Hur bildas ett NATURRESERVAT?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur bildas ett NATURRESERVAT?"

Transkript

1 NATURVÅRDSVERKET Hur bildas ett NATURRESERVAT? 25 svar på vanliga frågor från markägare 1

2 Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av Sveriges naturvårdspolitik. Det är också en del av det internationella samarbetet på miljöområdet. Det vanligaste sättet för samhället att slå vakt om värdefull natur är att bilda naturreservat. Reservat avsätts för att bevara känsliga miljöer, för att ge skydd åt hotade arter eller för att bibehålla områden som är attraktiva för friluftslivet. Utvalda delar av det svenska landskapet skyddas på så sätt mot exploatering. Andra viktiga syften är att restaurera eller långsiktigt vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer och ofta innebär reservaten en kombination av skydd och skötsel. Olika typer av natur alltifrån orörda gamla skogar som hotas av avverkning till ålderdomliga slåtterängar som riskerar igenväxning kan i naturreservat bevaras för framtiden. Riksdagen har beslutat om miljömål som innebär ett väsentligt utökat skydd av skog, mark och vatten. Av detta skäl har de statliga anslagen för områdesskydd ökat de senaste åren. Ett omfattande arbete med planering och genomförande av naturreservat pågår nu på länsstyrelserna och i kommunerna. I detta dokument berättas i korthet hur det går till att bilda naturreservat. Markägare och andra sakägare får svar på de viktigaste frågorna som rör själva reservatsprocessen. Syftet är också att skriften ska underlätta kontakten mellan markägaren och de berörda myndigheterna. 1. Vad är ett naturreservat? Det är ett värdefullt område som skyddats med stöd av Miljöbalken med särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Vilka föreskrifter som krävs varierar mellan olika reservat bl.a. beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda. För varje reservat finns en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Marken i ett naturreservat kan ägas av vem som helst, d v s privatpersoner, bolag, stat och kommun, stiftelser, allmänningar m fl. 2. Varför bildas naturreservat? I Miljöbalken anges följande skäl till att bilda naturreservat: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för frilufslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Det finns vanligen flera syften för att bilda ett naturreservat, men bevarandet av den biologiska mångfalden och vård och bevarande av värdefulla naturmiljöer är de vanligaste. Naturreservat är dock endast ett av flera sätt för samhället att skydda eller ge stöd åt skötsel av värdefulla miljöer. Utöver reservaten finns nationalparker, biotopskydd, naturvårdsavtal och miljöersättningar inom jordbruket. En viktig del av skyddet och vården av den svenska naturen vilar också på markägarnas frivilliga naturhänsyn och intresse att bibehålla natur- och kulturlandskapet. Naturreservat är ofta den lämpligaste skyddsformen när områden hotas av olika typer av exploatering, när större värdefulla skogsmiljöer hotas av avverkning eller när markägare inte kan bära kostnaderna för skydd och skötsel av särskilt värdefulla miljöer i kulturlandskapet Flera skäl kan finnas för att tillgodose friluftslivets behov av områden genom naturreservat. Exempel på detta är när nyttjandet för friluftslivet bedöms bli mer omfattande än vad allemansrätten medger, när särskilt viktiga upplevelsevärden behöver tillvaratas eller för att bevara tätortsnära grönområden. Områden som skyddas till förmån för friluftslivet behöver med andra ord inte alltid ha särskilt höga biologiska skyddsvärden. En målsättning vid reservatsplanering är att prioritera områden med biologiska värden och värden för friluftslivet. Att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för hotade arter är inte enbart en svensk målsättning. Dessa motiv är viktiga i EU:s arbete med att skapa ett nätverk av 2

3 biologiskt värdefulla europeiska naturområden Natura Sverige och övriga medlemsstater har åtagit sig att bevara vissa särskilt skyddsvärda naturtyper och arter. Många av de områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket är eller kommer att bli naturreservat. Att skydda värdefulla naturområden är också en viktig princip i Konventionen om biologisk mångfald som Sverige har undertecknat. 3. Hur bildas ett naturreservat? en snabbguide! I detta avsnitt beskrivs den formella gången i naturreservatsärenden som hanteras av Länsstyrelsen. I bland kan de olika momenten ske i en delvis annan ordning beroende på omständigheterna. Länsstyrelsen utför inventeringar av värdefulla områden. Särskilt skyddsvärda områden utreds och bedöms ur regional synvinkel. Länsstyrelsen samråder med Naturvårdsverket vid urvalet av reservatsobjekt och gör en bedömning av skyddsvärdet ur såväl ett nationellt som regionalt perspektiv. Länsstyrelsen informerar markägaren om områdets naturvärden, samråder med markägaren om hur naturvärdena kan bevaras, informerar om varför området bör bli naturreservat, samt redogör för hur reservatsbildningen går till. Länsstyrelsen tar därefter fram ett förslag till beslut om naturreservat med syfte, föreskrifter och skötselplan. På detta följer förnyade diskussioner mellan markägaren och länsstyrelsen i syfte att nå samförstånd. En oberoende värderare anlitas sedan av länsstyrelsen för att göra en värdering av hur fastighetens marknadsvärde påverkas av de inskränkningar i pågående markanvändning som reservatsföreskrifterna innebär. Det blivande reservatets gränser stakas ofta ut i fält av Lantmäteriet på länsstyrelsens beställning Därefter förhandlar länsstyrelsen med markägaren, oftast med hjälp av en extern förhandlare, om att antingen ersätta markägaren för det intrång i markanvändningen som reservatet innebär eller köpa den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. När förhandlingarna är avslutade upprättas ett avtal om köp eller intrångsersättning Under arbetes gång sänder länsstyrelsen ut reservatsförslaget på remiss till andra myndigheter och organisationer och markägaren får ett föreläggande om att lämna synpunkter. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om att bilda naturreservatet. När beslutet vunnit laga kraft markerar länsstyrelsen ut reservatsgränserna i fält. 4. Vilka lagrum reglerar bildandet av naturreservat? Flertalet bestämmelser om bildande av naturreservat finns i Miljöbalkens 7 kapitel och i Förordningen om områdesskydd (SFS 1998:1252). Ersättningsbestämmelserna finns i Miljöbalkens 31 kapitel. 5. Vilka myndigheter har ansvaret? Det är oftast länsstyrelsen som ansvarar för bildandet av naturreservat. Naturvårdsverket disponerar det statliga anslag som används för köp av mark och för intrångsersättning till markägaren. Naturvårdsverket fördelar anslaget till länen utifrån en nationell prioritering av föreslagna reservatsobjekt. Även kommunerna bildar naturreservat, varför länsstyrelsens roll i den följande texten även gäller kommunerna, förutom när annat särskilt påpekas. 6. Hur väljs naturreservatsområden ut? Naturreservat är vanligen områden med höga naturvärden ofta med sällsynta eller hotade arter som har svårt att fortleva i livskraftiga bestånd i dagens jord- eller skogsbruk. Många värdefulla områden är kända sedan länge och ingår i länsstyrelsernas naturvårdsplaner. Fortfarande upptäcks nya reservatsområden genom länsstyrelsernas och kommunernas inventeringar samt 3

