Hur bildas ett NATURRESERVAT?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur bildas ett NATURRESERVAT?"

Transkript

1 NATURVÅRDSVERKET Hur bildas ett NATURRESERVAT? 25 svar på vanliga frågor från markägare 1

2 Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av Sveriges naturvårdspolitik. Det är också en del av det internationella samarbetet på miljöområdet. Det vanligaste sättet för samhället att slå vakt om värdefull natur är att bilda naturreservat. Reservat avsätts för att bevara känsliga miljöer, för att ge skydd åt hotade arter eller för att bibehålla områden som är attraktiva för friluftslivet. Utvalda delar av det svenska landskapet skyddas på så sätt mot exploatering. Andra viktiga syften är att restaurera eller långsiktigt vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer och ofta innebär reservaten en kombination av skydd och skötsel. Olika typer av natur alltifrån orörda gamla skogar som hotas av avverkning till ålderdomliga slåtterängar som riskerar igenväxning kan i naturreservat bevaras för framtiden. Riksdagen har beslutat om miljömål som innebär ett väsentligt utökat skydd av skog, mark och vatten. Av detta skäl har de statliga anslagen för områdesskydd ökat de senaste åren. Ett omfattande arbete med planering och genomförande av naturreservat pågår nu på länsstyrelserna och i kommunerna. I detta dokument berättas i korthet hur det går till att bilda naturreservat. Markägare och andra sakägare får svar på de viktigaste frågorna som rör själva reservatsprocessen. Syftet är också att skriften ska underlätta kontakten mellan markägaren och de berörda myndigheterna. 1. Vad är ett naturreservat? Det är ett värdefullt område som skyddats med stöd av Miljöbalken med särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som krävs varierar mellan olika reservat bl.a. beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Marken i ett naturreservat kan ägas av vem som helst, d v s privatpersoner, bolag, stat och kommun, stiftelser, allmänningar m fl. 2. Varför bildas naturreservat? I Miljöbalken anges följande skäl till att bilda naturreservat: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för frilufslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Det finns vanligen flera syften för att bilda ett naturreservat, men bevarandet av den biologiska mångfalden och vård och bevarande av värdefulla naturmiljöer är de vanligaste. Naturreservat är dock endast ett av flera sätt för samhället att skydda eller ge stöd åt skötsel av värdefulla miljöer. Utöver reservaten finns nationalparker, biotopskydd, naturvårdsavtal och miljöersättningar inom jordbruket. En viktig del av skyddet och vården av den svenska naturen vilar också på markägarnas frivilliga naturhänsyn och intresse att bibehålla natur- och kulturlandskapet. Naturreservat är ofta den lämpligaste skyddsformen när områden hotas av olika typer av exploatering, när större värdefulla skogsmiljöer hotas av avverkning eller när markägare inte kan bära kostnaderna för skydd och skötsel av särskilt värdefulla miljöer i kulturlandskapet Flera skäl kan finnas för att tillgodose friluftslivets behov av områden genom naturreservat. Exempel på detta är när nyttjandet för friluftslivet bedöms bli mer omfattande än vad allemansrätten medger, när särskilt viktiga upplevelsevärden behöver tillvaratas eller för att bevara tätortsnära grönområden. Områden som skyddas till förmån för friluftslivet behöver med andra ord inte alltid ha särskilt höga biologiska skyddsvärden. En målsättning vid reservatsplanering är att prioritera områden med biologiska värden och värden för friluftslivet. Att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för hotade arter är inte enbart en svensk målsättning. Dessa motiv är viktiga i EU:s arbete med att skapa ett nätverk av 2

3 biologiskt värdefulla europeiska naturområden Natura Sverige och övriga medlemsstater har åtagit sig att bevara vissa särskilt skyddsvärda naturtyper och arter. Många av de områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket är eller kommer att bli naturreservat. Att skydda värdefulla naturområden är också en viktig princip i Konventionen om biologisk mångfald som Sverige har undertecknat. 3. Hur bildas ett naturreservat? en snabbguide! I detta avsnitt beskrivs den formella gången i naturreservatsärenden som hanteras av Länsstyrelsen. I bland kan de olika momenten ske i en delvis annan ordning beroende på omständigheterna. Länsstyrelsen utför inventeringar av värdefulla områden. Särskilt skyddsvärda områden utreds och bedöms ur regional synvinkel. Länsstyrelsen samråder med Naturvårdsverket vid urvalet av reservatsobjekt och gör en bedömning av skyddsvärdet ur såväl ett nationellt som regionalt perspektiv. Länsstyrelsen informerar markägaren om områdets naturvärden, samråder med markägaren om hur naturvärdena kan bevaras, informerar om varför området bör bli naturreservat, samt redogör för hur reservatsbildningen går till. Länsstyrelsen tar därefter fram ett förslag till beslut om naturreservat med syfte, föreskrifter och skötselplan. På detta följer förnyade diskussioner mellan markägaren och länsstyrelsen i syfte att nå samförstånd. En oberoende värderare anlitas sedan av länsstyrelsen för att göra en värdering av hur fastighetens marknadsvärde påverkas av de inskränkningar i pågående markanvändning som reservatsföreskrifterna innebär. Det blivande reservatets gränser stakas ofta ut i fält av Lantmäteriet på länsstyrelsens beställning Därefter förhandlar länsstyrelsen med markägaren, oftast med hjälp av en extern förhandlare, om att antingen ersätta markägaren för det intrång i markanvändningen som reservatet innebär eller köpa den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. När förhandlingarna är avslutade upprättas ett avtal om köp eller intrångsersättning Under arbetes gång sänder länsstyrelsen ut reservatsförslaget på remiss till andra myndigheter och organisationer och markägaren får ett föreläggande om att lämna synpunkter. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om att bilda naturreservatet. När beslutet vunnit laga kraft markerar länsstyrelsen ut reservatsgränserna i fält. 4. Vilka lagrum reglerar bildandet av naturreservat? Flertalet bestämmelser om bildande av naturreservat finns i Miljöbalkens 7 kapitel och i Förordningen om områdesskydd (SFS 1998:1252). Ersättningsbestämmelserna finns i Miljöbalkens 31 kapitel. 5. Vilka myndigheter har ansvaret? Det är oftast länsstyrelsen som ansvarar för bildandet av naturreservat. Naturvårdsverket disponerar det statliga anslag som används för köp av mark och för intrångsersättning till markägaren. Naturvårdsverket fördelar anslaget till länen utifrån en nationell prioritering av föreslagna reservatsobjekt. Även kommunerna bildar naturreservat, varför länsstyrelsens roll i den följande texten även gäller kommunerna, förutom när annat särskilt påpekas. 6. Hur väljs naturreservatsområden ut? Naturreservat är vanligen områden med höga naturvärden ofta med sällsynta eller hotade arter som har svårt att fortleva i livskraftiga bestånd i dagens jord- eller skogsbruk. Många värdefulla områden är kända sedan länge och ingår i länsstyrelsernas naturvårdsplaner. Fortfarande upptäcks nya reservatsområden genom länsstyrelsernas och kommunernas inventeringar samt 3

4 skogsvårdsstyrelsernas nyckelbiotopinventeringar. Grönområden kring våra tätorter är viktiga för bl.a. friluftslivet och är ofta av särskilt intresse för kommunernas reservatsbildning. Oftast är det länsstyrelsen som genom sitt övergripande ansvar för naturvården i länet tar initiativ till reservatsbildning. Initiativet kan även komma från ideella föreningar, allmänheten eller markägare. I vilken takt och i vilken turordning ett område skyddas styrs främst av naturvärdena men också av om akuta hot uppstår mot ett områdes naturvärden. Naturreservatsarbetet koncentreras till områden som i ett nationellt och internationellt perspektiv har höga värden samt till områden med särskilt höga regionala värden. Val av lämpliga områden baseras på olika typer av dokumentation, exempelvis: Länsvisa och kommunala naturvårdsplaner, program och inventeringar. Nationella inventeringar av naturskogar, sumpskogar, våtmarker, nyckelbiotoper samt ängs- och hagmarker. Vissa nationella planer som Naturvårdsplan för Sverige, Myrskyddsplan för Sverige och Bevarandeplan för odlingslandskapet. EU:s direktiv för urval och skapande av ett nätverk av värdefulla naturområden Natura För att kunna nå de nationella miljömål som riksdagen beslutat om, bl.a. levande skogar, inriktas för närvarande en stor del av reservatsarbetet på olika typer av skogsmiljöer, t.ex. artrika lövskogar, ekhagmarker, barrnaturskogar, kust- och skärgårdsskogar samt skogs- och myrkomplex. 7. Hur informeras markägaren? Länsstyrelsens första kontakt med markägaren sker normalt per telefon eller vid ett personligt besök, men ibland med brev. Markägaren informeras då om de naturvärden som länsstyrelsen funnit och om behovet att bilda ett naturreservat. Markägaren får också information om hur det går till att bilda reservat, syftet med och innebörden av reservatet, ersättningsreglerna, tidsplan för arbetet samt vilka föreskrifter som är aktuella för det planerade reservatet. Är många markägare inblandade kan information ibland ske vid ett större gemensamt möte. 8. Vilka berörs av och hur markeras ett naturreservat? Länsstyrelsen anlitar Lantmäteriet för fastighetsutredningar och fastighetsförteckningar inom planerade naturreservat, för att i ett tidigt skede ta reda på markägare och andra sakägare. I fastighetsförteckningen redovisas även samfälligheter (exempelvis fiskesamfälligheter, diken och vägar), rättigheter (exempelvis servitut, nyttjanderätter och vägrätter) och gemensamhetsanläggningar. För att få en riktig avgränsning av naturreservat anlitas Lantmäteriet även för utstakning och inmätning av planerade reservatsgränser. 9. Vilka begränsningar i markutnyttjandet innebär ett reservat? En markägare måste tåla vissa begränsningar i sin rätt att nyttja marken i naturreservat. För att skydda områdets naturvärden beslutar länsstyrelsen om föreskrifter som exempelvis reglerar markägarens möjligheter att uppföra bebyggelse, stängsla, bedriva täktverksamhet, odla upp ny mark, dika, plantera skog, avverka skog, jaga och fiska, använda bekämpningsmedel, anlägga väg m.m. Det är vissa av dessa inskränkningar i markutnyttjandet som ger markägaren rätt till ersättning enligt särskilda regler. Länsstyrelsen kan också besluta att markägaren måste tåla att vissa åtgärder utförs i naturreservatet, exempelvis slåtter eller viss röjning för att tillgodose syftet med reservatet. Länsstyrelsen kan också besluta om att anlägga vandringsleder, rastplatser eller andra åtgärder som underlättar eller styr allmänhetens vistelse i reservatet. 10. Vad händer med jakten och fisket? Det är syftet med reservatet som avgör om det blir några inskränkningar i jakt- och fiskerättigheterna. Oftast är det få begränsningar för jakt i naturreservat. I de fall staten förvärvar marken upplåts jakten oftast åt den tidigare markägaren, om jakt är förenligt med reservatets syfte. Ibland är dock vissa typer av jakt förbjuden, t ex fågeljakt vid fågelsjöar eller jakt på skogshöns i vissa skogsreservat. Begränsningar i jaktmöjligheterna, exempelvis under veckosluten, kan också förekomma i områden 4

5 som är särskilt viktiga för friluftslivet. Fisket brukar sällan begränsas annat än i i vissa fågelsjöar och i sjöar med speciellt hotade fiskbestånd. 11. Vilken rätt till ersättning har markägaren? Naturreservat innebär mer eller mindre långtgående inskränkningar i markägarens förfoganderätt över ett område. Markägaren har rätt till ersättning då mark tas i anspråk eller då inskränkningarna blir så pass omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Skadan måste uppgå till en viss nivå, en s.k. kvalifikationsgräns för att ersättning ska kunna betalas ut. Skador upp till kvalifikationsgränsen måste markägaren tåla utan ersättning. Ett typexempel på när pågående markanvändning avsevärt försvåras och markägaren därför har rätt till ersättning, är när skogsbruk helt förbjuds i ett reservat. Det är viktigt att skilja på begreppen pågående markanvändning och ändrad markanvändning. Reglerna om intrångsersättning är enbart knutna till den pågående markanvändningen, vilket innebär att ersättning inte utgår för att förväntningar om en ändring i markens användningssätt inte infrias. Normal rationalisering inom jord- och skogsbruk, liksom en planerad odling av energigröda på jordbruksmark är pågående markanvändning. Julgransplantering eller skogsodling på jordbruksmark är däremot inte pågående markanvändning, varför det inte uppstår någon rätt till ersättning om sådan verksamhet förbjuds genom reservatsföreskrifterna. Ersättning utgår inte heller för planerad markanvändning som är tillståndspliktig. En markägare som genom reservatsföreskrifterna förbjuds att bygga ett fritidshus är därför inte berättigad till ersättning, såvida bygglov inte redan getts eller om husen är tillåtna enligt fastställd detaljplan. 12. Intrångsersättning eller försäljning? Om de föreslagna reservatsföreskrifterna innebär rätt till ersättning kan markägaren välja att kvarstå som ägare eller att sälja marken till staten. Vill markägaren kvarstå som ägare, erbjuder staten en intrångsersättning. Vill markägaren däremot sälja den del av marken som ska ingå i naturreservatet blir staten ägare av området genom ett köp. 13. Hur går värderingen till? De delar av en fastighet som ska ingå i naturreservatet värderas. Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende värderingsföretag. Länsstyrelsen beställer ett värdeutlåtande från något av dessa konsultföretag. Värdeutlåtandet utgör sedan grund för förhandling och ersättning. Värderingen utgår oftast från följande två typfall: 1. Markägaren erbjuds en intrångsersättning. Värderingen avser minskningen av fastighetens marknadsvärde till följd av de inskränkningar som naturreservatsföreskrifterna innebär för den pågående markanvändningen. 2. Markägaren vill sälja den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. Värderingen avser då köpeskillingen(marknadsvärdet) på den del av fastigheten som staten köper. Marknadsvärdet fastställs i båda fallen genom en ortsprisutredning, d.v.s. en värderingsanalys som bygger på en jämförelse mellan värderingsobjektet och jämförbara nyligen sålda fastigheter på den öppna marknaden. När det gäller skogsmark görs också en värdering med den s.k. beståndsmetoden. Beståndsmetoden är en skoglig avkastningsvärderingsmetod, där summan av alla framtida kostnader och intäkter för skogsbestånden räknas samman till ett s.k. nuvärde. 14. Kan markägaren beställa en egen värdering? Markägaren kan givetvis själv bekosta en egen värdering, men det är den av länsstyrelsen beställda värderingen som utgör statens grund i den kommande förhandlingen. 15. Hur går förhandlingen med markägaren till? Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende förhandlingsföretag. Länsstyrelsen anlitar vanligen dessa konsulter, för att för statens räkning förhandla med markägaren. 5

6 Ibland förhandlar länsstyrelsen direkt med markägaren. Förhandlingen syftar till att nå överenskommelse om vilken intrångsersättning/köpeskilling som markägaren ska få. Förhandlaren eftersträvar en nära kontakt med markägaren för att få en så god bild som möjligt av hur fastigheten berörs av reservatet. Förhandlaren kan också informera markägaren om juridiska konsekvenser av reservatsbildningen. Markägare kan ibland behöva anlita ett eget ombud i förhandlingarna. Staten är inte skyldig att stå för markägarens utgifter för ombud, men Naturvårdsverket betalar normalt skäliga omkostnader efter prövning i varje särskilt fall upp till en kostnadsram som verket fastställer. Inom denna ram får också skäliga utgifter för granskning av värderingsutlåtandet ingå. Om markägaren önskar anlita ett eget ombud på statens bekostnad måste detta godkännas i förväg genom statens förhandlare. 16. Kan staten erbjuda ersättningsmark? Staten har ingen lagreglerad skyldighet att erbjuda ersättningsmark vid reservatsbildning men Naturvårdsverket och länsstyrelsen ser positivt på möjligheten att försöka anskaffa och erbjuda markägaren annan mark som ersättning för den som staten vill förvärva. 17. Hur förbereds reservatsbeslutet? Länsstyrelsen tar fram ett förslag till beslut om naturreservatsbildning. Detta ska bl.a. innehålla en beskrivning av områdets naturförhållanden, olika naturtyper och särskilt skyddsvärda arter. Syftet med naturreservatet ska framgå, liksom skälen för beslutet, förslag på föreskrifter samt hur dessa kommer att inskränka i dels markägarens rätt att förfoga över området, dels allmänhetens rätt att utnyttja marken. Till förslaget hör också ett utkast till skötselplan samt kartor. Föreskrifterna för reservatet ska vägas mot enskilda intressen, så att föreskrifterna inte blir mer omfattande än att syftet med skyddet uppnås. Berörda sakägare får, vanligen i samband med att förhandlingarna inleds, ett föreläggande om att yttra sig över förslaget till naturreservatsbeslut. Senare får Naturvårdsverket, berörd kommun, skogsvårdsstyrelsen, intresseorganisationer m.fl. förslaget på remiss. 18. Hur fattas beslutet och går det överklaga? Oftast fattar länsstyrelsen det formella beslutet om naturreservatet först när förhandlingarna med markägarna är avslutade. Beslutet att bilda reservat kan dock tas innan ersättningsfrågorna är lösta, så snart markägaren yttrat sig över förslag till beslut och remissinstanserna lämnat sina synpunkter. Ett beslut om naturreservat gäller fr.o.m. att det vunnit laga kraft, vilket infaller tre veckor efter att alla sakägare underrättats om beslutet. Hur det går till att överklaga beskrivs i reservatsbeslutet. Överklagas beslutet av en sakägare gäller det ändå för övriga sakägare. 19. Vem skriver avtal för stat och kommun? Avtal om intrångsersättning undertecknas för statens del av länsstyrelsen, men med förbehåll att det ska godkännas av Naturvårdsverket. Avtal om köp undertecknas av Naturvårdsverket. När en kommun bildar naturreservat tecknas avtal om intrångsersättning eller köp av mark av kommunen. 20. När får markägaren pengarna? Intrångsersättningar kan betalas ut före beslutet om att bilda naturreservatet. Betalningen sker när Naturvårdsverket godkänt överenskommelsen mellan länsstyrelsen och markägaren. Vid köp betalas normalt köpeskillingen på överenskommen tillträdesdag. Det utbetalade beloppet är en engångsersättning för all framtid och beskattas enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning, d.v.s. som vid vanlig fastighetsförsäljning. 21. Vad händer om man inte är överens om ersättningen? Om länsstyrelsen beslutat att bilda ett naturreservat innan ersättningsfrågorna är lösta fortsätter förhandlingen om ersättning tills en överenskommelse kan träffas, dock längst ett år efter att naturreservatsbeslutet vunnit laga kraft. Om man inte kan komma överens om ersättningen kan sakägaren stämma staten i Miljödomstolen, för att domstolen ska avgöra frågan. Stämningsansökan 6

7 måste lämnas in inom ett år efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft, i annat fall förlorar markägaren rätten till ersättning. Vid stämningsärenden betalar Naturvårdsverket den ersättning Miljödomstolen tilldömer sakägaren, medan rättegångskostnaderna betalas av Kammarkollegiet. 22. Vad innebär ett interimistiskt förbud? Om ett akut hot uppstår mot ett område som är aktuellt för reservatsbildning, kan länsstyrelsen meddela ett interimistiskt förbud. Det innebär att man inte utan länsstyrelsens tillstånd får utföra åtgärder som beskrivs i beslutet. Det är en tidsbegränsad tillståndsplikt i avvaktan på ett slutgiltigt reservatsbeslut. Ett interimistiskt förbud medför att tillstånd måste sökas för åtgärder som normalt inte är tillståndspliktiga men som bedömts strida mot syftet med det tilltänkta reservatet under tiden då förutsättningarna för naturreservatet utreds. Åtgärder som kan föranleda ett interimistiskt förbud är exempelvis husbehovstäkt, dikesrensning, skogsgallring eller en avverkningsanmälan för hela eller delar av ett planerat skogsreservat. Ett beslut om interimistiskt förbud gäller med omedelbar verkan även om det skulle överklagas. Beslutet gäller under högst tre år. Om det finns särskilda skäl kan det förlängas med ett år och om det finns synnerliga skäl med ytterligare ett år, d.v.s. som längst gäller denna tillståndsplikt i totalt fem år. Det interimistiska förbudet anger vilka arbetsföretag som kräver särskilt tillstånd inom ett område och hur lång tid beslutet gäller. Tillstånd kan sökas hos aktuell länsstyrelse respektive kommun. Vill en markägare t.ex. avverka sin skog och det är förbjudet enligt föreskrifterna måste markägaren ansöka om tillstånd. Om länsstyrelsen respektive kommunen avslår ansökan träder Miljöbalkens ersättningsregler i kraft. 23. Vad händer i området när naturreservatet är bildat? När naturreservatet är bildat markerar länsstyrelsen ut gränserna i fält. Ibland behöver det anläggas en parkeringsplats. Vanligen sätts det upp en informationstavla som berättar om naturreservatet och om de föreskrifter som gäller för allmänheten. Till mer välbesökta naturreservat produceras även informationsbroschyrer. I vissa naturreservat som är särskilt lämpliga för friluftsliv ordnas anläggningar för friluftslivet och besökarens bekvämlighet. Det kan gälla allt från stigsystem och ledmarkeringar till eldstäder, raststugor och fågeltorn. I andra reservat görs ingenting för att gynna friluftslivet. Vanligtvis gäller det senare områden som är känsliga för slitage eller har arter som är så lättstörda att de inte skulle tåla en alltför stor tillströmning av besökare. 24. Hur sköts naturreservatet? För att garantera att naturvärden och värden för friluftslivet bevaras eller utvecklas har varje reservat en skötselplan som innehåller dels en beskrivning av området, dels en redovisning av vad som ska utföras för att syftet med reservatet ska uppnås. Exempel på skötsel kan vara slåtter, bete, röjning och gallring, men också att anlägga och sköta stigar, parkeringsplatser och raststugor för friluftslivet. Vissa miljöer som exempelvis fjäll, myrar samt gammelskogar kräver normalt endast mycket begränsad skötsel. I kulturlandskapet måste däremot ofta en traditionell hävd av betesmarker, slåtterängar och strandängar fortsätta för att bevara ett rikt växt- och djurliv. Även lövskogsreservat behöver ibland skötas för att naturvärdena ska bibehållas. I vissa fall behövs insatser för att restaurera vissa naturtyper inom ett reservat, till exempel slyröjning i igenväxande betesmarker eller naturvårdsbränningar i särskilt utvalda barrskogar. 25.Vem utses som förvaltare och vem utför skötseln? Länsstyrelsen ansvarar i regel för förvaltningen av statligt beslutade naturreservat och kommunen för förvaltningen av kommunalt beslutade reservat. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att bedriva skötseln i egen regi eller uppdra åt en entreprenör att utföra det praktiska 7

8 arbetet. Det är normalt staten som svarar för finansieringen av skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat. Lokal förankring är en viktig grundprincip vid förvaltningen och markägare eller lokala näringsidkare kommer därför ofta ifråga för olika typer av arbetsuppdrag inom reservaten. I många fall, särskilt när det gäller reservat i odlingslandskap med naturvärden uppkomna genom äldre tiders brukningsmetoder, är det oftast bäst om markägaren fortsätter att hävda och sköta markerna som tidigare. Bildandet av reservat gör det möjligt för länsstyrelsen, att med de medel som staten har för skötseln av naturreservat, att ge markägaren ekonomiskt stöd för natur- och kulturvårdande åtgärder, som t.ex. fortsatt betesdrift på strandängar och i hagmarker. Sådant ekonomiskt stöd kan ges om miljöersättningen i jordbruket är otillräcklig eller om reglerna för miljöersättningen inte sammanfaller med reservatets skötselmål och föreskrifter. 8

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare Så bildas ett naturreservat en snabbguide Inventering, samråd och förslag Länsstyrelsen inventerar värdefulla områden. Länsstyrelsen samråder

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02 PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Exempel på beslut I detta dokument finns två exempel. Det första är ett beslut om ett interimistiskt förbud. Det andra är ett avslag på en ansökan om tillstånd.

Läs mer

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Kyrköns naturreservat Beslutade den 8 april 2008, diarienummer 511-4226-06. Länsstyrelsen förklarar med

Läs mer

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma kommun Data Områdets namn Alkärret i Haboljung Läge RT90 - E: 6176943, N: 1327233 Län Skåne län Kommun Lomma Församling/socken Lomma Berörda fastigheter

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora FÖRSLAG TILL BESLUT 2007-05-03 Dnr. 2007-M0037-13 Miljökontoret Ingrid Andrén Tfn. 0581-81138 ingrid.andren@lindesberg.se

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Bildande av Råå naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Råå naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2004-12-13 dk sid 1 (6) 511-2450-04 0583-218 sändlista Bildande av Råå naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Naturreservatet Rya åsar Förslag till beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken

Naturreservatet Rya åsar Förslag till beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Naturreservatet Rya åsar Förslag till beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Administrativa data Benämning: Naturreservatet Rya åsar Skyddsform: Naturreservat Län: Västra Götaland Kommun: Borås

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 17:e april 2009 21FS 2009:24 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Stora Korpimäki naturreservat Beslutade den 7:e april

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Mikael Finsberg Tel Dnr 0298/07

Mikael Finsberg Tel Dnr 0298/07 TJÄNSTEUTLÅTANDE Mikael Finsberg Tel 365 57 89 2007-08-15 Dnr 0298/07 Yttrande till kommunstyrelsen över länsstyrelsens förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals

Läs mer

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning

Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT BESLUTETS INNEHÅLL OCH UTFORMNING Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning Här vägleder Naturvårdsverket om vad ett beslut om att bilda naturreservat

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun 2014-02-24 Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd

Läs mer

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen).

Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Markupplåtelseavtal avseende markförlagd fiberoptisk ledning för bredbandskommunikation (nedan kallad ledningen). Avtal mellan fastighetsägare: Namn: Person/Org. Nr. Ovan benämnda Fastighetsägare Avseende

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

LRF Konsult. Maria Nilsson Lantmätare. Anna Bergviken Jurist. lrfkonsult.se. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling

LRF Konsult. Maria Nilsson Lantmätare. Anna Bergviken Jurist. lrfkonsult.se. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling LRF Konsult Maria Nilsson Lantmätare Anna Bergviken Jurist När kan vi hjälpa till? Ny- och ombyggnation av väg- och järnvägar Nya ledningar el, fjärrvärme, gas, va mm Naturreservat, biotopsskydd mm Vattenskyddsområden

Läs mer

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät

MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Bildande av naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun

Bildande av naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun Bildande av naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun Uppgifter om naturreservatet Namn Kommun Socken Gränser Uggleskogen Perstorp Perstorps socken Området är markerat med svart punktstreckad linje

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

PM 2011-02-01. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Naturreservat Rinkebyskogen KS 2010/0297

PM 2011-02-01. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Naturreservat Rinkebyskogen KS 2010/0297 1(6) KS 2010/0297 Naturreservat Rinkebyskogen Aktuellt uppdrag Kommunstyrelsen beslöt 2010-11-29 199 1 Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att utarbeta förslag till arbetsgång med tidsangivelser

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5 Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 5 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Mellan undertecknande, nedan benämnda Fastighetsägaren och Ledningsägaren, är följande överenskommelse träffad.

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Beslut om bildande av Örby ängar naturreservat i Helsingborgs stad Dnr 03383/2007

Beslut om bildande av Örby ängar naturreservat i Helsingborgs stad Dnr 03383/2007 HELSINGBORGS STAD REMISSVERSION 2010 08 26 Beslut om bildande av Örby ängar naturreservat i Helsingborgs stad Dnr 03383/2007 Kommunfullmäktiges beslut Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige

Läs mer

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN 2211 Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN 2013-10-07 435-122-13 1(2) Föreningen Gotlands Fornvänner (Gotlands Museum) Väte hembygdsförening Riksantikvarieämbetet Region Gotland, Samhällsbyggnadsförvaltningen Konsekvensutredning

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6

Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6 Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Mellan undertecknande, Fastighetsägaren/Väghållaren(vägförening eller dylikt) nedan benämnda fastighetsägare

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

DOM 2013-10-01 Stockholm

DOM 2013-10-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0602 DOM 2013-10-01 Stockholm Mål nr M 2847-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-03-01 i mål M 5000-12, se bilaga A KLAGANDE 1. PF 2. EÖ MOTPART

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN

NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN Reservatets namn: Kommun: Socken: Läge: Kartor: Areal: Fastighet: Markägare: Förvaltare: Gröna Mad Falköping Falköping och Marka Reservatet ligger i de östliga

Läs mer

Sotenäs kommun Kungshamn

Sotenäs kommun Kungshamn LÄNSSTYRELSEN Beslut 231-10752-89 GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Miljövårdsenheten 1992-12-17 Bitrmvdir Gunnar Storm tel 031/60 58 22 Sotenäs kommun 456 80 Kungshamn Beslut att förklara Klevekilen med närmaste

Läs mer

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar

Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar BESLUT 1(8) Vårt diarienummer 8/03 265 Handläggare, titel, telefon Eva Siljeholm, kommunekolog 011-15 19 65, 073-020 19 65 Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar Förslag till beslut 1 Norrköpings

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i nationalparksförordningen (1987:938); SFS 2009:729 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Stöd till vattenåtgärder och naturvård

Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner Beslut 2006-02-27 Diarienummer 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Enligt sändlista Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner Innehåll

Läs mer

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-04-22 1(5) 2310-10289-95 0562-204 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Bildande av naturreservatet Regnaholms lövskog i Finspångs kommun samt fastställande av skötselplan

Bildande av naturreservatet Regnaholms lövskog i Finspångs kommun samt fastställande av skötselplan LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2008-12-03 sid 1 (7) 511-22791-06 Sändlista Bildande av naturreservatet Regnaholms lövskog i Finspångs kommun samt fastställande av skötselplan Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag

PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag 2014-08-14 107 2013/KS0765 265 Bildande av Naturreservatet Storsjön (Kommunfullmäktiges tryckta handlingar 2014, nr 74, sid B 538, separat bilaga) Kommunstyrelsen ansökte

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Möckelsnäs i Älmhults kommun 07FS 2014:14 Utkom från trycket den 18 december 2014 beslutade

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Älvsborgs läns författningssamling

Älvsborgs läns författningssamling Älvsborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 15 FS 1997:76 Utkom från trycket den 28 november 1997 Föreskrifter om bildande av naturreservat Tösse skärgård i Åmåls kommun; beslutade den 17 november

Läs mer

Godkännande av arrendeavtal mellan Kalmar kommun och Kalmar Golfklubb på del av fastigheterna Kläckeberga 10:1 och 10:2 m.fl.

Godkännande av arrendeavtal mellan Kalmar kommun och Kalmar Golfklubb på del av fastigheterna Kläckeberga 10:1 och 10:2 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Klara Johansson 2015-10-21 KS 2015/0927 50265 Kommunfullmäktige Godkännande av arrendeavtal mellan Kalmar kommun och Kalmar Golfklubb på del av fastigheterna

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten 0501-60 53 32 Mölndals Stad Miljö- och hälskoskyddskontoret Lars-Erik Jevås 431 82 MÖLNDAL Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT Beviljade projekt

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET ÖKNASKOGEN I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta som naturreservat. Reservatet har den

Läs mer

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark

Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark 1(4) Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Avtal Mellan undertecknad/e, nedan benämnda Fastighetsägaren respektive Ledningsägaren är följande överenskommelse träffad. Fastighetsägare Namn

Läs mer

Ansökan om dispens för anläggande av vall vid bågskyttebana på fastigheten Visättra 1:5 inom

Ansökan om dispens för anläggande av vall vid bågskyttebana på fastigheten Visättra 1:5 inom NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 31 maj 2016 2016-776 SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden Ansökan om

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer