Handlingsplan för kommunens naturvårds- och friluftslivsfrågor för att värna, vårda, visa och använda natur

Transkript

1 Kommunledningsförvaltningen Stefan Johansson, Tjänsteskrivelse Datum Ks/2010: Miljö/natur Sida 1(3) Handlingsplan för kommunens naturvårds- och friluftslivsfrågor för att värna, vårda, visa och använda natur Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa handlingsplanen för naturvårds- och friluftslivsfrågor. Sammanfattning I ett projekt har kommunens naturvårdsverksamhet setts över och ett förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor finns framtaget. Handlingsplanen har syftet att vara en lokal plan för kommunens Värna, Vårda och Visa-arbete samt bidra till att förenkla planering och byggandet, utveckla besöksmål i naturen samt nå miljöbalkens miljömål. I förslaget finns bl.a. att flytta naturvårdsverksamheten från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Handlingsplanen är en del och mål i kommunens LONA-projekt Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram. I uppdraget att arbeta med handlingsplanen ingår för kommunledningsförvaltningen att i samverkan med andra funktioner i kommunens organisation planera vidare och genomföra handlingsplanen, liksom återkoppla till kommunstyrelsen och nämnder där det så är nödvändigt. Det är lämpligt att samverkan och samordning sker i den eller de arbetsgrupper som finns för grönstrukturfrågor och ny översiktsplan, liksom att åtgärder och aktiviteter i planen synkroniseras med andra och nya styrdokument som antas av kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till Handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Bilaga 1 Revisionsrapport Bilaga 2 Utdrag ur kommunens miljöskyddsprogram från KS 67/12 Skickas till Miljösamordnare Planavdelningen Turismenheten KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 2 Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Skolnämnden Socialnämnden Ärendet I ett projekt Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram har ett förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor tagits fram. Handlingsplanen har syftet att vara en lokal plan för kommunens Värna, Vårda och Visa-arbete samt bidra till att förenkla planering och byggandet, utveckla besöksmål i naturen samt nå miljöbalkens miljömål. Direktivet i kommunstyrelsens beslut om projektet 2011 var att koppla ihop naturvården mer tydligt med kommunens arbete med friluftsliv och kommunens arbete med fritids-, turist- och planeringsfrågor. Det var även tanken att naturvårdsverksamheten skulle anpassas till kommunens arbete med t.ex. miljömål, folkhälsa, lokalt tillväxtprogram och utveckling av besöksmål. Handlingsplanen bygger på de direktiv, åtgärder och aktiviteter som finns i kommunfullmäktiges styrdokument för naturvårds- och friluftslivsfrågor, som finns antagna av kommunfullmäktige i form av skogsskötselplan, miljöskyddsprogram, miljöpolicy och översiktsplan. Två andra viktiga direktiv har varit skärgårdsutvecklingen i det lokala tillväxtprogrammet, liksom kommunstyrelsens beslut om att arbeta med vandringsleder och Värmlandsleder. Under projektets gång har även andra frågor och idéer som kommit upp för att främja Värna, Vårda och Visa tagits med som åtgärder och aktiviteter i handlingsplanen. En anledning till översynen är bl.a. att det har hänt mycket inom naturvårdsområdet under de senaste årtionden kom t.ex. miljöbalken med ett nytt, och starkare, regelverk kring skydd av natur, bl.a. kom Natura områden. Staten har, förutom att genomföra EU-direktiv, också gjort flera s.k. riksinventeringar som gett upphov till olika värden, eller klasser, satta på naturområden. Dessa skall beaktas vid t.ex. planering. Hotade arter är ett område där det finns nationella åtgärdsprogram som påverkar den kommunala verksamheten som berör mark och landskap. Det har tillkommit nya strandskyddsbestämmelser och en handbok för att inventera och värdera natur vid stränder t.ex. vid planering, bygglovs- och miljöbalksprövningar. Vattendirektivet har kommit med ökat krav på inventering och krav på värdering och åtgärder i ett regelverk kring ekologisk status som inte funnits tidigare. En annan viktig anledning till en förändring är: "Värna, Vårda och Visa med ökad betoning på Visa. Begreppet kommer från Naturvårdsverket och det finns förutom nationellt, även i form av ett regionalt program framtaget av länsstyrelsen. Förutom kunskaper och underlag för naturvärdering finns det ökande intresset för friluftsliv, naturturism och fritidsfrågor. Nationellt har en friluftslivskommitté bildats och friluftslivsinsatser i kommunerna uppmuntras och rankas årligen i en enkät av Naturvårdsverket för att stimulera friluftslivsarbete ute i kommunerna. Staten har tillfört medel för kommunerna att söka statsbidrag (s.k. LONA-stöd) till naturvårds- och friluftslivsåtgärder som bl.a. föreningar via kommunen kan söka för vilket det är lämpligt med en ordning för i kommunens organisation. Parallellt eller i nära anslutning till detta naturprojekt har ett vattenvårdsprojekt bedrivits. Åtgärder på land för att förbättra förhållandena i vattnet finns även med i detta program och då finns förslag till våtmarker i Varnumsvikens inre del där en

3 3 lämplig skötselplan redan finns för ändamålet. Den planen behöver för övrigt en översyn och anpassning bl.a. genom att ridskolan flyttat till Gustavsvik. Fisket och den kommunala fiskevårdsplanen behöver uppdateras bl.a. genom bildandet av Fiskeområde Vänern, vassbekämpningen och frågor kring fiskbeståndens status samt både yrkes- och fritidsfisket. Det finns även förslag till att arbete vidare med fler skötselplaner för några vattendrag. Det finns även med en aktivitet om ett utsiktstorn vid Ölmeviken där det är svårt att komma nära vattnet. Naturpedagogisk verksamhet samt undervisning i friluftsliv och stöd för sådan finns i många kommunen som en naturlig del i många kommuner och är med som ett område och aktivitet i handlingsplanen. Handlingsplaneaktiviteterna är tänka att synkroniseras med kommunens målarbete och arbetet med ny översiktsplan och den grönstrukturplan som är på gång, och är redan idag en del av kommunens planering inkl. översiktsplan och detaljplaner bl.a. genom att underlag tagits fram och kommer att tas fram. Handlingsplanen är även en del i målen att kommunen skall ha goda möjligheter till natur- och kulturupplevelser, samt underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och att den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. I underlaget till handlingsplanen finns en bakgrund, genomgång av styrdokument och vägledande beslut, en översikt över programområden, arbetet med planen och en åtgärds- och aktivitetslista. I bilaga 1 finns en rapport med genomgång av tidigare fattade beslut om åtgärder med värdering och kommentarer. Bilaga 2 är ett utdrag ur miljöskyddsprogrammet från I förslaget till handlingsplanen finns även en central åtgärd om att flytta naturvårdsverksamheten från miljö- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen just för starkare koppling och stöd till turism, planering och den tekniska verksamheten, samt frihet från eventuellt jäv i kommunens myndighetsutövning. En politiskt beslutad handlingsplan är den återstående delen målet - i kommunens LONA-projekt Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram för att kunna erhålla slutanslaget på kr från länsstyrelsen. Totalt har kommunen erhållit ett bidrag på kr från staten. Projektet ingår dessutom som en del i kommunens hållbarhetsplan (PLHU) som håller på att utvärderas. Ytterligare redovisning och rapportering av projektet kommer att ske när slutredovisningen är klar och eventuellt slutanslag från länsstyrelsen är fastställt och utbetalat. I uppdraget att arbeta med handlingsplanen ingår för kommunledningsförvaltningen att i samverkan med andra funktioner i kommunens organisation planera vidare och genomföra handlingsplanen liksom återkoppla till kommunstyrelsen och nämnder där det så är nödvändigt. Det är lämpligt att samverkan och samordning sker i den eller de arbetsgrupper som finns för grönstrukturfrågor och ny översiktsplan, liksom att åtgärder och aktiviteter i planen synkroniseras med andra och nya styrdokument som antas. Peter Eskebrink Kanslichef Stefan Johansson Miljösamordnare

4 Kommunledningsförvaltningen Stefan Johansson, HANDLINGSPLAN Datum FÖRSLAG Sida 1(28) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för kommunens naturvårdsoch friluftlivsfrågor för att värna, vårda, visa och använda natur Dokumenttyp Handlingsplan Dokument-ID [Dokument-ID] Datum för beslut [Datum för beslut] Version Förslag Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Miljösamordnare Ansvarig för uppföljning Miljösamordnare Reviderad [Reviderad] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] c:\users\vala8605\appdata\local\temp\solarplexusit\handlingsplan för kommunens naturvårds- och friluftslivsfrågor för att värna, visa och använda natur-{a4e2b187-8d7e-4131-b0bf-b4effb1b15a2}.docx

5 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 2(28) Handlingsplan för kommunens naturvårds- och friluftslivsfrågor för att värna, vårda, visa och använda natur del av projektet Naturvårds- och friluftslivprogram för Kristinehamns kommun med stöd av LONA-medel från länsstyrelsen Del 1 Handlingsplan och programdel Dessutom Bilaga 1 Revisionsrapport Bilaga 2 Naturen och Vattnet i kommunens miljöskyddsprogram från 1989 och 1990 Version Förslag. Detta är ett förslag till handlingsplan efter ett LONA-projekt Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram som bygger på genomgång av tidigare antagna beslut inom området naturvård i kommunen + förslag som kommit till under projekttiden för projektet samt parallellt arbete med vattendirektivet. Ärende Ks/2010:45 67 Reviderad naturvårdsinventering samt naturvårds- och friluftslivsprogram för Kristinehamns kommun. Arbetet med programmet är delvis finansierat med LONA-bidrag från länsstyrelsen.

6 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 3(28) Innehåll 1 Handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sammanfattning Bakgrund Miljöskyddsprogrammet Skogsskötselplanen Översiktsplanen Direktiv för naturmiljön: Direktiv för strandskydd: Direktiv för vistelseområden: Skärgården och vandringsleder Miljöpolicyn Miljömålen Skogen och myrarna Odlingslandskapet Jätteträd Stränder Vattnet, fisk och fiske Hotade och skyddade arter Tillgänglighet och integration Åtgärder i arbetet med projektet Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram Kunskapssammanfattning av tidigare inventeringar Kunskapsuppbyggnad för åtgärder genom nya inventeringar Närnaturguide Friluftslivs- och naturvårdsdefinitioner Sveriges friluftskommun Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten Handlingsplan för kommunens naturvårds- och friluftslivsfrågor åtgärder och aktiviteter Allmänt Friluftsliv, fritids- och turistintressena Skärgårdsutveckling Vandringsledsutveckling Andra åtgärder för friluftslivet Naturvårdsinventeringen Skogen och myrarna Odlingslandskapet Jätteträd Stränder Vatten, fisk och fiske Hotade arter m.m GIS och digital utveckling Barn och ungdomar, tillgänglighet för funktionshindrade och integration Naturpedagogik Natura 2000, reservaten Fortsatt arbete med handlingsplanen för naturvårds- och friluftslivsfrågor i kommunen Organisation Finansiering Bilagor Bilaga 1. Revisionsrapport Del 2 i projektet Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram Bilaga 2. Utdrag ur kommunens miljöskyddsprogram... 28

7 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 4(28) 1 Handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor 1.1 Sammanfattning Denna handlingsplan i form av naturvårds- och friluftslivsprogram handlar om åtgärder och aktiviteter för att arbeta vidare med de planer, policys och beslut som finns för naturvårdverksamheten med dess koppling till kommunens friluftslivsarbete. Dessa finns i form av styrdokument antagna av kommunfullmäktige från 1980-talet och framåt samt i form av verksamhet hos miljö- och byggnadsnämnden och under senare tid hos kommunstyrelsen. Under projektets gång sedan 2011 har även andra frågor och idéer för att främja naturvård och friluftsliv tagits med för att skapa en katalog av aktiviteter och åtgärder att arbeta vidare med. Detta som en del i målen att kommunen skall ha goda möjligheter till natur- och kulturupplevelser, samt underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och att den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. I handlingsplanens programmet - finns en bakgrund, genomgång av styrdokument och vägledande beslut, en översikt över programområden, arbetet med planen och en åtgärds- och aktivitetslista. I del 2 (bilaga 1) finns en revisionsrapport med genomgång av tidigare fattade beslut om åtgärder med värdering och kommentarer. 1.2 Bakgrund Kristinehamns kommun gjorde under 1980-talet en naturvårdsinventering med urval av s.k. naturvärdesområden (områden med värdeklasser 1-4) med utgångspunkt i fysisk riksplanering och naturgeografiska regioner. Därefter följde inrättandet av flera riksintressen för naturvård och friluftsliv. Flera områden har blivit naturreservat. En genomgång av inventeringen gjordes En ny genomgång gjordes i detta projekt med start 2011 med stöd av statsbidrag (LONA) inför utarbetandet av detta program. Kommunen gjorde under talet även en skötselplan för kommunalägd skog som värderat skogen i och kring tätorterna f.f.a. Kristinehamn (antagen 1988) som också är ett styrdokument för naturvården. Det finns även andra skötselplaner såsom Varnans bäckdal, Tyskön, Varnumsvikens inre del som naturvården har hand om. Dessa dokument för värdering liksom skötselplaner av natur i hela kommunen och för kommunal skötsel av skog i och kring tätorterna, samt ett samlande beslut om ett miljöskyddsprogram i kommunfullmäktige (Kf kompletterat i ) har utgjort centrala antagna underlag, direktiv och åtgärdsprogram för den kommunala naturvården sedan dess. Ett annat viktigt styrdokument för naturvården är översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige 2006 där det också finns fakta och ställningstaganden kring naturvårdsfrågor. Friluftsliv och rekreation finns med som en del av planen. Ett tredje viktigt styrdokument är kommunens miljöpolicy från Under 1990-talet dyker miljömålen upp. Båda dessa begrepp finns med i översiktsplanen tog kommunstyrelsen en handlingsplan för öka arbetet med miljömål i egna verksamheten och i kommunen som geografiskt område. Bland annat finns grönstruktur med vilket berör många olika slags grönområden i en kommun och också omfattar natur men också parker, grönytor, idrottsplatser och motionsspår. Det har hänt mycket inom naturvårdsområdet under de senaste årtionden kom t.ex. miljöbalken med nya och omgjorda bestämmelser både vad gäller

8 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 5(28) områdes- (t.ex. naturreservat) och artskyddslagstiftning (t.ex. fridlysning) Här är naturvårdsdirektiv från EU viktiga i sammanhanget, såsom habitat- och fågeldirektiven, samt inrättandet av s.k. Natura 2000-områden, områden som har ett starkt skydd i både nationell och internationell rätt. Staten har, förutom att genomföra EU-direktiv, också gjort flera s.k. riksinventeringar där värdeklasser finns för olika naturvärden. För skogen finns sumpskogar och nyckelbiotoper inventerade. Myrar har inventerats och värderats. Odlingslandskapets naturliga ängar och hagmarker i form av naturbetesmarker har inventerats. Det har tillkommit nya strandskyddsbestämmelser och en handbok för att inventera och värdera natur vid stränder. Vattendirektivet har kommit med ökat krav på inventering och krav på värdering och åtgärder i ett regelverk kring ekologisk status som inte funnits tidigare. Förutom kunskaper och underlag för naturvärdering inom området finns ett ökande intresse för friluftsliv, liksom naturturism, som har blivit alltmer mer intressant för många. Nationellt har en friluftskommitté bildats och friluftsinsatser i kommunerna uppmuntras och rankas årligen i en enkät av Naturvårdsverket för att stimulera friluftslivsarbete ute i kommunerna. Staten har tillfört medel för kommunerna att söka statsbidrag till naturvårds- och friluftslivsåtgärder (s.k. LONA-stöd). I miljöbalken finns förutom lagstiftning i form av områdes- och artskydd, även som sagt miljömål med flera mål som har med hänsyn till natur att göra. Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö samt Ett rikt djur- och växtliv, är de mest centrala miljömålen i detta sammanhang. Målen är till för att hållbar utveckling enligt miljöbalken skall nås. För flera av målen har normer tagit form och lagstiftningen skärpts och det märker man i bl.a. när kontakter med länsstyrelsen tas, t.ex. vid planering och prövning av verksamheter såväl som annan bebyggelse. Kommunstyrelsens beslut att med ökat stöd av underlag om lokala anpassningar av målen i den strategiska handlingsplanen för att få med mer miljömål som en del av kommunens dagliga arbete och med natur i olika former. I detta perspektiv är en handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor - ett uppdaterat program på verksamhetsnivå - viktigt för att vid sidan om andra planer ge riktning och innehåll åt arbetet med naturfrågor i kommunen. Handlingsplanen har syftet att vara en lokal plan för kommunens Värna, Vårda och Visa-arbete samt bidra till att förenkla planering och byggandet, utveckla besöksmål i naturen samt nå miljöbalkens miljömål. Den skall gynna folkhälsa och tillväxt. Det finns idag även mer kopplingar till näringslivet och landsbygdsutveckling än vad det fanns under t.ex talet. Ett viktigt begrepp i sammanhanget är: "Värna, Vårda och Visa. Begreppet kommer centralt från Naturvårdsverket och finns även i form av ett regionalt program taget av länsstyrelsen. Lokalt så har det funnits ett intresse i att delta i samhällets arbete med att bevara eller värna skyddsvärd unik natur liksom att vårda och sköta densamma. Det dyker nu upp mer intresse i friluftsliv liksom att jobba med besöksmål och besöksnäring. Naturen som finns i överflöd i Sverige, i Värmland och i Kristinehamn måste då kunna ta emot besökare både från när och fjärran d.v.s. ger behov av att kvalitetssäkra besöken ute i naturen. Idag finns det starka samband mellan naturvårds-, fritids-, turist- och planeringsintressena i kommunen, samt även till tillsyn och prövningar, men banden till de förra har

9 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 6(28) växt sig starkast. Här har det lokala tillväxtprogrammet spelat stor roll. Intresset för att visa finns t.ex. genom liksom att båtturer i skärgården och att nya vandringsleder bildats. Naturpedagogisk verksamhet samt undervisning i friluftsliv finns som en naturlig del i de många kommuner. Allt fler nya naturum har byggts i landet. Idag finns det 32 st. Bland annat finns det vid Hornborgasjön, i Karlstad och i Läckö vid Vänern. Det finns andra alternativ, former och material för skolan och annan kommunal verksamhet som bör tas fram för att förenkla vistelser utomhus. Den här ökade friluftslivstrenden finns även i vår kommun. Det kommer ofta signaler om att använda natur för olika former av friluftsliv, för idrott, för motion och sport samt andra hälsobefrämjande aktiviteter. Den kommunala naturvården bör delta aktivt i detta sammanhang då dessa frågor verkar växa och bevarandefrågor i form av nya reservatsbildningar mindre angelägna, då det redan finns flera skyddade områden i kommunen. Vård och Visa samt använda natur känns mer viktigt att arbeta med även om insatser för att öka skyddet också finns kvar. Kommunen har deltagit i värnet av natur och skyddat naturskog i form av Biotopskyddsområden tillsammans med Skogsstyrelsen samt bildat ett fågelskyddsområde tillsammans med länsstyrelsen. I och med bra införande av dessa områdesskydd så har steget ut mot förslag på några kommunala naturreservat varit en tanke att bearbeta både före och under arbetet med handlingsplanen. Frågan har även funnits med som en punkt, ett krav, från länsstyrelsen i och med statsbidraget. Därför finns det också med några områden som med stöd av genomgångna inventeringar, tidigare kommunala beslut, samt satsningar på friluftsliv, som skulle kunna avsättas såsom reservat eller göras till naturområden med naturvårdsavtal. Reservat eller naturvårdsavtal är nu inte något självändamål, eller något måste, utan man kan lösa frågor om skötsel eller bevarandet genom t.ex. dialog med markägare. Reservat eller avtal kan vara en form för att lösa nyttjandet och användningen av ett område av betydelse för det allmänna. Parallellt eller i nära anslutning till detta naturvårdsprojekt om mark och landskap har ett vattenvårdsprojekt bedrivits för att ge vägledning om hur kommunen kan och bör verka i det fortsatta arbetet med vattendirektivet. Vattendirektivet har mer fokus på minskade utsläpp men det finns även inslag av vård, restaurering, skötsel etc. som också har med mångfald, vård och friluftsliv att göra. Åtgärder på land för att förbättra förhållandena i vattnet finns även med i den här handlingsplanen och då några förslag till våtmarker liksom anpassade skyddszoner längs med vattendrag men även för att gynna natur och naturupplevelser. Handlingsplanen är tänkt att vara en del i att utveckla kommunens framtida lokala Värna, Vårda och Visa-arbete några år framåt i tiden och vara en del i bra och ökad användning av natur för friluftsliv och som besöksmål där målet är goda natur- och kulturupplevelser liksom vara underlag för planering så att vi med kunskap kan använda naturen, både för bebyggelse och infrastruktur. Det skall bidra till att förenkla planering och byggandet genom att i god tid värdera naturområden som kan blir tänkbara att exploatera. Två andra viktiga vägledande kommunalt direktiv har varit skärgårdsutvecklingen i det lokala tillväxtprogrammet liksom kommunstyrelsens beslut om att arbeta med vandringsleder och Värmlandsleder. Handlingsplanen är också tänkt att vara en del av kommunens mål för att underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och att den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme för andra markägare.

10 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 7(28) Direktivet i kommunstyrelsens beslut om projektet 2011 var att koppla ihop naturvården mer tydligt med kommunens arbete med friluftsliv och kommunens arbete med fritids-, turist- och planeringsfrågor. Det var även tanken i projektet (Ks/2010:45 67 Reviderad naturvårdsinventering samt naturvårds- och friluftslivsprogram för Kristinehamns kommun) att naturvårdsverksamheten skulle anpassas till kommunens arbete med t.ex. miljömål, folkhälsa, lokalt tillväxtprogram och utveckling av besöksmål. 1.3 Miljöskyddsprogrammet Det första naturvårdsprogrammet kom 1989 och 1990 ( 68/89 och 182/90) i och med att kommunen antog ett miljöskyddsprogram vari naturen, det vill säga mark och landskap, fick ett eget kapitel och åtgärdsprogram. Även vattnet fick ett eget kapitel och egna åtgärder. Även om detta är länge sedan finns beslutet fortfarande kvar och det har fortfarande viss aktualitet. I projektet inför denna handlingsplan har detta åtgärdsprogram för "naturen" liksom vattnet genomgått en internrevision. En del gamla åtgärder som inte alls är aktuella har tagits bort från agendan eller behöver inte mer arbete för att genomföras. Några är kvar efter viss förändring och i form av en handlingsplan, en handlingsplan för fortsatt naturvårds- och friluftslivsarbete som nu finns framtagen. Genomgången av tidigare beslutade åtgärderna finns i en rapport, del 2, som finns med som bilaga till handlingsplanen. 1.4 Skogsskötselplanen 1988 antog kommunfullmäktige en plan som också blivit styrdokument och policy för det kommunala skogsbruket och naturvården sedan dess ( 5/88). Skogen är i denna indelad i. A-, B, C- och D-områden. Det finns skogsdungar i en inre zon (s.k. A-områden, typ grönområden) och skog i stadslandskapets yttre delar, dels B-områden (skog för motion och friluftsliv), C-områden i skog för virkesproduktion samt D-områden (bevarandeobjekt). Därefter har kommunstyrelsen beslutat om införande av certifierat skogsbruk och tekniska förvaltningen därvid lag även låtit utarbeta handlingsplaner för sådant produktionsskogsbruk - gröna skogsbruksplaner för att certifieringen skall gälla. I ett beslut 2005 om upphörande av skogsskötselplanen, beslutade kommunfullmäktige att utarbeta planer för skötsel av kommunens tätortsnära skogar och att efter detta uppdrag återkomma med planerna för beslut i samband med att kommunfullmäktiges beslut 5/88 upphävs. För skötseln av kommunens skogsområden ska istället för var tid gällande skogsbruksplan användas. I översiktsplanen antagen 2006 finns utpekad tätortsnära skog, bland annat stadsnära skog kring Kristinehamn. Förslag på nya skötselplaner för tätortsnära skogar finns nu framtagna som vi bör arbeta vidare med.

11 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 8(28) 1.5 Översiktsplanen Tre mycket principiella beslut för handlingsplanen finns i översiktsplanen som antogs Dt finns även några åtgärder och aktiviteter som finns med i handlingsplanen. Nu har ett program för en ny översiktsplan påbörjats och när det är klart kommer den här handlingsplanen att behöva förändras och anpassas. Det finns också ett beslut om grönstrukturplan som förmodligen kommer att vara vägledande för framtida arbete med naturområden. Till dess fungerar nuvarande översiktsplan som ett viktigt styrdokument för handlingsplanen. Arbetet med handlingsplanenskall ske samordnat och i samverkan med planeringsavdelningens arbete med översiktsplan och grönstruktur. För detta ändamål finns det en arbetsgrupp med representanter från olika delar av kommunens organisation. Det är lämpligt att samverkan och samordning sker i denna eller de arbetsgrupper som finns för grönstrukturfrågor och ny översiktsplan, liksom att åtgärder och aktiviteter i planen synkroniseras med andra och nya styrdokument som antas av kommunen Direktiv för naturmiljön: Kommunen skall aktivt verka och delta i samhällets arbete för att särskilt värdefulla områden bevaras och sköts genom ett för området lämpligt områdesskydd. Områden och miljöer inom kommunen, som har särskilda biologiska värden skall pekas ut och erforderligt skydd bedömas. Särskilt gäller detta ängs- och hag- och våtmarker, vattendrag, Vänerlandskapets naturskogar och nyckelbiotoper. Tätorternas parker och naturområden och dess miljövärden skall särskilt beaktas vid all planläggning. Ingrepp skall i allt väsentligt undvikas Direktiv för strandskydd: Kommunen anser att omfattningen av nuvarande strandskydd i huvudsak skall bibehållas, men kan pröva förändringar t.ex. i samband med initiativ från markägare och andra enskilda. Förändringar kan ske exempelvis i form av översyn, planarbete och dispensprövning och då erfordras utredningar och bedömningar i strandens värde för friluftsliv, liksom för växt- och djurliv. Dispens prövas i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken och Naturvårdsverkets riktlinjer (Allmänna Råd).

12 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 9(28) Direktiv för vistelseområden: Tätorternas park- och naturområden skall bevaras till funktion och karaktär. Träd och växtmaterial skall skyddas och föryngras. Vid planläggning skall behovet av park- och grönområden särskilt beaktas. Delar av tätorternas närområden har stor betydelse som närrekreationsområden. Dessa skall pekas ut och skyddas mot exploatering och så långt möjligt skyddas mot andra ingrepp. Funktionen skall tryggas genom skötselplaner på kommunägd mark och avtal med andra markägare. 1.6 Skärgården och vandringsleder Skärgården i Kristinehamns kommun är en källa för upplevelser. Vandringsleder ger möjlighet till upplevelser både av kultur och natur. Detta är två sådana utvecklingsområden som på allvar kom igång för några år sedan när arbetet med det lokala tillväxtprogrammet startade upp, med bl.a. satsningar på båtturer, ökad standard i skärgården med bl.a. nya bryggor, vindskydd, toaletter etc. Ett beslut av betydelse var även och att gå med i Hushållningssällskapets projekt Vandringsdestination Värmland och bli medlem i föreningen Värmlandsleder som kvalitetssäkrar vandringsleder. Järnleden är ett resultat av projektet där både natur- och kulturupplevelser finns med och som har blivit populär vandrade över 1000 personer på leden. 1.7 Miljöpolicyn Följande policy gäller för kommunens arbete både vad gäller miljö och naturfrågor. För handlingsplanen är det fram för allt punkt 2, 3 och 5 som har mest betydelse för naturvårds- och friluftslivsfrågorna. Fem punkter för Kristinehamns kommun 1. Hushålla med naturresurserna! Användningen av energi, råvaror och andra resurser ska minska. Utnyttjandet ska bli mer effektivt och materialflöden ska slutas enligt kretsloppsprincipen. Särskild vikt ska läggas vid att användningen av förnybara resurser ökar. 2. Ta hänsyn till människor och natur! Mänsklig livskvalitet och biologisk livsmiljö ska tas tillvara och främjas. Biologisk mångfald är förutsättningen för naturens anpassning till nya förhållanden och ytterst vår möjlighet att överleva. Skadlig inverkan från utsläpp, mark och vatten, liksom andra miljöstörningar ska begränsas. 3. Planera och investera för en bättre miljö! Varje verksamhet ska sträva efter att utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. Hur vi planerar och bygger påverkar under lång tid boendeförhållanden, sociala villkor, transport- och energibehov, avfallshantering, vatten- och avloppssystem. Historiska, kulturella och estetiska värden

13 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 10(28) som bidrar till en god livsmiljö ska värnas. Miljöåtgärder ska ses i ett helhetsperspektiv och som långsiktiga investeringar. Vi ska prioritera åtgärder som leder till varaktig förbättring som angriper orsaker snarare än symtom. 4. Köp miljöanpassade varor och tjänster! All upphandling ska stimulera leverantörer och entreprenörer att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. Alla led råvaror, produktion, transporter, användning och avfall ska tas med i beräkningen. Möjligheter att gynna lokal produktion och ekologiskt producerade livsmedel ska tas tillvara för att nå en mer långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen ska utnyttja sin ställning som stor kund, gärna i samverkan med grannkommuner, för att driva på utvecklingen. 5. Samverka med medborgare, företag och organisationer! Genom att utveckla arbetet med och mellan olika företag, entreprenörer, föreningar och i ideella organisationer kan vi skapa uppslutning kring ett gemensamt, samordnat miljöarbete. Vi ska utveckla dialogen med medborgarna. Därigenom kan vi bidra till ökad livskvalitet genom att både förbättra miljön och säkra demokratin 1.8 Miljömålen Miljömålen finns i miljöbalken och är mål som är en del som skall göra så att samhället arbetar i riktning mot hållbar utveckling. I handlingsplan berörs fram för allt: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö Ett rikt djur- och växtliv Se vidare t.ex. på kommunens hemsida där kommunstyrelsens underlag och handlingsplan från 2008 finns utlagd. Dess styrdokument var bl.a. översiktsplanen från Planen är dock gammal och håller på att utvärderas och revideras för att bli mer aktuell än vad den är idag. 1.9 Skogen och myrarna Skogen är en naturresurs, en förnyelsebar energiråvara och råvara för många träprodukter som vi använder i vår vardag. Myrar är också en naturresurs och det finns några torvtäkter igång i kommun. Skogen kring Kristinehamn har tidigare använts för att göra bl.a. kol till tillverkning av järnprodukter vid bruken. Järnleden lotsar oss genom skogen och över myrar från Hyttsjön till Vänern där järnet skeppades vidare ut i Sverige och världen. På den tiden fanns det också hyggen och inte förrän skogen nästa var slut kom 1903 års skogsvårdslag och skogsstyrelsen bildades års skogsvårdslag innebar ökad

14 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 11(28) hänsyn till natur- och kulturmiljöer i produktionsskogen. Dikesförbud kom under 1990-talet vilket innebar att myrarna inte längre skulle bli produktionsskog. Kommunens övergripande strategi, plan och policy för skogen finns i form av en skötselplan som antogs Kommunen har därefter, under 1990-talet, infört ett certifierat skogsbruk med en grön skogsbruksplan som handlingsplan för det egna produktionsskogsbruket i vilken bland annat hänsyn till myrar och sumpskogar finns med. Bestånden delas i denna speciellt anpassade handlingsplan upp utifrån markförhållanden och dess innehåll av träd, sitt naturvärde, och den naturvårdshänsyn som man bör ta vid olika slags skogsbruksåtgärder, såsom gallring och avverkning. Här finns skog med generell hänsyn, skog med förstärkt hänsyn, skog som skall skötas för att naturvärdena skall bevaras och skog som skall stå i princip orörd för att naturvärdena skall bevaras och utvecklas. Några bestånd har värderats som nyckelbiotoper med hotade arter och efter beslut i kommunfullmäktige avsatts som biotopskydd enligt miljöbalkens paragrafer om områdesskydd. Grönstruktur och upplevelser av grönområden, liksom tätortsnära skog och natur inne i städer har alltmer blivit ett begrepp, omnämnt i förra översiktsplanen och i miljömålet God bebyggd miljö. I grönstruktur ingår t.ex. grönytor och parker och även skogar och annan natur kan omfattas. Kommunstyrelsen beslutade även om att ta fram en sådan Nu pågår det åter arbete med en grönstrukturplan i och med arbetet med en ny översiktsplan har påbörjats. Skötselplanering är viktigt inte bara för att hejda igenväxning men också för att kunna ta sig fram och känna sig trygg i skogen och på stränder som håller på att växa igen och beskogas. Röjningar och avverkningar av träd liksom annan skötsel är också ett sätt att skapa upplevelsevärden, t.ex. i form av utsikter, öppna upp kring kulturlämningar, men också för att skapa bra biotoper för biologisk mångfald. Det har kommit handledning i kartläggning av skogens sociala värden från Skogsstyrelsen. För skogens del har inventerade sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärdes områden i skogen samt myrar med centrala klasser och riktlinjer tillkommit sedan förra naturprogrammet och ger vägledning för hänsyn vid t.ex. planering, prövning och skötsel. I skötselplanen finns det förslag till promenadstråk genom stadslandskapet. Flera stigar i och intill tätorterna har i projektet digitaliserats och lagts in i GISskikt i kommunens GIS-data. Promenadstråk och skogsskötselplanen samt kommunens naturvårdsinventering samt information om naturreservateten från länsstyrelsen har varit grund för den naturfolder eller när naturguide som vi tog fram i projektet för att visa vägen ut till lämpliga allmänna naturområden kring tätorterna. Dessa naturområden som är allmänna kan t.ex. användas för att plocka svamp och bär samt för andra allemansrättsliga aktiviteter. I handlingsplanen finns det även med andra frågor och åtgärder beskrivna såsom skydd och utveckling av skolskogar samt stigar- och vandringsleder intill tätorterna. Handlingsplanen skall även bidra till att förbättra informationen, öka tillgängligheten till skogen, liksom förbättra integrationen, där skogens allemansrätt kan vara en resurs för friluftsliv. Mer om skogen kommer.

15 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 12(28) 1.10 Odlingslandskapet Det finns i den kommunala naturvårdsinventeringen flera värdefulla odlingslandskap beskrivna i kommunen som geografiskt område. Idag finns de naturliga ängarna och hagmarker, s.k. naturbetesmarker, inventerade. Kommunen har på egen mark bevarat ett stycke Vänervikslandskap genom att anta en speciell skötselplan för ett område som kallas för Varnumsvikens inre del. Den senaste reviderade skötselplanen för detta område är från Området innehåller även ett fågelskyddsområde med områdesskydd enligt miljöbalken. Skötselplanen är i den här delen till för att vårda strandängarna och fågelskyddsområdet för att värna den rika fågelfaunan i den inre delen av viken. Det finns även en äldre herrgårdspark som skötselplanen ger direktiv om. Det finns flera mindre skogar som är skyddade såsom biotopskyddsområden av Skogsstyrelsen: Blåsippsskogen vid Östervik, Romantiska parken liksom Ädellövskog vid Gustavsvik. I det här naturområdet bjuds på stora möjligheter till friluftsliv genom att en gång- och cykelväg finns genom området, stigar gjorts i ordning i skogen, och en vandringsled, Järnleden, passerar. Det finns även utkikstorn att titta på fågel från och bord att fika vid. Marken används även för ridning. I början av 1990-talet gjorde kommunen i samverkan med länsstyrelsen en satsning på restaurering av strandängarna i den inre delen av Kilsviken. Detta blev så småningom ett naturreservat. Kommunen var även delaktig i att rusta odlingslandskapet i Visnums-Kil genom beredskapsåtgärder i naturreservatet Nötön-Åråsviken. Nu planeras Värmlandsleder i detta område. Detta är åtgärder som kommunen, under åren sedan miljöskyddsprogrammet och skogsskötselplanen antogs, har deltagit i och som idag är besöksmål och används i marknadsföringen av kommunen i turistsammanhang. Iordningställandet av allmänna naturområden med anordningar och leder, information etc. har säkert bidragit till etablering av verksamheter samt arbetstillfällen i form av slakteri, butik, guidningar, skötsel etc. I samband med genomgång av vattendirektivet har åtgärder för Lötälven diskuterats och föreslagits. Lötälven har även i översiktsplanen från 2006 pekats ut som ett viktigt grönt stråk för Kristinehamn. Älven har på Järsbergsslätten ett meandrande lopp och detta är något nästan unik idag. På flera håll i Sverige arbetar man med att naturanpassa vattendrag och återskapa meandring för att skapa natur men också för att minska utflödet av näringsämnen från jordbruksmark till sjöar och vattendrag, samt skapa översvämningsytor vid höga flöden. Syftet med att göra en skötselplan här är att på lämpliga platser göra älvens stränder mer naturanpassade, minska erosionen, minska läckage av fosfor och kväve till älven och Vänern samt genom t.ex. tvåstegsprincipen för diken samt göra att älven skall fungera som bättre buffert och magasin för höga vattenstånd och översvämningar. Tanke är även att detta gröna stråk skall fungera även för friluftsliv såväl för fiske- och vattenvård (möjlighet till fiske utreds) som för biologisk mångfald (bl.a. fiskar såsom öring och nejonöga). Frågan om skötselplan har bl.a. diskuterats med LRF och lokala naturvårdare, samt tagits upp vid verksamhetsplanering med bl.a. miljö- och byggnadsnämnden.

16 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 13(28) 1.11 Jätteträd Stora träd är viktiga inte enbart för sin del i gestaltningen av parker och som grönstruktur utan är också biotoper för hotade arter och annan biologisk mångfald. Det finns gott om ekar i Kristinehamns kommun. Det finns också gott om stora träd inne i tätorterna. Det vore fel att inte utnyttja några av dessa stora träd t.ex. som besöksmål. Ett sådant är den stora eken i Baggerud, ett annat kan vara eken i Värmlands-Säby. Därför finns åtgärder för dessa träd med i handlingsplanen Stränder Med tanke på kommunens läge intill Vänern och andra sjöar och vattendrag, är planering av sjö- och vattennära lägen mycket viktig för kommunens attraktiva läge som en sjö nära kommun. Detta gäller t.ex. för det strandnära boendet. Allmänna områden intill sjöar och vattendrag är även angelägna att planera för friluftslivet liksom för biotoper och bevarandefrågor. Ibland kan anordningar såsom leder, p-platser, rastplatser, ramper, bryggor, utkiksplatser etc. behövas göras t.ex. för att Vänern skall bli bättre tillgänglig. Vatten omges av biotoper på land som kan behöva skydd eller hänsyn. För stränder har nya strandskyddsbestämmelser och tillämpningsanvisningar av dessa tillkommit genom att Naturvårdsverket gett ut en handbok för bedömning av naturvärden vid sjöar och vattendrag. Kommunen har, liksom flera kommuner i länet, en digital vegetationskarta framtagen av Lantmäteriet. Ur denna karta har man möjlighet att urskilja naturtyper vilket har varit nödvändigt för att göra en strandskyddskarta. Sådana kartläggningar och analyser har gjorts på andra håll i landet, och så pass växtekologiskt tydlig att biotoper och naturtyperna i handboken kan urskiljas. Tillsammans med uppgifter om naturvärdes områden i kommunens naturvårdsinventering och andra inventeringar liksom andra skydd som finns beslutade, så har vi gjort ett GIS-verktyg, ett strandskydds-gis som man kan man utläsa naturvärdena på den aktuella stranden via dator och som kan kompletteras med besök i fält om så är nödvändigt. Verktyget underlättar värdering vid olika former av ärenden och ger objektivitet i just hänsyn till naturen t.ex. i diskussionen med länsstyrelse vid planering av bebyggelse. Strandskydds-GIS skall utifrån kommunens inriktningsbeslut i översiktsplanen användas för analys och värdering av natur vid stränder i detalj liksom vid bedömningar av påverkan på naturvärdet vid t.ex. förfrågningar vid önskemål om bebyggelse, vid planering och t.ex. vid ärenden om muddringar och andra vattenverksamheter vid stränderna. I kommunen pågår t.ex. ett strandnära boendeprogram som planeringsavdelningen äger som skall ta ett helhetsgrepp på frågor kring tätorts- och landsbygdsutvecklingen vid bl.a. Vänern och där ett underlag om betydelsen för växt- och djurliv saknats. Nu finns det. Handlingsplanen skall vara till för kvalitetssäkring av underlag för planering av stränderna liksom vid prövningar av t.ex. bebyggelse. Några tidigare naturliga stränder har vuxit igen med vass och kan behöva restaureras. Inne i Kristinehamn finns det kvar rester av en äldre Vänervik på

17 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 14(28) Sannaområdet som skulle kunna restaureras eller göras om till våtmark för att stärka områdets värde för både naturvård och friluftsliv. Handlingsplanen skall också vara till för att den kommunala vassplanen skall fungera både för kommunens egen slåtter och muddring samt för bedömningar vid andras vattenverksamheter t.ex. längs med Vänern Vattnet, fisk och fiske Ekologisk status finns nu inventerad för sjöar och vattendrag genom EUs vattendirektiv. Vattnens ekologiska kvalitet har i modern tid, trots föroreningar, förändrats bl.a. genom möjligheten till att kalka försurade sjöar och vattendrag. Åtgärder på land för att minska påverkan av näringsämnen och slam finns nu framtagna i ett parallellt projekt för en åtgärdsplan speciellt anpassad för vattnet och vattendirektivet. Fiskevård är ofta ett eget begrepp men tillhör både vatten- och naturvården och vård för att förbättra för flodkräfta, öring, abborre, gädda, gös, asp och nejonöga, liksom för vattensalamander och andra vattendjur, är viktiga att ha med som ett kommunalt underlag och en plan för lokala naturvårds- och friluftslivsåtgärder. Fiskevård gynnar fisk och fiske både, fritids- och yrkesfiske samt ger styrka i planeringsprocessen genom ökade kunskaper. Det byggdes under 1980-talet fisktrappor i Varnan för att gynna vandrande öring i älven. Trapporna är idag slitna och behöver underhåll. Vassbekämpning har vi ägnat oss åt bl.a. i Varnumsviken, Kilsviken och Ölmeviken, men även vid Vålösundet och i skärgården. Under 1990-talet gjordes provfisken och biotopförbättrande åtgärder i Varnan och det finns viss kunskap om vattnet som kan användas vid planering och olika konsekvensbedömningar. I "miljöskyddsprogrammet 1990" finns i vattendelen med en åtgärd om att genomföra en fiskevårdsplan. Denna plan har inte utförts fullt ut men vi bör fortsätta med den med tanke på att öka möjligheterna till både fritidsfiske och yrkesfiske i kommunens sjöar och vattendrag samt för att stimulera till både föreningsaktiviteter såväl som näringsverksamhet. Det finns redan en speciell skötselplan för Varnan, Varnans bäckdal, som kommunen beslutat om. I den finns också ett mål om en vandringsled längs med älven, något som nu kan bli verklighet genom att Järnleden och Varnanleden redan finns. Vattendirektivet är en norm som gör en fiskevårdsplanen mer aktuell att arbeta vidare och mera med än vad som gjorts de senaste åren. Grustäkter som lagts ner skall återställas och ibland är de lämpliga att anlägga småvatten i, både för vilt och för biologisk mångfald såsom vatteninsekter, salamandrar, grodor etc. här. Det kan även finnas andra platser för att lägga t.ex. viltvatten och småvatten på. Handlingsplanen skall alltså stödja kommunens arbete med vattendirektiv och arbete med fiske i olika former Hotade och skyddade arter Artskyddsförordningen i miljöbalken har tillkommit sedan första programmet, även om fridlysning av arter har funnits sedan lång tid tillbaka. Det som är nytt

18 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 15(28) är att kunskapen om hotade arter har ökat väsentligt samt att värnet utvecklats bl.a. genom skydd i EU-direktiv. Kunskapen om observationer av arter har dessutom förbättrats och möjlighet till att få tillgång till data via artdatabanken vid SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) har utvecklats. Även lokalt finns det mycket kunskap hos föreningar med natur, djur, växter och svampar som intresse. Det finns även ett nationellt åtgärdsprogram som gör att länsstyrelserna jobbar mer med frågan än tidigare. Kommunen bör därför ha en strategi eller plan för att hantera frågor kring hotade arter, t.ex. för att kunna bedöma planeringens påverkan. Handlingsplanen skall se till att dessa data finns med vid kommunal planering och verksamhet som berör naturen Tillgänglighet och integration Järnleden har klassats utifrån svårighetsgrad, lätt, mellan och svår. Bänkar och bord har satts ut för att kunna vila. Stigar förutom motionsspår kring Kristinehamn har klassats utifrån storlek och standard. Över diken har broar byggts och över blöta delar av leden har byggts spång för att öka tillgängligheten till naturen. Bra platser för p-platser har utsetts och flera p- platser är på gång för att man skall kunna dela upp vandringen i delar. Informationstavlor och skyltar har också varit föremål i kontakt med handikappkonsulenten vilket har och är en viktig resurs i sammanhanget. Bänkar har satts ut längs motionsspår. Vid rastplatser vid Vänern har stockbord placerats ut. Detta för att möjliggöra vila. Vad gäller information så har informationstavlor längs med Järnleden gjorts på flera språk och det gäller även när naturguiden som tryckts på svenska, engelska och tyska. Kanske skall man vara ännu mer aktiv och anordna vandringar, båtturer m.m. för att visa och berätta om naturen kring oss. Handlingsplanen skall vara till för att tillgänglighet och integration skall underlättas och naturen kan användas som en resurs i dessa sammanhang..

19 Datum Kristinehamns kommun Förslag till handlingsplan för naturvårds- och friluftslivsfrågor Sida 16(28) 2 Åtgärder i arbetet med projektet Revidering av kommunens naturvårds- och friluftslivsprogram 2.1 Kunskapssammanfattning av tidigare inventeringar Åtgärden har inneburit genomgång av kommunens naturvårdsinventering samt riksomfattande nationella inventeringar som berör kommunen. I naturvårdsinventeringen finns mycket faktamaterial insamlat som kan användas som underlag för ett naturvårds- och friluftslivsprogram. Vi har gått igenom befintligt kunskapsmaterial om områden med högre naturvärden i inventeringen, kommunens skogsskötselplan, kommunens gröna skogsbruksplaners hänsyn, skogsstyrelsens sumpskogs- och nyckelbiotopsinventering, ängs- och hagmarksinventeringen, myrskyddsplanen, den kommunala vassplanen, lantmäteriets vegetationsdatabas, data från artdatabanken etc. Flera av inventeringarna har utmynnat i nya fakta och värderingar i en rapport: Naturvårdsinventering 2013 samt i nya uppdaterade digitala skikt i kommunens GIS (geografiska informationssystem). Ett enda nytt område med högre naturvärde har tillkommit. Totalt finns det idag totalt 81 sådana områden med högre naturvärde kartlagda i hela kommunen. Ett centralt områdesskydd i miljöbalken är strandskyddet. I åtgärden har vi med hjälp av GIS och Naturvårdsverkets nya handbok och bedömningsgrunder för djur- och växtliv och för friluftsliv gjort en heltäckande strandskyddsanalys och kartläggning av naturvärden vid i stort sett alla stränder med strandskyddsområden i hela kommunen. Här har reservat, andra skydd, riksinventeringar och vegetationskartan från Lantmäteriet spelat en stor roll för att identifiera känsliga strandbiotoper och naturområden enligt handboken. Vi har också gått igenom andra genomförda inventeringar i kommunen. Bland dessa inventeringar finns fågelfaunan i den kvartersnära och tätortsnära skogen och i några viktiga besöksområden, som inventerats av amatörbiologer för att ge kunskap om hur det gått med målet om faunan i den gamla skogsskötselplanen från 1980-talet, liksom betydelsen av olika åtgärder, såsom ökad vård och skötsel, har medfört för påverkan. Vi har kartlagt träd i ett GISskikt, både kommunalt och statligt inventerade. Inventeringarna har utmynnat i nya bedömningar och värderingar för skötsel och vård i en något omgjord skötselplan för kommunens skogsbruk och naturvård samt gett upphov till uppdaterade digitala skikt i kommunens GIS (geografiska informationssystem). 2.2 Kunskapsuppbyggnad för åtgärder genom nya inventeringar I projektet har gjorts en översiktlig florainventering av den kvartersnära och tätortsnära skogen, liksom av öarna Alvön, Långön, Vålön, Kalvön och Sibberön. Detta för att få en bättre bild av den biologiska mångfalden än vi haft tidigare. Saxholmens fågelliv och flora har inventerats och jämförts med uppgifter från 1990-talet innan den arkeologiska undersökningen genomfördes. Vi har också låtit göra en bedömning av möjlig skötsel av vegetationen på Saxholmen utifrån de natur- och kulturvärden som finns på ön. Fjärilar och flora vid en slåtteräng på Sibberön har inventerats och en ny skötselplan tagits fram. Vi har även kollat upp hotade arter i skogen och