Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämlika möten. En guide till bättre bemötande i Umeå kommun"

Transkript

1 Jämlika möten En guide till bättre bemötande i Umeå kommun För att ni alla ska bedömas likvärdigt, får ni genomföra samma uppgift. Klättra upp i trädet!

2 Innehåll Inledning 3 Vikten av bemötande 4 Vad kan jag som förtroendevald politiker göra? 5 Vad kan jag som arbetsgivare och chef/ledare göra? 5 Vad kan jag som medarbetare göra? 6 Några vanliga funktionsnedsättningar 7 Afasi 7 Allergi 7 Autism/Aspergers syndrom 7 Demenssjukdom 8 Diabetes 8 Hjärt- och lungsjukdom 9 Dövblindhet 9 Elkänslighet 9 Epilepsi 10 Hörselskador/dövhet 10 Läs- och skrivsvårigheter 10 Mag- och tarmsjuka, stomi 11 Parkinsons sjukdom 11 Psykiska funktionsnedsättningar 11 Rörelsehinder 11 Synskador 12 Stamning 12 Tal och koncentrationssvårigheter 12 Utvecklingsstörning 13 Här hittar du mer information 14 Handikapprådet 14 Tillgänglighetsstrategen 14 KHR-sekreteraren 14 Strategisk utveckling. Rapporten tryckt december 2012 Omslagsbild: Åke Forsmark Läs mer på: 2 Jämlika möten

3 Inledning Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra individer. Förståelse och medkänsla räcker oftast långt men ibland kan det behövas särskild kunskap för att mötas på en mer jämlik nivå. I den här skriften finns några goda råd och verktyg för att underlätta mötet med personer med olika funktionsförmågor. I skriften finns de vanligaste funktionsnedsättningarna kort beskrivna och vad du kan tänka på i mötet med människor. Det är helt naturligt att ibland känna viss osäkerhet i möte med en person som har en funktionsnedsättning. När och hur mycket ska jag hjälpa, eller vill personen klara sig själv? Det bästa sättet i ett möte är att vara sig själv, ta god tid på sig, tänka på att ha ögonkontakt med den du pratar med, och vara uppmärksam och lyhörd. Blir man osäker eller undrar över något så fråga personen eller, om det inte passar, handla då efter din känsla. I mötet med personer som har nedsatt funktionsförmåga kan det vara små detaljer som avgör om mötet blir bra eller dåligt. Läs igenom den här skriften och granska din verksamhet och ert bemötande utifrån medarbetarens, kundens, brukarens, besökarens eller klientens ögon. Du finner säkerligen en del saker som kan förbättras. Kom ihåg att broschyren ger råd och absolut inga sanningar! I ett bra möte föds en ny verklighet medan man samtalar. Jämlika möten 3

4 Vikten av bemötande En del funktionsnedsättningar är synliga medan andra inte är det. Dessa så kallade dolda funktionsnedsättningar kan vara nog så besvärande, till exempel hjärt- och lungsjuka, diabetes, epilepsi, mag- och tarmsjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Underlätta genom att tala direkt eller i du-form. Det är svårt med ord ibland, men människan är förstås alltid viktigare än funktionsförmågan och människan är inte lika med sin funktionsnedsättning. Använd inte ord som den blinda, den döva, den handikappade. Säg gärna Kalle som är rullstolsburen, kunder som använder rullatorer men betona att det är en person, en levande människa det handlar om. Umeå kommuns vilja är att alla kommuninvånare på lika villkor ska kunna delta i samhällsgemenskapen. Denna strävan måste vara levande inom oss och omfatta allt vi gör, från myndighetsutövning till praktiskt bemötande i en reception. Vår information måste vara begriplig, lättläst och hörbar. Den inre och yttre fysiska miljön måste vara lättillgänglig. Kollektivtrafiken måste fungera. Kommunen ska vara öppen och utvecklande och får inte upplevas diskriminerande. Några allmänna goda råd: Möt andra som du själv vill bli bemött och utifrån deras olika förutsättningar. Var närvarande i mötet. Prata enkelt och tydligt, utan att överdriva. Använd inte fackspråk. Vänd dig alltid mot och prata till den person som det gäller. Tro inte för mycket på tekniska lösningar. Ibland är det endast personlig service som fungerar. Visa hänsyn och respekt för den personliga integriteten. Förvissa dig om att den du pratar med verkligen förstått vad du säger. Försök skapa en positiv och lugn atmosfär. Tänk på att du även kommunicerar med ditt kroppsspråk och tonfall. Fråga hur du ska gå tillväga om du känner dig osäker i mötet. Ha ögonkontakt med den person du pratar med. Se och respektera den du möter genom att ha en dialog, inte en monolog. Undvik yttranden som vad duktig du är som klarar dig själv, det kan upplevas nedsättande. 4 Jämlika möten

5 Vad kan jag som förtroendevald politiker göra? Är du förtroendevald kan du se på förelagda handlingar och förslag till beslut med mera utifrån ett funktionshinderperspektiv. Ställ frågor till dem som föredrar ett ärende om detta. Aktivt deltagande i partiarbetet ger möjlighet till påverkan över de frågor som kommer upp på dagordningen. Lyft alltid fram inskränkningar du ser i tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Som förtroendevald kan du påverka ditt parti till att verka för att fler personer med funktionsnedsättningar bjuds in till att delta i det politiska arbetet. Som politiker bör du skaffa kunskap om de mekanismer som gör det svårt för personer med funktionsnedsättningar att delta i politiken och samhällslivet. Att inte få bestämma över sig själv är begränsande för alla. Omgivningens attityder och handlande påverkar mötet med personer med funktionsnedsättning. Vad kan jag som arbetsgivare och chef/ledare göra? Var positiv till att hjälpa personer med funktionsnedsättningar in på arbetsmarknaden. Det är otillåtet att förfördela personer med funktionsnedsättningar vid rekrytering, anställning eller befordran. Det är en ledningsfråga att se till att verksamhetens alla delar är tillgängliga. Det handlar om processer för planering och beslut, attityder och bemötande och att se tillgänglighet som en naturlig del i det ordinarie arbetet. Tillgänglig arbetsplats innebär så mycket mer än fysiska tillgängliga lokaler. Det kan innebära att kvinnor och män får anpassat arbetstempo och anpassad arbetstid. Eller att någon har fått anpassade arbetsuppgifter och fått de hjälpmedel som den behöver på arbetsplatsen. Åtgärder på funktionshinderområdet bygger på kunskap och erfarenhet om sakförhållanden som råder och behov som människor med funktionsnedsättningar har. Låt din personal få möjlighet till lämplig utbildning i funktionshinderkunskap. Ta reda på hur man gör på andra ställen och i andra kommuner. Bered och planera ärenden så att funktionshinderperspektivet ständigt är levande och att det är med från början i alla processer. Låt ditt vardagliga handlande kännetecknas av gott bemötande och respekt för den enskilde individen. Som chef är du den viktigaste personen för att skapa en öppen, tillåten och tillgänglig arbetskultur. Som chef/arbetsgivare kan du samverka med arbetstagare för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar att utföra arbete i fysiskt och psykiskt avseende. Du ska ge arbetstagare möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation och i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans/hennes eget arbete. Jämlika möten 5

6 Vad kan jag som medarbetare göra? Sök efter strukturen i ditt arbete och se hur du skulle vilja arbeta med funktionshinderperspektivet. Frågor om tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet finns med i allt vi gör oavsett om vi planerar, utför eller kommunicerar/informerar. Om du inte redan har det, så försök skaffa den kunskap som just du behöver i ditt arbete. Exempel kan vara funktionshinderpolitisk kunskap, tillgänglighetskunskap, livssituationskunskap, handläggnings- och juridisk kunskap. Vi kategoriserar gärna människor i vår omgivning omedvetet. Förutfattade meningar om personer med funktionshinder kan finnas. Gör ditt bästa för att komma över detta. Gör också ditt bästa för att bidra till en tillgänglig, god och accepterande arbetsplatskultur. Ett gott bemötande är kanske den enklaste och viktigaste insatsen i tillgänglighetsarbetet. Bemöt andra som du själv vill bli bemött utifrån deras förutsättningar. Du kan dock inte okritiskt utgå ifrån att dina behov och önskningar också är en annan persons. Som yrkesföreträdare har du nyttig kunskap men det är brukarens reella behov som ska vara utgångspunkten i mötet eller planeringen. 6 Jämlika möten

7 Några vanliga funktionsnedsättningar Afasi Afasi förekommer ofta efter stroke och andra hjärnskador. Det finns personer med afasi som inte kan prata men oftast är en del språkfunktioner bibehållna. Man skiljer på olika typer av afasi. Förmåga att förstå det man hör och läser och förmågan att uttrycka sina tankar i tal och skrift, kan vara påverkad i olika hög grad. Var för sig eller samtidigt. Räkneförmågan kan också påverkas. Ställa enkla frågor, till exempel ja- och nejfrågor eller koncentrera frågorna på vad och hur. Tala långsamt och tala om en sak i taget. Använda bilder och skrift som komplement. Upprätthålla ögonkontakt. Använda kroppsspråket och ha papper och penna till hands. Ge den tid som behövs utan att avbryta. Vända dig direkt till personen, inte till eventuell följeslagare. Allergi Allergi är en obalans i immunförsvaret som gör att personer reagerar mot sådant som normalt inte skadar kroppen. Inte använda parfym eller rakvatten. Tydligt deklarera innehållet då du bjuder på mat, fika och dryck. Aldrig bjuda på något som innehåller någon form av nötter. Välja bort kända allergiframkallande växter inomhus. Inte röka när du bär dina arbetskläder, se också till att de är rena från djurhår. Autism/Aspergers syndrom Den som har autism/aspergers syndrom har nedsatt förmåga att kommunicera och umgås. Inte stressa igenom mötet, stress kan upplevas negativt. Uttrycka dig så tydligt och konkret du kan. Använda så få ord som du kan. Jämlika möten 7

8 Be personen att skriva ner sina tankar om samma frågor upprepas gång på gång. Det går sällan att använda logiska argument. Var tydlig och konsekvent. Inte komma med överraskningar. Tänk på att en person med autism eller asperger kanske: Inte tänker konkret eller hör alla ord du säger. Inte tolkar ord och meningar på samma sätt som du gör. Inte förstår att du inte tänker likadant som hon eller han. Inte kan tolka din mimik eller ditt kroppsspråk. Kan prata men kanske inte gör det. Pratar, men kanske inte som du, och har svårt i samspelet med andra. Demenssjukdom Demenssjukdom påverkar minnes- och tankeförmågan. Personen har svårt att klara de vardagliga sysslorna. Han eller hon har personlighetsförändringar, talsvårigheter samt försämrad rumsuppfattning och orienteringsförmåga. Tala till personen, inte över huvudet på personen. Tala lugnt och sakta. Tänk på att personer med demenssjukdom kanske: Lätta blir stressade och har svårt att koncentrera sig. Ofta förlägger saker. Inte kan planera sin tid och minns inte överenskommelser. Har svårt att hitta ord och kommer lätt av sig i samtalen. Har dålig tidsuppfattning. Har svårt att hantera pengar. Diabetes Personer med diabetes behöver äta på regelbundna tider. Blir väntan längre än fyra timmar behöver personen något att äta. Om personen får insulinkänning (låg sockerhalt) kan detta yttra sig som svettningar, koncentrationssvårigheter, darrningar, förvirring och aggressivitet. Vid insulinkänning kan du underlätta genom att: Ge personen något att äta, till exempel druvsockertabletter, söt saft eller liknande. Inte tvinga ner någon mat eller dryck om personen hunnit bli medvetslös, personen behöver då akut sjukhusvård. Ring Jämlika möten

9 Hjärt- och lungsjukdom Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener). Exempel på sådana exempel är ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Kunna påbörja hjärt- och lungräddning om en person visar tecken på sjukdom. Vara observant var man kan hitta defibrillering och hjärtstartare i samhället. Dövblindhet Många människor som tillhör dövblindgruppen har kvar någon syn- och/eller hörselrest. Med hjälp av ditt pekfinger skriva bokstäver i handen på den dövblinde personen. Alltid tala om när du kommer och vem du är. Närma dig framifrån och lätt röra vid personens hand, arm eller axel. Tala om vad du gör och vad som händer. Kommunicera långsamt och tydligt. Gärna beskriva rummet ni befinner er i. Komma ihåg att miljön är avgörande för personens förmåga att ta till sig information, till exempel bra belysning, skarpa kontraster och bra akustik. Alltid tala om när du går, även när du lämnar rummet för en kortare stund. Ledsagning: Räck din arm till den dövblinda personen. Se till att han/hon går snett bakom dig. Ge den dövblinda ledstången i trappor, det är lättast att gå själv. För att undvika missförstånd om vad som sägs kan tolkar anlitas via tolkcentralen, telefon Elkänslighet Elkänsliga personer upplever ofta att deras problem inte blir tagna på allvar. Respektera personens upplevelse. Stänga av mobiltelefoner, lysrör och hörslingor. Låta elkänsliga personer vistas i ett rum med dämpad belysning, utan spotlights och lågenergilampor. Tillmötesgå personens önskemål om att mötas på elsanerad plats. Jämlika möten 9

10 Epilepsi Epileptiska anfall varierar, allt från större anfall då personen får kramp och ramlar omkull eller bara mindre frånvaroattacker. Se efter om epilepsisymbolen (ett tänt ljus) finns på personens kläder eller halsband. Inte misstolka ett epileptiskt anfall. Se till att en person som vaknar upp efter ett anfall omringas av en lugn miljö, ordna helst så att bara en person finns i rummet. Om personen får ett större anfall: Försök inte stoppa anfallet på något sätt. Se till att andningsvägarna är fria. Stoppa inte in något hårt i munnen. Ta bort farliga saker kring personen. Se till att andningsvägarna är fria och att personen ligger så bekvämt som möjligt. När anfallet gått över är det viktigt med en lugn miljö.om anfallet inte gått över efter fem minuter behövs akut sjukhusvård. Hörselskador/dövhet I mötet med hörselskadade/döva är det extra viktigt med ögonkontakt. Om personen med hörselskada läser på läpparna är det lämpligt med en meters avstånd mellan er. Tänk på att artikulera tydligt, utan att överdriva. Dämpa radio eller andra störande ljud och tala en och en. Erbjuda hörselskadade personer tolk så det inte uppstår missförstånd om vad som sägs. Tala till personen du möter, inte till tolken. Se till att telefonnummer till tolkcentralen alltid finns tillgängliga. Tolkservice för hörselskadade och döva bokas via tolkcentralen, telefon De tillhandahåller också distanstolkning via internet. I enlighet med förvaltningslagen 8 är myndigheter skyldiga att vid behov använda tolk vid kontakt med person som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. Läs- och skrivsvårigheter Du kan oftast inte veta om en person har läs- och skrivsvårigheter. Om du vet att personen har problem av detta slag, försäkra dig om att personen uppfattat den information du lämnar ut. Det är extra viktigt att ge en kort muntlig beskrivning. Skriftlig information ska vara lättläst. 10 Jämlika möten

11 Fråga om personen vill ha hjälp, exempelvis med att fylla i en blankett. Försäkra dig om att personen har förstått den information som du lämnar ut. Mag- och tarmsjuka, stomi Se till att toalett finns i närheten. Uppträda diskret och inte skämta om stomin, en del stomiopererade känner sig besvärade av sin funktionsnedsättning. Personer som är stomi- eller reservoaropererade eller har mag- och tarmsjukdomar ska ha tillgång till toaletter utformade så att det går att byta stomibandage eller andra hjälpmedel bekvämt och hygieniskt. Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom kan ge olika symtom. Skakningar, muskelstelhet och långsamma rörelser är vanliga och förvärras av stress. Ibland kan personen bli överrörlig eller helt rörelsehämnad. Ibland syns inte sjukdomen. De flesta är mycket stresskänsliga. Uppträda lugnt, vänta in personen och ta dig tid att lyssna. Misstolka inte yviga rörelser (överrörlighet), de kan inte kontrolleras. Psykiska funktionsnedsättningar Var särskilt uppmärksam på somatiska sjukdomstillstånd hos en person med psykiatrisk diagnos. Inte nonchalera ångestsymtom. Tänka på att människor som lider av social fobi har mycket svårt för att prata med okända människor. Gå varsamt fram och prata inte mer än nödvändigt. Rörelsehinder Rörelsehinder kan vara att inte kunna springa en kort sträcka eller stiga på en buss obehindrat. Det kan röra sig om att inte orka ta en kortare promenad med eller utan hjälpmedel för att förflytta sig. Man kan ha svårigheter att bära en kasse på cirka fem kg. Man kan ha problem med arm eller handfunktion som innebär svårigheter att gripa och vrida till exempel på reglage och kranar. Jämlika möten 11

12 Sitta ner när du pratar med en person i rullstol, då är ni på samma nivå och kan ha ögonkontakt. Undvik att sätta dig på huk när du samtalar med en vuxen rullstolsburen person. Ta aldrig tag i rullstolen utan att först fråga om det går bra. Ha en stol tillgänglig vid receptionen så att personen slipper stå. Undvika att möta personer i rullstol vid receptionsdisken om den är hög. Gärna ha käpphållare vid kassor och informationsdiskar. Vänta in personen om ni går tillsammans. Fråga om personen behöver hjälp med något. Synskador I mötet med en synskadad person är det viktigt att man ger sig till känna. Säg till då du kommer in i rummet. Presentera dig och tala om vad du ska göra. Erbjuda din arm vid ledsagning. Låt den synskadade ta din arm, inte tvärtom. Säga till när du går och ledsaga till en fast punkt där det är möjligt att orientera sig själv vidare. Dämpa bländande eller stark belysning. Tänka på att det krävs fullgod syn för att kunna läsa skyltar, hitta markeringar eller hantera kölappsystem. Erbjuda personlig service för synskadade personer. Undvika kösystem som bygger på synintryck om din verksamhet ofta möter synskadade. Inte störa ledarhunden, den följer med sin förare överallt och är i arbete. Stamning En stammande person behöver bemötas av lugn. Visa tålamod särskilt när ni pratar i telefon. Fyll inte i ord. Om du själv blir generad eller stressad så försök att inte visa det. Försök behålla ögonkontakten även om personen stammar kraftigt. Uppträda lugnt och ta dig tid. Visa extra tålamod om ni pratar i telefon. Inte fylla i ord för att hjälpa den som stammar, eftersom det kan upplevas som stressande. 12 Jämlika möten

13 Tal och koncentrationssvårigheter Talstörning förekommer ofta efter hjärnskador men även vid TS, MS, Parkinsons, CP, ALS etcetera. Personen sluddrar men förstår allt som sägs och har ofta bevarade sinnen i övrigt. Ha papper och penna till hands. Visa tålamod. Lyssna på vad som sägs, inte hur det sägs. Tänka på att personen hör och förstår lika bra som alla andra. Undvika bakgrundmusik och andra störande ljud. Det är viktigt att man hör sin egen röst. Använda fantasi och titta på kroppsspråket för att lättare förstå talet. Inte fylla i ord för att hjälpa den som försöker uttrycka sig, det upplevs bara som stressande. Erbjuda även skriftlig information som besökaren kan ta till sig i lugn och ro. Informationen fungerar också bra som stöd för minnet. Utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning har ofta andra nedsättningar också, exempelvis epilepsi, psykiska funktionshinder, synskada och/eller hörselskada. Se upp med kollektivt förhållningssätt. Personer med utvecklingsstörning är lika olika som alla andra. Förutom de personliga egenskaperna påverkar även utvecklingsstörningen det individuella behovet av stöd. Informera dig om vilka behov besökaren har av att kunna ta med sig någon som stöd, önskemål om alternativ mötesplats eller brev hem om tid, plats och vägbeskrivning. Ta ansvar för mötet genom att se till att tiden är anpassad. Tala inte över huvudet på den person som det gäller, tala med personen. Tala inte barnsligt, men tydligt och enkelt. Förvissa dig om att personen har förstått vad du sagt. Inte ställa ledande frågor. Ge aktivt orienteringsstöd, visa var kapprum och toaletter finns. Inte skämta eller använda ironi om du inte förklarar att du skämtar. Jämlika möten 13

14 Här hittar du mer information Om du vill ha mer information om dessa och andra funktionsnedsättningar, eller vill du veta mer om kommunens arbete med frågor som rör bemötande och tillgänglighet ber vi dig kontakta någon av nedanstående funktioner. Handikapprådet Kommunala handikapprådet, KHR, är ett forum för överläggningar, samråd och ömsesidigt informationsutbyte med valda representanter från de politiska nämnderna och funktionshinderorganisationerna. Handikapprådet är bland annat kommunens remissorgan i funktionshinderfrågor. Tillgänglighetsstrategen Tillgänglighetsstrategen är en tjänsteperson som arbetar med rådgivning åt verksamheter och politiska nämnder. Tillgänglighetsstrategen är även handläggare i kommunala handikapprådet. KHR-sekreteraren Det finns många vägar att söka kunskap inom funktionshinderområdet. Tips och råd kan du få bland annat av tillgänglighetsstrategen, KHR-sekreteraren, funktionshinderorganisationer samt via kommunens personalenhet. Handisam kan ge stöd och information och har mycket material som man har nytta av. Läs mer på: 14 Jämlika möten

15 Umeå kommun Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon Fax E-post

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E

JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006 Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder

en vägledning i mötet med människor med funktionshinder !! Be MOTA ndeguide en vägledning i mötet med människor med funktionshinder 1 Ett gott bemötande Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Mänsklig värme och empati räcker

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla

Bemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla Bemötandeguide Jämlika möten i ett Mora för alla Innehåll Ett bra bemötande! Goda råd Astma och allergi och annan överkänslighet Intellektuell funktionsnedsättning Hörselskada Epilepsi Läs - och skrivsvårigheter

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Marks kommun 2015 Boråsvägen 40, 511 54 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 www.mark.se Innehållsförteckning Inledning...1 Tio

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15! BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 15 augusti 2001 NR. 23/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Det finns alltsedan 1 maj 1999 en lag som förbjuder

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Ämne 2012-01-31. Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD

Ämne 2012-01-31. Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD Ämne Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD Så här går det till i praktiken Ämne Grunddata läggs in i registret (personuppgifter) NPI-skattningen läggs in i registret och blir ett överskådligt diagram,

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Riktlinjer för. klagomålshantering

Riktlinjer för. klagomålshantering Dokumentnamn Kapitel Riktlinje för klagomålshantering Avvikelsehantering DNR KS 2010/185 128 Ersätter DNR 45/2006 ON 77 Utgåva III Utfärdad 2010-03-12 Datum för senaste ändring 2006-08-31 Utfärdare ME

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Definitioner och begrepp Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där

Läs mer

FALKÖPINGS KOMMUN Biståndsenheten. Lättläst Information om äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen. Socialförvaltningen 2004-04-15

FALKÖPINGS KOMMUN Biståndsenheten. Lättläst Information om äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen. Socialförvaltningen 2004-04-15 FALKÖPINGS KOMMUN Biståndsenheten 1 Lättläst Information om äldre- och handikappomsorgen Socialförvaltningen Socialförvaltningen 2004-04-15 2 Innehållsförteckning sidan Kommunens vision för hemvård...4

Läs mer

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Information från. Anhörigstödet. våren 2016 Information från Anhörigstödet våren 2016 Hej! År 2015 går mot sitt slut, och det är dags att summera och planera inför nästa år. Året som gått har bjudit på många trevliga möten med er som är anhöriga

Läs mer

Kommuniceramer än ord

Kommuniceramer än ord Kommuniceramer än ord 1 2 Kommuniceramer än ord Pratglad eller traggig Skillnaden kan vara hårfin när samma meddelande upprepas. När man väljer att kommunicera så är det oftast hur man pratar med varandra

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer