EXAMENSARBETE. Farmakologisk påverkan på placenta och foster under missbruk av opioider och kokain. Ann Olsson Helena Dierks
|
|
- Stefan Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 2009:02 HV Farmakologisk påverkan på placenta och foster under missbruk av opioider och kokain Ann Olsson Helena Dierks Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2009:02 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--09/02--SE
2 Farmakologisk påverkan på placenta och foster under missbruk av opiater och kokain Pharmacology effects on the placenta and fetus during opiate and cocaine abuse Ann Olsson Helena Dierks Luleå Tekniska Universitet Receptarieprogrammet Handledare Staffan Andersson Avdelningen för Medicinsk vetenskap
3 Innehåll Abstrakt... 3 Abstract... 4 Introduktion... 5 Bakgrund... 5 Placentans fysiologi... 6 Opioider... 6 Kokain... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Litteratursökning... 8 Analys... 9 Resultat... 9 Opioiders påverkan på placenta... 9 Opioiders påverkan på foster samt neonatal påverkan Behandling under fosterstadiet Behandling av neonatala abstinenssymtom Kokains påverkan på placenta Kokains påverkan på foster samt neonatal påverkan Neonatal farmakologisk behandling Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Tackord Referenser Bilaga
4 Abstrakt Placentan (livmoderkakan) är ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk påverkas placentan negativt och det påverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur placenta och foster påverkades av opiater och kokain samt om det fanns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisättningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hämmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillväxthämning hos fostret som ger lägre födelsevikt, mindre huvudomfång, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka. Dessa symtom visar sig som irritabelt abnormt skrik, skakningar, diarré, högt blodtryck, svåra att väcka och många andra biverkningar. Behandling av missbrukande kvinnor i ett tidigt skede av graviditeten visar på minskat NAS hos de nyfödda barnen. Den farmakologiska behandlingen av opiatexponerade barn är orala morfindroppar som trappas ut efter ett visst schema. Kokainexponerad nyfödda barn behandlas med diazepam som är en benzodiazepin om det visar sig att barnet är oroligt, annars finns ingen speciell farmakologisk behandling för dessa barn. Nyckelord: Morphine, Cocaine, Placenta, Intrauterine, Fetus, Treatment, Infant. 3
5 Abstract Placenta is a metabolically important organ and during opiate and cocaine abuse the placenta affects negative and adversely affects normal foetal development. The purpose of this literature review was to find out how the placenta and foetus were affected by opiates and cocaine, and if there was any specific treatment for foetuses and children before and after birth. Nine scientific papers were reviewed and analyzed according to SBU's analysis. The results showed that acetylcholine release and the important amino acid transport to the foetal circulation were impeded in opiate and cocaine abuse. This results in growth inhibition of the foetus which gives a lower birth weight, small head size, short children and that they are born with neonatal abstinence symptoms (NAS) of varying strength. These symptoms are irritable abnormal cry, tremors, diarrhea, high blood pressure, difficulties to arouse, and many other side effects. Treatment of women with abuse in the early stages of pregnancy show decreased NAS of newborns. The pharmacological treatment of the opiate exposed children is oral morphine drops which are successively reduced and put out after a certain pattern. Cocaineexposed newborn infants are treated with diazepam, which is a benzodiazepine, if it turns out that the child is disturbed. Otherwise there is no specific pharmacological treatment for these children. Keyword: Morphine, Cocaine, Placenta, Intrauterine, Fetus, Treatment, Infant. 4
6 Introduktion Bakgrund Placentan (moderkakan) är känd som livets träd. Placentan är ett organ som har många unika funktioner och den fungerar som en barriär mellan modern och fostret. De multipla funktionerna i placenta gör den till ett metabolt mycket aktivt organ (Hagberg, Marsal, Westgren, 2008). Det debatteras med jämna mellanrum om den gravida kvinnan och vad som kan vara skadligt för fostret. Idag vet man att de flesta droger passerar placenta barriären. Det kan ske genom diffusion, aktiv transport och mekaniska skador i barriären. Detta kan på olika sätt påverka fosterutvecklingen ogynnsamt (Brody, 1993). Förr i tiden så var missbruk under graviditet inte så vanligt men idag ser det annorlunda ut. Enligt Westström, Åberg, Anderberg, Andersson (2005) missbrukade kvinnor narkotika, varav två tredjedelar använde centralstimulerande medel och en tredjedel använde opiater. Sverige har inga exakta siffror på hur många gravida kvinnor som missbrukar tung narkotika under sin graviditet, enligt Hagberg et al. (2008) så finns det drygt 2000 kvinnor som använder tung narkotika i barnafödande ålder i Sverige. Centralstimulerande medel och opiater påverkar placentan och dess funktioner som i sin tur leder till att fostret påverkas negativt. De nyfödda barnen föds små, de har problem med skakningar (tremor), abstinens och många andra biverkningar. Av intresse är därför att kartlägga vad som påverkas i placenta vid missbruk av droger och om barnet kan få någon behandling för sina biverkningar. 5
7 Placentans fysiologi Placentans struktur är trädliknande. Den består av rikt förgrenade korionvilli (korionplattans vävnad), det intervillösa rummet och deciduan (bilaga 1). Villusträden som mynnar ut från korionplattan där fosterhinnorna fäster innehåller stödjevävnad med blodkärl samt cyto- och syncytiotrofoblastceller. Från fostrets sida tillförs blod med lågt syrgas- och näringsinnehåll via umbilikalärtärerna som delar sig och bildar av de finaste grenarna ett kappilärnät i toppen av villusträdet. Korionvilli omspolas av moderns blod och därigenom sker syresättning och tillförsel av nya näringsämnen till blodet igen som återtransporteras till fostercirkulationen via placentavener. Från den maternella sidan går spiralartärer till det intervillösa rummet med syresattblod, återförseln till det maternella systemvenerna sker via vener från intervillösa rummet. Detta system är helt unikt då det saknas kapillärer (Brody 1993; Hagberg at al., 2008). Opioider Morfin tillhör gruppen opioider som utvinns ur opiumvallmon. Det används som smärtlindrande och ångestdämpande läkemedel inom sjukvården. Morfinets mest negativa biverkningar är andningsdepressioner, trötthet, illamående, klåda, förstoppning och kräkning. Morfin utvecklar tolerans vilket gör att högre doser av substansen krävs för att få effekt. Detta kan leda till ett beroende av morfinet. Morfin påverkar opioidreceptorerna det finns tre receptorer, µ receptorer förmedlar i första hand smärtlindring på en nivå ovanför ryggmärgen det vill säga förlängda märgen, hjärnstammen, storhjärnan eller lillhjärnan. δ receptorerna ger smärtlindring på spinalnivå. Κ receptorerna förmedlar perifer smärtlindring. Biverkningar som andningsdepression, eufori, beroendeutveckling, dysfori är vanligt förekommande när dessa tre receptorer påverkas av opioider (Rang, Dale, Ritter, Moore, 2003). Ur morfin framställs heroin genom en kemisk process. Den har en kraftigare vanebildande effekt då den är tre gånger starkare än morfinet. Det blir en snabb tolerans och efter en kort tids användning uppträder abstinenssymtom. Vanlig tillförsel är via injektioner det förekommer även sniffning och rökning (Simonsen & Aarbakke, 2006a). 6
8 Metadon används som behandlingsalternativ av missbrukande blivande mödrar, då främst heroinberoende. Metadon har likvärdig effekt som morfin, dock inte lika bra sedativ effekt som morfinet. Metadon är beroendeframkallande och missbrukaren kan undgå abstinens och rus med hjälp av lämpliga doser. Vid behandling intas metadon peroralt (Simonsen & Aarbakke, 2006b). Buprenorfin har morfin liknande egenskaper och tillhör gruppen syntetiska opioider som i huvudsak används för smärtlindring postoperativt. Buprenorfin är en partiell agonist vilket gör att det inte ger bättre effekt vid högre dosering. Buprenorfin kan inte ges med rena agonister då deras analgetiska effekt reduceras (Simonsen & Aarbakke, 2006b). Kokain Kokain framställs ur den Sydamerikanska kokabuskens blad och är en centralstimulerande alkaloid. År 1860 började kokain renframställas och användes då inom medicin som lokalbedövningsmedel. Idag används inte kokain inom medicinska området utan är narkotikaklassat. Det upptäcktes runt sekelskiftet att kokainet kunde leda till missbruk samt orsaka plötsliga dödsfall. Kokainhydroklorid är ett vitt pulver som intas intranasalt via inandning genom ett rör. Rent kokain röks och då är det ångorna som inandas. Ruset av kokain ger ökad vakenhet, förhöjd självkänsla ökad sexualitet, snabba associationer och tankeflykt. Vid användandet av kokain påverkas det autonoma nervsystemet som ger pulsstegring och förhöjt blodtryck, rytmrubbningar i hjärtat samt vidgade pupiller. Kokain är en mycket beroendeframkallande drog (Nationalencyklopedin, 2009). Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga hur opioider och kokain påverkar placenta och foster samt om det finns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. 7
9 Metod Litteratursökning De informationskällor som har använts för insamlande av material till litteraturstudien är databaser och boklitteratur. Boklitteratur hittades via osystematisk informationssökning på Karolinska institutets Universitetsbibliotek i Solna, via fjärrlån från Luleå Tekniska Universitetsbibliotek samt via kontakt per telefon med familjesociala mottagningen på Huddinge sjukhus. Databaser som användes var PubMed, CINAHL, SweMed+, Swedish MeSH, TOXLINE, LIBRIS och Google Scholar. Dessa databaser har valts utifrån farmakologiskt och medicinskt syfte för att besvara frågeställningarna för litteraturstudien. Boklitteraturen valdes för att kunna beskriva introduktionsavsnittet av vår litteraturstudie, samt ge en förståelse för resultatet av denna undersökning. Primära sökord som användes under sökprocessen var Morphine, cocaine, placenta, intrauterine, fetus, treatment, infant. Alla sökorden översattes från Svenska till Engelska med hjälp av databasen Swedish MeSH. Referenslistor och relaterade artiklar användes för att få uppslag till ytterligare nya artiklar och litteratur av värde. Detta resulterade i de sekundära sökorden, human, pregnancy, opioid, dependence, metabolism, neonatal. Sökorden kombinerades med varandra för att sökningen skulle bli så exakt som möjligt och svara mot syftena i vår frågeställning. Det visade sig att vissa sökord passade bättre ihop än andra. Inklusionskriterierna var: Artiklarna skulle vara på Svenska eller Engelska. De skulle innehålla abstract och/ eller resultat del. De fick inte vara för gamla och skulle innehålla allmän information som motsvarade syftet med litteraturstudien. Studier gjorda på mänsklig placenta Exklusionskriterie var att studier gjorda enbart på djur valdes bort. Artiklarna fick inte vara äldre än från år
10 Analys Efter granskningen av artiklarna valdes nio vetenskapliga artiklar ut för vidare analys. Elektronisk boklitteratur på engelska och vanlig boklitteratur översattes för att ge läsarna en förståelse för den anatomiska och farmakologiska bakgrunden som behövs för att förstå resultatet av studien. Evidensbedömning utgående från statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), kunskapscentrum för hälso och sjukvård, har använts vid analys av artiklarna. Detta innebar att artiklarna delades in i tre grupper för att bedöma evidensstyrkan (starkt-1, måttligt-2, begränsat vetenskapligt underlag-3) Detta system är under utveckling hos SBU. Man utgår från ett internationellt system, GRADE som graderas hög, medel, låg eller mycket låg som prövas för att det är viktigt med en internationell jämförbarhet inom medicinsk utvärdering. Resultat De databaser som hade flest relevanta artiklar för denna litteraturstudie var PubMed, därefter kommer CHINAL, Google Scholar och TOXLINE. Adekvata fakta hämtades ur olika boklitteraturer. Opioiders påverkan på placenta Transmittorsubstansen acetylkolin (Ach) är en viktig neurotransmittor i det autonoma nervsystemet för aktiveringen av hjärnbarken såsom uppmärksamhet, inlärning och minne. Placenta är inte försedd med nervändar men den har normalt hög koncentration av acetylkolin enligt Sastry (1991, 1995). Sastry menar att acetylkolin spelar en stor roll i regleringen av näringstransporten genom placentan. Speciellt gäller detta under andra trimestern då den når högsta nivån mellan vecka tjugoett till vecka tjugofyra under vilken period fostret ökar sin vikt tio faldigt (Hagberg et al., 2008). Acetylkolin finns fördelat mellan mikrovillimembranet (MVM), basala plasmamembranet och korionplattan (Sastry, 1995)(se bilaga 1). I villusvävnaden finns kappareceptorer som binder till opioider. Opioider är en agonist till kappa receptorerna, som binder in och hämmar frisättningen av acetylkolin (Rang et al., 2003). Frisläppningen av acetylkolin aktiveras av kolinerga receptorer. Kalcium (Ca 2+ ) tillförseln är viktig för att aminosyratransporten ska kunna genomföras, koncentrationen av kalcium (Ca 2+ ) är lägre i syncytiotrofoblastceller än extracellulärt vilket är ett normalt tillstånd för att övergången ska fungera. Kalcium(Ca 2+ ) går över mikrovillimembranet genom kalcium kanaler (Hagberg et al, 2008). I 9
11 syncytiotrofoblasterna metaboliseras aminosyrorna till att producera nya aminosyror. Dessa binder till speciella transportproteiner som förs genom det basala membranet och vidare till det fetala blodomloppet (Cleal & Lewis, 2008). Sastry (1991) indikerar att gravida opioidberoende kvinnors aminosyraupptag i trofoblasten blir hämmat av att acetylkolinfrisättningen inte fungerar normalt. Sastry (1991) menar också att tillväxthämning på fostret i livmodern av opioidmissbrukande kvinnor delvis kan förklaras av att aminosyra transporten hämmas i placentan. Opioiders påverkan på foster samt neonatal påverkan I en studie av neonatologen Lall (2008) framgick det att tillväxthämning i livmodern resulterar i lägre födelsevikt och minskat huvudomfång hos de nyfödda vid opiat användning under graviditet. Det visade sig att mellan % av opiat exponerade foster i livmodern fick neonatal abstinens syndrom (NAS) som visar sig iform av irritabelt abnormt skrik, skakningar, diarré, kräkningar, ökad muskeltonus, uppfödningsvårigheter, intensivt sugbeteende, tachyapnè. Det har påvisats att nervcellerna ökar när de exponeras av opiater en följd av det blir en understimulering i hjärnan av alfa-2-adrenerga receptorer och att detta visar sig som NAS. I artikeln framkommer även att barn som varit exponerade för opiater under tiden i livmodern ökar risken att dö i plötslig spädbarnsdöd vilket tros bero på en störd andningskontroll (Sarman, 2000). Intag av morfin under tidig graviditet kan ge missbildningar. Enligt Janusinfo (2009) så hade sex barn av hundrafyrtiofyra som varit utsatta för morfin under tiden i livmodern fått missbildningar. Behandling under fosterstadiet Det innebär bättre förutsättning för barnet och den opioidmissbrukande mamman om hon kan få behandling för sitt missbruk under graviditeten (Pritham, Troese & Stetson, 2007). I samma artikel angående metadon och buprenorfin anges att målet för behandling av opiatberoende under graviditet är att reducera och aktivt förebygga NAS hos det nyfödda barnet (Pritham et al., 2007). 10
12 Genom att behandla gravida missbrukande kvinnor har det visat en signifikant reducering av förtidsbörd, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd (Lacroix, Berrebi, Chaumerliac, Lapeyre-Mestre, Montastruc & Damase-Michel, 2004). Metadon administreras oralt och är en långtidsverkande opioid, det ger ett långsammare upptag än heroin som oftast injiceras. Det blir en konstant plasmanivå av metadonet i kroppen genom kombinationen av det långsamma upptaget och lång halveringstid, det blir en mindre och mildare effekt av opioid abstinensen om kvinnan trappar ned dosen sakta. Enligt Pritham et al.(2007) bör dosen av metadon trappas ned annars får den nyfödda svårare och förlängd abstinens än nyfödda med heroin missbrukande mödrar. Nedtrappning och utsättning av metadonet före trettioandra graviditetsveckan rekommenderas enligt Sarman (2000). De barn som föds av metadon behandlade kvinnor kan ha mellan % NAS efter födseln då halten av opiater minskar i blodet (Hagberg et al., 2008) Buprenorfin är ett annat läkemedel att inleda behandling under opioid missbruk, eller att ge till metadon stabila gravida kvinnor. Barn födda av buprenorfinbehandlade kvinnor visar en kortare NAS- period än de som använt metadon och heroin under graviditeten. Detta skulle kunna bero på receptoraffiniteten, troliga skillnader i den fetala kopplingen, uttrycket av opioidreceptorer i centrala nervsystemet (Pritham et al., 2007). Enligt Hagberg et al.(2008) så uppvisar procent NAS efter födseln utav mödrar som behandlats med buprenorfin. Behandling av neonatala abstinenssymtom Finnegans NAS skala är ett bedömningsprotokoll som är uppbyggt på ett poängsystem innehållande sjutton kategorier. Det möjliggör en gradering av symtomen och individuell styrning av behandlingen. Om poängen överskrider åtta då tre på varandra symtomgrupper räknas ihop, så föreslås farmakologisk behandling (Sarman, figur 2, 2000). Den farmakologiska behandlingen av NAS är orala morfindroppar. Den initiala startdosen är 40 mikrogram per kilo var fjärde timme och dosen ökas tills symtomen är under kontroll. Efter en stabil period mellan timmar kommer nedtrappning ske tills dosen är nere på 40 mikrogram per kilo och dag (Lall, 2008; Serane & Kurian, 2008). 11
13 Kokains påverkan på placenta Genom sin låga molekylvikt och höga fettlöslighet så passerar kokainet snabbt genom diffusion över till placentan (Askin& Diehl-Jones, 2001) Kokain fungerar som en kalcium (Ca 2+ ) antagonist, hämmar acetylkolinfrisättningen i placenta villis genom att inströmningen av kalcium( Ca 2+ ) blockeras in till syncytiotrofoblasten. Sastry (1991) menar att det i sin tur påverkar upptaget av aminosyror i placenta negativt och följaktligen transporten över basala membranet till det fetala blodomloppet. I sin bok Placental toxocology menar Sastry(1995) att man dock inte är säker på vart kokainet binder in och hur det påverkar hämning av acetylkolinfrisättningen och inströmningen av kalcium (Ca2 + ) i syncytiotrofoblastcellerna. Enligt Roe, Little, Bawdon, Gilstrap (1990)så skyddar antagligen placentan delvis fostret genom att placentan metaboliserar kokainet till mindre aktiva metaboliter. Kokains påverkan på foster samt neonatal påverkan Ett stort antal undersökningar bekräftar att kokain användande under graviditet leder till ökad risk för spontan abort, placenta avlossning, förtidig födsel, låg födelsevikt och förvärkar tidigt under graviditeten och detta beror på att kokainet orsakar kärlsammandragning och ger ökat blodtryck (Lee, Inch, Finnigan, 2000). I en bok redovisas två olika aspekter på tillväxthämning under kokain missbruk. Det första är att noradrenalin upptaget som hämmas i centrala nervsystemet på modern vilket ger minskad hungerkänsla och energiproduktion. Andra aspekten är minskat blodflöde mellan livmoder och placenta vilket hämmar näringstillförseln över placentan (Sastry, 1995). I en stor prospektive, randomiserad studie av Bauer et al.(2005) visar resultatet att de nyfödda barnen som utsatts för kokain under graviditeten föddes 1,2 veckor för tidigt, vägde 536 gram mindre, var 2,6 centimeter kortare, hade ett huvudomfång 1,5 centimeter kortare än de icke exponerade nyfödda. Det har visat sig att minskningen av huvudomfånget kan bero på att effekten av kokainet ger missbildning eller en sjuklig vävnadsförändring på den växande foster hjärnan. Det har visat sig speciellt under den tredje och fjärde graviditetsmånaden det är så många som 27 % av kokainexponerade nyfödda som föds med minskat huvudomfång (Sastry, 1995). 12
14 I studien av Bauer et al.(2005) så menar de att symtomen från centrala och autonoma nervsystemet kan vara de äkta kokain effekterna. De visar sig som högt blodtryck, skakningar, högt onormalt skrik, svåra att väcka till liv, irritabilitet, djupa suckar, överaktiva. Neonatal farmakologisk behandling Nyfödda barn som föds utav kokain missbrukande mödrar bedöms enligt Finnegan skalan för att kunna konstatera hur svåra NAS problem den nyföda har. Vid höga poäng på Finnegan skalan behandlas de farmakologiskt med benzodiazepinen diazepam, vilket ger en lugnande effekt på NAS (Deschmann. E, personlig kommunikation, 5 mars, 2009). 13
15 Diskussion Metoddiskussion I vår litteraturstudie så var målet att det skulle finnas tillräckligt med vetenskapliga artiklar som skulle fylla behovet av information utifrån vårt syfte med studien. Det visade sig att vi var tvungna att använda en hel del boklitteratur, personlig kommunikation iform av telefonsamtal, besök på Karolinska institutets universitets bibliotek i Solna samt olika myndigheters internetsidor. Det visade sig att systematiska och osystematiska sökningar som är två arbetsmetoder passade oss bra. Vi fick göra många sökningar i olika databaser och använda våra sökord i många olika kombinationer för att få fram relevanta artiklar, detta resulterade i att vi hade svårt att göra tabeller över sökorden och resultaten, det skulle ta för lång tid och inte vara helt korrekt för att göra om sökningen igen. För att få fram så ny information som möjligt inom detta område valde vi att sätta en nedre tidsgräns för publikations år på de artiklar vi sökte efter till år Flertalet av artiklarna innehöll studier enbart på djurs placenta som vi valde bort, vi var enbart ute efter studier på mänsklig placenta. Artiklarnas kvalitet var av olika slag många var litteraturstudier men vi hittade dock en bra evidensbaserade prospektiv randomiserad artikel. En svårighet för oss har varit att vi i stort sett bara funnit artiklar på engelska och vi har svenska som modersmål. Detta resulterade i att vi fick översätta många texter och detta kan ha lett till feltolkningar i översättningen. Vi har använt oss av engelskt- svenskt ordlexikon på internet och en C-pen (översättningspenna). Efter databassökningen och gransknigen av artiklarna och boklitteraturen ansåg vi att det fanns tillräckligt med underlag för att påbörja skrivandet. Resultatdiskussion Syftet med vår litteraturstudie var att kartlägga hur opiater och kokain påverkar placenta och foster och om eventuell behandling före och efter födsel. Det fanns inte så många stora studier gjorda på foster och barn som varit utsatta enbart opiater eller kokain. I de flesta studierna så framkom det att det är vanligt med blandmissbruk som tobak och alkohol vilket 14
16 försvårar att göra trovärdiga studier eftersom tobak och alkohol också har en negativ påverkan på placenta och foster (Lacroix et al., 2004; Askin et al., 2001). Vårt resultat visade dock tydligt vad som påverkades i placenta och hur foster och barn påverkades utav opiater och kokain, detta ska vi diskutera i fem kategorier nedan. Den första kategorin är acetylkolinfrisättningen (Ach) och aminosyratransporten som båda hämmas vid opioid och kokain användande under graviditeten. Det vi kan utläsa av detta är att det är en kedjereaktion när acetylkolinfrisättningen hämmas genom att opioiderna binder till placentans kappareceptorer detta i sin tur leder till att kalcium kanalerna blockeras som leder till försämrad aminosyratransport till fostrets blodomlopp. Kokainet påverkar placenta på samma vis som opiater dock menar Sastry (1995) att man inte helt är säker på vart kokainet binder in men att det påverkar hämningen av Ach och aminosyratransporten. Tillväxthämning av foster är den andra kategorin vilket klart och tydligt visas i samtliga studier att fostret påverkas negativt utav opioid och kokain användning under graviditeten. Dessa barn får framförallt lägre födelsevikt ett mindre huvudomfång och de är iregel kortare när de föds. En annan aspekt på tillväxthämningen kan vara minskad blodgenomströmning till placenta och att de blivande mödrarna får en minskad aptit eftersom det påverkar noradrenalin upptaget genom hämning i centrala nervsystemet (Sastry, 1995). Detta anser vi är en starkt bidragande orsak till tillväxthämningen av foster då de inte får tillräckligt med näring och inte kan utvecklas ordentligt. Den tredje kategorin är behandling under fosterstadiet. Detta gäller framförallt mödrar som missbrukat opiater. Enligt Pritham et al.(2007) så har det visat sig att mödrar som får behandling under graviditet reducerar och förebygger NAS hos det nyfödda barnet. Metadon har alltid varit förstahandsval vid behandling av dessa kvinnor men idag visar det sig att buprenorfin behandlade kvinnors barn visar en kortare NAS period än de som använt metadon vilket vi tycker är positivt för det ofödda barnet. Under tiden vi sökte och läste artiklar så förstod vi att det finns pågående forskning om huruvida buprenorfinet påverkar den gravida kvinnan, foster och sedermera det nyfödda barnet. Vad vi förstår så finns det både positiva och negativa egenskaper vid användning av buprenorfin under och efter graviditet. Inga välgjorda kontrollerade studier har kunnat visa att det finns läkemedel som är effektiva vid beroende av kokain (SBU publikation; volym1, 2001). 15
17 Neonatal abstinens syndrom (NAS) är den fjärde kategorin. NAS visar sig framförallt iform av irritabelt abnormt skrik, skakningar, diarré och många andra negativa biverkningar till följd av moderns opiat missbruk. Sarman (2000) påvisar i sin artikel att foster exponerade av opiater får NAS för att det blir en understimulering av alfa-2-adrenerga receptorer när nervcellerna i hjärnan ökar. Vi kan se skillnader och likheter på NAS orsakade av opiater och NAS orsakat utav kokainmissbruk. Det som skiljer dem åt är att de kokain exponerade nyfödda får högt blodtryck, och är svåra att väcka till liv. Detta har vi inte sett hos opiat exponerade barn. Dessa får gastrointestinala symtom som diarré vilket inte har visat sig på kokain exponerade nyfödda, annars är symtomen liknande. Under studiens gång har vi lärt oss att opiater ger en höggradig abstinens medan kokain är låggradig och härstammar från centrala och autonoma nervsystemet. Farmakologisk behandling har visat sig nödvändig för dessa nyfödda barn. För barn exponerade av opiater i livmodern och som har poäng över åtta på Finnegan skalan så behandlas de med perorala morfindroppar. Barnen som har varit utsatta för kokain under fosterstadiet behandlas med benzodiazepinen diazepam om de är oroliga, det är ett lugnande läkemedel. Även dessa barn bedöms efter Finnegan skalan. Detta var vår femte kategori. Slutsats För att fostret ska växa och utvecklas normalt är det beroende av att acetylkolinfrisättningen och aminosyratransporten i placentan fungerar. Detta sker i mikrovillimembranet, basalamembranet och syncytiotrofoblasterna. En hämning av denna process leder till tillväxthämning av fostret och de föds med neonatal abstinens symtom (NAS). Data baserad från artiklar i denna studie visar att mödrar som är villiga att gå med på substitutionsbehandling under graviditeten minskar risken för NAS hos barnen efter födseln. Vården för dessa mödrar och barn bör ske i samverkan med barnmorska, förlossningsläkare och barnläkare som har specialist kunskap inom detta område. De nyfödda barn som ändå föds med NAS orsakade av opiater och kokain behandlas farmakologiskt med orala morfindroppar och diazepam (benzodiazepin). 16
18 Tackord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare överläkare, docent Staffan Andersson instutitionen för hälsovetenskap på Luleå Tekniska Universitet. Jeanette Engqvist, illustratör på Tusch Grafisk Form för att vi fick använda din fina bild av placenta. Neonatolog och ST-läkare Emöke Deschmann på Huddinge sjukhus för din hjälp vid utredandet av farmakologisk behandling av kokainexponerade nyfödda. 17
19 Referenser 1. Askin, D.F., Diehl-Jones, B. (2001, mars). Cocaine:effects of in utreo exposure on fetus and neonate. Journal of Perinatal & Neonatal Nursing; 14 (4), Hämtad mars 3, 2009 från 498c-42b8-b979-8b136532af85%40sessionmgr8 2. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur. 3. Bauer, C. R., Langer, J. C., Shankaran, S., Bada, H. S., Lester, B., Wright, L. L., Krause- Steinrauf, H., Smeriglio, V. L., Finnegan, L. P., Maza, P. L., Verter, J.(2005, september) Acute neonatal effects of cocaine exposure during pregnancy. Arch Pediatr Adolesc Med; 159, Hämtad mars 3, 2009 från 4. Brody, S. (1993) Obstetrik och gynekologi (9:e uppl.). Stockholm: Almqvist och Wiksell. 5. Cleal, J. K., Lewis, R. M. (2008). The mechanism and regulation of placental amino acid transport to the human foetus. /Electronic version/. Journal of Neuroendocrinology, 20, doi: /j Hämtad februari 2, 2009 från 6. Deschmann, E. Specialistläkare på Neonatalavdelningen på Karolinska Univeristetssjukhuset / Huddinge sjukhus. Personlig kommunikation mars 5, Hagberg, H., Marsál, K., Westgren, M.(2008). Obstetrik. Lund: Studentlitteratur. 8. Janusinfo.(2007, december). Hämtad februari 18, 2009 från 18
20 9. Lacorix, A., Berrebi, C., Chaumerliac, M., Lapeyre-Mestre, J. L., Montastruc & Damase-Michel, C. (2004). Buprenorphine in pregnant opioid-dependent woman: first results of a prospective study. /Electronic version/. Society for the Study of Addiction, 99(2), doi: /j Lall, A. (2008, april). Neonatal abstinence syndrome. British Journal of Midwifery; 16 (4): Hämtad mars 10, 2009 från dcd5-442c-9a f%40sessionmgr2&bdata=jnnpdgu9zwhvc3qtbgl2zq%3d%3d#db=c 8h&AN= Lee, A. S., Inch, S., Finnigan, D. (2000). Therapeutics in pregnancy and lactation. Oxford:Radcliffe Medical Press 12. Nationalencyklopedin. Kokain. (n.d) Hämtad mars 2, från Nationalencyklopedin.Morfin. (n.d). Hämtad mars 2, 2009 från Pritham, U., Troese, M., Stetson, A. (2007). Methadon and Buprenorphine. Treatment during pregnancy. What are the effects on infants? Hämtad februari 12, 2009 från Rang, H. P., Dale, M. M., Ritter, J. M., Moore, P. K. (2003). Pharmacology (5:e uppl.). London: Churchill Livingstone 16. Roe, D. A., Little, B. B., Bawdon, R. E., Gilstrap, L. C. (1990, september). Metabolism of cocaine by human placentas: Implications for fetal exposure. American Journal of Obstetrics and Gynecology; 163 (3), Sarman, I. (2000). Metadonbehandling under graviditet och dess effekter på barnet. Läkartidningen; 97 (18) Hämtad januari 22, 2009 från 19
21 18. Sastry, B. V. (1991) Placental Toxicology: Tobacco smoke, abused drugs, multiple chemical interactions and placental function. Tillgänglig februari 6, 2009 från Sastry B. V. (1995). Placental Toxicology. Cocaine addiction, placental function and fetal growth. Tillgänglig februari 11, UC&oi=fnd&pg=PA107&dq=ahmed+MS+villi+human+opioid&ots=TRiRrFkZgj&si g=bd6rypg5n6e7yh7nujh7fu6nu3w#ppa116,m1 20. Serane, V. T., Kurian, O. (2008, september). Neonatal abstinence syndrome. Indian Journal of Pedriatrics; Hämtad februari,12, Simonsen, T., Aarbakke, J., Hasselström, J. (2004a). Illustrerad farmakologi 1. Stockholm: Natur och kultur 22. Simonsen, T., Aarbakke, J., Hasselström, J. (2004b). Illustrerad farmakologi 2. Stockholm: Natur och kultur 23. Statens beredning för medicinsk utvärdering - SBU. (n.d). Hämtad februari 16, 2009 från Evidensbaserad kunskapsammanställning (2001): Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, 1, 28. (Behandling vid kokainmissbruk) Hämtad mars, 24, 2009 från Westström, L., Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (2005). Obstetrik och gynekologi (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. 20
22 Bilaga Placentans uppbyggnad. Rutan till höger är en förstoring av den lilla rutan i mitten av bilden. 1. Syncytiotrofoblast 7.Decidua 2. Mikrovillimembran 8. Intervillöst rum med maternelllt blod 3. Basalt plasmamembran 9. Villusträdet 4. Vener 10. Korionplattan 5. Spiralartärer 11. Umbilikalven 6. Myometrium 12. Umbilikalartär Illustratör: Jeanette Engqvist 21
23 22
Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merStor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet
Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merAkuta narkotikarelaterade dödsfall
Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merLARO-mottagningen Kristianstad
Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan
Läs merEXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm
EXAMENSARBETE 2006:53 HV Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat Sara Lehtonen Marielle Lundholm Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merBehandlings-/Vårdprogram
Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merNarkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012
Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs mer5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende
5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merDen virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10
Den virtuella katten Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp Namn på student 2009-09-10 Sammanfattning Syfte: Att undersöka vilken effekt ett antal farmakologiskt aktiva substanser
Läs merHJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Läs merPM Neonatala abstinenssymptom efter intrauterin drogexponering
Skånes universitetssjukhus Neonatalverksamheten Kristbjörg Sveinsdottir, Isabel Håkansson Ansvariga: E Olhager, verksamhetschef, S Polberger, överläkare um 04-04-4 Giltigt t.o.m. 08-04-0 PM Neonatala abstinenssymptom
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merLäkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16
Bilaga 2. Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och amning innehåller generella rekommendationer
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merOpiat underhållsbehandling under graviditet.
Opiat underhållsbehandling under graviditet. Hur oroliga bör vi vara för effekterna hos barnet? Barnet og Rusen Sandefjord September 2014 Ihsan Sarman Barnläkare, Neonatolog Stockholm Nikotin Alkohol Cannabis
Läs merNytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Läs merTentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 121204 Totalpoäng: 65p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex allmän farmakologi. Totalt ska du använda två gröna omslag.
Medicin C, Farmakologi Kurskod: MC1701 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2015 03 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 64.5 p Allmän farmakologi, 29.5 p Speciell farmakologi, 35 p OBS! Under rubriken lärares
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Pregnyl 1 500 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Pregnyl 5 000 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning humant koriongonadotropin Läs
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merHur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merFÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson
FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE Foto: Laura Johansson INTRODUKTION Denna broschyr är en del av mitt examensarbete vid namn Att förstå förlossningssmärtan och hantera den
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merBilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)
Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merVad får man och vad bör man?
Vad får man och vad bör man? Gisela Dahlquist Professor Institutionen för klinisk vetenskap Pediatrik Umeå Universitet Det är min uppgift i detta sammanhang att som barnläkare ge ett barnperspektiv på
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merIsotretinoin riskinhallintaohjelma. Isotretinoin Orion (isotretinoin) Patientvägledning. Förebyggande av graviditet och exponering av foster
Isotretinoin riskinhallintaohjelma Isotretinoin Orion (isotretinoin) Patientvägledning Förebyggande av graviditet och exponering av foster SYFTET MED BROSCHYREN Den här broschyren innehåller viktig information,
Läs merSolidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ
Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2013:47 av Lennart Sacrédeus och Margit Borgström Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merStörsta problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö
Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö Alexander Holmstedt, psykiatrisjuksköterska, Tramadolprojektet, Maria Malmö Gunilla Alväng, socionom,
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Läs merFörsökspersonsinformation och Samtycke
Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merBilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel
Bilaga III Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel 20 PRODUKTRESUMÉ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merKLASSIFICERINGSDOKUMENT (under utredning) av narkotika: Lag 1968:64, Lag 1992:860 Förordning 1992:1554 AVSER. Ibogaine, Ibogaine hydroklorid
KLASSIFICERINGSDOKUMENT (under utredning) av narkotika: Lag 1968:64, Lag 1992:860 Förordning 1992:1554 Dnr: 359:2007/37836 Förslag överlämnat: 2007-05-02 Ikraftträdande: 2007-05-04 AVSER Ibogaine, Ibogaine
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen
Bipacksedel: Information till användaren Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad Dikväveoxid / Oxygen Läkemedelsverket 2012-12-06 Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev (nintedanib)
EMA/738120/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev (nintedanib) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att Ofev
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Niontix 100%, medicinsk gas, flytande. Dikväveoxid (medicinsk lustgas)
Bipacksedel: Information till användaren Niontix 100%, medicinsk gas, flytande Dikväveoxid (medicinsk lustgas) Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merHuvudutbildningsmaterial EU. Isotretinoin 10 mg respektive 20 mg, mjuka kapslar
Version Nr 2.0 Datum 08.12.2015 Ersätter version 1.0 Datum 03.09.2013 Ref. RMP Version nr 4.0 19-08-2013 Huvudutbildningsmaterial EU Isotretinoin 10 mg respektive 20 mg, mjuka kapslar 1 Innehåll 1. Läkarens
Läs mer1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7
1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 2 Frågan om somnambulism, och särskilt sexsomni, har blivit aktuell på senare
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs mer19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Oxycodone/Naloxone 5 mg/2,5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 10 mg/5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 20 mg/10 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 40 mg/20 mg depottablett 19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merFakta om studier med Pradaxa
Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt
Läs mer2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic
2012-11-26 DRUGLINE med Drugle Karolic Bakgrund Drugline är en evidensbaserad databas som innehåller frågor och svar handlagda på de regionala läkemedelsinformationscentralerna i Sverige samt i Odense
Läs merHögstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson
Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Läs merCannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Läs merRisk Vad är känt Förebyggande möjligheter
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning
Läs merFörgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.
Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merLivsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården
1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs mer