4 skogsvårdsstyrelsernas nyckelbiotopinventeringar. Grönområden kring våra tätorter är viktiga för bl.a. friluftslivet och är ofta av särskilt intresse för kommunernas reservatsbildning. Oftast är det länsstyrelsen som genom sitt övergripande ansvar för naturvården i länet tar initiativ till reservatsbildning. Initiativet kan även komma från ideella föreningar, allmänheten eller markägare. I vilken takt och i vilken turordning ett område skyddas styrs främst av naturvärdena men också av om akuta hot uppstår mot ett områdes naturvärden. Naturreservatsarbetet koncentreras till områden som i ett nationellt och internationellt perspektiv har höga värden samt till områden med särskilt höga regionala värden. Val av lämpliga områden baseras på olika typer av dokumentation, exempelvis: Länsvisa och kommunala naturvårdsplaner, program och inventeringar. Nationella inventeringar av naturskogar, sumpskogar, våtmarker, nyckelbiotoper samt ängs- och hagmarker. Vissa nationella planer som Naturvårdsplan för Sverige, Myrskyddsplan för Sverige och Bevarandeplan för odlingslandskapet. EU:s direktiv för urval och skapande av ett nätverk av värdefulla naturområden Natura För att kunna nå de nationella miljömål som riksdagen beslutat om, bl.a. levande skogar, inriktas för närvarande en stor del av reservatsarbetet på olika typer av skogsmiljöer, t.ex. artrika lövskogar, ekhagmarker, barrnaturskogar, kust- och skärgårdsskogar samt skogs- och myrkomplex. 7. Hur informeras markägaren? Länsstyrelsens första kontakt med markägaren sker normalt per telefon eller vid ett personligt besök, men ibland med brev. Markägaren informeras då om de naturvärden som länsstyrelsen funnit och om behovet att bilda ett naturreservat. Markägaren får också information om hur det går till att bilda reservat, syftet med och innebörden av reservatet, ersättningsreglerna, tidsplan för arbetet samt vilka föreskrifter som är aktuella för det planerade reservatet. Är många markägare inblandade kan information ibland ske vid ett större gemensamt möte. 8. Vilka berörs av och hur markeras ett naturreservat? Länsstyrelsen anlitar Lantmäteriet för fastighetsutredningar och fastighetsförteckningar inom planerade naturreservat, för att i ett tidigt skede ta reda på markägare och andra sakägare. I fastighetsförteckningen redovisas även samfälligheter (exempelvis fiskesamfälligheter, diken och vägar), rättigheter (exempelvis servitut, nyttjanderätter och vägrätter) och gemensamhetsanläggningar. För att få en riktig avgränsning av naturreservat anlitas Lantmäteriet även för utstakning och inmätning av planerade reservatsgränser. 9. Vilka begränsningar i markutnyttjandet innebär ett reservat? En markägare måste tåla vissa begränsningar i sin rätt att nyttja marken i naturreservat. För att skydda områdets naturvärden beslutar länsstyrelsen om föreskrifter som exempelvis reglerar markägarens möjligheter att uppföra bebyggelse, stängsla, bedriva täktverksamhet, odla upp ny mark, dika, plantera skog, avverka skog, jaga och fiska, använda bekämpningsmedel, anlägga väg m.m. Det är vissa av dessa inskränkningar i markutnyttjandet som ger markägaren rätt till ersättning enligt särskilda regler. Länsstyrelsen kan också besluta att markägaren måste tåla att vissa åtgärder utförs i naturreservatet, exempelvis slåtter eller viss röjning för att tillgodose syftet med reservatet. Länsstyrelsen kan också besluta om att anlägga vandringsleder, rastplatser eller andra åtgärder som underlättar eller styr allmänhetens vistelse i reservatet. 10. Vad händer med jakten och fisket? Det är syftet med reservatet som avgör om det blir några inskränkningar i jakt- och fiskerättigheterna. Oftast är det få begränsningar för jakt i naturreservat. I de fall staten förvärvar marken upplåts jakten oftast åt den tidigare markägaren, om jakt är förenligt med reservatets syfte. Ibland är dock vissa typer av jakt förbjuden, t ex fågeljakt vid fågelsjöar eller jakt på skogshöns i vissa skogsreservat. Begränsningar i jaktmöjligheterna, exempelvis under veckosluten, kan också förekomma i områden 4

5 som är särskilt viktiga för friluftslivet. Fisket brukar sällan begränsas annat än i i vissa fågelsjöar och i sjöar med speciellt hotade fiskbestånd. 11. Vilken rätt till ersättning har markägaren? Naturreservat innebär mer eller mindre långtgående inskränkningar i markägarens förfoganderätt över ett område. Markägaren har rätt till ersättning då mark tas i anspråk eller då inskränkningarna blir så pass omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Skadan måste uppgå till en viss nivå, en s.k. kvalifikationsgräns för att ersättning ska kunna betalas ut. Skador upp till kvalifikationsgränsen måste markägaren tåla utan ersättning. Ett typexempel på när pågående markanvändning avsevärt försvåras och markägaren därför har rätt till ersättning, är när skogsbruk helt förbjuds i ett reservat. Det är viktigt att skilja på begreppen pågående markanvändning och ändrad markanvändning. Reglerna om intrångsersättning är enbart knutna till den pågående markanvändningen, vilket innebär att ersättning inte utgår för att förväntningar om en ändring i markens användningssätt inte infrias. Normal rationalisering inom jord- och skogsbruk, liksom en planerad odling av energigröda på jordbruksmark är pågående markanvändning. Julgransplantering eller skogsodling på jordbruksmark är däremot inte pågående markanvändning, varför det inte uppstår någon rätt till ersättning om sådan verksamhet förbjuds genom reservatsföreskrifterna. Ersättning utgår inte heller för planerad markanvändning som är tillståndspliktig. En markägare som genom reservatsföreskrifterna förbjuds att bygga ett fritidshus är därför inte berättigad till ersättning, såvida bygglov inte redan getts eller om husen är tillåtna enligt fastställd detaljplan. 12. Intrångsersättning eller försäljning? Om de föreslagna reservatsföreskrifterna innebär rätt till ersättning kan markägaren välja att kvarstå som ägare eller att sälja marken till staten. Vill markägaren kvarstå som ägare, erbjuder staten en intrångsersättning. Vill markägaren däremot sälja den del av marken som ska ingå i naturreservatet blir staten ägare av området genom ett köp. 13. Hur går värderingen till? De delar av en fastighet som ska ingå i naturreservatet värderas. Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende värderingsföretag. Länsstyrelsen beställer ett värdeutlåtande från något av dessa konsultföretag. Värdeutlåtandet utgör sedan grund för förhandling och ersättning. Värderingen utgår oftast från följande två typfall: 1. Markägaren erbjuds en intrångsersättning. Värderingen avser minskningen av fastighetens marknadsvärde till följd av de inskränkningar som naturreservatsföreskrifterna innebär för den pågående markanvändningen. 2. Markägaren vill sälja den del av fastigheten som ska ingå i reservatet. Värderingen avser då köpeskillingen(marknadsvärdet) på den del av fastigheten som staten köper. Marknadsvärdet fastställs i båda fallen genom en ortsprisutredning, d.v.s. en värderingsanalys som bygger på en jämförelse mellan värderingsobjektet och jämförbara nyligen sålda fastigheter på den öppna marknaden. När det gäller skogsmark görs också en värdering med den s.k. beståndsmetoden. Beståndsmetoden är en skoglig avkastningsvärderingsmetod, där summan av alla framtida kostnader och intäkter för skogsbestånden räknas samman till ett s.k. nuvärde. 14. Kan markägaren beställa en egen värdering? Markägaren kan givetvis själv bekosta en egen värdering, men det är den av länsstyrelsen beställda värderingen som utgör statens grund i den kommande förhandlingen. 15. Hur går förhandlingen med markägaren till? Naturvårdsverket har tecknat ramavtal med ett antal privata, oberoende förhandlingsföretag. Länsstyrelsen anlitar vanligen dessa konsulter, för att för statens räkning förhandla med markägaren. 5

6 Ibland förhandlar länsstyrelsen direkt med markägaren. Förhandlingen syftar till att nå överenskommelse om vilken intrångsersättning/köpeskilling som markägaren ska få. Förhandlaren eftersträvar en nära kontakt med markägaren för att få en så god bild som möjligt av hur fastigheten berörs av reservatet. Förhandlaren kan också informera markägaren om juridiska konsekvenser av reservatsbildningen. Markägare kan ibland behöva anlita ett eget ombud i förhandlingarna. Staten är inte skyldig att stå för markägarens utgifter för ombud, men Naturvårdsverket betalar normalt skäliga omkostnader efter prövning i varje särskilt fall upp till en kostnadsram som verket fastställer. Inom denna ram får också skäliga utgifter för granskning av värderingsutlåtandet ingå. Om markägaren önskar anlita ett eget ombud på statens bekostnad måste detta godkännas i förväg genom statens förhandlare. 16. Kan staten erbjuda ersättningsmark? Staten har ingen lagreglerad skyldighet att erbjuda ersättningsmark vid reservatsbildning men Naturvårdsverket och länsstyrelsen ser positivt på möjligheten att försöka anskaffa och erbjuda markägaren annan mark som ersättning för den som staten vill förvärva. 17. Hur förbereds reservatsbeslutet? Länsstyrelsen tar fram ett förslag till beslut om naturreservatsbildning. Detta ska bl.a. innehålla en beskrivning av områdets naturförhållanden, olika naturtyper och särskilt skyddsvärda arter. Syftet med naturreservatet ska framgå, liksom skälen för beslutet, förslag på föreskrifter samt hur dessa kommer att inskränka i dels markägarens rätt att förfoga över området, dels allmänhetens rätt att utnyttja marken. Till förslaget hör också ett utkast till skötselplan samt kartor. Föreskrifterna för reservatet ska vägas mot enskilda intressen, så att föreskrifterna inte blir mer omfattande än att syftet med skyddet uppnås. Berörda sakägare får, vanligen i samband med att förhandlingarna inleds, ett föreläggande om att yttra sig över förslaget till naturreservatsbeslut. Senare får Naturvårdsverket, berörd kommun, skogsvårdsstyrelsen, intresseorganisationer m.fl. förslaget på remiss. 18. Hur fattas beslutet och går det överklaga? Oftast fattar länsstyrelsen det formella beslutet om naturreservatet först när förhandlingarna med markägarna är avslutade. Beslutet att bilda reservat kan dock tas innan ersättningsfrågorna är lösta, så snart markägaren yttrat sig över förslag till beslut och remissinstanserna lämnat sina synpunkter. Ett beslut om naturreservat gäller fr.o.m. att det vunnit laga kraft, vilket infaller tre veckor efter att alla sakägare underrättats om beslutet. Hur det går till att överklaga beskrivs i reservatsbeslutet. Överklagas beslutet av en sakägare gäller det ändå för övriga sakägare. 19. Vem skriver avtal för stat och kommun? Avtal om intrångsersättning undertecknas för statens del av länsstyrelsen, men med förbehåll att det ska godkännas av Naturvårdsverket. Avtal om köp undertecknas av Naturvårdsverket. När en kommun bildar naturreservat tecknas avtal om intrångsersättning eller köp av mark av kommunen. 20. När får markägaren pengarna? Intrångsersättningar kan betalas ut före beslutet om att bilda naturreservatet. Betalningen sker när Naturvårdsverket godkänt överenskommelsen mellan länsstyrelsen och markägaren. Vid köp betalas normalt köpeskillingen på överenskommen tillträdesdag. Det utbetalade beloppet är en engångsersättning för all framtid och beskattas enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning, d.v.s. som vid vanlig fastighetsförsäljning. 21. Vad händer om man inte är överens om ersättningen? Om länsstyrelsen beslutat att bilda ett naturreservat innan ersättningsfrågorna är lösta fortsätter förhandlingen om ersättning tills en överenskommelse kan träffas, dock längst ett år efter att naturreservatsbeslutet vunnit laga kraft. Om man inte kan komma överens om ersättningen kan sakägaren stämma staten i Miljödomstolen, för att domstolen ska avgöra frågan. Stämningsansökan 6

7 måste lämnas in inom ett år efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft, i annat fall förlorar markägaren rätten till ersättning. Vid stämningsärenden betalar Naturvårdsverket den ersättning Miljödomstolen tilldömer sakägaren, medan rättegångskostnaderna betalas av Kammarkollegiet. 22. Vad innebär ett interimistiskt förbud? Om ett akut hot uppstår mot ett område som är aktuellt för reservatsbildning, kan länsstyrelsen meddela ett interimistiskt förbud. Det innebär att man inte utan länsstyrelsens tillstånd får utföra åtgärder som beskrivs i beslutet. Det är en tidsbegränsad tillståndsplikt i avvaktan på ett slutgiltigt reservatsbeslut. Ett interimistiskt förbud medför att tillstånd måste sökas för åtgärder som normalt inte är tillståndspliktiga men som bedömts strida mot syftet med det tilltänkta reservatet under tiden då förutsättningarna för naturreservatet utreds. Åtgärder som kan föranleda ett interimistiskt förbud är exempelvis husbehovstäkt, dikesrensning, skogsgallring eller en avverkningsanmälan för hela eller delar av ett planerat skogsreservat. Ett beslut om interimistiskt förbud gäller med omedelbar verkan även om det skulle överklagas. Beslutet gäller under högst tre år. Om det finns särskilda skäl kan det förlängas med ett år och om det finns synnerliga skäl med ytterligare ett år, d.v.s. som längst gäller denna tillståndsplikt i totalt fem år. Det interimistiska förbudet anger vilka arbetsföretag som kräver särskilt tillstånd inom ett område och hur lång tid beslutet gäller. Tillstånd kan sökas hos aktuell länsstyrelse respektive kommun. Vill en markägare t.ex. avverka sin skog och det är förbjudet enligt föreskrifterna måste markägaren ansöka om tillstånd. Om länsstyrelsen respektive kommunen avslår ansökan träder Miljöbalkens ersättningsregler i kraft. 23. Vad händer i området när naturreservatet är bildat? När naturreservatet är bildat markerar länsstyrelsen ut gränserna i fält. Ibland behöver det anläggas en parkeringsplats. Vanligen sätts det upp en informationstavla som berättar om naturreservatet och om de föreskrifter som gäller för allmänheten. Till mer välbesökta naturreservat produceras även informationsbroschyrer. I vissa naturreservat som är särskilt lämpliga för friluftsliv ordnas anläggningar för friluftslivet och besökarens bekvämlighet. Det kan gälla allt från stigsystem och ledmarkeringar till eldstäder, raststugor och fågeltorn. I andra reservat görs ingenting för att gynna friluftslivet. Vanligtvis gäller det senare områden som är känsliga för slitage eller har arter som är så lättstörda att de inte skulle tåla en alltför stor tillströmning av besökare. 24. Hur sköts naturreservatet? För att garantera att naturvärden och värden för friluftslivet bevaras eller utvecklas har varje reservat en skötselplan som innehåller dels en beskrivning av området, dels en redovisning av vad som ska utföras för att syftet med reservatet ska uppnås. Exempel på skötsel kan vara slåtter, bete, röjning och gallring, men också att anlägga och sköta stigar, parkeringsplatser och raststugor för friluftslivet. Vissa miljöer som exempelvis fjäll, myrar samt gammelskogar kräver normalt endast mycket begränsad skötsel. I kulturlandskapet måste däremot ofta en traditionell hävd av betesmarker, slåtterängar och strandängar fortsätta för att bevara ett rikt växt- och djurliv. Även lövskogsreservat behöver ibland skötas för att naturvärdena ska bibehållas. I vissa fall behövs insatser för att restaurera vissa naturtyper inom ett reservat, till exempel slyröjning i igenväxande betesmarker eller naturvårdsbränningar i särskilt utvalda barrskogar. 25.Vem utses som förvaltare och vem utför skötseln? Länsstyrelsen ansvarar i regel för förvaltningen av statligt beslutade naturreservat och kommunen för förvaltningen av kommunalt beslutade reservat. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för den skötsel som framgår av skötselplanen. Förvaltaren kan välja mellan att bedriva skötseln i egen regi eller uppdra åt en entreprenör att utföra det praktiska 7

8 arbetet. Det är normalt staten som svarar för finansieringen av skötseln i statligt beslutade reservat, medan kommunen normalt bekostar skötseln i kommunala reservat. Lokal förankring är en viktig grundprincip vid förvaltningen och markägare eller lokala näringsidkare kommer därför ofta ifråga för olika typer av arbetsuppdrag inom reservaten. I många fall, särskilt när det gäller reservat i odlingslandskap med naturvärden uppkomna genom äldre tiders brukningsmetoder, är det oftast bäst om markägaren fortsätter att hävda och sköta markerna som tidigare. Bildandet av reservat gör det möjligt för länsstyrelsen, att med de medel som staten har för skötseln av naturreservat, att ge markägaren ekonomiskt stöd för natur- och kulturvårdande åtgärder, som t.ex. fortsatt betesdrift på strandängar och i hagmarker. Sådant ekonomiskt stöd kan ges om miljöersättningen i jordbruket är otillräcklig eller om reglerna för miljöersättningen inte sammanfaller med reservatets skötselmål och föreskrifter. 8

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare

Så bildas naturreservat. svar på vanliga frågor från markägare Så bildas naturreservat svar på vanliga frågor från markägare Så bildas ett naturreservat en snabbguide Inventering, samråd och förslag Länsstyrelsen inventerar värdefulla områden. Länsstyrelsen samråder

Läs mer

Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning

Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT BESLUTETS INNEHÅLL OCH UTFORMNING Beslut om att bilda naturreservat innehåll och utformning Här vägleder Naturvårdsverket om vad ett beslut om att bilda naturreservat

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-03-27 2310-10288-95 0583-214 1(5) Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala

Läs mer

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT åååå-04-22 1(5) 2310-10289-95 0562-204 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun

Bildande av naturreservatet Lustigkulle domänreservat i Motala kommun LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten Maria Taberman BESLUT 1998-02-11 sid Fel! Okänt (Fel! Okänt ) 2310-10287-95 0583-213 Assi Domän AB 105 22 STOCKHOLM Bildande av naturreservatet Lustigkulle

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Vanliga frågor om LONA

Vanliga frågor om LONA Senast uppdaterad: 2014-06-09 1(5) Vanliga frågor om LONA Länsstyrelsen rekommenderar att ni också läser Naturvårdsverkets vägledning för bidraget som hämtas här: http://naturvardsverket.se/lona Frågor

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden

Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete 30 hp Handledare: Signe Lagerkvist ht 2008 Naturreservat som verktyg för att bevara den biologiska mångfalden Therese Flodin

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt

Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Bilaga 1 Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Oktober 2012-10-24 Innehållsförteckning Syfte och omfattning 5 Rollfördelning 5 Kommunen 5 Lokala aktörer 5 Länsstyrelsen 6 Naturvårdsverket

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

Bilaga B till kommunstyrelsens beslut 1998-05-27: INRÄTTANDE AV NATURRESERVATET HÅGADALEN-NÅSTEN I UPPSALA KOMMUN

Bilaga B till kommunstyrelsens beslut 1998-05-27: INRÄTTANDE AV NATURRESERVATET HÅGADALEN-NÅSTEN I UPPSALA KOMMUN Bilaga B till kommunstyrelsens beslut 1998-05-27: INRÄTTANDE AV NATURRESERVATET HÅGADALEN-NÅSTEN I UPPSALA KOMMUN Innehållsförteckning: Sid. Beslut... 2 Uppgifter om naturreservatet... 2 Beskrivning av

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Nej Svar: Ja Svar: Kanske Vad kan lantmäteriet bidra med vid vindkraftsutbyggnaden? Vindkraftverk med tillhörande anläggningar

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Naturvårdsprogram fakta och åtgärder

Naturvårdsprogram fakta och åtgärder ALE KOMMUN Naturvårdsprogram fakta och åtgärder Antagandehandling Naturvårdsprogrammet har upprättats och utformats av Jonas Stenström, Naturcentrum och kommunekolog Göran Fransson. Arbetet har gjorts

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2007-10-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och

Läs mer

Fastighet med rymligt bergrum Samstorp, Karlstad

Fastighet med rymligt bergrum Samstorp, Karlstad 12052634 3672/2013 Fastighet med rymligt bergrum Samstorp, Karlstad E-bud Fastigheten säljs genom e-bud. Fri prövningsrätt förbehålles säljaren. Budgivningen startar 2013-11-25 och är öppen minst till

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer