottet. Skalbaggar måste alltså bekämpas i ett mycket tidigt skede. Skalbaggar som är resistenta mot pyretroider finns faktiskt redan, men tills vidare får man bra resultat på största delen av invasionerna, upplyser Erja Huusela-Veistola och Jarmo Ketola från MTT om skadeinsektsbekämpningen. Enligt MTT:s rekommendationer inleds bekämpningen med pyretroider. Det lönar sig att använda långtidsverkande Biscaya och Mospilan vid en senare behandling. Till nästa säsong väntas också medlet Avaunt, som representerar en helt ny grupp av bekämpningsmedel. Svavelbrist kunde märkas under växtperioden Brist på svavel har under växtsäsongen kunnat märkas i synnerhet på åkrar, där svaveltillgången varit knapp och tilläggsgödsel inte getts. På forskningsstationen i Kotkanniemi har man försöksodlat i testrutor, där skördenivån för vårvete höjdes från 4,5 ton till 5,5 ton genom en tillsats av 30 kg svavel/ha och där svavlet i åkern visade rött i markkarteringen. Redan en tillsats på 15 kg svavel/ha gav en skörd över 5 ton/ha, dvs. en 15 % förbättring. Den svavelgödsel som behövs, 15 kg/ha, kommer vårvetet till godo med YaraMila Pellon Y1, om man planerar gödsla med 130 kg kväve/ha. I år höjde vi fosformängden i Pellon Y1 från 2 % till 3 %, eftersom fosforgödslingen blivit bristfällig då Pellon Y1 använts från år till år. YaraBela -serien fick en kväve-svavelnykomling i YaraBela Axan. Yara- Bela Sulfan N26, S14 -gödseln passar bäst som kompletteringsgödsel, om åkrarna innehåller röda mängder svavel, berättar Anne Kerminen på Yara om resultaten. 0 m 50 m 100 m Kartan över Yara N-Sensor -spridningen beskriver kvävefördelningen över åkern. Customer Ravea File _120627_05.log På Raveas Field Size skifte approx. betyder 7.9 ha den Datemörkaste August 7, 2012 färgen Calibration Winter Wheat EC 32 Minimum 0 kg över 20 kg Type of kväve/ha. crop vehna Sådana Maximum mängder 45 kg N/hafick Date Measurement of Application June 27, 2012 Mean 15.0 kg N/ha 12 % av åkern. Den näst mörkaste Standard deviation färgen 5.2 kg N/ha Total fertiliser amount used of 380 kg visar kg/ha som spreds på 74 % av N in fertiliser 27.0 % arealen. De resterande 14 % har fått mindre än 10 kg svavel/ha. kg N/ha N-Sensor Nitrogen As-Applied Map (Target Rate) <10 (14.2%) (73.5%) >20 (12.4%) På Oskari Virtanens åker beskriver den mörkaste N-Sensor färgen Nitrogen As-Applied det kg N/ha Map område (Target Rate) som fick över 60 kg kväve/ha med N-Sensor -spridningen. Mer än Customer Oskari 2 File _120627_09.log Field Size approx. 5.2 ha Date August 7, 2012 en femtedel <10 (47.8%) av Calibration arealen Winter hörde Wheat EC till 32 den Minimumgruppen. 0 kg N/ha Type of crop vehna Maximum 139 kg N/ha Den ljusaste färgen visar det område som fått ( 9.5%) Date of Application June 27, 2012 Mean 30.7 kg N/ha Measurement Standard deviation 26.7 kg N/ha mindre än 10 kg kväve/ha. Detta område omfattar nästan hälften av skiftet och därför har Total amount of ( 4.8%) fertiliser used 548 kg N in fertiliser 27.0 % variationerna ( 5.3%) på samma skifte varit mycket stora ( 3.8%) ( 6.6%) >60 (22.2%) 17

18 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/12 Efterfrågan på gödselmarknaden Gödselperioden inleddes i Finland i slutet av juni och fick en god start. I synnerhet spannmålsgårdarna i södra Finland var ute i tid. Prisen sjönk sedan i våras med ca procent. Som mest sjönk priset på kvävegödsel med ca 10 procent. TEXT Heidi Seitala I FOTO Marjo Haverinen Efterfrågan på gödsel klingade av något före tröskningen. Efterfrågan väntas stiga igen senast i oktobernovember. Räknat i euro har gödselråvaran blivit dyrare ute i världen. Priset på ammoniak t.ex. har stigit i jämn takt sedan i våras. Prishöjningen på spannmål påverkar indirekt gödselpriset. Då priset stiger vill odlarna satsa på spannmålsodling och använder mera gödsel. Den ökande efterfrågan höjer gödselpriset. Gödselmarknaden har i själva verket märkt av en ökande efterfrågan, medan den globala produktionskapaciteten är låg i förhållande till efterfrågan. Selen effektivt via gödseln Den finländska jordmånen är exceptionellt fattig på selen. Selen som tillsatts gödseln förbättrar selenhalten i foderspannmål och vall. Selenet är en antioxidant och därför en viktig del av djurens cellverksamhet. Selen behövs för musklerna, hjärtat och blodådrorna. Enligt Yaras utvecklingschef Minna Toivakka har brist på selen varit mera märkbar på boskapsgårdar de senaste åren. Besättningarna har t.ex. haft mera problem vid kalvningarna. Kalvarna kan vara svaga och det har förekommit att de dött. Orsaken till detta har varit brist på selen. Selenbrist kan också leda till infektionssjukdomar och störningar i förökningsfunktionen. Med selenhaltiga gödselmedel kan man lätt minska problem som beror på selenbrist förmånligt och effektivt. Oorganiskt selen som tillsätts mineralfodren har sämre effekt än organiskt selen. Fördelen med att tillsätta selen i gödseln är att växterna tar upp det oorganiska selenet ut marken och kan omvandla det till organisk form som djuren bäst kan tillgodogöra sig. Det NYA GÖDSELMEDEL går också att tillsätta organiskt selen i fodren, men det är en dyrare än oorganiskt. Man måste gödsla med selen inför varje skörd. Selen som kan användas av växterna lagras inte i marken, berättar Minna Toivakka om de fältprov Yara gjort. För boskapsgårdar rekommenderar vi YaraBela Finlandssalpeter Se+ -gödselmedel, som kan säkerställa selentillgången. YaraMilaproduktseriens gödselmedel med flera näringsämnen, med undantag av Hiven Y2, innehåller också selen. Nyheten YaraBela Axan är en svavelhaltig kvävegödselsort, som innehåller 27 % kväve och 4 % svavel. Axan passar bäst på spannmålsgårdar som tilläggsgödsel för oljeväxter, kvarnvete och råg. Man marknadsförde också Yara CAN 27 +Mg, som är ett billigt gödselalternativ med endast kväve och lite magnesium. Produkten innehåller varken svavel, spårämnen eller selen. 18

19 SVÄMSPRIDNING PÅ VALLAR PÅ HÖSTEN För att jämna ut arbetstopparna och för att vallen ska få en bättre start lönar det sig för många gårdar att överväga svämspridning på hösten. Gödsel kan spridas på vallen med svämfordon försedda med myllare ända till 15.11, om marken inte är frusen. Gödsel får spridas på vallytan ända till Maximala spridningsmängder på hösten är 20 ton nötsväm per hektar. Dessutom måste man komma ihåg kvävedirektivet som tillåter 170 kilo kväve från boskapsgödsel per hektar. Vid höstspridningen lönar det sig att bruka förståndet; med stora maskiner lönar det sig inte att åka i våta åkrar. Det får inte bli spår och klöver- och blålusernväxten ska inte offras för spridningens skull. Flera odlare berättar att sen spridning på hösten är bra för vallen. Näringsämnena hjälper vallen övervintra och tillväxten blir snabb på våren. En ögonbedömning visar att bestånden är klart grönare på våren än de som inte fått sväm. Text: Juha Anttila bättre skörd med nya vallblandningar Raisioagros vallblandningar och en ny vallstrategi med flera slåttergånger har fått ett gott mottagande. Hundratals odlare runt om i Finland har anlagt vallar med våra nya blandningar. De innovativa och mångsidiga blandningarna ger en möjlighet att synkronisera ensileringstiden och förbättrar skördens kvalitet och mängd. Samarbetet med mejerierna gör verksamheten smidig. Vallblandningarna kan transporteras med samma frakt som foderlasten. Utsädet sänds från Raisioagros Kuovolafabrik till hela landet. I vårt utbud finns fortfarande Varma 1 och 2 -vallfröblandningar för två skördar, Teho 1 och 2 -klövervallblandningar för två och tre skördar och Voima-rörsvingeloch Vauhti-rajsvingelblandningar för tre och fyra skördar. Laidun-seos är en specialblandning för vallar. Den innehåller det tåliga ängsgröet och vitklöver. Dessutom kommer Raisioagro att ge ut nya blandningar, t.ex. en snabbvallblandning. Den innehåller engelskt rajgräs och ettårigt rajgräs. En blålusernblandning är också en nyhet inkommande säsong. Vauhti 2 -blålusernblandningen provodlas på MTT:s försöksstationer i Ylistaro och Ruukki och dessutom på flera gårdar runt om i landet. Också våra andra blandningar växer på försöksfälten i Ruukki och Ylistaro. Om dessa sorter vet vi mera nästa odlingssäsong. Den kommande skördeperioden öppnas på KoneAgria i Jyväskylä i oktober. Välkomna! Text: Juha Anttila TEHO 1 VAUHTI 1 VAUHTI 2 19

20 NÖT AGRO magasinet 3/12 Maituri E - effektivitet i foderanvändningen Kornas produktion har flerfaldigats under de senaste årtiondena men energianvändningen för mjölkproduktionen har inte förbättrats. Maituri E har visat att det är möjligt att förbättra användningen av energi och protein. TEXT Merja Holma Man kan öka effekten av utfodringen bl.a. genom att förbättra fodrens smältbarhet. Genom att göra kons ämnesomsättning effektivare får man mera mjölk med samma foder. Forskning visar att Maituri E -fodret förbättrar användningen av energin och proteinet. Maituri E gav 2,7 kg mera energikorrigerad mjölk med samma foderintag i ett försök som MTT gjort. Mjölkbildningen är en invecklad process som styrs av hormoner och kräver mycket energi och lämpliga råvaror i cellen. Mjölkens huvudkomponenter laktos, protein och fett syntetiseras i juvrets celler. Förutom att Maituri E producerar lämpliga råvaror till mjölkbildningen gör den också användningen av energin effektivare. I MTT:s försök höjde Maituri E produktionen och halterna Maituri E visade redan i februari då det marknadsfördes att det fungerar i praktiken på gårdarna. Nu har också försök under kontrollerade former visat att fodret fungerar. Användningen av näringsämnena har blivit bättre. Mjölkproduktionen och fetthalten steg märkbart, och proteinhalten visade också en positiv utveckling. I MTT:s försöksladugård i Maaninka gjordes ett utfodringsförsök våren 2012, där man jämförde två allfoder i utfodring med spannmålkoncentrat. Allfodren A och B hade Produktionsökningen under försöksfoderperioden jämfört med grundperioden Foder A Foder B = Statistisk betydelse Maituri E EKM kg/dag +0,9 +2,7 Statistiskt betydelsefull skillnad Mjölkhalter i försöket i Maaninka Foder A Foder B = Statistisk betydelse Maituri E Fett % 3,94 4,31 Statistiskt betydelsefull skillnad Protein % 3,52 3,57 Skillnaden i mjölkhalterna, försöksallfoder jämfört med grundperioden Foder A Foder B = Statistisk betydelse Maituri E Fett % -0,09 +0,23 Statistiskt betydelsefull skillnad Protein % -0,05 +0,01 tillverkats med samma recept, men processeringen och fettsyrasammansättningen avvek något från varandra. Fodret B motsvarade Maituri E. Ensilaget var en blandning av timotej-ängssvingel från andra skörden med D-värde 63 i medeltal och 15,8 % råprotein. Försöket innehöll tre på varandra följande perioder. Under försökets första period hade alla kor samma utfodring med spannmål-koncentrat. Under försökets andra period fick alla kor enbart försöksallfoder. Under tredje perioden gick man tillbaka till utfodring med spannmål-koncentrat. Under andra perioden fick förstakalvarna 10 kg försöksallfoder och gamla kor 13 kg. Den energikorrigerade mjölkproduktionen var högre med Maituri E -fodret än med jämförelsefodret. Också mjölkhalterna blev bättre med Maituri E. Vid en jämförelse mellan försöksperioden och grundperioden ser man att Maituri E-allfodret höjde den energikorrigerade mjölkproduktionen med 2,7 kg. Utvecklingen hos fetthalten och proteinhalten var också betydligt bättre än hos jämförelsefodret A. I foderförbrukningen märktes det ingen skillnad mellan grupperna och därför kan vi dra slutsatsen att med Maituri E -fodret användes energin effektivare för mjölkproduktion än med andra foder. Också användningen av proteinet blev bättre. 20